Statsutskottets utlåtande nr 186.

1

Nr 186.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
omorganisation av djurgårdskommissionen rn. in.
jämte i ämnet väckt motion.

(4:e avd.)

I propositionen nr 248 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 25 april
1947, föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad
omorganisation av djurgårdskommissionen, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens djurgårdsnämnd, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1947/48, dels ock under sjätte huvudtiteln å
riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa följande förslagsanslag, nämligen
till Djurgårdsnämnden: Avlöningar 88 000 kronor och till Djurgårdsnämnden:
Omkostnader 11500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Johansson i Stockholm m. fl. väckt motion (II: 462), i
vilken hemställts, att riksdagen måtte dels bifalla förevarande proposition i
vad gäller djurgårdskommissionens omorganisation till en djurgårdsnämnd,
dels i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om underhandlingar med Konungen
i syfte att överföra dispositionsrätten över Djurgården från Konungen till
statliga myndigheter under deras oinskränkta förvaltningsrätt.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionen.

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 29 november 1946 uppdragit åt överståthållaren
T. K. V. Nothin att utreda frågan om enhetlig prövning av önskemål
om upplåtelse av mark å Djurgården och därmed sammanhängande spörsmål
m. m., har Nothin — i det följande benämnd utredningsmannen — till
fullgörande av uppdraget med skrivelse den 21 januari 1947 överlämnat en i
ämnet upprättad promemoria med därvid fogade tre bilagor.

Utredningsmannen erinrar om att Djurgården, som tillhör staten, alltjämt
disponerades av den regerande Konungen och att denna dispositionsrätt numera
grundade sig på Riksens ständers underdåniga skrivelse den 1 december
1809. Såsom en följd av Konungens dispositionsrätt till Djurgården hade
Djurgårdens förvaltning varit uppdragen åt ämbetsmän, utsedda av den regerande
Konungen personligen. För närvarande utövades denna förvaltning av
en avdelning inom riksmarskalksämbetet, benämnd djurgårdsförvaltningen.
Ämbetets behörighet i avseende på Djurgårdens förvaltning grundade sig
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 sand. Nr 186.

1398 47

2

Statsutskottets utlåtande nr 186.

på Kungl. Maj:ts beslut den 12 februari 1801, enligt vilket ämbetet ägde utöva
högsta befälet och överinseendet över de till hovet hörande »departementer och
stater» i avseende på »Oeconomie, Police, Penningförvaltning och redogörelse».
Ämbetet ansåges äga enligt praxis företräda de under dess inseende stående
delarna av Djurgården i alla avseenden, således icke allenast vid den ekonomiska
förvaltningen utan även i frågor som gällde vederbörande fastigheters integritet.

Genom riksmarskalksämbetet hade, fortsätter utredningsmannen, åtskilliga
markupplåtelser till enskilda ägt rum, huvudsakligen för villabebyggelse. De
nu bestående upplåtelserna av detta slag hänförde sig framförallt till Södra
Djurgården. Närbesläktade med dessa upplåtelser vore de av riksmarskalks
ämbetet gjorda upplåtelserna för olika idrottsändamål (Stadion, Östermalms
idrottsplats, områden för tennishall och utomhustennisbanor m. m. samt ridhustomt)
.

Inflytande arrendeavgifter hade tillförts den s. k. djurgårdskassan, som enligt
1809 års förut omförmälda riksdagsbeslut skulle användas till Djurgårdens
förbättrande och förskönande. Till kassan inflöte vidare inkomster för skogs
produkter, trädgårdspr o dukter och slåtter m. m. samt avkastningen av den s. k.
djurgårdsf onden.

För varje budgetår från och med 1927/1928 till och med 1944/1945 hade ett
visst belopp, motsvarande djurgårdskassans beräknade överskott, tillförts de
av riksdagen beviljade anslagen för reparationer och underhåll av de kungliga
lustslotten. Från och med budgetåret 1945/46, då de kungliga slotten med tillhörande
byggnader och markområden ävensom Djurgården — den senare med
ett formellt bokföringsvärde av 50 000 000 kronor — upptagits till redovisning
på slottsbyggnadernas delfond av statens allmänna fastighetsfond, redovisades
djurgårdskassans överskottsmedel såsom inkomster för denna delfond.

I propositionen lämnas å s. 3—15 en redogörelse för utredningsmannens
promemoria i vad densamma innefattar förslag till omorganisation av
djurgårdskommissionen. Utskottet får härutinnan hänvisa till propositionen.

Över utredningsmannens förslag ha till följd av remisser utlåtanden avgivits
av riksmarskalksämbetet, kammarkollegiet, statskontoret, byggnadsstyrelsen,
riksräkenskapsverket och djurgårdskommissionen.

Departementschefen har anfört följande beträffande den föreslagna omorganisationen.

Djurgården tillhör, såsom framgår av utredningsmannens redogörelse, staten
men disponeras jämlikt Eiksens ständers beslut den 1 december 1809
av den regerande Konungen. De med denna dispositionsrätt förenade förvaltningsuppgifterna
handhavas av riksmarskalksämbetet, närmast genom en avdelning
inom ämbetet, benämnd djurgårdsförvaltningen. I vissa fall ha genom
särskilda beslut delar av Djurgården lagts under annan myndighets förvaltning.
Detta är sålunda fallet beträffande de områden, som för exploatering
ställts under djurgårdskommissionens förvaltning.

Liksom beträffande annan kronan tillhörig fast egendom ankommer den
slutliga prövningen av frågor om försäljning av djurgårdsmark på riksdagen
i den mån beslutanderätten ej delegerats till Kungl. Maj:t. Även frågor om

Statsutskottets utlåtande nr 186.

3

upplåtelse av nyttjanderätt till sådan mark underställas i vissa fall riksdagens
prövning. T övrigt handläggas ärenden rörande överlåtelse eller annan upplåtelse
av Djurgårdens mark huvudsakligen av djurgårdsförvaltningen och
djurgårdskommissionen.

Riksdagens intresse av att även närmare utöva sitt inflytande i fråga om
dispositionen av Djurgårdens mark har beträffande djurgårdskomnrissionens
verksamhet tillgodosetts genom föreskrift att minst två av kommissionens
ledamöter skola utses bland riksdagens ledamöter. I kommissionens uppgifter
ingår bland annat att pröva, för vilka ändamål den under kommissionens förvaltning
ställda marken bör avses med hänsyn dels till planeringen av bebyggelse
för allmänna eller enskilda behov, dels till det rent affärsmässiga
intresset av bästa ekonomiska utbyte av marken.

Djurgårdsförvaltningens verksamhet med avseende på djurgårdsmarkens
disposition torde huvudsakligen bestå i att föra förhandlingar med de myndigheter,
institutioner och enskilda, vilka önska förvärva nyttjande- eller äganderätt
till områden, som äro underställda djurgårdsförvaltningen.

En följd av denna uppdelning av markfrågornas prövning mellan djurgårdsförvaltningen
och djurgårdskommissionen samt av otillräcklig planläggning i
stort har blivit, att de olika önskemålen i fråga om djurgårdsmarkens användning
icke vunnit den allsidiga avvägning mot varandra, som varit nödvändig
för ernående av det lämpligaste och mest effektiva utnyttjandet av tillgängliga
markutrymmen. För statsverket i egenskap av markägare torde det sålunda
få anses vara en viktig uppgift att söka åvägabringa en enhetlig planläggning
beträffande dispositionen av de värdefulla områden, varom här är fråga. I
första hand bör denna planläggning avse att klarlägga, i vilken utsträckning
de tillgängliga markutrymmena böra disponeras för parkändamål, statliga
byggnader eller enskild bebyggelse, en avvägning som berör såväl statens som
Stockholms stads och enskilda intressen. Denna intresseavvägning torde, sådan
den redan nu ingår i djurgårdskommissionens arbetsuppgifter, ha varit en av
anledningarna till önskemålet om viss riksdagsrepresentation i kommissionen.

För det här avsedda ändamålet erfordras ett samordnande statligt organ.
Detta organ bör bland annat ha till uppgift att såsom remissinstans biträda
djurgårdsförvaltningen med råd och utredningar vid handläggningen av markdispositionsfrågor.
Det bör därjämte i sig upptaga djurgårdskommissionens
återstående uppgifter.

Av vikt är att ifrågavarande organ kommer till stånd snarast möjligt, då
en stor del av gällande arrendeavtal beträffande markupplåtelser å Djurgården
utlöpa den 1 april 1949 och en omprövning av dessa avtal bör ske i samband
med den allmänna planläggningen av djurgårdsmarkens användning. En uppgift
för det föreslagna organet i detta sammanhang är också att tillvarataga
statsverkets intresse av att arrendeavgälderna hållas uppe på en sådan nivå,
att tillräckliga medel inflyta för de ändamål, som djurgårdskassan delvis har
att bekosta och som i övrigt finansieras med skattemedel.

I vad avser användningen av djurgårdsmark för statliga byggnader och andra
statsändamål gäller frågan i främsta rummet att inom den ram, som för sådant
ändamål uppdrages vid den allmänna planläggningen, åstadkomma en samordning
av statsmyndigheternas inbördes önskemål. I detta hänseende bör det
nya organet fungera såsom rådgivande remissinstans åt Kung], Maj:t och åt
de myndigheter, för vilka sådana spörsmål äro aktuella. Inom Kungl. Maj:ts
kansli böra här avsedda markfrågor, i den mån de icke kunna hänföras till
annat departement, handläggas av kommunikationsdepartementet.

T avbidan på resultatet av de utredningsuppdrag, som lämnats dels år 193b

4

Statsutskottets utlåtande nr 186.

åt f. d. generaldirektören L. Berglöf såsom sakkunnig för utredning av frågan
om den rättsliga vården och förvaltningen av kronans fasta egendom, dels åt den
år 1946 tillsatta markutredningen, böra de nya arbetsuppgifterna för det nu avsedda
statsorganet begränsas till frågor rörande dispositionen av mark å Djurgården.
Jag är sålunda icke beredd att ansluta mig till den av utredningsmannen
framförda tanken, att åt organet i fråga skulle uppdragas liknande
uPPgif^er beträffande annau statens mark i Stockholm och dess närhet samt
att detsamma skulle göras till remissinstans för ärenden angående försäljning
eller annan disposition av statlig mark även inom landet i övrigt.

Den föreslagna omorganisationen synes heller icke böra medföra någon ändring
med avseende på det förhandlingsuppdrag, som givits 1945 års markkommission.

I flera av remissyttrandena har gjorts gällande, att de samordningsuppgifter,
varom här är fråga, vore av natur att böra ankomma på byggnadsstyrelsen.
Vederbörande myndigheter torde härvid hava utgått från att djurgårdskommissionens
försäljningsuppgifter nu skulle vara praktiskt taget slutförda. Det
kan emellertid fortfarande icke med visshet förutsägas, huruvida och när de
förhandlingar, som för närvarande pågå mellan 1945 års markkommission och
Stockholms stad rörande överlåtelse till staden av Kaknäsområdet och viss
annan mark på Norra Djurgården, kunna komma att leda till positivt resultat.
Vid sådant förhållande och med hänsyn till den opartiska ställning byggnadsstyrelsen
såsom remissinstans åt Kungl. Maj:t i stadsplanefrågor bör intaga,
anser jag i likhet med utredningsmannen, att styrelsen, åtminstone icke för
närvarande, bör ifrågakomma för de nu avsedda uppgifterna. Ej heller synes
mig kammarkollegiet lämpat för ändamålet. Jag torde därjämte få erinra om
att riksdagen på sin tid intagit den principiella inställningen, att djurgårdskommissionens
nuvarande uppgifter icke borde anförtros ett ämbetsverk. På grund
av vad sålunda anförts föreslår jag, att ett nytt organ inrättas på grundval av
den nuvarande djurgårdskommissionens organisation.

Vid en sådan förändring av djurgårdskommissionen torde densamma lämpligen
också böra markeras genom en ändring av kommissionens benämning.
Jag förordar sålunda, att det nya organet erhåller benämningen djurgårdsnämnden.

I anslutning till vad jag tidigare anfört rörande det förestående arbetet
med omprövning av vissa arrendeupplåtelser m. m. får jag föreslå, att den
ifrågasatta reformen genomföres redan den 1 juli 1947.

Tänkbart är att de nya arbetsuppgifterna, sedan en första avarbetning skett,
komma att bliva av mindre omfattning. Med hänsyn härtill och då djurgårdskommissionens
nuvarande uppgifter så småningom torde komma att upphöra,
bör, såsom kammarkollegiet ifrågasatt, framdeles en omprövning ske, huruvida
nämnden bör bibehållas eller dess arbetsuppgifter böra överflyttas till annan
myndighet.

Av samma skäl, som föranlett föreskriften att minst två av ledamöterna i
den nuvarande djurgårdskommissionen skola utses bland riksdagens ledamöter,
böra även till den föreslagna djurgårdsnämnden knytas representanter för
riksdagen. Med hänsyn till arbetsuppgifternas väsentligt förändrade art bör
därvid riksdagsmannainslaget i nämnden bliva större än i djurgårdskommissionen.
I likhet med utredningsmannen anser jag däremot behov icke föreligga
av att den fackmannamässiga sakkunskapen blir särskilt representerad
i nämnden.

Djurgårdskommissionen omfattar för närvarande sex ledamöter, därav två
riksdagsrepresentanter. Utredningsmannen har föreslagit, att det nya organet
skulle bestå av ordförande och fyra andra ledamöter. De sistnämnda skulle

Statsutskottets utlåtande nr 186.

0

utses bland ledamöter av riksdagen. Till ordförande skulle utses eu person
inom eller utom riksdagen med allmänt administrativ förfarenhet. Samtliga
ledamöter avses skola tillsättas av Kungl. Maj:t. Årsarvodena ha beräknats
till samma belopp som nu utgå till djurgårdskommissionens ledamöter, nämligen
4 500 kronor till ordföranden och 3 000 kronor till envar av de övriga ledamöterna.
Utredningsmannens sålunda framlagda förslag har icke givit mig
anledning till annan erinran än att jag, i betraktande av de uppgifter som
skulle komma att åvila å ena sidan ordföranden och å andra, sidan de övriga
ledamöterna, funnit mig böra. föreslå en ökning av arvodesbeloppet till ordföranden
till 6 000 kronor. Med hänsyn till den omfattning nämndens arbete
kan beräknas få och de uppgifter som böra ankomma på ordföranden, anser
jag den föreslagna anordningen med jourhavande ledamot icke vara. erforderlig.
Sedan det första planläggningsarbetet slutförts, torde böra övervägas
huruvida icke en minskning av arvodena till nämndens ledamöter bör ske.

Enligt utredningsmannens beräkning av personalbehovet skulle hos nämnden
finnas anställda en kanslichef och en teknisk expert, båda. med arvode
förslagsvis beräknat enligt 30 löneklassen i civila, avlöningsreglementet, ävensom
följande nu hos djurgårdskommissionen anställda befattningshavare,
nämligen en bokhållare och kassör (Eo 14), två kontorister (Eo 9) och ett
kontorsbiträde. Däremot har utredningsmannen med hänsyn till de ändrade
arbetsuppgifterna räknat med att av den befintliga personalen följande befattningshavare
icke längre skulle erfordras, nämligen eu ingenjör (årsarvode
14 600 kronor), en underingenjör (årsarvode 8 100 kronor), en sekreterare
(årsarvode 800 kronor) och en ritare (Eol5). Mot denna personalberäkning
har jag i huvudsak intet att erinra. Då någon mera. avsevärd minskning av de
rent tekniska arbetsuppgifterna icke synes komma att inträda under de närmaste
åren och då jag icke ansett mig böra ifrågasätta någon ändring i fråga
om formen för ombesörjandet av de med exploateringsverksamheten sammanhängande
gatu- och ledningsarbetena, har jag emellertid, i anslutning till vad
djurgårdskommissionen därom anfört, funnit mig böra förorda, att även ritarbefattningen
tills vidare bibehålies.

Kostnaderna för djurgårdskommissionens administration bestridas för närvarande
av de till kommissionen inflytande inkomsterna — försäljningsmedel,
arrendemedel, administrationstillägg för arbeten, vilka skola bekostas
av andra än statsverket, samt räntemedel. I likhet med utredningsmannen
anser jag, att vid genomförande av den föreslagna omorganisationen dessa
administrationskostnader böra täckas genom särskilda på riksstatens sjätte
huvudtitel uppförda anslag. För ändamålet böra anvisas ett avlönings- och ett
omkostnadsanslag.

Övriga utgifter för nämndens verksamhet, d. v. s. främst do direkta exploateringskostnaderna,
böra tills vidare liksom hittills bestridas av sådana från
exploateringsverksamheten härrörande inkomstmedel, vilka reserveras för detta
ändamål. Jag torde i förevarande sammanhang få erinra om vad chefen för
finansdepartementet härutinnan anfört vid anmälan av propositionen 1947: 137
angående redovisning av vissa kronan tillhöriga markområden i Stockholm.
Från den sålunda förordade ordningen synes emellertid avsteg böra ske i
fråga om kostnaderna för iordningställande av mark för statliga byggnadsföretag.
Dylika kostnader böra enligt min mening betraktas som investeringskostnader.
Medel för täckande av desamma, torde sålunda böra inräknas i
vederbörande investeringsanslag. Någon avskrivning av dessa kostnader synes
icke erforderlig, då det här gäller en ökning av fastigheternas markvärden.
Det nya redovisningsförfarandet torde av praktiska skäl böra tillämpas endast
beträffande sådana statliga byggnadsföretag, till vilka anslag ännu icke anvisats.

6

Statsutskottets utlåtande nr 186.

Utskottet.

I fråga om anslagsberäkningen bär departementschefen anfört följande.

Av] öningsstaten för djurgårdsnämnden bör omfatta följande anslagsposter,
nämligen Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t, Avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal samt Rörligt tillägg. Såväl arvodesposten som ickeordinarieposten
torde åtminstone för nästa budgetår böra betecknas förslagsvis
för att sätta Kungl. Maj:t i tillfälle att genomföra de övergångsanordningar
och vidtaga de jämkningar i organisationsförslaget, som kunna befinnas påkallade.

Arvodesposten skulle i enlighet med vad tidigare anförts böra beräknas till
(6 000 + 4 x 3 000) 18 000 kronor.

Icke-ordinarieposten har av utredningsmannen med tillämpning av nu gällande
lönesystem beräknats till 49 100 kronor. Till detta belopp, vars beräkning
i och för sig icke synes giva anledning till erinran, böra läggas lönekostnaderna
för den befintliga ritarbefattning i Eo 15, vilken enligt mitt förslag
skulle bibehållas tills vidare. Anslagsposten skulle i enlighet härmed komma
att uppgå till avrundat 53 900 kronor. Den allmänna löneregleringen medför
eu uppräkning av posten till (53 900 + 14 800) 68 700 kronor.

Anslagsposten Rörligt tillägg beräknas till 1 300 kronor.

Avlönmgsanslaget skulle sålunda böra upptagas till (18 000 + 68 700 +
1300) 88 000 kronor. Jämfört med djurgårdskommissionens nuvarande administrationskostnader
innebär den föreslagna avlöningsstaten en kostnadsminskning
av 13 100 kronor, räknat med utgångspunkt från nu gällande lönesystem.

I fråga om omkostnadsstaten har utredningsmannen beräknat expenskostnaderna
till samma belopp, som för sådant ändamål nu är upptaget å djurgårdskommissionens
kostnadsstat, eller 10 000 kronor. Medel till resekostnader
skulle enligt utredningsförslaget anvisas å omkostnadsstaten endast
med 1 000 kronor, motsvarande medelsbehovet för ersättningar för sammanträdesresor.
I övrigt skulle resekostnaderna bestridas av de medel, vilka stå
till förfogande för exploateringsverksamheten. Vad utredningsmannen sålunda
föreslagit har icke föranlett annan erinran från min sida än att jag förordar,
att en anslagspost till Sjukvård m. m. å förslagsvis 500 kronor uppföres å omkostnadsstaten.

I enlighet härmed skulle djurgårdsnämndens omkostnadsanslag böra beräknas
till (500 + 10 000 + 1 000) 11 500 kronor.

På sätt närmare framgår av den i propositionen lämnade redogörelsen
utmärkes den nuvarande ordningen för prövning av frågor rörande användningen
av Djurgårdens mark av en viss oenhetlighet, vilken i olika avseenden
varit ägnad att medföra olägenheter. I likhet med departementschefen
är utskottet därför av den uppfattningen, att på förevarande område erfordras
ett samordnande statligt organ, med uppgift bland annat att såsom
remissinstans biträda djurgårdsförvaltningen med råd och utredningar vid
handläggning av markdispositionsfrågor. Genom tillkomsten av ett dylikt
organ skulle enligt utskottets mening förutsättningar skapas för ett ur statsverkets
synpunkt rationellt och ekonomiskt utnyttjande av den värdefulla
mark om vilken här är fråga, utan att för närvarande någon ändring i gällande
formella dispositionsrättsregler beträffande Djurgården behöver vidtagas.

Vid föredragning i ärendet har utskottet inhämtat dels att 1945 års markkommission
beräknas ha slutfört sitt uppdrag inom en nära framtid, dels

Statsutskottets utlåtande nr 186.

7

att arbetsuppgifter av i huvudsak teknisk natur ännu återstå för den nuvarande
djurgårdskommissionen under åtskilliga år framåt. Vid sådant förhållande
anser utskottet det lämpligt, att av djurgårdskommissionen ännu
icke fullbordade arbeten in. in. övertagas av det förenämnda markorganet,
som sålunda bör inrättas på grundval av djurgårdskommissionens redan
förefintliga organisation. Vad departementschefen i detta sammanhang förordat
angående ändrad benämning på och sammansättning av djurgårdskommissionen
har icke givit utskottet anledning till erinran. Icke heller
har utskottet något att erinra mot departementschefens uppfattning, att
framdeles en omprövning bör ske, huruvida den nya djurgårdsnämnden
bör bibehållas eller dess arbetsuppgifter böra överflyttas till annan myndighet.

Kungl. Maj:ts förslag till avlönings- och omkostnadsstater för nämnden
anser sig utskottet jämväl kunna tillstyrka. I samband med anslagsberäkningarna
har departementschefen bland annat framhållit, att såväl arvodesposten
som icke ordinarieposten torde åtminstone för nästa budgetår böra
betecknas förslagsvis för att sätta Kungl. Maj:t i tillfälle att genomföra de
övergångsanordningar och vidtaga de jämkningar i organisationsförslaget,
som kunna befinnas påkallade. Till denna uppfattning vill utskottet ansluta
sig. Enligt utskottets mening framstår det såsom särskilt angeläget,
att avlöningsförmånerna bestämmas på sådant sätt, att nämnden blir i stånd
att förvärva för arbetenas utförande erforderlig teknisk expertis.

I motionen II: 462 har hemställts att riksdagen måtte dels bifalla förevarande
proposition i vad det gäller djurgårdskommissionens omorganisation
till en djurgårdsnämnd, dels i eu skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om
underhandlingar med Konungen i syfte att överföra dispositionsrätten över
Djurgården från Konungen till statliga myndigheter under deras oinskränkta
förvaltningsrätt. Av vad utskottet i det föregående anfört framgår, att utskottet
icke funnit skäl föreligga att bifalla motionen i dess senare yrkande.

Utskottet får hemställa,

I. att riksdagen må

a) godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 25 april 1947 förordade
omorganisationen av djurgårdskommissionen;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens djurgårdsnämnd,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48;

ArlUningsstat.

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis ...... 18 00(1

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis 68 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 1300

Summa kronor 88 000;

8

Statsutskottets utlåtande nr 186.

c) för budgetåret 1947/48 under sjätte huvudtiteln anvisa

1. till Djur går dsnämnden: Avlöningar ett förslagsanslag av
88 000 kronor;

2. till Djur går dsnämnden: Omkostnader ett förslagsanslag av
11 500 kronor;

IT. att motionen II: 462, i den mån den icke besvarats med
vad utskottet ovan under I. hemställt, icke må av riksdagen
bifallas.

Stockholm den 13 juni 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Larsson, Karl
Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, fröken Andersson, herrar Berling,
Albertsson, Näsström, Bosenberg, Gustav Emil Andersson och Ivar Persson;
samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Malmborg i Skövde,
Bergström, Andersson i Malmö, Bubbestad, Mårtensson, Lindholm, Åkerström,
Holmström, Hoppe, Onsjö och Birke.

Stockholm 1947. K. L. Beckmans Boktryckeri.