Statsutskottets utlåtande nr 116.
1
Nr 116.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för budgetåret 1947/48 till avlöningar vid de
allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta
motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkterna
153, 161 och 172, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1947/48 beräkna
dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 54 000 000
kronor;
dels till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier
ett anslag av 30 000 kronor;
dels ock till Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar
ett förslagsanslag av 130 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 151 framlagt de förslag,
som närmare angivas i det följande.
l:o) Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl.
Maj:t har (avdelning I, s. 2—65 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 7 mars 1947) föreslagit riksdagen att
1. besluta, att nya elementarskolans i Stockholm gymnasium och en 4-årig
latingymnasielinje vid högre allmänna läroverket i Bromma skola avvecklas
samt att i stället samrealskolorna i Enskede och Ängby skola utbyggas till
högre allmänna läroverk, omfattande, förutom nu befintliga realskollinjer,
vartdera en 4-årig latin- och en 4-årig realgymnasielinje; skolande nämnda
organisationsändringar ske successivt från och med budgetåret 1947/48 eller
den senare tidpunkt Kungl. Maj:t bestämmer, allt under villkor att Stockholms
stad åtager sig ej mindre att tillhandahålla för ifrågavarande nya läroverk
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning,
bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig
vaktmästarpersonal än även bevilja ett engångsanslag av minst 5 000
kronor till komplettering av undervisningsmaterielen och utvidgning av
biblioteket vid högre allmänna läroverket i Enskede;
1 — Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 6 saml. Nr 116—118.
2
Statsutskottets utlåtande nr 116.
2. besluta att vid samrealskolan i Piteå skall från och med budgetåret
1947/48 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, successivt inrättas
en 4-årig realskollinje i stället för den tredje, ofullständiga parallelllinjen
av den 5-åriga realskolan;
3. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och
med budgetåret 1947/48, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för
de allmänna läroverken, vilka föranledas av vad departementschefen anfört;
4. bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av sagda personalförteckning
— tills vidare under budgetåret 1947/48, då för realskolestadiet avsedd
ordinarie ämneslärarbefattning vid allmänt läroverk skall tillsättas, besluta,
huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller
ämneslärarinnebefattning;
5. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48;
6. bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna om de avvikelser från personalförteckningen
och de överskridanden av maximerade poster i avlöningsstaten,
som föranledas av den fortsatta ombildningen av kommunala mellanskolor
till samrealskolor;
7. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett
förslagsanslag av 52 721 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ragnar Bergh m. fl. (I: 235) och den andra inom andra kammaren av
herr Jansson i Kalix m. fl. (II: 354), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
dels besluta, att det kommunala gymnasiet i Kiruna skall successivt förstatligas
från och med ingången av budgetåret 1947/48, dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att företaga därav föranledda ändringar i personalförteckningen för
de allmänna läroverken, dels ock uppräkna förslagsanslaget till avlöningar vid
de allmänna läroverken med 31 000 kronor;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Arrhén (I: 236) och den andra inom andra kammaren av herrar
Håstad och von Friesen (II: 355), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta att för nästa budgetår verkställa en uppräkning av de sedan 1907
utgående arvodena till provårshandledarna, vilka av departementschefen nu
föreslås att åter oförändrade utgå, varvid hänsyn likväl bör tagas till jämförliga
yrkeskategoriers villkor, samt att snarast möjligt upptaga frågan om
särskild placering av lärarna vid provårsläroverken i löneskalan till bedömande.
Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas, i den mån detsamma
ej framgår av den följande redogörelsen, till motionerna I: 235 och I: 236.
Statsutskottets utlåtande nr 116.
3
1. Organisationsfrågor,
a) Upprättande av nya statliga gymnasier.
1927 års riksdagsbeslut rörande de allmänna läroverkens organisation
innefattade upprättande av 49 högre allmänna läroverk. Sedermera ha
ytterligare 16 sådana tillkommit, varför hela antalet för närvarande uppgår
till 65. Av de 16 nyupprättade gymnasierna tillkommo 9 under åren
1930—1937. De övriga 7 nya högre allmänna läroverken äro flickläroverket
å Södermalm i Stockholm (1939), läroverken i Boden och Hässleholm (1942),
statens normalskola (1943), läroverken i Ludvika och Örnsköldsvik (1944)
samt läroverket i Sollefteå (1945).
Gymnasiefråg an i landsorten.
I propositionen 1946: 142 erinrades om, att framställningar om upprättande
av statliga gymnasier förelågo beträffande Alingsås, Arvika,
Avesta, Karlshamn, Nässjö, Oskarshamn, Söderhamn, Tranås, Varberg,
Åmål och Ängelholm. Med hänsyn till att skolöverstyrelsen funnit särskilt
starka skäl tala för att statliga gymnasier upprättades i Arvika, Söderhamn
och Varberg utan att resultatet av det pågående utredningsarbetet
på skolans område avvaktades, upptogos dessa framställningar till närmare
behandling i nyssnämnda proposition. Dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet
framhöll därvid att, därest icke de inom skolans område pågående
utredningarna enligt hans förmenande tvingade till skärpt återhållsamhet
i fråga om mera betydande förändringar av läroverksorganisationen, han
för sin del icke skulle ha tvekat att med hänsyn till de skäl, som kunde
anföras till stöd för ifrågavarande framställningar, förorda bifall till desamma.
I skolfrågans dåvarande läge ansåg han sig döck icke böra medverka till den
ifrågasatta utbyggnaden av en organisation, som måhända stode inför en
omdaning, vars förverkligande skulle försvåras av en sådan utbyggnad.
Han ansåg sig därför icke i stånd att tillstyrka ifrågavarande framställningar.
Med hänsyn emellertid till de särskilda skäl, som kunde anses tala
till förmån för framställningarna från Arvika och Söderhamn på grund
av förekomsten av kommunala gymnasier därstädes, förordades såsom en
provisorisk anordning i avvaktan på en slutlig lösning av gymnasiefrågan
en höjning av statsunderstödet till ifrågavarande kommunala gymnasier
från 6 000 kronor till 15 000 kronor. Vad sålunda anförts och föreslagits
från departementschefens sida föranledde ingen erinran från riksdagens
sida.
Sedan nyssnämnda proposition framlades, ha ytterligare framställningar
om inrättande av statliga gymnasier i landsorten inkommit, nämligen från
Kiruna, Malmberget, Mora och Trollhättan, varjämte
förnyade ansökningar gjorts från Karlshamn, Nässjö och Åmål.
4
Statsutskottets utlåtande nr 116.
Skolöverstyrelsen, som yttrat sig över samtliga ifrågavarande framställningar,
har beträffande Malmberget, Mora, Nässjö och
Trollhättan uttalat, att önskemålen om upprättande av statliga gymnasier
å dessa orter icke borde upptagas till behandling isolerade utan först i
samband med en allmän översyn av den statliga gymnasieorganisationen.
Beträffande Karlshamn och Åmål har överstyrelsen i anslutning
till framlagd utredning funnit goda skäl tala för upprättande av statliga gymnasier
i dessa städer, men överstyrelsen har i här förevarande sammanhang
icke ansett sig böra framlägga förslag därom utan hemställt, att frågan måtte
upptagas i samband med frågan om förstatligande av de kommunala gymnasierna
i Arvika och Söderhamn.
Vidkommande slutligen framställningen från Kiruna har överstyrelsen
funnit speciella skäl, nämligen de stora avstånden inom Norrbottens län
och lärjungeområdets karaktär av gränsområde, tala för att gymnasiefrågan
där löses utan avvaktan å resultatet av pågående utredningar. Överstyrelsen
har därför hemställt, att det i Kiruna befintliga kommunala 3-åriga
latin- och realgymnasiet måtte successivt förstatligas från och med budgetåret
1947/48 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer.
Kostnaderna för ett förstatligande av gymnasiet ha beräknats till i runt
tal 104 000 kronor efter fullt genomförd organisation och till i runt tal
31 000 kronor under första året.
Statskontoret har — under erinran om statsmakternas ställningstagande
förra året till frågan om förstatligande av de kommunala gymnasierna i
Arvika och Söderhamn — anfört följande.
Jämväl med förstatligandet av det kommunala gymnasiet i Kiruna torde
av samma skäl böra tillsvidare anstå. Statskontoret finner emellertid för
sin del skäl tala för att ifrågavarande läroanstalt, som hittills icke synes
hava tillerkänts något statsbidrag, får komma i åtnjutande av dylikt understöd
för sin fortsatta verksamhet. I syfte att möjliggöra en medelstilldelning
för ändamålet torde anslaget till understöd åt kommunala gymnasier för
nästkommande budgetår böra uppräknas med skäligt belopp, förslagsvis
15 000 kronor.
Gymnasiefrågan i Stockholm.
Departementschefen har först lämnat en redogörelse för läroverksfrågans
i Stockholm tidigare utveckling, varav inhämtas i huvudsak följande.
1940 års skolutredning m. m. Utredningens den 19 februari
1942 avgivna förslag innebar i huvudsak:
1) nedläggande av nya elementarskolan (med en 4-årig och två 5-åriga
realskollinjer, en 4-årig latingymnasielinje samt en 3-årig och två 4-åriga
realgymnasielinjer),
2) nedläggande av högre lärarinneseminariet,
Statsutskottets utlåtande nr 116.
5
3) upprättande av statens normalskola, som skulle bestå av lärarinneseminariets
övningsskola (med en linje av vardera 6-årig folkskola, 7-årig
flickskola och 4-årig realskola), en 5-årig realskollinje, en 4-årig latingymnasielinje
och en 3-årig realgymnasielinje,
4) upprättande av nya elementarskolan i Bromma, bestående av tre
5-åriga och en 4-årig realskollinje samt en 4-årig latin- och en 4-årig realgymnasielinje,
samt
5) upprättande av högre allmänna läroverket i Enskede, bestående av
två 5-åriga realskollinjer samt en 4-årig latin- och en 4-årig realgymnasielinje.
Dessa skolutredningens förslag inneburo ingen utökning av läroverksorganisationen
i Stockholm utan endast en omfördelning av redan förefintliga
linjer på de olika stadsdelarna.
I utlåtande den 21 mars 1942 över skolutredningens förslag tillstyrkte
skolöverstyrelsen detsamma med vissa modifikationer.
1942 års riksdag. I propositionen 1942:255 framlade Kungl. Maj:t
för riksdagen förslag till förändringar i läroverksorganisationen i Stockholm
i enlighet med skolutredningens förslag och de däri av skolöverstyrelsen
förordade modifikationerna. Riksdagen (skrivelsen 1942:406) biföll emellertid
icke förslaget i annan mån än att riksdagen beslöt dels att högre lärarinneseminariet
skulle nedläggas med utgången av budgetåret 1942/43, dels ock
att vid högre flickläroverket å Södermalm skulle från och med budgetåret
1943/44 successivt upprättas en 5-årig realskollinje, varvid förutsattes att
en av de 5-åriga realskollinjerna vid flickläroverket å Norrmalm samtidigt
skulle nedläggas. Beträffande förslaget i övrigt anhöll riksdagen, att Kungl.
Maj :t måtte låta verkställa förnyad utredning.
1943 års riksdag. Sedan i anledning av 1942 års riksdags ställningstagande
skolöverstyrelsen anbefallts att verkställa förnyad utredning
i frågan, inkom överstyrelsen den 31 oktober 1942 med ny utredning i
ämnet. Utredningen utmynnade i förslag, att Stockholms läroverksfråga
skulle lösas, antingen på sätt i propositionen 1942: 253 förordats, eller på
nämnda sätt i förening med upprättande av ett högre allmänt läroverk även
i Solna, uppbyggt på samrealskolan i Sundbyberg jämte den kommunala
mellanskolan i Solna, vilken i så fall skulle förstatligas och förstärkas med
en 5-årig linje från Vasa realskola i Stockholm.
I propositionen 1943:150 upptogos endast frågorna om upprättande av
statens normalskola samt samrealskolorna i Enskede och Ängby. Riksdagen
(skrivelsen 1943:229) biträdde Kungl. Maj:ts förslag.
De nya läroverken erhöllo följande organisation, nämligen statens normalskola
(förutom övningsskolans 6-åriga folkskola, 7-åriga flickskola och
4-åriga realskola) en 5-årig realskollinje och en 4-årig latingymnasielinje
(den planerade 3-åriga realgymnasielinjen ännu ej organiserad i avvaktan
6
Statsutskottets utlåtande nr 116.
på lösningen av läroverkets byggnadsfråga), samrealskolan i Ängby tre
5-åriga realskollinjer och samrealskolan i Enskede två 5-åriga och en 4-årig
realskollinje. Samtidigt påbörjades det successiva nedläggandet av nya
elementarskolans realskola (två 5-åriga och en 4-årig realskollinje) samt
avvecklingen av två 5-åriga realskollinjer vid högre allmänna läroverket i
Bromma, en 5-årig realskollinje vid högre allmänna läroverket för gossar å
Södermalm, en 5-årig realskollinje vid Katarina realskola och en 4-årig
latingymnasielinje vid högre allmänna läroverket för flickor å Norrmalm.
Nu föreliggande förslag. Med skrivelse den 6 december 1945
har överståthållarämbetet med egen tillstyrkan överlämnat en framställning
från Stockholms stad om upprättande av ett högre allmänt läroverk
i Brännkyrka samt anordnande av gymnasier vid samrealskolorna i Ängby
och Enskede i samband med nedläggandet av gymnasiet vid nya elementarskolan.
Skolöverstyrelsen framhåller i utlåtande den 14 februari 1946 över nämnda
framställning — efter att ha lämnat en översikt1 rörande överskottet respektive
bristen på platser å realskole- och gymnasiestadiet i de nu befintliga
läroverken i Stockholm ävensom rörande befolkningsutvecklingen i de skilda
stadsdelarna — att, då de skäl, varpå överstyrelsen år 1942 byggde sin tillstyrkan
av skolutredningens förslag om, bland annat, upprättande av högre
allmänna läroverk i Ängby och Enskede, numera vunnit ytterligare i styrka,
överstyrelsen ansåge sig böra upprepa detta förslag. Såsom tidigare framhållits,
skulle denna omorganisation icke innebära någon utökning av läroverksorganisationen
i Stockholm utan endast en omfördelning av redan befintliga
linjer. För ändamålet skulle nämligen disponeras den 4-åriga latingymnasielinjen
och de båda 4-åriga realgymnasielinjema vid nya elementarskolan
jämte en 4-årig latingymnasielinje från högre allmänna läroverket i
Bromma. Överstyrelsen framhåller vidare, att upprättandet av ett högre
allmänt läroverk i Brännkyrka vore väl motiverat både av det faktiska behovet
av platser i såväl realskolans som gymnasiets begynnelseklasser och
av befolkningens nuvarande och väntade storlek. Detta skulle visserligen
innebära en utökning av läroverksorganisationen i Stockholm, men några
vägande invändningar häremot syntes ej kunna göras i betraktande av att
Stockholms folkmängd under tiden den 1 januari 1942—den 1 januari 1946
ökat med icke mindre än i runt tal 72 000 personer.
Beträffande de nya läroverkens organisation har överstyrelsen anfört
följande.
I enlighet med det av överstyrelsen den 21 mars 1942 tillstyrkta förslaget
bör såväl samrealskolan i Ängby som samrealskolan i Enskede utbyggas
med vardera en 4-årig latingymnasielinje och en 4-årig realgymnasielinje.
Det högre allmänna läroverket i Brännkyrka bör i enlighet med det styrkta
1 Beträffande denna torde få hänvisas till s. 9—11 i propositionen nr 151.
Statsutskottets utlåtande nr 116.
7
behovet utrustas med en linje av vardera 5-årig och 4-årig realskola samt
4-årigt latin- och 4-årigt realgymnasium.
Samtidigt med upprättande av ifrågavarande gymnasielinjer bör nya elementarskolans
gymnasium och en 4-årig latingymnasielinje vid högre allmänna
läroverket i Bromma successivt nedläggas. Avvecklingen av realskollinjerna
vid nya elementarskolan, som påbörjades läsåret 1943/44, har
fortskridit så långt, att realskolan i sin helhet blir helt avvecklad i och med
utgången av läsåret 1946/47. Sistnämnda läsår har uppbyggandet av realskolorna
i Ängby och Enskede uppnått klass 45. Det synes därför vara ändamålsenligt,
att avvecklingen av gymnasiet vid nya elementarskolan och
uppbyggandet av de nya gymnasierna påbörjas läsåret 1947/48.
I detta sammanhang har departementschefen upptagit till behandling en
av nya elementarskolans kamratförening gjord framställning, vari yrkas, i
första hand att en förnyad undersökning måtte göras om bibehållande av
nya elementarskolan i stadens inre delar genom sammanslagning av densamma
med statens normalskola, och i andra hand att läroverket icke måtte
upphöra att existera som ett enhetligt läroverk utan flyttas till Bromma
och sammanslås med samrealskolan i Ängby till ett högre allmänt läroverk
under namnet nya elementarskolan och att till detta måtte överföras den
nuvarande nya elementarskolans bibliotek, institutioner, fonder m. m.
Överstyrelsen har i anledning av föreningens förstnämnda förslag icke ansett
sig kunna tillstyrka, att frågan om det nya läroverket på Östermalm tages
upp till ny prövning. Däremot har överstyrelsen tillstyrkt kamratföreningens
i andra hand framförda förslag om ett överflyttande av nya elementarskolans
bibliotek, institutioner, fonder m. m. å det tilltänkta högre allmänna läroverket
i Ängby.
Överstyrelsen har beräknat kostnaderna för ett genomförande av de föreslagna
organisationsändringarna sålunda:
Kostnad vid fullständigt genomförd organisation:
Omorganisation av samrealskolan i Ängby
Omorganisation av samrealskolan i Enskede
..........................
Upprättande av högre allmänt läroverk
i Brännkyrka...................
Kostnadsminskning vid avveckling av
nya elementarskolans gymnasium ....
Kostnadsminskning vid avveckling av en
4-årig latingymnasielinje vid högre allmänna
läroverket i Bromma........
kronor 113159
» 108 561
» 240 644 kronor 462 364
» 235 254
» 43 969 > 279 223
Nettokostnad kronor 183 141;
8
Statsutskottets utlåtande nr 116.
Kostnad under omorganisationens första år:
Omorganisation av samrealskolan i Ängby
Omorganisation av samrealskolan i Enskede
..........................
Upprättande av högre allmänt läroverk
i Brännkyrka...................
Kostnadsminskning vid avveckling av nya
elementarskolans gymnasium........
Kostnadsminskning vid avveckling av en
4-årig latingymnasielinje vid högre allmänna
läroverket i Bromma........
kronor 2 070
» 2 070
* 58 973 kronor 63 113
» 42 409
> 10 914 > 53 323
Nettokostnad kronor 9 790.
1940 års skolutredning har i allt väsentligt tillstyrkt överstyrelsens förslag,
men har föreslagit, att en av de planerade nya gymnasielinjerna — lämpligen
vid högre allmänna läroverket i Brännkyrka — organiseras som 3-årig.
En minoritet inom skolutredningen har icke velat tillstyrka förslaget, i
vad det avser upprättande av helt nya gymnasielinjer, innan ställning tagits
till den stora frågan om gymnasiets framtida organisation.
Statskontoret har med hänsyn till den pågående utredningen angående
gymnasiets omorganisation funnit det tveksamt, huruvida för närvarande
en så genomgripande ändring av läroverksorganisationen i Stockholm som
den nu föreslagna borde vidtagas. Då emellertid i varje fall en rationellare
fördelning av gymnasielinjerna mellan de olika stadsdelarna i Stockholm
syntes vara av behovet påkallad, ville statskontoret icke motsätta sig ett
genomförande av skolöverstyrelsens föreliggande förslag i den del, detsamma
avsåge en omgruppering av redan förefintliga gymnasielinjer i Stockholm.
Däremot syntes med en utökning av dessa linjer tills vidare böra
anstå i avvaktan å resultatet av förenämnda utredning.
b) Upprättande av en 4-årig realskollinje vid samrealskolan i Piteå.
Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 2 december 1946 hemställt om upprättande
successivt från och med budgetåret 1947/48 av en 4-årig realskollinje
i stället för en för närvarande ofullständig parallellinje av den 5-åriga
realskolan i Piteå. Av handlingarna i ärendet framgår, att staden åtagit sig
de villkor, som regelmässigt uppställas för organisationsförändringar vid de
allmänna läroverken.
Departementschefen har beträffande gymnasiefrågan i landsorten
förklarat sig dela skolöverstyrelsens uppfattning, att framställningarna
om inrättande av statliga gymnasier i Karlshamn, Malmberget, Mora, Nässjö,
Trollhättan och Åmål borde prövas i ett större sammanhang. Departementschefen
har emellertid framhållit, att ehuru situationen alltjämt manade till
fortsatt återhållsamhet på förevarande område, arbetet med en blivande skolreform
likväl numera fortskridit så långt, att grundad förhoppning funnes,
Statsutskottets utlåtande nr 116.
9
att spörsmålet om en fortsatt utbyggnad av läroverksorganisationen med
statliga gymnasier inom en nära framtid skulle kunna upptagas till allmänt
övervägande. I fråga om Kiruna har departementschefen anfört följande.
Endast i ett fall, nämligen Kiruna, har överstyrelsen ansett sådana speciella
omständigheter föreligga, att en lösning av gymnasiefrågan borde ske
utan avvaktan på resultatet av det pågående utredningsarbetet. Ehuru
otvivelaktigt flera skäl — såsom ortens storlek och egenskap av centrum för
en vidsträckt bygd, ett betryggande underlag i form av realskolor, de stora
avstånden till närmaste gymnasiestäder, förefintligheten sedan flera år av
ett kommunalt gymnasium, lärjungeområdets karaktär av gränstrakt m. m.
— tala till förmån för ett statligt gymnasium i Kiruna, är jag dock under
hänvisning till vad jag nyss framhållit icke beredd att för närvarande tillstyrka
ifrågavarande förslag. Under erinran om att Arvika och Söderhamn
sedan flera år åtnjutit understöd av statsmedel till upprätthållande av de
kommunala gymnasierna å dessa orter, vilka understöd enligt beslut av
1946 års riksdag ej oväsentligt höjts, finner jag emellertid skäligt, att även
Kiruna såsom en provisorisk anordning i avvaktan på en slutlig lösning
av gymnasiefrågan kommer i åtnjutande av sådant understöd. Jag anser
det vidare motiverat att Karlshamns stad tillerkännes visst statsunderstöd
för därvarande kommunala gymnasium. Av övriga befintliga kommunala
gymnasier har intet varit i verksamhet så länge, att studentexamen hunnit
förrättas vid gymnasiet. Då jag i likhet med skolöverstyrelsen är av den
uppfattningen, att viss erfarenhet bör vinnas rörande ett kommunalt gymnasiums
verksamhet, innan frågan om statsunderstöd till detsamma tages
upp till övervägande, är jag icke beredd att i vidare mån än vad nyss anförts
förorda sådana statsunderstöd. Till frågan om storleken av de föreslagna
understöden till Kiruna och Karlshamn tager jag ställning i det följande,
varvid jag även kommer att ifrågasätta en ytterligare höjning av understöden
till de kommunala gymnasierna i Arvika och Söderhamn.
Beträffande därefter frågan om läroverksorganisationen i
Stockholm har departementschefen anfört i huvudsak följande.
Såsom av den föregående redogörelsen framgår, har upprättandet av
statens normalskola samt samrealskolorna i Ängby och Enskede till en del
medfört den åsyftade utjämningen emellan olika stadsdelar av utbildningsmöjligheterna
på realskolstadiet. Sålunda har bristen på platser i realskolans
begynnelseklasser minskat för Östermalm från 96 år 1941 till 23
år 1945, för Bromma från 72 till 40 och för Enskede från 68 till 32. Samtidigt
har det tidigare överskottet å Norrmalm minskat från 177 till 62.
I Brännkyrka däremot har det tidigare starka underskottet ytterligare
accentuerats; år 1945 förelåg där en brist på 99 platser mot SO år 1941.
Att bristen på platser å Östermalm samt i Bromma och Enskede icke i ännu
större utsträckning avhjälpts genom de redan vidtagna åtgärderna torde
till en del bero därpå, att de nvupprättade läroverkens kapacitet icke kunnat
fullt tagas i anspråk på grund av otillräckliga lokaler.
Vad gymnasiestudiet beträffar kvarstår alltjämt den ogynnsamma balansen
mellan olika stadsdelar. Visserligen har bristen på platser ä Östermalm
i huvudsak eliminerats genom tillkomsten av statens normalskola, men i
Bromma, Enskede och Brännkyrka förefanns år 1945 en brist å respektive
46, 34 och 31 platser mot respektive 31, 38 och 12 platser år 1941. Mot
10
Statsutskottets utlåtande nr 116.
detta stod år 1945 ett överskott av icke mindre än 203 platser å Norrmalm.
Det är denna uppenbara disproportion mellan tillgången och efterfrågan på
gymnasieplatser i vissa stadsdelar, som överstyrelsen vill avhjälpa genom
det nu ånyo framförda förslaget om upprättande av gymnasier i Ängby
och Enskede samt genom det nya förslaget om upprättande av ett nytt
högre allmänt läroverk i Brännkyrka. Gymnasierna i Ängby och Enskede
skulle vartdera bestå av en 4-årig real- och en 4-årig latinlinje, vilka linjer
skulle överflyttas från nya elementarskolan (två 4-åriga reallinjer och en
4- årig latinlinje) och från högre allmänna läroverket i Bromma (en 4-årig
latinlinje). Förslaget i denna del skulle alltså icke innebära någon utvidgning
av gymnasieorganisationen i Stockholm. Så skulle däremot bli fallet
med det ifrågasatta läroverket i Brännkyrka, som skulle organiseras med
5- årig och 4-årig realskola samt 4-årigt latin- och realgymnasium.
Vid bedömandet av föreliggande förslag bör beaktas — förutom den nyss
berörda starkt framträdande disproportionen mellan tillgången och efterfrågan
på platser, främst å gymnasiestadiet, i vissa stadsdelar — det förhållandet,
att nya elementarskolans gymnasium kommer att stå utan underlag
av elever från egen realskola, sedan denna med utgången av innevarande
budgetår helt avvecklats. Redan av denna anledning är det, därför erforderligt
att underkasta gymnasiefrågan i Stockholm en förnyad prövning.
Detta förutsattes också av 1943 års riksdag vid behandlingen av frågan om
realskolans avveckling. Något annat alternativ än en överflyttning av elementarskolans
gymnasielinjer till andra läroanstalter torde icke föreligga.
Den otvivelaktigt naturligaste lösningen synes härvid vara ett överförande
av linjerna till samrealskolorna i Ängby och Enskede, varest, som förut
nämnts, behovet av ytterligare gymnasieplatser är starkt framträdande.
Härigenom skulle med relativt små medel högst betydelsefulla förbättringar
i läroverksorganisationen i Stockholm ernås. Med hänsyn till att den nuvarande
situationen beträffande nya elementarskolans gymnasium framtvingar
en åtgärd av ena eller andra slaget och då den ifrågasatta anordningen
icke samtidigt innebär en utvidgning av gymnasieorganisationen i
huvudstaden, synes några principiella betänkligheter av den art, som i det
föregående anförts i fråga om en utbyggnad av gymnasieorganisationen i
landsorten, knappast kunna göras gällande mot förslaget i denna del. Jag
vill även framhålla, att förberedande arbeten för ordnande av lokalfrågan i
Ängby och Enskede pågå, och vissa utsikter finnas för att de nya lokalerna
skola kunna tagas i bruk inom en relativt snar framtid. Till dess torde provisoriska
lokaler kunna tagas i anspråk för de nya gymnasiernas första ringar.
Jag tillstyrker därför, att från och med nästa budgetår den 4-åriga latingymnasielinjen
och de båda 4-åriga realgymnasielinjerna vid nya elementarskolan
successivt nedläggas, medan samtidigt motsvarande linjer upprättas
vid samrealskolorna i Ängby och Enskede. För erhållande av en 4-årig latinoch
en 4-årig realgymnasielinje vid vartdera av sistnämnda läroverk bör
vidare i enlighet med överstyrelsens förslag en 4-årig latingymnasielinje vid
högre allmänna läroverket i Bromma överflyttas. Vid nya elementarskolan
skulle sedan återstå endast den 3-åriga realgymnasielinjen, vilken ursprungligen
var avsedd att överflyttas till statens normalskola men på grund av
detta läroverks lokalsvårigheter ännu icke kunnat överföras. Frågan om vart
denna linje bör flyttas torde böra avgöras först nästa år. Då linjen är 3-årig,
kommer avvecklingen av densamma att trots detta kunna vara avslutad
samtidigt med avvecklingen av de 4-åriga linjerna.
Statsutskottets utlåtande nr 116.
11
Av vad sålunda anförts framgår, att jag icke är beredd att tillmötesgå
nya elementarskolans kamratförenings framställning om ett bibehållande
av skolan i stadens inre delar genom sammanslagning av densamma med
statens normalskola. Såsom överstyrelsen framhållit skulle detta innebära,
att det av statsmakterna beträffande sistnämnda läroverk år 1943 fattade
beslutet skulle upprivas. I likhet med överstyrelsen är jag icke beredd att
medverka härtill.
Överstyrelsens förslag om upprättande av ett nytt högre allmänt läroverk
i Brännkyrka är jag icke beredd att för närvarande tillstyrka. Då detsamma
innebär en faktisk utökning av läroverksorganisationen i Stockholm,
torde denna fråga böra upptagas först i samband med den allmänna omprövning
av denna organisation, som torde böra komma till stånd i anslutning
till en kommande skolreform. Till dess torde även böra anstå med en
prövning av den av 1940 års skolutredning väckta frågan om ytterligare
3- åriga gymnasielinjer för de södra stadsdelarna ävensom frågan om behovet
av ökade studiemöjligheter för ungdomen jämväl inom andra förorter, t. ex.
Solna.
Beträffande därefter frågan om nya elementarskolans bibliotek, institutioner,
fonder m. m., vill jag framhålla, att starka skäl synas tala för ett
sammanhållande till en enhet av elementarskolans värdefulla institutioner,
arkiv och bibliotek. Jag förordar, att dessa överflyttas till det blivande
högre allmänna läroverket i Ängby, vilket i anslutning därtill även torde
böra erhålla benämningen nya elementarskolan i Ängby. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser rörande tidpunkten
för ifrågavarande överflyttning m. m. Till frågan om fonderna är
jag icke för närvarande beredd att taga ställning. I vad man en överflyttning
till en annan läroanstalt av dessa kan ske är givetvis beroende av
de bestämmelser och villkor, som kunna vara knutna till de olika fonderna.
En utredning härutinnan synes böra komma till stånd.
Överstyrelsens kostnadsberäkningar rörande den föreslagna omorganisationen
ha icke givit mig anledning till erinran.
Vad överstyrelsen anfört rörande ledningen av den nuvarande nya elementarskolan
och den blivande nya elementarskolan i Ängby under själva
omorganisationen samt rörande de villkor, som böra uppställas för de föreslagna
organisationsändringarna, föranleder ingen erinran från min sida.
Departementschefen har slutligen biträtt förslaget om upprättande av en
4- årig realskollinje vid sam realskolan i Piteå.
I motionerna I: 235 och II: 354 anföres till stöd för yrkandet om förstatligande
av det kommunala gymnasiet i Kiruna i huvudsak följande.
För att kunna bedöma, huruvida skolöverstyrelsens eller departementschefens
resonemang i förevarande avseende är övertygande, är det tydligen angeläget
att bilda sig en uppfattning om huruvida och i vad mån ett förstatligande
av det kommunala gymnasiet i Kiruna kan tänkas innebära ett föregripande
av den blivande omorganisationen av våra gymnasier. Det synes vid
ett dylikt bedömande till en början vara anledning att fastslå, att i och med
ett förstatligande inträder ingen väsentlig ändring för närvarande beträffande
läroanstaltens arbetssätt och organisation, utan den ändring som kan tänkas
ifrågakomma hänför sig till tidpunkten för den ifrågasatta nya läroverks
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 116.
organisationens genomförande. Ur organisationssynpunkt kan det därför anses
skäligen likgiltigt, om gymnasiet vid denna tidpunkt är statligt eller kommunalt.
Däremot är av betydelse, huruvida ett gymnasium i Kiruna i och
för sig anses behövligt eller ej för framtiden. Departementschefen torde själv
ha den uppfattningen, att ett gymnasium i Kiruna är motiverat, eftersom
han föreslagit statsbidrag till dess uppehållande. Såvitt nu är känt, räknar
man även i framtiden med treåriga gymnasier, och skulle beträffande läraruppsättning
och dylikt väsentliga förändringar inträda, erbjuder ju gällande
lönekungörelse goda möjligheter att reglera hithörande förhållanden. Det avgörande
för bedömande av huruvida gymnasiet redan nu bör förstatligas eller
ej blir sålunda frågan om läroanstaltens behövlighet för framtiden. Men på
denna punkt har ingen invändning gjorts mot överstyrelsens resonemang.
Det är sålunda svårt att finna departementschefens argumentering övertygande.
2. Anslagsberäkningar,
a) Besparingsåtgärder m. m.
Eventuell indragning av vissa linjer. Liksom föregående
år har överstyrelsen ansett sig även nu böra undersöka, huruvida icke på
något håll inom läroverksorganisationen mindre välbesökta linjer finnas,
vilka utan alltför kännbara olägenheter kunna indragas. Överstyrelsen har
därvid anträffat endast två fall, där lärjungeantalet i begynnelseklassen under
två på varandra följande år understigit 10 eller eljest lärjungetillströmningen
syntes mindre tillfredsställande. En översikt över dessa linjer lämnas i följande
tablå.
Linje |
L ä r j u n |
g e a n t a 1 |
höstterminen 1945 |
höstterminen 1946 |
|
Gymnasielinjer: |
||
Nyköping: 4-årig latinlinje . . |
8 + 7 + 6 + 10=31 |
8 + 8 + 9 + 5=30 |
Strängnäs: 4-årig latinlinje . . |
7 + 8 + 2 + 10=27 |
0 + 10 + 8+3=21 |
Överstyrelsen har icke velat föreslå linjen i Nyköping till indragning.
Beträffande linjen i Strängnäs förordar överstyrelsen, att ny första ring
av denna linje icke må upprättas, såvitt ej lärjungeantalet vid höstterminens
början uppgår till minst 5.
Delning av klassavdelning vid nybörjarundervisning
i främmande levande språk. Enligt kungörelsen
den 17 mars 1933 angående timplaner för rikets allmänna läroverk (nr 110)
gäller, att klassavdelning med mer än 20 lärjungar må delas i två undervisningsavdelningar
under 1 veckotimme i vart och ett av ämnena modersmålet,
tyska, engelska och franska i de klasser av realskolan, där undervisningen
i dessa ämnen tager sin början. Motsvarande bestämmelser gälla
beträffande de kommunala flickskolorna och mellanskolorna, de praktiska
Statsutskottets utlåtande nr 116.
13
mellanskolorna och de högre folkskolorna. Från och med budgetåret 1940/41
har emellertid varit föreskrivet, att angiven uppdelning av klassavdelning
vid nybörjarundervisning i språk icke må äga rum, om särskilda kostnader
för statsverket därav föranledas.
I samband med sina anslagsäskanden för nästa budgetår har överstyrelsen
upptagit till behandling frågan om ett eventuellt slopande av nämnda besparingsåtgärd,
varjämte även diskuterats möjligheten av en sänkning
av lärjungemaximum i realskolans avslutningsklass och flickskolornas två
högsta klasser från nuvarande 35 till 30 lärjungar. Överstyrelsen har dock
med hänsyn till den hotande lärarbristen endast ansett sig kunna förorda ett
slopande vid de allmänna läroverken, de högre kommunala skolorna och privatläroverken
av förbudet mot uppdelning av klassavdelning vid nybörjarundervisning
i tyska, engelska och franska.
Ett genomförande av ifrågavarande förslag skulle enligt överstyrelsens
beräkningar för nästa budgetår medföra en kostnadsökning med följande
belopp.
Allmänna läroverken................................ kronor 275 000
Kommunala flickskolorna............................ » 39 900
» mellanskolorna.......................... » H 800
Praktiska mellanskolorna............................ » 20 800
Högre folkskolorna.................................. » 1 700
Privatläroverken.................................... »_5 400
Summa kronor 354 600
Departementschefen har för egen del beträffande dessa och övriga i detta
sammanhang berörda frågor anfört i huvudsak följande.
Jag ansluter mig till vad överstyrelsen anfört angående ett eventuellt återupprättande
av vissa sedan en följd av år nedlagda gymnasielinjer. Jag
förutsätter således, att Kungl. Maj:t må kunna efter prövning i varje särskilt
fall besluta om återupprättande av lyceilinjen vid högre allmänna
läroverket för gossar i Malmö, de 3-åriga latingymnasielinjerna vid^ högre
allmänna läroverken i Halmstad, Karlskrona, Kristianstad, Västerås och
för gossar i Malmö samt karolinska högre allmänna läroverket i Örebro
ävensom den 4-åriga latinlinjen vid högre allmänna läroverket i Vänersborg.
En sådan åtgärd synes dock i regel icke böra vidtagas, därest icke
lärjungeantalet i första kretsen respektive ringen vid höstterminens början
uppgår till minst 10. Intagning i första ringen av det 3-åriga latingymnasiet
vid gossläroverket å Södermalm i Stockholm torde alltjämt böra få ske
endast om motsvarande ring vid gossläroverket å Norrmalm visar sig
otillräcklig.
I likhet med överstyrelsen är jag icke beredd att för närvarande förorda
indragning av den mindre besökta 4-åriga latinlinjen i Nyköping. Beträffande
motsvarande linje i Strängnäs vill jag för egen del föreslå, att ny
första ring av denna linje må upprättas först om lärjungeantalet vid höstterminens
början uppgår till minst 8, dock att Kungl. Maj:t bör äga rätt
14
Statsutskottets utlåtande nr 116.
att efter särskild framställning medgiva upprättande av sådan ring, även
om lärjungeantalet skulle understiga 8.
Såsom av den föregående redogörelsen framgår, har överstyrelsen med
hänsyn till den hotande lärarbristen icke ansett sig i år kunna upprepa förslaget
om sänkning av lärjungemaximum i realskolans högsta klass och
flickskolans två högsta klasser. Beträffande språkundervisningen har överstyrelsen
av samma skäl endast ansett sig kunna tillstyrka ett upphävande
av restriktionerna i vad gäller undervisningen i tyska, engelska och franska.
Jag anser mig nu böra biträda detta förslag, vilket avser, förutom läroverken,
även de högre kommunala läroanstalterna och privatläroverken.
Måhända kan, såsom även överstyrelsen framhållit, lärartillgången i viss
mån komma att försvåra ett fullständigt genomförande av den ifrågasatta
åtgärden. Jag förutsätter därvid att överstyrelsen fördelar den tillgängliga
lärarkraften med hänsyn till de mest trängande behoven. Kostnadsberäkningarna
för ett genomförande av förslaget, slutande på i runt tal 355 000
kronor, varav 275 000 kronor vid de allmänna läroverken, ha icke givit mig
anledning till erinran.
Någon ändring beträffande de omständigheter, som föranlett riksdagen
att för de båda senaste budgetåren icke föreskriva något maximum för antalet
nybörj ar avdelningar vid de allmänna läroverken, synes icke ha skett.
Jag vill därför förorda, att icke heller för nästa budgetår någon föreskrift
i sådant hänseende meddelas. Därvid förutsätter jag givetvis alltjämt, att
medgivande från Kungl. Maj:ts sida att upprätta nya parallellavdelningar
inom nybörj ar a vdelningar skall föregås av en noggrann prövning och att
sådant medgivande icke skall lämnas annat än då särskilda omständigheter
så föranleda.
Mot skolöverstyrelsens beräkningar av antalet klassavdelningar för budgetåret
1947/48 har jag icke funnit anledning till erinran. Enligt dessa beräkningar
skulle alltså det totala antalet klassavdelningar komma att uppgå
till 2 637, varav 715 skulle utgöra nybörjaravdelningar. Vid ett bifall till
vad jag i det föregående förordat rörande ett återupprättande av vissa
gymnasielinjer kunna givetvis dessa siffror komma att undergå någon ringa
ökning.
b) Nya ordinarie tjänstemän.
Kungl. Maj:ts förslag innebär i fråga om antalet ordinarie tjänstemän följande
förändringar i förhållande till nu gällande personalorganisation.
Rektorer. På grund av det fortgående förstatligandet av kommunala mellanskolor
ökas antalet rektorer med 3, varjämte rektorstjänsterna vid samrealskolorna
i Enskede och Ängby i samband med dessa läroanstalters ombildning
till högre allmänna läroverk uppflyttas från lönegraden E 8 till lönegraden
E 12.
Lektorer. Antalet ökas med 12, varav 4 vid läroverk under upprättande
eller omorganisation och 8 för ernående av en bättre lektorsrepresentation
vid andra läroverk.
Adjunkter. Antalet ökas med 157, varav 8 betingade av pågående organisationsändringar,
57 (av vilka dock 3 tills vidare icke skola besättas) av förstatligandet
av kommunala mellanskolor samt 92 av syftet att förbättra proportionen
mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie ämneslärartjänster.
Statsutskottets utlåtande nr 116.
15
Ämneslärarinnor. Antalet ökas med 28 i samband med förstatligandet av
kommunala mellanskolor.
Övningslärare. 3 nya teckningslärar- och 5 nya gymnastiklärartjänster
föreslås.
Vaktmästare. En vaktmästare föreslås uppflyttad från lönegraden A 6 till
lönegraden A 7, varjämte två extra ordinarie vaktmästare skulle bli ordinarie
med placering i lönegraderna A 5 respektive A 6.
Vidare föreslås, att det Kungl. Maj:t av riksdagen sedan flera år givna bemyndigandet
att, då för realskolstadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning
vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras
ledig såsom adjunkts- eller ämneslärarinnebefattning, skall gälla även i fråga
om läroverk för enbart flickor.
c) Anslagsbehovet.
I anslagshänseende innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning med 18186 000
kronor, fördelande sig på de olika anslagsposterna sålunda.
Nuvarande
belopp
kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän .... 22 790 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t................. 722 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 7 415 000
4. Rörligt tillägg..................... 4 534 300
35 461 600 +18 186 000
Avgå:''särskilda uppbördsmedel.......... 926 600_—
34 535 000 18 186 000
Beträffande ordinarieposten föranledes höjningen förutom av
de förordade nya ordinarie tjänsterna av den allmänna löneregleringen.
Det ökade medelsbehovet under arv o desposten betingas dels av
elevantalets ökning, dels av förordad höjning av veckoarvodet för de deltidstjänstgörande
skolsköterskorna från 75 till 100 kronor samt utsträckning av
sköterskornas tjänstgöringstid, dels av en förstärkning av den kvinnliga biträdeshjälpen
å vissa rektorsexpeditioner, dels av en provisorisk förbättring av
arvodena åt övriga biträden å rektorsexpeditionerna (»rektors skrivbiträden»),
innebärande att grundarvodena höjas med 50 procent och tilläggsarvodena
höjas från 1 krona 25 öre till 1 krona 75 öre för varje under höstterminen
närvarande lärjunge, dels ock av ett återförande av de särskilda
arvodena vid provårsläroverken till de belopp, varmed de utgingo före budgetåret
1941/42.
Föreslagen höjning
( + ) resp.
minskning (—)
kronor
+13 760 000
+ 177 300
+ 5 458 000 .
— 1209 300
16
Statsutskottets utlåtande nr 116.
I fråga om icke-ordinarieposten är den ifrågasatta anslagshöjningen
till huvudsaklig del föranledd av beräknad ökning av antalet klassavdelningar
samt den allmänna löneregleringen. Departementschefen har även
förordat en ökning av antalet extra ordinarie adjunktstjänster från 350 till
475 ävensom en ökning — utöver den rent automatiska — av undervisningen
i musik med 100 veckotimmar och i gymnastik med lek och idrott med 250
veckotimmar, varjämte förordats anvisande av medel till 50 veckotimmars
frivillig undervisning i kvinnlig slöjd.
Den föreslagna ökningen av antalet extra ordinarie adjunktstjänster utgör
en provisorisk åtgärd för beredande av förbättrade anställningsförhållanden
för sådana lärare, vilka genomgått provår. Skolöverstyrelsen hade för sin del
framlagt förslag om införande vid de allmänna läroverken, folk- och småskoleseminarierna
samt de högre kommunala skolorna av en fast befordringsgång
för de icke-ordinarie ämneslärarna, innebärande, att extra ordinarie anställning
skulle efter 4 terminers tjänstgöring kunna vinnas dels av lärare,
som avlagt för adjunktstjänst föreskriven akademisk examen och genomgått
pro vårsutbildning, i lönegraden Eo 21 samt av lärare med dylik examen men
utan provårsutbildning i lönegraden Eo 20, dels ock av lärare med examen
från högre lärarinneseminarium i lönegraden Eo 18.
Departementschefen har förklarat sig helt dela överstyrelsens uppfattning
om den stora betydelse för en förbättrad lärarrekrytering, som en reglerad
befordringsgång för de icke-ordinarie ämneslärarna skulle äga. Särskilt angeläget
syntes vara att kunna bereda extra ordinarie anställning även åt lärare,
som icke genomgått provårsutbildning men i övrigt fyllde villkoren för erhållande
av adjunktstjänst. I likhet med statskontoret och allmänna lönenämnden
hade emellertid departementschefen kommit till den uppfattningen, att
frågan om befordringsgångens närmare utformning borde hänskjutas till 1944
års personalutredning, som hade till uppgift att överväga motsvarande spörsmål
för andra yrkesgrupper. Han vore därför icke nu beredd att upptaga överstyrelsens
förslag till närmare prövning, men hoppades, att det skulle bli
möjligt att förelägga nästa års riksdag förslag i ämnet.
Beträffande gymnastikundervisningen inhämtas av statsrådsprotokollet,
att överstyrelsen i syfte att genom minskning av gymnastikavdelningarnas
storlek skapa bättre betingelser för denna undervisning framlagt en plan,
innebärande en ökning av antalet gymnastiktimmar vid de allmänna läroverken,
utöver den rent automatiska ökningen på grund av högre elevantal, med
sammanlagt 900 veckotimmar under de närmaste tre budgetåren, varav 500
veckotimmar skulle falla å nästa budgetår och 200 timmar å ett vart av
budgetåren 1948/49 och 1949/50. Överstyrelsen hade emellertid samtidigt
framhållit, att överstyrelsen icke vore övertygad om att de timmar, som därgenom
tillfördes läroverken, med hänsyn till bristen på lokaler och lärarkrafter
verkligen komme de läroverk till godo, där en förstärkning i och för sig
vore mest önskvärd.
Statsutskottets utlåtande nr 116.
17
Departementschefen, som funnit dessa överstyrelsens betänkligheter berättigade,
har förklarat sig icke beredd att nu förorda förslaget i hela dess vidd.
Då emellertid en viss ökning av det till läroverkens förfogande stående timantalet
i gymnastik under alla omständigheter syntes önskvärd, ville departementschefen
på så sätt tillmötesgå överstyrelsens önskemål härutinnan, att
han förordade, att medel för nästa budgetår anvisades för ytterligare 250
veckotimmar utöver den rent automatiska ökningen. Den sålunda förordade
förstärkningen syntes i första hand böra utnyttjas för ett avskaffande av de
blandade gymnastikavdelningarna å högre åldersstadier än klass l3.
Departementschefen har icke ansett sig kunna biträda ett av överstyrelsen
framfört förslag om viss ökad medelsanvisning för möjliggörande av en ytterligare
nedsättning av undervisningsskyldigheten för lärare vid provårsläroverk,
vilka vore särskilt betungade med handledning av provårskandidater.
Departementschefen vore nämligen av den uppfattningen, att i nuvarande
läge med bristande tillgång på lärare erforderlig kompensation för provårshandledarnas
merarbete främst borde givas formen av kontant ersättning
och i sådant avseende — såsom i det föregående angivits — förordat, att
de särskilda arvodena vid provårsläroverken återfördes till samma nivå som
tidigare.
Till stöd för det i motionerna 1:236 och II: 355 gjorda yrkandet om en
uppräkning av de särskilda arvodena vid provårsläroverken anföres bland
annat följande.
Det må till en början erinras om, att de här nämnda beloppen utgått enligt
beräkningar, som 1907 ansågos skäliga, alltså för fyrtio år sedan. Efter den
tidens penningvärde utgjorde dessa arvoden ett ingalunda oväsentligt tillägg
på grundlönen. Sedan den tiden har emellertid löneskalan helt förändrats men
arvodena förblivit oförändrade. Det synes därför ändamålsenligt och rättvist,
att dels en riktigare proportion mellan grundlön och arvode kommer till
stånd, dels hänsyn tages till penningvärdesförsämringen under de senaste
åren, vilken nyligen föranlett riksdagen till en uppräkning av de statsanställdas
löner.
1 detta sammanhang bör även nämnas att närmast motsvarande lärarkategori,
övningslärarna, d. v. s. de folkskollärare, vilka tjänstgöra vid folkskoleseminariernas
övningsskolor, enligt statsliggaren äro placerade tre lönegrader
högre än lärare vid vanliga folkskolor, vilket betyder en extra ersättning
för deras handledarverksamhet på något över 1 200 kronor. Skulle läroverkens
provårslärare gottgöras efter en liknande princip, bleve beloppet omkring
1 500. Det vore säkerligen till stor fördel för rekryteringen av lärare
vid provårsläroverken, om dessa på ett motsvarande sätt finge en fast, särskild
placering i löneskalan.
Bör alltså »erforderlig kompensation för provårshandledarnas merarbete
främst givas formen av kontant ersättning», som departementschefen hävdar,
synes det vara ett oavvisligt behov, att grunderna för denna ersättning upptagas
till förnyat bedömande, varvid hänsyn bland annat böra tagas till de
synpunkter, vilka här anlagts. 2
2 — Bihang till riksdagens protokoll 10/^7. G samt. Nr 116 —118.
Utskottet.
18 Statsutskottets utlåtande nr 116.
Vad gymnasiefrågan i landsorten angar, har departementschefen
— såsom av den lämnade redogörelsen framgår — icke funnit
sig beredd att nu tillstyrka bifall till de föreliggande framställningarna om
inrättande av nya statliga gymnasier i Karlshamn, Malmberget, Mora,
Nässjö, Trollhättan och Åmål. Departementschefen har nämligen ansett, att
dessa framställningar borde prövas i ett större sammanhang. Emellertid har
departementschefen tillika framhållit, att arbetet med en blivande skolreform
numera fortskridit så långt, att grundad förhoppning funnes, att spörsmålet
om en fortsatt utbyggnad av läroverksorganisationen med statliga gymnasier
inom en nära framtid skulle kunna upptagas till allmänt övervägande.
Utskottet är därför ense med departementschefen om att frågorna angående
upprättandet av statliga gymnasiet på ovannämnda orter icke lämpligen
böra behandlas isolerade utan i samband med den av departementschefen angivna
allmänna översynen av läroverksorganisationen.
Beträffande Kiruna har skolöverstyrelsen ansett sådana speciella omständigheter
föreligga, att en lösning av gymnasiefrågan för denna orts vidkommande
borde ske utan avvaktan på resultatet av det pågående utredningsarbetet,
varför överstyrelsen framlagt förslag om att det kommunala gymnasiet
därstädes måtte successivt förstatligas från och med budgetåret 1947/48.
Kostnaderna härför under första året hava av överstyrelsen uppskattats till
31 000 kronor. Departementschefen har — under hänvisning till den ståndpunkt
han intagit till övriga föreliggande framställningar om nya statliga
gymnasier i landsorten — icke ansett sig böra biträda överstyrelsens förslag.
Såsom en provisorisk anordning har departementschefen emellertid förordat,
att det kommunala gymnasiet i Kiruna tillerkännes understöd av statsmedel
för upprätthållande av sin verksamhet. I sådant avseende föreslås för nästa
budgetår under avdelning II av förevarande proposition anvisande av ett belopp
av 30 000 kronor. I motionerna I: 235 och II: 354 har ett yrkande framställts
av samma innebörd som skolöverstyrelsens ovannämnda hemställan.
Utskottet, som funnit departementschefens ifrågavarande förslag innebära
en för närvarande godtagbar lösning av gymnasiefrågan i Kiruna, tillstyrker
bifall härtill och anser sig följaktligen icke böra biträda den i motionerna
I: 235 och II: 354 gjorda framställningen.
I likhet med departementschefen finner jämväl utskottet motiverat att
Karlshamns stad tillerkännes visst statsunderstöd för därvarande kommunala
gymnasium.
Beträffande läroverksorganisationen i Stockholm
ansluter utskottet sig till det förslag, som nu framlagts av departementschefen,
innebärande i huvudsak att från och med nästa budgetår den 4-åriga latingymnasielinjen
och de båda 4-åriga realgymnasielinjerna vid nya elementarskolan
successivt nedläggas, medan samtidigt motsvarande linjer upprättas
vid samrealskolorna i Ängby och Enskede, varjämte för erhållande av en
4-årig latin- och en 4-årig realgymnasielinje vid vartdera av sistnämnda läroverk
en 4-årig latingymnasielinje vid högre allmänna läroverket i Bromma
Statsutskottets utlåtande nr 116. 19
överflyttas. Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och
föreslagit föranleder icke annan erinran eller annat uttalande från utskottets
sida än att utskottet förutsätter, att vid den blivande utredningen angående
nya elementarskolans fonder jämväl till övervägande upptages frågan om
Ängby-1 äroverkets benämning efter det nya elementarskolan helt avvecklats.
I enlighet med departementschefens förslag tillstyrker utskottet, att vid
samrealskolan i Piteå från och med budgetåret 1947/48 successivt
upprättas en 4-arig realskollinje i stället för en där för närvarande förefintlig
ofullständig parallellinje av den 5-åriga realskolan.
Utskottet biträder vad departementschefen föreslagit med avseende å
besparingsåtgärder m. m, nya ordinarie tjänstemän
och anslagsbehovet. Vad beträffar motionerna I: 236 och II: 355
vill utskottet framhalla, att vissa skäl tala för den i motionerna påyrkade
ytterligare uppräkningen av arvodena vid provårsläroverken med hänsyn till
att dessa arvoden — även efter den av departementschefen förordade uppräkningen
komma att utgå med belopp, som utmätts enligt grunder, vilka
måhända numera icke längre kunna anses lämpligt avvägda. Utskottet förutsätter
därför, att Ivungl. Maj:t ägnar denna fråga fortsatt uppmärksamhet.
Med vad sålunda anförts torde ifrågavarande motioner — så vitt nu är i fråga
— få anses besvarade.
Utskottet avstyrker bifall till vad i motionerna I: 236 och II: 355 i övrigt
föreslagits, varför motionerna i denna del icke böra till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
I detta sammanhang vill utskottet framhålla, att utskottet delar den av
departementschefen uttalade uppfattningen om den stora betydelsen för en
förbättrad lärarrekrytering, som en reglerad befordringsgång för de icke-ordinarie
ämneslärarna skulle äga. Utskottet hyser liksom departementschefen
den förhoppningen att resultatet av den i utsikt ställda utredningen av denna
fråga kommer att kunna föreligga i sadan tid, att därpå grundat förslag kan
föreläggas nästa års riksdag.
Beträffande gymnastikundervisningen innebär vad av departementschefen
förordats, att medel anvisas för nästa budgetår för ytterligare 250 veckotimmar
utöver den rent automatiska ökningen av timantalet på grund av högre
elevantal, i syfte att genom minskning av gymnastikavdelningarnas storlek
skapa bättre betingelser för denna undervisning. Detta förslag, som visserligen
icke motsvarar den ökning av timantalet, som av skolöverstyrelsen
ifragasatts, maste likväl betecknas sasom ett steg i rätt riktning och utskottet
vill framhålla önskvärdheten av att där detta låter sig göra med hänsyn
till tillgången på lokaler och lärarkrafter strävandena inriktas på en fortgående
minskning av gymnastikavdelningarnas storlek.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,
A. att riksdagen ma, med bifall till Kung], IVIaj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 235 och II: 354,
20
Statsutskottets utlåtande nr 116.
1. besluta, att nya elementarskolans i Stockholm gymnasium
och en 4-årig latingymnasielinje vid högre allmänna
läroverket i Bromma skola avvecklas samt att i stället
samrealskolorna i Enskede och Ängby skola utbyggas till
högre allmänna läroverk, omfattande, förutom nu befintliga
realskollinjer, vartdera en 4-årig latin- och en 4-årig realgymnasielinje;
skolande nämnda organisationsändringar ske
successivt från och med budgetåret 1947/48 eller den senare
tidpunkt Kungl. Maj:t bestämmer, allt under villkor att
Stockholms stad åtager sig ej mindre att tillhandahålla för
ifrågavarande nya läroverk erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor
eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig
vaktmästarpersonal än även bevilja ett engångsanslag
av minst 5 000 kronor till komplettering av undervisningsmaterielen
och utvidgning av biblioteket vid högre
allmänna läroverket i Enskede;
2. besluta att vid samrealskolan i Piteå skall från och
med budgetåret 1947/48 eller den senare tidpunkt, Kungl.
Maj:t bestämmer, successivt inrättas en 4-årig realskollinje
i stället för den tredje, ofullständiga parallellinjen av den
5-åriga realskolan;
3. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de allmänna läroverken,
vilka föranledas av vad departementschefen anfört;
4. bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av sagda
personalförteckning — tills vidare under budgetåret
1947/48, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning
vid allmänt läroverk skall tillsättas, besluta,
huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning
eller ämneslärarinnebefattning;
5. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis....................kronor 36 550 000
2. Arvoden och särskilda Ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:
Statsutskottets utlåtande nr 116.
21
a) Arvoden åt kvinnliga
sakkunniga . .kronor 450
b) Arvoden åt tillsyns
lärare
.......... >
c) Personliga tilläggs
arvoden
åt första
lärarinnor....... »
d) Arvoden åt skollä
kare
m. m., förslagsvis
............ »
e) Arvoden åt bibliotekarier
......... »
f) Arvoden åt sekreterare
m. m...... »
g) Särskilda arvoden
vid provårsläroverk »
h) Särskilda arvoden
vid statens aftonskola
........... »
i) Arvode åt biträdande
föreståndarinna »
j) Personlig lönefyll
nad
åt vissa rektorer
............ »
12 250
600
325 000
108 700
213 400
221 400
6 100
1 200
10 500 kronor 899 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............. » 12 873 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ » 3 325 000
Summa kronor 53 647 600
Särskilda uppbördsmedel:
1. Bidrag från Stockholms
stad........kronor 15 000
2. Av kommuner och lärare
erlagda hyresersättningar
och hyror
3. Avkastning av dona
tioner
från kronan
m. m.............
4. Av vaktmästare er
lagda
hyror samt ersättning
för bränsle
och lyse ..........
274 000
37 600
120 000
22
Statsutskottets utlåtande nr 116.
Utskottet.
5. Bidrag ur läroverks
ljus- och vedkassor
till vaktmästarperso
nalens
avlöning .... kronor 480 000 kronor 926 600
Nettoutgift kronor 52 721 000;
6. bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna om de avvikelser
från personalförteckningen och de överskridanden av
maximerade poster i avlöningsstaten, som föranledas av den
fortsatta ombildningen av kommunala mellanskolor till
samrealskolor;
7. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1947/48 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 52 721 000 kronor; . . : t
B. att motionerna I: 236 och II: 355 må, i vad avser arvodena
vid provårsläroverken, anses besvarade med vad utskottet
ovan anfört samt i övrigt icke till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
2:o) Anslag till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala
gymnasier m. m. Kungl. Maj:t har (avdelning II, s. 66—72) föreslagit
riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett
anslag av 125 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 95 000 kronor.
Därvid har understödet åt de kommunala gymnasierna i Arvika och Söderhamn
föreslagits höjt från 15 000 kronor till 30 000 kronor för vartdera gymnasiet,
varjämte förordats att understöd även måtte beviljas åt de kommunala
gymnasierna i Kiruna och Karlshamn med respektive 30 000 kronor och
15 000 kronor. Det högre bidraget till Kiruna-gymnasiet motiveras av att
detta gymnasium omfattar både latin- och reallinje, medan gymnasiet i
Karlshamn i likhet med gymnasierna i Arvika och Söderhamn är organiserat
endast med realgymnasium. Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt innebär
vidare, att ett bidrag å 20 000 kronor skulle beviljas till den med kommunala
flickskolan i Karlstad kombinerade 3-åriga realskollinjen samt att
statsunderstöd enligt eljest gällande grunder skulle under innevarande och
nästa budgetår få utgå till de merkostnader för avlönande av lärare, vilka
föranledas av vissa pågående undervisningsförsök vid Göteborgs högre samskola.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och under
hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till Kommunala läroverk: Understöd åt
vissa kommunala gymnasier m. m. för budgetåret 1947/48
under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av 125 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 116.
23
3:o) Förslagsanslaget till Statens skolköksseminarium och hushållsskola:
Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (avdelning III,
s. 72 och 73), vilket innebär en av den allmänna löneregleringen föranledd anslagshöjning
med 10 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium
och hushållsskola, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1947/48:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................kronor 45 400
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t .. » 2 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................... » 51 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . .......... » 10 000
Summa kronor 108 600;
b) till Statens skolköksseminarium och hushållsskola:
Avlöningar för budgetåret 1947/48 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 108 600 kronor.
4:o) Förslagsanslag till centralnämnden för skolungdomsutbytet med
utlandet. Kungl. Maj:t har (avdelning IV, s. 74—83) föreslagit riksdagen
att till förenämnda ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 5 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Swedberg väckt motion (II: 367), vari hemställts, att riksdagen,
utöver det anslag av 5 000 kronor, som Kungl. Maj:ts proposition
nr 151 föreslår, måtte anvisa ett förslagsanslag av ytterligare 3 000 kronor,
vilken summa skall ställas till centralnämndens för skolungdomsutbytet med
utlandet disposition för att användas till stipendier åt mindre bemedlade på
sätt som centralnämnden föreslagit.
I detta sammanhang beröras dels frågan om skolungdomsutbytet med
utlandet, dels ock frågan om lärjungebrevväxlingen med utlandet.
Skolungdomsutbytet.
Med bifall till i propositionen 1938: 91 framlagt förslag anvisade riksdagen
för budgetåret 1938/39 för ifrågavarande ändamål ett förslagsanslag
av 1 000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 10 juni 1938 inrättades
från och med den 1 juli 1938 en centralnämnd för skolungdomsutbytet
med utlandet. Enligt den för nämnden den 31 mars 1939 fastställda instruktionen
åligger det nämnden att planlägga och organisera Sveriges skolungdomsutbyte
med utlandet samt utöva ledningen av detsamma. Uppmärk
-
24
Statsutskottets utlåtande nr 116.
samhet bör jämväl, i den mån så är möjligt, ägnas åt andra former för förbindelse
mellan svensk och utländsk skolungdom, särskilt i sådana fall, då ett
utbyte i egentlig mening visar sig svårt eller omöjligt att åstadkomma. —
Anslaget var även för budgetåret 1939/40 uppfört med 1 000 kronor men
har därefter varit indraget.
I skrivelse den 30 augusti 1946 har centralnämnden — under framhållande
att den under kriget avbrutna utbytesverksamheten i begränsad utsträckning
redan återupptagits och under nästa år kunde väntas åter uppnå
en relativt stor omfattning — anhållit om anvisande för nästa budgetår
av ett anslag av 15 000 kronor, varav 5 000 kronor vore avsedda för stipendier
åt mindre bemedlade deltagare i utbytet.
Beträffande sistnämnda förslag har nämnden anfört följande.
Inom centralnämnden har övervägts, huruvida icke anmälningsavgifterna
borde helt bortfalla. Då ett statsövertagande av de utgifter, som för närvarande
täckas genom anmälningsavgifterna, emellertid skulle gå till rätt
avsevärda belopp och då riksdagen uttalat den principiella uppfattningen,
att utbytet så långt som möjligt bör vara självförsörjande, samt då slutligen
ett borttagande av terminsavgifterna vid de högre skolorna, varifrån
flertalet av deltagarna kommer, ännu icke skett, har centralnämnden icke
för närvarande ansett sig böra ifrågasätta någon sådan ändring i fråga
om skolungdomsutbytets finansiering.
För att emellertid underlätta deltagandet för mindre bemedlade och begåvade
lärjungar, som önska vara med i utbytet men av ekonomiska skäl
äro hindrade därifrån, föreslår centralnämnden, att ett belopp av statsmedel
anvisas att användas dels för befrielse från eller nedsättning i anmälningsavgift,
dels för bidrag till resekostnader, lägeravgifter och dylikt. Stipendiets
storlek bör i de enskilda fallen bestämmas av centralnämnden men
synes icke i något fall böra överstiga 200 kronor, däri inberäknat befrielse
från anmälningsavgift. Centralnämnden föreslår för budgetåret 1947/48 40
stipendier om i medeltal 125 kronor eller sammanlagt 5 000 kronor.
Skolöverstyrelsen har tillstyrkt den begärda medelsanvisningen, medan
statskontoret avstyrkt densamma.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Det synes ur många synpunkter önskvärt, att det under krigsåren i det
närmaste helt avbrutna skolungdomsutbytet med utlandet med det snaraste
åter kan komma i gång. Av naturliga skäl måste utbytet, åtminstone för de
närmaste åren, få en i viss mån annan karaktär än före kriget, i det att detsamma
nu främst torde få inriktas på England jämte Irland och Skottland
samt Frankrike, Belgien och Holland. Såsom i ärendet framhållits, kommer
detta att föranleda icke oväsentligt ökade utgifter för planläggning och administration,
varför utbytesverksamheten icke kan tänkas bli självförsörjande
på samma sätt som tidigare, då det jämförelsevis lättorganiserade och mycket
omfattande utbytet med Tyskland till och med lämnade ett ekonomiskt överskott.
Då jag icke anser mig kunna ifrågasätta någon höjning av anmälningsavgiften,
som länge utgått med 40 kronor per deltagare, synes det därför
nödvändigt, att staten ekonomiskt engagerar sig i utbytesverksamheten i
något större omfattning än tidigare.
Såsom av den föregående redogörelsen framgår har centralnämnden be -
Statsutskottets utlåtande nr 116.
25
räknat omkostnaderna för 1947 års skolungdomsutbyte till omkring 10 000
kronor. Med hänsyn till omfattningen av det utbyte, som under nuvarande
förhållanden skäligen kan beräknas komma till stånd, synas dessa kostnader
väl höga. Bland annat torde en höjning av det till sekreteraren utgående
dagarvodet knappast vara motiverad. En del av utgifterna torde
kunna bestridas medelst inflytande anmälningsavgifter, varjämte även befintliga
överskottsmedel från den föregående verksamheten, för närvarande
uppgående till omkring 10 000 kronor, torde kunna delvis tagas i anspråk.
Då det emellertid, såsom centralnämnden framhållit, synes önskvärt, att
nämnden alltid har en viss anslagsmarginal för mötande av oförutsedda
utgifter m. m., synes ett visst tillskott av statsmedel böra lämnas. Jag anser
mig emellertid vid anslagsavvägningen böra räkna med att detta för nästa
budgetår kan begränsas till 5 000 kronor. I avvaktan på närmare erfarenheter
rörande omfattningen av det blivande skolungdomsutbytet och behovet
av stipendier för mindre bemedlade deltagare är jag icke beredd att
för närvarande förorda anvisande av särskilda medel till sistnämnda
ändamål.
Beträffande centralnämndens förslag, att skolungdomsutbytet med de
övriga nordiska länderna helt borde omhänderhas av föreningen Norden
och dess skolresetjänst under samarbete med Reso, vill jag erinra, att jag
under punkten 327 i årets åttonde huvudtitel förordat anvisande av 5 000
kronor såsom bidrag till kostnaderna för den av sammanslutningen Nordens
skolresetjänst bedrivna utbytesverksamheten. I anslutning till detta mitt
tidigare ställningstagande finner jag nu lämpligt tillstyrka, att centralnämnden
helt befrias från bestyret med det internordiska skolungdomsutbytet.
I motionen II: 367 framhålles, att då utbytet med de länder, som nu kunde
komma ifråga, komme att inverka fördyrande för deltagarna i utbytet, motsatsförhållandet
mellan bättre och sämre bemedlade ytterligare komme att
betonas och att det vore troligt, att de mindre bemedlade bleve utestängda
från möjligheten att deltaga i utbytet.
Lärjungebrevväxlinge n.
Departementschefen har härom anfört följande.
I nära samband med det internationella skolungdomsutbytet står frågan
om den internationella lärjungebrevväxlingen. Denna har hittills i huvudsak
handhafts av läroverksadjunkten N. Hallbeck på uppdrag av läroverkslärarnas
riksförbund. I och för vinnande av erforderlig kontroll och samordning
med andra strävanden från statens sida till kontakt mellan svensk och utländsk
skolungdom finner jag i likhet med de hörda myndigheterna lämpligt,
att en verksamhet av ifrågavarande slag omhänderhaves av ett statligt organ.
Närmast till hands synes därvid ligga att åt centralnämnden för skolungdomsutbytet
uppdrages att bedriva även denna verksamhet, som ju äger
ett nära samband med centralnämndens övriga arbetsuppgifter. Jag förordar
därför att så sker. I anledning av vad föreningen Norden anfört i
ärendet, finner jag dock ändamålsenligt, att den internordiska brevväxlingen
i likhet med det internordiska skolungdomsutbytet omhänderhaves
av nämnda organisation. En viss anmälningsavgift, förslagsvis 1 krona,
synes åtminstone till en början böra utgå. Av centralnämndens beräkningar
framgår, att nämndens ökade omkostnader för brevväxlingen därigenom
Utskottet.
26 Statsutskottets utlåtande nr 116.
skulle i stort sett täckas av de inflytande avgifterna. Någon ytterligare
medelsanvisning för nämndens verksamhet torde därför icke behöva föranledas
av detta mitt förslag. Jag förutsätter därvid, att centralnämnden
med i huvudsak nuvarande organisation skall kunna handhava även denna
nya verksamhetsgren. Anslag till centralnämndens verksamhet under nästa
budgetår torde alltså böra uppföras med förut angivet belopp, 5 000 kronor.
Anslaget bör liksom tidigare erhålla förslagsanslags natur.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av centralnämnden
meddela de ändrade bestämmelser rörande nämndens verksamhet,
som kunna föranledas av vad jag i det föregående förordat.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
Med anledning av vad i motionen II: 367 anförts och hemställts vill utskottet
framhålla, att utskottet i likhet med departementschefen ansett, att
närmare erfarenhet rörande omfattningen av det blivande skolungdomsutbytet
och behovet av stipendier för mindre bemedlade deltagare bör avvaktas
innan beslut fattas om anvisande av särskilda medel för sistnämnda ändamål.
Utskottet avstyrker alltså bifall till ovannämnda motion.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen II: 367, till Centralnämnden för skolungdomsutbytet
med utlandet för budgetåret 1947/48 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 5 000
kronor.
5:o) Överlåtelse å Västerås stad av Kungl. Maj:t och kronan tillkommande
rätt till viss av Västerås högre allmänna läroverk disponerad
mark in. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (avdelning V, s. 84—86)
hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att den Kungl. Maj:t och kronan
tillkommande rätten till de delar av gårdstomterna n:ris
27 och 28, som ingå i kvarteret Halfdan — med undantag
för den del av tomt nr 27, som disponeras för stiftsbiblioteket
med tillhörande stenmur — jämte den å tomterna befintliga
Järnverksbyggnaden må utan vederlag till kronan överlåtas
å Västerås stad, under villkor att, därest tomterna icke längre
användas för skoländamål, desamma skola i gravationsfritt
skick utan ersättning återställas till kronan, varvid staden
skall äga tillgodogöra sig å desamma uppförda byggnader.
Stockholm den 13 maj 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 117.