Statsutskottets utlåtande nr 136.

1

Nr 136.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
omorganisation av fortifikations- och byggnadsförvaltning
en inom försvaret m. m.

(l:a avd.)

l:o) Organisationen av den centrala fortifikations- och byggnadsförvaltningen
inom försvaret. I propositionen nr 142 har Kungl. Maj:t (punkt 1, s. 1—126
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 28
februari 1947) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att den centrala fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom
försvaret skall organiseras efter i huvudsak de riktlinjer, som i nämnda statsrådsprotokoll
angivits,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att å övergångsstat överföra beställnings(befattnings-)
havare, som icke kan överflyttas till lämplig beställning (befattning)
i den nya organisationen.

Inledning.

Frågan om eu omorganisation av den för närvarande försvarsgrensvis
ordnade fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret i syfte att
åstadkomma större enhetlighet och effektivitet inom detta område av den militära
förvaltningsverksamheten har länge varit aktuell. Redan 1930 års försvarskommission
föreslog i sådant syfte, att den centrala verksamheten på
berörda område skulle sammanföras till ett för försvarsväsendet gemensamt
organ. Denna tanke kom dock icke till genomförande vid 1936 års försvarsbeslut,
som fasthöll vid principen om en försvarsgrensvis ordnad militär förvaltning.

Såväl 1940 som 1941 års militära förvaltningsutredningar upptogo samma
spörsmål till behandling och kommo båda till det resultatet, att ett sammanhållande
av den fortifikatoriska och byggnadsförvaltande verksamheten för
samtliga försvarsgrenar under ett enda organ vore att förorda.

Även på en annan väg fördes spörsmålet rörande en omorganisation på
förevarande förvaltningsområde under diskussion. Yissa förslag härutinnan
framfördes nämligen i en av dåvarande intendenten i byggnadsstyrelsen
K. Bildmark den 23 februari 1942 framlagd promemoria, vari Bildmark redovisade
resultatet av en av honom på uppdrag av besparingsberedningen verkställd
utredning angående besparings- och rationaliseringsåtgärder i fråga om
underhållet av staten tillhöriga, för den civila statsförvaltningen och försvarsväsendet
disponerade byggnader. Bildmark föreslog beträffande sistnämnda
byggnader, att en helt ny förvaltningsorganisation skulle inrättas. Organisa Bihang

till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 136—138.

1140 47

2

Statsutskottets utlåtande nr 136.

tionen skulle till en början avses allenast för arméns nybyggnads och underhållsfrågor,
men så småningom borde även marinens och flygvapnets husbyggnadsärenden
hänföras dit. Huruvida befästningsväsendet borde samordnas
med angivna organisation eller erhålla eu fristående ställning borde
övervägas.

I ;propositionen 1943:180 framlade Kungl. Maj:t plan till ny organisation
av försvarets centrala förvaltning och föreslog därvid, att denna skulle organiseras
fackgrensvis och indelas på åtta särskilda ämbetsverk, nämligen krigsmaterielverket,
försvarets fabriksstyrelse, försvarets fortifikationsförvaltning,
med vars inrättande dock skulle anstå, försvarets sjukvårdsförvaltning, försvarets
civilförvaltning, arméförvaltningen, marinförvaltningen och flygförvaltningen.

Beträffande förvaltningsorganisationen för fortifikations- och byggnadsväsendet
anförde dåvarande föredragande departementschefen bland annat följande.

Vad angår frågan om fastighetsförvaltningens utbrytande ur försvarsgrenarna
ansluter jag mig till den mening, som uttalats av såväl 1940 som 1941
års utredning. I likhet med de båda utredningarna anser även jag, att planläggning
och utförande av byggnadsarbeten bör ske enligt i huvudsak likartade
bedömanden, vare sig byggnaderna skola användas för den ena eller
den andra försvarsgrenen. En gemensam förvaltningsorganisation för den
militära byggnadsverksamheten synes även ägnad att underlätta rationalisering
och standardisering av densamma. Vidare torde en sådan organisation
medföra ökade möjligheter att så avväga de särskilda försvarsgrenarnas behov
av byggnadsmedel, att försvaret i sin helhet blir pa bästa sätt tillgodosett.
Behovet av att en sådan avvägning verkställts redan innan byggnadsärendena
underställas Kungl. Maj:ts prövning har mer och mer framträtt,
särskilt under den senaste tidens omfattande byggnadsverksamhet. V ad befästningar
angår måste det betraktas såsom en olägenhet, att dessa för närvarande
anläggas av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse och mai inf Öl -valtningen var för sig. Arméförvaltningen har för sin del vitsordat, att bristande
enhetlighet vid ordnandet av landets fasta försvar med nuvaiande
system icke kan undvikas. Även ur denna synpunkt skulle således en avsevärd
fördel stå att vinna genom en sammanslagning. I fråga om underhållet av försvarets
omfattande fastighetsbestånd synas än starkare skäl tala för att större

enhetlighet åvägabringas. .

De fördelar, som skulle vara förenade med en koncentration av fastighetsförvaltningen,
synas mig väga tyngre än de invändningar däremot, som otvivelaktigt
med visst fog kunna göras. Jag syftar här främst på risken för att de
rent militära önskemålen ej skulle kunna i tillbörlig utsträckning göra sig
gällande gentemot ett utom försvarsgrenarna stående centralt ämbetsverk.
Erån flygvapnets sida ha därjämte yppats farhågor för att de särpräglade synpunkter,
som i stor utsträckning måste anläggas på denna försvarsgrens byggnader
samt på flygfältens byggande och underhåll, icke skulle bliva på tillfredsställande
sätt tillgodosedda av ett utanför flygförvaltningen förlagt
organ. Såsom de båda förvaltningsutredningarna samstämmigt framhållit bor
det icke vara ogörligt att övervinna dessa svårigheter.

Emellertid har jag i nuvarande läge och med den synnerligen omfattande
byggnadsverksamhet på försvarets område, som för närvarande pågar och är
att förutse för de närmaste åren, ansett försiktigast att icke nu genomföra en
sådan reform utan dröja därmed till dess det byggnadsprogram, som ingår

Statsutskottets utlåtande nr 136. 3

i försvarets femårsplan, blivit, i det närmaste genomfört. Olägenheterna med
ett uppskov i frågan torde för övrigt ha i väsentlig mån minskats genom att
vissa provisoriska åtgärder vidtagits på förevarande område. Många av de
från olika håll påtalade bristerna i den nuvarande organisationen torde därigenom
ha undanröjts, så långt detta är möjligt under rådande forcerade
byggnadsverksamhet.

Såsom framgår av föreliggande två organisationsförslag, 1941 års militära
förvaltningsutrednings och det av intendenten Bildmark utarbetade, ävensom
de däröver avgivna yttrandena, är frågan om den militära fastighetsförvaltningens
ordnande föremål för mycket delade meningar. Å ena sidan föreligger
den uppfattning, som kommit till uttryck i förvaltningsutredningens förslag
och som går ut på att de militära myndigheterna och militärt utbildad personal
böra erhålla stort inflytande på hithörande frågor, icke blott beträffande
befästningsanläggningar utan även i fråga om byggnaders uppförande och
förvaltning. Å andra sidan har i Bildmarks utredning föreslagits inrättande av
ett särskilt organ under civil ledning och med civil arbetskraft, till en början
blott för armén, med uppgift att handha husbyggnadsverksamheten för armén
och förvaltningen av denna försvarsgrens byggnader, medan däremot frågan
om befästningsanläggningarna lämnats öppen. Bland de synpunkter, som anförts
i de avgivna yttrandena, må framhållas, att från flera håll ifrågasatts,
att all statlig byggnadsverksamhet, såväl militär som civil, skulle sammanföras
till ett enda statligt organ. Då frågan om utformningen av fortifikationsoch
byggnadsverksamhetens organisation icke bör nu definitivt avgöras, anser
iag mig sakna anledning att här taga ställning till de olika förslag och synpunkter,
som framkommit i frågan. Dessa böra i stället tagas under övervägande
vid den fortsatta utredning rörande den militära fastighetsförvaltningen,
som jag anser ofrånkomlig.

I avbidan på en slutlig omorganisation av fortifikations- och byggnadsförvaltningen
borde verksamheten på berörda förvaltningsområde för arméns
vidkommande ledas av ett fristående ämbetsverk, arméns fortifikationsförvaltning,
vilket ämbetsverk skulle organiseras genom utbrytning ur dåvarande
arméförvaltningen av dess fortifikationsstyrelse. Yad anginge marinens
och flygvapnets byggnadsorgan, borde dessa tills vidare alltjämt ingå i respektive
marin- och flygförvaltningen.

I skrivelse nr 319 anmälde 1943 års riksdag, att riksdagen beslutat, att försvarets
centrala myndigheter skulle organiseras efter den i propositionen nr
180 angivna planen med vissa avvikelser, vilka dock icke äro av betydelse i
förevarande sammanhang. Principbeslut föreligger sålunda om upprättande
av ett gemensamt verk — försvarets fortifikationsförvaltning -— för byggnadsfrågorna
inom försvaret.

Det nya ämbetsverk, arméns fortifikationsförvaltning, som jämlikt beslutet
skulle under en mellanperiod svara för arméns fortifikations- och byggnadaväsende,
trädde jämlikt beslut av Kungl. Maj:t i verksamhet den 1 januari
1944.

Sedan tiden befunnits inne att fullfölja utredningsarbetet rörande omorganisationen
på här ifrågavarande förvaltningsområde, tillkallades enligt
Kungl. Majrts bemyndigande den 12 maj 1944 sju utredningsmän att inom
försvarsdepartementet biträda med sådan utredning. Enligt direktiven för utredningen
skulle de fortsatta övervägandena bygga på det år 1943 fattade

4

Statsutskottets utlåtande nr 136.

principbeslutet om sammanförande av de försvarsgrensvis ordnade byggnadsorganen
till en enlietlig organisation. Därvid skulle emellertid även undersökas
möjligheterna att samordna det militära byggnadsväsendet med motsvarande
uppgifter för den civila statsförvaltningens behov. Skilda alternativ
borde därutinnan komma under bedömande, "i idare skulle det ankomma på
utredningen att särskilt undersöka vissa frågor berörande förvaltningen av
försvarets domäner, ftygfält, bostäder och fabriker ävensom vissa spörsmål
rörande fortifikationskåren m. m.

I sitt den 27 december 1945 avgivna betänkande med förslag angående omorganisation
av fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret
in. m. (SOU 1945: 65) ha utredningsmännen — vilka antagit benämningen
fortifikations- och byggnadsförvaltningsutredningen och i det följande kallas
1944 års utredning — med utgångspunkt från direktiven övervägt tre alternativ
för ordnandet av fortifikationsverksamlieten och den statliga husbyggnadsförvaltningen,
nämligen alternativ I med skiljelinje dragen mellan den civila byggnadsverksamheten
å ena sidan samt försvarets fortifikations- och byggnadsverksamhet
å den andra, alternativ II med samma skiljelinje utom såtillvida,
att detaljutformning och utförande av de för militärt ändamål avsedda byggnaderna
skulle sammanföras med motsvarande verksamhet för den civila statsförvaltningen,
samt alternativ III med skiljelinjen mellan byggnadsverksamhet
å ena och befästningsverksamhet å andra sidan. Utredningen har för sin del
förordat, att organisationsfrågan löses enligt alternativ I, varvid dock en
av utredningens ledamöter reserverat sig för en lösning enligt alternativ II.
För vart och ett av alternativen ha framlagts organisationsförslag samt personal-
och kostnadsberäkningar. Utredningen har jämväl behandlat en rad särskilda
organisationsfrågor samt spörsmålen om fortifikationskarens personalbehov
och om fortifikationsofficerarnas utbildning och rekrytering.

Över utredningens förslag ha efter remiss utlåtanden avgivits av ett stort
antal myndigheter och sammanslutningar.

Av de myndigheter och organisationer, som ansett sig ha att taga ställning
till valet mellan de av utredningen diskuterade organisationsalternativen, har
det övervägande antalet varit ense med utredningen om att alternativ I vore
att föredraga framför de övriga. Däremot ha betydande meningsskiljaktigheter
gjort sig gällande rörande spörsmålen om förvaltningsorganisationens
uppbyggnad och personalbehov. 1945 års försvarskommitté har för sin del
endast tagit ställning till principfrågorna och förklarat, att kommittén ansåge
spörsmålen om de olika förvaltningsmyndigheternas inre organisation och
personalbehov m. m. stå i sådant samband med utformningen av försvarsorganisationen
i övrigt, att kommittén funnit sig icke beredd att ännu taga ståndpunkt
till desamma.

För sin del fann departementschefen, att de av 1944 års utredning framlagda
förslagen borde göra% till föremål för viss överarbetning, innan desamma lades
till grund för en proposition. Då det förelåg behov av att genom särskilda utredningsmän
verkställa en översyn av organisationen för centralmyndigheterna
inom övriga grenar av den militära förvaltningen, ansåg departementschefen

Statsutskottets utlåtande nr 136.

5

det ändamålsenligt, att de fortsatta övervägandena beträffande centralorganisationen
för fortifikations- och byggnadsverksamheten anförtroddes samma
utredningsmän. I enlighet härmed anmäldes i statsrådet den 4 oktober 1946 i
ett sammanhang hela frågan om översyn av den centrala försvarsförvaltningens
organisation. Departementschefen framhöll därvid, bland annat, att det borde
vara utredningsmännen obetaget att, om så befunnes lämpligt, beträffande visst
förvaltningsområde eller visst verk framlägga separat förslag, innan det slutliga
betänkandet avgåves. Så kunde tänkas vara motiverat vad beträffade
fortifikations- och byggnadsförvaltningen, vilken fråga av många skäl borde
med det snaraste bringas till en lösning.

Sedan Kungl. Maj:t nyssnämnda dag därtill lämnat bemyndigande, tillkallades
den 11 november 1946 sex utredningsmän att inom försvarsdepartementet
biträda med översyn av försvarets centrala förvaltningsmyndigheters
organisation. Utredningsmännen, vilka antagit benämningen 1946 års militära
förval tningsu tred ning och som i fortsättningen benämnes 1946 års utredning,
ha ansett sig böra först behandla frågan om fortifikations- och byggnadsförvaltningens
ordnande. Med hänsyn till arten av utredningens uppdrag
rörande angivna fråga och då någon ytterligare remissbehandling i ämnet icke
ansetts påkallad, har utredningen icke utarbetat något särskilt betänkande an-,
gående hithörande spörsmål. I stället ha utredningens synpunkter delgivits
departementschefen i form av utdrag av utredningens protokoll.

Olika möjligheter att organisera förvaltningen.

För ett uppskov med organisationsfrågornas slutgiltiga lösande talade tidigare
— förutom det pågående utredningsarbetet -— den synnerligen omfattande
byggnadsverksamhet på försvarets område, som var erforderlig för genomförande
av 1942 års försvarsbeslut. Sedan emellertid byggnadsverksamheten
mom speciellt marinen och flygvapnet numera minskat i omfattning, föreligger
icke längre ur denna synpunkt hinder för genomförande av en omorganisation.

Då den nybyggnadsverksamhet, som under överblickbar tid kommer i fråga
inom försvaret, lärer kunna utan svårighet omhänderhas av ett organ har det
synts departementschefen föga rationellt att bibehålla särskilda byggnadsorgan
för de tre försvarsgrenarna. Med hänsyn härtill och till vad 1946 års
utredning anfört bör enligt departementschefen ett ytterligare uppskov med
prövningen av ifrågavarande organisationsfråga icke komma i fråga.

Då arbetsuppgifterna för det förvaltningsorgan, som skall ha ledningen av
fortifikations- och byggnadsverksamheten inom försvaret oberoende av de
förändringar försvarsorganisationen kan komma att undergå torde komma att
bli av tillräcklig omfattning, har departementschefen ansett betänkligheter
icke böra möta att redan nu, utan avvaktan å resultatet av försvarskommitténs
utredningsarbete, verkställa en omorganisation på detta område. Däremot
bör, framhåller departementschefen, i avvaktan på beslut rörande försvarsorganisationens
framtida omfattning, försiktighet givetvis iakttagas, då det
gäller inrättande av nya ordinarie befattningar. De av 1944 års utredning
framlagda förslagen rörande den territoriella och lokala organisationen av

6

Statsutskottets utlåtande nr 136.

fortifikations- ock byggnadsförvaltningen hava synts äga sådant sammanhang
med den framtida utformningen av försvarsorganisationen i övrigt, att
desamma ansetts icke nu böra komma under bedömande.

Då det gäller att taga ställning till de olika alternativ, som kunna komma i
fråga vid utformningen av den centrala fortifikations- och byggnadsförvaltningen
för försvaret, har departementschefen till en början erinrat om att
1943 års förvaltningsbeslut i princip innebar en centralisering av den på försvarsgrenarna
fördelade verksamheten till ett organ. I ett fåtal utlåtanden
över 1944 års utrednings betänkande ha erinringar framförts häremot. De
skäl, som av departementschefens företrädare i ämbetet anförts till stöd för
en centralisering, ha emellertid synts departementschefen så vägande, att någon
avvikelse från beslutet i detta hänseende icke bör göras. Dessa skäl ha enligt
departementschefen för övrigt gjort sig med ökad styrka gällande i nuvarande
läge, då med återgång till mera normala fredsförhållanden byggnadsverksamheten
vid marinen och flygvapnet väsentligt minskat. Yad åter angår förhållandena
under beredskap och krig, varvid främst bör beaktas befästningsverk -samheten, ha, framhåller departementschefen, erfarenheterna från beredskapstiden
klart visat olägenheterna av ett bibehållande av den på tre försvarsgrenar
splittrade organisationen. En enhetlig ledning av verksamheten på detta
område skulle utan tvivel ha lett till stora besparingar, samtidigt som organisationen
skulle ha kunnat arbeta mer effektivt.

Vid prövningen av föreliggande organisationsproblem på grundval av 1943
års beslut om centralisering av verksamheten ha inom 1944 års utredning diskuterats
i huvudsak tre olika alternativ. Det första, alternativ I, innebär, att en
skiljelinje skulle dragas mellan den civila byggnadsverksamheten å ena sidan
samt försvarets fortifikations- och byggnadsverksamhet å den andra. Vid alternativ
II skulle skiljelinjen dragas på samma sätt utom såtillvida, att detaljutformning
och utförande av de för militärt ändamål avsedda byggnaderna skulle
sammanföras med motsvarande verksamhet för den civila statsförvaltningen,
medan enligt alternativ III skiljelinjen skulle dragas mellan byggnadsverksamhet
å ena sidan och befästningsverksamhet å den andra. 1944 års utredning
— med undantag av en ledamot — har förordat alternativ I, vilket förordats
jämväl i flertalet remissutlåtanden och av 1946 års utredning.

Departementschefen har för sin del kommit till samma slutsats och alltså
funnit sig böra nu förorda en organisation enligt alternativ I. Beträffande
skälen härför har departementschefen ansett sig kunna i huvudsak ansluta
sig till de synpunkter, som anförts av 1946 års utredning (s. 24—28 i propositionen)
. Ett sammanförande av underhållsverksamheten beträffande civila och
militära byggnader skulle sålunda utan tvivel tynga och fördröja underhålls
verksamheten i stället för att leda till ökad rationalisering, varjämte en lämplig
organisation för befästningsverksamheten skulle försvåras. Alternativ III har
synts departementschefen alltså icke böra komma i fråga. Vid valet mellan
alternativ I och II har departementschefen i likhet med 1946 års utredning
fäst särskilt avseende vid omfattningen av den nybyggnadsverksamhet, som
under de närmaste åren vore att påräkna på såväl det civila som det militära

Statsutskottets utlåtande nr 186.

7

området. Ett sammanförande av dessa betydande arbetsuppgifter till byggnadsstyrelsen
skulle sannolikt innebära en alltför tung belastning för detta verk,
med påföljd att arbetet icke skulle kunna behörigen fullgöras. Vid sitt ställningstagande
har departementschefen ansett sig kunna räkna med en byggnadsverksamhet
inom försvaret efter år 1948 av ungefär den omfattning —
i genomsnitt 30 miljoner kronor per år — som förutsatts av 1946 års utredning.
En byggnadsvolym av denna omfattning har synts tillfyllest för att en
rationell och effektiv organisation skall kunna uppbyggas.

Såsom av det nyss anförda framgår skulle däremot en ytterligare centralisering
i nuvarande läge vara ett alltför vittutseende och svårgenomförbart projekt.
Därest den centrala fortifikations- och byggnadsförvaltningen, på sätt
förordats, nu organiseras enligt alternativ I, behöver detta enligt departementschefen
dock icke utesluta, att en ytterligare koncentrering av byggnadsverksamheten
framdeles kan övervägas.

Det sålunda förordade alternativ I innebär, såsom av det föregående framgår,
att ledningen av försvarets fortifikations- och byggnadsverksamhet i
huvudsak sammanföres till ett ämbetsverk, vilket lämpligen bör erhålla benämningen
fortifikationsförvaltningen. Till det nya ämbetsverket hava dock
ansetts icke böra hänföras frågor rörande nybyggnad och underhåll av flygfält,
vilka frågor liksom nu synts böra handläggas inom flygförvaltningen, ej heller
underhåll och projektering av anläggningar å fabriksfonden. Utförandet av
dylika anläggningar bör enligt departementschefen först efter en övergångsperiod,
vars längd det synts få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma, överföras
till det nya verket.

Enligt förslag av 1944 och 1946 års utredningar skulle en särskild samarbetsdelegation
inrättas för underlättande av samarbetet mellan det nya
verket och motsvarande civila förvaltningsmyndigheter. Departementschefen,
som tillstyrkt förslaget, har ansett det böra få ankomma på Kungl. Maj :t att
meddela närmare bestämmelser härom.

Särskilda organisationsfrågor.

De särskilda spörsmål, som upptagas under förevarande avsnitt, beröra försvarets
domäner, de militära flygfälten, försvarets bostäder, försvarets fabriksanläggningar,
befästningsinspektionen, byggnads- och reparationsberedskapen
samt statens bränslekontrollerande verksamhet.

Vad först angår försvarets domäner har departementschefen delat de
båda utredningarnas uppfattning, att sådana markområden, vilka nyttjas för
befästningsändamål, tjäna såsom kasern- och varvsområden och tomtplatser
eller äro avsedda såsom flygfält, alltjämt böra redovisas å försvarets fastighetsfond
och förvaltas av försvarets myndigheter. Vad angår övnings- och
skjutfälten har det slutliga ställningstagandet till frågan om deras redovisning
synts böra anstå till dess resultatet av övervägandena inom 1946 års militära
domänutredning föreligger. Skulle den prövning, som sedan bör ske, giva
vid handen, att ur redovisnings- och förvaltningssynpunkt andra ändringar
i det nuvarande läget icke böra vidtagas än överflyttande av ett fåtal om -

8

Statsutskottets utlåtande nr 136.

råden mellan fastighets- och domänfonderna, har det synts få ankomma på
Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder. Av berörda prövning beroende
personalfrågor avse huvudsakligen den regionala och lokala organisationen
och äro sålunda icke för närvarande aktuella. Yad angår centralförvaltningen
förutsätter departementschefen, att därstädes erfordras sakkunskap
på skogsskötselns område för den händelse huvuddelen av försvarets skogar
befinnes böra kvarbliva å fastighetsf onden.

Då ansvaret för flygsäkerheten måste åvila flygledningen, har departementschefen
funnit det med flygsäkerheten intimt sammanhängande underhållet av
de militära flygfälten böra i enlighet med utredningens föi-slag åvila
flygförvaltningen. Även planerande och utförande av förbättrings- och utvidgningsarbeten
på de militära flygfälten har ansetts, åtminstone tills vidare, böra
kvarligga hos flygförvaltningen. Sedan de omfattande arbeten, som med hänsyn
till teknikens utveckling beräknas bli erforderliga under de närmaste åren,
i huvudsak fullbordats, har det emellertid synts departementschefen böra
övervägas, huruvida en ändrad organisation i fråga om dessa arbeten av nybyggnadskaraktär
bör genomföras. Därest fråga skulle uppkomma om utvidgning
av flygvapnets organisation med nya flygfält, bör enligt departementschefen
även övervägas, huruvida icke dessa arbetens utförande bör åvila
den myndighet, som har ansvaret för nybyggnad av civila flygfält.

Det har synts få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa kompetensfördelningen
i detalj mellan den nya fortifikationsförvaltningen och flygförvaltningen.
Därvid bör bland annat övervägas frågan, vilken myndighet som bör
handhava den rättsliga vården av flygfälten, liksom ock spörsmålet beträffande
underhållet av drivmedelsanläggningar m. m.

Vad angår försvarets bostäder har departementschefen funnit det
önskvärt, att den provisoriskt inrättade bostadsanskaffningsnämndens uppgifter
övertagas av ett permanent organ. Departementschefen har tillstyrkt,
att de arbetsuppgifter, som åvila nämnden —- i första hand förvaltningen av
de bostäder, som redovisas å försvarets bostadsanskaffningsfond — åläggas
den nya fortifikationsförvaltningen. Däremot ha de bostäder, som ingå i
försvarets fabriksfond, ansetts fortfarande böra förvaltas av försvarets fabriksstyrelse,
dock att frågan om fördelningen av bostäder mellan fabriksfonden
och övriga ifrågakommande fonder synts böra ytterligare övervägas av Kungl.
Maj:t.

I fråga om försvarets fabriksanläggningar har departementschefen
ansett, att nybyggnad och underhåll av anläggningar å fabriksfonden böra
handhas på samma sätt som för närvarande, dock att utförandet av större nyoch
ombyggnadsarbeten efter en övergångsperiod bör överflyttas från fabriksstyrelsen
till den nya fortifikationsförvaltningen.

Departementschefen har biträtt 1944 och 1946 års utredningars förslag, att
befästningsinspektionens självständiga ställning skall upphöra.

Ledningen av byggnads- och reparationsberedskapen har föreslagits
skola inordnas i den nya fortifikationsförvaltningen. Därest nybyggnadsuppgiftema
framdeles överflyttas till annan myndighet, har dock frågan
synts böra upptagas till förnyat övervägande.

Statsutskottets utlåtande nr 136.

9

Rörande ledningen av statens bränsiekontrollerande verksamhet
ha delade meningar yppats. Enligt 1944 års utrednings förslag
skulle ledningen av denna verksamhet centraliseras till byggnadsstyrelsens
värmetekniska avdelning, vilken redan nu i en relativt fast
organisation utövar bränslekontroll och därmed sammanhängande forsknings-
och försöksverksamhet. Utredningens förslag har tillstyrkts av
byggnadsstyrelsen, medan övriga remissmyndigheter förordat, att ledningen
av bränslekontrollen beträffande försvarets värmeanläggningar
skulle kvarbliva inom försvaret. Arméförvaltningen har härvid förordat
bränslekontrollens kvarliggande hos detta ämbetsverk, medan övriga
myndigheter ansett, att verksamheten borde överflyttas till fortifikationsförvaltningen.
1946 års utredning har anfört vissa erinringar mot det av 1944
års utredning avgivna förslaget, vilket bland annat skulle innebära ett fullständigt
skiljande av de tre med bränsleförsörjning och bränsleförbrukning
sammanhängande huvudverksamheterna — anskaffning, kontroll och underhåll.
Emellertid har 1946 års utredning i avvaktan på resultatet av den allmänna
översyn av den centrala försvarsförvaltningen, som uppdragits åt utredningen,
ansett sig icke för närvarande kunna taga slutlig ställning till
dessa frågor, varför utredningen förordat, att bränslekontrollen tills vidare
skall ombesörjas av arméförvaltningen.

Departementschefen har anslutit sig till sistnämnda utrednings uppfattning
och har därför icke nu föreslagit någon ändring i gällande organisation.
Kontrollen har synts lämpligen inom ramen för den nuvarande personalorganisationen
böra utsträckas att avse även förbrukning av vatten, gas och elektrisk
energi.

Den centrala förvaltningsmyndighetens inre organisation
och personalbehov m. m.

Såsom redan förut berörts förutsätter alternativ I, att ett för försvaret
gemensamt befästningsbyggnads-, husbyggnads-, specialbyggnads- och underhållsverk
inrättas. Det nya ämbetsverket skulle enligt det av 1944 års utredning
framlagda förslaget övertaga de arbetsuppgifter, som nu ankomma på
arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningens fortifikationsavdelning,
flygförvaltningens byggnadsavdelning —- med undantag dock för flygfältsbyrån
— samt försvarets bostadsanskaffningsnämnd. Vidare skulle myndigheten,
sedan försvarets fabriksstyrelse slutfört pågående och projekterade anläggningsarbeten,
ombesörja utförandet av de nybyggnader, som erfordras för
fabriks- och krigsmaterielverken. Det nya ämbetsverket har föreslagits skola
benämnas fortifikationsförvaltningen.

I fråga om det nya ämbetsverkets förhållande till den högsta
militära ledningen har 1946 års utredning anfört i huvudsak följande.

Det borde åligga det nya ämbetsverket att biträda överbefälhavaren med
utarbetande av de förslag i verkets ämbetsområde berörande frågor, som han
kunde finna erforderligt avlåta till Kungl. Maj:t, samt att till överbefälhavaren
och försvarsgrenscheferna inkomma med de yttranden och utredningar,

10

Statsutskottets utlåtande nr 186.

som av dem påkallades och av ämbetsverket kunde lämnas. Ämbetsverket borde
ha att vid fullgörandet av sina uppgifter följa de direktiv, som överbefälhavaren
funne erforderligt meddela för tillgodoseende av krigsberedskapen
samt de militära operationernas planläggning och genomförande. Det borde
åligga verket att ständigt hålla överbefälhavaren underrättad om uppkommande
frågor av sådan art. Ämbetsverket borde vidare ha att i sin verksamhet taga
behörig hänsyn till de anvisningar och föreskrifter av rent militär art, som
försvarsgrenscheferna funne erforderligt meddela. I ärenden av större vikt för
den militära verksamheten borde vederbörande försvarsgrenschefs mening inhämtas
före besluts fattande inom ämbetsverket. Sina petitaframställningar
borde verket uppgöra efter inhämtande av försvarsgrenschefernas önskemål
och enligt de anvisningar, som med hänsyn till avvägningen mellan försvarsgrenarnas
krav lämnades av överbefälhavaren. Skulle ämbetsverket i något fall
finna sig icke kunna efterkomma anvisning eller föreskrift, som meddelats av
försvarsgrenschef, borde ärendet underställas överbefälhavaren. Vid motsvarande
läge i förhållandet mellan verket och överbefälhavaren borde Kungl.
Maj:t få pröva frågan.

Departementschefen hav funnit de sålunda anförda synpunkterna böra beaktas
i samband med utfärdande av instruktionsbestämmelser för verket.

I fråga om de allmänna grunderna för ämbetsverkets organisation
ha meningarna starkt brutit sig såväl inom 1944 års utredning som
bland remissmyndigheterna. I överensstämmelse med ett av 1946 års utredning
härutinnan framlagt förslag har departementschefen förordat, att ämbetsverket
indelas i följande underavdelningar, nämligen befästningsbyrå, kasernbyrå,
byggnadsbyrå, administrativ byrå, förrådskontrollkontor, beredskapskontor
och chefsexpedition med bibliotek.

Departementschefen har i likhet med 1944 och 1946 års utredningar ansett,
att chefskapet för ämbetsverket bör kunna utövas av antingen militär
eller civil befattningshavare. Att binda chefskapet vid endera av dessa två
kategorier har synts departementschefen med den ståndpunkt han i det föregående
intagit beträffande ledningen av nybyggnadsverksamheten icke lämpligt.
Departementschefen har dock funnit frågan kunna komma i ett annat
läge, därest, såsom i det föregående antytts, nybyggnadsverksamheten framdeles
överflyttas till annat ämbetsverk.

Vidkommande löneställningen för ämbetsverkets chef har departements- ''
chefen i likhet med utredningarna funnit sig böra föreslå placering i lönegrad
C 12 för en civil och Öb 5 för en militär innehavare av chefsbefattningen.

Chefskapet för fortifikationskåren och uppdraget att vara inspektör för
rikets befästningar bör, enligt departementschefen, oavsett om verket erhåller
civil eller militär chef, ankomma på chefen för befästningsbyrån.

I fråga om de allmänna grunderna för personalberäkningarna
m. m. har departementschefen ansett sig kunna i huvudsak biträda vad 1946
års utredning härutinnan anfört (s. 83 och 84 i propositionen). Vad särskilt
angår frågan om nybyggnad av egentliga befästningar delar departementschefen
utredningens uppfattning, att denna fråga icke kan för närvarande bedömas.
Däremot kan — såsom av departementschefen anfördes vid anmälan

Statsutskottets utlåtande nr 136.

11

av anslagsäskandena under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1946/47 —
redan nu konstateras, att eu effektiv planläggning av den fortifikatoriska rustningsverksamketen
måste äga rum redan i fredstid, därest befästningsverksamheten
vid krig eller krigsfara skall kunna snabbt igångsättas och utan
avsevärda merkostnader genomföras. Den av departementschefen tillstyrkta
organisationen av fortifikationsförvaltningen inrymmer viss personal
för dylik planeringsverksamhet. Emellertid måste verksamheten delvis
åvila de regionala militärmyndigheterna. I avvaktan på prövningen av frågan
om den regionala och lokala fortifikationsförvaltningens organisation förutsätter
departementschefen, att kostnaderna för detta planeringsarbete må bestridas
från tillgängliga anslag till byggande av befästningar (jfr propositionen
1945: 386 s. 12). Även en utökning av planeringsverksamheten inom centralorganet
utöver vad som förutsatts vid beräkningen av personalen å befästningsbyrån
har, med tillämpning av de av 1946 års utredning angivna grunderna
för avlöningskostnaders bestridande, synts få bestridas av dylika anslag.

Beträffande anställningsformerna för det nya ämbetsverkets civila personal
bör, framhåller departementschefen, i enlighet med 1944 års utrednings
av 1946 års utredning biträdda förslag gälla, att för underhålls- och förvaltning
s v e r k s a in h e t erforderlig personal för närvarande endast till en mindre
del bör erhålla ordinarie anställning, medan återstoden bör anställas såsom
extra ordinarie. Även för nybyggnadsverksamhet avsedd personal har ansetts
böra kunna komma i fråga för extra ordinarie anställning. Departementschefen
har i detta hänseende räknat med att extra ordinarie befattningar inrättas för
omkring hälften av den personal, som på längre sikt beräknas erforderlig för
nybyggnadsverksamheten.

Ehuru under de senaste åren inom försvarets olika förvaltningsområden
eftersträvats en överflyttning av avlöningskostnader från sakanslag till avlöningsanslag,
hava kostnaderna för avlöning av den med aktuella nybyggnadsuppgifter
sysselsatta personalen dock ansetts böra belasta nybyggnadsanslagen.
Ävlöningskostnaderna för ordinarie tjänstemän hava däremot synts
böra bestridas av avlöningsanslag. Den för nybyggnadsverksamhet avsedda
extra ordinarie personalen i högre lönegrad än 21 har ansetts böra under
särskild rubrik uppföras å det nya verkets personalförteckning, varjämte Kungl.
Maj:t genom fastställande av särskild stat synts böra meddela bestämmelser
rörande dispositionen av byggnadsanslag för bestridande av personalkostnader.

I fråga om organisationen av de särskilda underavdelningarna
inom ämbetsverket och personalbehovet inom densamma hänvisas till
s. 86—117 i propositionen jämte till densamma hörande bilagor I och II.
Innan det nya verket vunnit erforderlig stadga har personalorganisationen även
beträffande den lägre extra ordinarie personalen ansetts böra fastställas av
Kungl. Maj:t. De av 1946 års utredning framlagda förslagen beträffande de
olika byråernas uppdelning i sektioner m. in. ha synts departementschefen
icke böra vara bindande utan det har ansetts böra få ankomma på Kungl.
Maj:t att besluta om de jämkningar härutinnan, som på grund av vunna erfa
renheter kunna befinnas lämpliga.

Departementschefen har funnit det vara av värde att försöka åstadkomma

12

Statsutskottets utlåtande nr 136.

en kostnadsjämförelse dels mellan det förslag, som 1944 års utredning
framlagt-, och det som 1946 års utredning förebragt, dels ock mellan nuvarande
organisation och den av sistnämnda utredning förordade.

Vad först angår de kostnadsberäkningar, som 1944 och 1946 års utredningar
förebragt, hava dessa beräkningar synts departementschefen icke utan
vidare jämförbara. Beträffande nybyggnadspersonalen har den förra utredningen
verkställt sina beräkningar på lång sikt och allenast tagit hänsyn till
den personal, som med säkerhet erfordrades råd en minimivolym för sådan
verksamhet (4 miljoner kronor per år), medan den senare utredningen utgått
från det aktuella läget under ett antal år framåt och därför räknat med personal
för avsevärt mera omfattande n y byggnads upp gi f te r (30 miljoner kronor
per år). Vidare bär 1944 års utredning icke alls medtagit kontrollanter och
arbetsledare vid sina beräkningar, medan den kostnadssiffra, som 1946 års
utredning framlagt rörande sakanslagsavlönad personal, inkluderar kostnader
även för sådana befattningshavare. Vid jämförelsen måste man därför
utesluta den personal, som de båda utredningarna avsett för aktuella nybyggnadsföretag.
Från det belopp, 1 350 000 kronor, som 1944 års utredning beräknat
skola belasta avlöningsanslag, bör man därför, framhåller departementschefen,
draga den däri ingående kostnaden för nybyggnadspersona 1 en. omkring
200 000 kronor. Det därefter återstående beloppet, 1 150 000 kronor, har synts
direkt jämförbart med den avlöningskostnad, 1 070 000 kronor, som 1946 års
utredning beräknat skola vid fullt genomförd organisation utgå av avlöningsanslag.
Departementschefen har erinrat om att angivna belopp äro framräknade
enligt vanliga principer för beräknande av avlöningsanslag och att sålunda
kristillägg och provisoriskt lönetillägg icke äro medtagna.

För att kunna jämföra personalkostnaderna vid å ena sidan den nuvarande
organisationen och å andra sidan den av 1946 års utredning föreslagna, ha uppgifter
infordrats från arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningens
fortifikationsavdelning, flygförvaltningens byggnadsavdelning och försvarets
bostadsanskaffningsnämnd rörande de beräknade totala avlöningskostnaderna
under budgetåret 1946/47 för ett vart av nämnda förvaltningsorgan — i avseende
å flygförvaltningens byggnadsavdelning dock med undantag för flygfältsbyrån
och i avseende å bostadsanskaffningsnämnden med avdrag för sådana
kostnader, som belöpa sig på nämndens uppgifter utanför försvaret. De sammanlagda
kostnaderna utgöra i runda tal å avlöningsanslag 1 110 000 kronor, å
sakanslag 4 670 000 kronor och å avvecklingsanslag 20 000 kronor eller tillhopa
5 800 000 kronor. Motsvarande kostnader utgöra för den av 1946 års utredning
föreslagna organisationen, sedan densamma blivit fullt genomförd, å
avlöningsanslag (inberäknat kristillägg och provisoriskt lönetillägg) 1 320 000
kronor samt å byggnadsanslag 1 500 000 kronor eller tillhopa 2 820 000 kronor.
Minskningen utgör 2 980 000 kronor. Härvid är emellertid att märka, att den
sammanlagda medelsförbrukningen för nybyggnad och därmed jämställda
företag (med undantag för flygfältsarbeten) under budgetåret 1946/47 för de
fyra ovanberörda nuvarande förvaltningsorganen av dem själva uppskattats
till cirka 65 miljoner kronor, medan den nya fortifikationsförvaltningen beräk -

Statsutskottets utlåtande nr 136.

13

nats skola utföra nybyggnadsarbeten för en årskostnad av cirka 30 miljoner
kronor.

Den av departementschefen förordade avvikelsen från 1946 års utrednings
förslag beträffande bestridandet av kostnaderna för avlöning av ordinarie
tjänstemän å byggnadsbyrån inverkar icke å de nyss framlagda jämförelserna
mellan totalkostnaderna för (Ten nuvarande och den föreslagna förvaltningsorganisationen.

Beträffande övergången till den nya organisationen har departementschefen
funnit en viss förberedelsetid erforderlig, innan det nya ämbetsverket
kan träda i funktion. 1946 års utredning har med beaktande härav ansett,
att omorganisationen skulle kunna genomföras tidigast den 1 januari
1948. Den angivna tiden har synts departementschefen lämpligt vald. Det har
emellertid ansetts böra ankomma på Kungl. Maj:t att slutligt fastställa tidpunkten
för reformens genomförande, lämpligen efter förslag av den särskilda
delegation, som i enlighet med utredningarnas förslag skulle tillsättas för att
förbereda den nya organisationens genomförande.

Det har synts få ankomma på Kungl. Maj:t- att besluta, i vad mån på detta
förvaltningsområde nu verksamma organ helt eller delvis skola bibehållas
någon tid efter omorganisationens genomförande. Kostnaderna för de särskilda
förvaltningsorgan, som sålunda eventuellt skulle bibehållas under en
övergångstid, hava ansetts böra bestridas från de anslag, varifrån motsvarande
kostnader för närvarande utgå.

I samband med 1943 års beslut rörande omorganisation av den centrala försvarsförvaltningen
bemyndigade riksdagen Kungl. Maj:t, bland annat, att å
övergångsstat överföra beställnings- eller befattningshavare, som icke kunde
överflyttas till lämplig beställning eller befattning i den nya organisationen.
Då dylika åtgärder i undantagsfall kunna visa sig erforderliga även vid den
här föreslagna omorganisationen, har departementschefen funnit ett motsvarande
bemyndigande nu böra utverkas. Utnyttjande av bemyndigandet kan
ifrågakomma endast beträffande personal inom arméns fortifikationsförvaltning
och fortifikationskåren.

Frågan om det nya ämbetsverkets lokalbehov har synts departementschefen
böra ytterligare övervägas.

Såsom i ärendet framhållits har frågan om en omorganisation av den för
närvarande försvarsgrensvis ordnade fortifikations- och byggnadsförvaltningen
inom försvaret i syfte att åstadkomma större enhetlighet och effektivitet inom
detta område av den militära förvaltningsverksamheten varit föremål för ingående
undersökningar under de senaste åren. Med genomförandet av reformen
har emellertid ansetts böra anstå till dess det byggnadsprogram, som ingått
i försvarets femårsplan, slutförts. Kungl. Maj:t har funnit tidpunkten nu vara
inne för genomförandet av omorganisationen i fråga och i föreliggande proposition
framlagt förslag i ämnet.

Med hänsyn till det pågående utredningsarbetet inom 1945 års försvarskommitté
skulle det enligt utskottets mening kunna ifrågasättas, huruvida icke
ett ytterligare uppskov med prövningen av organisationsfrågan bör ske. Å andra

Utskottet

14

Statsutskottets utlåtande nr 136.

sidan tala emellertid vägande skäl för att det nuvarande provisoriet med därav
följande olägenheter snarast ersättes av en mera planmässig anordning. Detta
skulle vara av betydelse bland annat med hänsyn till angelägenheten av att
åstadkomma en rationalisering och standardisering av verksamheten och därmed
ett nedbringande av administrationskostnaderna. Då såsom departementschefen
framhållit den nybyggnadsverksamhet, som under överblickbar tid
kommer i fråga inom försvaret, utan svårighet torde kunna omhänderhavas av
ett organ, är det givetvis föga rationellt att bibehålla särskilda byggnadsorgan
för de tre försvarsgrenarna, Svårigheterna att under nuvarande osäkra anställningsförhållanden
kvarhålla och rekrytera personal i försvarets byggnadsorgan
utgöra även ett skäl för att organisationsfrågan nu löses. Utskottet anser
därför, att med den länge bebådade omorganisationen på detta förvaltningsområde
icke längre bör anstå.

Enligt principbeslut av 1943 års riksdag skall fortifikations- och byggnadsväsendet
inom försvaret centraliseras till ett organ. Utskottet kan icke finna
att några skäl framkommit, som nu böra föranleda riksdagen till annat ställningstagande.
Vad beträffar de på grundval av nämnda principbeslut framlagda
organisationsalternativen har utskottet i likhet med departementschefen
samt det övervägande antalet i ärendet hörda myndigheter och organisationer
funnit organisationsfrågans lösning inom ramen för det såsom alternativ I
betecknade förslaget i nuvarande läge vara att föredraga. I överensstämmelse
härmed tillstyrker utskottet, att ledningen av försvarets fortifikationsoch
byggnadsverksamhet i huvudsak sammanföres till ett ämbetsverk —-fortifikationsförvaltningen — som skulle övertaga de arbetsuppgifter, som
nu ankomma på arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningens fortifikationsavdelning
och flygförvaltningens bvggnadsavdelning — med undantag
dock för flygfältsbyrån — samt försvarets bostadsanskaffningsnämnd. Då det
är lämpligt, att vid sistnämnda alternativ nära samarbete bedrives mellan de
militära och civila byggnadsorganen synes på så sätt föreslagits en särskild
samarbetsdelegation böra inrättas för ändamålet.

Beträffande de under avsnittet Särskilda organisationsfrågor berörda spörsmålen
kan utskottet helt ansluta sig till vad departementschefen på basis av
1944 och 1946 års utredningar härutinnan anfört och föreslagit. Vad särskilt
gäller ledningen av statens bränslekontrollerande verksamhet, varom delade
meningar yppats, finner utskottet i likhet med departementschefen lämpligt,
att tills vidare får anstå med ändring i gällande organisation.

I fråga om de allmänna grunderna för ämbetsverkets organisation anser
utskottet sig kunna godtaga det härutinnan framlagda förslaget.

Utskottet finner tillräckligt starka skäl hava anförts för att chefsskapet för
det nya ämbetsverket bör kunna anförtros antingen militär eller civil befattningshavare,
varför utskottet ansluter sig till departementschefens uppfattning
i denna fråga. Chefskapet för fortifikationskåren och uppdraget att vara
inspektör för rikets befästningar bör dock såsom förutsatts tillkomma
chefen för befästningsbyrån. Utskottet finner sig även böra tillstyrka, atf
befattningen som verkschef placeras i lönegrad Öb 5 för en militär och C 12
för en civil innehavare.

Statsutskottets utlåtande nr 136.

15

Enligt departementschefens förslag till personalberäkningar m. in. skulle
för underhålls- och förvaltningsverksamhet erforderlig personal för närvarande
endast till en mindre del erhålla ordinarie anställning, medan återstoden
skulle anställas såsom extra ordinarie. I fråga om nybyggnadsverksamheten
skulle extra ordinarie befattningar inrättas för omkring hälften av den personal,
som på längre sikt beräknas erforderlig. Förslaget i denna del har icke
givit utskottet anledning till särskilt uttalande. Mot de föreslagna lönegradsplaceringarna
synes icke heller någon befogad erinran vara att framställa.
Det torde emellertid böra vara Kungl. Maj:t obetaget att beträffande
den icke-ordinarie personalen i rationaliseringssyfte vidtaga de jämkningar,
som kunna finnas påkallade.

I likhet med det av 1943 års riksdag i samband med omorganisationen av
den centrala försvarsförvaltningen lämnade bemyndigandet för Kungl. Maj:t
att å övergångsstat överföra beställnings- eller befattningshavare, som icke
kunde överflyttas till lämplig beställning eller befattning i den nya organisationen,
synes Kungl. Maj:t böra erhålla motsvarande bemyndigande i fråga
om personal inom arméns fortifikationsförvaltning och fortifikationskåren.

Kungl. Maj:ts förslag i de delar, varom utskottet i det föregående icke
särskilt yttrat sig, hava icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet vill slutligen såsom kostnadsjämförelse framhålla, att personalkostnaderna
för den nuvarande organisationen uppgå till 5 800 000 kronor och
vid den föreslagna organisationen till 2 820 000 kronor. Härvid är emellertid,
såsom departementschefen framhållit, att märka, att den sammanlagda medelsförbrukningen
för nybyggnad och därmed jämställda företag (med undantag
för flygfältsarbeten) under budgetåret 1946/47 för de nuvarande militära
byggnadsminnen uppskattats till cirka 65 miljoner kronor, medan den nya
fortifikation sförvaltningen enligt propositionen beräknats skola utföra nybyggnadsarbeten
för en årskostnad av cirka 30 miljoner kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att den centrala fortifikations- och byggnadsförvaltningen
inom försvaret skall organiseras efter i huvudsak de
riktlinjer, som i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för
den 28 februari 1947 angivits;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att å övergångsstat överföra beställnings-(befattnings-)
havare, som icke kan överflyttas till lämplig
beställning (befattning) i den nya organisationen.

2:o) Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 2, s. 126—129) att

dels medgiva, att å personalförteckning för fortifikationsförvaltningen må
uppföras i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 28 februari 1947.
angivna befattningar;

dels fastställa av departementschefen fiirordad avlöningsstat för fortifika -

16

Statsutskottets utlåtande nr 136.

tionsförvaltningen, att tillämpas tills vidare under budgetåret 1947/48 från
och med den tidpunkt, som må av Kungl. Maj:t bestämmas;

dels ock till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor.

Såsom framgår av vad som anförts under punkt 1 har förordats, att för
den centrala ledningen av fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret
skall inrättas ett nytt ämbetsverk, fortifikationsförvaltningen, vilket
beräknats kunna träda i verksamhet tidigast den 1 januari 1948.

Departementschefen har anfört, att ehuru tidpunkten för den nya organisationens
genomförande icke nu kunde med säkerhet bedömas, vid anslagsberäkningarna
för nästa budgetår för såväl det nya ämbetsverket som de nu befintliga
förvaltningsorganen syntes böra förutsättas, att det nya verket organiserades
från och med den 1 januari 1948. För det nya ämbetsverket borde
alltsa anvisas medel för ett halvt budgetår. Skulle det visa sig, att övergången
till den nya organisationen kunde äga rum vid annan tidpunkt, komme belastningen
å det nya ämbetsverkets anslag att över- eller understiga den beräknade,
medan medelsförbrukningen för de förvaltningsorgan, som skulle ersättas
av det nya verket, komme att i motsvarande mån minska respektive öka.

Avlöningsstaten för det nya ämbetsverket borde enligt departementschefen
utformas efter de grunder, som angivits i årets statsverksproposition (bil. 6,
s. 12). Med hänsyn till ovissheten rörande tidpunkten för den nya organisationens
genomförande syntes samtliga i avlöningsstaten ingående anslagsposter
böra betecknas förslagsvis och alltså icke av riksdagen maximeras. Överskridande
av anslagspost, som enligt eljest tillämpade grunder skulle vara
maximerad, borde dock icke få äga rum utan Kungl. Maj:ts medgivande. Yad
sålunda anförts syntes departementschefen böra gälla även för övriga av omorganisationen
berörda myndigheter.

För den personal, vars avlöning skulle utgå av avlöningsanslag, skulle
enligt vad som förordats under punkt 1 inrättas följande ordinarie befattningar,
nämligen 1 chef (C 12 eller Öb 5), 1 byggnadschef och 1 chef för kasernbyrån
(C 8), 1 chefsarkitekt och 1 sektionschef, forskare, (C 7), 1 chef för
administrativa byrån och 1 förste byrådirektör (A 30), 1 byrådirektör (A 28),
1 förste byråingenjör eller arkitekt och 1 förste byråsekreterare (A 26), 1 förste
byråsekreterare (A 24), 1 byråingenjör eller arkitekt, 1 byråsekreterare och 1
revisor (A 21), 1 maskinist (A 12), 1 eldare av 1. klass, 1 förste expeditionsvakt
och 3 kanslibiträden (A 7), 3 expeditionsvakter och 1 portvakt (A 5) samt
7 kontorsbiträden och 1 telefonist (A 4).

Å övergångsstat skulle kvarstå eu för närvarande å arméns fortifikationsförvaltnings
personalförteckning redovisad kansliskrivare i A 11.

Extra ordinarie befattningar i högre lönegrad än 21 skulle finnas till följande
antal, nämligen 3 byrådirektörer (Eo 28), 1 arkitekt, 5 förste byråingeujörer,
1 förste byråsekreterare och 1 jägmästare (Eo 26) samt 1 arkitekt, 1
brandinspektör, 3 byråingenjörer, 3 byråingenjörer eller arkitekter och 1 förste
byråsekreterare (Eo 24).

Statsutskottets utlåtande nr 136.

17

Slutligen skulle finnas följande för pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar,
nämligen 8 för officerare (1 Oa 15 och 7 Oa 10) samt 2 för underofficerare
(U0 7).

För den personal, som beräknas erforderlig för nybyggnadsverksamheten
och skulle avlönas med anlitande av byggnadsanslag, skulle på personalförteckningen
uppföras följande extra ordinarie befattningar i högre lönegrad
än 21, nämligen 1 byrådirektör (Eo28), 1 arkitekt, 3 förste byråingenjörer,

I intendent och 2 överkontrollanter (Eo 26) samt 2 arkitekter, 5 byråingenjörer
och 1 kamrerare (Eo 24).

För det nya ämbetsverket föreslås alltså 32 ordinarie befattningar — varav

II i högre lönegrad än 21 — och 36 extra ordinarie befattningar i högre lönegrad
än 21. Antalet extra ordinarie befattningar i de högre lönegraderna är
således mer än tre gånger så stort som antalet ordinarie befattningar i
lönegrader högre än 21. Såsom av det föregående framgår har nämligen en
viss återhållsamhet ansetts motiverad, då det gällt inrättande av ordinarie
befattningar.

Departementschefen har anfört, att då icke nu kunde överblickas, vilka befattningshavare
hos de nuvarande myndigheterna som komme att vinna anställning
i det nya verket, av den reglerade befordringsgången föranledda ordinarie
befattningar icke borde inrättas under nästa budgetår vare sig vid den
nya fortifikationsförvaltningen eller vid de organ, som skulle uppgå däri.

I enlighet med 1946 års utrednings förslag har departementschefen för befästningsbyrån
beräknat 3 förvaltningsarvoden å 720 kronor, 1 för mobiliseringssektionen
och 2 för underhålls- och nyanläggningssektionen.

Avlöningskostnaderna för det nya verket ha, såsom av punkt 1 framgår, av
1946 års utredning för helt år beräknats till 900 000 kronor enligt nuvarande
löneläge. Den av departementschefen förordade överflyttningen av avlöningskostnaderna
för två ordinarie befattningar å byggnadsbyrån från byggnadsanslag
till avlöningsanslag har beräknats medföra en ökning av sistnämnda
anslag med 32 000 kronor. Med beaktande av den allmänna löneregleringen har
departementschefen uppskattat kostnaderna under anslaget till 1300 000
kronor.

För nästa budgetår har i enlighet med det förut anförda beräknats medel för
endast senare hälften av budgetåret, varför medelsbehovet skulle utgöra
650 000 kronor.

Utskottet har vid behandlingen av föregående punkt tillstyrkt, att den centrala
fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret organiseras
efter de riktlinjer som av departementschefen angivits. Härvid har utskottet
jämväl godtagit av departementschefen förordad personaluppsättning för det
nya ämbetsverket.

Med hänsyn till att berörda ämbetsverk beräknats kunna träda i verksamhet
tidigast den 1 januari 1948 böra i enlighet med departementschefens förslag
medel för detsamma nu anvisas allenast för senare hälften av budget Bihang

till riksdagens protokoll 1947. 6 sand. Nr 136—138. mo J7 2

Utskottet.

18

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Utskottet.

året 1947/48. Mot den från denna utgångspunkt verkställda beräkningen av
förevarande anslag synes intet vara att erinra.

Utskottet, som ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad
departementschefen under förevarande punkt anfört, får hemställa,
att riksdagen må

a) medgiva, att å personalförteckning för fortifikationsförvaltningen
må uppföras i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 28 februari 1947 angivna befattningar;

b) fastställa följande avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,
att tillämpas tills vidare under budgetåret 1947/48 från
och med tidpunkt, som må av Kungl. Maj:t bestämmas:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... kronor 165 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes befattningar,

förslagsvis ........................... » 60 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ » 1080

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ » 425 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis........................... » 38 920

Summa kronor 690 000
Särskilda upphör dsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................... kronor 40 000

Nettoutgift kronor 650 000
c) till Forlifikationsförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1947/48 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
650 000 kronor.

3:o) Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 3, s. 129) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 105 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningens omkostnader för helt budgetår ha beräknats
till 210 000 kronor, varav 6 000 kronor till sjukvård, 35 000 kronor till reseersättningar,
167 000 kronor till expenser och 2 000 kronor till publikationstryck.
Det för nästa budgetår äskade anslaget är avsett att täcka ämbetsverkets
omkostnader från och med den 1 januari 1948, vid vilken tidpunkt
ämbetsverket beräknats tidigast kunna träda i verksamhet.

Under hänvisning till vad utskottet anfört vid behandlingen av närmast
föregående punkt får utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den
verkställda kostnadsberäkningen, hemställa,

att riksdagen må till Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 105 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 136.

19

4:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar# I propositionen nr 1 bär
Kungl. Haj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 14) föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 1500 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 142 (punkt 4, s.
129 och 130) föreslagit riksdagen att.

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns
fortifikationsförvaltning, att tillämpas för budgetåret 1947/48 under tid som
må av Kungl. Maj:t bestämmas,

dels ock till Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 478 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 656 000 kronor.

Såsom framgår av vad under punkt 2 anförts har departementschefen vid
anslagsberäkningarna för nästa budgetår förutsatt, att den för försvaret gemensamma
fortifikationsförvaltningen skulle organiseras från och med den 1
januari 1948, varför medel för arméns fortifikationsförvaltning ansetts böra
beräknas för första hälften av nämnda budgetår.

Anledning har ansetts saknas att för berörda tid vidtaga ändring i den nu
befintliga organisationen, och medelsbehovet har därför enligt nu gällande

löneläge beräknats till —j 328 000 kronor. Den allmänna löneregle -

ringen har beräknats föranleda en merkostnad av 150 000 kronor.

I anslutning till vad utskottet i det föregående anfört, tillstyrker utskottet,
att medel för arméns fortifikationsförvaltning anvisas för första hälften av
budgetåret 1947/48. Utskottet, som intet har att erinra mot den från denna
utgångspunkt verkställda beräkningen av förevarande anslag, får hemställa,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för arméns fortifikationsförvaltning,
att tillämpas för budgetåret 1947/48 under tid, som
må av Kungl. Maj:t bestämmas:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................................... kronor 44 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes befattningar,

förslagsvis .............................. » 50 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ » 7 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ » 380 000

5. Körligt tillägg, förslagsvis ........................... » 28 000

Utskottet.

Summa kronor 509 000

20

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Utskottet.

Särskilda upphör dsmedél:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. kronor 31 000

Nettoutgift kronor 478 000

b) till Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1947/48 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 478 000 kronor.

5:o) Arméns fortifikationsförvaltnmg: Omkostnader. I propositionen nr 1 har
Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 14) föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméns fortifikationsförvaltning:
Omkostnader för budgetåret 1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 185 000
kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 142 (punkt 5, s.
130) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 95 000 kronor.

Pörevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 185 000 kronor.
Det för nästa budgetår äskade anslaget, =j i avrundat tal 95 000

kronor, är avsett att täcka arméns fortifikationsforvaltnings omkostnader intill
den 1 januari 1948, vid vilken tidpunkt det föreslagna nja ämbetsverket, fortifikationsförvaltningen,
beräknats tidigast kunna träda i verksamhet.

Utskottet, som hänvisar till vad utskottet anfört vid behandlingen av punkterna
2 och 4, tillstyrker den under förevarande punkt äskade medelsanvisningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Arméns fortifikationsförvaltning: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 under fjärde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 95 000 kronor.

6:o) Marinförvaltningen: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t
under fjärde huvudtiteln (punkt 18) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, för ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 620 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 142 (punkt 6, s.
130—135) föreslagit riksdagen att

dels medgiva uppförande på personalförteckningen för marinförvaltningen
av ytterligare 5 befattningar för kontorsbiträden i lönegrad A 4;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för marinförvaltningen,
att tillämpas under budgetåret 1947/48;

dels ock till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 665 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 136.

21

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 455 000 kronor.

Marinförvaltningen har från och med november 1944 genomfört en centralisering
av personalärendena till ett personalkontor, inordnat i civilbyrån. Å
personalkontoret handläggas ärenden angående ämbetsverkets egen civila personal
samt vissa frågor rörande militär och civilmilitär personal vid förvaltningen
och rörande civil extra och extra ordinarie sakanslagsavlönad personal
vid underställda förvaltningsorgan och förband. Vid personalkontoret anställd
personal med lön enligt löneplanen MEx avlönas nu från sakanslag. Ifrågavarande
personal utgöres av en kontorist i MEx 11, ett kanslibiträde i MEx 7
och ett kontorsbiträde i MEx 4. Departementschefen har förordat, att lönekostnaderna
för denna personal överflyttas till avlöningsanslaget och att personalen
därvid erhåller extra ordinarie anställning. Departementschefen har
vidare förordat, att en befattning i MEx 10 såsom, upp b ö r d s m a n för skrivmaterielförrådet
och en befattning i Eo 8 såsom souschefens sekreterare, nu avlönade
från sakanslag, överföras till avlöning från avlöningsanslaget, den sistnämnda
med placering i Eo 7 såsom kanslibiträde, ävensom att tre extra ordinarie
kontorsskrivarbefattningar inrättas vid förrådskontrollkontoret i utbyte
mot extra befattningar.

Yad beträffar befattningar för pensionerad personal föreslås inrättande av
två sådana befattningar för underofficerare i löneklassen UO 7.

Genom de här föreslagna överflyttningarna av avlöningskostnader från sakanslag
till marinförvaltningens avlöningsanslag kommer, framhåller departementschefen,
belastningen å vissa materielanslag att minska. Denna minskning
bleve dock av så ringa betydelse att särskild hänsyn härtill vid bedömandet
av anslagsbehov för nästa budgetår icke syntes behöva tagas.

Då så gott som all personal å marinförvaltningens fortifikationsavdelning
avlönades antingen från sakanslag eller från arméns avlöningsanslag, komme
enligt departementschefen den av honom förordade omorganisationen av fortifikations-
och byggnadsförvaltningen inom försvaret att endast såtillvida påverka
personaluppsättningen å ämbetsverkets avlöningsanslag, att en befattning
för pensionerad officer (Oa 10) kunde indragas. Den minskade belastning
å anslaget, som föranleddes härav, borde beräknas för halva budgetåret.

I anledning av den reglerade befordringsgången för biträdespersonal tillkomme
enligt departementschefen från och med ingången av nästa budgetår 5
befattningar för ordinarie kontorsbiträden i A 4. Av dessa avsåges en för extra
ordinarie befattningshavare i 7 lönegraden. Vikariatsförordnande på sistnämnda
kontorsbiträdesbefattning förutsattes icke skola förekomma,

Anslagshöjningen utgör 210 000 kronor, varav belöpa på reglerad befordringsgång
för viss personal 6 200 kronor samt på löneregleringen i runt tal
175 000 kronor.

De av departementschefen för nästa budgetår förordade förändringarna beträffande
marinförvaltningens personaluppsättning präglas av den återhållsamhet,
som bör iakttagas i avvaktan på den översyn av försvarets centrala
förvaltningsorganisation som nu pågår. Utskottet har därför intet att erinra

Utskottet.

22

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Utskottet.

mot vad departementschefen härutinnan föreslagit liksom ej heller mot den
verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,
att riksdagen må

a) medgiva uppförande på personalförteckningen för marinförvaltningen
av ytterligare 5 befattningar för kontorsbiträden
i lönegrad A 4;

b) godkänna följande avlöningsstat för marinförvaltningen,
att tillämpas under budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis.......................................... kronor 254 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes befattningar,

förslagsvis ...................... » 191700

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .................. » 8 640

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 288 000

5. Eörligt tillägg, förslagsvis .................... » 42 660

Summa kronor 785 000

Särskilda upphördsrnedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 120 000

Nettoutgift kronor 665 000

c) till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1947/48
under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 665 000
kronor.

7:o) Marinförvaltningen: Omkostnader. I propositionen nr 1 har Kungl.
Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 18) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Marinförvaltningen: Omkostnader för
budgetåret 1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 142 (punkt 7, s.
135 och 136) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 415 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 435 000
kronor.

Anslagsminskningen beror väsentligen på minskade bränslekostnader på
grund av övergång till oljeeldning.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

Statsutskottets utlåtande nr 136.

23

att riksdagen må till Marinförvaltningen: Omkostnader för
budgetåret 1947/48 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 415 000 kronor.

8:o) Flygförvaltningen: Avlöningar. I propositionen nr 1 bär Kungl. Maj:t
under fjärde huvudtiteln (punkt 18) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 700 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 142 (punkt 8,
s. 137—140) föreslagit riksdagen att

dels medgiva uppförande på personalförteckningen för flygförvaltningen av
ytterligare 4 kontorsbiträdesbefattningar i lönegrad A 4;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygförvaltningen,
att tillämpas under budgetåret 1947/48;

dels ock till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 850 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 500 000
kronor.

Med hänsyn till den tekniska utvecklingen inom flygvapnet har det såsom
gratifikationer till provflygare avsedda beloppet 2 400 kronor föreslagits höjt
till 5 000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt att en extra ordinarie befattning inrättas
för bibehållande vid flygförvaltningen av den kriminaltekniska expert för
biträde åt haverikommissioner m. m., som ämbetsverket sedan några år anlitat.
Behovet av denna befattning syntes komma att i sitt sammanhang med övriga
organisationsspörsmål inom ämbetsverket prövas av 1946 års militära förvaltningsutredning.
I avvaktan på denna prövning har departementschefen icke
tillstyrkt högre löneställning än 18 lönegraden för denna befattning.

Flygförvaltningen har anfört, att vissa kostnader för ämbetsverkets underhålls-
och flygfältsbyråer borde överflyttas från byggnadsanslag, som med
minskade investeringar icke lämna tillgång till kostnadernas bestridande, och
ifrågasatt, att kostnaderna, vilka avse underhåll av byggnader och flygfält, i
fortsättningen skulle tillfälligtvis utgå av avlöningsanslaget. Departementschefen
har erinrat, att han i det föregående förutsatt, att underhållet av flygfält
även i fortsättningen skulle ombesörjas av flygförvaltningen men underhållet
av flygvapnets kaserner och husbyggnader från tidpunkt som Kungl.
Maj:t bestämde (preliminärt beräknad till den 1 januari 1948) av det för försvaret
gemensamma byggnadsorgan, som av departementschefen förordats,
samt att avlöningskostnaderna för den personal som stadigvarande erfordrades
för underliållsverksamheten skulle bestridas från avlöningsanslag. I överensstämmelse
härmed borde enligt departementschefen medel för bestridande
av avlöningskostnader och omkostnader för flygfältsunderhållet beräknas
under flygförvaltningens avlönings- respektive omkostnadsanslag. I vad avser
underhållet av husbyggnader ha motsvarande kostnader av departementschefen
för första halvåret 1948 beräknats under avlönings- och omkostnadsstaterna
för det nya byggnadsorganet. Återstoden av sistnämnda på budgetåret 1947/48

24

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 136.

belöpande kostnader böra, framhåller departementschefen, överföras till flygförvaltningens
nyssberörda anslag. Departementschefen beräknade här avsedda
avlöningskostnader under icke-ordinarieposten till 85 000 kronor, varav
40 000 kronor för personal för underhåll av flygfält och 45 000 kronor för
personal för byggnadsunderhåll. Det borde enligt departementschefen ankomma
på Kungl. Maj:t att närmare reglera medelsanvisningen för ifrågavarande
ändamål.

I anledning av den reglerade beforaringsgången för biträdespersonalen tillkomma
vid flygförvaltningen 4 befattningar för ordinarie kontorsbiträde i A 4
från och med den 1 juli 1947. En av dessa befattningar avses för en extra ordinarie
befattningshavare i Eo 7.

Anslagshöjningen utgör 350 000 kronor, varav omkring 5 000 kronor belöpa
på reglerad befordringsgång för biträdes- och amanuenspersonal samt omkring
240 000 kronor på löneregleringen.

Den av departementschefen förordade anslagshöjningen belöper, i den mån
den icke motsvarar automatisk kostnadsökning i anledning av reglerad befordringsgång
för biträdes- och amanuenspersonal samt den allmänna löneregleringen,
i huvudsak på avlöningskostnaderna för den personal som stadigvarande
erfordras för underhåll av byggnader och flygfält och som för närvarande
avlönas med anlitande av byggnadsanslag. Såvitt avser underhåll av
byggnader ha emellertid berörda kostnader endast övergångsvis och för halva
budgetåret beräknats under förevarande anslag, enär desamma för återstoden
av budgetåret avsetts skola bestridas från det föreslagna nya ämbetsverkets,
fortifikationsförvaltningens, avlöningsanslag.

Utskottet, som hänvisar till vad utskottet i det föregående anfört vid behandlingen
av punkterna 1 och 2, har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts under
förevarande punkt framställda förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) medgiva uppförande på personalförteckningen för flygförvaltningen
av ytterligare 4 kontorsbiträdesbefattningar i lönegrad
A 4;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygförvaltningen, att
tillämpas under budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... kronor 338 000

2. Arvoden till pensionerad personal i ar vodesbefattningar,

förslagsvis.............. » 170 400

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis...... » 8 600

Statsutskottets utlåtande nr 136. 25

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis............................ kronor 390 000

Anm. Därest befattningen såsom chef för materielavdelningens
normaliebyrå besattes med innehavare
i lönegrad Ca 28 (motsvarande), skall av denna post
innehållas ett belopp, beräknat efter 16 500 kronor
för helt budgetår.

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. »_53 000

Summa kronor 960 000

Särskilda upphördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis.................... kronor 110 000

Nettoutgift kronor 850 000

c) till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1947/48
under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 850 000
kronor.

9:o) Flygförvaltningen: Omkostnader. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t
under fjärde huvudtiteln (punkt 18) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Flygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret
1947/48 beräkna ett förslagsanslag av 380 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 142 (punkt 9, s. 140
och 141) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 375 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 380 000
kronor.

Flygförvaltningen har för nästa budgetår beräknat anslaget till 384 500
kronor. Emellertid har marinförvaltningen räknat med oljeeldning i ämbetsbyggnaderna
under nästa budgetår och till följd därav väsentligt minskade
bränslekostnader. För flygförvaltningens del har marinförvaltningen räknat
med 52 000 kronor mot i flygförvaltningens beräkningar ingående 82 000 kronor
för detta ändamål, vilket alltså skulle medföra en anslagsminskning av
30 000 kronor. Å andra sidan har departementschefen förordat, att vissa
expenser för flygförvaltningens byggnadsavdelnings underhålls- och flygfältsbyråer
skulle under nästa budgetår bestridas av flygförvaltningens omkostnadsanslag.
Dessa kostnader ha beräknats till omkring 18 000 kronor. Vidare
bör enligt departementschefen anslagsposten reseersättningar, nu upptagen
till 30 000 kronor, till följd av de beslutade höjningarna av resetraktamenten,
enligt av förvaltningen under hand ingiven beräkning, höjas med omkring
2 000 kronor. Anslaget skulle enligt dessa beräkningar komma att uppgå till
(384 500 — 30 000 + 18 000 + 2 000 =) 374 500 kronor. Departementschefen
har föreslagit, att anslaget upptages med i avrundat tal 375 000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag, hemställer,

att riksdagen må till Flygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret
1947/48 under fjärde huvudtiteln anvisa'' ett förslagsanslag
av 375 000 kronor.

Utskottet.

26

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Utskottet.

Utskottet.

10:o) Försvarets bostadsanskaffningsnämnd: Avlöningar. I propositionen nr
1 liar Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 156) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets bostadsanskaffningsnämnd:
Avlöningar för budgetåret 1947/48 beräkna ett förslagsanslag
av 89 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 142 (punkt 10,
s. 141) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 45 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 89 000 kronor.

Såsom under punkt 2 anförts har departementschefen vid anslagsberäkningarna
för nästa budgetår förutsatt, att den för försvaret gemensamma fortifikationsförvaltningen
skulle organiseras från och med den 1 januari 1948,
varför medel för försvarets bostadsanskaffningsnämnd ansetts böra beräknas
för första hälften av nämnda budgetår.

Anledning saknas, framhåller departementschefen, att för berörda tid vidtaga
ändring i den nu befintliga organisationen, och han har därför beräknat

medelsbehovet till j i avrundat tal 45 000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarets bostadsanskaffningsnämnd:
Avlöningar för budgetåret 1947/48 under fjärde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 45 000 kronor.

ll:o) Försvarets bostadsanskaffningsnämnd: Omkostnader. I propositionen
nr 1 har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 156) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets bostadsanskaffningsnämnd:
Omkostnader för budgetåret 1947/48 beräkna ett
förslagsanslag av 30 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 142 (punkt 11, s.
142) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 15 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 30 000 kronor.
Departementschefen har med beaktande av vad han anfört under punkterna
2 och 4 i propositionen nr 142 beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till

''30 000 _j

15 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Försvarets bostadsanskaffningsnämnd:
Omkostnader för budgetåret 1947/48 under fjärde- huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 15 000 kronor.

Stockholm den 22 maj 1947.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 137.