Statsutskottets utlåtande nr 166.
1
Nr 166.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
beträffande kapitalbudgeten under försvarets fabriksfond
gjorda framställning om anslag för budgetåret
1947j48 till viss ersättningsanskaffning av maskiner
m. m. för krigsmaterielverket.
(l:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t beträffande kapitalbudgeten under
försvarets fabriksfond (bilaga 25, punkt 29, s. 63—65 av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 3 januari 1947) föreslagit
riksdagen att till Viss ersättningsanskaffning av maskiner m. m. för krigsmaterielverket
för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 800 000
kronor.
Krigsmaterielverket har framhållit, att det enligt verkets instruktion ålåge
verket, bland annat, att vidtaga sådana åtgärder, att den industriella kapaciteten
för krigsmaterieltillverkning kunde bliva på ändamålsenligt sätt utnyttjad
samt vidmakthållas och i mån av behov utökas. Till fullföljande av
denna uppgift hade verket och dess företrädare, statens ammunitionsnämnd
och statens krigsmaterielnämnd, under de gångna beredskapsåren anskaffat
en avsevärd mängd maskiner, främst för ammunitionstillverkning. Dessa
maskiner, som representerade ett anskaffningsvärde av över 35 miljoner kronor,
vore invärderade i försvarets fabriksfond. Maskinerna, som i stor utsträckning
vore uthyrda till industriföretag och följakligen komme till användning
i produktiv verksamhet, måste successivt förnyas, varjämte nya
typer av maskiner måste anskaffas. Om så icke skedde, komme maskinbeståndets
värde att undan för undan nedgå, vilket ur beredskapssynpunkt vore
betänkligt. Med hänsyn härtill har krigsmaterielverket äskat ett belopp av
800 000 kronor för maskinanskaffning. Departementschefen har funnit i
princip icke något vara att invända mot att särskilda medel anvisades för den
avsedda ersättningsanskaffningen. Härvid finge förutsättas, framhåller departementschefen,
att anskaffningen inriktades på sådana maskiner, som icke
normalt anskaffades genom den inhemska industriens egen försorg, och vidare
att i nuvarande knapphetsläge erforderlig återhållsamhet iakttoges. Mot det
av krigsmaterielverket för ersättningsanskaffning beräknade beloppet — utgörande
omkring 2 %> av maskinparkens anskaffningsvärde — hade departementschefen
intet haft att erinra men förutsatte, att de med anlitande av dessa
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 166—167. 1
2
Statsutskottets utlåtande nr 166.
Utskottet.
medel anskaffade maskinerna komme att avskrivas i den ordning som föreskreves
i gällande bestämmelser angående förvaltningen av försvarets fabriksfond.
Såsom av propositionen framgår åligger det krigsmaterielverket bland annat
att vidtaga sådana åtgärder, att den industriella kapaciteten för krigsmaterieltillverkning
kan bliva på ett ändamålsenligt sätt utnyttjad samt vidmakthållas
och i mån av behov utökas. Till fullföljande av denna uppgift balverket
anskaffat en avsevärd mängd maskiner, vilka, då desamma äro av sådan
beskaffenhet att de även kunna användas för olika slag av civila tillverkningar,
deponeras hos privata industriföretag, vilka äga utnyttja desamma
mot erläggande av hyra. Dessa maskiner måste enligt gällande bestämmelser
successivt förnyas, varjämte nya typer av maskiner måste anskaffas. Det av
Kungl. Maj:t nu äskade anslaget av 800 000 kronor är enligt vad utskottet
under hand inhämtat avsett för att genom inköp från utlandet möjliggöra
önskvärd omsättning av maskinparken, närmast i fråga om s. k. flerspindliga
automatsvarvar, vilka under krig skulle användas för tillverkning av mindre
granater.
Utskottet har ej kunnat undgå att hysa betänkligheter mot Kungl. Maj:ts
nu ifrågavarande förslag. Utskottet är sålunda icke övertygat om att icke det
för beredskapens upprätthållande erforderliga maskinbehovet numera kan
tillgodoses av den privata industrien. Framhållas må nämligen att ej minst
med hänsyn till nödvändigheten av att fullgöra ingångna handelsavtal denna
industri under senare tid utökats i mycket'' hög grad genom betydande
maskininköp i utlandet. Det torde därför kunna ifrågasättas, om en ytterligare
maskinanskaffning genom statens försorg för närvarande kan vara behövlig.
I vart fall är denna fråga icke klart utredd.
Vidare må framhållas, att utskottet icke är övertygat om att den hittills
tillämpade metoden för tryggande av erforderlig industriell kapacitet för
krigsmaterieltillverkningen, vilken metod väl haft sitt berättigande under beredskapstiden,
numera är som organisationsform den ekonomiskt och praktiskt
mest lämpliga. Det synes sålunda bland annat kunna ifrågasättas, huruvida
kontrollen över de uthyrda maskinernas vård och skötsel fungerar fullt
tillfredsställande.
Då såsom ovan nämnts här ifrågavarande maskiner i huvudsak äro avsedda
att anskaffas från utlandet, synes bristen på utländska valutor utgöra ytterligare
ett vägande skäl mot det föreslagna inköpet.
Även för det fall att medel nu ställas till förfogande för ifrågavarande
maskinanskaffning är det, så vitt utskottet kunnat finna, knappast möjligt
att dessa maskiner kunna under nu rådande förhållanden levereras inom
ett eller två år. Med hänsyn till teknikens snabba utveckling kan det befaras
att de då icke fylla de krav, som anses böra ställas på desamma.
Med hänsyn till angivna förhållanden synes utskottet försiktigheten bjuda,
att med ifrågavarande maskinanskaffning får anstå tills vidare. Det synes
utskottet lämpligt, att under tiden frågan om det mest ändamålsenliga syste
-
Statsutskottets utlåtande nr 166.
3
met för den för beredskapens upprätthållande erforderliga maskinanskaffningen
och den därmed sammanhängande maskinvården göres till föremål
för förnyat övervägande. •
Av det anförda framgår alltså, att utskottet icke nu är berett tillstyrka
Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts förslag om anvisande
för budgetåret 1947/48 av ett investeringsanslag av 800 000
kronor till viss ersättningsanskaffning av maskiner m. m. för
krigsmaterielverket.
Stockholm den 6 juni 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo,
Larsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Heiding, Gustaf Iwar Anderson,
Gillström, Albertsson, Rosenberg, Ragnar Bergh och Lundgren; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Svensson i Grönvik,
Ward, Malmborg i Skövde, Andersson i Malmö, Rubbestad, Mårtensson,
Åkerstöm, Holmström, Thapper, Persson i Vinberg och Severin i Stockholm.