Statsutskottets utlåtande nr tf.
1
Nr 11.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för
budgetåret 1947j48 under elfte huvudtiteln, avseende
anslagen under folkhushållningsdepartementets verksamhetsområde.
(2:a avd.)
Inledning.
I propositionen nr 1 har chefen för folkhushållningsdepartementet under
elfte huvudtiteln (s. 1—7 av hilagt utdrag av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden
för den 3 januari 1947) till eu början erinrat om att
utvecklingen under innevarande budgetår ingalunda överensstämt med den
förhållandevis optimistiska ståndpunkt, som han i denna fråga intagit vid
motsvarande tidpunkt föregående år, och att till följd därav betydande
överskridanden av de till krisorganens verksamhet anvisade anslagen måste
ske. Departementschefen hax vidare lämnat en översikt över krisorganisationen
och förändringarna inom densamma samt bland personalen ävensom
uppgifter om utvecklingen av medelsbehovet för krisorganen. Beträffande
omfattningen av krisförvaltningen under budgetåret 1947/48 har departementschefen
därefter anfört följande.
I vad mån budgetåret 1947/48 kan förutses komma att möjliggöra en
mer eller mindre snabb avveckling av krisorganisationen blir i väsentlig
grad beroende på utvecklingen av försörjningsförhållandena ute i världen
och i vårt land. Att bedöma denna utveckling så lång tid förut låter sig
emellertid icke göra med någon bestämdhet. Inom vissa områden torde
påtagliga förbättringar vara att vänta, inom andra åter synes man böra
räkna med en endast långsam återgång till normala förhållanden. Samtidigt
bör man icke underlåta att taga erforderlig hänsyn till de inom vida kretsar
rådande önskemålen om att frigöras från de i många hänseenden tyngande
band som krisregleringama innebära. Uttryck åt dessa önskemål har givits
även av riksdagen i dess förut omnämnda skrivelse. Även för egen del är
jag angelägen om att krisorganisationen avvecklas så snabbt som kan ske
utan att väsentliga försörjnings- och prisvårdande intressen eftersättas. Det
oaktat vågar jag icke räkna med att krisorganisationen kommer att kunna
slopas under budgetåret 1947/48 annat än i begränsad omfattning. Sålunda
torde måhända trafikkommissionen kunna komma att under budgetåret
upphöra med sin verksamhet. Krigsförsäkringsnämnden torde, ehuru staten
med utgången av år 1946 upphört att meddela krigsförsäkring, dock komma
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 11. 1
2
Statsutskottets utlåtande nr 11.
Utskottet.
att erfordras under hela år 1947, låt vara i väsentligt reducerad omfattning,
för att omhänderhava verksamhetens avveckling. Kostnaderna för nämndens
verksamhet under denna tid torde böra bestridas ur det överskott, som
den statliga krigsförsäkringsverksamheten utvisar, varför icke heller nu
något särskilt anslag å riksstaten för denna nämnds del är erforderligt. Övriga
centrala krisorgan liksom även den lokala krisförvaltningen torde däremot,
såvitt nu kan bedömas, komma att i större eller mindre utsträckning
vara erforderliga under hela budgetåret.
Vid beräkningen av anslagsbehoven för krisorganen synes det med hänsyn
till de mindre tillfredsställande resultat, som erhållits med det för innevarande
budgetår tillämpade beräkningssättet, vara lämpligt att utgå från
kostnaderna för olika ändamål, sådana de för närvarande te sig, och slå ut
dem på helt år samt därefter i de sålunda erhållna beloppen vidtaga de
jämkningar, som äro betingade av omständigheter, vilka nu med någorlunda
säkerhet kunna förutses. Med ett beräkningssätt av nu angiven art kan man
visserligen befara, att anslagen bliva för högt beräknade, men detta torde
ur allmänna budgetsynpunkter vara att föredraga framför att sedermera
bliva nödsakad att avsevärt överskrida de beviljade anslagen. Från folkhushållningsdepartementets
sida kommer med biträde av överrevisionen för
krisförvaltningen tillsyn att utövas över att krisorganen avvecklas så snart
ske kan.
Den allmänna lönereglering, vars principer antagits av 1946 års höstriksdag,
har ansetts böra medföra en allmän arvodesförhöjning jämväl inom
krisförvaltningen, varvid beträffande frågan, vilka befattningshavare som
böra komma i åtnjutande av arvodesförhöjning, i huvudsak samma principer
böra tillämpas som i fråga om den av 1946 års riksdag beviljade provisoriska
avlöningsförbättringen. På grund härav måste krisorganens avlöningsanslag
upptagas till högre belopp än vad eljest skulle varit fallet.
Vad departementschefen sålunda inledningsvis anfört har icke föranlett
annat uttalande från utskottets sida än att utskottet velat framhålla, att
den av departementschefen förordade beräkningsgrunden för anslagens avvägning
icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer
alltså,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna
vad utskottet ovan anfört.
Folkhushållningsdepartementet.
l:o) Folkhushållnlngsdcpartementet: Avlöningar. Folkhusliållningsde
partcmentet:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
1 och 2, s. 7—10), vilka innebära anslagshöjningar med respektive 56 500
kronor och 6 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna av departementschefen föreslagen ändring i
personalförteckningen för folkhushållningsdepartementet;
Statsutskottets utlåtande nr It.
3
b) godkänna följande avlöningsstat för folkhushållningsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med bud
-
getåret 1947/48:
1. Avlöning till departementschefen.....kronor 27 600
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................ » 57 100
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ............ » 56 800
* 4. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 87 600
5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ s 11 300
Summa kronor 240 400;
c) till Folkhushållningsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 240 400 kronor;
d) till Folkhushdllningsdepartementet: Omkostnader för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 kronor.
Krisförvaltningen.
2:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar. Riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 3 och 4, s. 10—13), vilka innebära anslagshöjningar
med respektive 94 300 kronor och 25 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för riksnämnden för
ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från
4 och med den 1 juli 1947:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ............................ kronor 52 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 62 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................... » 43 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 4 700
Summa kronor 163 500;
b) till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 163 500 kronor;
c) till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
Omkostnader för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsan
slag av 60 000 kronor.
4
Statsutskottets utlåtande nr 11.
3:o) Statens reservförrådsnämnd: Avlöningar. Statens reservförrådsnämnd:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
5 och 6, s. 13—15), vilka innebära anslagsminskningar med respektive
15 000 kronor och 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa
a) till Statens reservförrådsnämnd: Avlöningar ett förslagsanslag
av 275 000 kronor;
b) till Statens reservförrådsnämnd: Omkostnader ett förslagsanslag
av 60 000 kronor.
4:o) Statens industrikommission: Avlöningar. Statens industrikommission:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 7 och
8, s. 15—19), vilka innebära anslagshöjningar med respektive 865 000 kronor
och 245 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa
a) till Statens industrikommission: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 465 000 kronor;
b) till Statens industrikommission: Omkostnader ett förslagsanslag
av 445 000 kronor.
5:o) Statens bränslekommission: Avlöningar. Statens bränslekommission:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 9 och
10, s. 19—23), vilka innebära anslagshöjningar med respektive 400 000 kronor
och 121 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa
a) till Statens bränslekommission: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1400 000 kronor;
b) till Statens bränslekommission: Omkostnader ett förslagsanslag
av 521 000 kronor.
6:o) Statens livsmedelskommission: Avlöningar. Statens livsmedelskommission:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
11 och 12, s. 23—28), vilka innebära beträffande avlöningsanslaget en anslagshöjning
med 670 000 kronor och beträffande omkostnadsanslaget en
anslagsminskning med 150 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa
a) till Statens livsmedelskommission: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 670 000 kronor;
b) till Statens livsmedelskommission: Omkostnader ett förslagsanslag
av 850 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 11.
b
7:o) Kristidsstyrelserna m. in.: Avlöningar. Kristidsstyrelaerna nu in.:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 13 och 14,
s. 28—34), vilka innebära anslagshöjningar med respektive 1 450 000 kronor
och 200 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa
a) till Kristidsstyrelserna m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag
av 3 450 000 kronor;
b) till Kristidsstyrelserna in. m.: Omkostnader ett förslagsanslag
av 750 000 kronor.
8:o) Statens handelskommission: Avlöningar. Statens handelskommisslon:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 16
och 17, s. 35 och 36), vilka innebära anslagshöjningar med respektive
450 000 kronor och 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa
a) till Statens handelskommission: Avlöningar ett förslagsanslag
av 700 000 kronor;
b) till Statens handelskommission: Omkostnader ett förslagsanslag
av 100 000 kronor.
9:o) Statens trafikkommission: Avlöningar. Statens trafikkommission:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkterna 18 och 19,
s. 36—39), vilka innebära anslagshöjningar med respektive 150 000 kronor
och 25 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa
a) till Statens trafikkommission: Avlöningar ett förslagsanslag
av 350 000 kronor;
b) till Statens trafikkommission: Omkostnader ett förslagsanslag
av 85 000 kronor.
10:o) Statens priskontrollnämnd: Avlöningar. Statens priskontrollnämnd:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkterna 20 och 21,
s. 39—4i)j vilka innebära anslagshöjningar med respektive 780 000 kronor
och 270 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa
a) till Statens priskontrollnämnd: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 380 000 kronor;
b) till Statens priskontrollnämnd: Omkostnader ett förslagsanslag
av 590 000 kronor.
tl:o) överrevisionen för krisförvaltningen: Avlöningar, överrevisionen
för krisförvaltningen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majds förslag
6
Statsutskottets utlåtande nr it.
(punkterna 22 och 23, s. 41 och 42), vilka innebära anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa
a) till överrevisionen för krisförvaltningen: Avlöningar ett
förslagsanslag av 100 000 kronor;
b) till överrevisionen för krisförvaltningen: Omkostnader
ett förslagsanslag av 5 000 kronor.
Statlig lagerhållning m. m.
12 :o) Omkostnader för statlig lagerhållning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 24, s. 42 och 43), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
2 000 000 kronor.
Diverse.
13 ro) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, s. 44) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 416 000 kronor.
14:o) Kontroll å standardisering av mjölk. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 27, s. 44 och 45), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kontroll å standardisering av mjölk
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 20 000
kronor.
15:o) Bidrag till hemmens forskningsinstitut. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 28, s. 45—48), vilket innebär en anslagshöjning med
10 000 kronor, heniställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till hemmens forskningsinstitut
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
80 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande m It.
7
16:o) Åtgärder till främjande av tillverkningen av tegelrör. Kungl. Maj:t
har (punkten 29, s. 48—51) föreslagit riksdagen att till Åtgärder till främjande
av tillverkningen av tegelrör för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.
För ifrågavarande ändamål anvisade 1946 års riksdag (skrivelse nr 308)
ett obetecknat anslag av 300 000 kronor.
Genom beslut den 12 juli 1946 bemyndigade Kungl. Maj:t industrikommissionen
att dels utfärda bestämmelser angående statsbidrag till främjande
av produktionen av tegelrör i huvudsaklig överensstämmelse med ett av
kommissionen framlagt förslag, dels ock av anslaget i enlighet med bestämmelserna
utbetala statsbidrag för ändamålet. Ur anslaget skulle utgå bidrag
för de kvantiteter rör, som vederbörande bruk tillverkade utöver 1945
års produktion under förutsättning att mur- och taktegelproduktionen vid
bruket icke understege den högsta produktionen under något av åren 1943
—1945. Premien skulle utgöra 14 kronor för 1 000 rör i dimensionen 50
mm samt med ett i förhållande därtill beräknat belopp för övriga dimensioner.
Sedermera medgav 1946 års höstriksdag (skrivelse nr 568), att Kungl.
Maj:t finge för åstadkommande av en ökning av vinterproduktionen av
tegelrör taga i anspråk ett belopp av högst 90 000 kronor av uppkommen
behållning å ovannämnda, för budgetåret 1946/47 anvisade anslaget å
300 000 kronor.
Departementschefen har beträffande behovet av medel för nästa budgetår
för främjande av tillverkningen av tegelrör anfört följande.
Den brist på tegelrör, som föranledde det subventionsförfarande, vartill
anslag beviljades av 1946 års riksdag, består alltjämt och torde icke heller
kunna avhjälpas genom den ökade subvention för främjande av vinterproduktionen
av tegelrör, som beviljats vid samma riksdags höstsession.
Behov av medel för ändamålet kommer alltså att föreligga jämväl under
budgetåret 1947/48. Anslagsbehovets storlek har av industrikommissionen
beräknats till 210 000 kronor, varvid förutsättes att samma grunder för
subventionen skola tillämpas som under innevarande år. Mot beräkningen
har jag intet att erinra. Anslagsbeloppet torde dock böra avrundas till
200 000 kronor. Det synes mig emellertid lämpligare, att anslaget erhåller
karaktär av reservationsanslag och icke såsom för närvarande av obetecknat
anslag.
I en till Kungl. Maj:t ställd, den 26 mars 1947 dagtecknad skrivelse —
vars innehåll under hand delgivits utskottet — har industrikommissionen
hemställt om bemyndigande att ulan hinder av bestämmelsen om murtegelproduktionens
storlek utgiva en på i skrivelsen angivet sätt reducerad subvention
till sådana tegelbruk, som verkställt inerproduktion av tegelrör,
men vilkas murtegclproduktion understigit föreskriven kvantitet, under förutsättning
att underskottet icke uppgått till större kvantitet än 15 procent
8
Statsutskottets utlåtande nr It.
Utskottet.
av den myckenhet, som enligt bestämmelsen skolat tillverkas. Kommissionen
har i detta ärende anfört bland annat följande:
Det har visat sig, att cirka två tredjedelar av de bruk, som tillverkat rör
utöver normal produktion, icke komma att erhålla någon produktionspremie,
då villkoret angående murtegel- och/eller taktegelproduktionen (här
nedan kallad murtegelproduktion) ej helt uppfyllts. Dessa bruk ha nämligen
icke kunnat uppnå en murtegelproduktion av erforderlig omfattning.
Orsaken härtill torde vara den, att under sommarperioden brist på arbetskraft
uppstått vid tegelbruken. Den därigenom orsakade produktionsminskningen
har främst drabbat tillverkningen av murtegel, vilken i allmänhet
förlagts till denna tid. Emellertid är differensen mellan den uppnådda produktionen
och den produktion, som borde uppnåtts, ofta relativt obetydlig.
Som exempel kan nämnas, att produktionen vid ett bruk, som haft en mertillverkning
av 2 000 000 rör (normal tillverkning 4 000 000) och en normal
produktion av 6 000 000 murtegel, understigit den högsta murtegelproduktionen
under något av åren 1943—45 med omkring 100 000 tegel. Enligt
gällande bestämmelser skulle i ett dylikt fall bruket, som tillverkat 98
procent av sin normala murtegelproduktion, icke erhålla någon som helst
ersättning, trots att det ökat sin rörtillverkning med 50 procent och därmed
bidragit till försörjningslägets förbättrande.
Under sådana omständigheter synes det skäligt, att ett jämkat statsbidrag
utginge genom att ett uppkommet underskott i murtegelproduktionen
kompenserades av ett motsvarande avdrag å den mertillverkade kvantiteten
tegelrör. Eu dylik kompensation bör dock icke äga rum om underskottet
är större än förslagsvis 15 procent.
Som princip vid beräknandet av detta kompensalionsavdrag skulle gälla
att ett bruk icke får göra någon ekonomisk vinst genom att skära ned sin
murtegelproduktion till förmån för rörtillverkningen.
Mertillverkningen av rör utgör år 1946 cirka 10 miljoner. För denna avsevärda
produktionsökning skulle, om de nuvarande bestämmelserna bibehållas,
utbetalas cirka 55 000 kronor i produktionspremier. Detta innebär
att endast cirka 3*/< miljon av mertillverkningen skulle subventioneras. Om
däremot ovan föreslagna grunder för jämkat statsbidrag tillämpades skulle
de totala kostnaderna för statssubvention av rörtillverkningen komma att
belöpa sig till cirka 110 000 kronor. Kommissionen vill i detta sammanhang
framhålla, att, därest subventionering skulle verkställas uteslutande
enligt nu gällande bestämmelser, detta torde föranleda en minskad benägenhet
hos tegelbruken att i framtiden vidmakthålla sin rörproduktion. Ett
avsevärt försämrat produktionsresultat kan därför framdeles uppkomma.
Utskottet tillstyrker i enlighet med Kungi. Maj:Is förslag att för ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisas 200 000 kronor.
Med anledning av industrikommissionens ovannämnda framställning angående
viss uppmjukning av villkoren för erhållande av statsbidrag för tillverkning
av tegelrör vill utskottet framhålla, att utskottet icke funnit anledning
till erinran mot att i Kungl. Maj:ts hand lägges möjlighet att efter
prövning från fall till fall dispensera från gällande grunder för ifrågavarande
subventions utgående, varvid Kungl. Maj:t må äga medgiva utgivandet
av en reducerad subvention i huvudsaklig överensstämmelse med vad
Statsutskottets utlåtande nr It.
9
industrikommissionen ifrågasatt. Utskottet förutsätter emellertid, att för
dylik subventions erhållande underskottet i mur- och taktegelproduktionen
må utgöra högst 15 procent av den myckenhet, som enligt de fastställda
grunderna skolat tillverkas, samt att dispensförfarandet kommer att tilllämpas
restriktivt.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Åtgärder till främjande av tillverkningen av tegelrör
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
200 000 kronor;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad utskottet
i det föregående angivit meddela dispens från gällande
grunder för subventionering av tillverkningen av
tegelrör.
17 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 30,
s. 51), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.
Uppskjutna frågor.
18:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda
av Kungl. Majd under följande punkter framställda förslag, nämligen
punkten 15: Bidrag till kristidsnämndernas verksamhet;
punkten 25: Omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved,
m. m.; samt
punkten 31: Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 6 maj 1947.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,
Lindström, Karl Andersson, Andrén, Gustaf Karlsson, Heiding, Mannerskantz,
Gustaf Iwar Anderson, Albertsson, Nässlröm och Ivar Persson; samt
från andra kammaren: herrar Svensson i Grönvik, Ward, Malmborg i
Skövde, Bergström, Mårtensson, Lindholm, Åkerström, Holmström, Hoppe,
Onsjö, Jansson i Kalix och Birke.
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr It.
2
Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 194
716785