Statsutskottets utlåtande nr 193.

1

Nr 193.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för budgetåret 1947/48 till folkskoleseminarierna
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2: a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkt
191, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
beräkna för budgetåret 1947/48

dels till Folkskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 6 300 000
kronor;

dels till Folkskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 675 000
kronor;

dels till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 200 000 kronor;

dels ock till Folkskoleseminarierna: Utrustning ett reservationsanslag av
375 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 230 framlagt de förslag
rörande ifrågavarande anslag, som framgå av det följande, varjämte i detta
sammanhang förordats anvisande jämväl av ett särskilt anslag till stipendier
för vinnande av behörighet att undervisa i engelska.

I. Seminarieorganisationen.

Kungl. Maj:t har (avdelning I, s. 3—30 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 18 april 1947) föreslagit riksdagen
att besluta, att folkskoleseminarieorganisationen skall utvidgas på
sätt departementschefen närmare förordat.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bergquist m. fl.
(I: 281) och den andra inom andra kammaren av herr Gustafson i Dädesjö
m. fl. (II: 421), i vilka hemställts, att riksdagen måtte uttala sig för att ett
av de provisoriska folkskoleseminarier, som enligt propositionen nr 230
ifrågasättas, skall förläggas till Växjö.

1 — Dihang till riksdagens protokoll 19\7. 6 samt. Nr 193.

2

Statsutskottets utlåtande nr 193.

Med skrivelse den 21 januari 1947 ha 1945 års seminariesakkunniga
framlagt förslag rörande elevintagningen och organisationen av folkskoleseminarierna
till och med läsåret 1952/53. Häröver ha utlåtanden avgivits
av skolöverstyrelsen, som i samband därmed även framlagt sina anslagsäskanden
beträffande folkskoleseminariema för budgetåret 1947/48, statskontoret,
chefen för armén, arméns fortifikationsförvaltning samt Sveriges
yngre läroverkslärares förening. Av statsrådsprotokollet inhämtas i ärendet
i huvudsak följande.

Nuvarande organisation. Den nuvarande seminarieorganisationen är
uppbyggd för en normal intagning och utexamination av 16 klassavdelningar
eller (16 X 28 =) 448 elever årligen. Genom ianspråktagande till det
yttersta av tillgängliga utrymmen vid seminarierna kunde emellertid läsåret
1945/46 sammanlagt 22 klassavdelningar eller 616 elever intagas. Efter
vissa till- och ombyggnadsarbeten vid de redan befintliga seminarierna och
inrättande av tre nya provisoriska seminarier — i Gävle, Hälsingborg
och Stockholm — har från och med innevarande läsår organisationen ytterligare
utvidgats och medger nu en intagning av sammanlagt 38 klassavdelningar
med 1 064 elever, motsvarande en utexamination av i runt tal 1 000
lärare. För innevarande läsår fördela sig nybörjaravdelningarna sålunda:

Permanenta seminarier.

Falun ............................ 1

Göteborg ......................... 1

Kalmar .......................... 1

Karlstad.......................... 2

Linköping ........................ 2

Luleå ............................ 2

Lund............................. 1

Stockholm kv..................... 1

Umeå .......•..................... 2

Uppsala .......................... 1

2-årig

linje

2

1

1

1

1

1

2

2

1

2

Provisoriska seminarier.

Gävle ............................ 2

Hälsingborg....................... —

Stockholm m............ 1

Summa 17

2

3

_2

21

Den nuvarande seminarieorganisationen otillräcklig. I vad mån den

nuvarande seminarieorganisationen räcker till för att tillgodose det av
seminariesakkunniga beräknade examinationsbehovet framgår av efterföljande
tabell.

Statsutskottets utlåtande nr 193.

3

Å r

Examinations-

behov

Nuvarande

examinations-

kapacitet

Överskott ( + )
resp. brist (—)
per år

Summa brist,
inkl. nuv.
lärarbrist

1946/47 .........

1947/48 .........

646

840

+ 194

— 700

— 506

1948/49.........

1297

820

—477

- 983

1949/50. .*.......

836

900

+ 64

— 919

1950/51 .........

864

1000

+ 136

— 783

1951/52 .........

1124

1050

— 74

— 857

1952/53.........

1359

1000

—359

—1 216

1953/54.........

1913

1000

—913

—2 129

1954/55.........

1937

1000

—937

—3 066

1955/56 .........

1784

1000

-784

-3 850

1956/57 .........

1 174

1 000

—174

—4 024

1957/58.........

758

1000

+ 242

-3 782

1958/59 .........

353

1000

+ 647

-3 135

1959/60.........

380

1000

+ 620

—2 515

1960/61 .........

368

1000

+ 632

—1 883

1961/62 .........

349

1 000

+ 651

—1 232

1962/63.........

356

1 000

+ 644

- 588

1963/64.........

322

1000

+ 678

+ 90

1964/65.........

360

1000

+ 640

+ 730

1965/66.........

389

1000

+ 611

+ 1341

Nya seminarier m. m. De sakkunniga föreslå dels att seminariet i Linko
p i n g, som för närvarande omfattar två 4-åriga och en 2-årig linje,
utvidgas att omfatta ytterligare en 4-årig och en 2-årig linje, varvid intagning
å den 2-åriga linjen skulle ske redan läsåret 1947/48 men å den
4-åriga linjen först läsåret 1948/49, dels ock att nya provisoriska seminarier
upprättas i Göteborg, Härnösand och Kristianstad med
följande organisation:

Göteborg (kvinnligt; från och med läsåret 1947/48): en 4-årig och två
2-åriga linjer,

Härnösand (från och med läsåret 1948/49): två 4-åriga linjer och

Kristianstad (från och med läsåret 1948/49): två 4-åriga linjer.

För förslagets genomförande skulle följande åtgärder vidtagas.

Linköping. En gammal seminariebyggnad, som 1927 utrymdes av
seminariet, föreslås åter skola tagas i anspråk. Byggnaden användes för
närvarande av länsstyrelsen såsom lokaler för personal, som är sysselsatt
med frågor rörande folkbokföringen och källskatten. Byggnaden vore, framhålla
de sakkunniga, efter nyligen genomgången reparation i relativt gott
skick, med undantag av värmeledningssystemet, som vore mycket gammalmodigt.
Här kunde erhållas sex klassrum, en samlingssal och diverse
mindre utrymmen, som kunde begagnas till lokaler för expedition, lärarrum,
läsrum, kvinnlig slöjd m. m. En fristående byggnad innehölle gymnastiksal,
teckningssal och musiksal. Denna byggnad tarvade en grundlig reparation,
men vore därefter omedelbart disponibel.

Första förutsättningen för att byggnaderna skulle kunna tagas i bruk
för seminarieändamål vore, att länsstyrelsen finge uppföra den nybyggnad,
som för dess räkning vore planerad på den nuvarande fängelsetomten i
staden. De sakkunniga räknade med att länsstyrelsen skulle kunna ha

4

Statsutskottets utlåtande nr 193.

utrymt den gamla seminariebyggnaden så tidigt, att den kunde tagas i
bruk av seminariet höstterminen 1948.

Gymnastikbyggnadens reparation borde kunna omedelbart genomföras.
Folkskolan i staden vore i behov av att få hyra densamma, vilket kunde
ske, intill dess att seminariet bleve i behov av att använda den.

Kostnaderna för iordningställande av ifrågavarande lokaler hade av
byggnadsstyrelsen beräknats till 150 000 kronor.

Göteborg. För detta seminarium avses en nybyggnad skola uppföras
å Guldhedsområdet.De sakkunniga framhålla, att det nuvarande seminariet
i Göteborg sedan gammalt lider av lokalsvårigheter. En tillbyggnad skulle
draga stora kostnader utan att giva möjligheter till den utvidgning av seminariet,
som vore behövlig med anledning av det kommande stora lärarbehovet.
Man borde därför här liksom i Stockholm uppföra en byggnad
för ett nytt folkskoleseminarium. Under tiden till slutet av 1950-talet skulle
både detta nya och det gamla seminariet driva sin verksamhet. Då nedgången
i barnantalet därefter torde göra det ena seminariet obehövligt,
skulle det gamla kunna nedläggas. För nedbringande av de båda seminariernas
driftkostnader syntes det lämpligt, att det nya seminariet tills
vidare reserverades för kvinnliga elever, under det att det gamla, som
under vissa av de senare åren mottagit elever av båda könen, återginge
till sin ursprungliga karaktär av manligt seminarium.

Då den nya byggnaden ej kunde tänkas bli färdig att tagas i bruk förrän
höstterminen 1949 eller möjligen vårterminen samma år och då det vore
önskvärt att starta det nya seminariet redan hösten 1947, ha de sakkunniga
undersökt, huruvida möjligheter att hyra lokaler i staden förefunnes. Efter
överläggning med Göteborgs allmänna folkskolestyrelse hade det visat sig,
att ett antal rum i en äldre folkskolebyggnad, den s. k. Viktoriaskolan,
skulle kunna ställas till seminariets disposition. Lokalerna användas för
närvarande endast i mindre utsträckning som undervisningslokaler för folkskolan
men måste vid 1950-talets början åter tagas i bruk som sådana. De
vore nu i mindre tillfredsställande skick men syntes efter viss reparation
kunna godkännas som provisoriska lokaler under ett par år.

Alla behövliga utrymmen kunna dock icke, framhålla de sakkunniga
vidare, erhållas i Viktoriaskolan, För undervisning i fysik och kemi, i viss
mån även i biologi och geografi samt i hushållsgöromål måste därför anlitas
institutioner i närbelägna läroanstalter. För undervisningsövningar och
auskultationer borde eleverna lämpligen hänvisas till den närbelägna Nordhemsskolan.
För undervisning i gymnastik, musik, teckning och kvinnlig
slöjd syntes utrymmen kunna beredas i skolan.

I skrivelse till de sakkunniga den 2 december 1946 hade Göteborgs allmänna
folkskolestyrelse förklarat sig villig att uthyra 8 klassrum, gymnastiksal,
rektorsexpedition och lärarrum för en hyressumma (inklusive
värme och elektrisk ström) av 20 kronor per kvm och år, vilket innebure
en sammanlagd hyressumma av 17 800 kronor per år.

Härnösand. Sedan nybyggnad för dövstumskolan i Härnösand, vartill
medel anvisats av riksdagen, uppförts, avses den gamla byggnaden
skola användas för ett provisoriskt seminariums räkning. Den måste emellertid
först genomgå en avsevärd ombyggnad, vilken av byggnadsstyrelsen
kostnadsberäknats till 800 000 kronor. De sakkunniga beräkna, att seminariet
i bästa fall skall kunna upprättas hösten 1948. I skrivelse till de
sakkunniga den 29 augusti 1946 har drätselkammaren förklarat, att de

Statsutskottets utlåtande nr 193.

5

kommunala myndigheterna i högsta grad äro intresserade av att ett provisoriskt
folkskoleseminarium inrättas i staden samt att drätselkammaren
vill medverka till uppförande av tvenne elevhem om 40 rum i vartdera
hemmet, varvid om möjligt en bar skulle anordnas till uthyrning i ett
av hemmen.

Kristianstad. Sedan nya kaserner för Vendes artilleriregemente
uppförts utanför staden ha de sakkunniga räknat med att vissa av de
gamla kasernbyggnaderna skulle kunna tjäna som lokaler för ett seminarium,
nämligen den s. k. södra kasernen, ett exercishus och en sjukstuga.
Kostnaderna för erforderliga ändringsarbeten ha av byggnadsstyrelsen
uppskattats till 875 000 kronor. Seminariet beräknas ej kunna igångsättas
förrän hösten 1948.

Sedan de sakkunnigas förslag framlagts och remissbehandlats, har drätselkammaren
i Jönköping i skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 mars 1947
hemställt, att — förutom de av seminariesakkunniga föreslagna åtgärderna
— ett provisoriskt folkskoleseminarium, förslagsvis omfattande en 4-årig
och en 2-årig linje för både manliga och kvinnliga elever, måtte från och
med budgetåret 1947/48 förläggas till Jönköping. Staden har därvid
åtagit sig att på egen bekostnad iordningställa erforderliga lokaler, vilka
skulle ställas till statens förfogande mot en hyresersättning av 20 kronor
per kvadratmeter jämte ersättning för värme. I skrivelsen anföres bland
annat följande.

För förläggningen av seminariet är staden villig att ställa till förfogande
erforderliga lokaler. Beträffande lokalfrågan får drätselkammaren meddela,
att staden skulle från och med den 1 juli 1947 kunna ställa till förfogande
dels ett lokalutrymme om cirka 200 kvadratmeter i en staden tillhörig
fastighet, tomten nr 2 i kvarteret Hasseln och dels genom förhyrning
vissa lokalutrymmen om tillhopa cirka 790 kvadratmeter i en Jönköpings
och Vulcans tändsticksfabriksaktiebolag tillhörig byggnad vid Västra Storgatan.
Lokalerna komma att iordningställas på stadens bekostnad. Drätselkammaren
förutsätter härvid att staden berättigas att av statsverket
uppbära hyra för lokalerna med 20 kronor per kvadratmeter bruttovåningsyta
jämte särskild ersättning för uppvärmning. Nämnda hyresbelopp motsvarar
den hyra staden skulle erlägga till ovannämnda bolag för förhyrning
av dess nyssnämnda lokaler.

I fråga om lokaler för fysik-, kemi- och biologiundervisning har av utredningen
i ärendet framgått, att högre allmänna läroverkets lokaler för sagda
undervisning kunna få disponeras jämväl för det ifrågasatta seminariets
behov, ävensom att sång-, manlig slöjd- samt teckningsundervisningen för
seminariet skulle kunna förläggas till läroverket. Någon kostnad härför
kommer icke att åsamkas statsverket.

Gymnastiklokal kan vid behov även tillhandahållas i stadens polisbyggnad.

Avstånden mellan de olika lokalerna är icke större än att man utan
svårighet kan förflytta sig mellan de olika lokalerna på en tio-minuters
rast.

6

Statsutskottets utlåtande nr 193.

Sammanfattning. Av efterföljande sammanställning framgår, hur
elevintagningen vid bifall till de återgivna förslagen skulle fördela sig på
olika seminarier respektive på 4-åriga och 2-åriga linjer under budgetåret
1947/48 samt från och med budgetåret 1948/49. Till jämförelse har angivits
elevintagningen vid den normala organisationen samt vid den innevarande
budgetår — oavsett den provisoriska utbildningslinjen — utvidgade organisationen.

Seminarier

Normalt

Innevarande

budgetår

1947/48

Fr.o.m.

1948/49

4-årig

2-årig

4-årig

2-årig

4-årig

2-årig

4-årig

2-årig

Permanenta:

Falun...........

i

1

1

2

1

2

i

2

Göteborg, m.......

i

1

1

1

1

1

i

1

Kalmar..........

i

—

1

1

1

1

i

1

Karlstad..........

i

—

2

1

2

1

2

1

Linköping.........

i

1

2

1

2

2

3

2

Luleå...........

i

—

2

1

2

1

2

1

Lund............

i

1

1

2

21

2

1

2

Stockholm, kv......

i

—

1

2

1

2

1

2

Umeå...........

i

1

2

1

2

1

2

1

Uppsala..........

i

1

1

2

21

2

1

2

Provisoriska:

Gävle...........

2

2

2

2

2

_s

Hälsingborg........

—

3

—

3

—

3

Stockholm, m.......

1

2

1

2

1

2

Göteborg, kv.......

1

2

1

2

Härnösand.........

2

—

Jönköping.........

1

1

1

1

Kristianstad........

2

—

10

6

17

21

21

25

24

23

448 elever

1 064 elever

1 288 elever

1 316 elever

1 Intagningen av ytterligare en avdelning å ifrågavarande linje läsåret 1947/48 är en tillfällig
åtgärd. En motsvarande intagning kan på grund av bristande utrymmen icke ske, förrän
nämnda avdelning läsåret 1951/52 utexaminerats.

* Det provisoriska seminariet i Gävle skall enligt planen omfatta två 4-åriga linjer. Intagningen
å jämväl 2-åriga linjer läsåren 1946/48 är en tillfällig åtgärd i och för utnyttjande av
lokalerna, innan de 4-åriga linjerna färdigorganiserats.

Då icke alla intagna elever fullfölja sina studier, torde den mot elevintagningen
från och med budgetåret 1948/49 svarande utexaminationen
kunna beräknas till i runt tal 1250 lärare, eller, därest det föreslagna
seminariet i Jönköping icke medtages, till 1 200 lärare.

ökning av elevantalet i seminarieklasserna. De sakkunniga ha i syfte
att ytterligare stegra examinationskapaciteten föreslagit en ökning av elevantalet
i seminarieklasserna från nuvarande 28 till 32 och därutinnan anfört
i huvudsak följande.

Statsutskottets utlåtande nr 193.

7

Då det givetvis är av vikt, att man söker hålla seminarieorganisationen
inom rimliga gränser, bör antalet seminarier helst icke utökas utöver det
nu av de sakkunniga föreslagna. En sådan utökning synes förresten knappast
vara möjlig, eftersom lediga lokaler äro svåra att få, och nybyggnader
för provisoriska seminarier, särskilt i dessa för byggnadsverksamheten svåra
tider, icke böra ifrågasättas utom för de båda föreslagna fallen, Stockholm
och Göteborg, där andra skäl tala därför.

Vill man öka examinationskapaciteten utöver vad som här föreslagits,
bör man söka andra utvägar. Den närmast liggande är då, att man ökar
elevantalet i seminarieklasserna. Detta är visserligen ur undervisningssynpunkt
icke önskvärt. Seminariestadgan föreskriver, att en klassavdelning
skall omfatta högst 24 elever. Under de senaste åren har riksdagen på grund
av det stora lärarbehovet dock medgivit, att elevantalet höjes till 28. Att
riksdagen fullt beaktat och behjärtat de olägenheter för undervisningen
detta medför, visas dels av att visst anslag ställts till seminariernas förfogande
för beredande av möjligheter till utökning av elevernas praktiska
utbildning, dels av att riksdagen i uttalande i skrivelsen 1945: 201 förutsatt,
att Kungl. Maj :t skulle till övervägande upptaga frågan om vilka åtgärder
som kunna och böra vidtagas i syfte att återföra elevantalet i klassavdelningarna
till det stadgeenliga antalet av 24. På grund av det stora, lärarbehov,
som nu under lång tid föreligger, synes det icke bliva möjligt att
återgå till detta antal ännu på många år.

Om elevantalet höjdes ytterligare, exempelvis till 32 per avdelning, skulle
detta naturligtvis medföra allvarliga olägenheter. Att de sakkunniga detta
till trots vilja föreslå en sådan ökning beror på att denna utväg dock är att
föredraga framför uppförande av nya seminarier. Ökningen från.28 till 32
skulle betyda en intagning av ytterligare omkring 180 elever, vilket motsvarar
elevintagningen vid 2 ä 3 seminarier. Vissa av seminarierna torde
emellertid icke i sina lokaler kunna taga emot så många som 32 elever per
klass varje år, och ökningen blir därför något mindre än 180.

De sakkunniga ha kraftigt betonat, att en sådan åtgärd borde genomföras
endast under den förutsättningen, att andra åtgärder vidtoges, varigenom
olägenheterna i möjligaste mån kunde neutraliseras. Dessa olägenheter
vore störst i fråga om den praktiska utbildningens bedrivande. I det
följande beröras närmare av departementschefen förordade åtgärder för
motverkande av dessa olägenheter.

Elevintagningen 1947. Den i det föregående ifrågasatta elevintagningen
läsåret 1947/48 skulle fördela sig på sätt framgår av omstående tabell.

Förslaget innebär en intagning av 21 avdelningar eller (21 X 32 —)
072 elever på 4-åriga linjer och 25 avdelningar eller (25 X 32 =) 800 elever
på 2-åriga linjer eller alltså sammanlagt Sfi klassavdelningar med 1 tf2
elever. Den angivna fördelningen på manliga och kvinnliga avdelningar
innebär, att de manliga nybörjarna skulle utgöra ungefär 57 procent och
de kvinnliga ungefär 43 procent av de nyintagna. På 4-årig linje äro procenttalen
00 respektive 40 och på studentlinje 54 respektive 40.

8

Statsutskottets utlåtande nr 193.

Antal klass

avdelningar

Seminarier

4-årig linje

2-årig linje

Manliga

Kvinnliga

Manliga

Kvinnliga

Permanenta:

Falun..................

_

1

_

2

Göteborg m...............

1

—

i

Kalmar.................

—

1

_

1

Karlstad................

2

—

i

Linköping...............

2

—

i

1

Luleå..................

1

1

—

1

Lund..................

1

1

2

Stockholm k v..............

_ t

1

—

2

Umeå..................

1

1

1

Uppsala................

2

—

2

—

Provisoriska:

Gävle................

1

1

1

1

Hälsingborg..............

—

—

2

1

Stockholm m..............

1

—

2

_

Göteborg kv..............

—

1

—

2

Jönköping...............

Va

7»

7 a

V*

Summa

127*

87*>

137a

117a

21

25

Motsvarar den föreslagna examinationskapaciteten behovet? I det

föregående har framhållits, att seminarieorganisationen genom inrättande
av de föreslagna nya seminarierna skulle uppnå en examinationskapacitet
av högst 1 250 lärare eller, därest hänsyn ej tages till det ifrågasatta seminariet
i Jönköping, 1 200 lärare. Med en ökning av elevantalet från 28 till
32 per avdelning skulle kapaciteten ökas till omkring 1 425 respektive
1 375 (Alt. I respektive Alt. II i efterföljande tabell). Efterföljande tabell
utvisar, i vad mån examinationskapaciteten enligt de två alternativen kommer
att motsvara behovet.

År

Exami-

nations-

Examinations-

kapacitet

Överskott ( + ) resp.
brist (—) per år

Summa brist, inkl.
nuv. lärarbrist

behov

Alt. I

Alt. II

Alt. I

Alt. II

Alt. I

Alt. II

1946/47 ......

1947/48 ......

646

840

840

+

194

+

194

— 700

— 506

- 700

— 506

1948/49 ......

1297

820

820

—

477

—

477

— 983

- 983

1949/50 ......

836

1 075

1050

+

239

+

214

— 744

— 769

1950/51 ......

864

1175

1150

+

311

+

286

— 433

— 483

1951/52 ......

1124

1350

1300

+

226

+

176

— 207

— 307

1952/53......

1359

1 425

1375

+

66

+

16

— 141

— 291

1953/54......

1913

1425

1375

—

488

—

538

— 629

— 829

1954/55......

1 937

1 425

1375

—

512

—

562

-1 141

-1 391

1955/56 ......

1784

1425

1375

—

359

—

409

—1 500

—1 800

1956/57 ......

1174

1425

1375

+

251

+

201

—1 249

—1 599

1957/58 ......

758

1425

1375

+

667

+

617

— 582

— 982

1958/59......

353

1425

1375

+ 1072

+ 1022

+ 490

+ 40

Statsutskottets utlåtande nr 193.

9

Remissyttranden. Skolöverstyrelsen har i anledning av de sakkunnigas
förslag till ökning av examinationskapaciteten, vilket i allt väsentligt tillstyrkts,
framhållit, att den föreslagna organisationen torde utgöra ett minimum.
Man finge nämligen räkna med dels att en lärarbrist alltjämt komme
att föreligga under de närmaste åren trots seminariernas utvidgning dels
ock att organisationen efter år 1951 komme att bli alldeles otillräcklig.
Överstyrelsen har därför sedermera i utlåtande över framställningen från
Jönköpings stad tillstyrkt inrättande jämväl av ett provisoriskt seminarium
därstädes från och med budgetåret 1947/48, omfattande en 4-årig
och en 2-årig linje med lika antal manliga och kvinnliga elever på vardera
linjen.

Överstyrelsen har av närmare anförda skäl icke funnit den föreslagna
utvidgningen av det nuvarande seminariet i Linköping lämplig utan har
ansett sig i stället böra förorda, att ett särskilt provisoriskt seminarium
för kvinnliga elever, omfattande en 4-årig och en 2-årig linje, upprättas i
Linköping.

Statskontoret finner en ytterligare provisorisk utökning av folkskoleseminariernas
examinationskapacitet av behovet påkallad. Ämbetsverket har
emellertid framställt följande erinringar beträffande det av de sakkunniga
framlagda byggnadsprogrammet.

Den framlagda byggnadsplanen för seminarieorganisationen är dock enligt
statskontorets uppfattning så omfattande, att det måste anses ovisst,
om byggnadstillstånd under de närmaste åren skall kunna erhållas för
nybyggnadsarbeten av denna storleksordning. En inskränkning av byggnadsprogrammet
synes därför tills vidare ofrånkomlig. Då de approximativa
beräkningar, som i ärendet framlagts angående lärarbehovet för tiden
från och med läsåret 1952/53 giva vid handen, att examinationsbehovet
vid slutet av 1950-talet kommer att nedgå högst väsentligt med därav följande
minskning i seminariernas lokalbehov, lärer även av denna anledning
en viss försiktighet böra iakttagas. Det synes därför icke påkallat, att för
närvarande taga slutlig ståndpunkt till frågan om uppförandet av nya
seminariebyggnader i Stockholm och Göteborg.

Förslaget har i övrigt till den del, detsamma avser lokalanskaffning för
de provisoriska seminarierna i Linköping, Härnösand och Kristianstad, icke
föranlett statskontoret till annat uttalande, än att utredning synes böra
verkställas i syfte att utröna lämpligheten av att utnyttja det salubjudna
garnisonssjukhuset i Linköping vid utbyggnaden av seminarieorganisationen
i stället för den gamla seminariebyggnaden därstädes.

Av de av chefen för armén och arméns fortifikationsförvaltning avgivna
utlåtandena framgår, att de för det provisoriska seminariet i Kristianstad
avsedda kasernbyggnaderna icke längre torde bli erforderliga för något
militärt ändamål. Dock syntes från den ifrågasatta upplåtelsen av byggnaderna
böra undantagas dels tre inom den s. k. södra kasern befintliga
underofficersbostiider dels ock en i källarvåningen i samma byggnad inredd
fast radioanläggning. Vad anginge sjukhuset (sjukpaviljongen) användes

10

Statsutskottets utlåtande nr 193.

detta för närvarande såsom expeditionslokaler för en avdelning av I. militärbefälsstaben.
Jämväl denna byggnad syntes kunna avstås för ändamålet,
dock tidigast den 1 oktober 1947, då ersättningslokaler syntes kunna beredas
nämnda avdelning i annan byggnad.

Departementschefen har för egen del tillstyrkt de sakkunnigas förslag med
den av skolöverstyrelsen förordade ändringen i fråga om Linköpingsseminariet.
Departementschefen har därvid anfört bland annat följande.

Det sedan några år allt starkare framträdande behovet av en ökad utexamination
av folkskollärare har föranlett statsmakterna till en successiv
utvidgning av folkskoleseminariernas organisation. Medan denna är avsedd
för en normal intagning av endast 16 klassavdelningar årligen, ha sålunda
1944/45 intagits 18 avdelningar, 1945/46 22 avdelningar och innevarande
läsår 38 avdelningar, varjämte dels elevantalet i seminarieklasserna från
och med läsåret 1945/46 höjts från 24 till 28, dels ock en tillfällig provisorisk
studentlinje anordnats vid seminarierna med sammanlagt 392
elever, vilka komma att utexamineras till hösten 1947. Trots dessa åtgärder
är läget i fråga om lärartillgången allvarligt. I närvarande stund föreligger,
såsom av den lämnade redogörelsen framgår, en brist på folkskollärare,
som kan beräknas till omkring 700 lärare. Därest innevarande läsårs
seminarieorganisation bibehölles oförändrad, skulle denna brist ytterligare
skärpas, under budgetåren 1947/52 förhållandevis obetydligt, men för de
därpå följande åren desto kraftigare. Kulmen skulle nås budgetåret 1956/57
med en brist på icke mindre än drygt 4 000 lärare. Först budgetåret
1963/64 skulle bristen ersättas av ett överskott.

Det är uppenbart, att denna situation kräver ytterligare genomgripande
åtgärder för ernående av en ökad utexamination. Seminariesakkunniga ha
förordat två utvägar härför, nämligen dels en utökning av själva organisationens
ram genom utvidgning av seminariet i Linköping samt inrättande
av nya provisoriska seminarier i Göteborg, Härnösand och Kristianstad,
dels ock en ytterligare höjning av elevantalet i seminarieklasserna, från 28
till 32 elever. Dessa åtgärder, som skulle möjliggöra en utexamination av
i runt tal 1 375 nya lärare årligen, skulle ändock icke vara tillräckliga för
att helt eliminera lärarbristen ens under början av 1950-talet. De sakkunniga
ha bland annat på grund av svårigheten att erhålla tillräckligt stora
och lämpliga lokaler icke ansett sig böra ifrågasätta någon ytterligare
utvidgning av seminarieorganisationen utöver vad nyss angivits. Emellertid
har, såsom framgår av det föregående, Jönköpings stad erbjudit sig att
ställa erforderliga lokaler till förfogande för ett provisoriskt seminarium
redan från och med hösten 1947. I likhet med skolöverstyrelsen finner jag
många skäl tala för ett accepterande av detta erbjudande, främst kanske
ovissheten i nuvarande läge på byggnadsmarknaden, om de lokaler, som
avsetts för utvidgningen av seminariet i Linköping och de nya seminarierna
i Härnösand och Kristianstad, verkligen kunna komma att stå till
förfogande för ändamålet, såsom beräknats, hösten 1948. Under alla förhållanden
är den ytterligare ökning av examinationskapaciteten, som skulle
ernås genom upprättandet av ett seminarium även i Jönköping, att hälsa
med tillfredsställelse.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser jag mig böra tillstyrka icke

Statsutskottets utlåtande nr 193.

11

blott den av de sakkunniga förordade utvidgningen av organisationen —
däri inbegripen den ifrågasatta höjningen av elevantalet i seminarieklasserna
från 28 till 32 — utan även att därutöver upprättas ett provisoriskt
seminarium i Jönköping. Beträffande frågan om Linköpings-seminariet är
jag dock i likhet med överstyrelsen av den uppfattningen, att upprättandet
av ett särskilt provisoriskt seminarium för kvinnliga elever i Linköping är
att föredraga framför en utökning av det befintliga seminariet därstädes.
Jag räknar alltså med upprättande av följande provisoriska seminarier,
nämligen från och med budgetåret 1947/48 av ett seminarium i Göteborg
(omfattande en 4-årig och två 2-åriga linjer samt avsett enbart för kvinnliga
elever) och ett i Jönköping (omfattande en 4-årig och en 2-årig linje)
samt, därest lokalförhållandena så medgiva, från och med budgetåret
1948/49 av ett seminarium i Härnösand (omfattande två 4-åriga linjer),
ett i Kristianstad (omfattande två 4-åriga linjer) och ett i Linköping (omfattande
en 4-årig och en 2-årig linje samt avsett enbart för kvinnliga
elever). Beträffande sistnämnda seminarium finner jag dock lämpligt, att
i enlighet med de sakkunnigas förslag en avdelning av den 2-åriga linjen
intages redan instundande höst för att under läsåret 1947/48 tillhöra det
nuvarande seminariet och påföljande år överflyttas till det nya. Jag förordar
vidare, att nästa läsår såsom en tillfällig åtgärd intages en klassavdelning
å 4-årig linje vid vartdera seminariet i Lund och Lppsala. Läsåret
1947/48 skulle alltså intagas sammanlagt 48 klassavdelningar eller
(46 X 32 =) 1 472 elever och från och med läsåret 1948/49 47 klassavdelningar
eller (47 X 32 =) 1 504 elever årligen.

Mot den föreslagna fördelningen av intagningen hösten 1947 på manliga
och kvinnliga elever — 12% manliga och 8/4 kvinnliga avdelningar på
4-åriga linjer samt 13% manliga och 11% kvinnliga avdelningar på 2-åriga
linjer — har jag icke funnit anledning till erinran.

Jag är för egen del fullt medveten om de olägenheter, som en ytterligare
höjning av elevantalet i seminarieklasserna kan komma att föra med sig
i synnerhet i fråga om elevernas praktiska utbildning. I likhet med de
sakkunniga och skolöverstyrelsen är jag emellertid övertygad om det nödvändiga
och berättigade att i rådande allvarliga läge tillgripa även en sådan
åtgärd, vilken jag hoppas skall kunna bli av övergående natur. I det följande
återkommer jag till de åtgärder, som kunna och böra vidtagas för
att i möjligaste mån motverka uppkommande svårigheter vid den praktiska
utbildningen.

Såvitt nu kan bedömas äro de av mig förordade organisatoriska åtgärderna
långt ifrån tillräckliga för att fylla toppbehovet av lärare vid mitten
och måhända även slutet av 1950-talet. Vilka ytterligare åtgärder, som
med hänsyn härtill böra vidtagas, torde det vara för tidigt att nu yttra
sig om. Jag avser emellertid att uppmärksamt följa utvecklingen på detta
område och i så god tid som möjligt föreslå de åtgärder, som kunna befinnas
lämpliga och erforderliga.

Den sålunda förordade utvidgningen av seminarieorganisationen kan
givetvis icke genomföras utan vissa byggnadsarbeten. Beträffande Jönköpings-seminariet
har staden åtagit sig att bekosta iståndsättande av erforderliga
lokaler, vilka därefter mot viss hyra — 20 kronor per kvadratmeter
jämte ersättning för värme —■ skulle ställas till statens förfogande.
Jag har funnit mig kunna godtaga de erbjudna lokalerna och har icke
heller funnit anledning till erinran mot den ifrågasatta hyresersättningen.

12

Statsutskottets utlåtande nr 193.

— I Härnösand, Kristianstad och Linköping skulle den gamla dövstumskolan,
vissa av Vendes artilleriregementes gamla kasernbyggnader respektive
den gamla seminariebyggnaden efter vissa ombyggnadsarbeten tagas
i anspråk. Jag återkommer i annat sammanhang till dessa byggnadsfrågor
men vill redan nu framhålla, att jag i princip ansluter mig till de föreslagna
anordningarna. Med anledning av vad statskontoret anfört rörande ett
eventuellt utnyttjande av det salubjudna garnisonssjukhuset i Linköping
för det nya seminariets räkning torde jag därjämte nu böra framhålla, att
gjorda undersökningar givit vid handen, att detta alternativ ur flera synpunkter
skulle ställa sig ogynnsammare än det av seminariesakkunniga
förordade. — För det provisoriska seminariet i Göteborg liksom även för
det från och med innevarande budgetår upprättade provisoriska seminariet
i Stockholm synas nybyggnader vara erforderliga. I dessa skulle till en
början de provisoriska seminarierna inrymmas, varefter, när seminarieorganisationen
åter kan minskas och dessa seminarier bli obehövliga, de
förut befintliga seminarierna skulle överflyttas till de nya lokalerna. I
Göteborg torde lämplig tomt kunna erhållas å Guldhedsområdet. I Stockholm
möter tomtfrågan givetvis vissa svårigheter. Det synes emellertid
angeläget att, såsom de sakkunniga och skolöverstyrelsen även framhållit,
alla försök göras för att ernå en så central förläggning som möjligt för detta
seminarium. Även till dessa byggnadsfrågor torde jag få tillfälle återkomma
i annat sammanhang. Intill dess de nya seminariebyggnaderna i Göteborg
färdigställts, torde det nya seminariet kunna inrymmas i av Göteborgs
stad förhyrda lokaler i Viktoriaskolan. Jag har icke funnit anledning till
erinran mot vad de sakkunniga i sådant hänseende anfört eller föreslagit.

Till stöd för det i motionerna I: 281 och II: 4-21 gjorda yrkandet om förläggande
av ett provisoriskt seminarium till Växjö har
anförts i huvudsak följande.

Vid valet av förläggningsorter för de provisoriska folkskoleseminarierna
synas oss följande synpunkter böra beaktas. År 1843 upprättades i Växjö
ett manligt folkskoleseminarium, omfattande ursprungligen en 4-årig linje,
men från början av 1900-talet jämväl en 1-årig linje. Under nära 100 år
var detta seminarium därefter i verksamhet och visade sig därunder väl
tillgodose behovet av utbildningsmöjligheter av här ifrågavarande slag för
befolkningen inom ett område, omfattande hela Blekinge och största delen
av Småland samt stora delar av Skåne och Halland. År 1937 nedlades emellertid
seminariet till följd av den då beslutade inskränkningen av seminarieorganisationen,
och detta medförde, att elever från sagda område fingo
söka sig till andra, från hemorten mera avlägset liggande seminarier. Särskilt
för elever, som utan avlagd studentexamen önska utbilda sig till folkskollärare,
har detta förhållande varit synnerligt ofördelaktigt, ty för sådana
elever finnes nu icke något seminarium på närmare håll än i Göteborg
och Linköping.

Vid den nu erforderliga utvidgningen av seminarieorganisationen synas
starka skäl tala för att ett folkskoleseminarium bör förläggas till Växjö.
Rent geografiskt sett är nämligen denna stad en naturlig centralpunkt för
det område, varom här är fråga och vars behov av undervisningsanstalt
för seminarieutbildning det i första hand gäller att tillgodose. Staden har
också ur kommunikationssynpunkt ett synnerligen gynnsamt läge som

Statsutskottets utlåtande nr 193.

13

förläggningsort för en dylik läroanstalt med goda järnvägs- och landsvägsförbindelser
åt alla håll. Ett seminarium i Växjö kommer därför att bliva
det mest lättillgängliga för elever från förenämnda område. Genom möjligheten
att erhålla sin seminarieutbildning i Växjö skulle dessa elever
beredas en icke föraktlig lättnad i studiekostnaderna, enär de finge vidkännas
lägre utgifter än vad för närvarande är möjligt för resorna till och från
studieorten, varjämte det skulle bliva lättare för dem att under studietiden
uppehålla kontakten med hemorten, något som ur allmän synpunkt är av
icke ringa betydelse. Slutligen vilja vi framhålla, att Växjö har utomordentligt
goda utbildningsmöjligheter vid sidan om den rena seminarieundervisningen.
Det därvarande stifts- och gvmnasiebiblioteket är synnerligen
rikhaltigt och erbjuder dessutom möjligheter till lån från andra bibliotek
och riksarkivet. Det i staden belägna Smålands museum står också
öppet för seminariet och dess elever, vilka där bjudas ett omfattande och
värdefullt studiematerial. En modern och lättillgänglig idrottsplats och ett
yarmbadhus med simhall komplettera möjligheterna till undervisningen
i idrott och kunna även utnyttjas för elevernas fysiska fostran.

Uti en till Kungl. Maj:t ingiven underdånig skrivelse av den 23 innevarande
april hava stadsfullmäktige i Växjö erbjudit sig att, därest ett
seminarium förlägges till staden, låta på sin bekostnad iordningställa för
seminariet erforderliga lokaler inom en staden tillhörig byggnad å stadsägan
nr 66. Enligt uppgjorda ritningar skulle inom denna byggnad kunna
inredas — förutom lärosal i specialämne, laboratorier och teckningssal m. in.
samt lärarrum och andra utrymmen — jämväl fem klassrum, av vilka två
kunna tagas i bruk redan vid nästa läsårs början samt övriga, i den mån
behov därav anmäler sig. För gymnastikundervisningen och övningsskola
kunna lokaler erhållas i byggnader, belägna ungefär 500 meter från den
byggnad, yarest seminariet skulle inredas. Då således statsverket icke skulle
behöva vidkännas några som helst kostnader för de erforderliga seminarielokalernas
iordningställande och staden enligt sitt erbjudande till
Kungl. Maj:t förklarat sig vilja upplåta samtliga lokaler mot ersättning,
beräknad efter de grunder, som tillämpats för bestämmandet av lokalhyra
i andra städer, där provisoriskt seminarium redan anordnats eller kommer
att anordnas, anse vi dessa förhållanden utgöra ytterligare skäl för förläggande
till Växjö av ett provisoriskt folkskoleseminarium.

Personalfrågor ni. m. Departementschefen har föreslagit, att rektorerna
vid de provisoriska seminarierna i Elälsingborg och Stockholm
uppflyttas från avlöningsgrupp II till avlöningsgrupp I och att rektorerna
vid de nya provisoriska seminarierna i Göteborg och Jönköping tills
vidare placeras i avlöningsgrupp II.

I fråga om nya ämneslä rartjänster föreslås 15 lektors- och 7
extra ordinarie adjunktstjänster och beträffande nya övnings lära rtjänster
2 ordinarie och 1 extra ordinarie lärartjänst i musik samt
ytterligare följande extra ordinarie tjänster, nämligen 3 i gymnastik med
lek och idrott, 1 i manlig slöjd, 1 i kvinnlig slöjd och 1 i trädgårdsskötsel.

För att motverka olägenheterna i fråga om den praktiska utbildningen
av sem i nariee leverna av den föreslagna höjningen
av elevantalet i seminarieklasserna och för att, oavsett nämnda

14

Statsutskottets utlåtande nr 193.

Utskottet.

3

förslag, åstadkomma den rationellare anordning av denna utbildning, varav
behov sedan länge förelegat, har departementschefen i nära anslutning till
de sakkunnigas förslag förordat vissa åtgärder, innebärande dels en icke
oväsentlig utökning av antalet övningsskolklasser, vilket bland annat skulle
ernås genom att vissa klasser i folkskolorna å seminarieorterna knytas fastare
till seminarierna och vederbörande folkskollärare anställas såsom extra
ordinarie övningsskollärare vid dessa, dels att de s. k. serieövningarna i
viss utsträckning flyttas från övningsskolklasserna och förläggas till folkslcoleklasser,
som icke eljest äro anknytna till något seminarium, dels ock
införande mera regelbundet av auskultationer eller studiebesök av seminarieeleverna
vid skolor av lägre skolform. Enligt förstnämnda förslag, som
i princip överensstämmer med vad riksdagen tidigare i år beslutat för
småskoleseminariernas vidkommande, skulle för nästa budgetår vid folkskoleseminarierna
inrättas 17 nya ordinarie och 4 extra ordinarie övningsskollärarbefattningar,
varjämte sammanlagt 82 folkskollärare''å seminarieorterna
skulle anställas såsom extra ordinarie övningsskollärare. Departementschefen
har i detta sammanhang icke ansett sig kunna tillstyrka att,
såsom de sakkunniga föreslagit, ersättning av statsmedel skulle utgå till
sådana kommuner, där folkskoleklasser på förut angivet sätt knytas till
vederbörande seminarium, för kostnader för underhåll, uppvärmning, belysning
och städning av skollokaler, som nyttjas av dessa klasser.

För genomförande av förslaget om förläggande i viss utsträckning av
serieövningarna utanför övningsskolklasserna har departementschefen förordat
anvisande av 35 000 kronor till arvoden åt de lärare i folkskolan, som
skulle tagas i anspråk härför. För beredande av tillfällen åt seminarieeleverna
att mera regelbundet göra studiebesök vid skolor av lägre skolform
förordas likaledes ett belopp av 35 000 kronor till arvoden åt handledare
i dessa skolor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har det sedan några år allt
starkare framträdande behovet av en ökad utexamination av folkskollärare
föranlett statsmakterna till en successiv utvidgning av folkskoleseminarieorganisationen.
Trots de hittills vidtagna åtgärderna i syfte att minska
lärarbristen är läget i fråga om lärartillgången allvarligt. För närvarande
föreligger en brist på omkring 700 lärare. Ett bibehållande av den nuva^-rande seminarieorganisationen oförändrad skulle leda till att denna brist
komme att under budgetåren 1947/52 ytterligare skärpas och för budgetåret
1956/57 uppgå till icke mindre än omkring 4 000 lärare.

Utskottet är ense med departementschefen därom, att den sålunda föreliggande
situationen kräver genomgripande åtgärder för att få till stånd
en ökad utexamination av folkskollärare. Utskottet har därför ansett sig
böra biträda departementschefens förslag angående upprättandet av provisoriska
seminarier från och med budgetåret 1947/48 i Göteborg (omfat -

Statsutskottets utlåtande nr 193.

15

tande en 4-årig och två 2-åriga linjer samt avsett enbart för kvinnliga elever)
och i Jönköping (omfattande en 4-årig och en 2-årig linje) samt —
därest lokalförhållandena det medgiva — från och med budgetåret 1948/49
i Härnösand (omfattande två 4-åriga linjer) och i Linköping (omfattande
en 4-årig och en 2-årig linje och avsett enbart för kvinnliga elever). I likhet
med departementschefen anser utskottet beträffande sistnämnda seminarium
dock lämpligt, att en avdelning av den 2-åriga linjen intages redan
hösten 1947 för att under nästa läsår tillhöra det nuvarande seminariet
och påföljande år överflyttas till det nya.

Departementschefen har vidare föreslagit, att — för så vitt lokalförhållandena
det medgiva — från och med budgetåret 1948/49 ett provisoriskt
seminarium, omfattande två 4-åriga linjer, upprättas i Kristianstad. Enligt
föreliggande byggnadsplaner skulle lokaler för seminariet anordnas i tre
Vendes artilleriregemente förut tillhörande kasernbyggnader, nämligen den
s. k. södra kasernen, sjukstugan och exercishuset, vilka stå outnyttjade
sedan regementet inflyttat i nya kaserner utanför staden. Kostnaderna
för dessa byggnaders iordningställande för seminariets behov hava av byggnadsstyrelsen
beräknats till 875 000 kronor.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att ett provisoriskt
seminarium bör upprättas i Kristianstad. Utskottet har emellertid
vid besök i Kristianstad funnit förutsättningar föreligga för en annan förläggning
av seminariet än den av departementschefen föreslagna. I den
s. k. östra kasernen kunna nämligen förhållandevis goda lokaler ställas
till seminariets förfogande, lokaler vilka icke torde kräva ombyggnadsarbeten
av den omfattning som enligt det tidigare projektet skulle erfordras.
Förutom den kostnadsbesparing, som härigenom kan stå att vinna, anser
utskottet det icke uteslutet, att byggnadsarbetena beträffande lokalerna i
östra kasernen kunna bedrivas så, att seminariet kan börja sin verksamhet
där instundande höst, ett förhållande som måste tillmätas stor betydelse i
lärarfrågans nuvarande läge. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t skyndsamt
låter närmare utreda möjligheterna för seminariets förläggning till
östra kasernen och därest en sådan lösning av lokalfrågan visar sig ändamålsenlig
vidtager åtgärder för lokalernas iordningställande för ändamålet.

I motionerna I: 281 och II: 421 har framställts förslag om upprättandet i
Växjö av ett provisoriskt seminarium. För att bilda sig en närmare uppfattning
om möjligheterna för ett realiserande av detta förslag har utskottet
avlagt besök i Växjö. Enligt erbjudande av Växjö stad skulle staden
bekosta iordningställande av lokaler för seminariet i det s. k. vårdhemmet i
staden. Ehuru dessa lokaler i vissa avseenden — särskilt beträffande storleken
— giva anledning till erinringar, anser likväl utskottet förutsättningarna
i stort sett goda för anordnandet därstädes av ett provisoriskt
seminarium, omfattande förslagsvis en 4-årig och cn 2-årig linje. Härigenom
skulle erhållas en välbehövlig förstärkning av seminarieorganisationen.

16

Statsutskottets utlåtande nr 193.

Utskottet anser det icke osannolikt, att lokalerna kunna iordningställas
under innevarande sommar och seminariet träda i verksamhet hösten 1947.
Med hänsyn till de fördelar, som skulle vara förknippade med att ytterligare
ett provisoriskt folkskoleseminarium upprättades, och då Växjö ur
olika synpunkter enligt utskottets mening väl lämpar sig såsom förläggningsort
för en dylik läroanstalt, tillstyrker utskottet, i anledning av motionerna
1:281 och 11:421, att bemyndigande lämnas Kungl. Maj:t att
pröva och avgöra huruvida ett provisoriskt seminarium bör anordnas
jämväl i Växjö. Skulle beslutet gå i positiv riktning torde det böra ankomma
på Kungl. Maj:t att i huvudsaklig anslutning till det av Växjö
stad i skrivelse till Kungl. Maj:t av den 23 april 1947 gjorda erbjudandet
träffa avtal med staden rörande lokalfrågans ordnande m. m.

Utskottet förutsätter, att någon särskild hyresersättning till respektive
städer icke skall utgå för utnyttjande av vissa utanför de egentliga seminarielokalerna
för undervisningen behövliga utrymmen.

I detta sammanhang vill utskottet framhålla angelägenheten av att de
byggnadsarbeten, som äro en förutsättning för seminarieorganisationens utbyggnad
på här ovan angivet sätt, bedrivas med största möjliga skyndsamhet.

I enlighet med departementschefens förslag torde nästa läsår såsom en
tillfällig åtgärd böra intagas en klassavdelning av 4-årig linje vid ett vart
av seminarierna i Uppsala och Lund.

Från och med läsåret 1945/46 höjdes antalet elever i seminarieklasserna
från 24 till 28. Departementschefen har nu i överensstämmelse med av
seminariesakkunniga framställt förslag, vilket skolöverstyrelsen biträtt, ansett
sig böra föreslå en ytterligare höjning av elevantalet i seminarieklasserna
från 28 till 32. Departementschefen har uttalat förhoppningen att
detta skall kunna bliva en åtgärd av övergående natur. Ur pedagogisk synpunkt
måste en åtgärd av detta slag medföra betydande olägenheter. I
rådande allvarliga läge har utskottet emellertid liksom departementschefen
funnit sig böra godtaga de sakkunnigas ifrågavarande förslag. Utskottet
vill likväl framhålla, att det på sina håll på grund av lokalernas otillräcklighet
icke rimligen låter sig göra att inrymma klasser med upp till 32
elever. I sådana fall torde givetvis elevantalet böra fastställas till det lägre
antal, som kan befinnas lämpligt.

Vad departementschefen i detta sammanhang föreslagit med avseende å
personalfrågor m. m. har icke givit utskottet anledning till erinran eller
uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna 1:281 och 11: 421, besluta, att seminarieorganisationen
skall utvidgas på sätt utskottet i det föregående
förordat.

Statsutskottets utlåtande nr 193.

17

II. Anslagsberäkningar.

l:o) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (avdelning
II, punkt 1, s. 30—43) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för folkskoleseminarierna, vilka
föranledas av vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för folkskoleseminarierna, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1947/48, dels ock till Folkskoleseminarierna:
Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
6 118 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 2 600 000 kronor,
som till huvudsaklig del betingas av den i det föregående förordade utökningen
av lärarpersonalen och den allmänna löneregleringen. Dessutom
sammanhänger höjningen med följande av departementschefen i förevarande
sammanhang framlagda förslag, nämligen

1) uppflyttning av en av de båda vaktmästarbefattningarna i lönegraden
A 6 vid seminariet för kvinnliga elever i Stockholm till lönegraden A 7;

2) höjning av arvodet för seminariesköterskornas veckotjänstgöring från
75 kronor till 100 kronor och utökning av sköterskornas tjänstgöringstid;

3) återförande av de särskilda arvodena vid provårsseminarierna till
samma nivå som före budgetåret 1941/42 (tidigare beslutat i fråga om
provårsläroverken);

4) höjning av timarvodet för lärare vid sommarkursen 1947 av den särskilda
provisoriska utbildningslinjen vid folkskoleseminarierna från 8 kronor
till 9 kronor samt viss jämkning av den föreskrivna maximeringen av
ifrågavarande arvode; samt

5) anordnande av provisoriska, frivilliga kurser i engelska vid seminarierna.
: *:

1 detta sammanhang har departementschefen vidare anmält uppkommen
fråga om ändrat intagningsförfarande vid folk- och småskoleseminarierna.
Beträffande den närmare innebörden härav samt av de ovan under 4) och
5) upptagna förslagen torde få hänvisas till statsrådsprotokollet.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen
framlagda kostnadsberäkningarna beträffande folkskoleseminariernas
avlöningsanslag för nästa budgetår.

Med hänsyn till den ståndpunkt utskottet i det föregående under avdelning
I intagit till frågan om upprättandet av provisoriska seminarier
torde medel böra ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för möjliggörande
av att de ifrågasatta seminarierna i Kristianstad och Växjö kunna börja

2 — Bihany till riksdagens protokoll 191*7. 6 sarnl. Nr 193.

Utskottet.

18

Statsutskottets utlåtande nr 193.

sin verksamhet hösten 1947. Vid dessa seminarier torde för nästa budgetår
icke någon annan ordinarie personal behöva anställas än rektorer, vilka
torde böra placeras i avlöningsgrupp II. Vad beträffar de i avlöningsstaten
ingående förslagsvis beräknade posterna torde någon uppräkning av desamma
icke vara erforderlig. Däremot föreslår utskottet, att de obetecknade
posterna till arvoden åt seminariebibliotekarier och åt biträden på
rektorsexpeditionerna höjas med respektive 1 600 kronor och 1 600 kronor
till respektive 28 000 kronor och 20 300 kronor. Avlöningsanslagets slutsumma
bör med anledning härav höjas till (6 118 000 -f- 1 600 -j~ 1 600 =)
6 121 200 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 281 och II: 421,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för folkskoleseminarierna,
vilka föranledas av vad utskottet i det föregående anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskolesemina i

rierna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

1.

2.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 3 160 000

Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:

Arvoden åt semina-rieläkare m.m., för-slagsvis .........

kronor 46 000

Arvoden åt semi-nariebibliotekarier

28 000

Arvoden åt biträ-den på rektors-expeditionerna . . .

3»

20 300

Särskilda arvoden
vid provårssemina-rier............

»

49 200

Tilläggsarvoden åt
lärare vid kurser
för utbildande av
kyrkomusiker, för-slagsvis ........

t

5 600

Arvoden vid kurser
för utbildande av
hjälpklasslärare . .

12 100

161 200

Statsutskottets utlåtande nr 193.

19

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............kronor 2 395 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ »_405 000

Summa kronor 6 121 200;

c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 6 121 200 kronor.

2:o) Folkskoleseminarierna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 2,
s. 43—47) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 666 300 kronor, vilket innebär
en anslagshöjning med 193 300 kronor. Denna sammanhänger till huvudsaklig
del med dels seminarieorganisationens utvidgning, dels ock anvisande
av särskilda medel, 50 000 kronor, till bidrag till bestridande av de merkostnader
för seminarieeleverna, som kunna uppkomma vid studiebesök i
skolor av lägre skolform, alltså resekostnader och kostnader för logi å
studieorten. Vidare föreslås en medelsanvisning av 5 000 kronor till bidrag
till anordnande av studie- och idrottsutfärder vid folkskoleseminarierna.

Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört
föreslår utskottet, att den ändringen vidtages i Kungl. Maj:fs förevarande
förslag, att folkskoleseminariernas omkostnadsanslag för budgetåret
1947/48 uppräknas med 20 000 kronor och alltså uppföres med ett belopp
av i runt tal 686 000 kronor. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 281 och II: 421, till Folkskoleseminarierna:
Omkostnader för budgetåret 1947/48 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 686 000 kronor.

3:o) Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 3, s. 47 och 48) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 185 000 kronor,
innebärande en anslagshöjning med 70 000 kronor.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har icke givit utskottet anledning
till annan erinran än att förevarande anslag på grund av vad utskottet i
det föregående anfört torde böra höjas med 20 000 kronor och alltså för
nästa budgetår upptagas med ett belopp av 205 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna 1:281 och 11:421, till Folkskoleseminarierna:
Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1947/48 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
205 000 kronor.

TJtskottet.

Utskottet.

20

Statsutskottets utlåtande nr 193.

Utskottet.

4:o) Folkskoleseminarierna: Utrustning. Kungl. Maj:t har (punkt 4,
s. 48—50) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor, innebärande en
anslagshöjning med 60 000 kronor. Av det begärda anslaget utgör ett belopp
av 86 000 kronor återstoden av det av skolöverstyrelsen för innevarande
budgetår beräknade medelsbehovet, vilket belopp emellertid ansetts
böra tillgodoses genom medelsanvisning för nästa budgetår. För detta budgetår
har överstyrelsen nu räknat med ett ytterligare anslagsbehov av
146 000 kronor på grund av ianspråktagande av nya lokaler. Till förbättring
av gymnastikutrustningen har förordats ett belopp av 40 000 kronor
och till anskaffande av smalfilmsprojektorer och centralradioanläggningar
ett belopp av 44 000 kronor.

Under åberopande av vad utskottet i det föregående anfört tillstyrker
utskottet, att förevarande anslag höjes utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit
med 15 000 kronor och alltså uppföres med ett belopp av 315 000 kronor.
Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna 1:281 och II: 421, till Folkskoleseminarierna:
Utrustning för budgetåret 1947/48 anvisa ett resers
vationsanslag av 315 000 kronor.

5:o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att undervisa
i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s.
50—53) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande
av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret
1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 150 000 kronor.

Stockholm den 17 juni 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,
Pauli, Gränebo, Larsson, Karl Andersson, Andrén, Gustaf Karlsson,
Johan Eric Ericson, Gustav Emil Andersson, Ragnar Bergh och fröken
Osvald; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Malmborg i
Skövde, Bergström, Falla, Lindholm, Åkerström, Onsjö, Sefve, Thapper,
Severin i Stockholm, Johansson i Mysinge och Jansson i Kalix.

21

Statsutskottets utlåtande nr 193.

/

Reservation

av herr Oscar Olsson, som ansett, att utskottet i stället för det stycke av
utskottets yttrande å s. 16, som börjar med orden »Från och» och slutar
med orden »befinnas lämpligt» bort göra följande uttalande:

»Departementschefens förslag att höja elevantalet i seminarieldasserna
från 28 till 32 kan utskottet icke tillstyrka. Från läsåret 1945/46 höjdes
antalet elever till 28 från i seminariestadgan föreskrivna 24. Riksdagen
beaktade fullt olägenheterna för undervisningen av denna höjning och
förutsatte att Kungl. Maj:t skulle till övervägande upptaga frågan om vilka
åtgärder, som kunde och borde företagas i syfte att återföra elevantalet
i klassavdelningarna till det stadgeenliga antalet av 24. Nu har dock departementschefen
funnit sig nödsakad att i anslutning till de sakkunnigas
förslag föreslå en ytterligare höjning av antalet, så att det kommer upp
till en tredjedel utöver det stadgeenliga antalet.

Uppfattningen att lika gott undervisningsresultat skulle kunna vinnas i
klasser med 32 lärjungar som i klasser med 28, för att inte tala om 24, kan
inte heller bero på annat än ett önsketänkande utan någon som helst grund
i verkligheten. Ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag måste således betraktas
som en fortsatt och ökad försämring av utbildningsresultatet vid våra seminarier.
Vad som ofrånkomligt kräves, om det föreliggande skolprogrammet
skall nå det avsedda resultatet, är inte en sämre utan en väsentligt bättre
lärarutbildning.

De sakkunniga hava varit medvetna om att den föreslagna höjningen av
lärjungeantalet i klassen vore försvarlig endast under den förutsättningen
att andra åtgärder vidtoges varigenom olägenheterna i möjligaste mån
kunde neutraliseras. Dessa måste dock för att bli effektiva vara av genomgripande
natur i fråga om metoder och kursplaner och förutsätta en grundlig
utredning. Det är för stora värden som stå på spel för att man skall
nöja sig med smärre jämkningar och improvisationer. Denna äventyrliga
utväg torde också kunna undvikas, då skolkommissionens förslag om den
nya lärarutbildningen väl torde kunna väntas inom de närmaste åren med
en effektiv rationalisering av kurser och metoder. Den föreslagna höjningen
av lärjungeantalet i klassen skulle medföra en ökning av högst 180 nyintagna
seminarister med en försämrad utbildning under nuvarande förhållanden
av 1 400 varje år intagna elever.

Utskottet förnekar inte att den katastrofala lärarbristen under det närmaste
årtiondet skapat ett dilemma, som visst kan sägas motivera drastiska
ågärder. Men utvecklingen har redan medfört, att vi redan de närmaste
åren kunna med 28 elever i klassen få i det närmaste lika stora intagningar
som Kungl. Maj:t beräknat få med 32 i den föreslagna organisationen. Or -

22

Statsutskottets utlåtande nr 193.

ganisationen skulle nämligen redan i år genom upprättandet av seminariet
i Växjö med två klasser och genom utvidgandet nästa år av seminariet i
Kristianstad med ytterligare två — vilket lätt låter sig göra — få en icke
i propositionen beräknad ökad intagning av 112 lärjungar. Departementschefen
har beräknat ökningen genom en intagning av 32 i varje klass till
allra högst 180. Det behövs således ytterligare endast två klasser för att
komma ganska nära detta antal, och den lätthet, med vilken organisationen
redan i år kunnat ökas med fyra klasser utan några som helst åtgärder från
Kungl. Maj:ts sida, låter förmoda att det inte är omöjligt att ganska snart
kunna få till stånd också dessa två.»

Stockholm 1947 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

47183S