14

Statsutskottets utlåtande nr 199.

Nr 199.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa
anslag för budgetåret 19A7jb8 till skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln, punkterna
101—106, föreslagit riksdagen att beräkna anslag till statens skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården, bidrag till driften av icke statliga
skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, fortbildningskurs för befattningshavare
vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården samt bidrag
till inrättande av inackorderingshem.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 269, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 9 maj 1947,
föreslagit riksdagen att dels godkänna i nämnda statsrådsprotokoll förordade
riktlinjer för omorganisation av skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
samt i fråga om bestridande av kostnaderna för verksamheten,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa personalförteckning för statens
skolor tillhörande barna- och ungdomsvården i enlighet med i statsrådsprotokollet
framlagt förslag, dels godkänna avlöningsstat för nämnda skolor,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48, dels för budgetåret
1947/48 under V huvudtiteln och under rubriken Statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården anvisa till Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 677 000 kronor, till Omkostnader ett förslagsanslag av 1 216 000 kronor
och till Byggnadsarbeten m. m. ett reservationsanslag av 1 573 000 kronor,
dels ock för nämnda budgetår under V huvudtiteln anvisa till Bidrag
till driften av icke statliga skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor, till Fortbildningskurser för befattningshavare
vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården ett reservationsanslag
av 23 000 kronor samt till Bidrag till inrättande av inackorderingshem
ett reservationsanslag av 80 000 kronor.

Sedan 1945 års riksdag vid behandlingen av frågan om anslag till skyddshemsvården
uttalat sig för en allmän reglering av arbetstiden vid de statliga
ungdomsvårdsskolorna, har Kungl. Maj:t den 29 juni 1945 uppdragit
åt socialstyrelsen att — med beaktande av vad riksdagen anfört — verkställa
utredning rörande frågan om reglering av arbetstiden för sådana personalgrupper
vid de statliga ungdomsvårdsskolorna, för vilka dylik regle -

Statsutskottets utlåtande nr 199.

15

ring icke redan genomförts, samt att till Kungl. Maj:l inkomma med det förslag,
vartill utredningen kunde föranleda.

Socialstyrelsen redovisade i skrivelse den 28 november 1945 berörda uppdrag
och hemställde därvid — med hänsyn till att utredningen ådagalagt
ett i vissa fall avsevärt övertidsarbete för personalen i fråga — att en organisationsundersökning
vid ungdomsvårdsskolorna måtte komma till stånd.
Sedermera uppdrog Kungl. Maj:t åt statens organisationsnämnd att i samråd
med socialstyrelsen verkställa en undersökning av nämnd art vid ungdomsvårdsskolorna.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande ha därjämte statskommissarien
R. E. Norberg och skyddshemsinspektören, numera byråchefen i socialstyrelsen
G. T. Eriksson såsom sakkunniga inom socialdepartementet verkställt
utredning rörande personalorganisationen vid de statliga ungdomsvårdsskolorna.

Resultatet av organisationsnämndens undersökning föreligger i en promemoria,
vilken med vissa slutliga ändringar såsom nämndens yttrande i organisationsfrågan
överlämnats till Kungl. Maj:t med skrivelse den 31 januari
1947. över promemorian ha yttranden avgivits dels skriftligen till socialstyrelsen
av styrelserna för de av organisationsförslaget berörda skolorna med
undantag av en och dels muntligen vid ett antal inför chefen för socialstyrelsens
skolbyrå hållna sammanträden, vid vilka närvarit representanter för
dels organisationsnämnden och dels de av organisationsfrågan berörda personalorganisationerna
och skolstyrelserna ävensom rektorer och personalrepresentanter
från skolorna i fråga.

De lönesakkunniga hava den 5 mars 1947 avgivit betänkande och förslag
rörande löneställningen för personalen vid de statliga ungdomsvårdsskolorna.
Över betänkandet hava utlåtanden avgivits av ett flertal myndigheter
och organisationer.

Socialstyrelsen har den 1 mars 1947 inkommit med förslag till anslagsäskanden
för ungdomsvårdsskolorna för budgetåret 1947/48.

Ungdomsvårdsskoleväsendets yttre organisation.

Föredragande statsrådet Mossberg har anfört följande.

»Ungdomsvårdsskolorna disponera för närvarande omkring 1 300 platser,
fördelade på 17 statliga och 16 icke statliga skolor. Medelbeläggningen vid
skolorna uppgick under år 1946 till 1 105 elever. I årets statsverksproposition
(II lit., s. 96) har anmälts, att frågan om avskaffande av tvångsuppfostringsinstitutet
är under övervägande samt att proposition därom möjligen
kommer att föreläggas årets riksdag. Förslag i detta hänseende har av
Kungl. Maj:t den 2 maj 1947 remitterats till lagrådet. Därest lagen om
tvångsuppfostran upphäves, synas ungdomsvårdsskolorna komma att få

16

Statsutskottets utlåtande nr 199.

emottaga jämväl det klientel, som antingen redan ådömts eller med nu gällande
bestämmelser skulle ha ådömts tvångsuppfostran. Även om nämnda
lag tillsvidare kommer att bestå, torde det i statsverkspropositionen förordade
nedläggandet av Bonaanstalten komma att, såsom av propositionen
framgår, återverka på ungdomsvårdsskoleverksamheten. Vid beräkningen av
ungdomsvårdsskolornas platsbehov för nästa budgetår har socialstyrelsen
beaktat möjligheterna av att tvångsuppfostringsklientelet helt eller delvis
överföres till dessa skolor. Den sammanlagda beläggningen vid tvångsuppfostringsanstalterna
uppgick den 1 januari 1947 till 97 personer. Socialstyrelsen
anser dock, att platsantalet vid ungdomsvårdsskolorna i vart fall icke
behöver uppgå till mer än omkring 1 100 platser, även om tvångsuppfostringsklientelet
överföres. Med hänsyn härtill föreslår styrelsen, att de statliga
skolorna Åkerby och Engesberg samt de icke statliga skolorna Mossebo,
Gälegården och Härsjögården — omfattande sammanlagt 113 platser — nedläggas,
de båda förstnämnda med utgången av nu löpande arrendetid eller
den något senare tidpunkt, som med hänsyn till avvecklingsförhållandena
befinnes lämplig, och de tre icke statliga skolorna senast vid kalenderårsskiftet
1947/48, vid vilken tidpunkt för dem nu gällande avtal utlöpa.

Mot socialstyrelsens beräkning av platsbehovet har jag intet att erinra. I
överensstämmelse härmed förordar jag, att verksamheten vid de av styrelsen
angivna fem anstalterna vid lämplig tidpunkt under nästa budgetår nedlägges.

Viss ytterligare nedskärning av anstaltsorganisationen skulle enligt socialstyrelsens
mening vara möjlig, därest eftervårdsorganisationen förstärktes.
Styrelsen föreslår därför, att, utöver redan nu beslutade sju inackorderingshem,
ett lika stort antal dylika hem anordnas under budgetåret 1947/48 samt
att eftervårdskonsulenternas antal samtidigt ökas från 2 till 4. Genom åtgärder
i denna riktning skulle, anser styrelsen, platsantalet vid skolorna
kunna efter hand begränsas till omkring 1 000.

Jag vill för egen del framhålla, alt en utveckling i sådan riktning, att
eftervården erhåller ökad betydelse, torde böra eftersträvas. En effektiv
eftervård möjliggör en avsevärd begränsning av vårdplatsantalet, därigenom
att dels villkorlig utskrivning kan meddelas på ett tidigare stadium
än vad som eljest skulle kunna ske och dels antalet fall, då återintagning
å anstalt efter villkorlig utskrivning äger rum, torde reduceras. Då
eftervården ställer sig proportionsvis betydligt mindre kostsam än anstaltsvården,
kunna de totala kostnaderna för klientelets omhändertagande beräknas
minska i den mån den förra vårdformen ersätter den senare. För
övrigt vill jag såsom min mening uttala, att anstaltsvård såsom en uppfostringsform
givetvis bör komma till användning i så begränsad utsträckning
som möjligt. I den mån anstaltsvården kan ersättas av en friare vårdform,
som tillfredsställande tillgodoser de av klientelets beskaffenhet betingade
kraven på övervakning och ledning, synes detta därför böra hälsas med tillfredsställelse.

Statsutskottets utlåtande nr 199.

17

Såsom jag tidigare nämnt, ha de nu gällande avtalen mellan staten och
ett flertal icke statliga ungdomsvårdsskolor, vilka avtal utlöpa vid kalenderårsskiftet
1947/48, genom preliminära överenskommelser med huvudmännen
förlängts till juni månads utgång år 1948. I samband med behandlingen av
driftsanslaget kommer jag att anmäla innebörden av dessa överenskommelser,
vilkas godtagande av mig tillstyrkes. Det är min förhoppning, att förslag
om nedläggande av ytterligare ett antal icke statliga ungdomsvårdsskolor
skall kunna framläggas redan inför 1948 års riksdag. Därest så skall
ske, måste emellertid givetvis redan under budgetåret 1947/48 den därför
erforderliga utbyggnaden av eftervårdsorganisationen vara genomförd.

Konsulentverksamheten har tillsvidare karaktär av försöksverksamhet.
1946 års riksdag (skr. nr 345) uttalade, bland annat, att omfattningen av
konsulenternas arbetsuppgifter icke kunde med någon större grad av säkerhet
bedömas, innan erfarenhet vunnits om deras verksamhet, samt underströk,
att konsulentbefattningar icke borde tillsättas i större utsträckning än
som svarade mot det för dem avsedda arbetsprogrammet. Socialstyrelsen har
i föreliggande framställning framhållit, att arbetsbördan för de båda nu anställda
konsulenterna vore orimlig och att dessa befattningshavare omöjligen
kunde medhinna mera än en begränsad del av sitt arbetsfält. Styrelsen har
vidare under hand meddelat, att konsulenterna under nuvarande förhållanden
nödgats inskränka sig till att omhändertaga endast de mera trängande
eftervårdsfallen.

Av inackorderingshemmen har hittills intet hunnit träda i verksamhet. Det
under innevarande budgetår utförda förberedelsearbetet har emellertid, enligt
vad jag inhämtat, fortskridit så långt, att avtal rörande inrättande av de
redan beslutade sju hemmen torde vara tecknade före hösten 1947.

Med hänsyn till vad nu anförts vill jag förorda, att för budgetåret 1947/48
medel äskas dels för anställande av ytterligare två konsulenter för eftervården
och dels för anordnande av sju nya inackorderingshem. Beträffande
konsulenterna vill jag i detta sammanhang uttala, att jag med hänsyn till de
särskilda uppgifter, vilka åvila dessa befattningshavare såsom läkepedagoger,
icke kan biträda statskontorets mening, att desamma eventuellt skulle kunna
ingå i fångvårdens skyddskonsulentorganisation. Beträffande de för konsulenternas
avlönande erforderliga medlen torde jag få återkomma vid beräkningen
av avlöningsanslaget för de statliga skolorna. Inackorderingshemmen
böra — i likhet med de för innevarande budgetår beslutade — i första hand
anordnas i samverkan med I. O. G. T. Kostnaderna torde kunna för nästa
budgetår beräknas till 77 000 kronor, på samma sätt som för de hittills beslutade
hemmen.

Slutligen torde böra upptagas till behandling de särskilda frågor rörande
viss omorganisation av de statliga ungdomsvårdsskolorna, för vilka jag i del
föregående redogjort.

Organisationsnämnden uttalar, att elevantalet vid dessa skolor av organi Bihang

till riksdagens protokoll 1947. C sand. Nr 196—200. 2

18

Statsutskottets utlåtande nr 199.

satoriska skäl borde uppgå till omkring 60. Undantag göres dock dels för
de för kvinnliga elever avsedda yrkesskolorna, av vilka Sonestorp, Hornö
och Brättegården föreslås utbyggda till att omfatta 50, 50 respektive 30
platser, och dels för Broby och Lövstaskolan, vilka förutsättas skola bibehålla
nuvarande platsantal. De båda statliga enkelskolhem, vilka komma
att kvarstå sedan Åkerby och Engesberg nedlagts, böra följaktligen enligt
nämndens mening utbytas mot ett dubbelskolhem. Nämnden förordar vidare,
att de kombinerade skolhemmen Johannisberg och Vemyra omorganiseras,
så att av dem erhållas ett skolhem och en yrkesskola, vardera om 60
elever. Socialstyrelsen ansluter sig i huvudsak till nämndens principuttalande
och förslag samt föreslår i samband därmed, att yrkesskolorna för manliga
elever utbyggas till att omfatta vardera 60 platser. Folåsa och Gräskärr
böra dock enligt styrelsens mening tillsvidare behållas såsom enkelskolhem.
Vad beträffar Vemyra och Johannisberg förordar styrelsen, att den förra
skolan omorganiseras till skolhem och den senare till yrkesskola.

Genom en ökning av platsantalet vid vissa skolor på sätt organisationsnämnden
och socialstyrelsen föreslagit, innebärande i stort sett endast en
mindre uppjustering av platsantalet, synas organisatoriska fördelar stå att
vinna, framför allt genom ett bättre utnyttjande av personalen. Jag biträder
därför de gjorda förslagen, därvid jag dock i anledning av vad socialstyrelsen
anfört beträffande Folåsa och Gräskärr anser mig föranlåten uttala, att
jag icke finner mig beredd att redan nu föreslå ett fullständigt avskaffande
av typen enkelskolhem för pojkar. De båda nu nämnda skolorna böra därför
enligt min mening tillsvidare kvarstå under den organisationsform, de nu
innehava. Jag biträder vidare förslaget, att Johannisberg omorganiseras till
yrkesskola och Vemyra till skolhem, vardera rymmande 60 platser. Omläggningen
av Johannisberg torde få ske redan under nästa budgetår medan
Vemyraskolan ännu en tid bör drivas såsom kombinerad skola för att under
budgetåret 1948/49 omorganiseras till skolhem.

Den av mig nu föreslagna utbyggnaden och omläggningen av vissa statliga
skolor innebär, att ungdomsvårdsskoleväsendet skulle tillföras sammanlagt
75 nya platser. Förslaget torde dock få genomföras först småningom
och bör således icke föranleda jämförelse med det av mig tidigare föreslagna
nedläggandet av fem skolor, omfattande sammanlagt 113 platser. Under budgetåret
1947/48 torde en utökning av platsantalet vid de berörda skolorna
utan vidare vara möjlig endast vid Hornö, där den förutvarande mödraavdelningen
för närvarande står tom. I övrigt betingas ett genomförande av
förslaget av att medel anvisas till uppförande av vissa byggnader, därav
bland annat personalbostäder, i sistnämnda avseende för att möjliggöra
lärarpersonalens utflyttande från elevbyggnaderna, varigenom i viss utsträckning
skulle lösgöras nu för lärarbostäder avsedda lokaler.

Till organisationsnämndens förslag rörande verkstadsundervisningens ordnande
vid de för manliga elever avsedda yrkesskolorna är jag i förhanden -

Statsutskottets utlåtande nr 199.

19

varande läge icke beredd att taga ställning. Frågan torde därför få göras
till föremål för fortsatt övervägande.»

De statliga ungdomsvårdsskolornas inre organisation.
Särskilda frågor rörande jordbruksdriften.

I sin nu framlagda organisationsutredning ifrågasätter organisationsnämnden,
huruvida jordbruksdrift överhuvud bör förekomma vid skolhemmen
och de för kvinnliga elever avsedda yrkesskolorna. Utan att i princip taga
ställning till spörsmålet uttalar nämnden dels att eleverna borde kunna erhålla
erforderlig sysselsättning i jordbruksarbete hos lantbrukare i trakten
och dels att i vart fall en undersökning borde ske, huruvida skolornas jordbruk
vore ekonomiskt bärande.

Föredragande statsrådet har härom anfört bland annat följande.

»Vad först beträffar skolhemmen är det enligt min uppfattning ur sysselsättningsterapeutiska
synpunkter synnerligen lämpligt, att eleverna vid sidan
av skolarbetet och den egentliga fritidssysselsättningen i form av lek och
idrott m. m. kunna sysselsättas med visst yrkesbetonat arbete. Även andra
arbetsgrenar än jordbruk med ladugårdsskötsel torde förvisso kunna godtagas
för sådant ändamål, i varje fall för de manliga elevernas vidkommande.
Jag förutsätter också, att socialstyrelsen ägnar denna fråga vederbörlig
uppmärksamhet och avgiver de förslag härutinnan, som efter hand
kunna ifrågakomma. I förhandenvarande läge finner jag mig emellertid icke
kunna förorda, att jordbruket vid skolhemmen utbytes mot annan sysselsättningsform.

Vad avser yrkesskolorna för kvinnlig ungdom är det enligt min mening
av stort värde att eleverna därstädes även i fortsättningen bibringas yrkesmässiga
kunskaper i skötseln av ett lanthushåll. Att, såsom organisationsnämnden
antytt, för bedrivande av sådan undervisning bygga på traktens
lantgårdar kan jag icke finna lämpligt, bland annat av det skälet, att undervisningen
i sådant fall i allmänhet icke kan antagas bliva av samma effektivitet
som den undervisning, vilken lämnas av därför särskilt utbildad
personal.

Vad slutligen angår den givetvis icke oväsentliga ekonomiska sidan av
förevarande spörsmål, torde av de av socialstyrelsen lämnade uppgifterna
framgå, att vissa av jordbruken vid ifrågavarande ungdomsvårdsskolor
redan nu äro vinstgivande och att i andra fall förutsättningar föreligga för
att efter hand upparbeta desamma, så att tillfredsställande driftsresultat ernås.
Det torde i det ekonomiska sammanhanget heller icke böra förbises, vilket
värde som för skolornas del ligger i att äga tillgång till egna jordbruksoch
ladugårdsprodukter.

20

Statsutskottets utlåtande nr 199.

Med hänsyn till vad jag nu anfört finner jag mig böra förorda, att jordbruken
bibehållas vid skolhemmen och de för kvinnliga elever avsedda
yrkesskolorna. Med utgångspunkt härifrån kommer jag att i det följande
föreslå, att jordbrukspersonal i erforderlig omfattning upptages i de nya
personalplanerna för dessa skolor.»

Personalorganisationen.

De nuvarande personalplanerna samt organisationsnämndens och socialstyrelsens
förslag beträffande personalorganisationen vid de olika yrkesskolorna
och skolhemmen framgå av tabeller på sid. 33—41 i propositionen.

Föredragande statsrådet har härom anfört följande.

»I det föregående har jag inledningsvis lämnat en redogörelse för socialstyrelsens
synpunkter på frågan om ungdomsvårdsskolornas allmänna
funktioner. Innan jag övergår till att närmare granska de
föreslagna personalplanerna vill jag klargöra min egen inställning till denna
fråga, vilken synes vara av grundläggande betydelse för ungdomsvårdsskoleorganisationens
utformning såväl i dess helhet som i fråga om detaljerna.

Ungdomsvårdsskolorna emottaga till behandling ett klientel, som genom
kriminalitet eller annan asocialitet visat sig icke kunna på ett normalt sätt
anpassa sig till samhällslivet. Detta klientel befinner sig i den formbara
åldern, något som innebär, att det kan formas i såväl social som asocial
riktning. Det åvilar därför ungdomsvårdsskolorna ett stort ansvar, då det
här gäller att med lämpliga behandlingsmetoder påverka elevmaterialet i en
ur samhällets synpunkt lämplig riktning.

En stor del av eleverna uppvisar mentala rubbningar. En undersökning av
elevernas intelligensnivå den 1 juli 1946 visade, att omkring 40 procent av
dessa voro begåvningssvaga. Det har tillika visats, att icke mindre än 25
30 procent av eleverna voro psykiskt abnorma, känsliga och besvärliga.
Nervösa rubbningar av olika slag förekommo i betydande grad. Det sammanhang
mellan ungdomskriminalitet och psykiska defekter, som dessa uppgifter
visa, är värt att uppmärksammas. Beträffande denna del av elevmaterialet
torde det utan vidare stå klart, att särskild sakkunskap erfordras
för behandlingen. Men även i fråga om elever, som huvudsakligen äro
miljöskadade, måste behandlingen bedrivas efter moderna medicinsk-pedagogiska
riktlinjer. Risk föreligger eljest, att eleverna förbliva asociala och
därigenom bilda återfall.

En uppläggning av behandlingen vid ungdomsvårdsskolorna efter dessa
linjer återverkar i flera avseenden på skolornas inre organisation. Jag torde
här få erinra, att jag med denna utgångspunkt i det föregående funnit mig
böra förorda, att jordbruk av terapeutiska skäl bibehålies vid vissa ungdomsvårdsskolor,
vid vilka denna verksamhetsgren enligt organisationsnämndens
av ekonomiska skäl förestavade förslag borde nedläggas. Den

Statsutskottets utlåtande nr 199.

21

läkepedagogiska behandlingslinjen återverkar emellertid framför allt på
personalens sammansättning. Skolornas ledning måste således utgöras av
befattningshavare, vilka äga en tillfredsställande skolning i allmän psykologi
och framför allt i läkepedagogik. Därjämte böra skolorna inom icke
alltför snäva gränser äga tillgång till rådgivande psykiater. Vad beträffar
den övriga personal, som tager direkt vård om klientelet, torde man visserligen
knappast kunna på densamma ställa krav på psykologisk och pedagogisk
skolning men det synes angeläget att i görligaste mån söka inom
organisationens ram bibringa även dessa befattningshavare sådana insikter
i nämnda hänseenden, som erfordras för ett rätt handhavande av klientelet
vid skolorna.

Jag torde nu få övergå till att behandla frågan om personalplanernas
utformning. Till en början vill jag erinra, att huvudsyftet med
den genomförda organisationsundersökningen varit att åstadkomma en godtagbar
arbetstidsreglering för personalen vid ungdomsvårdsskolorna. Den
vid en sådan målsättning enda framkomliga vägen synes vara att, såsom
organisationsnämnden gjort, beräkna erforderligt antal befattningshavare
av olika kategorier genom att i relation till arbetskraftsbehovet för olika
uppgifter vid varje skoltyp ställa vissa såsom skäliga ansedda normalarbetstider.
De av nämnden beräknade normalarbetstiderna äro enligt min mening
av beskaffenhet att — även vid bifall till av mig i det följande förordade
särbestämmelser för folkskollärarnas del — kunna läggas till grund
för uppgörandet av personalplaner. Jag utgår därför ifrån att de av nämnden
framlagda personalplanerna innefatta det minimum i fråga om antalet
befattningshavare, som måste finnas inom ungdomsvårdsskoleorganisationen.
I anslutning till vad som anförts av socialstyrelsen förordar jag emellertid
i det följande vissa avvikelser från nämndens förslag.

Organisationsnämnden har föreslagit, att vid yrkesskolorna för kvinnliga
elever anställas assistenter, vid skolhem för flickor gymnastikdirektörer och
vid pojkskolhem fritidsledare. I likhet med socialstyrelsen är jag av den
uppfattningen, att samtliga dessa nya tjänster böra utformas såsom
assistenttjänster. Genom att dylika tjänster inrättas erhålles icke endast
särskild personal för att omhänderhava ledningen av elevernas fritidssysselsättningar
— en uppgift, som nämnden i första band avsett för personalen
i fråga — utan något som är än viktigare, nämligen en välbehövlig
förstärkning av mera kvalificerad personal vid dessa skolor. Då sålunda
enligt min mening samtliga statliga ungdomsvårdsskolor utom Lövstaskolan
böra erhålla assistenter, kan jag icke finna rimligt, att avdel ningsföreståndarna
vid Lövstaskolan fortfarande skulle, till binder för
deras uppgifter såsom fritidsledare och läkepedagoger, vara bundna vid de
avsevärda arbetsuppgifter, som redogörare- och lärargöromålen innefatta.
Då därtill kommer dels att redogöraresysslan ostridigt synes kräva en för
densamma särskilt avdelad arbetskraft och dels att folkskollärarna enligt

22

Statsutskottets utlåtande nr 199.

vad jag i det följande kommer att föreslå böra erhålla samma tjänstgöringsförhållanden,
som de vilka gälla för folkskollärare inom det allmänna folkskoleväsendet,
förordar jag, att avdelningsföreståndarnas redogörare- respektive
läraruppgifter vid denna skola överföras på en bokhållare respektive
en folkskollärare. Personalplanen för Lövstaskolan torde således
få ökas med två befattningshavare av sistnämnda båda kategorier.

Socialstyrelsens och de lönesakkunnigas förslag, att folkskolläraren vid
Brättegården skall erhålla tjänstebenämningen ämneslärare, biträdes
av mig. Till folkskollärarnas och ämneslärarens tjänstgöringsförhållanden
torde jag få återkomma vid behandlingen av lönefrågan.

Avdelningsföreståndaren och biträdande avdel ning sföreståndaren
vid Sonestorps mödraavdelning torde böra
kvarstå å personalplanen tills beslut fattats om avdelningens nedläggande.

Vad därefter beträffar yrkesutbildningen vid de för kvinnliga elever avsedda
yrkesskolorna synes denna böra uppläggas efter av socialstyrelsen
förordade linjer. Vid envar av Sonestorp och Hornö böra sålunda anställas
en skolkökslärarinna, en lanthushållslärarinna, en slöjdlärarinna samt en
lärarinna i det av organisationsnämnden föreslagna nya yrket, vartill kommer
för Sonestorps del en lärarinna i tvätt och för Hornös vidkommande
en sömnadslärarinna. I fråga om den föreslagna nya yrkesgrenen har jag
under hand erfarit, att socialstyrelsen har för avsikt att anordna bageriundervisning
vid Sonestorp. För Hornös del föreligger emellertid icke förslag
i fråga om den nya yrkesgrenens art. Med hänsyn till svårigheterna
att bedöma de erforderliga kompetenskraven för de yrkeslärarinnor, vilka
komma att anställas för undervisning i det nya yrket, och då i nuvarande
läge möjligheter ej heller föreligga att bedöma den skäliga lönegradsplaceringen
av ifrågavarande befattningshavare, torde beslut icke böra för nästa
budgetår fattas om inrättande av tjänster för nu berört ändamål. Jag beräknar
således det vid Sonestorp och Hornö för budgetåret erforderliga antalet
yrkeslärarinnor till 4 för vardera skolan. — Vid Brättegården
torde få anställas en slöjdlärarinna, en lanthushållslärarinna och en skolkökslärarinna.
— Vid Broby bör yrkesundervisningen fortfarande handhavas av
en lärarinna i hushållsgöromål och en lärarinna i kvinnlig slöjd. — Av lönetekniska
skäl böra tillsvidare de hittillsvarande tjänstebenämningarna bibehållas.
Jag har därför såsom hittills sammanfört skolköks- och lanthushållslärarinnor
under beteckningen lärarinnor i hushållsgöromål samt slöjdoch
sömnadslärarinnor under beteckningen lärarinnor i kvinnlig slöjd. Den
befattningshavare, vilken skall handhava tvättundervisningen, bör benämnas
lärarinna i tvätt.

I likhet med socialstyrelsen anser jag, att endast två lärare i yrkesämne
tillsvidare erfordras vid Långanäs. Lärarna i yrkesämne böra i överensstämmelse
med de lönesakkunnigas förslag benämnas yrkeslärare.

Socialstyrelsen har föreslagit, att vid varje för kvinnliga elever avsedd ung -

Statsutskottets utlåtande nr 199.

23

domSvårdsskola skall anställas en hemvårdslärare med uppgift att
fungera såsom avbytare för yrkeslärarinnorna. Vid Hornö, Brättegården och
Broby skulle hemvårdsläraren jämväl svara för hushållstvätten. Då jag
finner mig övertygad om att behov föreligger vid nu nämnda skolor av befattningshavare
med de uppgifter, som enligt styrelsens förslag skola åvila
hemvårdslärarna, anser jag mig böra biträda styrelsens förslag.

Organisationsnämnden anser, att endast en husmoder bör vara anställd
vid varje dubbelskolhem för pojkar. Häremot lia såväl socialstyrelsen
som företrädare för skolor och personal erinrat att pojkar i de åldersgrupper,
varom här vore fråga, vore i behov av sådan omvardnad, att tva husmödrar
erfordrades för varje dubbelskolhem. Jag torde fa erinra, att då fråga om
uppförande av ett dubbelskolhem för första gången förelädes riksdagen (prop.
1943: 281) riksdagen uttalade, att densamma icke kunnat undgå att hysa en
viss tvekan om lämpligheten ur vårdsynpunkt av ett skolhem av den storlek,
som det i propositionen åsyftade (skr. 1943:397). I anledning av riksdagens
berörda uttalande yttrade föredragande departementschefen, statsrådet Möller,
då förslag angående utbyggnad av Östra Spång till dubbelskolhem förelädes
1944 års riksdag (prop. nr 266), att riskerna för att hemkaraktären
skulle gå förlorad vid ett skolhem med så stort platsantal som 60 vore föga
framträdande, därest skolhemmet anordnades med två från varandra helt
skilda elevförläggningar med, bland annat, var sin husmoder. De tre dubbelskolhem
för manliga elever, vilka enligt mitt förslag skola ingå i ungdomsvårdsskoleorganisationen,
nämligen Hammargården, Östra Spång och Vernyra,
äro eller skola genom redan fattade beslut vara försedda med två från
varandra fristående elevbyggnader. Med hänsyn härtill och då jag delar den
från skilda håll uttalade uppfattningen, att vid varje avdelning vid dessa
skolhem bör finnas en husmoder, biträder jag socialstyrelsens förslag. Styrelsens
och de lönesakkunnigas uppdelning av husmoderspersonalen på h u sf
öreståndare och biträdande husföreståndare, i vilken
senare grupp jämväl skulle ingå de nuvarande vårdarna vid Lövsta, anser
jag mig böra godtaga såväl i sak som vad angår tjänstebenämningarna.

Vad därefter beträffar tjänsterna som arbetsledare och arbetsledare,
tillika vårdare, delar jag socialstyrelsens åsikt, att dessa
böra utgå ur personalplanerna. Slöjdundervisningen bör därefter överföras
på folkskollärarna. Arbetsledarnas biträde vid undervisningen i gymnastik
med lek och idrott torde icke erfordras, sedan assistenter anställts vid pojkskolhemmen.
Övriga arbetsledarna åvilande arbetsuppgifter, nämligen trädgårdsskötsel,
gårdskarlsarbete samt nattvakts- och fritidstjänstgöring, synas
böra övertagas av andra befattningshavare vid vederbörande skola.

Organisationsnämnden har föreslagit, att nattvakts- och gårdskarlsgöromålen
vid de för manliga elever avsedda skolorna sammanföras på eu befatlningshavarekategori,
vaktmästarna, varigenom de nuvarande skötarna,

24

Statsutskottets utlåtande nr 199.

nattvakterna och gårdskarlarna skulle utgå ur personalplanerna. Socialstyrelsen
och de lönesakkunniga uttala å andra sidan, att nattvaktsarbetet och
gårdskarlssysslan med hänsyn till den bestämda artskillnaden mellan dessa
båda uppgifter icke syntes böra förenas på samma hand, och föreslå, att för
de människovårdande uppgifterna anställas vårdare och för underhållstjänsten
hantverkare. Enligt min mening äro de sålunda framförda invändningarna
mot nämndens förslag befogade. De uppgifter, som åvila de nuvarande
skötarna och nattvakterna, innefatta icke endast nattvaktstjänstgöring utan
även handhavande av eleverna under deras fritid. Framför allt den sistnämnda
uppgiften ställer krav på befattningshavarens förmåga såsom
fostrare. Gårdskarlsarbetet är av helt annan art. För att rätt kunna fylla
sina uppgifter måste gårdskarlarna besitta en avsevärd yrkesskicklighet
såsom reparatörer, snickare, elektriker o. s. v. Det torde knappast kunna
förväntas, att samma person skall besitta såväl förmåga att fostra ett klientel
av den art, varom här är fråga, som erforderlig kompetens för handhavande
av de sysslor, vilka nu skötas av gårdskarlarna. Jag föreslår därför,
att de båda nu berörda typerna av arbetsuppgifter fortfarande skola vara
fördelade på två skilda befattningshavaregrupper. De befattningshavare, vilka
skola omhänderhava de förstnämnda uppgifterna, böra i överensstämmelse
med sakkunnigförslaget benämnas vårdare, medan de befattningshavare,
som ersätta de nuvarande gårdskarlarna, enligt min mening böra erhålla
tjänstebenämningen vaktmästare. Vad beträffar antalet befattningar
av dessa båda kategorier och deras fördelning på de olika skolorna ansluter
jag mig till socialstyrelsens därutinnan avgivna förslag med i det följande
angivna undantag.

Socialstyrelsen bär förordat, att — utöver vad organisationsnämnden avsett
— bland annat 8 vårdare skola anställas vid Långanäs och Lövsta för
att möjliggöra vakande nattvakt vid dessa skolor. Jag anser mig icke för
närvarande kunna biträda styrelsens ifrågavarande förslag.

Skäl torde tala för att, såsom socialstyrelsen förordat, öka antalet vårdare
vid de för kvinnliga elever avsedda ungdomsvårdsskolorna. Den ledande personalen
skulle härigenom befrias från nattvaktstjänstgöring. Jag anser dock,
att de till den ledande personalen hörande befattningshavarna böra ombesörja
nattvaktstjänstgöring, så länge de bebo lägenheter i anstaltsbyggnaderna. Då
särskilda personalbostäder för dessa befattningshavare alltjämt saknas, finner
jag mig därför icke nu böra föreslå inrättande av vårdartjänster vid de nu
nämnda skolorna.

Socialstyrelsens förslag, att tjänstgöring såsom vilande nattvakt skall få
beräknas till mera än 50 procent av full arbetstid, kan jag icke biträda, enär
denna fråga jämväl berör avsevärda tjänstemannagrupper inom andra områden
av den statliga förvaltningen och sålunda synes böra lösas i ett större
sammanhang.

Statsutskottets utlåtande nr 199.

25

Vad därefter beträffar vaktmästarna, synas dylika icke vara behövliga vid
de för kvinnligt klientel avsedda yrkesskolorna, enär därstädes jordbrukspersonalen
torde kunna utföra erforderliga på vaktmästarna vid ungdomsvårdsskolorna
eljest ankommande göromål, eventuellt med biträde av tillfälligt
anställd arbetskraft. Jag upptager sålunda icke vaktmästare i personalplanerna
för dessa skolor.

I det föregående har jag föreslagit, att jordbruksdriften bibehålies vid samtliga
ungdomsvårdsskolor. Jordbrukspersonal torde vid bifall till
detta förslag böra beräknas jämväl för de för kvinnliga elever avsedda yrkesskolorna
och för pojkskolhemmen.

De av de lönesakkunniga föreslagna tjänstebenämningarna, vilka förestavats
huvudsakligen av lönetekniska skäl, finner jag mig kunna godtaga. Jag
utgår alltså i det följande ifrån att de nuvarande rättarna skola benämnas
jordbruksföreståndare vid yrkesskolorna för manliga elever och jordbruksförmän
vid övriga skolor samt att de befattningshavare, vilka nu betecknas
såsom ladugårdsföreståndare, skola vid de förra skolorna bibehålla denna
benämning och vid de övriga kallas ladugårdsskötare.

I fråga om jordbrukspersonalen vid de för manligt klientel avsedda yrkesskolorna
och vid Lövsta sammanfalla organisationsnämndens och socialstyrelsens
förslag utom i det avseendet att styrelsen i motsats till nämnden föreslår,
att en jordbruksarbetare skall vara anställd vid Ljungaskog, vilket för
närvarande icke är fallet och ej heller avsetts av nämnden. Jag ansluter mig
till nämndens mening beträffande jordbrukspersonalens omfattning vid
dessa skolor.

Vid Hornö och Broby finnas för närvarande rättare, medan vid Sonestorp
och Brättegården det manliga biträdet fullgör rättarsysslor. Vid envar av
dessa fyra anstalter torde böra anställas en jordbruksförman.

Till socialstyrelsens förslag att en jordbruksförman skall finnas vid varje
skolhem för pojkar ansluter jag mig, dock att sådan befattningshavare icke
bör få anställas vid Hammargården förrän denna skola återupptagit sitt jordbruk
och således i vart fall ej under nästa budgetår. Förslaget om anställande
av ladugårdsskötare vid dubbelskolhemmen kan jag däremot icke biträda,
enär hela jordbrukskomplexet därstädes synes kunna omhänderhavas av
jordbruksförmännen, eventuellt med biträde av tillfälligt anställd arbetskraft.
Vid Vemyra finnes för närvarande en ladugårdsförman, som är anställd
å extra ordinarie stat. Befattningshavaren i fråga torde tillsvidare få
kvarstå i sin befattning tills klarhet vunnits, huruvida en överflyttning till
annan anstalt låter sig göra. Vad däremot beträffar de nuvarande enkelskolhemmen
för pojkar — Folåsa och Gräskärr — synas ladugårdsskötare därstädes
vara erforderliga med hänsyn till jordbrukens större omfattning vid
dessa skolor i förhållande till dubbelskolhemmen.

I arbetstidshänseende torde jordbrukspersonalen böra följa lantarbetstids -

26

Statsutskottets utlåtande nr 199.

lagens bestämmelser, dock att den genomsnittliga arbetstiden för jordbruksföreståndare,
jordbruksförmän, ladugårdsförmän och ladugårdsskötare synes
böra begränsas till 48 veckotimmar, därest så låter sig göra i det enskilda
fallet.

Trädgårdsmästare böra i enlighet med socialstyrelsens förslag få
anställas vid samtliga skolor för manligt klientel utom vid enkelskolhemmen,
dock att sådan befattningshavare icke bör avses för Hammargårdens vidkommande
förrän trädgårdsdriften därstädes återupptagits.

Ett heltidstjänstgörande kontorsbiträde torde få anställas vid envar
av yrkesskolorna för manliga elever. Vid de övriga skolorna erfordras
allenast deltidsanställd kontorshjälp.

I fråga om kokerskor och kvinnliga biträden — av mig i enlighet med de
lönesakkunnigas förslag betecknade med den gemensamma tjänstebenämningen
ekonomibiträden — skiljer sig socialstyrelsens förslag från
organisationsnämndens endast såtillvida, att styrelsen anser, att vid dubbelskolhemmen
för pojkar ett kvinnligt biträde bör utbytas mot en kokerska
samt att vid Lövsta den nuvarande tvättföreståndaretjänsten bör utgå mot
att ytterligare en kokerska uppföres å personalplanen. Vad styrelsen härutinnan
föreslagit finner jag mig böra biträda.

Vad beträffar tidpunkten för de nya personalplanernas
tillämpning synas dessa med iakttagande av de av mig förordade tillfälliga
modifikationerna kunna omedelbart från och med nästa budgetårs
ingång genomföras vid Ljungaskog, Forsane, Sundbo, Brättegården, Hammargården,
Folåsa, Gräskärr och Broby. Under loppet av budgetåret torde
personalplanerna kunna efter hand träda i kraft vid Östra Spång, Johannisberg,
Långanäs och Lövsta. För genomförandet av den föreslagna personalutvidgningen
vid de tre sistnämnda anstalterna erfordras dock, att de av mig
i det följande vid behandlingen av byggnadsanslaget förordade bostadsbyggena
under nästa budgetår komma till utförande. Mera tveksamt är i vad
mån en personalförstärkning under budgetåret kan ske vid Hornö, Sonestorp
och Vemyra. Vad Hornö beträffar är personalplanens tillämpning beroende
av tillgången på bostäder för personalen. Jag kommer emellertid icke att föreslå
någon bostadsbyggnadsverksamhet vid denna skola för nästa budgetår.
Samma förhållande gäller för Sonestorps del, där frågan ytterligare kompliceras
av att skolan tillsvidare skall behålla sin nuvarande organisation med
en mödraavdelning. Vad slutligen beträffar Vemyra finnas där visserligen
möjligheter att bereda de nytillkommande befattningshavarna bostäder, men
å andra sidan skall denna skola under nästa budgetår bibehålla sin nuvarande
kombination av skolhem och yrkesskola. Vid dessa tre ungdomsvårdsskolor
bör dock socialstyrelsen enligt min mening erhålla möjligheter att för
åstadkommande av den avsedda arbetstidsregleringen redan under nästa
budgetår anställa erforderlig personal.»

Statsutskottets utlåtande nr 199.

27

Personalens löneställning.

Nuvarande lönegradsplaceringar och de lönesakkunnigas förslag ha sammanfattats
i följande tablå.

Nuvarande

De sakkunnigas förslag

Befattning

Löne-

grads-

placering

Befattning

Löne-

grads-

placering

Chef, tillika läkare ..............

28

Chef, tillika läkare ..............

28

Rektor.........................

251

23 l

126

19

\24

Avdelningsföreståndare, tillika re-dogörare ......................

201

20 j

20

Avdelningsföreståndare ..........

Avdelningsföreståndare, tillika lärare
Avdelningsföreståndare, tillika lärare
(Hammargården) ..............

22

Assistent........................

19

20

17

Bokhållare......................

Folkskollärare...................

19

(Ämneslärare ...................

20

\ Folkskollärare..................

17 1 2

Avdelningsföreståndare ..........

17

2

Lärarinna i kvinnlig slöjd........

15)

Lärarinna i hushållsgöromål......

15>

Yrkeslärare 3 * 5....................

15 1

12l

Tillsyningsman..................

12

12

Biträdande lärare................

11

Husmoder, tillika biträdande lärare

11

Husföreståndare.................

13 6

Arbetsledare, tillika vårdare......

10

Arbetsledare ....................

10

Trädgårdsmästare................

10

/12

/Jordbruksföreståndare...........

Ilo

12

10

) Jordbruksförman...............

10

_

Hemvårdslärare .................

9

Avdelningssköterska..............

8

6

Vårdare ........................

8

9

Kameralbiträde.................

7

7

Husmoder ......................

6

/Husföreståndare................

it

(Biträdande husföreståndare .....

61

s/

51

9

Nattvakt........................

Vårdare ........................

8

Hantverkare....................

/ 8

r ?

1 6

(Ladugårdsförman...............

10

(Ladugårdsskötare...............

7

2

V 1

6

Kvinnligt biträde................

V d

6

1 Härtill kommer avlöningsförstärkning samt ersättning för undervisning i slöjd och fortsättningsskola.

2 Lönefrågans lösning föreslås uppskjuten.

8 Häri inräknas befattningarna såsom yrkeslärare i tvätt vid Sonestorp och såsom yrkeslärare
i »nytt yrke» enligt organisationsnämndens förslag.

* Provisorium i avvaktan på lösningen av lönefrågan för yrkeslärare vid de centrala
verkstadsskolorna.

5 Endast vid Lövsta.

• Med hänsyn till av riksdagen fattat beslut hava de sakkunniga icke avgivit förslag i
detta avseende.

28

Statsutskottets utlåtande nr 199.

I fråga om lönesiällningen för personalen har föredragande statsrådet anfört
följande.

»Vid tillämpning av de av mig i det föregående förordade personalplanerna
kommer varje ungdomsvårdsskola att i toppen av den ledande personalen
förfoga över en grupp av befattningshavare med speciell utbildning såsom
anstaltspsykologer, nämligen vid Lövsta chef, tillika läkare, och avdelningsföreståndare
samt vid de övriga skolorna rektorer och assistenter. Av dessa befattningshavare
kunna rektorer, avdelningsföreståndare och assistenter betraktas
såsom en i befordringshänseende sammanhör-ande grupp. Även om
det i och för sig icke bör möta hinder att till avdelningsföreståndare eller
rektor befordra en välmeriterad befattningshavare från en annan tjänstemannagrupp,
exempelvis en folkskollärare, förutsatt att vederbörande förvärvat
de för den högre befattningen erforderliga insikterna i psykologi och
läkepedagogik, torde såsom regel en befordran inom psykologgruppen böra
taga sin början med anställning såsom assistent. Nu angivna förhållanden
böra beaktas vid lönegradsplacering dels av befattningshavare inom psykologgruppen
sinsemellan och dels av folkskollärarna i förhallande till psykologgruppen.

De lönesakkunnigas förslag i fråga om lönegradsplaceringen för rektorer,
avdelningsföreståndare och assistenter finner jag
mig kunna godtaga.

Bärande skäl synas sålunda föreligga för att rektorerna från och med
nästa budgetårs ingång placeras å ordinarie stat. I fråga om rektorerna
innebär förslaget vidare, att den nuvarande lönemässiga skillnaden mellan
kvinnliga och manliga tjänstemän avskaffas. Förslag i denna riktning har
tidigare framlagts av socialstyrelsen i skrivelse rörande anslagsbehovet för
ungdomsvårdsskolorna under innevarande budgetår. Såsom framgår av
propositionen 1946: 187, fann jag mig inför 1946 års riksdag föranledd uttala,
att med ett ställningstagande till förevarande fråga borde anstå med
hänsyn till den då förestående personalorganisationsutredningen. I anledning
av motioner i riksdagen angående tillämpande av likalöneprincipen å rektorerna
erinrade statsutskottet, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
(nr 255) anhållit om utredning av likalönefrågan inom statsförvaltningen,
samt uttalade, att utskottet ansett sig förhindrat tillstyrka, att likalönefrågan
bleve föremål för särskilt avgörande i avseende å nu förevarande skolor,
innan den av riksdagen begärda utredningen kommit till stånd.

Enligt min mening torde i betraktande av de särskilda förhållanden, som
råda inom ungdomsvårdsskoleorganisationen, hinder icke böra möta att upptaga
frågan om en lönereglering för de kvinnliga rektorerna vid dessa skolor
till särskild behandling. Med hänsyn till innebörden av den lönereglering
för övrig personal inom ifrågavarande organisation, varom förslag nu
framlägges, synes det heller icke rimligt att lämna de kvinnliga rektorerna
utanför löneregleringen. I anslutning till lönesakkunnigas förslag förordar

Statsutskottets utlåtande nr 199.

29

jag, att rektorerna vid de för manliga elever avsedda yrkesskolorna och dubbelskolhemmen
samt vid Sonestorp och Iiornö placeras i 26 lönegraden och
rektorerna vid de övriga ungdomsvårdsskolorna i 24 lönegraden.

Vidare finner jag mig böra tillstyrka, att avdelningsföreståndarna placeras
i 22 och assistenterna i 20 lönegraden.

Rektorerna böra hädanefter tillsättas av Kungl. Maj:t. För erhållande av
ordinarie rektorstjänst i någon av de föreslagna nya lönegraderna torde
sökanden böra styrka sig hava förvärvat sådan vidgad insikt i psykologi
och läkepedagogik, som socialstyrelsen anser sig böra föreskriva. Från
socialstyrelsen har jag inhämtat, att överläggningar skett med de nuvarande
rektorerna om dessas deltagande i vissa utbildningskurser för förvärvande
av sådan kompetens.

Beträffande folkskollärarna ha de lönesakkunniga föreslagit, att
desamma placeras i 17 lönegraden och tilldelas dels avlöningsförstärkning
med 600 kronor för år och dels särskild ersättning för undervisning i slöjd
och fortsättningsskola med 2 respektive 3 kronor i timmen, att arbetsåret för
befattningshavarna skall sammanfalla med läsåret med rätt för befattningshavarna
att under återstoden av kalenderåret åtnjuta ferier, samt att den
folkskollärarna åliggande undervisningsskyldigheten under läsåret begränsas
till 30 veckotimmar. Ehuru jag finner det tveksamt, huruvida för en
viss grupp av befattningshavare vid ungdomsvårdsskolorna böra föreskrivas
anställningsvillkor efter andra principer än de för övriga befattningshavare
gällande, anser jag mig likväl på de av de sakkunniga anförda skälen böra
tillstyrka det av dem framlagda förslaget.

De lönesakkunnigas förslag rörande den för Brättegården avsedda
ämnesläraren, synes med hänsyn till undervisningens art vid denna
skola böra godtagas. Jag förordar således, att ämneslärarebefattningen
uppföres i 20 lönegraden. I fråga om arbetstidsförhållanden synes ämnesläraren
böra i allo likställas med folkskollärarna.

Befattningen såsom a vdelningsf öreståndare vid Son esto rps
mödraavdelning bör utgå ur personalförteckningen. Nuvarande avdelningsföreståndaren,
som är anställd å extra ordinarie stat, torde få kvarstå
i 17 lönegraden intill dess frågan om inrättande av en ny hemskola
avgjorts.

De sakkunniga hava anställt jämförelser mellan yrkeslärarna vid
ungdomsvårdsskolorna och motsvarande befattningshavare vid de centrala
verkstadsskolorna. Vad de sakkunniga i detta sammanhang anfört, har
övertygat mig om att dessa båda kategorier av yrkeslärare böra vara likställda
i lönehänseende. Med hänsyn till att lönefrågan ännu icke lösts för
yrkeslärarna vid de centrala verkstadsskolorna anser jag försiktigheten
bjuda alt tills vidare placera yrkeslärarna vid ungdomsvårdsskolorna i 15
lönegraden. Därest sedermera yrkeslärarna vid de centrala verkstadsskolorna
komma att placeras i annan lönegrad än den 15, torde jag få åter -

30

Statsutskottets utlåtande nr 199.

komma med förslag om överförande av ungdomsvårdsskolornas yrkeslärare
till den lönegrad, som fastställts för de förra yrkeslärarna. Av slöjd- och
yrkeslärarnas riksförbund gjord framställning, att till ungdomsvårdsskolornas
yrkeslärare skall utgå avlöningsförstärkning med samma belopp som
det, vilket av mig förordats för folkskollärarnas del, är jag icke för närvarande
beredd att tillstyrka.

Yrkeslärarinnorna ha av de lönesakkunniga sammanförts med
yrkeslärarna till en grupp med gemensam tjänstebenämning. Liksom yrkeslärarna
skola yrkeslärarinnorna enligt sakkunnigförslaget provisoriskt placeras
i 15 lönegraden för att sedermera överföras till den lönegrad, vari
yrkeslärarna vid de centrala verkstadsskolorna kunna komma att placeras.
De sakkunnigas förslag har motiverats av likalöneskäl.

Vad först beträffar lärarinnan i tvätt vid Sonestorp är jag icke beredd att
nu tillstyrka, att denna befattningshavare i lönehänseende jämställes med
lärarinnorna i hushållsgöromål och i kvinnlig slöjd. Tjänliga jämförelseobjekt
för bedömandet av den för denna lärarinna skäliga löneställningen
saknas inom övriga delar av statsförvaltningen. I förhandenvarande läge
har jag funnit mig böra förorda, att ifrågavarande befattningshavare placeras
i 10 lönegraden.

Frågan om lönegradsplaceringen av de föreslagna lärarinnorna i »nytt
yrke» synes kunna förbigås av skäl, för vilka jag tidigare redogjort.

Av yrkeslärarinnorna återstå härefter endast lärarinnorna i hushållsgöromål
och i kvinnlig slöjd. För egen del kan jag icke finna lämpligt att i
förevarande sammanhang lösa likalönefrågan för dessa yrkeslärarinnors
vidkommande. I likhet med allmänna lönenämnden anser jag, att i avvaktan
på statsmakternas ställningstagande till avgivet förslag rörande övningslärarnas
löneställning nya tjänster för yrkeslärarinnor av dessa båda kategorier
böra placeras i 13 lönegraden medan redan inrättade tjänster böra
kvarstå i nuvarande löneställning.

Vad därefter beträffar trädgårdsmästare och jordbrukspers
o n a 1 biträder jag de sakkunnigas förslag, att trädgårdsmästare vid yrkesskolor
för manlig ungdom och jordbruksföreståndare skola placeras i 12
lönegraden samt trädgårdsmästare vid skolhem och jordbruksförmän i
10 lönegraden. Ladugårdsförmän och ladugårdsskötare böra enligt min
mening placeras i 9 respektive 7 lönegraden.

De sakkunnigas förslag rörande lönegradsplaceringen av h u s f ö r eståndare
och biträdande husföreståndare biträdes av mig.
Jag förordar sålunda, att husföreståndaren vid Lövsta placeras i 13 och
övriga husföreståndare samt biträdande husföreståndare i 11 respektive
9 lönegraden.

Översköterskan upptager jag i enlighet med riksdagens beslut i
8 lönegraden.

Statsutskottets utlåtande nr 199.

31

I fråga om vårdarnas löneställning ansluter jag mig till vad allmänna
lönenämnden och statskontoret därom anfört och förordar således, att dessa
befattningshavare hänföras till 7 lönegraden.

Den av mig föreslagna gruppen vaktmästare, vilken av de lönesakkunniga
åsatts benämningen hantverkare, har av nämnda sakkunniga
i lönehänseende uppdelats på två grupper, vilka föreslagits fördelade
på 8 respektive 6 lönegraden alltefter placering vid större eller mindre
ungdomsvårdsskolor. För egen del anser jag, att en enhetlig löneplacering
bör ifrågakomma för samtliga här avsedda befattningshavare, och föreslår,
att hela vaktmästargruppen placeras i 7 lönegraden.

Ekonomibiträdenas och kontorsbiträdenas löneställning
bör bestämmas med tillämpning av de grunder, vilka godkänts av årets riksdag
i skrivelsen nr 56. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att verkställa
avsett överförande av ekonomibiträdena från löneplan V till de föreslagna
nya löneplanerna.

Till de sakkunnigas förslag rörande löneställningen för bokhållare,
tillsyningsman och hemvårdslärare ansluter jag mig och förordar
således, att nämnda befattningshavare placeras i 17, 12 respektive 9
lönegraderna. Kanslibiträdet torde böra kvarstå i nuvarande löneställning.

Vad slutligen beträffar eftervårdskons u len ter na synas dessa
böra, såsom socialstyrelsen föreslagit, uppföras å extra ordinarie stat. Däremot
kan jag icke dela styrelsens mening, att en uppflyttning av assistenterna
till 20 lönegraden bör medföra en uppflyttning av konsulenterna till
22 lönegraden. Jag förordar således, att de sistnämnda befattningshavarna
placeras i lönegrad Eo 21.

Socialstyrelsens organisationsförslag omfattar — med bortseende från
avdelningsföreståndaren vid Sonestorp och biträdande avdelningsföreståndaren
därstädes samt eftervårdskonsulenterna — sammanlagt 292 befattningar,
att upptagas på löneplan. Av dessa böra enligt styrelsens mening
152 uppföras på ordinarie och 140 på icke-ordinarie stat. Efter av mig förordade
personalbegränsningar och med frånräknande av de befattningar,
vilkas upptagande å personalplanerna av mig förordats under förbehåll att
de tillsvidare icke skola få besättas, skulle den ifrågavarande personalen
omfatta 266 befattningar. Av dessa böra enligt min mening på ordinarie
stal uppföras 121 och på icke-ordinarie 145 befattningar.

I samband med omorganisationen böra vissa tjänstemän överföras till
övergångsstat.

Så torde i första hand böra ske med innehavare av ordinarie tjänster,
vilka i samband med omorganisationen skola indragas. Härav beröras 1 biträdande
lärare (All), 5 arbetsledare (A 10), 1 arbetsledare, tillika vårdare
(A 10) och 1 tvättföreståndare (A 2).

På övergångsstat böra vidare uppföras samtliga ordinarie folkskollärare

32

Statsutskottets utlåtande nr 199.

— i lönegraderna A 19 och A 18 — med undantag av folkskolläraren vid
Brättegården, vilken sistnämnda befattningshavare avses uppflyttad till ämneslärare
i lönegrad A 20. De i 19 lönegraden placerade folkskollärarna torde
vid tillämpning av det av riksdagen i princip godkända nya lönesystemet
hänföras till den lönegrad, som kommer att motsvara nuvarande 18 lönegraden.
För folkskollärarna förordade arbetstidsbestämmelser böra komma
jämväl de till övergångsstat överförda folkskollärarna till godo.

Socialstyrelsen har på grund av rådande brist på arbetskraft i vissa fall
varit nödsakad att eftergiva uppställda kompetensfordringar på personalen.
I likhet med styrelsen anser jag, att lönegradsuppflyttning eller ordinariesättning
i sådana fall icke bör få ske förrän vederbörande befattningshavare
styrkt sig besitta föreskriven kompetens. Ordinarie tjänstemän, vilka med
hänsyn till vad nu sagts icke redan vid ingången av budgetåret 1947/48 böra
tillgodonjuta beslutad förbättring av löneställningen, torde tills vidare lå
upptagas på övergångsstat. I enlighet härmed förordar jag, att följande befattningshavare
överföras till övergångsstat, nämligen 11 lärare i yrkesämne
(A 12), 2 trädgårdsmästare (A 10) och 6 husmödrar (A 6).

Jag har tidigare biträtt av de lönesakkunniga avgivet förslag, att kraven
på rektorernas och avdelningsföreståndarnas vid Lövsta insikter i psykologi
och läkepedagogik skulle skärpas, samt att för dessa befattningshavare föreslagna
lönegradsuppflyttningar icke skulle få utnyttjas förrän vederbörande
styrkt sig hava förvärvat dessa vidgade insikter. I avvaktan på att så sker
böra de manliga rektorerna kvarstå å extra ordinarie stat samt avdelningsföreståndarna
och de tre ordinarie kvinnliga rektorerna upptagas på övergångsstat.
Sistnämnda rektorer, vilka nu äro placerade i lönegrad A 19,
torde härvid i det nya lönesystemet böra hänföras till den lönegrad, som
kommer att motsvara den nuvarande lönegraden A 20. Rektorn vid Hornö,
vilken befattningshavare är anställd på extra stat, torde övergångsvis böra
upptagas på extra ordinarie stat i 20 lönegraden.

I enlighet med det anförda skulle personalförteckningen få följande
utseende.

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 chef, tillika läkare .......................................... A 28

10 rektorer .................................................... A26

4 rektorer.................................................... A 24

2 avdelningsföreståndare ....................................... A 22

14 assistenter.................................................. A 20

1 ämneslärare ................................................ A 20

2 folkskollärare............................................... A 17

12 yrkeslärare ................................................. A 15

4 lärarinnor i hushållsgöromål ................................. A 15

4 lärarinnor i kvinnlig slöjd ................................... A 15

Statsutskottets utlåtande nr 199.

33

1 husföreståndare ............................................. A 13

2 tillsyningsmän .............................................. A12

5 trädgårdsmästare ...........................................A12

6 jordbruksföreståndare .......................................A 12

11 husföreståndare ............................................. All

2 trädgårdsmästare ........................................... A 10

4 biträdande husföreståndare................................... A 9

6 ladugårdsförmän ............................................ A 9

1 översköterska ............................................... A 8

20 vårdare ..... A 7

9 vaktmästare ................................................ A 7

Tjänstemän å övergångsstat:

2 avdelningsföreståndare ...................................... A 20

3 rektorer.................................................... A 20

6 folkskollärare............................................... A 18

11 lärare i yrkesämne .......................................... A 12

1 biträdande lärare............................................ All

5 arbetsledare ................................................ A 10

1 arbetsledare, tillika vårdare .................................. A10

2 trädgårdsmästare ........................................... A10

6 husmödrar ................................................. A 6

1 tvättföreståndare ............................................ A 2

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 21:

2 rektorer .................................................. Eo 23

De extra ordinarie rektorsbefattningarna äro avsedda för Åkerby och
Engesberg.

Härjämte bör anmärkas, att i stället för 10 rektorer i lönegrad A 26 och
4 rektorer i lönegrad A 24 böra tills vidare under budgetåret 1947/48 — förutom
dels å övergångsstat uppförda 3 rektorer i lönegrad A 20 och dels 1
rektor i lönegrad Eo 20 — enligt Kungl. Maj:ts bestämmande vara anställda
7 rektorer i lönegrad Eo 25 och 3 rektorer i lönegrad Eo 23.»

Kostnaderna för vård i ungdomsvårdsskolor.

Genom 1936 års skyddshemsreform övertog staten visserligen principiellt
det ekonomiska ansvaret för skyddshemsverksamheten och landstingen befriades
i enlighet härmed från bidragsskyldighet, men barnavårdsnämndernas
avgifter ansågos dock böra bibehållas i viss omfattning. För varje elev,
som vårdas i ungdomsvårdsskola, erlägges av barnavårdsnämnden en årlig
Bihang till riksdagens protokoll 19b7. 6 sand. Nr 196—200. 3

34

Statsutskottets utlåtande nr 199.

skolavgift av 300 kronor och för villkorligt utskriven elev lämnas ersättning
— eftervårdsavgift — motsvarande ungdomsvårdsskolans kostnader, dock
med högst 75 kronor årligen. Dessutom betalar vederbörande nämnd för
varje i ungdomsvårdsskola nyintagen elev en engångsavgift av 200 kronor
som bidrag till elevens beklädnad. För personer, som omhändertagits jämlikt
22 § d) barnavårdslagen, erlägges dock icke någon som helst avgift,
utan bekostas deras vård helt av statsmedel.

1946 års riksdag anförde (skr. nr 345), att vägande skäl förelåge för slopande
av de avgifter, som barnavårdsnämnderna hade att erlägga till skolorna
för därstädes omhändertagen ungdom. Riksdagen förutsatte, att åtgärder
vidtoges för avgifternas upphörande men ansåge sig icke böra för budgetåret
1946/47 besluta ändring i Kungl. Maj:ts förslag.

Föredragande statsrådet har i denna del anfört följande.

»I överensstämmelse med vad 1946 års riksdag uttalat i förevarande fråga
förordar jag, att, på sätt socialstyrelsen föreslagit, kommunernas kostnader
för ungdomsvårdsskolevården från och med nästa budgetår överflyttas
på statsverket. Vid bifall till detta förslag skulle den å riksstatens inkomstsida
under uppbörd i statens verksamhet upptagna posten till inkomster vid
statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården komma att nedgå med
omkring 270 000 kronor. Den för de icke statliga skolornas del uppkommande
inkomstminskningen uppskattar jag i enlighet med socialstyrelsens
beräkningar till 235 000 kronor. Skolorna böra härför erhålla kompensation
av statsmedel, för vilket ändamål jag under anslaget till bidrag till driften
av icke statliga skolor tillhörande barna- och ungdomsvården kommer att
beräkna erforderliga medel. Av förevarande förslag påkallad ändring av
67 § barnavårdslagen kommer jag att i annat sammanhang denna dag
anmäla.»

Anslagsbehovet för budgetåret 1947—48.

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar. Ifrågavarande
anslag är å riksstaten för innevarande budgetår anvisat med 919 000
kronor.

Föredragande statsrådet har anfört bland annat följande.

»Jag har vid övervägandet av organisationsfrågan utgått ifrån att vid åtskilliga
skolor den avsedda personalutökningen av skilda skäl kommer att
kunna ske allenast successivt under loppet av nästa budgetår och vid några
skolor endast i begränsad omfattning. Detta medför givetvis, att uppskattningen
av anslagsbehovet för avlöningar måste bli i någon mån osäker. Då
personalplanerna icke avse någon mera avsevärd ökning av totalantalet be -

Statsutskottets utlåtande nr 199.

35

fattningshavare, torde emellertid medelsberäkningen böra ske med utgångspunkt
från att all angiven personal kommer att vara anställd under hela
budgetåret. Det är vidare förenat med svårigheter att i förväg bedöma i vilken
omfattning de nya ordinarie tjänster, vilka skola ersätta nu förefintliga
icke ordinarie befattningar, komma att bli besatta. Av denna anledning är
det icke möjligt att exakt beräkna, huru lönekostnaderna komma att fördela
sig på ordinarie- och icke-ordinarieposterna. Jag anser mig härvid böra
följa socialstyrelsens metod att upptaga ordinarieposten med endast hälften
av det belopp, som skulle erfordras, om samtliga ordinarie tjänster vore besatta,
och uppräkna icke-ordinarieposten med det belopp, varmed den förra
anslagsposten nedsatts. Icke-ordinarieposten torde i likhet med vad som är
fallet under löpande budgetår böra uppföras med förslagsvis beräknat belopp,
som icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas. För sådant
medgivande böra gälla samma förutsättningar som för innevarande budgetår
men därutöver torde Kungl. Maj:t böra äga medgiva överskridande, där så
erfordras för de nya personalplanernas genomförande.»

Rörande beräkningen av medelsbehovet under de särskilda anslagsposterna
får utskottet hänvisa till s. 87 i propositionen.

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader.

För ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår anvisat 1 090 500
kronor. Rörande anslagets beräkning för nästkommande budgetår hänvisar
litskottet till propositionen.

Statens skolor tillhörande barna- oeli ungdomsvården: Byggnadsarbeten

in. in. På förslag av Kungl. Maj:t anvisade 1945 och 1946 års riksdagar medel
till vissa byggnadsarbeten vid de statliga ungdomsvårdsskolorna. I skrivelse
den 20 februari 1947 har socialstyrelsen anmält, att kostnaderna för
ett flertal av dessa byggnadsarbeten komme att överskrida vad för varje
särskilt fall anvisats. Styrelsen uppgiver såsom förklaring, att den rådande
bristen på arbetskraft och materiel medfört svårigheter att erhålla konkurrensanbud.
Vad beträffar vissa byggnadsarbeten hade kostnadsstegringarna
därjämte orsakats av de allmänna prisstegringarna på byggnadsmarknaden
sedan kostnadsberäkningarna slutförts år 1944. Styrelsen har med anledning
av vad sålunda förekommit hemställt, att ytterligare medel måtte -anvisas
för byggnadsarbetena. Samtidigt har styrelsen gjort framställning om medelsanvisning
för vissa nytillkommande arbeten och installationer.

Kungl. Maj:ts förslag innebär att för förstärkning av anslagen till vissa
tidigare beslutade byggnadsarbeten beräknas tillhopa 420 300 kronor.
Nämnda belopp fördelar sig med omkring 279 000 kronor på utbyggnad av
Långanäs yrkesskola, med 90 000 kronor på utbyggnad av östra Spångs
skolhem, med tillhopa 16 000 kronor på uppförande av personalbostadshus

36

Statsutskottets utlåtande nr 199.

vid Vemyra skolhem och yrkesskola samt Gräskärrs skolhem samt med
35 000 kronor på vissa underhålls- och kompletteringsarbeten m. m. vid
Sundbo yrkesskola.

Utöver nu angivna äskanden har Kungl. Maj:t jämväl föreslagit anvisande
av medel för vissa nya byggnadsarbeten vid ifrågavarande skolor.

Sålunda har beräknats 11 000 kronor för förbättring av vattenförsörjningen
vid Lövsta skolhem och yrkesskola, 448 000 kronor för ersättande av
ett äldre skolhus vid Broby skolhem med en ny skol- och gymnastikbyggnad
samt uppförande av ett personalbostadshus och installerande av två oljeeldningsaggregat,
samt 51 600 kronor för uppförande av ett bostadshus vid
Sonestorps yrkes- och hemskola ävensom inredande av bagerilokaler därstädes.

För de för manliga elever avsedda skolornas vidkommande har föreslagits
följande bostadshus, nämligen vid Lövsta 3 enkelhus och renovering för
bostadsändamål av en magasinsbyggnad, vid Långanäs ett dubbelhus, vid
Johannisberg 3 enkelhus samt vid Folåsa ett dubbelhus. Kostnaderna för
detta byggnadsprogram beräknas uppgå till, för Lövsta 205 000 kronor, för
Långanäs 68 700 kronor, för Johannisberg 199 600 kronor och för Folåsa
68 100 kronor. De sammanlagda kostnaderna för nu nämnda personalbostäder
uppskattas således till 541 400 kronor.

Slutligen har för nyutrustning och omdisposition av ekonomiavdelningarna
vid de statliga ungdomsvårdsskolorna beräknats 100 000 kronor.

Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.
För ifrågavarande ändamål bär för innevarande budgetår anvisats
1 000 000 kronor.

I skrivelse den 1 mars 1947 har socialstyrelsen gjort framställning rörande
medelsbehovet för nästa budgetår.

Föredragande statsrådet har härom anfört följande.

»Såsom i det föregående nämnts utlöpa med utgången av innevarande
kalenderår nu gällande avtal rörande verksamheten vid nio icke statliga
ungdomsvårdsskolor. Jag har tidigare föreslagit, att tre av dessa — Mossebo,
Gälegården och Härsjögården — nedläggas vid årsskiftet. Då det i förhandenvarande
läge icke varit möjligt att bilda sig någon säker uppfattning
rörande det fortsatta behovet av icke statliga ungdomsvårdsskolor och då
erforderlig tid icke stått till buds för förhandlingar angående nya avtal har
Kungl. Maj:t på mitt förslag sökt att för ytterligare ett halvår åstadkomma
förlängning av nu löpande avtal för de övriga sex av de skolor, vilka äro
berörda av avtalsuppsägningarna. Därest den av förhandlingsmännen och
huvudmannarepresentanterna ingångna, preliminära överenskommelsen
fastställes, torde det bliva möjligt att under återstående del av innevarande
kalenderår ingå i förhandlingar rörande nya avtal av längre varaktighet än

Statsutskottets utlåtande nr 199.

37

det nu föreslagna provisoriet samt att förelägga 1948 års riksdag förhandlingsresultatet.
Vid godkännande av det av mig i det föregående förordade
utbyggandet av eftervårdsorganisationen synas jämväl möjligheter föreligga
att innan nya förhandlingar upptagas avgöra i vad mån de nu berörda sex
anstalterna skola kunna nedläggas omkring den 1 juli 1948. Förhandlingsmännens
förslag innebär i ekonomiskt hänseende, att de berörda skolorna
skulle erhålla ett extra statsbidrag med 20 procent av de å första kalenderhalvåret
1948 belöpande fasta platsbidragen. Enligt mitt bedömande är en
dylik statsbidragshöjning skälig med hänsyn till de allmänna prisstegringar,
som inträffat sedan nu löpande avtal år 1943 fastställdes, särskilt då vad
avser lönekostnaderna. Med hänsyn till vad nu anförts vill jag förorda, att
de överenskomna tilläggsavtalen, därest riksdagen icke anmäler erinran däremot,
fastställas samt beräknar i det följande medel i enlighet härmed. Vad
slutligen beträffar den definitiva ekonomiska uppgörelsen med huvudmännen
för Mossebo, Gälegården och Härsjögården torde jämväl, därest riksdagen
icke anmäler avvikande mening, Kungl. Maj:t få inom ramen för de
belopp, som utgå till vederbörande huvudman enligt gällande avtal, träffa
uppgörelser rörande avvecklingen av verksamheten vid dessa skolor.

Jag övergår härefter till beräkningen av det under förevarande anslag
erforderliga beloppet, varvid torde få erinras, att statsbidragen i regel skola
utgå halvårsvis eller årsvis i efterskott, varför ett nedläggande under nästa
budgetår av vissa anstalter icke inverkar på anslagsberäkningen för nämnda
budgetår.

Vad då först angår frågan om fortsatt statsbidrag för anställande av en
assistent vid Margretelunds yrkesskola vill jag förorda, att sådant må utgå
jämväl för nästa budgetår. Med hänsyn dels till den av mig i det föregående
förordade uppflyttningen av assistenterna vid de statliga ungdomsvårdsskolorna
till 20 lönegraden och dels till den allmänna löneregleringen
per den 1 juli 1947 godtager jag socialstyrelsens beräkning av bidragsbeloppet
och förordar sålunda att nämnda bidrag för nästa budgetår, därest
riksdagen icke anmäler avvikande mening, utgår med 4 000 kronor.

Vad socialstyrelsen anfört rörande arbetstidsförhållandena vid de icke
statliga skolorna och den ekonomiska bärkraften hos flertalet av dessa skolors
huvudmän har övertygat mig om att staten måste under nästa budgetår
träda hjälpande emellan för att för dessa skolors del söka åstadkomma
någorlunda likartade arbetsförhållanden med dem, som vid ett genomförande
av de föreslagna nya personalplanerna komma alt gälla för de statliga
skolornas befattningshavare. I avvaktan på organisationsundersökningen
beräknades för innevarande budgetår för sistnämnda skolor ett till
50 000 kronor avrundat belopp för anställande av för arbetstidsbegränsning
erforderlig personal. Nämnda belopp avsågs att fördelas på sammanlagt
17 anstalter. Antalet icke statliga anstalter under nästa budgetår kan
beräknas till 16, varav tre enligt mitt förslag skola nedläggas under budget -

38

Statsutskottets utlåtande nr 199.

årets lopp. Å andra sidan äro några av de icke statliga anstalterna av större
omfattning än motsvarande statliga skolor. Jag beräknar därför det för nu
ifrågavarande ändamål erforderliga beloppet till 50 000 kronor eller samma
belopp, som för innevarande budgetår avsetts för de statliga skolornas del.

Såsom jag i det föregående nämnt, synes det av mig förordade slopandet
av de kommunala avgifterna och ersättningarna böra föranleda kompensation
av statsmedel till de icke statliga anstalterna. Det härför erforderliga
beloppet beräknar jag i likhet med socialstyrelsen till 235 000 kronor.

Vad angår framställningen om ersättning för täckande av uppkommet
driftunderskott vid Gälegårdens yrkesskola anser jag mig med hänsyn till
vad socialstyrelsen anfört böra tillstyrka, att denna skola, därest riksdagen
icke anmäler erinran däremot, beviljas bidrag av statsmedel för nämnda
förlust med 4 120 kronor. Med hänsyn till alt verksamheten vid skolan
torde komma att nedläggas under nästa budgetår synes, i motsats till vad
för tidigare fall föreskrivits, villkor därvid icke böra uppställas rörande ökat
inflytande och kontroll från statsverkets sida över skolans skötsel i ekonomiskt
hänseende.

Vad beträffar socialstyrelsens beräkningar av för övriga ändamål under
detta anslag erforderliga medel har jag intet däremot att erinra. Jag anser
dock, att samtliga under anslaget ifrågakommande kostnader böra kunna
rymmas inom ett belopp av 1 300 000 kronor.»

Fortbildningskurser för befattningshavare vid skolor tillhörande barnaoeh
ungdomsvården. För innevarande budgetår har för rubricerade ändamål
anvisats ett anslag av 13 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att för nästa budgetår anvisas dels 15 000
kronor till en läkepedagogisk kurs, närmast motsvarande den för innevarande
budgetår anordnade kursen, dels ock 8 000 kronor för en fortbildningskurs
för husföreståndare, avsedd att ingå som ett led i en strävan att
förskaffa samtliga personalkategorier vid ungdomsvårdsskolorna psykologisk
fortbildning.

Bidrag till inrättande av inaekorderingshem. Såsom framgår av det föregående
har föredragande statsrådet förordat, att medel för nästa budgetår
anvisas för inrättande av ytterligare ett antal inaekorderingshem. Kostnaderna
härför ha beräknats till 77 000 kronor. Härjämte föreslås att I. O. G. T.
beredes ersättning med 3 000 kronor för vissa organisationsutgifter i samband
med inackorderingshemmen. Anslaget skulle alltså upptagas med
80 000 kronor.

Motioner.

I samband med Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling förehaft
två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

Statsutskottets utlåtande nr 199.

39

herr Ivar Persson m. fl. (1:327) och den andra inom andra kammaren av
herr Andersson i Dunker in. fl. (11:484), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta om likalydande tjänstebeteckningar och ensartad löneställning
för lantbruks-, trädgårds- och verkstadslärare vid ungdomsvårdsskolornas
yrkesskolor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda förslag, får utskottet
hänvisa till motionen I: 327.

Utskottet.

Den föreslagna förstärkningen av eftervårdsorganisationen bör enligt utskottets
mening komma till stånd. I den mån anstaltsvården kan ersättas
med en friare vårdform, som tillfredsställande tillgodoser de av klientelets
beskaffenhet betingade kraven på övervakning och ledning, är detta såsom
föredragande statsrådet framhållit att hälsa med tillfredsställelse. Även om
en utveckling av eftervården är önskvärd främst ur uppfostringssynpunkt,
bör här ånyo understrykas, att de totala kostnaderna för klientelets omhändertagande
minska genom eftervårdens effektivisering. En begränsning av
antalet vårdplatser på anstalterna framstår desto mer såsom önskvärd som
utskottet icke kunnat undgå finna personalantalet vid anstalterna förhållandevis
högt vid jämförelse med elevantalet. — Behandlingen av frågan
om ungdomsvårdsskoleväsendets yttre organisation i övrigt har ej heller
givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet ansluter sig i allt väsentligt jämväl till de förslag som framlagts
rörande den inre organisationen av skolorna. Allenast vissa med personalens
löneställning sammanhängande frågor ha föranlett särskilda uttalanden från
utskottets sida.

Verkstadslärarna, nu i 12 lönegraden, föreslås — i avbidan på lönereglering
för de centrala verkstadsskolornas lärare —- med benämningen yrkeslärare
provisoriskt inplacerade i 15 lönegraden medan jordbruksföreståndarna
och trädgårdsmästarna vid de för manliga elever avsedda yrkesskolorna
föreslås uppflyttade från 10 till 12 lönegraden. I motionerna föreslås
likalydande tjänstebenämning och ensartad löneställning för alla dessa befattningshavare.

I fråga om jordbruksföreståndarna och trädgårdsmästarna överensstämmer
motionärernas förslag om jämställdhet med yrkeslärarna med vad lantbruksstyrelsen
och styrelserna för åtskilliga skolor föreslagit, och utskottet
har funnit synnerligen tveksamt om den av Kungl. Maj:t föreslagna löneskillnaden
är fullt motiverad. De lönesakkunniga, vilka även ansett vissa
skäl tala för att i varje fall jordbruksföreståndarna erhålla samma löneställning
som yrkeslärarna, ha emellertid framhållit, att en lösning i denna riktning
borde ske i ett större, den allmänna lönepolitiken på jordbruksområdet
berörande sammanhang. Med hänsyn till behovet av enhetliga grunder för

40

Statsutskottets utlåtande nr 199.

lönesättningen för här ifrågavarande lärarkategorier vid olika slag av skolor,
har utskottet funnit denna synpunkt vägande. I anledning av motionerna
vill utskottet framhålla, att behov föreligger av en allmän omprövning
av löneställningen för lärare i jordbruk och trädgårdsskötsel under
jämförelse med löneställningen för andra yrkeslärare.

Slutligen vill utskottet allenast beröra en tjänstebenämningsfråga. Såsom
statsrådet framhållit måste gårdskarlarna besitta en avsevärd yrkesskicklighet
såsom reparatörer, snickare, elektriker o. s. v. För de befattningar i 7
lönegraden, vilka skola ersätta de nuvarande gårdskarlstjänsterna, föreslår
Kungl. Maj:t tjänstebenämningen vaktmästare. Denna benämning på tjänster
i 7 lönegraden vid ifrågavarande skolor bör emellertid enligt utskottets
mening helst undvikas. De lönesakkunnigas förslag att benämna dem hantverkare
synes vara att föredraga. Givetvis bör lösningen av denna fråga icke
inverka på de arbetsuppgifter, vilka skola åligga befattningshavarna i fråga.

Beträffande kostnaderna för vård i ungdomsvårdsskolorna samt anslagsfrågorna
föranleder Kungl. Maj:ts förslag ej erinran. Utskottet utgår därvid
från att förslaget om kompensation av statsmedel för den inkomstminskning,
som blir en följd av att kommunernas kostnader för ungdomsvårdsskolevården
överflyttas på statsverket, jämväl avser Stockholms och Göteborgs
ungdomsvårdsskolor.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj ds förslag godkänna i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 9 maj 1947 förordade
riktlinjer för omorganisation av skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården samt i fråga om bestridande av
kostnaderna för verksamheten;

II. i anledning av Kungl. Maj ds förslag samt med avslag
å motionerna 1:327 och 11:484 bemyndiga Kungl. Majd att
fastställa personalförteckning för statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården i enlighet med av utskottet förordat
förslag;

III. med bifall till Kungl. Maj ds förslag

A. godkänna följande avlöningsstat för statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 390 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t förslagsvis »

24 000

Statsutskottets utlåtande nr 199. 41

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis ............... » 1 170 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 93 000

Summa förslagsanslag kronor 1 677 000;

B. för budgetåret 1947/48 under V huvudtiteln anvisa

1) till Statens skolor tillhörande burna- och ungdomsvården:
Avlöningar ett förslagsanslag av 1 677 000 kronor;

2) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Omkostnader ett förslagsanslag av 1 216 000 kronor;

3) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Byggnadsarbeten m. m. ett reservationsanslag av
1 573 000 kronor;

4) till Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården ett förslagsanslag av 1 300 000
kronor;

5) till Fortbildningskurser för befattningshavare vid skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården ett reservationsanslag
av 23 000 kronor;

6) till Bidrag till inrättande av inackorderingshem ett reservationsanslag
av 80 000 kronor.

Stockholm den 17 juni 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo.
Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Gustaf Iwar Anderson,
Johan Eric Ericson, Gustav Emil Andersson, Hesselbom, Ragnar
Bergh och fröken Osvald; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Malmborg i
Skövde, Falla, Mårtensson, Lindholm, Pettersson i Dahl, Åkerström, Holmström,
Petterson i Degerfors, Thapper, Severin i Stockholm och Johansson
i Mysinge.

Reservation

av fröken Osvald.