Statsutskottets utlåtande nr 201.
1
Er 201.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående fullmakt
att i arbetslöshetsbekämpande syfte igångsätta
arbeten för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47, m. m.
(3:e och 4:e avd.)
l:o) Elektrifiering. I propositionen nr 116 har Kungl. Maj:t (punkt 1,
s. 7—16 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 14 februari 1947) föreslagit riksdagen medgiva att den till grund
för den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 liggande investeringsplanen
för statens järnvägar må ändras i enlighet med vad departementschefen
förordat.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1946:211 (bilaga 11, punkt
3) framlagda förslag har 1946 års riksdag till Elektrifiering å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 uppfört ett anslag av 25 000 000 kronor.
Till grund för statsmakternas beslut låg ett av statens arbetsmarknadskommission
i dess betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret
1946/47 av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten
(SOU 1946: 27) framlagt förslag till investeringsplan för statens järnvägar.
Förslaget innebar såvitt avser elektrifieringsarbeten vid statens järnvägar att
i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 upptogos förberedande arbeten
för elektrifiering av följande linjer, vilka redovisas i den ordning järnvägsstyrelsen
vid tidpunkten för avgivande av sitt förslag ansåg arbetena böra vid
ett bedömande ur trafikekonomiska och trafiktekniska grunder utföras.
1. Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil ............ 7 000 000
2. Tillberga—Ludvika med Tillberga—Sala .................. 3 000 000
3. Ostkustbanan med bilinjer .............................. 10 000 000
4. Borås—Alvesta—Karlskrona med Emmaboda—Kalmar ____ 5 000 000.
Järnvägsstyrelsen har framlagt förslag om fortsatt elektrifiering av statsbanenätet,
vilket förslag kan föranleda ändring i investeringsplanens sammansättning
i fråga om banelektrifieringsarbeten. Det elektrifieringsprogram,
som järnvägsstyrelsen sålunda framlagt, omfattar följande bandelar, uppgående
till sammanlagt ca 1 250 bankilometer, därvid styrelsen räknat med
att de olika i programmet förekommande bandelarna skulle elektrifieras
huvudsakligen i den ordning, i vilken de upptagits.
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. A> 201-202.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 201.
Utskottet.
Gävle—Söderhamn—Kilafors ...................
Alvesta—Karlskrona med Emmaboda—Kalmar .....
Söderhamn—Sundsvall ..........................
Ludvika—Tillberga—Sala ........................
Sundsvall—Härnösand ..........................
Hässleholm—Kristianstad .......................
Bastuträsk—Rönnskär med Slind—Boliden.........
Härnösand—Långsele ...........................
Borås—-Alvesta ...............................
Kristinehamn—Persberg med Nyhyttan—Filipstad Ö
Ljusdal—Hudiksvall ............................
Vännäs—Umeå—Holmsund ......................
Mellansel—Örnsköldsvik .........................
Ban
kilometer
.
...... 117
....... 187
....... 149
....... 140
....... 68
....... 30
....... 90
....... 115
....... 149
....... 63
....... 61
....... 46
....... 29
Summa 1 244
Beträffande den närmare innebörden av järnvägsstyrelsens förslag, däröver
avgivna utlåtanden samt departementschefens uttalande far utskottet
hänvisa till propositionen (s. 9—16).
Det anslag å 25 miljoner kronor som 1946 års riksdag uppförde å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47 till Elektrifiering avsågs för förberedande
arbeten å linjerna Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil,
Tillberga—Ludvika med Tillberga—Sala, Ostkustbanan med bilinjer samt
Borås—Alvesta—Karlskrona med Emmaboda—Kalmar.
Järnvägsstyrelsen har numera framlagt en generalplan för den fortsatta
elektrifieringen av statsbanenätet, omfattande jämväl vissa andra bandelar,
med angivande tillika av den ordningsföljd i vilka arbeten beräknas komma
till utförande.
Vid anmälan i statsverkspropositionen av statens järnvägar berörande anslagsfrågor
(kapitalbudgeten, bilaga 27) förordade departementschefen ett
uppskov tills vidare med avgörandet av frågan om tidpunkten för fullföljandet
av statsbanenätets elektrifiering, varför han icke ansåg sig böra ingå
på en närmare prövning av det program järnvägsstyrelsen framlagt.
Innevarande års riksdag har ansett, att principbeslut snarast möjligt bör
fattas rörande det fortsatta elektrifieringsprogrammet; riksdagen, som ansåg
ett dylikt beslut icke kunna fattas på grundval av den i statsverkspropositionen
förebragta utredningen, förutsatte att förslag i ämnet komme att föreläggas
riksdagen.
Det i nu förevarande proposition framlagda förslaget avser icke ett ställningstagande
till frågorna om elektrifieringsprogrammets realiserande med
anlitande av å riksstaten anvisade medel eller om den inbördes ordningen
emellan ifrågakommande bandelars elektrifiering. Departementschefen har
emellertid ansett önskvärt, att i investeringsreserven av allmänna arbeten in
-
Statsutskottets utlåtande nr 201.
3
rymmas förberedande arbeten med banelektrifiering på samtliga de i järnvägsstyrelsens
reviderade plan upptagna bandelarna samt därutöver på linjen
Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil; och har departementschefen
därvid förordat, att investeringsplanen för statens järnvägar inom den
av 1946 års riksdag fastställda finansiella ramen ändras i enlighet härmed.
Utskottet, som får erinra om att årets riksdag medgivit, att anslag å riksstaten
för nästa budgetår må tagas i anspråk för förberedande arbeten för elektrifiering
av sistnämnda linje, har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts
förevarande förslag eller mot vad departementschefen vid ärendets anmälan
anfört.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva, att den till grund för den allmänna
beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 liggande investeringsplanen
för statens järnvägar må ändras i enlighet
med vad i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 14 februari 1947 förordats.
2:o) Byggande och förbättring av flygplatser. Kungl. Maj:t har (punkt 2,
s. 16—18) föreslagit riksdagen medgiva, att den till grund för den allmänna
beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 liggande investeringsplanen för civila
flygplatser må ändras i enlighet med vad departementschefen förordat.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1946: 211 (bilaga 11, punkt 5)
framlagda förslag har 1946 års riksdag till Byggande och förbättring av flygplatser
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfört ett anslag av
9 250 000 kronor.
Till grund för statsmakternas beslut låg ett av statens arbetsmarknadskommission
framlagt förslag till investeringsplan för civila flygplatser.
Statens arbetsmarknadskommission har hemställt, att investeringsplanen
för civila flygplatser måtte ändras i enlighet med ett av kommissionen uppgjort
förslag.
Arbetsmarknadskommissionens nämnda förslag har fogats vid statsrådsprotokollet
(Bihang A).
Departementschefen har anfört följande.
Den investeringsplan för civila flygplatser, vilken ligger till grund för statsmakternas
beslut om uppförande av anslag till byggande och förbättring avflygplatser
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47, upprättades innan
1944 ars flygplatsutredning avgivit sitt betänkande med förslag rörande
utbyggnad av civila flygplatser m. m. Flygplatsutredningens förslag och de
beslut som i anslutning till detta sedermera fattats av statsmakterna, synas
böra föranleda till en revision av nämnda investeringsplan på sådant sätt,
att ett tillgripande av de till investeringsreserven och grovarbetsreserven hänförliga
arbetena kan ske i enlighet med planerna för den fortsatta utbyggnaden
av flygplatserna i landet. Det av arbetsmarknadskommissionen nu
framlagda förslaget till ändring av investeringsplanen innebär i huvudsak, att
4
Statsutskottets utlåtande nr 201.
investeringsreservens arbeten begränsas till flygplatserna vid Halmsjön, Torslanda,
Umeå och Kiruna. Den sammanlagda kostnadssumman för dessa arbeten
uppgår till 9 630 000 kronor. Därjämte har i grovarbetsreserven upptagits
ett flertal mindre arbeten med eu sammanlagd kostnadssumma av 3
miljoner kronor.
Till anläggande av flygplatser vid Halmsjön och Umeå ha begynnelseanslag
redan anvisats å riksstaten. Det är ännu ovisst huruvida det kan bliva
möjligt alt fram till den 1 juli 1948 bedriva arbetena i sådan omfattning att
anvisade medel komma att helt tagas i anspråk. Om emellertid förhållandena
på arbetsmarknaden skulle utveckla sig på sådant sätt att byggnadsarbetena
kunna genomföras i avsedd omfattning och att därjämte behov skulle
uppkomma att sysselsätta friställd arbetskraft, synes det önskvärt att i investeringsreserven
finnas inrymda ytterligare arbeten å nämnda flygplatser
av den omfattning arbetsmarknadskommissionen föreslagit. Vad angår de i
arbetsmarknadskommissionens förslag ingående arbetena på Göteborg/Torslanda
flygplats synes i första hand den till 900 000 kronor kostnadsberäknade
förbindelsebanan jämte vissa andra smärre arbeten böra ifrågakomma såsom
sysselsättningsobjekt. Ett påbörjande av den vidare utbyggnaden av flygplatsen
torde däremot böra ske endast om detta ur arbetsmarknadspolitiska
svnpunkter framstår såsom särskilt angeläget. Detta företag är nämligen av
den storleksordning att det synes önskvärt, att slutlig ståndpunkt till frågan
om utförandet av detsamma får tagas i samband med prövningen av medelsbehovet
å riksstaten under luftfartsfonden. Motsvarande gäller beträffande
utbyggnaden av den planerade flygplatsen i Kiruna.
De"! arbetsmarknadskommissionens förslag till grovarbetsreserv upptagna
arbetena äro i än högre grad än investeringsreservens arbeten motiverade av
arbetsmarknadspolitiska skäl. Dessa arbeten torde endast i undantagsfall kunna
ifrågakomma till utförande under de närmaste åren med anlitande av medel,
anvisade å riksstaten. Jag har emellertid intet att erinra mot att flygfältsbyggen
medtagas i grovarbetsreserven på sätt arbetsmarknadskommissionen
föreslagit men förutsätter därvid, att prövningen av frågor om reservens
ianspåktagande i varje särskilt fall skall ske efter samråd med kommunikationsdepartementet.
Under hänvisning till det anförda, tillstyrker jag, att sammansättningen
av investeringsplanen för civila flygplatser ändras i enlighet med arbetsmarknadskommissionens
förslag och att sålunda, därest arbeten på civila
flygplatser anses böra igångsättas i arbetsmarknadsreglerande syfte, sådana
arbeten utväljas ur den reviderade planen inom den finansiella ram som
fastställts genom den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1946/47. Riksdagens
medgivande till ifrågavarande ändring torde böra inhämtas.
Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att den till grund för den allmänna
beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 liggande investeringsplanen
för civila flygplatser må ändras i enlighet
med vad i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 14 februari 1947 förordats.
3:o) Bemyndigande för Kungl. Maj:t att meddela beslut om utförande av
arbeten, för vilka anslag äro uppförda å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47, m. m. I propositionen nr 116 har Kungl. Maj:t vidare (s. 1
Statsutskottets utlåtande nr 201.
5
6) under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för den 14 februari 1947 föreslagit riksdagen att dels medgiva, att det å
allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten under statens
järnvägars fond uppförda anslaget till elektrifiering å 25 000 000 kronor
och det å beredskapsstaten under luftfartsfonden uppförda anslaget till byggande
och förbättring av flygplatser å 9 250 000 kronor ävensom det å beredskapsstaten
å Driftbudgeten, under femte huvudtiteln uppförda anslaget
till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. å 245 miljoner kronor må
under för beredskapsstaten gällande förutsättningar användas för de arbeten,
som avses med ovan under punkterna l:o) och 2:o) angivna förslag, dels
ock bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1947/48, därest arbetsmarknadsläget
så påfordrar, inom ramen av ett belopp av 150 miljoner
kronor meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag äro uppförda
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47.
Allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 har fastställts av 1946 års
riksdag (prop. nr 211, r. skr. nr 213, 306, 311—314, 319, 320, 348 och 470).
Närmast föregående allmänna beredskapsstat fastställdes av 1944 års riksdag
och gällde för budgetåret 1944/45. Med hänsyn till läget på arbetsmarknaden
ansågs förslag om allmän beredskapsstat för budgetåret 1945/46 icke
behöva framläggas för riksdagen, utan i stället utverkade Kungl. Maj:t riksdagens
bemyndigande att, därest arbetsmarknadsläget så påfordrade, inom
ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut om utförande
av arbeten, för vilka anslag uppförts på allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45 (prop. nr 265 och 365, r. skr. nr 450 och 584).
Den för innevarande budgetår gällande beredskapsstaten upptager anslag
å driftbudgeten om tillhopa 676 miljoner kronor och anslag å kapitalbudgeten
å sammanlagt 374 miljoner kronor. Denna sysselsättningsreserv beräknas
omfatta sammanlagt i runt tal 43 miljoner dagsverken, motsvarande
ett antal årsarbetare av ca 170 000. Investeringsreserven har emellertid icke
upplagts med tanke på att den skall kunna realiseras i sin angivna totala
omfattning utan har konstruerats att inrymma alternativa sysselsättningsprogram.
För att sätta beredskapsstaten i kraft erfordras beslut av riksdagen. Emellertid
har Kungl. Maj:t bemyndigats att, därest arbetsmarknadsläget så påfordrar,
inom ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut
om utförande av arbeten, för vilka anslag uppförts å beredskapsstaten. Härigenom
har möjliggjorts en begränsning av arbetslöslietsanslagen på riksstaten
till vad som erfordras under normala förhållanden på arbetsmarknaden.
Bemyndigandet har hittills icke tagits i anspråk.
Det av 1946 års riksdag prövade förslaget till allmän beredskapsstat hade
upprättats efter granskning inom de olika departementen av de investeringsplaner,
som i anledning av Kungl. Maj:ts uppdrag den 1 februari 1946
utarbetats dels av arbetsmarknadskommissionen dels för vissa specialområden
av statens byggnadslånebyrå, lantbruksstyrelsen, egnahemsstyrelsen och
skogsstyrelsen.
6
Statsutskottets utlåtande nr 201.
Vad rör frågan om grunderna för bidrag till kommuner och enskilda vid
utförande av arbeten tillhörande investeringsreserven hade arbetsmarknadskommissionen
beträffande sitt verksamhetsområde utgått från att en generell
bidragshöjning icke vore erforderlig eller lämplig såsom medel att stimulera
ökad kommunal och enskild investeringsverksamhet. Kommissionen
hade emellertid framhållit, att en jämkning i de vanliga statsbidragsgrunderna
borde kunna ske i särskilda fall där så erfordrades med hänsyn till
de särskilda förhållanden för vilka investeringsföretagen komme att utföras.
I det av kommissionen föreslagna anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. beräknades sedermera medel för möjliggörande av vissa
sådana jämkningar. Vad kommissionen i övrigt anfört föranledde icke erinran
vid propositionens anmälan eller vid riksdagsbehandlingen. För lantbruksstyrelsens
och skogsstyrelsens verksamhetsområden ansågs Kungl.
Maj:t emellertid, i enlighet med vad chefen för jordbruksdepartementet anförde
vid anmälan av förslag om anslag å beredskapsstaten under nionde
huvudtiteln, böra äga meddela beslut om vissa i angivna sammanhang berörda
förmånligare bidragsgrunder.
Den upprättade investeringsreserven har förutsatts skola successivt förnyas
genom ytterligare planeringsarbeten, särskilt inom sådana områden, där
ännu en viss eftersläpning av planeringen kunnat konstateras. För detta ändamål
äro särskilda anslag till planering av allmänna arbeten anvisade på
riksstaten.
Genom beslut den 22 november 1946 har Kungl. Maj:t uppdragit åt arbetsmarknadskommissionen
att svara för planeringsarbetet jämväl för de områden,
för vilkas planering statens byggnadslånebyrå, lantbruksstyrelsen, egnahemsstyrelsen
och skogsstyrelsen tidigare varit ansvariga.
I skrivelse den 30 januari 1947 har statens arbetsmarknadskommission till
behandling upptagit frågan om åtgärder mot arbetslöshet under budgetåret
1947/48.
Departementschefen bär i ärendet framhållit följande.
Såsom arbetsmarknadskommissionen framhållit torde en betryggande sysselsättningsberedskap
kunna upprätthållas utan att ett utformat förslag till
allmän beredskapsstat för budgetåret 1947/48 nu underställes riksdagen.
Kravet på beredskap synes i stället kunna tillgodoses genom en finansfullmakt
av det slag, som under budgetåret 1945/46 stod till Kungl. Maj:ts
förfogande. Därest utvecklingen på arbetsmarknaden senare skulle giva anledning
därtill, bör på grundval av arbetsmarknadskommissionens utredningar
om komplettering av investeringsreserven ett förslag till allmän beredskapsstat
upprättas och underställas riksdagen.
Den erforderliga fullmakten synes liksom tidigare böra bestämmas till ett
belopp av 150 miljoner kronor, motsvarande en genomsnittlig sysselsättningsmöjlighet
av i runt tal 6 miljoner dagsverken, motsvarande 20 000 arbetare
per arbetsdag under ett år. Förevarande fullmakt bör liksom den
under innevarande budgetår gällande anknytas till de på allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 uppförda anslagen. Med hänsyn till de ändrade
förhållanden, som nu föreligga beträffande de civila flygplatserna, har emellertid,
enligt vad chefen för kommunikationsdepartementet tidigare denna
Statsutskottets utlåtande nr 201.
7
dag anfört, investeringsreserven för de civila flygplatserna ansetts böra ändras
i överensstämmelse med vad kommissionen förordat. Därjämte har med
anledning av utredning, som framlagts efter det beredskapsstaten fastställdes,
viss ändring befunnits erforderlig beträffande statens järnvägars elektrifiering.
Utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden i dessa
frågor torde såsom bilaga få fogas vid protokollet.
För den händelse ifrågavarande fullmakt tages i anspråk för förbättringsarbeten
på jordbrukets och skogsbrukets områden, böra de förmånligare bidragsgrunder
få tillämpas, som i det föregående berörts.
Beträffande vissa i propositionen angående allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47 behandlade allmänna principfrågor anslöt sig riksdagen förra
året till de allmänna synpunkter på investeringsreservens omfattning och
sammansättning, åt vilka chefen för finansdepartementet då givit uttryck
(skrivelse nr 311/1946). Riksdagen anförde bland annat, att i rådande läge
med brist på arbetskraft förtjänade särskilt understrykas — såsom även
skett i departementschefens anförande — vikten av en efter förhållandena
lämpad avvägning mellan förtidsplaneringens omfattning och behovet av arbetsmarknadsberedskap.
Vid det fortsatta arbetet på upprätthållandet av en
investeringsreserv, syntes en viss försiktighet i främsta rummet påkallad i
fråga om företag, vilkas planering vid dåvarande tidpunkt kunde befaras
förhållandevis snabbt framstå såsom föråldrad.
Vad sålunda uttalades förra året äger alltfort giltighet. I samma ämne ha
riksdagens revisorer under § 15 i berättelsen om den år 1946 av dem verkställda
granskningen (del I, s. 70—81) meddelat vissa iakttagelser. Efter att
ha erinrat bland annat om dels beloppen av icke utnyttjade anslag å riksstaten
för investeringsändamål, dels investeringsbehovet inom den enskilda
byggnadsverksamheten, dels ock utfästelserna rörande leveranser till utlandet,
ha revisorerna i ett allmänt uttalande förordat, att planeringen av allmänna
arbeten anpassas till föreliggande behov och att sådan förtidsplanering
begränsas, vilken icke är strängt motiverad ur arbetsmarknadssynpunkt.
I utlåtanden över nämnda paragraf av revisorernas berättelse ha statens
arbetsmarknadskommission, generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, skolöverstyrelsen, lantbruksstyrelsen,
egnahemsstyrelsen och skogsstyrelsen anfört beaktansvärda synpunkter
(del II, s. 90—106). Utskottet har, med instämmande i revisorernas
allmänna uttalande i ämnet, här velat erinra om vad sålunda förekommit.
De kostnader och den arbetsbelastning, som ett fastställande av ny allmän
beredskapsstat för nästa budgetår skulle innebära, ha ansetts kunna undvikas,
åtminstone tills vidare. Kravet på beredskap föreslås i förevarande
proposition i stället skola tillgodoses genom en finansfullmakt av det slag,
som under budgetåret 1945/46 stod till Kungl. Maj:ts förfogande. Det förutsiittes
emellertid, att därest utvecklingen på arbetsmarknaden senare skulle
giva anledning därtill ett förslag till allmän beredskapsstat skall upprättas
och underställas riksdagen. Vad chefen för finansdepartementet anfört i
fråga om nämnda fullmakt föranleder ej erinran från utskottets sida.
Beträffande förslagen till ändring av investeringsreserven för de civila flyg -
Utskottet.
8
Statsutskottets utlåtande nr 201.
platserna och beträffande statens järnvägars elektrifiering har utskottet yttrat
sig här ovan under punkterna l:o) och 2:o).
Under åberopande härav hemställer utskottet,
i
att riksdagen må
a) medgiva, att det å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47 å kapitalbudgeten under statens järnvägars fond
uppförda anslaget till elektrifiering å 25 000 000 kronor och
det å beredskapsstaten under luftfartsfonden uppförda anslaget
till byggande och förbättring av flygplatser å 9 250 000
kronor ävensom det å beredskapsstaten å driftbudgeten under
femte huvudtiteln uppförda anslaget till åtgärder för
arbetsmarknadens reglering m. m. å 245 miljoner kronor må
under för beredskapsstaten gällande förutsättningar användas
för de arbeten, som avses med ovan under punkterna l:o)
och 2:o) omförmälda förslag,
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1947/48,
därest arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom ramen av ett
belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut om utförande
av arbeten, för vilka anslag äro uppförda å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47.
•
Stockholm den 17 juni 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 202.