Statsutskottets utlåtande nr 12-
1
Nr 12.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten,
För flera huvudtitlar gemensamma frågor, jämte i ämnet
väckta motioner.
(3:e och 4:e avd.)
I propositionen nr 1 (bilaga 2) ha under Utgifter å driftbudgeten, För flera
huvudtitlar gemensamma frågor, till behandling upptagits här nedan under
punkterna 1—6 angivna spörsmål (se statsrådsprotokollet över finansärenden
för den 3 januari 1947).
1. Avlönings- och omkostnadsanslagen m. m. Beträffande löneregleringsarbetet
har på grundval av 1946 års principbeslut om allmän lönereglering
för befattningshavare i statens tjänst och vid det statsunderstödda skolväsendet
(prop. nr 333; r. skr. nr 528) arbetet med löneregleringens vidare utformande
fullföljts inom 1945 års lönekommitté, och ett nytt betänkande
med förslag till närmare avlöningsbestämmelser är under utarbetande. Efter
det erforderlig remissbehandling av betänkandet ägt rum avses definitivt förslag
i ämnet skola föreläggas 1947 års riksdag.
I anslutning till den allmänna löneregleringen har det ansetts önskvärt att
vidtaga en omreglering av lönerna för statsrådets ledamöter. Detta spörsmål
upptages till behandling i det följande under punkten 4.
Såsom ett led i revisionen av den civila tjänsteförteckningen framlägges
under samma punkt även förslag angående löneställningen för vissa verkschefer.
I ett den 17 september 1946 avgivet betänkande (SOU 1946: 66) har 1944
års personalutredning framlagt förslag om reglerad befordringsgång för viss
biträdes- och amanuenspersonal. Beträffande utredningens förslag och de
däröver inhämtade yttrandena lämnas i det följande en redogörelse under
punkten 2.
Frågan om löneställningen för viss statsanställd sjukvårds- och ekonomipersonal
har närmare utretts av särskilda sakkunniga i ett den 30 september
1946 avgivet betänkande (SOU 1946: 67), vilket varit föremål för remissbehandling.
Betänkandet behandlas i förevarande sammanhang under
punkten 3.
Försvarets tjänsteförteckningssakkunniga ha i ett den 31 december 1946
avgivet betänkande framlagt förslag rörande revision i vissa delar av de till
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 12.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 12.
militära avlöningsreglementet och militära icke-ordinariereglementet hörande
tjänsteförteckningarna m. m. Avsikten är att förslagen efter remissbehandling
i erforderlig omfattning skola underställas riksdagens prövning.
Det fast anställda militära manskapets avlöningsförhållanden, vilka icke
omfattades av det vid 1946 års riksdag prövade löneförslaget, har varit föremål
för översyn genom 1946 års manskapslöneutredning. Avsikten är att
underställa även denna fråga riksdagens prövning. Detsamma gäller jämväl
frågan om lönereglering för distriktslantmätarna, vilket spörsmål är föremål
för utredning genom 1945 års lantmäteriutredning.
I detta sammanhang behandlas frågan om löneregleringens inverkan på
personalförteckningarna och avlöningsstaterna m. in., varvid bland annat
lämnas en närmare motivering till de bemyndiganden, som omnämnas i utskottets
yttrande här nedan. Utskottet får hänvisa till vad i dessa ämnen
anförts i statsrådsprotokollet å s. 3—-7.
I fråga om löneregleringens inverkan på anslagsberäkningarna angives i
statsrådsprotokollet den med allmänna löneregleringen sammanhängande nettoökningen
av utgifterna på huvudtitlarna till 70 milj. kronor.
I dessa beräkningar ingå icke kostnaderna för löneregleringen vid affärsverken
eller det kommunala skolväsendet.
På de olika huvudtitlarna äro upptagna särskilda anslag till sådana barntillägg,
som — ursprungligen ingående i dyrtidstilläggen — övergångsvis utgå
efter den senaste allmänna löneregleringens genomförande. Då frågan om
denna förmåns bibehållande blir beroende på prövning i samband med den
fortsatta behandlingen av löneregleringsärendet, ha barntilläggsanslagen
upptagits i riksstatsförslaget med endast beräknade belopp. På vissa specialbudgeter
förekomma dessutom särskilda anslagsposter till barntillägg. Då
dessa endast uppgå till obetydliga belopp, ha de fått kvarstå i staterna, utan
att utbrytning av respektive anslag ägt rum.
I fråga om nga befattningar m. m. har på det hela taget en stark återhållsamhet
ansetts nödvändig. Det framhålles, att i fråga om inrättande och lönegradsplacering
av befattningar i de högre biträdesgraderna särskild hänsyn
tagits till att en revision av tjänsteförteckningen i denna del förestår.
Vidkommande frågan om arvodesreglering framhålles bland annat att anställningsförhållandena
för arvodestagare anses kunna påverkas av det genom
1945 års lönekommitté bedrivna, fortsatta löneregleringsarbetet. En eventuell
fullständig omreglering av anställningsförhållandena anses emellertid av olika
skäl icke kunna genomföras redan från och med nästa budgetår. Det har
därför synts skäligt att ytterligare en förbättring av egentliga arvoden för
det kommande budgetåret företages, så att den förbättring av lönevillkoren
som den definitiva löneregleringen ger löntagare utöver det provisoriska lönetillägget
får en viss motsvarighet för arvodestagarnas del.
I vilka fall uppräkning av arvoden eller höjning av anslagsposter för möjliggörande
av dylik uppräkning är avsedd att äga rum, framgår av redogörelser
under vederbörande punkter i de olika huvudtitlarna.
Statsutskottets utlåtande nr 12■
3
2. Reglering av anställningsförhållandena för viss biträdes- och amanuenspersonal.
Under denna rubrik redogöres i statsrådsprotokollet för de
förslag, vilka framlagts i 1944 års personalutrednings förenämnda betänkande
angående reglerad befordringsgång för viss biträdes- och amanuenspersonal.
Vad beträffar frågan om anställnings- och avlöningsförhållanden för b iträdespersonal
med skriv- och kontorsgöromål har
utredningens prövning begränsats till skriv- och kontorsbiträdesgraderna.
De olika verkens personalförteckningar i vad angår de högre biträdesgradema,
alltså närmast kanslibiträdes-, kontorist- och kansliskrivartjänstema,
äro avsedda att bliva föremål för översyn genom en särskild sakkunnigutredning.
Den lägsta ordinarie biträdesgraden är för närvarande skrivbiträdestjänst
i lönegrad A 2. Personalutredningen har förordat, att lönegraden A 2 avskaffas
för biträdestjänster och att 2 lönegraden kommer till användning
enbart för icke-ordinarie befattningar. Lönegraden A 4 skall utgöra lägsta
ordinarie biträdesgrad. Denna lönegrad har ansetts regelmässigt böra uppnås
av varje biträde, i den mån vederbörande uppfyller de för vinnande av
ordinarie anställning allmänt gällande förutsättningarna.
Nyantagna biträden böra enligt utredningen principiellt anställas såsom
extra tjänstemän (enligt 1945 års lönekommittés terminologi såsom aspiranter).
Såsom normal begynnelselönegrad vid nyanställning av biträdespersonal
föreslås Ex 2. Den normala väntetiden för erhållande av ordinarie
anställning bör icke överstiga 7 år. Sammanfattningsvis kan utredningens
förslag till normal befordringsgång för biträdespersonal åskådliggöras
på följande sätt:
Ex 2 Eo 2 Eo 4 A 4
1 V2 år 1 år 4 V2 år
Under den av utredningen sålunda förordade befordringsgången har
utredningen ansett böra inordnas vissa grupper av statligt anställda biträden,
vilka i vissa avseenden skilja sig från övrig biträdespersonal i statstjänst.
Hit höra viss statistisk personal samt personal vid länsstyrelserna,
landsfiskalskontoren och häradsskrivarkontoren ävensom vissa telefonister.
Beträffande remissyttrandenas innehåll får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet,
s. 18—20.
Departementschefen har i allt väsentligt anslutit sig till personalutredningens
förslag och därvid framhållit, att genom dess förverkligande rådande
ojämnheter i den ifrågavarande personalens anställnings- och avlöningsförhållanden
kunna förväntas bli i huvudsak undanröjda (statsrådsprotokollet
s. 20—21).
Vidkommande anställnings- och avlöningsförhållanden för amanuenser
in. fl. därmed jämförliga befattningshavare har utredningen
var för sig upptagit följande olika amanuensgrupper inom statsförvaltningen.
4
Statsutskottets utlåtande nr 12.
Administrativa amanuenser inom den centrala statsförvaltningen. Här avses
amanuenspersonal i egentlig mening, d. v. s. den icke-ordinarie personal,
som inom statsdepartementen (utom utrikesdepartementet) och de centrala
ämbetsverken m. fl. myndigheter tages i anspråk för fullgörande av
administrativa arbetsuppgifter av skilda slag och som normalt utgör rekryteringspersonal
till ordinarie befattningar i 21 lönegraden.
Till en början behandlar utredningen de tingsmeriterade amanuenserna och
erinrar härvid, att full tingsmeritering numera kräver en tid av 2^2 år samt
att under hela tiden uppbäres arvode av statsmedel. Arvodet utgår med belopp,
motsvarande lön, rörligt tillägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg
till extra tjänsteman å I-ort i lönegrad och löneklass Ex 6:3 för tingsnotarieaspirant,
Ex 10:7 för tingsnotarie under första och Ex 15: 12 för tingsnotarie
under andra året.
Vid övervägande av frågan om den lämpliga löneställningen för de tingsmeriterade
amanuenserna har utredningen funnit, att en viss allmän höjning
av hela lönenivån är av behovet påkallad, och föreslagit följande befordringsgång:
-
Utredningen framhåller, att dess förslag i det hela innebär avsevärda
förbättringar i jämförelse med nuvarande förhållanden. Förutom att enligt
förslaget begynnelselönen skulle bli avsevärt högre och pensionsberättigande
anställning skulle uppnås inom kortare tid än för närvarande i allmänhet
vore fallet, skulle lägsta härvid tillämpliga lönegrad vara Eo 18. Vidare skulle
slutlönegraden på amanuensstadiet höjas från nuvarande Eo 18 till Eo 21
eller med tre lönegrader enligt nuvarande löneplan, motsvarande en höjning
med två lönegrader enligt den av 1945 års lönekommitté föreslagna, numera
av riksdagen godtagna löneplanen.
Då utredningen föreslagit, att lönegraden Eo 21 skulle representera det
normala slutsteget å icke-ordinariestadiet för amanuenserna, har utredningen
enligt vad densamma framhåller ansett, att vederbörande befattningshavare
rimligen borde kunna räkna med att inom skälig tid uppnå en löneställning,
som motsvarar de arbetsuppgifter, vilka i slutet av amanuenskarriären i regel
fullgöras. Utredningen betonar emellertid, att utredningen icke avsett, att
lönegraden Eo 21 skulle komma att framstå såsom en ersättning för lönegraden
A 21. Enligt utredningens mening borde man sträva efter inrättande av
ordinarie tjänster i A 21 i sådan utsträckning, att — med beaktande av
vederbörande verks organisatoriska uppbyggnad -— skäliga anspråk på uppnående
av det stadium i befordringsgången, som ordinarie anställning representerar,
kunna tillgodoses. Utredningen — som enligt sina direktiv icke
haft att ingå på frågan om tiden för ordinarieblivandet för annan personal
än biträdespersonal —- har därför förordat, att i anslutning till genomförandet
av utredningens förslag en allmän översyn kommer till stånd av relationen
Tings
tjänstgöring
2
V* år
Ex 17 Eo 18
1 år 2 år
Eo 20 Eo 21
2 år
Statsutskottets utlåtande nr 12. 5
mellan antalet ordinarie tjänster i 21 lönegraden och antalet icke-ordinarie
befattningar inom amanuenskarriären.
I fråga om icke tingsmeriterade amanuenser har utredningen föreslagit
följande befordringsgång:
Ex 15 Eo 16 Eo 18 Eo 20 Eo 21
1V2 år 2 år 2 år 2 år
Utredningen påpekar, att vad utredningen i fråga om de tingsmeriterade
amanuensernas befordringsgång anfört rörande möjligheterna att inom viss
tid erhålla befordran till ordinarie tjänst i lönegrad A 21 äger motsvarande
tillämpning beträffande de nu omhandlade amanuenserna.
Utredningen upptager härefter till prövning frågan om befordringsgången
för vissa amanuenser med kompetens eller utbildning av speciellt slag och
anför beträffande dem bland annat, att utredningen för sin del anser, att amanuenser,
som anställas inom statsförvaltningen efter avlagd akademisk examen
och fullgjord praktik av sådant slag, att deras sammanlagda utbildning i det
hela kan anses motsvara de tingsmeriterade juristerna, böra i avlönings- och
befordringshänseende kunna jämställas med dessa.
Amanuenser i hovrätter och vattendomstolar m. fl. Personalutredningen
har med hänsyn till föreliggande särskilda förhållanden ansett sig icke böra
förorda någon jämkning i de för amanuenser vid hovrätterna och vattendomstolarna
gällande ersättningsgrundema eller ersättningsförhållandena i
övrigt.
Attachéer vid utrikesförvaltningen, e. o. länsnotarier och e. o. länsbokhållare,
taxeringsassistenter samt amanuenser vid domkapitlen. Beträffande
här ifrågavarande befattningshavargrupper föreslår utredningen, att desamma
inordnas under de för amanuenser i allmänhet förordade befordringsschemata.
Utredningen anmärker emellertid, att för vissa av de här avsedda personalgrupperna
ett genomförande av utredningens förslag skulle medföra en
mindre försämring i förhållande till vad nu gäller. Frågan om särskilda övergångsanordningar,
som kunna erfordras i fråga om de icke tingsmeriterade
e. o. länsnotarier och e. o. länsbokhållare, behandlar utredningen i annat sammanhang.
Med hänsyn till de avsevärda svårigheter, som för närvarande föreligga
för rekrytering av taxeringsassistenttjänsterna, har utredningen icke ansett
uteslutet att av marknadsskäl åtminstone tills vidare avsteg får göras
från den befordringsgång, som utredningen funnit ligga närmast till hands.
I dylikt fall borde enligt utredningens förmenande den för de tingsmeriterade
amanuenserna förordade befordringsgången temporärt få utnyttjas.
Landsfögdeassistenter. 1946 års riksdag har i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 209 godkänt ändrade grunder för landsfogdeassistentemas avlönande.
Bestämmelser i ämnet ha utfärdats den 28 juni 1946, bland annat
genom kungörelse nr 545.
Till aspirant å landsfogdeassistenttjänst må endast antagas den som avlagt
för utövande av domarämbete föreskrivna kunskapsprov och under
6
Statsutskottets utlåtande nr 12.
sammanlagt minst 2 V2 år tjänstgjort såsom rättsbildat biträde i domsaga
eller vid rådhusrätt samt därunder innehaft förordnande att tjänstgöra såsom
ordförande i häradsrätt eller ledamot i rådhusrätt. Aspirant undergår praktisk
polisutbildning samt provtjänstgöring under sammanlagt omkring 1 år,
varefter antagning till extra landsfogdeassistent må ske. Tjänstetiden i sådan
egenskap är 2 år.
Befordringsgången för landsfogdeassistenterna kan angivas på följande
sätt: Aspirantanställning i Ex 15 i 1 år, därefter Ex 19 i 2 år och sedan befordran
till Eo 19 och Eo 22. Någon tid för varaktigheten av befordringsstadiet
Eo 19 kan ej angivas, enär befordran till Eo 22 förutsatts skola vinnas av
assistent i Eo 19 i den mån befattning inom den högre lönegraden blir ledig.
övervägande skäl ha synts utredningen tala för att viss jämkning vidtages
även i landsfogdeassistentemas befordringsgång, oaktat densamma så nyligen
varit föremål för prövning. Härvid har utredningen funnit en reglering
enligt de tingsmeriterade amanuensernas schema naturlig, såvitt detsamma
avser befordringsgången enligt lönegraderna Ex 17, Eo 18 och Eo 20. Slutstadiet
bör emellertid enligt utredningens förmenande i detta fall icke utgöra
Eo 21 utan bibehållas vid Eo 22. I detta sammanhang framhåller utredningen,
att landsfogdeassistenterna, bland annat med hänsyn till beskaffenheten
av sina tjänståligganden och det därmed förenade ansvaret, i viss mån
intaga en särställning i förhållande till övriga här avsedda befattningshavare.
Amanuenser vid s. k. lärda verk. För amanuenser vid s. k. lärda verk
(arkiv, bibliotek och museer) har Kungl. Maj:t efter beslut av 1944 års riksdag
fastställt följande befordringsgång: Provtjänstgöring och amanuensanställning
i Ex 17 under sammanlagt 1 år, därefter Eo 18 och efter ytterligare
3 år Eo 20, det sistnämnda under förutsättning att vederbörande avlagt
filosofie licentiatexamen. Lägsta normalgraden för ordinarie tjänst är beträffande
ifrågavarande personal A 23. I viss utsträckning finnas befordringstjänster
jämväl i lönegraden Eo 23.
Personalutredningen har med utgångspunkt från sina förslag beträffande
de tingsmeriterade amanuenserna ansett sig icke böra ifrågasätta annan
jämkning i det nuvarande befordringsschemat för amanuenserna vid de
lärda verken, än att tjänstgöringstiden i Eo 18 bör förkortas från 3 till 2 år.
Med hänsyn till det speciella område det här gäller samt till att befordringstjänstema
tillhöra 23 lönegraden, anser sig utredningen icke böra föreslå införande
i befordringsschemat av lönegraden Eo 21.
De över personalutredningens förslag hörda myndigheterna och organisationerna
ha tillstyrkt eller lämnat utan erinran förslaget att för personal
i amanuensställning viss normal befordringsgång tillskapas. I fråga om
dennas närmare utformning ha emellertid olika uppfattningar gjort sig gällande.
Beträffande den närmare innebörden av de olika yttrandena får utskottet
hänvisa till statsrådsprotokollet, s. 28—30.
Departementschefen har i allt väsentligt anslutit sig till personalutredningens
förslag (statsrådsprotokollet s. 30—32).
Statsutskottets utlåtande nr 12.
7
I statsrådsprotokollet behandlas härefter följande av personalutredningen
berörda särskilda frågor, sammanhängande med förslaget om införandet
av den reglerade befordringsgången.
Avvikelser från den normala befordringsgången. Utredningen har framhållit,
att ett av utredningens förnämsta syftemål varit att såvitt möjligt
skapa likformighet i anställnings- och befordringsförhållandena för rekryteringspersonalen
vid olika verk och myndigheter. Utredningen understryker
emellertid, att den är väl medveten om att den likformighet, vilken den
uppställt såsom mål för sitt arbete, icke gärna kan realiseras undantagslöst.
Avsteg i för personalen oförmånlig riktning kunna enligt utredningens uppfattning
under vissa betingelser vara befogade. Såsom exempel nämner utredningen,
att det bör vara möjligt för ett verk att göra fortsatt befordran
för befattningshavare, som visat otillfredsställande arbetsintensitet, beroende
av i vad mån ändring till det bättre sker. Frågan härom synes utredningen
lämpligen böra bedömas efter ungefär samma riktlinjer, som i avlöningsreglementena
uppdragits för tillämpning av reglementenas bestämmelser om
uppskov med löneklassuppflyttning.
Utredningen behandlar härefter möjligheterna till avvikelser i höjande
riktning från de av utredningen förordade allmänna reglerna för antagning
och befordran. Utredningen förutsätter därvid, att dylika avvikelser böra
i fråga om dugliga befattningshavare kunna ske genom befordran i förtur
till extra ordinarie eller ordinarie befattningar i lönegrader över de föreslagna
befordringsskalomas högsta lönegrad (för biträden A 4 och för amanuenser
Eo 21) liksom också genom befordran i förtur till ledigförklarad ordinarie
tjänst inom 4 respektive 21 lönegraden.
Angående möjligheterna i övrigt till avvikelser i höjande riktning anför
utredningen, att åt befattningshavare, som förvärvat en särskilt omfattande
utbildning av för verkets arbetsområde värdefull art och som därigenom
gjort sig skickade att utföra kvalificerat arbete inom visst verk, bör kunna
beredas en mot utbildningen och arbetsuppgifternas art svarande förbättrad
löneställning och befordringsgång. För ett eller annat verk kan det vidare
tänkas, att för hela verket eller för viss avdelning därav genomgående måste
ställas så speciella och stora krav på personalens kvalifikationer, att för
biträdespersonalen vid sådant verk eller sådan avdelning bör gälla en särskild,
förmånligare befordringsgång än den utredningen förutsatt för verk i
allmänhet.
Ett högre startläge eller en snabbare befordran bör i vissa fall även kunna
motiveras av fluktuationer i löneläget på den allmänna arbetsmarknaden.
Detta läge kan stundom vara sådant, att verken i konkurrens med ickestatliga
arbetsgivare sakna möjlighet att till de av utredningen föreslagna
begynnelselönerna vidmakthålla en tillfredsställande rekrytering. I ett dylikt
nödläge böra verken ha viss frihet att erbjuda förbättrade lönevillkor. Detta
bör dock endast avse begränsade grupper av befattningshavare med speciell
utbildning eller särskilda kvalifikationer, beträffande vilka löneläget på den
allmänna arbetsmarknaden kan anses särskilt uppdrivet och för vilka en
8
Statsutskottets utlåtande nr 12.
löneökning på grund av det ringa antalet befattningshavare varken skulle
medföra mera kännbara statsfinansiella konsekvenser eller kunna få någon
inverkan på den allmänna statliga lönenivån.
Inom utredningen har även diskuterats, huruvida frihet till avvikelser i
för personalen förmånlig riktning skulle lämnas verken, när det gäller att
— utan att förut angivna fall äro för handen — i allmänhet tillgodose befattningshavare,
som i sitt arbete inom verket visat framstående duglighet.
Utredningen anser sig icke böra ifrågasätta någon dylik rätt för verken.
Organ för rådgivning m. m. Enligt utredningens mening kommer, därest
de förordade befordringsbestämmelserna fastställas för allmän tillämpning,
ett särskilt organ att erfordras med uppgift att sammanhålla och i görligaste
mån leda verkens praxis angående avsteg från den normala befordringsgången
i enhetlig riktning. En dylik sammanhållande uppgift har ansetts
kunna på försök anförtros någon redan befintlig statlig institution. För sin
del har utredningen ifrågasatt, om icke skyldighet borde föreskrivas för
verken att i vissa fall av avsteg från det normala befordringsschemat före besluts
fattande inhämta yttrande av allmänna lönenämnden, vars uppfattning
i så fall i regel skulle bliva utslagsgivande för verkets beslut i frågan. Beslutanderätten
har ansetts böra ligga i vederbörande verks hand.
Förslagets tillämpningsområde. Personalutredningens förslag har avsetts
skola i allmänhet äga tillämpning beträffande befattningshavare och myndigheter
m. fl. statsinstitutioner, vilka äro underkastade civila avlöningsreglementet
eller civila icke-ordinariereglementet, samt i fråga om sådana
till försvarsväsendet hörande inrättningar, å vilkas civila befattningshavare
militära icke-ordinariereglementet är tillämpligt. Utredningen har icke avsett,
att förslaget skulle genomföras vid de statliga krisorganen eller vid
sådana verk, som utan att vara krisorgan dock enligt särskild föreskrift
följa de för krisorganen gällande avlöningsbestämmelsema. Beträffande
åter personal med avlöning ur sakanslag, har hinder i allmänhet icke synts
böra möta mot att den för vederbörande personalkategori förordade befordringsgången
tillämpas, dock med den begränsning i fråga om biträdespersonal,
som följer av att ordinarie tjänster för sådan personal icke förekomma
med avlöning ur sakanslag.
Utredningen har förutsatt, att det i ett eller annat verk kan inträffa, att
utredningens förslag ej kan tillämpas å hela personalbeståndet inom vederbörande
kategori av befattningshavare.
Vad utredningen anfört rörande den inverkan, som tidigare statsanställning
i annat verk bör ha i fråga om löneställningen för personal, som skall
inordnas i reglerad befordringsgång, har ansetts kunna i huvudsak tillämpas
även vid fall av övergång från krisorgan till verk tillhörande den reguljära
förvaltningen.
Tillämpning vid ledighet m. m. Beträffande frågan, vilken inverkan åtnjuten
tjänstledighet bör få på befattningshavares rätt att efter viss tids förlopp
uppflytta till högre stadium inom för honom gällande befordringsgång,
har personalutredningen för sin del ansett lämpligt, att i nämnda hänseende
Statsutskottets utlåtande nr 12.
9
anknytning sker till de i avlöningsreglementena intagna reglerna angående
villkor för uppflyttning till högre löneklass.
Under hänvisning till att frågan om deltidsarbete i allmän tjänst vid betänkandets
avfattande var föremål för utredning av särskilda sakkunniga
har utredningen framhållit, att utredningen vid framläggandet av sina förslag
tills vidare utgått från att vederbörande befordringsgång skall börja tilllämpas
å viss befattningshavare endast i den mån denne anställes för full
tjänstgöring i ett verk eller för sammanlagt full tjänstgöring i mer än
ett verk.
Tillsättningsproceduren. Utredningen föreslår, att ordinarie kontorsbiträdestjänster
skola ledigförklaras endast i vissa fall. Till ledning härför skulle
av Kungl. Maj:t för varje verk fastställas en normalsiffra. Dennas funktion
skulle vara att avgöra, huruvida i visst fall ledigförklarande av ordinarie kontorsbiträdestjänst
skulle äga rum. Om antalet ordinarie kontorsbiträden inom
vederbörande verk kommit att understiga normalsiffran, skulle ledigförklarande
alltid ske, medan ledigförklarande icke skulle ske, då antalet dylika
biträden inom verket vore lika med eller större än ifrågavarande normalsiffra.
Tillträdande av befattning enligt av utredningen föreslagen befordringsgång
för biträden och amanuenser har ansetts i allmänhet böra ske vid samma
tidpunkter som gälla i fråga om löneklassuppflyttningar, alltså enligt
nu gällande avlöningsbestämmelser kvartalsvis.
Personalförteckningarna. Reglerna för anslagsdisposition. Beträffande de
modifikationer i proceduren vid fastställande av personalförteckningar och i
reglerna för anslagsdispositioner, som utredningen ifrågasatt, får utskottet
hänvisa till statsrådsprotokollet, s. 37—39.
Övergångsanordningar. Utredningen har räknat med att de av utredningen
föreslagna anordningarna i huvudsak träda i kraft den 1 juli 1947. Beträffande
vissa av utredningen i övrigt uppdragna riktlinjer för övergången till
den föreslagna befordringsgången får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet,
s. 39—41.
En redogörelse för remissyttrandenas innehåll beträffande här berörda
särskilda frågor återfinnes å s. 41—43 i statsrådsprotokollet.
Departementschefen har i allt väsentligt anslutit sig till utredningens förslag
i fråga om undantag från den generella befordringsgången och organ för
rådgivning m. m. Frågorna om vilken denna rådgivande institution skall vara
samt om densammas organisation och kompetensområde ha emellertid ansetts
böra bliva föremål för ytterligare övervägande. Vad angår frågan om de
budgettekniska förutsättningarna för genomförandet av automatisk befordringsgång
har departementschefen med hänsyn till denna frågas samband
med andra, av den allmänna löneregleringen beroende budgettekniska spörsmål
förklarat sig icke nu beredd att taga slutlig ställning till utredningens
förslag (statsrådsprotokollet s. 43—45).
Vad beträffar de med utredningsförslagets genomförande förbundna kostnaderna
har utredningen verkslällt vissa beräkningar till ledning för be
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 12.
dömandet av dessa kostnader. Beräkningarna ha karaktären av en på stickprovsundersökning
grundad överslagsberäkning. Till grund härför har lagts
en jämförelse mellan befattningshavarnas faktiska löneklassplacering vid
tiden för uppgiftslämnandet och den löneklassplacering, som vid samma tidpunkt
skulle ha varit gällande, om de föreslagna reglerna tillämpats under
hela anställningstiden i statstjänst. Vid beräkningarna ha i löneförmånerna
inräknats rörligt tillägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg enligt för närvarande
gällande bestämmelser.
I fråga om bitrådespersonalen ger den verkställda uppskattningen till resultat,
att den ungefärliga kostnadsökningen för år vid genomförandet av
utredningens förslag kan angivas till 800 000 kronor för allmänna civilförvaltningen
utom länsstyrelserna och till 300 000 kronor för länsstyrelserna.
Beträffande försvarets verk och inrättningar samt de affärsdrivande verken
framläggas icke några beräkningar.
Beträffande amanuenspersonalen kan den ungefärliga kostnadsökningen
för år beräknas till 60 000 kronor vid statsdepartementen, 370 000 kronor
vid civila verk i allmänhet, 150 000 kronor vid länsstyrelserna och 80 000
kronor vid försvarets förvaltningsmyndigheter.
I samband med Kungl. Maj:ts här ifrågavarande förslag har utskottet till
behandling förehaft två likalydande motioner, väckta den ena inom första
kammaren av herr Arrhéii (I: 176) och den andra inom andra kammaren av
herr Kyling (II: 296), i vilka hemställts, att riksdagen för sin del måtte uttala
sig för
att den reglerade befordringsgången utsträckes utöver lönegraden Eo 21 för
jurister i förvaltningstjänst,
att slutlönegraden inom den fasta befordringsgångens ram uppnås på kortare
tid än vad som avsetts, samt
att avvikelse från befordringsgången i för vederbörande befattningshavare
förmånlig riktning kan äga rum även då konkurrens med icke-statlig verksamhet
ej föreligger utan befattningshavaren enbart visat framstående duglighet.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet
hänvisa till motionen I: 176.
3. Löneställningen för viss statsanställd sjukvårds- och ekonomipersonal,
m. m. Under denna rubrik redogöres i statsrådsprotokollet för förenämnda,
av 1944 års lönekommitté, avseende sjukvårds- och ekonomipersonal, avgivna
betänkande angående löneställningen för viss statsanställd sjukvårds- och
ekonomipersonal. Beträffande innebörden av dessa förslag får utskottet hänvisa
till statsrådsprotokollet, s. 46—68.
Av redogörelsen för resultatet av den vid budgetarbetet verkställda granskningen
av kommittéförslaget framgår följande. Bottenlöneläget för vård- och
ekonomipersonal föreslås fastställd till lönegraden Ce 2 i den av 1945 års lönekommitté
föreslagna löneplanen nr 1. Avdelnings- och specialsköterskor upp
-
Statsutskottets utlåtande nr 12.
11
flyttas från 7 till 9 lönegraden och assistentsköterskor och därmed jämställda
sköterskor från 5 till 7 lönegraden.
I fråga om sjukvårdspersonalen vid statens sinnessjukhus och statens anstalt
för fallandesjuka har för förste uppsyningsman föreslagits oförändrad löneställning.
Första föreståndarinna har ansetts böra uppflyttas till jämställdhet
med förste uppsyningsman. Uppsyningsman och föreståndarinna hava ansetts
böra erhålla samma lönegradsplacering. Förslaget innebär uppflyttning
en lönegrad för den förstnämnda och fyra lönegrader för den sistnämnda befattningen.
Befattningarna såsom överskötare och översköterska föreslås
uppflyttade, den förra från 8 till 9 lönegraden och den senare från 6 till 9
lönegraden. »Nästansvarsarvodet» har ansetts böra bortfalla. I stället föreslås
införande av särskilda tjänster såsom förste skötare och första sköterska i
8 respektive 7 lönegraden. De skötare- och sköterskebefattningar, vilkas innehavare
icke åtnjuta nyssnämnt arvode, ha ansetts böra uppflyttas en lönegrad.
Pågående personalutredning vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
har ansetts icke böra utgöra hinder för uppflyttning av befattningen
för avdelningssköterska vid Lövstahemmet från lönegrad A 8 till lönegrad
A 9.
Ordinarie kokerskor i lönegrad A 2 vid sinnessjukhusen föreslås bibehållna
vid nuvarande lönegradsplacering.
Föreståndartjänsterna vid statens sjuksköterskeskola och statens distriktssköterskeskola,
av kommittén föreslagna till inplacering i lönegrad A 19, ha
med hänsyn till vad som ansetts böra gälla beträffande vissa jämförliga befattningar
i 19 lönegraden ansetts böra vid överflyttningen till den nya löneplanen
nr 1 tillhöra lönegrad A 20.
En sjuksköterskebefattning i lönegrad A 7 vid karolinska sjukhuset föreslås
med oförändrad lönegradsplacering omvandlad till befattning såsom
badföreståndare.
Fn utredning angående löneställningen för maskinist- och reparatörspersonal
i statens tjänst har ansetts böra igångsättas. I avvaktan på resultatet
av denna utredning ifrågasättes ingen ändring av löneställningen för reparatörerna
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.
Trädgårdsmästaren vid serafimerlasarettet föreslås uppflyttad från 7 till 8
lönegraden.
Beträffande de ändringar i lönegradsplacering och tjänstebenämningar i
övrigt, som ansetts böra genomföras, får utskottet hänvisa till en vid detta
utlåtande fogad tabell. (Bilaga.)
I fråga om befattningar, vilka icke ha den karaktären, att frågan om deras
placering i lönegrad bör underställas riksdagen för prövning och fastställelse,
har en reglering ansetts böra genomföras i huvudsaklig anslutning till
kommitténs förslag.
De förordade ändringarna ha ansetts böra genomföras från och med nästa
budgetår. Hemställan om införande i personalförteckningarna av ifrågavarande
ändringar beträffande ordinarie befattningshavare göres av vederböran
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 12.
de departementschef i annat sammanhang. Därvid beröras även i erforderlig
omfattning de ändringar beträffande icke-ordinarie befattningar, som sammanhänga
med utredningen.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fröken Andersson m. fl. (I: 75) och den andra inom andra kammaren av fröken
Olsson m. fl. (II: 144), i vilka hemställts, att riksdagen måtte bifalla de
förändringar i budgetförslaget gällande avlöning till viss statsanställd sjukvårds-
och ekonomipersonal, som framgår av den vid detta utlåtande fogade
bilagan,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Anderberg m. fl. (I: 76) och den andra inom andra kammaren
av herr Olsson i Mellerud in. fl. (II: 141), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta att avdelningssköterska placeras i lönegrad A 8 i den gamla
eller Ca 12 i den nya statliga löneplanen samt att lönerna för övriga sjuksköterskor
regleras i anslutning härtill.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna I: 75 och I: 76.
4. Vissa andra lönefrågor. Under denna rubrik har till en början behandlats
frågan om lönerna för statsrådets ledamöter. Sedan den 1 januari 1922
åtnjuta statsrådets ledamöter lön med följande belopp, nämligen statsministern
24 000 kronor jämte lönefyllnad å 6 000 kronor, ministern för utrikes
ärendena 30 000 kronor samt övriga statsråd 24 000 kronor. Ministern
för utrikes ärendena åtnjuter jämväl förmånen av fri boställslägenhet i utrikesministerhotellet
jämte representationsbidrag å 20 000 kronor. Härjämte
åtnjuta ledamöterna av statsrådet dyrtidstillägg och kristillägg samt provisoriskt
lönetillägg. De sammanlagda löneförmånerna uppgå vid indexläget för
fjärde kvartalet 1946 för flertalet statsråd till 28 322 kronor 40 öre för år.
Vid budgetarbetet har ansetts önskvärt, att lönerna till statsrådets ledamöter
omregleras i syfte att å desamma i stället för dyrtids- och kristillägg
samt provisoriskt lönetillägg skall utgå rörligt tillägg efter samma grunder
som enligt den allmänna löneregleringen för statens tjänstemän. Med utgångspunkt
från att nuvarande löneläge för statsråden bör i stort sett bibehållas,
har lönen för samtliga statsråd utom ministern för utrikes ärendena ansetts
böra fastställas till 27 600 kronor för år, vilket belopp kommer att utgå
enligt 21 löneklassen å den nya löneplan 2. Å nämnda belopp skulle vid
nuvarande indexläge utgå rörligt tillägg efter sex procent med 864 kronor
för år, varigenom de sammanlagda förmånerna skulle uppgå till 28 464 kronor
för år. Till statsministern bör härutöver utgå lönefyllnad med 6 000
kronor. Lönen till ministern för utrikes ärendena bör fastställas till 33 600
kronor jämte rörligt tillägg, vartill komma boställsförmån och representationsbidrag
enligt vad som för närvarande gäller.
Bortsett från bestämmelser i gällande författningar om rörliga tilläggsför -
Statsutskottets utlåtande nr 12.
13
måner finnas icke några särskilda föreskrifter meddelade i fråga om statsrådens
löner. I detta hänseende ifrågasättes icke någon ändring i förevarande
sammanhang.
Den förordade omregleringen av lönerna för statsrådets ledamöter föreslås
genomförd från och med den 1 juli 1947. Härav föranledda anslagsäskanden
framläggas under vederbörande huvudtitlar.
Därjämte har till behandling upptagits frågan om reglering av vissa verkschef
slöner. För närvarande tillhöra verkscheferna i allmänhet antingen löneplan
B eller löneplan C, beroende på om befattningen tillsättes genom fullmakt
eller medelst förordnande för viss tid. Löneläget skiljer sig därigenom
att förordnandetjänsterna genomgående äro förenade med tvåtusen kronor
högre lön än motsvarande fullmaktstjänster. Löneskillnaden har ansetts påkallad
med hänsyn till den lösare anställningsform, som tillsättning med
förordnande i allmänhet innebär. Med hänsyn till den relativa sammanpressning
av löneskalan, som ägt rum, och i betraktande av att utvecklingen givit
vid handen, att olikheten i anställningsform icke har sådan reell innebörd
i fråga om verkschefsbefattningarna att den bör föranleda en skillnad i löneställningen
för dessa tjänster, har en förbättring ansetts böra genomföras
från och med nästa budgetår i löneställningen för de verkschefer, som för
närvarande åtnjuta lön enligt löneplan B. Sålunda ha befattningarna i lönegraderna
B 1 och B 2 ansetts böra uppflyttas till närmast högre lönegrader
samt befattningarna i lönegrad B 3 böra erhålla samma löneställning som
förordnandetjänsterna i nuvarande lönegraden C 12. Någon ändring i själva
anställningsformen för de berörda befattningarna har dock icke ansetts
böra ske.
I överensstämmelse med det anförda har en uppflyttning från lönegraden
B 1 till B 2 ansetts böra genomföras för följande verkschef stjänster, nämligen
befattningarna såsom myntdirektör, riksantikvarie, riksbibliotekarie,
överintendent vid nationalmuseum samt överdirektör och chef för Sveriges
geologiska undersökning. Beträffande befattningen som föreståndare för statens
bakteriologiska laboratorium har något förslag icke för närvarande
framlagts.
En uppflyttning till lönegrad B 3 har ansetts böra genomföras beträffande
riksarkivarietjänsten samt befattningarna som överdirektör och chef för
fångvårdsstyrelsen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, statistiska
centralbyrån samt kontrollstyrelsen.
Samma löneställning som för förordnandetjänsterna i nuvarande lönegrad
C 12 föreslås tillkomma president i hovrätt, dock att presidenten i Svea hovrätt
har ansetts böra i lönehänseende likställas med justitie- och regeringsråd.
Befattningen såsom president i kammarrätten föreslås i lönehänseende
likställd med generaldirektörsbefatlning och således placerad i samma löneställning
som förordnandetjänst i nuvarande lönegraden C 12. Samma löneställning
föreslås vidare tillkomma följande fullmaktstjänster, nämligen befattningarna
såsom ordförande och chef för försäkringsrådet, generaldirektör
och chef för kammarkollegiet och för statskontoret samt generallotsdi
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 12.
rektor och chef för lotsverket. Motsvarande förbättring av löneställningen har
ansetts böra genomföras även för vissa befattningar inom utrikesförvaltningen.
De tjänster, varom här är fråga, äro kabinettssekreteraren samt fyra
sändebud, företrädesvis vid beskickningarna i London, Moskva, Paris och
Washington. I fråga om löneställningen för justitiekanslem samt cheferna
för riksräkenskapsverket och lantmäteristyrelsen har något förslag icke nu
framlagts med hänsyn till pågående organisationsutredningar. Ej heller beträffande
befattningen som generaldirektör och chef för skolöverstyrelsen
har något förslag för närvarande ansetts kunna framläggas.
Hemställan om de förordade ändringarna har gjorts av vederbörande departementschefer
under de olika huvudtitlarna.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Schlyter m. fl.
(I: 33) och den andra inom andra kammaren av herr Lindqvist m. fl. (II: 57),
i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att fångvårdsstyrelsens chef
under namn av generaldirektör erhåller samma löneställning som förordnandetjänsterna
i nuvarande lönegraden G 12.
Rörande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet
hänvisa till motionen I: 33.
5. Anslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I riksstatsförslaget
för nästa budgetår upptagas kommittéanslagen till i huvudsak oförändrade
belopp. Ändringarna i förhållande till innevarande budgetår framgå
av följande tablå-, vari även redovisas de förstärkningar av vissa anslag,
som redan anvisats eller i annat sammanhang denna dag äskas å tilläggsstat.
Huvudtitel |
Anvisat å Kronor |
Beviljad |
Summa 1946/47 Kronor |
Äskade 1947/48 Kronor |
Justitiedepartementet .................... |
425000 |
_ |
425 000 |
425 000 |
Utrikesdepartementet .................... |
15 000 |
— |
15 000 |
15 000 |
Försvarsdepartementet.................... |
350 000 |
— |
350000 |
350000 |
Socialdepartementet...................... |
800 000 |
500000 |
1 300 000 |
800 000 |
Kommunikationsdepartementet............ |
250 000 |
200 000 |
450 000 |
250 000 |
Finansdepartementet...................... |
500 000 |
300 000 |
800 000 |
5UOOOO |
Ecklesiastikdepartementet ................ |
600 000 |
600 000 |
1 200 000 |
800000 |
Jordbruksdepartementet .................. |
47 5 000 |
125 000 |
600 000 |
500 000 |
Handelsdepartementet.................... |
400 000 |
— |
400 000 |
500 000 |
3815 000 |
1725000 |
5 540 000 |
4 140 000 |
Departementschefen har i detta ämne anfört följande.
I föregående års redogörelse för kommittéanslagen framhölls att de alltmer
stegrade kostnaderna för den statliga utredningsverksamheten finge tillskrivas
det förhållandet, att den allmänna politiska och ekonomiska utveckling
-
Statsutskottets utlåtande nr 12.
15
en aktualiserat ett flertal utredningsfrågor av stor räckvidd. Vidare erinrades
om den fördyring av utredningsarbetet, som blivit en följd av lönenivåns uppgång.
Tilläggas må, att den uppräkning av kommittéarvodena som befunnits
nödvändig och företagits i den nya kommittékungörelsen samt de av 1946
års riksdag beslutade höjda traktamentsersättningarna i allmänna resereglementet
i sin mån stegra utredningskostnaderna.
Genom beslut den 21 december 1945 bemyndigades chefen för finansdepartementet
tillkalla en utredningsman att biträda med översyn av kommiltéväsendet.
Huvudsyftet med denna översyn var att främja utredningsväsendets
effektivitet. Resultatet av den sålunda verkställda granskningen har framlagts
i en av utredningsmannen, borgmästaren K. E. Rosander, den 28 september
1946 avgiven promemoria. Utredningsmannen har till granskning upptagit
samtliga vid 1946 års ingång bestående kommittéer och utredningar. 1
enlighet med givna direktiv har vid den verkställda översynen tyngdpunkten
lagts vid frågan om samordnande av olika kommittéutredningar samt spörsmålet,
huruvida förutsättningarna för skilda utredningar kunde ha bortfallit
eller förskjutits på grund av ändrade förhållanden, som inträtt efter utredningarnas
tillsättande. I förstnämnda hänseende har utredningsmannen
konstaterat, att flertalet utredningars arbetsuppgifter antingen varit helt
avgränsade från övriga pågående utredningars uppgifter samt att i sådana
fall, där arbetsuppgifterna gränsat till, ägt samband med eller i ett eller
annat avseende varit beroende av inom annan utredning pågående undersökningar,
erforderliga åtgärder vidtagits för åstadkommande av samordning
av de skilda kommittéernas verksamhet. I några fall har utredningsmannen
funnit särskilda åtgärder påkallade med hänsyn till att förutsättningarna för
utredningsuppdragen bortfallit eller ändrats. Av sådan anledning har utredningsmannen
föreslagit upphörande av ett tjugotal utredningar. Såsom av
årets riksdagsberättelse framgår har Kungl. Maj:t i fråga om dessa kommittéer
meddelat beslut i enlighet med utredningsmannens förslag.
Med ledning av under granskningen vunna erfarenheter har utredningsmannen
vidare framlagt vissa allmänna synpunkter och förslag i fråga om åtgärder
för att i fortsättningen ernå ökad planmässighet och effektivitet på kommittéväsendets
område. Utredningsmannen har därvid bland annat upptagit
ett tidigare väckt förslag om inrättande av ett särskilt organ inom Kungl.
Maj ds kansli med uppgift att, till tjänst för departementen vid utredningars
igångsättande och för pågående kommittéutredningar, verka samordnande
inom hela det statliga utredningsarbetet. Utredningsmannen har understrukit,
att den starka ansvällningen av utredningsapparaten högst väsentligt ökat
svårigheterna att överblicka och sammanhålla de olika utredningarna, varför
den ifrågasatta avdelningen inom Kungl. Maj ds kansli borde komma till
stånd.
För egen del anser jag i likhet med utredningsmannen, att ett samordnande
och övervakande organ skulle ha eu uppgift att fylla inom kommittéväsendet.
Då emellertid frågan om konstruktionen av och de närmare arbetsformerna
för ett dylikt organ behöver ytterligare övervägas, får jag här inskränka mig
till att anmäla vad i ärendet förekommit.
6. För flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar. Beträffande
ersättning till statens allmänna fastighetsfond angivas i statsrådsprotokollet
de anslag, tillhopa 23 910 000 kronor, som under de olika huvudtitlarna erfordras
för ersättning till de olika delfondema för upplåtna lokaler in. in.
I fråga om ersättning till statens domäners fond för upplåten mark redovisas
de å fonden bokförda kronoegendomar, som under budgetåret 1947/48
16
Statsutskottets utlåtande nr 12.
komma att disponeras för viss för domänstyrelsen främmande verksamhet,
och angives storleken av de anslag under andra, femte, åttonde och nionde
huvudtitlarna, som funnits böra anvisas till ersättning åt fonden.
Beträffande planering av allmänna arbeten anmäles, att en översyn över
behovet av fortsatt planering verkställts inom arbetsmarknadskommissionen.
Kommissionen har därvid funnit ny medelsanvisning erforderlig endast
under sjätte huvudtiteln med 1 500 000 kronor samt under tionde huvudtiteln
med 20 000 kronor. Å andra, fjärde, femte, åttonde och nionde huvudtitlarna
ha anslagsäskandena ansetts kunna begränsas till formella belopp.
I riksstatsförslaget för budgetåret 1947/48 ha utgifterna för rörligt tilllägg
till de löner, som skola utgå enligt de blivande nya avlöningsbestämmelsema,
beräknats efter 6 procent. Bortsett från de affärsdrivande verken
uppskattas kostnaderna för rörligt tillägg under nämnda budgetår preliminärt
till 31 249 600 kronor med angiven fördelning på de olika huvudtitlarna.
Dgrtidstillägg har ansetts fortfarande böra beredas befattningshavare, som
icke beröras av genomförda eller föreslagna löneregleringar. Jämväl å förekommande
pensioner avses dyrtidstillägg (procentuellt tillägg) böra utgå under
nästa budgetår i den mån vederbörande icke berörts av senaste års tjänste-
och familjepensionsregleringar och i den mån dyrtidstiilägget icke kommer
att bortfalla vid den omreglering av nuvarande pensioner, varom förslag
är avsett att föreläggas riksdagen. I gällande bestämmelser angående dyrtidstillägg
och procentuellt tillägg har icke ifrågasatts någon ändring. Utgifterna
för dyrtidstillägg uppgå numera under flertalet huvudtitlar till jämförelsevis
små belopp och komma vid genomförande av föreslagna löneregleringsåtgärder
från och med nästa budgetår att helt försvinna från vissa huvudtitlar. I
anslutning härtill har föreslagits, att sådana ännu förekommande dyrtidstilläggsutgifter,
som hittills redovisats under särskilt huvudtitelsanslag, från
och med nästa budgetår regelmässigt skola bestridas från vederbörligt
avlönings- eller statsbidragsanslag. Under åttonde huvudtiteln skola dock
fortfarande upptagas särskilda anslag till dyrtidstillägg för befattningshavare
i statens tjänst och för lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl.
anstalter. Anslagen föreslås upptagna till 700 000 respektive 1 100 000
kronor.
Kristillägg skall icke utgå till löntagare som omfattas av den allmänna
löneregleringen. Härigenom kommer området för kristilläggen från och med
nästa budgetår att väsentligt minskas. Även den pensionsreglering, som skall
företagas i anslutning till den allmänna löneregleringen, väntas komma att
medföra ett visst bortfall av kristilläggen. För en del personalgrupper kommer
emellertid kristillägg att alltjämt utgå. Vad angår grunderna för kristillägg
under nästa budgetår har departementschefen icke funnit sig böra
förorda sådan ändring, som skulle medföra höjt kristillägg vid nuvarande
kostnadsnivå. Däremot föreslås kristilläggets ökning i händelse levnadskostnaderna
skulle öka reglerad i anslutning till det nya rörliga tillägget.
Detta innebär i princip att den fortsatta kostnadsstegringen kompenseras
Statsutskottets utlåtande nr 12.
17
till tre fjärdedelar. Kristillägget föreslås reglerat i anslutning till det rörliga
tillägget jämväl för det fali att levnadskostnaderna skulle sjunka. Anslutningen
till reglerna för det nya rörliga tillägget föreslås skola ske på så
sätt, att en höjning eller minskning av det nya rörliga tillägget med 3 procent
av tilläggsunderlaget skall svara mot en höjning eller sänkning av
kristillägget med 4,2 procent av tilläggsunderlaget, varvid ytterligare förutsatts,
att ett rörligt tillägg av 6 procent får anses betingat av samma indexläge
som nuvarande kristillägg av 16 procent. Av liknande skäl som anförts
i fråga om dyrtidstillägg ha sådana kristilläggsutgifter, som tidigare bestritts
från särskilda huvudtitelsanslag, i allmänhet från och med nästa budgetår
inräknats i respektive avlönings- eller statsbidragsanslag. Under åttonde huvudtiteln
har emellertid upptagits ett anslag av 3 800 000 kronor för bestridande
av vissa till kristillägg hänförliga utgifter. Å tolfte och fjortonde
huvuditlama ha allenast uppförts vissa preliminärt beräknade anslag.
Provisoriskt lönetillägg föreslås under nästa budgetår utgå till befattningshavare
å vilka denna lönetilläggsreglering tillämpats och som icke komma
att omfattas av den förestående löneregleringen. Då denna innebär vissa,
delvis ganska betydande förbättringar utöver det provisoriska lönetillägget
för innevarande budgetår har departementschefen ansett skäligt, att en
höjning av det provisoriska lönetillägget medgives. Höjningen bör för olika
löntagare beräknas så att den motsvarar högst den förbättring utöver innevarande
års provisoriska lönetillägg, som den nya löneregleringen medför
i motsvarande löneläge. Närmare grunder för beräkningen av lönetilläggets
belopp ha angivits i propositionen. Kostnaderna för provisoriskt lönetillägg
under nästa budgetår ha ansetts i allmänhet böra bestridas av de anslag
eller andra medel, från vilka vederbörandes löner utbetalas, dock att under
åttonde huvudtiteln upptagits ett särskilt anslag för ändamålet å 19 000 000
ki’onor, vilket anslag huvudsakligen avses för bestridande av statsverkets
utgifter för de provisoriska lönetillägg, som under innevarande budgetår
utgå vid det statsunderstödda skolväsendet.
Utskottet.
Det förslag, som framlagts angående reglering av anställningsförhållandena
för viss biträdes- och amanuenspersonal avser att åstadkomma sådan
enhetlighet i anställnings- och avlöningshänseenden samt i fråga om befordringsgång
för ifrågavarande personal, som åsyftats av 1942 års riksdag
med dess framställning i ämnet (skrivelse nr 423). För biträdespersonal
med skriv- och kontorsgöromål skall Ex 2 enligt förslaget vara normal begynnelselönegrad
vid nyanställning och första pensionsberättigande anställning
(lönegrad Eo 2) uppnäs efter U/2 års tjänstgöring. Slutpunkten i den
reglerade bcfordringsgången är lönegrad A 4, som skall uppnås efter sju års
anställning. Detta förslag förutsätter, att nuvarande 2 lönegraden avskaffas
såsom ordinarie biträdesgrad för kontorspersonalen. Beträffande icke tingsIlihang
till riksdagens protokoll 1047. G samt. Nr 12. ''•>
18
Statsutskottets utlåtande nr 12.
meriterade amanuenser föreslås Ex 15 såsom normal begynnelselönegrad.
Efter IV* år skall första pensionsberättigande anställning (lönegrad Eo 16)
uppnås. Begynnelselönegraden för tingsmeriterade amanuenser är Ex 17, och
efter 1 år erhålla de sin första pensionsberättigande anställning i lönegrad
Eo 18. Slutpunkten i den reglerade befordringsgången för amanuenser är lönegrad
Eo 21, som skall uppnås, av de icke tingsmeriterade efter 7V2 års
och av de tingsmeriterade efter 5 års tjänstgöring.
Huvudlinjerna i detta förslag har utskottet ansett sig böra godkänna. Utskottet
har alltså icke kunnat biträda yrkandena i motionerna I: 176 och
II: 296 i vad avser utsträckning av den reglerade befordringsgången utöver
lönegrad Eo 21 för jurister i förvaltningstjänst eller uppnående av slutlönegraden
inom den reglerade befordringsgångens ram på kortare tid än vad
som avsetts i Kungl. Maj ds förslag. Erinras må att Kungl. Maj ds förslag
såsom helhet betraktat innebär betydande förbättringar i jämförelse med
nuvarande förhållanden. Inom utskottet har däremot uttalats tvekan, om
icke lönegrad A 2 borde bibehållas såsom ordinarie biträdesgrad. Emellertid
synes detta mindre lämpligt, därest den normala befordringsgången skall omsluta
även 4 lönegraden, bland annat enär det kan förutses, att konstitutorialen
i lönegrad A 2 skulle i de flesta fall komma att innehavas av dem
som i verkligheten inneha befattning i lönegrad Eo 4. Sedan lönegrad Eo 2
i löne- och pensionshänseende blivit helt likställd med lönegrad A 2 komma
även de skäl, som tala för ett behållande av sistnämnda lönegrad, att bliva
mindre framträdande.
Icke heller ha detaljerna i Kungl. Maj ds förslag föranlett erinran från utskottets
sida. Härvid har förutsatts, att förslaget i fråga om landsfogdeassistent
innebär, att sådan assistent skall liksom tingsmeriterade amanuenser
passera såväl lönegrad Eo 18 som lönegrad Eo 20 före uppnåendet av
högre lönegrad.
Då ett av de förnämsta syftemålen med förslaget är att såvitt möjligt skapa
likformighet i anställnings- och befordringsförhållandena för rekryteringspersonalen
vid olika verk och myndigheter, förutsätter förslaget en viss inskränkning
i den rörelsefrihet, som verken hittills haft. För beslut om avvikelse
från den normala befordringsgången måste alltså krävas särskilda
skäl, och utskottet har övervägt, huruvida förslaget i denna del kan anses
medgiva önskvärd smidighet i tillämpningen.
Vad angår avsteg från den normala befordringsgången i för personalen
oförmånlig riktning har det enligt förslaget ansetts böra vara möjligt för ett
verk att göra fortsatt befordran för befattningshavare, som visat otillfredsställande
arbetsintensitet, beroende av i vad mån ändring till det bättre sker.
Frågan härom har synts lämpligen böra bedömas efter ungefär samma riktlinjer,
som i avlöningsreglementena uppdragits för tillämpning av reglementenas
bestämmelser om uppskov med löneklassuppflyttning. Utskottet vill
ifrågasätta, huruvida icke något friare bedömningsgrunder böra tillämpas
beträffande uppskov med uppflyttning i lönegrad inom reglerad befordringsgång
än de som kommit i tillämpning vid uppflyttning i löneklass.
Statsutskottets utlåtande nr 12.
19
I fråga om avvikelser i för personalen förmånlig riktning har personalutredningen
icke föreslagit någon allmän rätt för verken, att —- utom i vissa
angivna fall — tillgodose befattningshavare, som i sitt arbete inom verket
visat framstående duglighet. Dock förutsättes, att befordran i förtur av dugliga
befattningshavare skall kunna ske i lönegrader över de föreslagna befordringsskalornas
högsta lönegrad liksom också genom befordran i förtur
till ledigförklarad ordinarie tjänst inom 4 respektive 21 lönegraden. I anslutning
till ett yrkande i de förutnämnda motionerna I: 176 och II: 296 har utskottet
övervägt, huruvida icke ytterligare möjligheter till befordran i förtur
av dugliga befattningshavare böra beredas verken. Denna fråga är emellertid
beroende bland annat av den blivande lösningen av vissa frågor rörande
avlöningsstaternas och personalförteckningarnas uppställning m. m., till vilka
frågor Kungl. Maj:t icke tagit ställning i förevarande sammanhang. Då
exempelvis utredningens förslag i fråga om proceduren vid tillsättning av
kontorsbiträdestjänster ej upptagits till prövning, kan innebörden av ovannämnda
möjlighet att befordra i förtur till lönegrad A 4 icke för närvarande
bedömas. Vad i övrigt angår befordran i förtur till lönegrad inom befordringsskalorna
kan ej heller nu bedömas i vad mån vidgade möjligheter för
verken att besluta om sådan befordran kunna giva upphov till missbruk.
Utskottet, som därför icke är berett att tillstyrka ifrågavarande motionsyrkande,
vill i detta sammanhang framhålla, att det icke är avsett, att riksdagen
skall i detalj fastställa förutsättningarna för avvikelser från den normala
befordringsgången. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma
i vad mån medgivande till avvikelse från befordringsgången bör lämnas i
andra fall än de i statsrådsprotokollet nämnda.
I fråga om löneställningen för viss statsanställd sjukvårds- och ekonomipersonal
m. m. har det föreslagna bottenlöneläget för vård- och ekonomipersonal
ej föranlett erinran från utskottets sida. Beträffande avdelningsoch
specialsköterskorna innebär Kungl. Maj:ts förslag uppflyttning två lönegrader
till 9 lönegraden samt motsvarande uppflyttning av assistentsköterskor
och därmed jämställda sköterskor. I motionerna I: 75 och II: 144
yrkas ytterligare förbättring av löneställningen för denna personal, medan
i motionerna I: 76 och II: 141 yrkas inplacering i 8 lönegraden för avdelningssköterskor
samt att lönerna för övriga sjuksköterskebefattningar regleras
i anslutning härtill.
Såsom framgår av departementschefens anförande innebär det av Kungl.
Maj:t framlagda förslaget, att avdelningssköterskorna komma att placeras
en lönegrad högre än den lönegrad, som är normerande för motsvarande
befattningshavare vid landstingens inrättningar enligt den från och med
den 1 januari 1947 gällande överenskommelsen mellan svenska landstingsförbundet
och vederbörande personalförbund. Departementschefen har yttrat,
att han med hänsyn till angelägenheten av enhetlighet i lönesättningen
på detta område icke kunnat undgå finna det tveksamt, om den sålunda
föreslagna löneställningen .bör fastställas, men med beaktande av de anförda
skälen för den högre löneställningen och den ståndpunkt, remiss
-
20
Statsutskottets utlåtande nr 12.
myndigheterna i allmänhet intagit, icke velat motsätta sig ett genomförande
av kommitténs förslag i denna del.
Utskottet vill erinra, att en förhållandevis liten del, omkring 15 %>, av i allmän
tjänst anställda sjuksköterskor är statsanställd. Det är ett framrädande
önskemål att åt denna del beredes löneförmåner, vilka motsvara löneförmånerna
åt den del av kåren, som är anställd vid landstingens inrättningar.
Då skillnaden mellan sistnämnda löneförmåner och det av Kungl. Maj:t
föreslagna löneläget för statsanställda sjuksköterskor endast motsvarar eu
lönegrad, tala övervägande skäl för att denna skillnad i överensstämmelse
med yrkandet i motionerna I: 76 och II: 141 helt utjämnas. Det må framhållas,
att avdelningssköterskorna även vid bifall till nämnda motionsyrkande
utöver vad som följer av den allmänna löneregleringen för statens
tjänstemän komma i åtnjutande av den löneförbättring, som uppflyttningen
en lönegrad innebär. I fråga om befattningarna såsom första föreståndarinna
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt föreståndarinna vid karolinska
sjukhuset förordar utskottet dock förslaget i motionerna I: 75 och
II: 144, vilket i denna del närmast ansluter sig till löneläget för motsvarande
befattningar hos landstingen. De lönegradsplaceringar, vilka utskottet i följd
av det anförda föreslår, framgå av en härvid fogad tabell.
Kungl. Maj ds förslag beträffande lönerna för statsrådets ledamöter och
vissa verkschefslöner föranleda ej erinran från utskottets sida. I sistnämnda
hänseende har i motionerna 1:33 och 11:57 yrkats, att fångvårdsstyrelsens
chef under namn av generaldirektör erhåller samma löneställning som förordnandetjänsterna
i nuvarande lönegrad C 12. Utskottet vill icke förneka,
att skäl kunna anföras för att löneställningen för ifrågavarande chefsbefattning
tages under omprövning. Utskottet har emellertid icke ansett sig
böra i förevarande sammanhang gå utöver Kungl. Maj ds förslag, som innebär
uppflyttning av tjänsten från lönegrad B 2 till lönegrad B 3.
Vad angår löneregleringens inverkan på personalförteckningarna och avlöningsstaterna
m. m. har i detta sammanhang begärts bemyndiganden för
Kungl. Majd att i regleringsbreven utforma personalförteckningarna i enlighet
med de bestämmelser, som i anslutning till vid höstriksdagen fattade
principbeslut fastställas vid den allmänna löneregleringen, i den mån detta
innebär en automatisk översättning från de nuvarande till de nya lönegradsbeteckningarna.
Vidare har i anslutning till förenämnda förslag i fråga om
införande av reglerad befordringsgång för viss personal begärts bemyndigande
att förordna om uppförande av vissa tjänster i lönegrad A 2 på övergångsstat
samt om upphörande av redovisningen i personalförteckningarna
av extra ordinarie tjänster i nuvarande 21 lönegraden.
I fråga om avlöningsstaterna har framhållits, att det icke varit möjligt att
införa mera exakta kalkyler över vare sig de totala lönekostnaderna efter
löneregleringens genomförande eller dessas fördelning på olika förvaltningsgrenar.
Maximerade anslag och anslagsposter ha höjts efter en schablonmässig
genomsnittsberäkning, och bemyndigande har begärts att medgiva
överskridande av maximerade belopp i sådana fall, då de omräkningar, som
Statsutskottets utlåtande nr 12.
21
sålunda verkställts, blivit för snäva. Såsom ett provisorium under nästa
budgetår har även ansetts erforderligt med ett bemyndigande att överskrida
maximerade anslagsposter för att säkerställa den medelstillgång, som erfordras
för nämnda omreglering av befordringsgången för viss personal. Det
har också erinrats, att en ändring av sådana särskilda ersättningar, vilka utgå
enligt avlöningsreglementet, kan komma att vidtagas under det fortsatta
löneregleringsarbetet och medföra ökad belastning av maximerade poster.
Den nyss nämnda fullmakten för Kungl. Maj:t föreslås skola innesluta jämväl
befogenhet att medgiva sådant överskridande av dylika poster, som
kan föranledas härav. Slutligen föreslås förlängning av ett Kungl. Maj:t
tidigare — första gången avseende budgetåret 1941/42 — lämnat bemyndigande
att medgiva överskridande av maximerade anslagsposter, påkallat
med hänsyn till att den omläggning av avlöningsstaterna, som genomfördes
från och med nämnda budgetår, medförde en överflyttning till maximerade
anslagsposter av vissa avlöningskostnader, som tidigare belastat förslagsvis
anvisade poster.
Det kan icke förnekas, att de bemyndiganden, som sålunda begäras, äro
mycket omfattande. Samtidigt må emellertid framhållas, att beloppen av de
överskridanden, vartill de berättiga, framdeles kunna räknemässigt fastställas.
Då bemyndigandena sålunda ha en övervägande formell innebörd och
äro påkallade av praktiska skäl, tillstyrker utskottet att de lämnas. Vad
särskilt angår det bemyndigande, som sist omnämnts, framhöll förra årets
riksdag önskvärdheten av att frågan rörande fortsatta förlängningar av bemyndigandet
omprövades. Departementschefen har uttalat, att tillfälle till
sådan omprövning i enlighet med vad riksdagen även framhållit gåves i samband
med den planerade översynen av avlöningsstaterna. I likhet med övriga
bemyndiganden torde alltså även detta få betraktas såsom ett provisorium
för allenast nästa budgetår.
I anslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga har för nästa
budgetår i statsverkspropositionen äskats inalles 4,14 miljoner kronor. För
innevarande budgetår har å riksstaten och tilläggsstat till denna anvisats
(3,815 + 1,725) 5,54 miljoner kronor. Departementschefen har erinrat, att
de alltmer stegrade kostnaderna för den statliga utredningsverksamheten
finge tillskrivas det förhållandet, att den allmänna politiska och ekonomiska
utvecklingen aktualiserat ett flertal utredningsfrågor av stor räckvidd, liksom
även den fördyring av utredningsarbetet, som blivit en följd av lönenivåns
uppgång och uppräkning av kommittéarvoden och traktamentsersättningar.
Utskottet är väl medvetet om alt utredningskostnadernas höjd huvudsakligen
är att tillskriva de omständigheter departementschefen sålunda angivit
liksom därom, att de flesta utredningar tillkommit på riksdagens eget initiativ.
Emellertid vill utskottet framhålla önskvärdheten av åtgärder, ägnade
att nedbringa utgifterna för utredningsväsendet. I främsta rummet kan ifrågasättas,
huruvida icke besparingar kunna åstadkommas i kostnaderna för
framläggandet av utredningsresultaten, men vidare om icke en förenkling av
22
Statsutskottets utlåtande nr 12.
kommittéarbetet är möjlig. Med hänsyn till pågående överväganden av frågan
om ett samordnande och övervakande organ för kommittéväsendet
anser sig utskottet dock icke böra framlägga förslag till ytterligare åtgärder
för att undersöka och tillvarataga dylika möjligheter.
Vad i propositionen under rubriken för flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar
anförts rörande ersättning till statens allmänna fastighetsfond,
ersättning till statens domäners fond för upplåten mark, planering
av allmänna arbeten och rörligt tillägg föranleder icke någon erinran från
utskottets sida. Utskottet tillstyrker vidare Kungl. Maj ds förslag med avseende
å dyrtidstillägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) med godkännande av vad i statsrådsprotokollet över
finansärenden för den 3 januari 1947 anförts samt med avslag
å motionerna I: 176 och II: 296 i skrivelse till Kungl.
Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört i fråga om reglering
av anställningsförhållandena för viss biträdes- och
amanuenspersonal,
b) i anledning av vad i nämnda statsrådsprotokoll anförts
ävensom motionerna I: 76 och II: 141 samt motionerna I: 75
och II: 144 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad
utskottet anfört i fråga om löneställningen för viss statsanställd
sjukvårds- och ekonomipersonal m. m.,
c) med godkännande av vad i statsrådsprotokollet anförts
samt med avslag å motionerna I: 33 och II: 57 i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört i fråga
om lönerna för statsrådets ledamöter och vissa verkschefslöner,
d) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att, där ej riksdagen i särskilt
fall därom meddelar beslut, förordna om de ändringar i personalförteckningarna,
som föranledas av den allmänna löneregleringen,
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att, där så erfordras i samband
med reglering av befordringsgången för biträdespersonal,
förordna om överförande till övergångsstat av tjänster i
lönegraden A 2,
3) besluta, att extra ordinarie tjänstemän i nuvarande 21
lönegraden icke vidare skola redovisas i personalförteckningarna,
ävensom bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga härav
betingade ändringar i personalförteckningarna,
4) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
förordats, under budgetåret 1947/48 medgiva
det överskridande av genom riksdagens beslut maxi
-
Statsutskottets utlåtande nr 12.
23
merade anslag och anslagsposter, som påkallas med hänsyn
till den allmänna löneregleringen eller regleringen av befordringsgången
för biträdes- och amanuenspersonal,
5) besluta, att det Kungl. Maj:t senast för budgetåret
1946/47 lämnade bemyndigandet att medgiva överskridande
av genom riksdagens beslut maximerade anslagsposter till
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, eller till avlöningar till icke-ordinarie personal skall
efter utgången av budgetåret 1946/47 äga fortsatt giltighet
under budgetåret 1947/48,
6) medgiva, att dyrtidstillägg, kristillägg och provisoriskt
lönetillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl.
under budgetåret 1947/48 må i huvudsaklig överensstämmelse
med i statsrådsprotokollet förordade grunder utgå enligt
de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj:t,
7) besluta, att utgifterna för dyrtidstillägg, kristillägg och
provisoriskt lönetillägg skola, där ej särskilt anslag för ändamålet
är anvisat, bestridas från de anslag eller andra medel,
av vilka utgifterna i övrigt för vederbörandes avlöning
eller pension bestridas.
Stockholm den 21 februari 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Ols-1
son, Gränebo, Kari Andersson, Mannerskantz, Gustaf Iwar Anderson, fröken
Andersson, herrar Gillström, Johan Eric Ericson, Albertsson, Gustav Emil
Andersson och Hesselbom; samt
från andra kammaren: herrar Tömkvist, Eriksson i Stockholm, Rubbestad,
Mårtensson, Wallentheim, Staxäng, Lindholm, Åkerström, Holm*
ström, Onsjö, Thapper och Persson i Svensköp.
21
Statsutskottets utlåtande nr 12.
Reservationer:
1) av herr Rubbestad, vilken ansett, att utskottets yttrande och hemställan
beträffande regleringen av anställningsförhållandena för viss biträdes-*
och amanuenspersonal bort hava följande lydelse:
»Det förslag, som framlagts angående regleringen av anställningsförhållandena
för viss biträdes- och amanuenspersonal avser att —--(s. 17)
---års tjänstgöring.
Huvudlinjerna i--— nuvarande förhållandena. Inom utskottet har
emellertid uttalats tvekan, om icke lönegrad A 2 bör i vissa fall behållas såsom
ordinarie biträdesgrad.
Icke heller---högre lönegrad.
Då ett — — -—-i tillämpningen.
Vad angår — — — bättre sker. Skulle en befattningshavare, som enligt
den föreslagna befordringsgången uppnått lönegrad Eo 2, vid en dylik prövning
befinnas sakna de förutsättningar, som erfordras för vidare befordran
till lönegrad Eo 4, bör det finnas möjligheter för vederbörande verk att
konstituera denne i lönegrad A 2, tills befattningshavaren visat sig meriterad
för uppflyttning till lönegrad A 4. Utskottet förordar därför, att lönegrad
A 2 behålles såsom ordinarie biträdesgrad.
I fråga —- ■—- — statsrådsprotokollet nämnda.»
»Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) i anledning av vad i statsrådsprotokollet över finansärenden
för den 3 januari 1947 anförts samt med avslag å motionerna
I: 176 och II: 296 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till-*
känna vad utskottet anfört i fråga om reglering av anställningsförhållandena
för viss biträdes- och amanuenspersonal,
innebärande bland annat att 2 lönegraden i vissa fall behålles
såsom ordinarie biträdesgrad för kontorspersonalen,»
2) av herrar Oscar Olsson, Hesselbom, Törnkvist, Eriksson i Stockholm
och Wallentheim, vilka ansett, att utskottet bort med avslag å motionerna
I: 76 och II: 141 samt I: 75 och II: 144 utan ändring tillstyrka Kungl. Maj:ts
förslag i fråga om löneställningen för viss statsanställd sjukvårds- och ekonomipersonal
m. m. och att utskottets yttrande och hemställan alltså bort i
detta ämne hava följande lydelse:
»I fråga om löneställningen för viss statsanställd sjukvårds- och ekonomipersonal
m. m. har det---(s. 19) — — — anslutning härtill.
Såsom framgår---denna del.
Utskottet vill erinra, att landstingens avlöningar till ifrågavarande personal
hittills legat avsevärt under den statliga lönenivån. Att landstingen numera
Statsutskottets utlåtande nr 12.
25
träffat avtal av innebörd, att avlöningarna kommit upp till det omedelbara
grannskapet av den nivå, som från statens utgångspunkter anses skälig och
riktig för ifrågavarande befattningshavare, är att hälsa med tillfredsställelse.
Det kan dock icke utgöra tillräckligt skäl till en något lägre placering av
de statsanställda sjuksköterskorna, helst som inga bindande utfästelser föreligga
från de kommunala huvudmännens sida beträffande lönesättningen
efter utgången av den tid, för vilken gällande eller träffade överenskommelser
löpa. Erfarenheten har visat att revision av kollektivavtalslöner genomföres
med korta tidsmellanrum, medan fastställelse av lönegradsplacering
i statens lönesystem förblir gällande under avsevärd tid. Då utskottet
funnit de anförda skälen för den av Kungl. Maj:t föreslagna löneförbättringen
väl grundade, har utskottet ansett sig böra förorda dess genomförande.
Detta ställningstagande innebär, att utskottet icke funnit skäl tillstyrka vare
sig motionerna I: 76 och II: 141 eller motionerna I: 75 och II: 144.»
»Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
b) med godkännande av vad i nämnda statsrådsprotokoll
anförts samt med avslag å motionerna I: 76 och II: 141 samt
1:75 och II: 144 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna
vad utskottet anfört i fråga om löneställningen för viss statsanställd
sjukvårds- och ekonomipersonal m. in.»
3) av fröken Andersson och herr Holmström, vilka ansett, att utskottet
bort med ändring av Kungl. Maj:ts förslag tillstyrka motionerna I: 75 och
II: 144 och att utskottets yttrande och hemställan i fråga om löneställningen
för viss statsanställd personal m. m. alltså bort hava följande lydelse:
»I fråga om löneställningen för viss statsanställd sjukvårds- och ekonomipersonal
n\. m. har det--- — (s. 19) —--anslutning härtill.
Såsom framgår---denna del.
Utskottet anser, att en högre lönegradsplacering än den i propositionen
föreslagna är motiverad. En avdelningssköterskas arbetsuppgift är mycket
omfattande och ansvarskrävande och förutsätter förutom speciella personliga
egenskaper även organisatorisk förmåga samt fullgöres ofta under den press,
som en mängd ansvarsbestämmelser enligt gällande lag och förordningar
innebära. På sätt i motionerna I: 75 och II: 144 påyrkats bör uppflyttning
ske till lönegrad A 10, vilket även är önskvärt för att främja rekryteringen
till yrket. Det kommande behovet av sjuksköterskeutbildad personal bör i
detta sammanhang beaktas under hänsynstagande till den utbyggnad av
sjukvården, vilken beräknas vara färdig i början av 1950-talet.
Även beträffande löneställningen för övriga tjänster tillstyrker utskottet
motionsförslaget, vars innebörd framgår av en härvid fogad bilaga.»
»Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
Biliang till riksdagens protokoll 19i7. 6 samt. Nr 12.
3
26
Statsutskottets utlåtande nr 12.
att riksdagen må
b) i anledning av vad i nämnda statsrådsprotokoll anförts
och med bifall till motionerna I: 75 och II: 144 samt med avslag
å motionerna I: 76 och II: 141 i skrivelse till Kungl.
Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört i fråga om löneställningen
för viss statsanställd sjukvårds- och ekonomipersonal,
»
4) av herr Mannerskantz.
Statsutskottets utlåtande nr 12.
27
Bilaga.
Tabell
utvisande i budgetförslaget upptagna och av utskottet samt reservanter inom utskottet
föreslagna ändringar i lönegradsplaceringar och tjänstebenämningar för sjukvårds
och
ekonomipersonal.
Nuvarande |
I förslagen ingående |
||||||
å löneplan A |
|||||||
antal |
3 |
antal |
c |
||||
befatt- |
benämning |
befatt- |
benämning |
CA |
ce |
||
ningar |
3 3 |
ningar |
O |
3 |
|||
> |
*■* |
<“*• CD |
•-J CO |
||||
Fångvårdsanslalterna. |
Fängvårdsanstalterna. |
||||||
2 |
Sjuksköterska................ |
7 |
2 |
Översköterska................ |
9 |
8 |
10 |
Garnisonssjukhusen. |
Garnisonssjukhusen. |
||||||
30 |
Sjuksköterska................ |
7 |
30 |
Översköterska................ |
9 |
8 |
10 |
Statens skolor tillhörande barna- |
Statens skolor tillhörande barna- |
||||||
och ungdomsvården. |
och ungdomsvården. |
||||||
1 |
Avdelningssköterska.......... |
8 |
1 |
Översköterska................ |
9 |
8 |
10 |
Statens sinnessjukhus. |
Statens sinnessjukhus. |
||||||
21 |
Förste uppsyningsman........ |
14 |
21 |
Förste uppsyningsman ....... |
14 |
X |
15 |
34 |
Första föreståndarinna....... |
12 |
34 |
Första föreståndarinna....... |
14 |
13 |
15 |
18 |
Uppsyningsman.............. |
10 |
18 |
Uppsyningsman.............. |
11 |
X |
12 |
157 |
Överskötare.................. |
8 |
157 |
Överskötare.................. |
9 |
X |
10 |
43 |
Föreståndarinna.............. |
7 |
43 |
Föreståndarinna.............. |
11 |
10 |
12 |
f 166 |
Förste skötare............... |
8 |
X |
X |
|||
1393 |
Skötare...................... |
6 |
\1227 |
Skötare...................... |
7 |
X |
X |
376 |
Översköterska................ |
6 |
376 |
Översköterska ............... |
9 |
8 |
10 |
f 332 |
Första sköterska............. |
7 |
6 |
8 |
|||
1663 |
Sköterska ................... |
3 |
jl331 |
Sköterska ................... |
4 |
X |
X |
Statens anstalt för fallandesjuka. |
Statens anstalt för fallandesjuka. |
||||||
1 |
Första föreståndarinna....... |
12 |
1 |
Första föreståndarinna........ |
14 |
13 |
15 |
1 |
Föreståndarinna.............. |
7 |
1 |
Föreståndarinna ............. |
11 |
10 |
12 |
11 |
Förste skötare............... |
8 |
X |
X |
|||
3 |
Skötare...................... |
6 |
(2 |
Skötare...................... |
7 |
X |
X |
6 |
5 |
9 |
8 |
10 |
|||
( 5 |
Första sköterska............. |
7 |
6 |
8 |
|||
20 |
Sköterska ................... |
3 |
\15 |
Sköterska.................... |
4 |
X |
X |
Statens dislriktsskölerskeskola. |
Statens dislriktsskölerskeskola. |
||||||
1 |
Föreståndare................. |
17 |
1 |
Föreståndare................. |
20 |
X |
21 |
x i kolumnerna längst t. h. utvisar, att ändring av Kungl. Maj:ts förslag ej ifrågasattes.
28
Statsutskottets utlåtande nr 12.
Nuvarande |
I förslagen ingående |
||||||
Jö* |
å löneplan A |
||||||
antal |
3 |
antal |
c |
3 |
|||
befatt- |
benämning |
''O |
befatt- |
benämning |
7 |
cn |
CD |
ningar |
3 3 |
ningar |
g |
7? O |
3 |
||
> |
cd c+ |
03 |
|||||
Statens sjuksköterskeskola. |
Statens sj’uksköterskeskola. |
||||||
i |
Föreståndarinna.............. |
17 |
i |
Föreståndare ................ |
20 |
X |
21 |
i |
Biträdande instruktionssköter- |
i |
Instruktionssköterska......... |
11 |
X |
12 |
|
ska........................ |
9 |
||||||
Karolinska sjukhuset. |
Karolinska sjukhuset. |
||||||
i |
Första föreståndarinna....... |
12 |
i |
Första föreståndarinna....... |
14 |
15 |
15 |
3 |
Andra föreståndarinna....... |
8 |
3 |
Föreståndarinna............. |
11 |
12 |
12 |
[ 121 |
Översköterska................ |
9 |
8 |
10 |
|||
155 |
Sjuksköterska................ |
7 |
| 33 |
Sjuksköterska................ |
7 |
X |
8 |
1 1 |
Badföreståndare ............. |
7 |
X |
X |
|||
4 |
Barnmorska................. |
7 |
4 |
Barnmorska................. |
9 |
8 |
10 |
1 |
Ekono mibiträde.............. |
1 |
1 |
Ekonomibiträde ............. |
2 |
X |
X |
Serafimerlasarettet. |
Serafimerlasarettet. |
||||||
1 |
Föreståndarinna............. |
11 |
1 |
Första föreståndarinna........ |
14 |
15 |
15 |
(45 |
Översköterska................ |
9 |
8 |
10 |
|||
60 |
Sjuksköterska................ |
7 |
115 |
Sjuksköterska................ |
7 |
X |
8 |
1 |
Husmoder................... |
7 |
1 |
Kontorist.................... |
9 |
X |
X |
1 |
Snickare .................... |
7 |
1 |
Hantverksföreståndare........ |
8 |
X |
X |
1 |
Trädgårdsmästare............ |
7 |
1 |
Trädgårdsmästare............ |
8 |
X |
X |
1 |
Tvättföreståndare............ |
5 |
1 |
Tvättföreståndare............ |
7 |
X |
X |
Läroanstalterna för blinda. |
Läroanstalterna för blinda. |
||||||
1 |
Sjuksköterska................ |
7 |
1 |
Översköterska................ |
8 |
X |
10 |
Vårdanstalten i Lund för blinda |
Vårdanstalten i Lund för blinda |
||||||
med komplicerat lyte. |
med komplicerat lyte. |
||||||
1 |
Översköterska................ |
7 |
1 |
Översköterska................ |
9 |
8 |
11 |
1 |
Sjuksköterska................ |
6 |
1 |
Sjuksköterska................ |
7 |
6 |
9 |
Dövstumskolorna. |
Dövstumskolorna. |
||||||
5 |
Sjuksköterska................ |
6 |
5 |
Översköterska................ |
8 |
X |
10 |
47(322. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.