Statsutskottets utlåtande nr 134.
1
Nr 134.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för budgetåret 1947148 till kostnader för ritningar
in. in. till en ny statsisbrytare.
(l:a avd.)
I propositionen nr 216 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 11 april 1947, föreslagit
riksdagen att till Statens isbry tarverksamhet: Kostnader för ritningar
in. m. till en ny statsisbrytare för budgetåret 1947/48 under tionde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
Enligt den plan för ordnande av statens isbrytarverksamhet, som godkändes
av 1944 års riksdag (skr. nr 429), skall staten svara för all havsisbrytning
och viss kustisbrytning, medan däremot lokalisbrytning icke skall åvila
staten såsom en skyldighet.
För fullgörande av sina åligganden med avseende på isbrytningsverksamheten
disponerar staten för närvarande två havsisbrytare, Atle och Ymer.
Statsisbrytaren Atle, som färdigställdes 1926, är 59,3 m lång och 16,2 in
bred samt har djupgående 6 m, deplacement 2 740 ton och maskinstyrka
6 000 indikerade hästkrafter. Statsisbrytaren Ymer, som färdigställdes 1933,
är 75 m lång och 18,6 m bred samt har djupgående 6,4 m, deplacement 4 330
ton och maskinstyrka 9 000 effektiva hästkrafter.
Utom Atle och Ymer finnas inom landet två andra isbrytarfartyg, vilka
pläga hänföras till kategorien havsisbrytare, nämligen Göteborgs stads Göta
Lejon, färdigställd 1932, med en maskinstyrka av 4 000 indikerade hästkrafter
samt Stockholms stads Isbrytaren II, färdigställd 1915, med en maskinstyrka
av 3 700 indikerade hästkrafter.
I proposition till 1944 års riksdag, nr 132, hemställde Kungl. Maj:t i enlighet
med ett förslag, som ursprungligen framförts av 1941 års isbrytarutredning
i dess betänkande (SOU 1942:53), att riksdagen måtte besluta anskaffande
av ytterligare ett statens isbrylarfartyg av något mindre dimensioner
än Atle och med en maskinstyrka av omkring 4 500 effektiva hästkrafter.
Fartyget beräknades draga en kostnad av högst 5 650 000 kronor.
Riksdagen biföll framställningen (skr. 1944:429). Sedan Kungl. Maj:t numera
tagit ställning till frågan om lämpligaste framdrivningsmaskineri för
den nya statsisbrytaren, vilken brukar benämnas isbrytaren C eller öresundsisbrytaren,
har marinförvaltningen fått i uppdrag alt uppgöra slutligt
förslag till fartyget.
flihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 134. ]
2
Statsutskottets utlåtande nr 134.
Utskottet.
I skrivelse den 14 mars 1947 har kommerskollegium — med överlämnande
av en inom kollegium efter samråd med chefen för marinen uppgjord promemoria
samt ett över promemorian avgivet yttrande av Sveriges redareförening
— hemställt, att förberedande åtgärder snarast måtte vidtagas för
anskaffande av en ny större havsisbrytare, avsedd att ersätta Atle, vilken därefter
borde utgöra reserv till isbrytarflottan. För täckande av kostnaderna
för ritningar, specifikationer, kostnadsberäkningar och andra förarbeten
erfordrades ett belopp av förslagsvis 50 000 kronor.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.
De erfarenheter, som vunnits under den snart lilländalupna, ovanligt svåra
isbrytningssäsongen, synas mig giva vid handen, att vår isbrytarflotta behöver
ett reservfartyg. Den redan vid 1944 års riksdag väckta frågan om anskaffande
av ytterligare en ny havsisbrytare utöver isbrytaren C bör sålunda
icke längre ställas på framtiden. Isbrytarna Atle och Ymer ha visserligen,
mycket tack vare personalens duglighet, undgått svårare skador, men om något
av dessa fartyg varit obrukbart under den tid, då issituationen var som
svårast, hade detta allvarligt försämrat vårt försörjningsläge. Därtill kommer,
att Atle om några år nått sådan ålder, att fartyget endast bör användas
såsom reserv, samt att Atle jämfört med Ymer är mycket dyrbar i drift. Självfallet
kommer vår isbrytarberedskap att bliva bättre, då isbrytaren C träder
i tjänst, men även om detta fartyg kan väntas komma att -— åtminstone under
milda och normalt stränga vintrar — förkorta verksamhetsperioden för
Atle och Ymer, är det dock icke avsett att helt ersätta någon av dem.
De från norrlandssjöfartens intressenter i olika sammanhang framförda
önskemålen om en ny havsisbrytare synas också ägnade att understryka behovet
därav. Slutligen må framhållas, att ett sådant fartyg i krig skulle utgöra
ett värdefullt tillskott till vår örlogsflotta.
På anförda skäl och då relativt lång tid kan beräknas åtgå, innan en ny
havsisbrytare kan färdigställas, förordar jag att förberedelser omedelbart vidtagas
för anskaffande av ett dylikt fartyg samt att medel anvisas för ändamålet.
Då den nya isbrytaren bland annat bör kunna bistå handelsflottans stora,
oceangående fartyg, torde den böra erhålla något större dimensioner än
Ymer. Kostnaderna för en isbrytare av denna storleksordning kunna vid nuvarande
prisläge uppskattas till inemot 10 millioner kronor.
Kommerskollegium bar beräknat kostnaderna för ritningar, specifikationer,
kostnadsberäkningar och andra förarbeten till fartygsbygget till 50 000
kronor, vilket icke givit mig anledning till erinran.
Såsom i ärendet framhållits föreligger en markerad brist i vårt nuvarande
isbrytarbestånd genom att egentlig reserv saknas för de statliga havsisbrytarna.
Härtill kommer att isbrytaren Atle är tämligen gammal och förhållandevis
omodern. Utskottet finner därför påkallat, att vår isbrytarberedskap
förstärkes med ytterligare en havsisbrytare, avsedd att ersätta Atle, som därefter
skulle utgöra reserv. Utskottet tillstyrker alltså, att medel nu anvisas för
bestridandet av kostnaderna för förarbetena till fartygsbygget och vill samtidigt
framhålla angelägenheten av att detsamma utan längre dröjsmål fullföljes.
Mot den för ändamålet äskade medelsanvisningen har utskottet icke
något att erinra.
Statsutskottets utlåtande nr 134.
3
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet: Kostnader
för ritningar m. m. till en ny statsisbrytare för budgetåret
1947/48 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.
Stockholm den 20 maj 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo,
Karl Andersson, Andrén, Bergvall, Mannerskantz, Boman, Gustaf Iwar Anderson,
Gustav Emil Andersson och Hesselbom; samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Ward, Malmborg
i Skövde, Andersson i Malmö, Rubbestad, Lindholm, Åkerström, Holmström,
Hoppe, Petterson i Degerfors och Birke.