Statsutskottets ut lutande nr 1(12.

1

Nr 162.

Utlåtande i anledning ao Kungl. Maj.ts proposition angående omorganisation
av överståthållarämbetet m. m.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln, punkterna
208—210, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1947/48 för överståthållarämbetet beräkna följande anslag
nämligen till avlöningar 411 000 kronor, till omkostnader 59 500 kronor
och till ersättning till Stockholms stad för vissa kostnader för avlöning
åt exekutionsbetjäningen m. m. 23 700 kronor.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 192, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 7 mars 1947,
föreslagit riksdagen att dels godkänna, att överståthållarämbetet den 1 januari
1948 erhåller ändrad organisation i huvudsaklig överensstämmelse
med i nämnda statsrådsprotokoll angivna riktlinjer, dels, under förutsättning
av Stockholms stadsfullmäktiges godkännande, för sin del godkänna det
mellan överståthållaren och ordföranden i borgar rådsberedningen i Stockholm
den 16 november 1946 framlagda förslaget till avtal mellan kronan
och Stockholms stad, enligt vilket statsverket åtager sig att vid nuvarande
överståthållarens avgång ur tjänsten svara för överståthållarens och underståthållarens
avlöningar samt underhållet av det s. k. Tessinpalatset mot att
staten erhåller dispositionsrätten till fastigheten, dels medgiva, att personalförteckningen
för överståthållarämbetet må ändras enligt i statsrådsprotokollet
framlagda förslag, dels godkänna två avlöningsstater för överståthållarämbetet,
den ena att tillämpas under tiden 1 juli—31 december 1947 och
den andra att tillämpas under tiden 1 januari—30 juni 1948, dels ock under
V a huvudtiteln för budgetåret 1947/48 anvisa till Överståthållarämbetet:
Avlöningar ett förslagsanslag av 1 575 200 kronor, till Överståthållarämbetet:
Omkostnader ett förslagsanslag av 125 300 kronor och till överståthållarämbetet:
Ersättning till Stockholms stad för vissa kostnader för avlöning till
exekutionsbetjäningen m. m. ett anslag av 11 900 kronor.

Organisationsfrågor.

Till överståthållarämbetet hörande ärenden handläggas å följande fem
huvudavdelningar nämligen första kansliavdelningen, andra kansliavdelningen
med försvarsavdelningen, skatteverket, poliskammaren och polisdomstolen.

Ili haag til! riksdagens protokoll 1947. 0 sand. Nr 162.

Statsutskottets utlåtande nr 162.

2

Överståthållaren och underståthållaren åtnjuta lön av kronan. Staden lämnar
emellertid til! dessa ämbetsmän särskilda bidrag, som i realiteten hava
karaktär av avlöningsanslag. Härtill kommer dyrtidstillägg. Staden tillhandahåller
även tjänstebostad åt överståthållaren.

Kansliavdelningarna äro uppförda å riksstaten. Avlöningarna till den å
avdelningarna anställda personalen utgå enligt de för statens befattningshavare
gällande bestämmelserna. EU mindre antal befattningshavare, som
vid 1942 års omorganisation överfördes från den kommunalavlönade polisavdelningen,
kvarstå dock på kommunens stat och kommunala avlöningsreglementen
tillämpas beträffande dem. Kronan ersätter emellertid staden
den avlöning, som enligt de statliga avlöningsreglementena skulle utgå till
motsvarande statliga befattningshavare.

Skatteverket är upptaget på kommunens stat. Till staden utgå emellertid
vissa statsbidrag, avseende kostnader för skatteverket.

Även poliskammaren och polisdomstolen äro uppförda på Stockholms
stads stat och avdelningarna bekostas i sin helhet av staden.

Beträffande de överståthållarämbetet underlydande institutionerna bär
staden ensam kostnaderna för rannsakningsfängelset, fastighetsregisterkontoret,
åklagarmyndigheten och — i enlighet med polislagen — för polispersonalen.

Vad stadsfogdekontoret angår, är detsamma upptaget på stadens stat men
staden erhåller bidrag till avlöning åt exekutionsbetjäningen. Den civilförsvarschefen
underställda civilförsvarsbyrån är likaledes uppförd på kommunens
stat. Statsverket gottgör dock staden i viss utsträckning kostnaderna
för löner till på byrån tjänstgörande aktiv civilpersonal, bland annat
civilförsvarschefen. Statspolisintendenten erhåller sin avlöning av staden
men beloppet ersättes i sin helhet av statsmedel.

Avlöningarna till de på slädens stat uppförda befattningshavarna utgå
enligt särskilda av Kung!. Maj:t den 29 april 1938 fastställda avlöningsreglementen
för ordinarie och icke ordinarie tjänstemän, uppgjorda efter
förebild av 1921 och 1935 års statliga avlöningsförfattningar men med vissa
olikheter i förhållande till dessa, bland annat belräffande grunden för dyrtidskompensationens
beräknande.

Överståthållarämbetet fungerar ej allenast som länsstyrelse i Stockholms
stad utan har av ålder dessutom handhaft elt flertal uppgifter, som i övriga
större städer ankomma på fristående, kommunalt bekostade organ. En följd
i ekonomiskt hänseende av detta förhållande har varit att kostnaderna för
överståthållarämbetet delats av staten och Stockholms stad. Kostnadsfördelningen
har emellertid varit sådan att staden bestritt kostnaderna ej
blott för ärenden, som annorstädes ankommit på kommunen, utan även för
vissa grupper av ärenden, som i landet i övrigt åvila länsstyrelserna. Å andra
sidan har staten svarat för kostnaderna för åtskilliga ärenden, som i andra
städer handläggas av kommunala organ.

Statsutskottets utlåtande nr 162.

:s

Det har sedan länge varit ett önskemål från Stockholms stads sida, att
staden måtte befrias från skyldigheten att deltaga i kostnaderna för sådana
delar av överståthållarämbetet, som ha att handlägga uppgifter, vilka i övriga
magistratsstäder ankomma på länsstyrelserna. Stadskollegiet i Stockholms
stad hemställde den 4 april 1940, att förhandlingar måtte upptagas
med staden om en reglering av de frågor, i vilka staden i jämförelse med
andra städer intoge en särställning i förhållande til! staten. En för detta ändamål
tillsatt, för staten och staden gemensam kommission, 1940 års förhandlingskommission,
framlade ett förslag, som i huvudsak inskränkte sig till en
normering av kostnadsfördelningen mellan staten och staden. Förslaget överarbetades
sedermera av särskilda, år 1941 tillkallade sakkunniga, överståthållarämbetskommittén.
Denna kommitté föreslog i princip, att allenast sådana
avdelningar inom överståthållarämbetet, som väsentligen handhade
länsstyrelseärenden, skulle för det dåvarande uppföras på riksstaten. I enlighet
med denna princip förordades en de! förändringar i arbetsfördelningen
mellan vissa av ämbetets avdelningar.

Kommitténs förslag lades till grund för en år 1942 beslutad omorganisation
av överståthållarämbetet, vilken trädde i kraft den 1 januari 1943. På
grund av den då pågående omläggningen av taxeringsorganisationen i landet
lämnades emellertid det på kommunens stat uppförda skatteverket med uppgifter
av såväl statlig som kommunal natur helt utanför omorganisationen.
Även i fråga om överståthållarämbetets övriga avdelningar genomfördes av
olika skäl eu kostnadsfördelning i nämnd riktning endast i begränsad omfattning.
De på riksstaten uppförda kansliavdelningarna kommo emellertid
i huvudsak att handlägga länsstyrelseärenden och den på kommunens stat
upptagna poliskammaren tilldelades väsentligen ärenden, som i andra
magistratsstäder tillkomma kommunalt bekostade organ. I organisatoriskt
hänseende bibehölls således överståthållarämbetet som en sammanfattande
enhet för lokalförvaltningen.

Ett fullföljande av den förvalIningsreform, som påbörjades 1942, har sedermera
aktualiserats i samband med den av uppbördsreformen föranledda
omorganisationen av skatteverket. Härvid har till övervägande upptagits ett
tidigare av statskontoret framfört förslag, att helt från överståthållarämbetet
avskilja i dess nuvarande organisation inordnade kommunala förvaltningsorgan.
Ett realiserande av detta förslag innebär alt åt överståthållarämbetet
såsom Kungl. Maj:ts befallningshavande i Stockholm —■ alltjämt med benämningen
överståthållarämbetet — anförlros i princip endast länsstyrelseuppgifter
medan övriga uppgifter utbrytas och överlagas av fristående kommunala
myndigheter.

I anslutning till denna princip har enligt Kungl. Maj ds bemyndigande
utredningar ägt ram dels inom överstålhållarämbetet och dels genom eu
särskild utredningsman. Resultatet av dessa båda utredningsarbeten ligger
til! grund för nu förevarande framställning.

4

Statsutskottets utlåtande nr i 62.

Kungl. Maj:ts förslag innebär att ur ämbetet utbrytas sådana delar, som
handha kommunala uppgifter — nämligen skatteverkets mantals-, uppbördsoeh
debiteringsavdelningar samt poliskammaren —- och att kvarstående delar
bilda ett i sin helhet på riksstaten uppfört överståthållarämbete med i
stort sett samma uppgifter som en länsstyrelse. I samband därmed skulle
även vidtagas vissa överflyttningar av ärenden, särskilt mellan kansliavdelningarna
och poliskammaren, allt efter ärendenas natur av länsstyrelse-, magistrats-
eller poliskammarärenden.

Enligt detta förslag skulle överståthållarämbetet efter omorganisationen
bestå av tre huvudavdelningar jämte vissa underavdelningar, nämligen första
kansliavdelningen, andra kansliavdelningen med försvarsavdelningen
och trafikavdelningen samt skatteavdelningen med taxeringsavdelningen och
kupongskattekontoret.

Den nya skatteavdelningen skulle erhålla de arbetsuppgifter, som i stort
sett motsvara de delar av landskontoret vid en länsstyrelse, vilka ha att taga
befattning med ärenden angående folkbokföring, taxering, debitering och
uppbörd. Från första kansliavdelningen skulle överflyttas ärenden angående
besvär över kyrkobokföring och mantalsskrivning samt ärenden rörande
arvsskatt och gåvoskatt. Under andra kansliavdelningen skulle vidare enligt
förslaget inrättas en särskild trafikavdelning med egen avdelningschef
för handläggning av trafikärenden.

Personalfrågor.

överståthållaren och underståthållaren.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 september 1946 har överståthållarämbetet
väckt förslag att kronan i samband med en eventuell uppdelning av
ämbetet i enlighet med de av Kungl. Maj:t givna direktiven för nu framlagda
utredningar måtte helt övertaga kostnaderna för avlöningen åt överståthållaren
och underståthållaren samt därvid framhållit, att en dylik åtgärd
förutsatte vissa överläggningar mellan kronan och staden rörande överståthållarens
nuvarande tjänstebostad. Chefen för socialdepartementet bär
förklarat sig icke ha något att erinra mot att överståthållaren och borgarrådsberedningens
ordförande upptoge frågan till förhandlingar och inkomme
med förslag till uppgörelse i saken. Efter slutförda förhandlingar ha
sistnämnda personer den 16 november 1946 framlagt förslag till avtal i
ämnet.

I och med uppdelningen av överståthållarämbetet har enligt Kungl. Majrts
förslag kronan ansetts böra åtaga sig hela kostnaden för överståthållarens
och underståthållarens löner. Enligt det framlagda förslaget till avtal mellan
kronan och Stockholms stad skulle emellertid staden hava att intill nuvarande
överståthållarens avgång ur tjänsten fortfarande svara för sin nu utgående
andel i dennes och underståthållarens avlöningar.

Statsutskottets utlåtande nr 162.

5

Vad angår Tessinpalatset skulle staden enligt det framlagda förslaget till
avtal vid nuvarande överståthållarens avgång ur tjänsten upplåta fastigheten
med nyttjanderätt till kronan för användning till det ändamål, som kronan
funne skäligt, mot att kronan åtoge sig underhållet av densamma. Dock
skulle staden i sin egenskap av ägare till fastigheten fortfarande svara för
eventuella kostnader för grundförstärkningar och andra liknande arbeten
berörande själva byggnadsstommen. Under villkor att användningen av
byggnaden bleve av sådan art, att allmänheten i skälig omfattning bereddes
tillfälle att bese fastigheten, skulle vidare staden själv bestrida utgifterna för
trädgårdens underhåll.

Under förutsättning att staden för sin del godkänner avtalsförslaget föreslår
Kungl. Maj:t, att statsverket mottager det gjorda erbjudandet att disponera
över denna såväl med hänsyn till sin kulturhistoriska betydelse som sitt
läge för kronan värdefulla byggnad samt i och med tillträdet åtager sig att
svara för fastighetens underhåll enligt de grunder, som framlagts i motiven
till avtalsförslaget. Det förutsättes härvid, att fastigheten i fortsättningen
kommer att användas antingen till tjänstebostad för överståthållaren eller
annat statligt representativt ändamål samt att det får ankomma på Kungl.
Maj:t att närmare besluta om bruket av byggnaden.

Till nyssnämnda åtaganden från statsverkets sida beträffande överståthållarens
och underståthållarens avlöningar samt Tessinpalatset har riksdagens
medgivande ansetts böra inhämtas.

Överståthållarämbetets skatteavdelning.

Kungl-,*M''aj:ts "förslag beträffande personaluppsättningen på skatteavdelningen
intrebär till en början att chefen för skatteavdelningen placeras i
samma lönegrad som kanslidirektörerna eller A 34. Med hänsyn till de omfattande
arbetsuppgifter, som komma att åvila honom, föreslås att han i likhet
med landskamrerarna i de tre största länen därjämte erhåller avlöningsförstärkning
med 1 000 kronor. Befattningshavaren anses även i fortsättningen
böra benämnas skattedirektör.

Arbetet inom taxeringsavdelningen skall enligt förslaget bedrivas på fem
lokala taxeringskontor, ett bolagstaxeringskontor och ett bokgranskningskontor.
Enligt vad utredningen i ärendet utvisar kommer å varje taxeringskontor
att vila en arbetsmängd, som torde överstiga arbetsbördan för taxeringsavdelningen
vid en medelstor länsstyrelse. Den befattningshavare, vilken
avses att förestå vart och ett av dessa kontor, har med hänsyn härtill ansetts
böra erhålla ställning såsom laxeringsintendent samt placeras i samma lönegrad
som taxeringsintendenterna i länen eller A 29. Det förutsättes därvid,
att några biträdande taxeringsintendenter icke skola förordnas. Chefen för
bokgranskningskontoret skulle med benämningen revisionsintendent hänföras
till samma lönegrad som taxeringsintendenterna. Vidare har del ansetts

<5

Statsutskottets utlåtande nr 162.

erforderligt, att en särskild befattning såsom chef för taxeringsavdelningen
i dess helhet inrättas med placering i lönegrad A 32.

Beträffande behovet av kvalificerade befattningshavare i övrigt för taxeringsarbetet
har överståthållarämbetet räknat med att som kronoombud i de
särskilda nämnderna liksom nu är fallet böra fungera tjänstemän vid skatteavdelningen
medan däremot i de lokala nämnderna enbart böra förordnas
utom verket stående personer. Detta innebär i viss mån en skillnad mot
vad för närvarande gäller, i det att i en del lokala nämnder verkets egna
befattningshavare tjänstgöra som kronoombud. Å andra sidan föreslår ämbetet
en avsevärd ökning av personalen för bokgranskningsarbetet. I allt
medför ämbetets förslag en minskning av antalet kvalificerade befattningshavare
i jämförelse med förhållandena år 1945. Det sålunda föreslagna
personalbehovet skulle omfatta å taxeringskontoren 18 förste taxeringsinspektörer
(A 24), 22 taxeringsinspektörer (A 21) och 14 amanuenser samt
å bokgranskningskontoret 6 förste taxeringsrevisorer (A 24), 12 taxeringsrevisorer
(A 21) och 6 amanuenser.

Kungl. Maj:ts ståndpunkt innebär att överståthållarämbetets förslag beträffande
personalbehovet följes. Det förutsättes emellertid, att frågan om
personalbehovet upptages till förnyad prövning sedan närmare erfarenhet
vunnits om avdelningens arbetsförhållanden.

Med hänsyn till att motsvarande befattningshavare vid länsstyrelserna vid
den år 1944 genomförda organisationen av länsstyrelsernas taxeringsavdelningar
i avvaktan på prövningen av den nya organisationens ändamålsenlighet
endast uppfördes på extra ordinarie stat, liar det tagits under övervägande
att föreslå samma ställning för nu ifrågavarande personal vid överståthållarämbetets
taxeringsavdelning. Organisationen av sistnämnda avdelning
bygger emellertid på redan föreliggande erfarenheter av verksamheten
vid skatteverket. Efter den prövning som ägnats frågan ha samtliga föreslagna
ordinarie befattningar ansetts behövliga för uppgifter av stadigvarande
karaktär. Då därjämte en stor del av den nuvarande personalen i
motsvarande befattningar, ehuru uppförd på kommunens stat, innehar ordinarie
befattning vid överståthållarämbetet, har Kungl. Maj:t biträtt ämbetets
förslag att för samtliga befattningshavare utom amanuenserna inrättas ordinarie
tjänster.

För täckande av behovet av juridiskt utbildad personal på skatteavdelningen
utom taxeringsavdelningen föreslås inrättandet av följande befattningar,
nämligen 3 assessorer — av vilka en i lönegrad A 27 och två i Eo 27
—- 1 förste byråsekreterare (A 24), 1 byråsekreterare (A 21) och 1 amanuens.

Föreståndaren för kupongskattekontoret har ansetts böra erhålla ställningen
som förste taxeringsinspektör (A 24).

I fråga om behovet av kanslistbefattningar vid skatteavdelningen föreslås
inrättande av 3 sådana befattningar, av vilka två å ordinarie och en å ickeordinarie
stat. Med hänsyn till tjänsteåliggandenas art ha de ordinarie kans -

Statsutskottets utlåtande nr 162.

7

listerna i likhet med länsstyrelsernas landskontorister föreslagits placerade
i 17 lönegraden.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle skatteavdelningen omfatta följande
personal:

Ordinarie tjänstemän.

1

skattedirektör ..........

A 34

1 byråsekreterare . ..

...... A 21

+ 1 000: —

12 taxeringsrevisorer .

...... A 21

1

förste taxeringsintendent .

A 32

22 taxeringsinspektörer

...... A 21

6

A 29

2 kanslister ........

...... A 17

1

A 29

8 kansliskrivare.....

...... All

1

nssp^sor ...............

A 27

8 kanslibiträden ....

...... A 7

6

förste taxeringsrevisorer .

A 25

2 förste expeditionsvakter . . A 7

1

förste byråsekreterare ...

A 24

7 expeditionsvakter .

....... A 5

19

förste taxeringsinspektörer.

. A 24

10 kontorsbiträden . ..

....... A 4

Icke-ordinarie tjänstemän.

2

assessorer ..............

Eo 27

1 kanslist ..........

Ex 4—Eo 15

21

amanuenser

6 expeditionsvakter . .

Ex 5—Eo 5

Dessutom skulle å skatteavdelningen vara anställda högst 31 icke-ordinarie
biträden i högst 4 lönegraden.

Överståthållarämbetets kansliavdelningar.

Vid bedömande av i vad mån den föreslagna ärendesfördelningen bör
föranleda ändringar i fråga om den nuvarande personalen på kansliavdelningarna
har i Kungl. Maj:ts förslag hänsyn ansetts böra tagas i huvudsak
endast till de från poliskammaren överflyttade trafikärendena; övriga omflyttningar
ha i stort sett ansetts kunna kompensera varandra.

Förslag bär framlagts om inrättande av en särskild trafikavdelning under
andra kansliavdelningen. Vid kansliavdelningarna skulle vidare inrättas
följande ntja ordinarie befattningar i högre lönegrad än den fjärde:

1 assessor (föreståndare för trafikavdelningen) ...... A 27

1 förste byråsekreterare ............................ A 24

2 kanslister (varav en omändrad från Eo 14) .......... A 17

2 kansliskrivare ................................... All

5 kanslibiträden ................................... A 7

1 expeditions vakt .................................. A 5

10 kontorsbiträden ................................. A 4

Dessutom skulle anställas högst 5 icke-ordinarie biträden i högst 4 lönegraden.

8

Statsutskottets utlåtande nr 162.

Vid överståthållarämbetet finnas inrättade bland andra dels 3 befattningar
som e. o. assessor i lönegrad Eo 27, dels 7 befattningar som kanslist i
lönegrad A 15 och dels 2 befattningar som e. o. kanslist i lönegrad Eo 14.

Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare, att de tre assessorstjänsterna i lönegrad
Eo 27 uppföras på ordinarie stat samt att en av kanslisterna i Eo 14
uppflyttas till Eo 15.

överståthållarämbetet har hemställt, att ämbetets nuvarande 7 ordinarie
kanslistbefattningar i lönegrad A 15 uppflyttas till A 17. I anledning härav
har i propositionen till en början erinrats om de principer, som fastställdes
vid motsvarande uppflyttning år 1943 av landskanslisttjänsterna. Därvid bestämdes,
att vid samtliga länsstyrelser skulle anordnas arbetsdetaljer med
en landskanslist såsom föreståndare. Ändamålet härmed var att åstadkomma
en rationalisering av det arbete inom länsstyrelserna, som icke borde vara
förbehållet den juridiskt utbildade personalen. Undantag gjordes för överståthållarämbetet,
då dess statliga avdelningar erhållit ny organisation så
sent som den 1 januari 1943. Samtliga de ordinarie landskanslister, som
skulle finnas i den nya organisationen, erhöllo placering i lönegraden A 17.
Ordinarie landskanslist, vilken icke vore lämplig som föreståndare för arbetsdetalj
eller bleve övertalig inom den nya organisationen, skulle uppföras
å övergångsstat i sin innehavda lönegrad (A 15) och en befattning i lönegrad
All eller lägre vakanssättas.

Med hänsyn till de arbetsuppgifter, som enligt nuvarande arbetsfördelning
inom överståthållarämbetets kansliavdelningar åvila de ordinarie kanslisterna,
ha enligt Kungl. Maj:ts förslag icke flera än 4 kanslistbefattningar
ansetts böra placeras i lönegrad A 17, nämligen de på vilka ankomma handläggningen
av i huvudsak medelsförvaltningen, handels- och föreningsregistren,
personalärenden och fattigvårdsärenden. Beträffande dessa tjänster har
nämligen ansetts föreligga sådan organisation på arbetsdetaljer, som vid
länsstyrelserna utgjort förutsättning för inrättandet av kanslistbefattningar.
1 övrigt har — bortsett från att tidigare föreslagits inrättandet av två dylika
befattningar i lönegrad A 17 vid trafikavdelningen — för närvarande ställning
icke ansetts böra lagas till frågan om behovet av kanslisttjänster vid
kansliavdelningarna.

Enligt nyss anförda förslag skulle följande befattningar finnas inrättade
vid kansliavdelningarna:

Ordinarie tjänstemän.

Kanslidirektörer ...........

...... A 34

V7—31/i2 47

2

1/ _30 / 4«

11 1 6

0

Assessorer ................

...... A 27

5

6

Förste byråsekreterare ......

...... A 24

2

3

Byråsekreterare ............

...... A 21

4

4

Kanslister .................

...... A 17

4

a

Statsutskottets utlåtande nr 162.

9

Kanslister ....................... A15

Kansliskrivare ................... All

Kanslibiträden ................... A 7

Förste expeditionsvakt ............ A 7

Expeditionsvakter ................ A 5

Kontorsbiträden ................. A 4

V,-31/» -17
3

1

5

1

3

11

Vi—48

3

3
10

1

4
21

lcke-ordinarie tjänstemän.

Civilförsvarsdirektör ....

____ Eo 28

1

Amanuenser...........

4

Barnavårdsassistent . .. .

Eo 17

1

Kanslister .............

Eo 15

2

Expeditionsvakt .......

.... Ex 5—Eo 5

i

1

3

1

1

1

De 3 kanslistbefattningarna i A 15 skulle bli föremål för omreglering från
och med den 1 juli 1948.

Dessutom skulle finnas anställda under tiden 1/7—31/12 1947 högst 14
och under tiden 1/1—30/6 1948 högst 19 icke-ordinarie biträden i högst
4 lönegraden.

Ersättningsfrågor mellan kronan och staden.

Stockholms stadsfullmäktige ha hemställt, att spörsmålet om städernas särskilda
rättigheter och skyldigheter snarast måtte upptagas till utredning och
att därvid borde eftersträvas en lösning, varigenom kommunerna helt befriades
från kostnader för utgifter av statlig natur.

Genom skatteverkets uppdelning och statsverkets övertagande av kostnaderna
för taxeringsavdelningen komma de nu från anslag under sjunde
huvudtiteln utgående statsbidragen till staden för kostnader i samband med
taxeringen att bortfalla. Å andra sidan har statsverket ansetts böra till staden
utgiva ersättning för sådant biträde, som det enligt taxeringsförordningen
åligger den lokala skattemyndigheten att lämna vid taxeringsarbetet.

Till staden utgår från ett för överståthållarämbetet upptaget anslag .under
femte huvudtiteln ersättning »för kronouppbördsverket i staden» med 11 472
kronor om året. Sådan ersättning har utgått sedan år 1716. Ersättningen
fixerades år 1816 till 7 648 riksdaler banko, vilket motsvarar det nu utgående
beloppet. Då befattningen med uppbörden av utskylder i samtliga städer
med egen uppbördslörvaltning åvilar städerna utan ersättning från kronans
sida, föreslås att bidraget i och med omorganisationens genomförande
måtte upphöra att utgå. Eu dylik åtgärd står i överensstämmelse med den
lör kostnadsfördelningen mellan kronan och staden eftersträvade huvudprin -

10

Statsutskottets utlåtande nr 162.

cipen om åstadkommande av största möjliga likställighet med förhållandena
i övriga städer.

Genom den föreslagna fördelningen av ärendena mellan kansliavdelningarna
och poliskammaren komma kansliavdelningarna att handlägga en del
ärenden av poliskammarnatur medan poliskammaren å sin sida tilldelas
vissa länsstyrelseärenden. Vid beräknandet av personalbehovet ha dessa
ärenden i huvudsak ansetts kompensera varandra. Vissa trafikärenden av
länsstyrelsenatur, som föreslagits förlagda hos poliskammaren, motsvaras
dock icke av ärenden av poliskammarnatur vid kansliavdelningarna. Denna
åtgärd har föranlett någon minskning av den personal, vilken eljest skulle
ha erfordrats på kansliavdelningarna. Emellertid torde motsvarande personalökning
icke komma att inträda för poliskammaren, enär denna även bortsett
från avgöranderätten måste räkna med personal för det utredningsarbete
beträffande ärenden av denna natur, som ankommer på poliskammaren i
egenskap av polismyndighet. Vid bedömandet av kostnadsfrågan har även
tagits i beräkning, att statsverket — liksom redan nu är fallet — kommer
att bära kostnaderna för ett flertal ärenden av magistratsnatur, främst överexekutors-
och firmaärenden. Någon ersättning från stadens sida för dessa
ärenden har icke ansetts böra ifrågakomma, i varje fall icke i detta sammanhang.
Skulle däremot, vid ett eventuellt framtida övertagande från kronans
sida av vissa magistratsgöromål från städerna överhuvud, fråga uppkomma
om viss ersättning från städernas sida till statsverket, förutsättes
spörsmålet om Stockholms stads ersättningsskyldighet kunna upptagas till
en förutsättningslös prövning oavsett att kronan redan tidigare haft att svara
för kostnaderna för vissa av dessa ärenden.

Övergångsanordningar m. in.

För den ordinarie och icke ordinarie personal, vilken vid överståthållarämbetets
omorganisation övergår från anställning å kommunens stat vid
skatteverket eller poliskammaren till befattning vid det statliga överståthållarämbetet,
bliva vissa övergångsbestämmelser erforderliga. Det förutsättes,
att enahanda bestämmelser härvid komma till tillämpning, som för motsvarande
fall fastställdes vid 1942 års omorganisation av ämbetet. Dessa bestämmelser
inneburo, att såväl ordinarie som icke ordinarie befattningshavare,
vilken vid genomförandet av den nya organisationen tillträdde statlig
befattning, tillerkännes rätt att välja om han vill underkasta sig de statliga
avlönings- och pensionsbestämmelserna eller om han vill kvarstå å kommunens
stat. Därest han valde det förstnämnda alternativet, skulle de statliga
bestämmelserna gälla för honom utan annan inskränkning än att han fick
för uppflyttning till högre löneklass enligt de statliga avlöningsbestämmelserna
tillgodoföras sådan tjänstgöring, som tillgodoräknats eller skulle tillgodoräknats
honom för avlöningsförhöjningar i den vid övergången till

Statsutskottets utlåtande nr 162.

11

statstjänst innehavda tjänsten inom överståthållarämbetet. Likaså skulle befattningshavaren
i pensionshänseende få tillgodoräkna sin dittillsvarande anställning
inom överståthållarämbetet. 1 det senare fallet fick befattningshavaren
kvarstå å kommunens stat och den för honom avsedda befattningen
å riksstaten hållas vakant så länge han innehade sin omedelbart före
omorganisationens ikraftträdande innehavda kommunala befattning.

Den rätt som då tillerkändes befattningshavare, vilken valde att underkasta
sig de statliga avlönings- och pensionsbestämmelserna, att tillgodoräkna
sig tidigare tjänstetid för uppflyttning i högre löneklass har enligt det
nu föreliggande förslaget ansetts böra gälla för uppflyttning i högre lönegrad,
i den mån reglerad befordringsgång förekommer eller införes.

Omorganisationen förutsättes enligt propositionen träda i kraft den 1 januari
1948.

Såsom framgår av propositionen nr 352/1946 är det avsett att överståthållarämbetet
efter omorganisationen skall erhålla ämbetslokaler å garnisonssjukhusområdet
på Kungsholmen. Samtliga ämbetets avdelningar utom taxeringsavdelningen
skulle därvid inrymmas i den nuvarande sjukhusbyggnaden
medan för taxeringsavdelningen skulle uppföras en eller två nybyggnader
inom sjukhusområdet. Riksdagen har för uppgörande av ritningar
och påbörjande av nybyggnadsarbetet å tilläggsstat I för budgetåret
1946/47 anvisat ett investeringsanslag av en miljon kronor.

Anslagsberäkningar.

Under femte huvudtiteln äro i riksstaten för budgetåret 1946/47 för överståthållarämbetet
anvisade tre anslag: till avlöningar ett förslagsanslag å
411 100 kronor, till omkostnader ett förslagsanslag å 59 500 kronor och till
ersättning till Stockholms stad för vissa kostnader för avlöning åt exekutionsbetjäningen
m. m. ett anslag å 23 700 kronor.

Enär omorganisationen av överståthållarämbetet är avsedd att genomföras
från och med den 1 januari 1948, ha olika personalstater och avlöningsstater
ansetts böra gälla för tiden 1 juli—31 december 1947 och för tiden 1
januari—30 juni 1948. För den senare perioden skulle särskilda stater upprättas
för kansliavdelningarna, å ena, och skatteavdelningen, å andra sidan.
Därav följer, att särskild avlöningsstat måste upprättas för överståthållaren
och underståthållaren.

Beträffande beräkningen av anslagsbeloppen för nästa budgetår får utskottet
hänvisa till s. 86—96 i propositionen.

överståthållarämbetet har i samband med framställning om anvisande av
anslag framhållit, att vid beräkning av den nettokostnadsökning för statsverket,
som omorganisationen av skatteverket skulle medföra, böra följande
belopp om tillhopa 757 757 kronor avdragas, nämligen de!:; det belopp om
680 000 kronor, som statsverket för varje kalenderår under åren 1944—1948

12

Statsutskottets utlåtande nr 162.

utbetalar till Stockholms stad för taxeringskostnader, dels ett likaledes till
staden utgående belopp för kostnaderna för vissa statistiska uppgifter i samband
med taxeringen, vilket för år 1945 uppgick till 21 257 kronor, och dels
de av statsmedel bestridda kostnaderna för kupongskattekontoret, för vilket
för budgetåret 1945/46 anvisats högst 56 500 kronor. Ä andra sidan räknar
överståthållarämbetet med en ökning av statsverkets kostnader för arvoden
till ordförande och kronoombud i taxeringsnämnderna på grund av förslaget
att uppdragen som kronoombud i de lokala taxeringsnämnderna uteslutande
skola fullgöras såsom bisysslor. Denna kostnad beräknas till 50 000
kronor. Vidare bör Stockholms stad erhålla viss gottgörelse för det biträde
vid taxeringen, som enligt taxeringsförordningen åligger den lokala skattemyndigheten.
Härför kalkylerar överståthållarämbetet med ett approximativt
belopp av 80 000 kronor.

Utskottet.

överståthållarämbetet har vid sidan av sin funktion som länsstyrelse i
Stockholms stad av ålder även handhaft ett flertal uppgifter, som i övriga
större städer ankomma på kommunalt bekostade organ. En följd härav har
varit, att kostnaderna för ämbetet delats av statsverket och staden.

Den partiella omorganisation, som trädde i kraft år 1943 och som åsyftade
att avgränsa de statliga och kommunala uppgifterna från varandra, omfattade
icke det på kommunens stat uppförda skatteverket med uppgifter av
såväl statlig som kommunal natur. Även i fråga om överståthållarämbetets
övriga avdelningar genomfördes en kostnadsfördelning i nämnd riktning endast
i begränsad omfattning.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär ett fullföljande av den påbörjade
förvaltningsreformen. Enligt förslaget skola från överståthållarämbetet
avskiljas i dess nuvarande organisation inordnade kommunala förvaltningsorgan.
Kvarstående delar skola bilda ett i sin helhet på riksstaten uppfört
överståthållarämbete med i stort sett samma uppgifter som en länsstyrelse.
I organisationen skola ingå de två kansliavdelningar, vilka redan tillhöra det
nuvarande ämbetet, varjämte den del av skatteverket, som har att taga befattning
med folkbokföring, taxering, debitering och uppbörd, såsom en nybildad
avdelning, benämnd skatteavdelningen, inordnas i organisationen.

Utskottet tillstyrker förslaget. Under åberopande av det anförda hemställer
utskottet,

att riksdagen må

I) godkänna, att överståthållarämbetet den 1 januari 1948
erhåller ändrad organisation i huvudsaklig överensstämmelse
med de riktlinjer, som angivits i statsrådsprotokollet över
socialärenden för den 7 mars 1947;

Statsutskottets utlåtande nr 162.

13

II) under förutsättning av Stockholms stadsfullmäktiges
godkännande, för sin del godkänna ett mellan överståthållaren
och ordföranden i borgarrådsberedningen i Stockholm
den 16 november 1946 framlagt förslag till avtal mellan
kronan och Stockholms stad, enligt vilket statsverket åtager
sig att vid nuvarande överståthållarens avgång ur tjänsten
svara för dels överståthållarens och underståthållarens
avlöningar, dels ock underhållet av det s. k. Tessinpalatset
mot att staten erhåller dispositionsrätten till fastigheten;

III) medgiva, att personalförteckningen för överståthållarämbetet
må ändras enligt det förslag, som framlagts i ovannämnda
statsrådsprotokoll;

IV) godkänna följande avlöningsstat för överståthållarämbetet
att tillämpas under tiden 1 juli—31 december 19i7:

1. Avlöningar till överståthållaren och
underståthållaren:

a. Lön till överståthållaren...... 2 340: 72

b. Lön till underståthållaren .... 2 500: —

c. Tjänstgöringspenningar till underståthållaren
.............. 1 000:— 5 840:72

2. Avlöningar till övriga ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.............................. 176 000: —

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 4 300: —

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 105 500: —

5. Särskilda löneförmåner till överståthållaren
och underståthållaren:

a. Taffelpenningar till överståthållaren
....................... 1 000:50

b. Lönetillökning till överståthållaren
....................... 1 158:78

c. Tillfällig löneförbättring till

överståthållaren och underståthållaren
.................... 3 800:—

d. Tilläggsförmåner till överståthållaren
och underståthållaren 7 218:— 13 177:28

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 17 000: —

Summa kronor 321 818:—;

V) godkänna följande avlöningsstat för övers tåthåll arämbetet
att tillämpas under tiden 1 januari—-30 juni 19A8:

14

Statsutskottets utlåtande nr 162.

Överståthållaren och underståthållaren.

1. Avlöningar:

a. Lön till överståthållaren...... 2 340: 72

b. Lön till underståthållaren .... 2 500: —

c. Tjänstgöringspenningar till un derståthållaren

.............. 1 000: — 5 840: 72

2. Särskilda löneförmåner:

a. Taffelpenningar till överståthållaren
....................... 1 G00:50

b. Lönetillökning till överståthållaren
...................... 1 158:78

c. Tillfällig löneförbättring till

överståthållaren och underståthållaren
.................... 3 800: —

d. Tilläggsförmåner till överståthållaren
och underståthållaren 7 218:— 13 177:28

Summa kronor 19 018: —

Kansliavdelningarna.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 248 900:—-

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 4 300: —

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 114 700: —

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 21 800:—-

Summa kronor 389 700:—-

Skatteavdelningen.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 577 000: —

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .... 219800: —

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 47 800: —

Summa kronor 844 600:—;

VI) för budgetåret 1947/48 under Va huvudtiteln anvisa

a) till Överståthållaråmbetet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 575 200 kronor;

b) till Överståthållaråmbetet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 125 300 kronor;

Statsutskottets utlåtande nr 162.

15

c) till överståthållarämbetet: Ersättning till Stockholms
stad för vissa kostnader för avlöning till exekutionsbetjäningen
m. m. ett anslag av 11 900 kronor.

Stockholm den 3 juni 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar
Olsson, Gränebo, Karl Andersson, Andrén, Boman, Gustaf Iwar Anderson,
fröken Andersson, herrar Albertsson, Näsström, Rosenberg och Gustav Emil
Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,
Malmborg i Skövde, Bergström, Falla, Andersson i Malmö, Rubbestad,
Mårtensson, Lindholm, Åkerström, Holmström och Persson i Vinberg.