Statsutskottets utlåtande nr 117.
1
Nr 147.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förbättrad
lönestatistik.
(3:e avd.)
I propositionen nr 225 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 11 april 1947, föreslagit
riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av chefen för finansdepartementet
angivna förberedande åtgärder för förbättring av den officiella
lönestatistiken.
Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 januari 1946 tillkallades särskilda
sakkunniga för att inom finansdepartementet biträda med utredning
angående förbättrad lönestatistik, nämligen ledamoten av riksdagens första
kammare, landshövdingen Th. E. N. Bergquist, tillika ordförande, direktören
E. H. Brodén, sekreteraren L. G. Rehn, direktören G. A. Styrman, statistikföraren
G. I. H. Svensson och ledamoten av riksdagens första kammare, direktören
O. V. Åman.
De sakkunniga — vilka antagit benämningen 1946 års lönestatistiksakkunniga
— ha avgivit ett den 11 december 1946 dagtecknat betänkande i
ämnet (SOU 1946: 90). De sakkunniga ha med utgångspunkt från verkställda
undersökningar och inhämtade yttranden diskuterat behovet av och formerna
för en utvidgning av den offentliga lönestatistiken, ävensom härmed förknippade
organisatoriska spörsmål. Härvid har förutsatts, att den offentliga
lönestatistiken jämväl framdeles skulle i huvudsak handhavas av socialstyrelsen
samt att detaljerade planer beträffande denna statistiks omfattning
och utformning skulle utarbetas av socialstyrelsen i samråd med arbetsmarknadens
partsorganisationer.
I enlighet med sina direktiv ha de sakkunniga haft överläggningar med de
utredningsmän, som chefen för justitiedepartementet den 31 december 1945
tillkallat för att verkställa en förberedande utredning om ökad offentlig redovisning
av företagens ekonomiska förhållanden.
Den nordiska expertkommittén för samordning av lönestatistiken, vilken
kommitté konstituerats vid sammanträde i Köpenhamn i juni 1946, har informerats
om de sakkunnigas arbete.
över betänkandet ha yttranden avgivits av ett stort antal myndigheter
och organisationer.
Bihang till riksdagens protokoll 1947. G sand. Nr 147—152. 1
2
Statsutskottets utlåtande nr 147.
Den offentliga lönestatistikens uppgifter.
Lönestatistiksakkunniga framhålla beträffande de krav, som böra ställas
på den offentliga lönestatistiken, att denna statistik lämpligen borde kunna
praktiskt utnyttjas såsom informationsmaterial dels för förhandlingar om
löneavtal, dels för den allmänna ekonomiska och sociala politiken. Vid förhandlingar
om arbetsavtal och överläggningar beträffande lönepolitiska frågor
vore det sålunda önskvärt, att arbetsmarknadens parter och det allmännas
organ hade tillgång till en lönestatistik, som gåve möjlighet att bedöma
det aktuella löneläget och som åtnjöte samtliga parters förtroende. Ur den
allmänna ekonomiska och sociala politikens synpunkt vore det enligt de sakkunnigas
uppfattning av vikt, att förändringar i olika löntagargruppers inkomstläge
snabbt kunde registreras samt att den offentliga statistiken gåve en
i möjligaste mån aktuell och detaljerad bild av lönestrukturen inom näringslivet.
Lönestatistiken borde vidare kunna giva kunskap icke blott om de
genomsnittliga löneinkomsterna inom olika näringsgrenar för vissa huvudgrupper
av arbetstagare, utan i viss utsträckning därjämte om de individuella
lönevariationerna och om de skiljaktigheter i löneinkomst, som stode i samband
med levnadsålder och yrkesspecialitet. En sålunda differentierad statistik
torde enligt de sakkunniga vara nödvändig för ett mera exakt bedömande
av verkningarna på inkomstutvecklingen av ändringar i löneavtal;
kännedom om de individuella löneinkomsternas spridning och om löneläget
för olika yrkesgrupper inom en och samma bransch vore således erforderlig
för att man med större bestämdhet skulle kunna förutse effekten av ett visst
avtal på företagens samlade löneutbetalningar och på olika gruppers lönestandard.
De sakkunniga påpeka vidare, att en differentierad statistik över
löneinkomsterna skulle kunna giva dels ökade möjligheter att utforma avtal
på så sätt, att vissa bestämda önskemål rörande det relativa löneläget för
olika grupper kunde tillgodoses, dels ock detaljerade upplysningar i förhandlingsarbetets
intresse om löneförhållandena vid särskilda företag. De sakkunniga
finna emellertid, att de praktiska behov, som den offentliga lönestatistiken
enligt vad nu sagts borde fylla, endast kunde tillgodoses genom en
betydande utvidgning av den statliga lönestatistiken.
Bland lönestatistiksakkunniga ha två ledamöter, herrar Brodén och Styrman,
i särskilt yttrande anmält avvikande mening bland annat beträffande
den offentliga lönestatistikens allmänna betydelse.
Departementschefen har för sin del anfört följande.
Vad majoriteten av de lönestatistiksakkunniga anfört om den offentliga lönestatistikens
uppgifter föranleder icke någon erinran från min sida. Lönestatistiken
bör sålunda enligt min mening utformas på sådant sätt, att den
kan tjäna såsom informationsmaterial för den allmänna ekonomiska och sociala
politiken och utnyttjas vid förhandlingar om löneavtal på arbetsmarknaden.
Även om en ingående kännedom om de individuella löneinkomsternas
spridning, såsom de två reservanterna inom utredningen framhållit, icke är
nödvändig för kollektivavtalsförhandlingarna, torde svårligen kunna förne
-
Statsutskottets utlåtande nr 147.
3
kas att det måste vara till fördel för förhandlingarna, om dessa kunna bygga
på ett sakligt sett tillfredsställande, väl differentierat material, vars objektiva
karaktär erkännes av båda parter.
Det är givet, att den offentliga lönestatistiken även kan bidraga till att ge
en förbättrad kunskap om olika företags ekonomiska förhållanden och såtillvida
ingår såsom en betydelsefull detalj i det problemkomplex, som aktualiserats
genom riksdagens begäran om utredning angående möjligheterna
att skapa en bättre allmän insyn i företagens ekonomiska förhållanden. Lönestatistiken
har emellertid så självständiga och omfattande uppgifter i förhållande
till sistnämnda, hittills blott preliminärt utredda problem, att jag
funnit angeläget att redan nu till fristående behandling upptaga frågan om
vissa åtgärder för skapande av en förbättrad lönestatistik. De av mig i det
följande förordade åtgärderna kunna icke i någon mån vara ägnade att försvåra
tillgodoseendet av de syften, som föranlett riksdagens hemställan om
utredning rörande en ökad insyn i företagens ekonomiska förhållanden.
Riktlinjer för lönestatistikens förbättring.
Enligt de sakkunnigas uppfattning borde socialstyrelsens lönestatistik i
första hand utvidgas dels så, att man verkställde årliga snabbundersökningar
av det aktuella löneläget, baserade på nominativa primäruppgifter för en
kortare period än ett år och färdigställda så snabbt, att de kunde utnyttjas
i det aktuella förhandlingsarbetet, dels ock så, att man med vissa års mellanrum
verkställde löneräkningar, baserade på nominativa primäruppgifter
för ett helt år, vilka möjliggjorde en mera ingående belysning av löneförhållandena
inom olika närings- och yrkesgrupper m. m.
De sakkunniga framhålla, att behovet av tillförlitlig statistisk information
rörande löneförhållandena för olika yrkes- och åldersgrupper och rörande
spridningen i de individuella löneinkomsterna ej kunde tillgodoses på annat
sätt än genom inhämtande av uppgifter från vederbörande arbetsgivare rörande
enskilda löntagares arbetstids- och löneförhållanden. I den mån den
offentliga lönestatistiken skulle baseras på dylika uppgifter, syntes det därför
de sakkunniga ofrånkomligt, att skyldighet stadgades för arbetsgivare
att på anmodan från socialstyrelsen lämna sådana uppgifter.
En närmare redogörelse för de sakkunnigas förslag och reservanternas uttalande
lämnas i statsrådsprotokollet, s. 12—18.
Beträffande yttrandena över förslaget får utskottet hänvisa till den på s.
19—27 i statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen.
Departementschefen har för sin del anfört följande.
I likhet med de lönestatistiksakkunniga finner jag önskvärt, att eu utvidgning
och förbättring av den offentliga lönestatistiken kommer till stånd
för att lönestatistiken på ett tillfredsställande sätt skall kunna fylla sina
huvuduppgifter, nämligen att tjäna dels såsom informationsbas för den ekonomiska
och sociala politiken, dels ock såsom underlag vid förhandlingar om
löneavtal mellan parterna på arbetsmarknaden. Även om jag således i princip
är ense med de sakkunniga om behovet av en utvidgning och förbättring
av den offentliga lönestatistiken, anser jag mig likväl för närvarande icke
beredd att förorda eu sådan omläggning av lönestatistiken, som de sakkunniga
föreslagit. Ett genomförande av de sakkunnigas förslag skulle onekligen
4
Statsutskottets utlåtande nr 147.
i avseende å uppgiftslämnandet medföra ett icke oväsentligt ökat kameralt
arbete för näringslivets företag, vilkas kamerala resurser ännu i betydande
grad tagas i anspråk av övergångssvårigheterna vid källskattereformen, och
skulle i avseende å bearbetningen medföra en avsevärt vidgad administrativ
apparat. På grund härav synes man vid nu rådande brist på arbetskraft
böra iakttaga viss försiktighet vid utbyggnad av lönestatistiken. Kravet på
försiktighet i dagens läge accentueras även av det förhållandet, att vissa för
den offentliga lönestatistikens omläggning betydelsefulla frågor ännu icke
vunnit en tillfredsställande lösning. Enligt min mening tarvar frågan om
samordningen av lönestatistiken med annan ekonomisk statistik ytterligare
utredning, likaså frågan huruvida uppgiftsinsamlingen för lönestatistiken
behöver omfatta samtliga arbetstagare eller kan begränsas till ett representativt
urval. I avbidan på ett närmare klarläggande av dessa problem finner jag
lämpligt att avgörandet angående den offentliga lönestatistikens framtida omfattning
och organisation uppskjutes.
Det är emellertid angeläget att reformen av lönestatistiken icke härigenom
förskjutes alltför långt i framtiden utan att förutsättningarna för genomförandet
av en förbättrad lönestatistik, i den mån så kan ske, redan nu skapas
och de förberedelsearbeten, som för närvarande kunna vidtagas, också komma
till stånd.
För att den offentliga lönestatistiken skall kunna fylla sina huvuduppgifter
utgår jag, i likhet med de sakkunniga, såsom självklart ifrån att denna
statistik, åtminstone såvitt angår flertalet näringsområden, måste grundas
på nominativa primäruppgifter rörande arbetstid och löneinkomster, inhämtade
från vederbörande arbetsgivare. Blott på basis av uppgifter av sådan art
synes möjligt att erhålla en lönestatistik, som —- i motsats till socialstyrelsens
nuvarande lönestatistik för industriarbetare m. fl. —- belyser spridningen
av löneinkomsterna och de skiljaktigheter i inkomst, som betingas av levnadsålder
och yrkesspecialitet. För att en statistik av detta slag med säkerhet
skall bli fullt representativ och tillförlitlig och icke komma att påverkas
av godtyckliga faktorer, har jag i likhet med de sakkunniga funnit
det vara ofrånkomligt att den baseras på obligatorisk uppgiftsskyldighet för
de berörda arbetsgivarna. Denna uppgiftsskyldighet bör givetvis, när den
tages i anspråk, utformas i nära samråd med arbetsgivarorganisationerna och
under beaktande av de inom olika näringsområden skiftande förhållandena.
Man torde kunna räkna med att, sedan källskattereformen genomförts, det
administrativa merarbetet för företagarna på grund av den uppgiftsskyldighet,
som kan komma i fråga, skall bli relativt begränsat. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga bestämmelser om skyldighet för
arbetsgivare att på anmodan av socialstyrelsen lämna uppgifter om anställda
personers arbetstids- och löneförhållanden.
De sakkunniga ha föreslagit, att socialstyrelsen skulle beredas möjlighet
att efter framställning från partsorganisation, förlikningsman eller annan
myndighet verkställa lönestatistiska undersökningar beträffande särskilda
företag eller att till sådan organisation eller myndighet i samband med avtalsförhandlingar
utlämna lönestatistik beträffande särskilt företag. Det är
givet att en sådan anordning kan vara av stort värde ur förhandlingsarbetets
synpunkt, och jag vill tillstyrka att möjligheter härför tillskapas. De ändringar
i sekretesslagen, som föranledas härav, torde senare komma att anmälas
av chefen för justitiedepartementet.
De sakkunniga ha förordat, att de hos respektive företag anställda skulle
genom ombud erhålla tillfälle, förslagsvis under någon vecka, att granska de
uppgifter, som arbetsgivaren avsåge att lämna till lönestatistiken. Jag delar
uppfattningen, att en anordning i sådant syfte är ägnad att skapa ökat förtroende
från partsorganisationernas sida för den offentliga lönestatistiken.
Statsutskottets utlåtande nr 147.
5
Jag utgår emellertid ifrån att arbetsgivarna i allmänhet icke ha anledning att
motsätta sig en dylik anordning utan finna det naturligt att bereda ombud
för sina egna arbetare tillfälle till sådan granskning av uppgifterna, innan
de avlämnas till socialstyrelsen. Därest någon företagare skulle av särskilda
skäl avböja detta, bör det stå honom fritt att direkt insända uppgifterna till
styrelsen. Möjlighet bör dock i sådant fall föreligga för myndigheten att efter
Kungl. Maj ds anvisningar pröva de anförda skälen emot ett utlämnande av
de insända uppgifterna och att sålunda, där granskning finnes erforderlig,
utställa uppgifterna till granskning av ombud för de anställda. Vid behandling
av den nyss berörda frågan om ändring i sekretesslagen torde jämväl
detta önskemål komma att beaktas.
Därest av partsorganisation hos socialstyrelsen begäres utförandet av en
särskild lönestatistisk utredning, som eljest icke skulle av styrelsen ha utförts,
förutsätter jag i likhet med de sakkunniga att de särskilda kostnaderna för
bearbetningen gäldas av vederbörande partsorganisation. I övrigt kommer
omfattningen av de lönestatistiska undersökningar, som av styrelsen framdeles
skola verkställas, att bestämmas av ramen för medel, som riksdagen
varje år anvisar för ändamålet. Av skäl som tidigare anförts är jag icke beredd
att för nästa budgetår äska några medel för nya lönestatistiska undersökningar.
Ett betydelsefullt förberedelsearbete för reformen av lönestatistiken torde
emellertid redan under nästa budgetår böra utföras inom socialstyrelsen. De
sakkunniga ha framhållit att färdigställandet av en enhetlig yrkesnomenklatur,
med hänsyn till alla därmed förknippade svårigheter, i och för sig måste
komma att draga en avsevärd tid. Det förhållandet, att de sakkunniga icke
verkställt en realprövning av denna fråga utan ställt arbetet på en enhetlig
yrkesnomenklatur på framtiden, har vid remissen ofta åberopats som
skäl för ett uppskov med hela förslaget om förbättrad lönestatistik. För min
del finner jag det angeläget att arbetet med färdigställandet av en enhetlig
yrkesnomenklatur snarast igångsättes inom socialstyrelsen. Därvid bör beaktas
den inom statens arbetsmarknadskommission pågående utredningsverksamheten
för utarbetande av ett yrkeskartotek till hjälp vid yrkesvägledningen.
Den erfarenhet, som erhållits vid arbetet på detta kartotek, torde
i olika hänseenden vara av värde vid uppgörandet av en yrkesnomenklatur.
Det synes mig därför lämpligt att socialstyrelsen erhåller i uppdrag att i
samarbete med statens arbetsmarknadskommission färdigställa den för den
offentliga lönestatistiken erforderliga yrkesnomenklaturen.
Utskottet.
I likhet med departementschefen anser utskottet att lönestatistiken bör
utformas på sådant sätt, att den kan tjäna såsom informationsmaterial för
den allmänna ekonomiska och sociala politiken och utnyttjas vid förhandlingar
om löneavtal på arbetsmarknaden. Fn viss utvidgning och förbättring
av den offentliga lönestatistiken är ur dessa synpunkter önskvärd.
Emellertid skulle ett genomförande av de sakkunnigas förslag medföra ett
icke oväsentligt merarbete för näringslivets företag i avseende på uppgiftslämnandet.
Vidare skulle bearbetningen av uppgifterna medföra en avsevärt
vidgad administrativ apparat. Departementschefen har uttalat, att man
på grund härav vid nu rådande brist på arbetskraft synes böra iakttaga viss
försiktighet vid utbyggnad av lönestatistiken. Avgörandet om dess framtida
6
Statsutskottets utlåtande nr 147.
omfattning och organisation har emellertid uppskjutits i avbidan på ett närmare
klarläggande av vissa problem. Dessa avse frågan om lönestatistikens
samordnande med annan ekonomisk statistik liksom spörsmålet huruvida
uppgiftsinsamlingen för lönestatistiken behöver omfatta samtliga arbetstagare
eller kan begränsas till ett representativt urval.
Utskottet vill understryka behovet av en begränsning av de sakkunnigas
förslag. Statistiska centralbyrån har ansett, att en tillfredsställande lönestatistik
är möjlig att åstadkomma med den representativa metoden, och därvid
räknat med att uppgiftsinsamlingen kunde begränsas till högst 20 procent av
samtliga arbetsgivare, eller i fråga om större företag avse högst var femte
anställd. De synpunkter byrån anlagt på frågan förtjäna enligt utskottets
mening allvarligt övervägande vid ärendets fortsatta beredning. Likaså bör
undersökas i vad mån arbetsgivare, som bliva skyldiga lämna uppgifter till
lönestatistiken, kunna befrias från viss uppgiftsskyldighet, som nu åligger
dem. Utskottet åsyftar närmast de för premieberäkningen inom olycksfallsförsäkringen
erforderliga uppgifterna, vilka möjligen skulle kunna hämtas
ur primärmaterialet för lönestatistiken. Slutligen vill utskottet i detta sammanhang
framhålla, att även beträffande en begränsad utvidgning av den
offentliga lönestatistiken försiktighet bör iakttagas under nu rådande förhållanden.
I propositionen har ställning tagits till frågorna om skyldighet för arbetsgivare
att på anmodan lämna uppgifter om anställda personers arbetstidsoch
löneförhållanden, beredande av möjlighet åt socialstyrelsen att i vissa
fall verkställa lönestatistiska undersökningar beträffande särskilda företag
samt åstadkommande av en enhetlig yrkesnomenklatur. Vad härutinnan anförts
har ej föranlett erinran från utskottets sida.
Till den i förevarande proposition jämväl berörda frågan om möjlighet
för socialstyrelsen att i vissa fali utlämna lönestatistik beträffande särskilt
företag torde riksdagen böra taga ställning i samband med behandlingen av
den särskilda propositionen i ämnet (nr 260) med förslag till lag angående
ändring i lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar
m. m.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de i
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 11 april 1947
angivna förberedande åtgärderna för förbättring av den officiella
lönestatistiken.
Stockholm den 27 maj 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 152.
Statsutskottets utlåtande nr 147.
7
Reservation
av herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, fröken Andersson, herrar
Lundgren, Falla, Pettersson i Dahl, Johansson i Mysinge och Birke, vilka ansett,
att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:
»iDet kan icke vara av behovet påkallat att på sätt de sakkunniga föreslagit
för arbetsmarknaden i dess helhet upprätta en på nominativa arbetstids- och
löneuppgifter grundad redovisning, som syftar till att kartlägga även indi.
viduella lönevariationer av olika slag och för olika åldrar och yrkesspecialiteter.
En statistik, som avser att redovisa de genomsnittliga löneinkomsterna
inom olika näringsgrenar och enskilda företag, synes för de flesta yrkesområden
vara tillräcklig för arbetsmarknadens parter vid förhandlingar om
nya avtal. Mera ingående kännedom om de individuella löneinkomsternas
spridning är i regel desto mindre erforderlig som kollektivavtalens lönebestämmelser
nästan genomgående ha en generell karaktär.
Utskottet, som med hänsyn härtill icke kan finna erforderligt att statistikens
grundval för flertalet näringsområden skall utgöras av nominativa
primäruppgifter, kan ej heller tillstyrka, att arbetsgivarna åläggas nya uppgiftsskyldigheter,
så länge uppgiftslämningen i fråga om löner fungerar tillfredsställande
på frivillighetens grund.
Ett genomförande av de sakkunnigas förslag skulle förorsaka betydande
kostnader och besvär för enskilda liksom för det allmänna och draga ytterligare
arbetskraft från produktionen. Utskottet anser, att fortsatta överväganden
böra ägnas fragan pa vilka områden och i vilka avseenden den nuvarande
statistiken bör förbättras. Därvid bör värdet av ifrågasatta utvidgningar
försiktigt avvägas mot de uppoffringar för enskilda och det allmänna,
som utvidgningarna föranleda. Med åtgärder i övrigt till förbättring av den
officiella lönestatistiken bör emellertid enligt utskottets mening åtminstone
tills vidare anstå.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.
»