Statsutskottets utlåtande nr 10.

1

Nr 10.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 19A7/A8 under tionde huvudtiteln,
avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

Handelsdepartementet.

l:o) Handelsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.
Maj:t under tionde huvudtiteln (punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1947) föreslagsit riksdagen
att

dels godkänna av departementschefen förordade förändringar i personalförteckningen
för handelsdepartementet,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för handelsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 396 800 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 236 500
kronor.

Enligt beslut av 1946 års riksdag bemyndigades Kungl. Maj:t att i gällande
personalförteckning för handelsdepartementet från och med den 1 januari
1947 upptaga en befattning såsom byråchef i lönegraden C 6. Medelsbehovet
till avlöning åt byråchefen medför en uppräkning av anslaget.

Med hänsyn till den ökade arbetsbördan på departementets statssekreteraravdelning
föreslås att personalen därstädes förstärkes med en förste
kanslisekreterare i lönegrad A 26 samt att medel anvisas för en å personalförteckningen
uppförd befattning som andre kanslisekreterare i lönegrad
Eo 21. Vidare har behov ansetts föreligga av en kanslibiträdesbefattning i
lönegrad Eo 7.

Anslagshöjningen är i övrigt föranledd av ytterligare behövlig förstärkning
av amanuenspersonalen, reglering av befordringsgången för amanuenspersonal
samt den allmänna löneregleringen.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 10.

1

2

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag om förstärkning av handelsdepartementets arbetskrafter
tillstyrkes av utskottet, som ej heller har något att erinra mot den
verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för handelsdepartementet, som betingas
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över han -

delsärenden för den 3 januari 1947 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ...... kronor 27 600

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

.......................... » 244 700

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 102 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 22 500

Summa kronor 396 800;

c) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 396 800 kronor.

2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 2, s. 3), vilket i förhållande till motsvarande anslag för löpande
budgetår innebär en höjning med 5 000 kronor, avseende reseersättningar
och övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 30 000
kronor.

3:o) Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillvcrkningen.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3, s. 3—8) att
till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 20 000
kronor.

På grund av att krigsmaterielinspektionens verksamhet under krigsåren
varit av ytterst ringa omfattning ifrågasatte riksdagens år 1945 församlade
revisorer, huruvida icke inspektionens arbetsuppgifter kunde överflyttas till
annat lämpligt organ. Detta föranledde riksdagen att begära en utredning
rörande den lämpligaste formen för utövandet av statskontrollen över krigsmaterieltillverkningen.
Den sålunda begärda utredningen föreligger nu i form

Statsutskottets utlåtande nr 10.

3

av en inom handelsdepartementet utarbetad promemoria. I denna framhålles
bland annat, att inspektionens arbetsuppgifter under det senaste året ökat
högst avsevärt. Delvis sammanhänger ökningen med att åtskilliga företag,
vilka under kriget tillverkade krigsmateriel för statens räkning, numera
önska tillverka sådan materiel för export. Vidare har inspektionen erhållit
nya arbetsuppgifter, bland annat handläggningen av vissa ärenden rörande
utförsel av vapen in. m., som tidigare ankommit på annan befattningshavare
inom handelsdepartementet. Det anföres vidare i promemorian att Sveriges
anslutning till Förenta nationerna möjligen kommer att medföra ökade krav
på kontroll över handeln med och tillverkningen av krigsmateriel samt att
det måhända kan visa sig lämpligt att åt kontrollmyndigheten uppdraga
handläggningen av ärenden angående import av krigsmateriel.

Den verkställda utredningen har synts departementschefen giva vid handen,
att man kan förutse en ytterligare avsevärd ökning av kontrollverksamheten.
Den myndighet, som har att svara för kontrollen, måste äga särskild
kännedom om och förståelse för därmed sammanhängade frågor av politisk
natur. Det är med hänsyn härtill naturligt, framhåller departementschefen,
att krigsmaterielkontrollen utövas av ett organ inom Kungl. Maj:ts kansli.
Detta organ har synts departementschefen liksom hittills böra vara förlagt
till handelsdepartementet. En överflyttning av kontrollen till ett underlydande
verk skulle enligt departementschefen sannolikt icke medföra några
ekonomiska fördelar men däremot säkerligen åtskilligt dubbelarbete genom
att vissa med kontrollen sammanhängande frågor ovillkorligen måste underställas
Kungl. Maj:t. Departementschefen har således förordat, att krigsmaterielinspektionen
inom handelsdepartementet bibehålies.

Med hänsyn till att det till krigsmaterielinspektören utgående arvodet ansetts
böra uppräknas i anslutning till den allmänna löneregleringen och att
ytterligare medel till skrivhjälp synts bliva erforderliga, föreslås att anslaget
till utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen ökas med 5 000
kronor till 20 000 kronor.

Såsom departementschefen erinrat begärde föregående års riksdag, att en
undersökning skulle komma till stånd rörande den lämpligaste formen för
utövandet av statskontrollen över krigsmaterieltillverkningen. Den i detta
hänseende nu verkställda utredningen har icke givit utskottet anledning ifrågasätta
någon ändring i bestående förhållanden. Utskottet delar alltså departementschefens
uppfattning, att krigsmaterielkonlrollen alltjämt bör utövas
av ett organ inom Kungl. Maj:ts kansli och att detta organ liksom hittills
bör vara förlagt till handelsdepartementet.

Den föreslagna anslagshöjningen tillstyrkes.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Utövande av
statskontroll ä krigsmaterieltillverkningen för budgetåret
1947/48 anvisa ett anslag av 20 000 kronor.

U tskott

4

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Kommerskollegium med underlydande myndigheter

och kårer.

4:o) Kommerskollegium: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 4, s. 8—17) att

dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen
för kommerskollegium,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för kommerskollegium,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 1 344 200 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 871 900
kronor.

För att åstadkomma en lämplig differentiering av de ordinarie befattningarna
i 24 lönegraden vid kommerskollegium har föreslagits, att två befattningar
som förste byråsekreterare, en som förste byråingenjör och en som
förste aktuarie uppflyttas till lönegrad A 26. Vidare föreslås att en extra ordinarie
aktuariebefattning i lönegrad Eo 21 och fyra extra ordinarie kanslibiträdesbefattningar
i lönegrad Eo 7 överföras till ordinarie stat.

Regleringen av befordringsgången föranleder, att antalet kontorsbiträdesbefattningar
i lönegrad A 4 ökas från 19 till 37 samt att 2 skrivbiträdesbefattningar
i lönegrad A 2 utgå ur personalförteckningen.

Det till sjöåklagaren nu utgående arvodet, 4 000 kronor, har med hänsyn
till det omfattande arbete och ansvar, som är förenat med sjöåklagartjänsten,
föreslagits höjt med 1 000 kronor.

Departementschefen har föreslagit, att å kollegii elektriska byrå inrättas
en byråingenjörsbefattning i lönegrad Eo 21.

Med avseende å den nyinrättade monopolutredningsbyrån föreslås att ett
belopp av 100 000 kronor anvisas för avlöningar till byråns personal samt
till ersättningar åt särskilda sakkunniga. Därvid förutsättes, att byrådirektören,
som nu är anställd mot arvode, erhåller ställning som extra ordinarie
befattningshavare i lönegrad Eo 28 samt att avlöningarna till byråns övriga
personal bestämmas i huvudsaklig överensstämmelse med en av kommerskollegium
framlagd personalstat.

Anslagshöjningen i övrigt är föranledd av regleringen av befordringsgången
för biträdes- och amanuenspersonal samt av den allmänna löneregleringen.

Utskottet. Utskottet finner bärande skäl hava anförts för de föreslagna ändringarna
i kommerskollegii personalförteckning. Vad beträffar den föregående år inrättade
monopolutredningsbyrån är utskottet ense med departementschefen
om att ytterligare erfarenheter av byråns verksamhet böra avvaktas, innan
den erhåller en mera definitiv organisation. I anslutning härtill synes medels -

Statsutskottets utlåtande nr 10.

5

anvisningen för byråns avlöningskostnader kunna begränsas till föreslagna
100 000 kronor. Mot den för byråns personal angivna lönesfällningen synes
i huvudsak icke något vara att invända. Kostnadsberäkningarna i övrigt under
anslaget tillstyrkas jämväl.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för kommerskollegium, som betingas av
vad departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 3 januari 1947 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 862 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Maj:t .......... » 7 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal

............................ » . 402 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 71 700

Summa kronor 1 344 200;

c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret 1947/
48 anvisa ett förslagsanslag av 1 344 200 kronor.

b:o) Kommerskollegium: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 5, s. 17—20), vilket i förhållande till motsvarande anslag för
löpande budgetår innebär en höjning med 38 500 kronor, beroende till huvudsaklig
del på den föreslagna utbyggnaden av monopolutredningsbyrån,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommerskollegium: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 214 500
kronor.

6:0) Kommerskollegium: Särskilda kostnader för handläggning av vissa
låneärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s. 20), vilket
innebär en minskning med 10 000 kronor i förhållande till motsvarande anslag
för löpande budgetår, hemställer utskottet,

6

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet.

att riksdagen må till Kommerskollegium: Särskilda kostnader
för handläggning av vissa låneärenden för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 kronor.

7:o) Bergsstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
7, s. 21—23) att

dels godkänna av departementschefen förordade förändringar i personalförteckningen
för bergsstaten,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för bergsstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 136 300 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 91 000 kronor.

Kommerskollegium har uttalat, att kompetenta sökande till gruvingenjörsbefattningama
torde kunna erhållas endast genom erbjudande av bättre
ekonomiska villkor samt att man därvid kunde framgå på olika vägar. Antingen
kunde gruvingenjörernas avlöning höjas att utgå enligt lönegraden A 26
eller också kunde bergmästarbefattningamas antal ökas och bergmästardistrikten
göras i motsvarande grad mindre, så att de minskade distrikten
kunde skötas av bergmästarna utan annat än tillfälligt biträde av bergstek -niskt utbildade medhjälpare. Avlöningsanslaget skulle enligt det förra alternativet
sluta på i runt tal 94 500 kronor och enligt det senare på i runt tal
103 300 kronor. Kollegium har förordat förstnämnda alternativ, till vilket
departementschefen även anslutit sig.

Kostnadsökningen i övrigt under anslaget är föranledd av den allmänna
löneregleringen.

Av den i ärendet lämnade redogörelsen synes framgå, att betydande svårigheter
föreligga för besättande av gruvingenjörsbefattningama. Av de båda
angivna alternativen för att åvägabringa en lösning av rekryteringsfrågan anser
utskottet sig böra förorda den av departementschefen föreslagna utvägen,
varför utskottet tillstyrker, att ifrågavarande befattningar uppflyttas
från lönegrad A 24 till A 26.

Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under nu ifrågavarande punkt icke givit
utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för bergsstaten, som betingas av vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 3 januari 1947 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Statsutskottets utlåtande nr 10.

i

Aviöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

.......................... kronor 121 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ........................ » 7 100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 7 700

Summa kronor 136 300;

c) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 136 300 kronor.

8:o) Bergsstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 8, s. 23), vilket i förhållande till motsvarande anslag för löpande budgetår
innebär en höjning med 2 500 kronor, avseende reseersättningar och
övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 21 200 kronor.

9ro) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 9, s. 23 och 24), vilket i förhållande till motsvarande anslag
för löpande budgetår innebär en höjning med 21 200 kronor, beroende på dels
löneklassförändringar, dels regleringen av befordringsgången för biträdespersonal
— medförande att antalet kontorsbiträdesbefattningar i lönegrad
A 4 ökas från 1 till 2 — dels ock den allmänna löneregleringen, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för sprängämnesinspektionen, som betingas
av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 3 januari 1947 anfört;

b) godkänna följande aviöningsstat för sprängämnesinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Aviöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

............................ kronor 47 700 *

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t........ » 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal

.............................. » 25 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 4 400

Summa kronor 78 700;

c) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 78 700 kronor.

/

8

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Ui skottet.

10:o) Sprängäinnesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 10, s. 25), vilket i förhållande till motsvarande anslag
för löpande budgetår innebär en höjning med 1 200 kronor, avseende övriga
expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sprängäinnesinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 15 600
kronor.

ll:o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 12, s. 25—28) att

dels godkänna av departementschefen förordade förändringar i personalförteckningen
för fartygsinspektionen,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för fartygsinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,
dels ock till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 396 300 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 256 200 kronor.

Departementschefen har föreslagit, att till ordinarie stat i lönegraden A 18
överföres en vid Skellefteå fartygsinspektionsdistrikt placerad extra ordinarie
andre fartygsinspektörsbefattning i lönegrad Eo 18. Vidare föreslås, att för
förstärkning av personalen vid fartygsinspektionens distrikt i Göteborg medel
anvisas till avlöningar åt två extra andre fartygsinspektörer, en med ingenjörsutbildning
i lönegraden Ex 20 och en med nautisk utbildning i lönegraden
Ex 18, samt åt ett extra skrivbiträde i lönegraden Ex 2.

Regleringen av befordringsgången för biträdespersonal föranleder, att antalet
kontorsbiträdesbefattningar i lönegrad A 4 ökas från 7 till 8.

Anslagshöjningen i övrigt är föranledd av, förutom vissa smärre jämkningar,
den allmänna löneregleringen.

Då stadigvarande behov synes föreligga av den vid Skellefteå fartygsinspektionsdistrikt
placerade extra ordinarie andre fartygsinspektörsbefattningen
tillstyrker utskottet, att befattningen i fråga uppföres på ordinarie stat.
Då föreslagna förändringar i övrigt i personalförteckningen samt i avlöningsstaten
icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för fartygsinspektionen, som betingas av
vad departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 3 januari 1947 anfört;

Statsutskottets utlåtande nr 10.

9

b) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .......................... kronor 326 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 48 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 22 000

Summa kronor 396 300;
c) till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 396 300 kronor.

12:o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 13, s. 29), vilket i förhållande till motsvarande anslag för löpande
budgetår innebär en höjning med 6 000 kronor, avseende posterna till
reseersättningar och till övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fartygsinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 68 000
kronor.

*

13:o) Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 14, s. 29—31) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 34 100 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 26 700 kronor.

I betraktande av de kompetenskrav, som måste ställas på skeppsmätningskontrollörerna,
och med hänsyn till påtalade svårigheter att besätta kontrollörsbefattningarna
har departementschefen förordat, att de med befattningarna
förenade arvodena höjas till 10 000 kronor, vilket innebär en något högre
arvodesuppräkning än den som direkt föranledes av den allmänna löneregleringen.
Vidare har föreslagits, att för ersättning till biträde åt skeppsmätningskontrollören
i Göteborg beräknas ett belopp av 2 000 kronor.

Utskottet finner goda skäl tala för departementschefens förslag under förevarande
punkt, varför den äskade medelsanvisningen tillstyrkes.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 34 100
kronor.

Utskottet.

10

Statsutskottets utlåtande nr 10.

14 :o) Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 15, s. 31), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 10 000
kronor.

15:o) Torvingenjörer m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
16, s. 31 och 32), vilket i förhållande till det för löpande budgetår anvisade
anslaget innebär en minskning med 1 000 kronor, får utskottet — under
erinran att motsvarande bemyndigande, som nu begäres, lämnats av föregående
års riksdag — hemställa,

att riksdagen må

a) till Torvingenjörer m. fl. för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 2 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att enligt vad i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1947 anförts
vid beviljande under år 1948 av torvlån från industrilånefonden
i särskilda fall medgiva undantag från gällande lånebes
tämmelser.

16:o) Instruktör i hemslöjd: Avlöning. Instruktör i hemslöjd: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 17 och 18, s. 32), vilka
i förhållande till motsvarande anslag för löpande budgetår innebära beträffande
förstnämnda anslag oförändrat belopp och beträffande sistnämnda
anslag en av belastningen föranledd höjning med 200 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Instruktör i hemslöjd: Avlöning ett anslag av 8 000
kronor;

b) till Instruktör i hemslöjd: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1 500 kronor.

17:o) Navigationsskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 19, s. 32—34) att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för navigationsskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,
dels ock till Navigationsskolorna: Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa
ett förslagsanslag av 608 900 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 438 100 kro -

nor.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

11

Med utgångspunkt från bestämmelserna i kungörelsen den 28 juni 1946
(nr 403) med vissa bestämmelser angående ersättning under budgetåret 1946/
47 åt biträdande lärare och timlärare vid de allmänna läroverken m. fl. statliga
undervisningsanstalter har räknats med i runt tal 7 000 kronor till förhöjda
ersättningar åt timlärare. Anslagshöjningen i övrigt är i huvudsak föranledd
av den allmänna löneregleringen.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, får hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för navigationsskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

.......................... kronor 447 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t........ » 2 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal

............................. » 144 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............. » 29 700

Summa kronor 622 900

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar ............ kronor 14 000

Neltoutgift kronor 608 900;

b) till Navigationsskolorna: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 608 900 kronor.

18:o) Navigationsskolorna: Omkostnader. Navigationsskolorna: Kom pletteringskurs

vid tekniskt läroverk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna 20 och 21, s. 35), vilka i förhållande till motsvarande anslag för
löpande budgetår innebära beträffande förstnämnda anslag en minskning
med 500 kronor och beträffande sistnämnda anslag oförändrat belopp, hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Navigationsskolorna: Omkostnader ett förslagsanslag
av 30 500 kronor;

b) till Navigationsskolorna: Kompletteringskurs vid tekniskt
läroverk ett anslag av 2 900 kronor.

Utskottet.

12

Statsutskottets utlåtande nr 10.

U tskottet.

19:o) Navigationsskolorna: Praktisk lärarkurs. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 22, s. 35 och 36) och med förmälan, att kostnaderna
för kursen helt avses för arvoden, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Navigationsskolorna: Praktisk lärarkurs
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av
2 500 kronor.

Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

20:o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 23, s. 36—38) att

dels godkänna av departementschefen förordad ändring i personalförteckningen
för Sveriges geologiska undersökning,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för Sveriges
geologiska undersökning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48,

dels ock till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 477 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 347 000 kronor.

I enlighet med vad chefen för finansdepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor har föreslagits, att befattningen
såsom överdirektör vid Sveriges geologiska undersökning skall uppflyttas
från lönegraden B 1 till B 2.

Anslagshöjningen i övrigt är föranledd av kostnader för löneklassförändringar,
regleringen av befordringsgången och den allmänna löneregleringen.

På de skäl, som chefen för finansdepartementet anfört vid anmälan av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor, tillstyrker utskottet att överdirektörsbefattningen
uppflyttas till lönegraden B 2. Då Kungl. Maj:ts förslag
ej heller i övrigt givit anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för Sveriges geologiska undersökning, som
betingas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1947 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska
undersökning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:

Statsutskottets utlåtande nr 10.

13

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ...........................kronor 234 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 216 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 26 000

Summa kronor 477 000;

c) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 477 000 kronor.

21 :o) Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, s. 39 och 40), vilket i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår innebär en höjning med 5 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Omkostnader för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 142 000 kronor.

22 :o) Sveriges geologiska undersökning: Malmletning och förberedande
gruvarbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 40—43),
vilket innebär att de båda å innevarande budgetårs riksstat uppförda anslagen
till undersökningsarbeten å områden, som äro eller kunna varda för kronans
räkning inmutade, m. m., och till undersöknings- och förberedande
gruvarbeten å respektive 148 000 kronor och 500 000 kronor sammanslås till
ett anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Malmletning och förberedande gruvarbeten för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 650 000 kronor.

23:o) Sveriges geologiska undersökning: Jordartskartcring inom Norrbottens
län. Sveriges geologiska undersökning: Agrogeoiogiska kartor över
sydvästra Skåne. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 26 och
27, s. 43 och 44) och under erinran, att samma anslagsbelopp anvisats för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Sveriges geologiska undersökning: Jordartslcartering
inom Norrbottens län ett reservationsanslag av 33 600 kronor;

b) till Sveriges geologiska undersökning: Agrogeoiogiska
kartor över sydvästra Skåne ett reservationsanslag av 11 300
kronor.

14

Statsutskottets utlåtande nr 10.

24 :o) Sveriges geologiska undersökning: Instrumentutrustning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 44—46), som avser nyanskaffningar
för ämbetsverkets kemiska och geokemiska laboratorier, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Instrumentutrustning för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 25 700 kronor.

25 :o) Vissa kostnader för statens gruvegendom. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 29, s. 46), vilket i förhållande till motsvarande anslag
för löpande budgetår innebär en minskning med 50 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för statens gruvegendom
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
50 000 kronor.

26:o) Statens provningsanstalt: Komplettering och modernisering av anstaltens
maskinutrustning m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 32, s. 48), vilket innebär anvisande av återstoden av det för ifrågavarande
ändamål till 216 000 kronor beräknade beloppet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Komplettering
och modernisering av anstaltens maskinutrustning m. m.
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 76 000
kronor.

27 :o) Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 33, s. 48—56) att

dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen
för flygtekniska försöksanstalten,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygtekniska
försöksanstalten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48,

dels ock till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 617 500 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 388 000
kronor.

Departementschefen har föreslagit, att befattningen såsom avdelningsingenjör
å mättekniska laboratoriet uppflyttas från lönegraden Eo 24 till Eo
27. Vidare föreligga förslag om inrättande av en avdelningsingenjörsbefattning
i lönegrad Eo 22 samt om uppflyttning av dels kassörsbefattningen från

Statsutskottets utlåtande nr 10. 15

lönegrad Eo 14 till Eo 17, dels ock expeditionsvaktsbefattningen från lönegrad
Eo 5 till Eo 6.

Med hänsyn till anstaltens utbyggnad för undersökningar rörande reaktionsdrift
för flygplan erfordras ytterligare personal. Densamma har synts
departementschefen böra arvodesavlönas. För arvoden och andra ersättningar
till dylik personal har beräknats ett belopp av 50 000 kronor.

Till avlöningar till verkstadsarbetare och tillfälliga biträden har föreslagits
en medelsanvisning av 125 000 kronor, innebärande en höjning med
25 000 kronor.

Anslagshöjningen i övrigt är föranledd av löneklassuppflyttningar, regleringen
av befordringsgången för biträdespersonal samt den allmänna löneregleringen.

Utskottet anser sig böra tillstyrka, att medel i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag anvisas för arvoden och andra ersättningar till den för undersökningar
i samband med användning av reaktionsdrift för flygplan erforderliga
personalen. Det torde såsom förutsatts få ankomma på Kungl. Maj:t att
bestämma arvodenas och ersättningarnas storlek.

Förslagen om ombildning och nyinrättande av vissa befattningar synas
utskottet tillräckligt motiverade, varför desamma tillstyrkas. Mot kostnadsberäkningarna
i övrigt har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för flygtekniska försöksanstalten, som
betingas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1947 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .......................... kronor 77 000

2. Arvoden och ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t ...................... » 50 000

3. Avlöningar till verkstadsarbetare och till fälliga

biträden, förslagsvis.......... » 125 600

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal

............................ » 339 900

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 25 000

Summa kronor 617 500;

c) till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 617 500 kronor.

Utskottet.

16

Statsutskottets utlåtande nr 10.

28:o) Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 34, s. 56—58), vilket i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår innebär en höjning med 14 900 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 200 900 kronor.

29:o) Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 38, s. 60—68) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 130 000 kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår äro uppförda dels under tionde huvudtiteln
ett anslag å 80 000 kronor till Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien:
Akademien, ett anslag å 170 000 kronor till Tekniskt-vetenskaplig
forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet, ett förslagsanslag å
45 000 kronor till Statens tekniska forskningsråd samt ett reservationsanslag
å 700 000 kronor till Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m., dels ock under
åttonde huvudtiteln under rubriken Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna ett reservationsanslag å 220 000 kronor till bidrag till främjande
av teknisk forskning.

Departementschefen har funnit önskvärt, att till anslaget till teknisktvetenskaplig
forskning m. m. i största möjliga utsträckning sammanföras de
medel, som äro avsedda för direkta bidrag till tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet
i egentlig mening. Att en sådan koncentration skulle medföra
avsevärda fördelar har synts departementschefen vara uppenbart. Den
bidragsförmedlande verksamheten skulle därigenom bli förbehållen den institution,
som torde ha de bästa bedömningsmöjlighetema, nämligen statens
tekniska forskningsråd. En mera samlad överblick över forskningsverksamheten
skulle vidare ernås icke minst för statsmakterna, vilka ytterst bära
ansvaret för att statsbidragen komma till rationell användning. Därjämte
skulle vinnas att forskningsarbetet på sådana områden, där enhetlighet och
kontinuitet äro önskvärda, kunde bättre än förut samordnas. Med hänsyn
härtill har departementschefen ansett sig böra i princip förorda att de delar
av anslaget till tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och
bränsleområdet, vilka hittills avsetts för egentlig forskningsverksamhet, undantagas
från ingenjörsvetenskapsakademiens direkta disposition och tillföras
anslaget till tekniskt-vetenskaplig forskning m. m. Departementschefen
har vidare föreslagit, att till sistnämnda anslag även överföras de för de
tekniska högskolorna avsedda medel, som för närvarande utgå från det under
åttonde huvudtiteln upptagna anslaget till bidrag till främjande av teknisk
forskning.

Anslaget till akademien under rubriken Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien
är, såsom ovan nämnts, för innevarande budgetår uppfört med

Statsutskottets utlåtande nr 10.

17

80 000 kronor. Såsom bidrag till driftkostnaderna vid den under akademiens
ledning stående försöksstationen har för detta budgetår avsetts ett belopp
av 50 000 kronor från anslaget till tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet
inom kraft- och bränsleområdet. Departementschefen har förordat, att
båda dessa belopp för budgetåret 1947/48 upptagas i anslaget till akademien,
vilket sålunda bör uppräknas till 130 000 kronor.

Nyssnämnda anslag till tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom
kraft- och bränsleområdet innefattar för innevarande budgetår, förutom bidraget
till försöksstationen å 50 000 kronor, även ett belopp å 120 000 kronor
avsett för den egentliga forskningsverksamheten. Departementschefen har
föreslagit, att sistnämnda belopp i sin helhet överföres till anslaget till tekniskt-vetenskaplig
forskning m. m. I följd härav skulle det under Bidrag till
ingenjörsvetenskapsakademien uppförda anslaget till tekniskt-vetenskaplig
forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet från och med budgetåret
1947/48 utgå ur riksstaten.

Anslaget till statens tekniska forskningsråd har för nästa
budgetår föreslagits skola uppföras med oförändrat belopp 45 000 kronor.

Av vad förut anförts framgår att anslaget till tekniskt-vetenskaplig forskning
m. m., som för innevarande budgetår är bestämt till 700 000 kronor,
skulle uppräknas med dels 220 000 kronor, motsvarande det under rubriken
Gemensamma ändamal vid de tekniska högskolorna uppförda anslaget till
bidrag till främjande av teknisk forskning, och dels 120 000 kronor från anslaget
till tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och
bränsleområdet. Departementschefen har sålunda förordat, att till tekniskt-vetenskaplig
forskning m. m. för nästa budgetår anvisas
(700 000 + 220 000 + 120 000 =) 1 040 000 kronor.

Den nu föreslagna omläggningen av medelsanvisningen har synts departementschefen
icke böra fa föranleda att de tekniska högskolorna och deras
Personal komma i sämre läge beträffande möjligheterna att erhålla statsbidrag
till tekniskt-vetenskaplig forskning. Departementschefen har sålunda
i första hand förutsatt, att även för nästa budgetår för tekniska högskolans
i Stockholm och Chalmers tekniska högskolas räkning reserveras bidrag till
allmän teknisk forskning med 100 000 respektive 50 000 kronor och vidare
att högskolorna erhålla bidrag till elektronikforskning med oförändrade belopp.
Därutöver hava emellertid högskolorna och hos dem anställda forskare
ansetts böra tillgodoses med forskningsbidrag efter samma principer som
hittills tillämpats da de ansökt om medel från det nuvarande anslaget till
tekniskt-vetenskaplig forskning m. in. I fråga om forskningen inom kraftoch
bränsleområdet bör, framhåller departementschefen, tillses att denna, i
den mån med hänsyn till utvecklingen så finnes ändamålsenligt, blir tillgodosedd
i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande praxis.

Kung], Majds förslag innebär, att till anslaget till tekniskt-vetenskaplig
forskning in. in. skulle sammanföras de medel, som äro avsedda för
direkta bidrag till tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet i egentlig me Bihamj

till riksdagens protokoll 1947. G samt. Å r 10. 2

Utskottet.

18

Statsutskottets utlåtande nr 10.

ning. Då den i sådant hänseende föreslagna omläggningen av medelsanvisningen
är förenad med bestämda fördelar, anser utskottet sig böra tillstyrka
förslaget i fråga.

Beträffande formerna för tilldelning av särskilda forskningsbidrag från
anslaget till tekniskt-vetenskaplig forskning m. m. gäller för närvarande att
bidragen, i regel efter förslag av statens tekniska forskningsråd, beviljas
av Kungl. Maj:t. Utskottet har icke något att erinra mot att rådet åtminstone
tills vidare bemyndigas att i viss utsträckning på egen hand utdela dylika
bidrag.

De föreslagna ändringarna i anslagsbeloppen för här ifrågavarande ändamål
för nästa budgetår äro allenast betingade av den ovan angivna omläggningen
av medelsanvisningen och innebära alltså icke någon höjning av statsbidragen.
Under hänvisning härtill tillstyrker utskottet att anslaget till akademien
bestämmes till 130 000 kronor samt att till statens tekniska forskningsråd
och till tekniskt-vetenskaplig forskning m. m. anvisas anslag å
45 000 respektive 1 040 000 kronor.

Beträffande sistnämnda båda anslag kommer utskottet att göra hemställan
under en efterföljande punkt.

Med avseende å nu förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till ingenjör svetenskapsakademien:
Akademien för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag
av 130 000 kronor.

30:o) Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien: Ersättning för viss inredning
av försöksstationen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
39, s. 68—70), som avser utförande av ny golvbeläggning i akademiens försöksstation,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien:
Ersättning för viss inredning av försöksstationen för
budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 14 000
kronor.

31 :o) Statens tekniska forskningsråd. Tekniskt-vetenskaplig forskning

m. in. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 29 anfört får
utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 40 och 41, s. 70)
hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Statens tekniska forskningsråd ett förslagsanslag av
45 000 kronor;

b) till Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m. ett reservationsanslag
av 1 040 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

19

32 :o) Statens kommitté för byggnadsforskning. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 42, s. 70—73) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 48 500 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 40 000 kronor.
Därjämte har till Byggnadsforskning för samma budgetår anvisats ett
reservationsanslag av 200 000 kronor.

Beträffande medelsbehovet till kommittén har departementschefen föreslagit,
att medel beräknas för ytterligare en assistent. Kostnaden härför har
uppskattats till 9 000 kronor. Departementschefen har även förordat ökad
medelsanvisning för avlönande av erforderlig kontorsbiträdespersonal. Härför
har en höjning av anslaget med 1 800 kronor ansetts vara tillräcklig.
Arvodet till sekreteraren har i anslutning till den allmänna löneregleringen
uppräknats med 1 200 kronor till 13 200 kronor. Vad sålunda föreslagits
medför en ökning av anslaget till kommittén med 12 000 kronor. Å andra
sidan har kommittén räknat med minskade kostnader för arvoden åt ordföranden
och ledamöterna i kommitténs arbetsutskott samt för reseersättningar.
Dessa poster ha nedräknals med respektive 2 500 och 1 000 kronor.
Nettoökningen skulle således uppgå till 8 500 kronor och anslaget upptagas
med 48 500 kronor.

Vad härefter angår anslaget till byggnadsforskning har departementschefen
förordat, att detsamma för nästa budgetår upptages till 300 000 kronor.
Därvid har förutsatts, att anslaget även användes för bestridande av
eventuella kostnader för samarbetskommittén för byggnadsfrågor.

Den föreslagna höjningen av anslaget till kommittén avser att möjliggöra
en förstärkning av personalen och uppräkning av sekreterararvodet. Utskottet
tillstyrker förslaget härom. Ej heller synes utskottet något vara att
erinra mot den för byggnadsforskning äskade medelsanvisningen.

Utskottet, som under nästföljande punkt gör hemställan om medelsanvisning
till byggnadsforskning, får med avseende å nu förevarande punkt hemställa,

att riksdagen må till Statens kommitté för bygnadsforskning
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag (av
48 500 kronor.

33:o) Byggnadsforskning. Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående
punkt anfört får utskottet i enlighet med Kungl. Maj ds förslag
(punkt 43, s. 73) hemställa,

att riksdagen må till Byggnadsforskning för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

Utskottet.

20

Statsutskottets utlåtande nr 10.

34:o) Bidrag till svenska träforskningsinstitutet. Kungl. Maj:t bär föreslagit
riksdagen (punkt 44, s. 73—77) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 518 800 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 463 300 kronor.

Verksamheten vid träforskningsinstitutets avdelningar för grundläggande
forskning ha numera utbyggts i den omfattning, som förutsatts i det mellan
staten och stiftelsen svensk träforskning träffade avtalet. Enligt detta avtal
skall statens årliga bidrag till personalkostnader (löner) utgöra 231 000 kronor.
I denna summa inräknas då ej tilläggsbelopp, motsvarande rörligt och
provisoriskt tillägg samt kristillägg.

Då den i avtalet angivna slutsumman i följd av ett räknemisstag kommit
att upptagas till 231 000 kronor i stället för rätteligen 231 500 kronor har departementschefen
funnit sig böra tillstyrka att sistnämnda belopp anvisas
till grundavlöningar. Det har synts departementschefen få ankomma på
Kungl. Maj:t att fördela detta belopp på olika befattningshavare ävensom att
i den mån det befinnes ändamålsenligt medgiva avvikelser från den personalplan
med däri angivna grundlöner, som uppgjorts vid institutets planläggning.

Enligt avtalet skola lönebidragen justeras i enlighet med de grunder för
rörligt tillägg och kristillägg, som gälla för tjänstemän vid statens nyreglerade
verk. Avsikten med denna bestämmelse torde ha varit att bereda anställningshavama
vid institutet samma dyrtidskompensation som skulle ha
tillkommit dem, om de åtnjutit motsvarande grundlön enligt de statliga löneplanerna.
Kungl, Maj:t, som utgått från denna tolkning av bestämmelsen,
har genom särskilda beslut medgivit institutet rätt att till flertalet anställda
utbetala dels under budgetåret 1945/46 avlöningstillägg motsvarande tillfälligt
lönetillägg, dels under innevarande budgetår avlöningstillägg motsvarande
provisoriskt lönetillägg. Departementschefen har ansett, att i enlighet härmed
även huvudparten av institutets tjänstemän under budgetåret 1947/48
bör komma i åtnjutande av en avlöningsförbättring, motsvarande den som
genom allmänna löneregleringen är avsedd att tillkomma löneplansplacerade
statstjänstemän i motsvarande löneställning. På Kungl. Maj:t har synts få
ankomma att fastställa beloppet av avlöningstilläggen. Kostnaderna för tillläggen
hava föreslagits skola belasta den förslagsvis beräknade posten till
rörligt tillägg och kristillägg.

Departementschefen har icke velat motsätta sig att de assistenter, som
förestå en institution och varit anställda vid institutet under minst två år,
erhålla pensionsrätt.

Utskottet. Utskottet har funnit sig böra tillstyrka, att på sätt departementschefen föreslagit
institutets tjänstemän under nästa budgetår må komma i åtnjutande
av avlöningsförbättring, motsvarande den som genom allmänna löneregleringen
är avsedd att tillkomma löneplansplacerade statstjänstemän i mot -

Statsutskottets utlåtande nr 10.

21

svarande löneställning. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa
beloppet av avlöningstilläggen. Ej heller vill utskottet framställa någon erinran
mot att de assistenter, som förestå en institution och varit anställda vid
institutet under minst två år, erhålla pensionsrätt. Mot kostnadsberäkningarna
har utskottet icke något att invända liksom ej hellei mot vad departementschefen
i samband därmed anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till svenska träforskningsinstitutet
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
518 800 kronor.

35:o) Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 45, s. 77 och 78) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 82 400 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 72 800 kronor.

Anslagshöjningen är föranledd av föreslagen förbättring av arvodena för
befattningshavarna vid institutet.

Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt anfört rörande
föreslagen förbättring av arvodena till vissa befattningshavare vid träforskningsinstitutet
tillstyrker utskottet, att motsvarande avlöningstillägg må
tillkomma jämväl befattningshavare vid textilforskningsinstitutet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
82 400 kronor.

36:o) Bidrag till institutet för konserveringsforskning. I enlighet med
Kungl. Majrts förslag (punkt 46, s. 79 och 80), vilket avser statens avtalsenliga
årliga bidrag till institutets driftkostnader, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till institutet för konserveringsforskning
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
20 000 kronor.

37:o) Utrustning för institutet för konserveringsforskning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, s. 80), vilket avser statens avtalsenliga andel
i kostnaderna för institutets utrustning, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Utrustning för institutet för konserveringsforskning
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 256 000 kronor.

Utskottet.

22

Statsutskottets utlåtande nr 10.

38:o) Bidrag till Aktiebolaget Ceaverken för vissa forskningsarbeten. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 80 och 81), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Aktiebolaget Ceaverken för
vissa forskningsarbeten för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 40 000 kronor.

39:o) Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om hantverk och
småindustri. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 49, s. 81 och 82),
vilket i förhållande till motsvarande anslag för löpande budgetår innebär
en till följd av föreningarnas växande arbetsuppgifter föranledd ökning med
25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Upplysnings- och organisationsverksamhet
i fråga om hantverk och småindustri för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kronor.

40:o) Resestipendier till teoretiskt och praktiskt bildade tekniker. I enlighet
med Kungl. Maj ds förslag (punkt 50, s. 82), vilket i förhållande till
motsvarande anslag för löpande budgetår innebär en höjning med 5 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier till teoretiskt och praktiskt
bildade tekniker för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.

41 :o) Tekniska och industriella specialstudier i utlandet. I enlighet med
Kungl. Maj ds förslag (punkt 51, s. 82—84), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska och industriella specialstudier
i utlandet för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 40 000 kronor.

42 :o) Befrämjande av hemslöjden. Bidrag till svenska slöjdföreningen.
I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkterna 52 och 53, s. 84—87), vilka
beträffande förstnämnda anslag innebära oförändrad medelsanvisning och
beträffande sistnämnda anslag en höjning med 15 000 kronor, avseende studieavdelningen,
bildarkivet och utredningsavdelningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Befrämjande av hemslöjden ett reservationsanslag
av 50 000 kronor;

b) såsom Bidrag till svenska slöjdföreningen ett anslag av
50 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

23

43:o) Bidrag till standardiseringsverksamheten. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 54, s. 87—89), vilket i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår innebär oförändrat anslagsbelopp och enahanda
villkor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till standardiseringsverksamheten
för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 400 000
kronor.

44:o) Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 55, s. 89—91) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

År 1941 bildades under medverkan av vissa statliga verk, tekniska föreningar
och andra sammanslutningar en organisation kallad tekniska nomenklaturcentralen,
TNC. Enligt sina stadgar har organisationen till uppgift
att åstadkomma en för svenska förhållanden lämpad teknisk nomenklatur.
Nomenklaturcentralen grundar sin verksamhet på samarbete mellan de till
organisationen anslutna medlemmarna samt stödjare och medverkande företag.
Organ för centralen äro representantförsamlingen och arbetsutskottet.
Ordföranden i representantförsamlingen samt en av centralens revisorer skola
utses av Kungl. Maj:t. Stadgarna ha genom beslut den 23 maj 1941 fastställts
av Kungl. Maj:t.

Bland de bidragsgivande medlemmarna märkas främst statens affärsdrivande
verk. Andra medlemmar, såsom tekniska högskolan i Stockholm, generaltullstyrelsen,
patent- och registreringsverket, skolöverstyrelsen m. fl.,
hava trots deklarerat intresse för centralens arbete icke ansett sig kunna
lämna ekonomiskt stöd.

Nomenklaturcentralen har beräknat kostnaderna för centralens verksamhet
för nästa budgetår till minst 75 000 kronor, av vilket belopp staten borde
bidraga med 50 000 kronor.

Departementschefen har ansett anslaget lämpligen böra bestämmas till
30 000 kronor och har härvid förutsatt, att nomenklaturcentralen skall från
enskilda företag erhålla ekonomiska bidrag till minst samma belopp ävensom
att särskilda understöd från statliga verk skola upphöra att utgå.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka, att bidraget till här ifrågavarande
ändamål bestämmes till föreslaget belopp. Detsamma torde böra utgå under
av departementschefen angivna förutsättningar.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen
för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 30 000
kronor.

Utskottei.

24

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Sjöfart och handel.

45 :o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 57, s. 92—95) att

dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen
för lotsstyrelsen,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för lotsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 419 700 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 290 400 kronor.

I överensstämmelse med vad chefen för finansdepartementet anfört vid
anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor har befattningen såsom
generallotsdirektör (nu lönegrad B 3) från och med nästa budgetår med bibehållen
egenskap av fullmaktstjänst föreslagits skola placeras i lönegrad med
samma årslön som tillkomme förordnandetjänsteman i nuvarande lönegraden
C 12.

Då lotsstyrelsen vore i stort behov av ytterligare arbetskraft med högre
elektroteknisk utbildning, har departementschefen förordat, att vid styrelsen
inrättas en befattning, vars innehavare skulle ha till uppgift att förestå och
leda de elektrotekniska arbetena inom styrelsens verksamhetsområde. Befattningen
borde vara placerad i lönegraden A 27 och dess innehavare benämnas
förste fyringenjör.

I fråga om personalförteckningen har vidare föreslagits, att de på övergångsstat
uppförda befattningarna som kamrerare i lönegraden A 22 och
verkmästare i lönegraden A 21 till följd av pensionsavgång skola avföras ur
förteckningen.

Ytterligare har föreslagits uppförande å extra ordinarie stat i lönegraden
Eo 10 av en vid lotsverkets verkstad vid Rosenvik anställd arbetsförman.

Anslagsökningen i övrigt är föranledd av regleringen av befordringsgången
för amanuenspersonal samt av den allmänna löneregleringen.

Utskottet. Förslaget om förbättrad löneställning för generallotsdirektören har motiverats
med att löneställningen för verkscheferna i fullmaktsställning med tiden
kommit att framstå såsom mindre tillfredsställande, särskilt till följd av den
relativa sammanpressning av löneskalan som ägt rum. Utskottet har ansett
sig kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts härutinnan framställda förslag. Jämväl
Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna punkt, innebärande bland annat
att en befattning såsom förste fyringenjör i lönegrad A 27 skulle nyinrättas,
biträdas av utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

25

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för lotsstyrelsen, som betingas av vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 3 januari 1947 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för lotsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ........................... kronor 298 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 98 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 23 200

Summa kronor 419 700;

c) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos
lotsstyrelsen för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 419 700 kronor.

46:o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 58, s. 96—101) att

dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen
för lots- och fyrstaten,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för lots- och
fyrstaten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48,

dels ock till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 7 388 200 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 5 452 000
kronor.

Departementschefen har förordat, att vid Garpens fyrplats fyrmästarbefattningen
i lönegraden A 10 uppflyttas till lönegraden A 12 och en förste
fyrvaktarbefattning i lönegraden A 8 inrättas, vid Hanö fyrplats en fyrvaktarbefattning
i lönegraden A 5 inrättas, vid Nidingens fyrplats en fyrvaktarbefattning
i lönegraden A 7 uppflyttas till befattning såsom förste fyrvaktare
i lönegraden A 8 och två fyrvaktarbefattningar i lönegraden A 5 uppflyttas
till lönegraden A 6 samt slutligen vid Draghällans fyrplats en extraordinarie
fyrvaktarbefattning i lönegraden Eo 5 överföres till ordinarie stat
i lönegraden A 6. Å andra sidan ha de för fyrskeppet Utgrunden avsedda
befattningarna, nämligen en fyrmästarbefattning i lönegraden A 10, en fyrvaklarbefatlning
i lönegraden A 6 och två fyrvaktarbefattningar i lönegraden
A 5 föreslagits skola indragas med hänsyn till avsett uppläggande av fyrskeppet.
Sedan numera ytterligare 4 fyrvaktare i lönegraden A 5 förskaffat

26

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet.

sig föreskriven kompetens för anställning vid fyrplats med radiofyr, böra,
framhåller departementschefen, i personalförteckningen vidtagas även de förändringarna
att antalet å övergångsstat uppförda fyrvaktarbefattningar minskas
från 9 till 5 samt att anmärkning 3 ändras till att avse 5 fyrvaktartjänster.

Med hänsyn till stegrade avlöningar till tillfällig personal och nödvändigheten
att i ökad utsträckning anlita extra befattningshavare och tillfällig personal
har anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal föreslagits
ökad med 100 000 kronor.

Anslagshöjningen i övrigt är föranledd av den allmänna löneregleringen.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran motvadKungl. Maj dunder
förevarande punkt föreslagit, får hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majd att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för lots- och fyrstaten, vilka betingas av
vad departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 3 januari 1947 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 3 901 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ...................... » 1 780 000

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie personal, förslagsvis
............................ » 1 390 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 316 400

Summa kronor 7 388 200;

c) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lotsoch
fyrstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 7 388 200 kronor.

47 :o) Lotsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag
(punkt 59, s. 101—103), vilket i förhållande till motsvarande anslag för löpande
budgetår innebär en höjning med 80 000 kronor, varav 4 000 kronor
belöpa på anslagsposten till expenser, 3 500 kronor på anslagsposten till publikationstryck
och återstoden, 72 500 kronor, på anslagsposten till övriga utgifter,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lotsverket: Omkostnader för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 1 980 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

27

48 :o) Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Beträffande Kungl.
Maj:ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 60) har
riksdagen (skrivelse nr 32) redan fattat beslut; varom utskottet velat här

erinra.

49:o) Handelsflottans pcnsionsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 61, s. 109 och 110) att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för handelsflottans
pensionsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48,

dels ock till Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 26 900 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 19 700 kronor.

Anslagshöjningen är föranledd av dels löneklassuppflyttningar, dels höjning
av arvodet åt en tillfällig befattningshavare, dels ock den allmänna löneregleringen.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, Utskott-!:.
får hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för handelsflottans
pensionsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med bud -

getåret 1947/48:

Avlöningsstat.

U tgif ter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

.......................... kronor 19 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Maj :t.............. » 3 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal

............................ » 11800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 1 500

Summa kronor 35 900

Särskilda u p-p bör ds me del:

Räntor å förvaltningskostnadsfondensamtbö tesandelar

............................ kronor 9 000

Nettoutgift kronor 26 900;

b) till Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 26 900 kronor.

Utskottet.

28 Statsutskottets utlåtande nr 10.

50 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, s. 110), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
5 500 kronor.

51 :o) Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 63, s. 110—113) att

dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen
för statens skeppsprovningsanstalt,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens
skeppsprovningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48,

dels ock till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 236 500 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 168 800 kronor.

Departementschefen har biträtt ett av styrelsen för statens skeppsprovningsanstalt
framställt förslag om uppflyttning av två från och med den
1 juli 1946 inrättade avdelningschefsbefattningar från lönegraden Eo 26 till
lönegraden Eo 28.

Anslagshöjningen i övrigt är föranledd av löneklassuppflyttningar och den
allmänna löneregleringen.

Utskottet har intet att erinra mot den föreslagna löneförbättringen för de
två avdelningscheferna. Då utskottet icke heller funnit något vara att erinra
mot den verkställda anslagsberäkningen, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens skeppsprovningsanstalt, som
betingas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1947 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ......................... kronor 42 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 133 000

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, för slagsvis

......................... » 50 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 10 600

Summa kronor 236 500;

Statsutskottets utlåtande nr 10.

29

c) till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 236 500 kronor.

52:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64, s. 113—115), vilket i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår innebär en höjning med 1 500 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
46 500 kronor.

53:o) Statens isbrytarverksamhet: Driftkostnader m. in. Kungl. Maj:t bär
föreslagit riksdagen (punkt 65, s. 115) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 370 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 370 000
kronor.

Departementschefen, som för nästa budgetår förordat oförändrad medelsanvisning,
har erinrat om att 1946 års riksdag medgivit att av det för budgetåret
1946/47 anvisade förslagsanslaget till Statens isbrytarverksamhet:
Driftkostnader m. m. ett belopp av 15 000 kronor finge användas för bestridande
av kostnaderna för förbättring av ventilationen och uppvärmningen
å statsisbrytaren Ymer. Dessa arbeten ha beräknats draga en sammanlagd
kostnad av 35 000 kronor, varav 20 000 kronor skulle bli erforderliga under
budgetåret 1947/48. För då återstående arbeten syntes departementschefen
— därest riksdagen icke hade något att erinra däremot — medel få
disponeras från nästa budgetårs anslag till Statens isbrytarverksamhet: Driftkostnader
m. m.

Utskottet tillstyrker den äskade medelsanvisningen och har intet att erinra
mot att medel från nästa budgetårs anslag disponeras för då återstående
arbeten med förbättring av ventilationen och uppvärmningen å statsisbrytaren
Ymer.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet: Driftkostnader
m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 370 000 kronor.

54 :o) Statens isbrytarverksamhet: Förhyrning av isbrytarfartyg. 1 enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 115), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet: Förhyrning
av isbrytarfartyg för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 100 000 kronor.

Utskottet.

30

Statsutskottets utlåtande nr 10.

55:o) Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar. Kungl. Maj:t bär föreslagit
riksdagen (punkt 67, s. 116—119) att

dels godkänna av departementschefen förordad ändring i personalförteckningen
för statens sjöhistoriska museum,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens
sjöhistoriska museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48;

dels ock till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för budgetåret 1947/
48 anvisa ett förslagsanslag av 109 100 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Cad Eric Ericsson och Lindström (I: 140) och den andra
inom andra kammaren av herr Lindberg m. fl. (II: 135), hemställts, att riksdagen
vid behandlingen av statsverkspropositionen, i vad gäller statens sjöhistoriska
museums anslagsbehov för budgetåret 1947/48, måtte besluta
antingen att konservatorsbefaltningen placeras i lönegraden Eo 20 eller att
åt nuvarande innehavaren av nämnda befattning inrättas en personlig tjänst
i samma lönegrad.

Motionärerna hava till stöd för sin framställning anfört i huvudsak följande.

Den nuvarande konservatorn har varit verksam vid museet alltsedan dettas
tillblivelse, och hans tjänst har ständigt tillmätts en stor och väsentlig
betydelse. Redan i sitt yttrande den 15 februari 1932 över förslaget till museets
första personalorganisation uttalade riksantikvarien, att en konservator
var behövlig, och med hänsyn till de stora krav, som måste ställas på
denne, ansågs det erforderligt med en högre tjänsteställning för konservatorn
än för amanuenserna, exempelvis 20 lönegraden i löneskalan för ickeordinarie
befattningshavare.

I det betänkande med förslag angående sjöhistoriska museets personalorganisation,
som avgavs den 29 november 1944 av inom handelsdepartementet
tillkallade sakkunniga, föreslogo utredningsmännen att vid museet
måtte inrättas en konservatorstjänst i lönegrad 17 på extra ordinarie stat.
Museets nämnd framhöll emellertid i sitt remissyttrande att konservatorstjänsten
med hänsyn till den speciella och långvariga utbildning, som måste
krävas av innehavaren, förslagsvis borde placeras i lönegrad Eo 18. Departementschefen
följde i proposition nr 155/1945 emellertid icke de sakkunnigas
förslag men väl allmänna lönenämndens, varefter konservatorn placerades
i lönegrad Eo 15. Såsom det framgick av upplysningar i då väckta
motioner liksom av kammardebattema berodde förslaget om en placering i
blott 15 lönegraden uppenbarligen på en missuppfattning om storleken av
konservatorns tidigare arvodesinkomster.

Givetvis innebär det i årets statsverksproposition framlagda förslaget till
höjning av konservatorns lönegrad en förbättring. Likväl synes den lönegradsplacering
han härigenom skulle nå icke giva full eller skälig kompensation
för de tjänsteåligganden befattningshavaren fullgör. Av det ovan anförda
framgar klart att hans insatser till museets och den allmänna kulturminnesvårdens
fromma äro av stor betydelse. Med de allmänna praktiska
kunskaper, den nuvarande konservatorn inhämtat såsom utexaminerad sjökapten
med därpå följande år till sjöss och under de 16 år han varit verksam
vid museet, förenar han en gedigen vetenskaplig kunnighet inom sitt

Statsutskottets utlåtande nr 10.

31

speciella fack. I sina strävanden att därvid nå allt mer fördjupad kunskap
har han bedrivit ingående sjöhistoriska forskningar, och hans litterära produktion
är betydande. Enligt vad vi inhämtat torde han numera vara att
betrakta såsom vårt lands numera ojämförligt främste kännare av riggens
historia. Såsom en icke oväsentlig faktor bör även framhållas att den nuvarande
konservatorn är utexaminerad navigationslärare och tidvis har fungerat
såsom lärare vid Stockholms navigationsskola. Även denna speciella
gren av hans utbildning har självfallet vid många tillfällen varit museet till
gagn, framför allt i anslutning till institutionens facktekniska behanding
av sådana problem.

I kungl. vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens anslagsäskanden
för nästa budgetår har akademien hemställt att fil. dr Agnes Geijer måtte
knytas till statens historiska museums konserveringsanstalt i egenskap av
textilkonservator med tjänsten förslagsvis placerad i Eo 23. I sitt yttrande
härom har departementschefen givit uttryck åt sin övertygelse »om lämpligheten
av att doktor Geijer, som torde vara en av vårt lands främsta i
fråga om textiliers utforskning, konservering och vård, beredes en fastare
anställning vid museet. Jag förordar därför, att en personlig tjänst som textilkonservator
inrättas i lönegrad Eo 21».

Det synes oss som skulle härvid föreligga ett jämförbart parallellfall. Doktor
Geijers erkända skicklighet och djupgående kunskaper i ett speciellt
ämne ha motiverat departementschefens förslag. Statens sjöhistoriska museums
konservator äger kunskaper och innehar en tjänst som helt kan sägas
motvara den befattning, till vilken doktor Geijer har föreslagits. Det synes
därför icke obilligt att statens sjöhistoriska museums konservator uppflyttas
i en ungefär motsvarande lönegrad.

Med hänvisning till vad här anförts vilja vi ansluta oss till museets förslag
att konservatorn måtte uppflyttas i 20 lönegraden på extra ordinarie
stat. Därest riksdagen icke finner skäl föreligga att befattningen såsom sådan
placeras i denna lönegrad utan endast i 17 lönegraden, hemställa vi att
den nuvarande innehavaren, konservatorn Sam Svensson, med hänsyn till
dennes särpräglade kunskaper och höga kvalifikationer måtte såsom personligt
lönetillägg erhålla placering i 20 lönegraden på extra ordinarie stat
med därmed förenade förmåner.

Statens sjöhistoriska museums nämnd har för nästa budgetår föreslagit
vissa lönegradsuppflyttningar samt inrättande av nya befattningar. Sålunda
har nämnden, bland annat, hemställt om medel till uppflyttning av konservatorsbefattningen
från lönegraden Eo 15 till Eo 20 samt till inrättande av en
befattning såsom museivakt i lönegrad Eo 5.

Med avseende å konservatorsbefattningen har nämnden anfört i huvudsak
följande.

Genom beslut av 1945 års riksdag erhöll museet en befattning som konservator
i lönegraden Eo 15. Innehavaren av denna befattning blev genom
beslut av Kungl. Maj:t den 12 oktober 1915 placerad i t7:e löncklassen.
Nämndens åsikt är att den låga lönegradsplaceringen av en för museet ytterst
väsentlig befattningshavare innebär stora risker. Konservatorns utbildning
är icke blott av betydande omfattning utan även av mycket speciell
natur och någon person med motsvarande tekniska och kulturhistoriska
kunskaper torde icke finnas i landet. Risken för att museet under nuvarande
förhållanden icke skall kunna behålla befattningshavaren är därför
stor. Nämnden vill emellertid i än högre grad betona det förhållandet att
konservatorns arbetsuppgifter, sedan han tillträdde tjänsten den 1 juli 1945,

32

Statsutskottets utlåtande nr 10.

i hög grad ökats. I allt större utsträckning erhåller museet beställningar
från varv och rederier på framför allt fartygsmodeller. Museet omhänderhar
i praktiken även restaureringen och vården av kyrkornas votivskepp. Dessa
ärenden överlämnas genomgående av riksantikvarieämbetet till statens sjöhistoriska
museum, vilket är den enda institution i landet, som äger möjlighet
och kompetens att behandla historiska minnen av denna art. På grund
av konserveringsanstaltens och modellverkstadens härigenom ökade arbetsbörda
har personalen därstädes sedan 1945 ökat med två man och torde
under innevarande budgetår komma att utökas ytterligare.

Framställningen om inrättande av ytterligare en museivaktbefattning har
nämnden motiverat med att under kommande budgetår ytterligare utställningar
beräknades bliva färdigställda och att det under sådana förhållanden
icke vore möjligt att med nuvarande vaktpersonal hålla erforderlig uppsikt
över de för allmänheten tillgängliga samlingarna.

Departementschefen har, med hänsyn till att personalorganisationen vid
statens sjöhistoriska museum varit föremål för en allmän översyn så sent
som vid 1945 års riksdag, funnit sig icke nu kunna tillstyrka några mera
väsentliga förändringar i museets personalorganisation. Departementschefen
har dock ansett, att museets nämnd anfört bärande skäl för en uppflyttning
i lönegrad av konservatorsbefattningen samt för inrättande av en ny befattning
såsom museivakt. Förstnämnda befattning har synts departementschefen
böra placeras i lönegraden Eo 17. Med anledning av vad som anförts vid
anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor har befattningen såsom
museivakt föreslagits skola hänföras till lönegraden Eo 5. Kontorsbiträdesbefattningen
i lönegraden Eo 4 har i enlighet med de riktlinjer, som
uppdragits av 1944 års personalutredning, föreslagits överförd till ordinarie
stat i lönegraden A 4.

Av nämnden framställt förslag om ett särskilt anslag å 2 500 kronor för
den sjöhistoriska undersökningen har departementschefen ansett sig kunna
såtillvida biträda, att han förordat att för arbeten å avdelningen beräknas
ett belopp av 1 000 kronor.

Anslagshöjningen i övrigt är föranledd av löneklassuppflyttningar och av
den allmänna löneregleringen.

Utskottet. Vad beträffar löneställningen för konservatorsbefattningen vill utskottet
framhålla att denna befattning är av utomordentlig betydelse för museets
verksamhet, icke minst i fråga om samlingarnas vård och bevarande, samt
att densamma förutsätter hos innehavaren — förutom yrkeskunnighet inom
en konservators tekniska arbetsområden —- historiskt vetenskapliga intressen
samt en ingående kännedom om äldre och nyare tiders skeppsbyggnads- och
riggningsteknik. Med hänsyn härtill och till den speciella och långvariga utbildning,
som konservatorstjänsten sålunda kräver av sin innehavare, synes den
av 1945 års riksdag för befattningen beslutade lönegraden, Eo 15, uppenbart
för låg. Utskottet delar sålunda departementschefens uppfattning, att konservatorn
bör beredas en förmånligare löneställning men anser den härvid
föreslagna placeringen i lönegraden Eo 17 icke giva rättvis kompensation

Statsutskottets utlåtande nr 10.

33

för de tjänsteåligganden, befattningshavaren fullgör. En placering av befattningen
i 20 lönegraden synes utskottet närmast motsvara med densamma
förenade arbetsuppgifter, vilka sedan befattningen senast lönereglerades
betydligt ökats. Utskottet har funnit ytterligare stöd för denna sin uppfattning
i det förhållandet, att konservatorns löneställning ansetts böra unge
färligen motsvara den som tillkommer amanuenserna, vilka till följd av den
reglerade befordringsgången numera nå upp till 21 lönegraden. Utskottet vill
vidare såsom jämförelse erinra, att enligt beslut av årets riksdag innehavaren
av den i viss mån likvärdiga befattningen såsom textilkonservator vid
statens historiska museum placerats i sistnämnda lönegrad. Vid angivna förhållanden
finner utskottet sig i anslutning till det motionsvis gjorda yrkan
det böra föreslå, att konservatorsbefattningen vid sjöhistoriska museet uppflyttas
till lönegraden Eo 20.

Mot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under förevarande punkt har utskottet
icke funnit anledning till erinran.

Vid bifall till utskottets förslag i fråga om löneställningen för konservatorsbefattningen
torde anslagsposten till Avlöningar till icke-ordinarie personal
böra höjas med 700 kronor till 54 600 kronor och anslagets slutsumma
från 109 100 kronor till 109 800 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna I: 140 och II: 135

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens sjöhistoriska museum, som av
utskottet ovan förordats;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens sjöhistoris
ka museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis .......................... kronor 49 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ... » 54 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 6 200

Summa kronor 109 800;

c) till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 109 800 kronor.

56:o) Statens sjöhistoriska museuin: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 68, s. 120 och 121), vilket i förhållande till medelsanvisningen
för innevarande budgetår innebär en ökning med 1 000 kronor,
avseende anslagsposten till expenser, hemställer utskottet,

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 10. 3

34

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Vtskottei.

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 15 600 kronor.

57:o) Statens sjöhistoriska museum: Underhåll av samlingarna. I enlighet
med Kungl. Maj-.ts förslag (punkt 69, s. 121), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll
av samlingarna för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 kronor.

58:o) Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 122—124), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning och enahanda villkor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av
256 000 kronor.

59:o) Läkarundersökning av sjöfolk. Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen
(punkt 71, s. 124) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av 70 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 35 000 kronor. Anslaget
var för budgetåren 1943/46 upptaget med samma belopp.

Under ettvart av de två budgetåren närmast före krigsutbrottet och under
det därpå följande budgetåret uppgingo utbetalningarna från anslaget till i
medeltal 65 200 kronor. Under de övriga budgetåren under kriget varierade
utgifterna å anslaget, räknat i avrundade tal, mellan 32 800 kronor och
26 100 kronor. Sistförflutna budgetår utgjorde belastningen å anslaget i
runt tal 79 600 kronor. Denna höga belastningssiffra berodde, framhåller
departementschefen, på sjöfartens återgång till normala förhållanden. För
budgetåret 1947/48 syntes departementschefen en i jämförelse med sistnämnda
belopp något minskad belastning kunna förutses. Departementschefen
har därför förordat att ett belopp av 70 000 kronor anvisas för ifrågavarande
ändamål.

Utskottet, som tillstyrker den äskade medelsanvisningen, hemställer,

att riksdagen må till Läkarundersökning av sjöfolk för
budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

35

60:o) Beredande av billigare biljettkostnader för sjöfolk vid resor till
och från hemorten i vissa fall. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
72, s. 124 och 125), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Beredande ao billigare biljettkostnader
för sjöfolk vid resor till och från hemorten i vissa fall
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 85 000
kronor.

61:o) Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 125), vilket i förhållande till medelsanvisningen
för innevarande budgetår innebär en minskning med 140 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 300 000 kronor.

62 :o) Befrämjande av fartygs förseende med radiotelegraf- eller radiotelefonstation.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s. 125 och
126), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fartygs förseende med
radiotelegraf- eller radiotelefonstation för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

63 :o) Bidrag till handelshögskolan i Stockholm. Bidrag till handelshögskolan
I Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 75 och
76, s. 126—128), vilka i förhållande till motsvarande anslag för löpande budgetår
innebära oförändrade anslagsbelopp och enahanda villkor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) såsom Bidrag till handelshögskolan i Stockholm ett anslag
av 50 000 kronor;

b) såsom Bidrag till handelshögskolan i Göteborg ett anslag
av 40 000 kronor.

64:o) Orienterande marknadsundersökningar. Exportstipendier och handclsstudicstipendicr.
Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 77—79, s. 128—130) och under
erinran, att samma anslagsbelopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer
utskottet.

36

Statsutskottets utlåtande nr 10.

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Orienterande marknadsundersökningar ett reservationsanslag
av 80 000 kronor;

b) till Exportstipendier och handelsstudiestipendier ett reservationsanslag
av 15 000 kronor;

c) till Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet ett an
slag av 102 000 kronor.

Patent- och registreringsväsendet m. m.

65:o) Patent- och registreringsverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 80, s. 130—147) att

dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen
för patent- och registreringsverket;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för patent -och registreringsverket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48;

dels ock till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret 1947/
48 anvisa ett förslagsanslag av 3 152 200 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp
av 1 889 600 kronor.

Patent- och registreringsverket har under senare år redovisat ett oavbrutet
ökat antal icke avgjorda ärenden. Trots personalförstärkning och trots
effektivitetsbefrämjande åtgärder inom verket har denna utveckling mot allt
större arbetsbalans icke kunnat förhindras. Detta förhållande ter sig, framhåller
departementschefen, särskilt betänkligt i belysning av att den nya
aktiebolagslagen, som träder i kraft den 1 januari 1948, kommer att pålägga
verket nya och omfattande arbetsuppgifter. Skall patent- och registreringsverket
på ett åtminstone nöjaktigt sätt kunna fullgöra sina särskilt för näringslivet
så betydelsefulla uppgifter är det, framhåller departementschefen
vidare, oundgängligen nödvändigt att ämbetsverket tillföres ny personal i
väsentligen den omfattning, som ämbetsverket föreslagit.

Beträffande patentan in älningsavdelningarna har ämbetsverket
föreslagit dels inrättande av ytterligare femton befattningar såsom tekniska
ledamöter, fördelade i lönegraderna A 28, A 26 och Eo 24, dels ock
förbättrad löneställning för innehavare av befattningar i lönegraderna A 24
och Eo 22. Ämbetsverket har därjämte föreslagit en förmånligare befordringsgång
för de biträdande ingenjörerna och de extra tekniska ledamöterna
å förevarande avdelningar. Departementschefen har förordat, att befattningshavarna
å patentanmälningsavdelningarna ökas med tre byrådirektörsbefattningar
i lönegraden A 28, tre förste byråingenjörsbefattningar i lönegraden
A 26, tre förste byråingenjörsbefattningar i lönegraden A 24 samt sex

Statsutskottets utlåtande nr 10.

37

befattningar såsom tekniska ledamöter i lönegraden Eu 22. Departementschefen
har däremot icke biträtt vad ämbetsverket i övrigt föreslagit i fråga
om den tekniska personalen å avdelningarna. På grund av vad sålunda förordats
har departementschefen vad angår patentanmälningsavdelningarnas
extra ordinarie tekniska personal beräknat medel för trettiofyra tekniska
ledamöter i lönegraden Eo 22, sex biträdande ingenjörer i lönegraden Eo 20
och tjugotre tekniska tjänstemän i lönegraden Ex 20.

Rörande biblioteket har departementschefen tillstyrkt ämbetsverkets
förslag om uppflyttning av bibliotekariebefattningen från lönegraden A 24
till lönegraden A 26.

I fråga om bolagsavdelningen har ämbetsverket föreslagit inrättande
av fem byrådirektörsbefattningar, två i lönegraden A 28 och tre i lönegraden
Eo 28, samt eu förste byråsekreterarbefattning i lönegraden A 24 och
fem byråsekreterarbefattningar, varav fyra i lönegraden A 21 och en i lönegraden
Eo 21. Departementschefen har ansett sig böra såtillvida tillstyrka
ämbetsverkets förslag i fråga om byrådirektörsbefattningarna, att han förordat
att två byrådirektörsbefattningar i lönegraden A 28, två förste byråsekreterarbefattningar
i lönegraden Eo 26 och en förste byråsekreterarbefattning
i lönegraden Eo 24 inrättas. Ämbetsverkets förslag om inrättande av
en förste byråsekreterarbefattning i lönegraden A 24 och fyra byråsekreterarbefattningar
i lönegraden A 21 samt en byråsekreterarbefattning i lönegraden
Eo 21 har däremot icke föranlett någon erinran från departementschefens
sida.

Vad angår varumärkes- och administrativa avdelningen
har departementschefen till en början tillstyrkt ämbetsverkets förslag om inrättande
av en byrådirektörsbefattning i lönegraden A 28 för att underlätta
byråchefens arbete. Departementschefen har även förordat förslag av ämbetsverket
om inrättande av en byrådirektörsbefattning i nämnda lönegrad
för handläggning av ärenden rörande registrering av varumärken och mönster.
Ett av ämbetsverket framställt förslag om ombildning av den nuvarande
byråsekreterarbefattningen i lönegraden Eo 24 till byrådirektörsbefattning i
lönegraden Eo 28 har departementschefen däremot icke biträtt.

Regleringen av befordringsgången för amanuens personal bär föranlett
departementschefen att beräkna medel till ytterligare en byråsekreterarbefattningen
i lönegraden Eo 21. Vidkommande juristpersonalen i lägre
lönegrader än den 20 :e syntes departementschefen med hänsyn till regleringen
av befordringsgången för amanuenspersonal böra räknås med å ena
sidan en ökning av tolv amanuenser i lönegraden Ex 17 samt å andra sidan
en minskning med två förste amanuenser i lönegraden Eo 18, fem amanuenser
i lönegraden Eo 16 och fyra amanuenser i lönegraden Ex 16.

Vad angår kontorspersonalen har departementschefen på grund
av de allmänna riktlinjerna vid behandlingen av lönefrågor i årets slaLsverksproposition
samt regleringen av befordringsgången för biträdespersonal beräknat
medel för ytterligare följande befattningshavare, nämligen sju kontorsbiträden
i lönegraden A 4, två kansliskrivare i lönegraden Eo 11. två

38

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utstcaltet.

kontorister i lönegraden Eo 9, fyra kanslibiträden i lönegraden Eo 7, ett
skrivbiträde i lönegraden Eo 2 samt tolv skrivbiträden i lönegraden Ex 2. Av
de sju kontorsbiträdesbefattningama i lönegraden A 4 hänföra sig fem till
regleringen av befordringsgången för biträdespersonalen.

Rörande vaktpersonalen har ämbetsverket föreslagit inrättande avytterligare
två expeditionsvaktsbefattningar i lönegraden A 5. Såvitt avser
den icke-ordinarie vaktpersonalen innebär ämbetsverkets förslag en ökning
med en expeditionsvakt i lönegraden Ex 2 men å andra sidan en minskning
med en expeditionsvakt i lönegraden Eo2. Berörda förslag ha tillstyrkts avdepartementschefen.

Ett bifall till vad departementschefen sålunda förordat har beräknats med
föra nettoutgifter dels å anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän med 179 200 kronor, varav i runt tal 17 200 kronor hänföra
sig till regleringen av befordringsgången för biträdespersonal, dels ock å anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie personal med
192 700 kronor. Av sistnämnda belopp hänföra sig i runt tal 49 200 kronor
till regleringen av befordringsgången för biträdes- och amanuenspersonal.
Anslagsposterna ha alltså föreslagits skola höjas till 1 146 000 kronor respektive
869 000 kronor.

Den allmänna löneregleringen har föranlett departementschefen uppräkna
anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän med 504 200 kronor
och anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal med 456 000 kronor.
Beträffande sistnämnda post har beräknats tillkomma arvodeshöjningar
i anledning av den allmänna löneregleringen med 800 kronor. Posterna ha således
upptagits till (1 146 000 + 504 200 —) 1 650 200 kronor respektive
(869 000 + 456 000 + 800 —) 1 325 800 kronor.

Till rörligt tillägg ha beräknats 176 200 kronor.

Vad ämbetsverket och departementschefen anfört synes utskottet giva vid
handen, att en ytterligare väsentlig förstärkning av ämbetsverkets personaluppsättning
är ofrånkomlig, särskilt som den nya aktiebolagslagens ikraft
trädande den 1 januari 1948 beräknas komma att medföra vidgade arbetsuppgifter
för verket. Utskottet har för sin del ansett sig kunna tillstyrka, att
personaluppsättningen förstärkes i den omfattning departementschefen förordat.
Den verkställda anslagsberäkningen har icke givit utskottet anledning
till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t alt vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för patent- och registreringsverket, som
betingas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1947 anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 1 650 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ...................... » 1325 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 176 200

Summa kronor 3 152 200;

c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för bud
getåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 3 152 200 kronor.

66:o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. Kungl. Maj:t bär
föreslagit riksdagen (punkt 81, s. 147—150) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 441 500 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 406 500 kronor. Enligt
en av Kungl. Maj:t fastställd omkostnadsstat disponeras anslaget med 12 500
kronor till sjukvård m. m., 2 500 kronor till reseersättningar, 165 000 kronor
till expenser, 275 000 kronor till publikationstryck och 465 500 kronor till
övriga utgifter. Såsom särskilda uppbördsmedel ha beräknats 40 000 kronor
av prenumerationsavgifter och dylikt samt 19 000 kronor av avgifter för
reproduktioner, tillhopa 59 000 kronor.

Enligt av Kungl. Maj:t meddelad föreskrift må av anslagsposten till expenser
tagas i anspråk för bränsle, lyse, elektrisk ström, gas och hisskötsel
förslagsvis 30 000 kronor och för övriga expenser högst 135 000 kronor.

Departementschefen har anfört, att om den av honom förordade personalökningen
komme till stånd, en betydlig höjning av ämbetsverkets anslag till
omkostnader syntes vara nödvändig. Departementschefen tillstyrkte därför,
att anslagsposterna till sjukvård in. m., till reseersättningar
och till publikationstryck höjas med av ämbetsverket föreslagna
belopp. Anslagsposterna borde således uppföras med respektive 15 000, 5 000
och 300 000 kronor. Departementschefen har ej heller haft något att i och
för sig erinra mot av ämbetsverket begärd uppräkning till 186 000 kronor
respektive 11 500 kronor av delposterna till övriga expenser och till
reproduktionsverksamheten. Emellertid har ämbetsverket där
vid räknat med engångsutgifter dels under delposten till övriga expenser å
tillhopa 46 000 kronor, dels ock under delposten till reproduktionsverksamheten
å sammanlagt 4 500 kronor för vissa maskiner å verkets fotostatavdelning.
Departementschefen har förordat, att för ändamålet erforderlig medels
anvisning, tillhopa 50 500 kronor, såsom för innevarande år är fallet, sker
över anslagsrubriken Patent- och registreringsverket: Inredning och utrustning
av verkets ämbetsbyggnad. Delposterna till övriga expenser och till re
produktionsverksamheten har departementschefen således upptagit till
140 000 kronor respektive till oförändrat belopp, 7 000 kronor. Då övriga del -

40

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet.

poster å utgiftssidan i omkostnadsstaten beräknats till oförändrade belopp,
skulle således anslagsposterna till expenser och till övriga utgifter
uppföras med 170 000 kronor respektive med oförändrat belopp, 10 500
kronor.

De särskilda uppbörds in edlen ha beräknats till 59000 kronor,
därav prenumerationsavgifter och dylikt 38 000 kronor samt avgifter
för reproduktioner 21 000 kronor.

Omkostnadsanslaget skulle alltså uppgå till (15 000 + 5 000 + 170 000
+ 300 000 + 10 500 — 59 000 =) 441 500 kronor.

Utskottet tillstyrker den under förevarande anslag äskade medelsanvisningen
och har intet att erinra mot att över anslagsrubriken Patent- och registreringsverket:
Inredning och utrustning av verkets ämbetsbyggnad anvisas
ett belopp av 50 500 kronor för bestridande av vissa engångsutgifter.
Till sistnämnda anslagsfråga återkommer utskottet under nästföljande punkt.

I detta sammanhang hemställer utskottet,

att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
441 500 kronor.

67 ro) Patent- och registreringsverket: Inredning oeh utrustning av verkets
ämbetsbyggnad. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, s.
150 och 151) och under hänvisning till vad utskottet under närmast föregående
punkt anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Inredredning
och utrustning av verkets ämbetsbyggnad för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 50 500
kronor.

68:o) Granskningsnämnden för vissa patentansökningar m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s. 151), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Granskningsnämnden för vissa patentansökningar
m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 2 000 kronor.

69:o) Särskilda kostnader för förenings- in. fl. register. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 153), vilket i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår innebär en höjning med 25 000 kronor, får utskottet
med erinran, att inflytande avgifter för registreringar och anmäl -

Statsutskottets utlåtande nr 10.

41

ningar i förenings- in. fl. register äro å riksstatens inkomstsida för nästa budgetår
beräknade till 350 000 kronor, hemställa,

att riksdagen må till Särskilda kostnader för föreningsm.
fl. register för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag
av 250 000 kronor.

Diverse.

70:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Lotsstyrelsens delfond.
I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkterna 88 och 89, s. 154 och
155) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1947/48 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens del fond ett förslagsanslag av 914 000
kronor;

b) till Ersättning till statens allmäima fastighetsfond: Lotsstyrelsens
delfond ett förslagsanslag av 298 000 kronor.

71:o) Bidrag till internationell patrullcringstjänst i norra Atlanten. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 90, s. 155) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 18 000 kronor.

Detta anslag har för innevarande budgetår uppförts med 5 000 kronor.

I skrivelse den 26 september 1946 har svenska beskickningen i Washington
meddelat, att jämlikt uppgift av den amerikanska kustbevakningsmyndigheten
de sammanlagda kostnaderna för upprätthållande av ifrågavarande
patrulleringstjänst under år 1947 enligt preliminär uppskattning beräknades
komma att uppgå till 240 000 dollars. Den å Sverige belöpande andelen om
2 procent uppginge sålunda till 4 800 dollars. Myndigheten i fråga önskade
emellertid reservera sig för eventuell justering uppåt av beloppet, förorsakad
av att Tysklands andel — 10 procent — förmodligen komme att slås ut på
kvarstående signatärmakter av 1929 års konvention. Definitiv uppgift om
beloppets storlek kunde förväntas i början av 1947.

På grund av vad beskickningen i Washington meddelat syntes departementschefen
anslaget för nästa budgetår böra upptagas med betydligt högre
belopp än det för innevarande budgetår anvisade. Departementschefen förordade,
att anslaget bestämdes till 18 000 kronor eller till samma belopp, som
beviljats för ändamålet under budgetåren 1940/41 och 1941/42.

42

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet.

Utskottet, som tillstyrker den äskade medelsanvisningen, hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till internationell patrulleringstjänst
i norra Atlanten för budgetåret 1947/48 anvisa ett
förslagsanslag av 18 000 kronor.

72ro) Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel. 1 enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 91, s. 155 och 156) och under erinran, att samma belopp
för ändamålet anvisats å tilläggsstat för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till underhåll av en fyr å Kap
Spartel för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av
3 000 kronor.

73:o) Bidrag till vissa internationella byråer. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 92, s. 156 och 157) att till ifrågavarande ändamål för bud
getåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

Under förevarande anslagsrubrik bär Kungl. Maj:t hemställt om medelsanvisning
dels för bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern, dels
ock för bidrag till internationella byrån i Paris för utställningar.

Såsom bidrag till förstnämnda byrå är i gällande riksstat uppfört ett förslagsanslag
av 3 000 kronor.

Beträffande den internationella utställningsbyrån i Paris har departementschefen
upplyst följande.

Den 22 november 1928 avslöts mellan ett flertal länder, bland dem Sverige,
en konvention angående internationella utställningar. Konventionen, som
har till syfte att åstadkomma en begränsning och reglering av det internationella
utställningsväsendet, innehåller bland annat bestämmelser om upprättandet
av en internationell utställningsbyrå med uppgift att övervaka konventionens
tillämpning. Utgifterna för byrån, som har sitt säte i Paris, skola
bestridas genom bidrag från de till konventionen anslutna länderna. För bestridande
av Sveriges bidrag till byrån var under en följd av år anvisat ett
förslagsanslag, benämnt Bidrag till internationella byrån i Paris för utställningar.
Sedan för Kungl. Maj:t anmälts, att de av 1940 och 1941 års riksdagar
för byråns verksamhet anvisade anslagen — vartdera å 1 000 kronor
— icke disponerats, begärdes icke något nytt anslag för budgetåret 1942/43.
Anslaget har ej heller därefter uppförts i riksstaten. Sedan emellertid byrån
efter kriget börjat återupptaga sin verksamhet, har Kungl. Maj:t enligt beslut
den 1 mars 1946 efter framställning av byrån ställt ett belopp av 1 049
kronor 68 öre från tionde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter
till förfogande för gäldande av Sveriges bidrag till byrån för räkenskapsåret
1 april 1945—31 mars 1946. Samma belopp har av Kungl. Maj :t genom beslut
den 23 augusti 1946 ställts till förfogande från nämnda anslag för gäldande
av motsvarande bidrag för räkenskapsåret 1 april 1946—31 mars 1947.

Departementschefen har förordat, att över ett förslagsanslag, benämnt Bidrag
till vissa internationella byråer, för nästa budgetår anvisas dels till bi -

Statsutskottets utlåtande nr 10.

43

drag till patentunionens internationella byrå i Bern 3 000 kronor (oförändrat
belopp), dels ock till internationella byrån i Paris för utställningar 2 000 kronor,
tillhopa 5 000 kronor.

Utskottet bär intet att erinra mot att under ett gemensamt förslagsanslag
med den av departementschefen föreslagna benämningen anvisas erforderliga
medel för bestridande av å Sverige belöpande andel av kostnaderna för de
ifrågavarande byråernas verksamhet. Då intet synes vara att erinra mot storleken
av det äskade anslaget, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella byråer
för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

74:o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 93, s. 158—160) alt till ifrågavarande ändamal
för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 4 000 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 250 000
kronor.

I förslaget till riksstat för nästkommande budgetår är inkomstposten Tipsmedel
beräknad till 16 000 000 kronor. Enligt de av 1939 års riksdag godkända
principerna för fördelningen av dessa inkomster — innebärande att
av den tillgängliga behållningen av Aktiebolaget Tipstjänsts verksamhet 50
procent skulle tillföras fonden för idrottens främjande, 20 procent reserveras
för främjande av friluftslivet samt återstoden, eller 30 procent, användas för
allmänt budgetära ändamål — skulle alltså 8 000 000 kronor tillföras fonden
för idrottens främjande. Alltjämt torde emellertid, framhåller departementschefen,
i nuvarande läge tilldelningen av medel för nämnda ändamål
böra begränsas.

Av innevarande budgetårs anslag äro omkring 1 800 000 kronor avsedda
för idrottsorganisationernas verksamhet. Med hänsyn till dessa organisationers
ekonomiska svårigheter har departementschefen ansett sig böra förorda
att detta bidrag för nästa budgetår avsevärt liöjes. Departementschefen
har tillstyrkt att för ändamålet beräknas 3 000 000 kronor.

Till idrottsanläggningar ha av innevarande budgetårs anslag avsetts 450 000
kronor. Riksidrottsförbundet har hemställt om ett bidrag å 3 000 000 kronor
till samma ändamål. Departementschefen har vitsordat det stora behovet
av nya idrottsanläggningar och därför funnit det väl motiverat att ett avsevärt
bidrag lämnas härtill. Vid bedömande av bidragsbeloppets storlek måste
emellertid, framhåller departementschefen, beaktas att arbetsmarknads- och
investeringsläget även under nästkommande budgetår torde förhindra att
nya idrottsanläggningar byggas i den omfattning, som i och för sig vore önsklig.
Med hänsyn till att icke obetydlig del av anläggningsarbetena kunde utföras
på fritid och med ringa materialåtgång kunde dock förutses, att arbe -

Ulskottet.

44

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet.

Utskottet.

tena under nästkommande budgetår åtminstone icke skulle bliva av mindre
omfattning än under det löpande budgetåret. Snarare syntes man ha rätt att
räkna med en viss ökning. Härjämte borde beaktas att i den mån tillgången
på arbetskraft och materiel ökade, behovet av medel för nya anläggningar
komme att i stegrad grad framträda. Med hänsyn härtill syntes det departementschefen
lämpligt att avse någon del av det för nästa budgetår utgående
bidragsbeloppet för utbyggnadsbehov, som kunde tillgodoses först efter utgången
av nämnda budgetår. Under åberopande av det anförda har departementschefen
tillstyrkt, att bidraget för idrottsanläggningar höjes till 1 000 000
kronor.

Till avsättning till fonden för idrottens främjande skulle sålunda enligt
departementschefens förslag för nästa budgetår anvisas sammanlagt 4 OOO 000
kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj ds förslag,
får hemställa,

att riksdagen må till Avsättning till fonden för idrottens
främjande för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av
4 000 000 kronor.

75:o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Kungl. Majd har
föreslagit riksdagen (pimkt 94, s. 160 och 161) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av 2 000 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 500 000
kronor.

Med tillämpning av de vid 1939 års lagtima riksdag godkända principerna
skulle fonden för friluftslivets främjande nästa budgetår tillföras 20 procent
av 16 000 000 kronor, till vilket belopp inkomstposten Tipsmedel beräknats
i förslaget till riksstat för samma budgetår, eller således 3 200 000 kronor. I
nuvarande läge torde dock, framhåller departementschefen, en viss begränsning
av detta belopp vara nödvändig. Om verksamheten skall kunna uppehållas
i någorlunda tillfredsställande omfattning, har emellertid medelsanvisningen
ansetts ej böra bestämmas lägre än statens fritidsnämnd föreslagit
eller till 2 000 000 kronor.

Utskottet har ansett sig kunna tillstyrka Kungl. Maj.ts förevarande förslag
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Avsättning till fonden för friluftslivets
främjande för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av
2 000 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 10.

45

76:o) Avsättning till lottcrimedelsfonden. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 95, s. 161 och. 162) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1947/48 anvisa ett anslag av 7 500 000 kronor.

1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Gustaf Elof sson m. fl. (1:85) och den andra inom andra kammaren av
herr Jonsson i Skedsbygd m. fl. (II: 148), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att av inkomsten av lotterimedel ett belopp av 5 miljoner
kronor avsättes till en fond, förslagsvis kallad »Landsbygdens lotterimedelsfond»,
varav medel skulle utgå till byggande och underhåll av samlingslokaler
på landsbygden samt till främjande av landsbygdens kulturella behov
av studieverksamhet, möjligheter till sunda nöjen och förströelser samt
landsbygdsungdomens självverksamhet i övrigt,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Ivar Persson m. fl. (I: 185) och den andra inom andra kammaren
av herr Johansson i Mysinge m. fl. (11:297), vari hemställts, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära skyndsam utredning och därefter
framläggande av förslag för riksdagen, avseende inrättande av en statens
kulturfond i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som i motionerna
angivits.

I fråga om de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna 1:85 och
II: 148 gjorda yrkandet, får utskottet hänvisa till motionen II: 148.

Till stöd för det i motionerna I: 185 och 11:297 gjorda yrkandet har anförts
följande.

Det har många gånger klagats över att stat och kommun i alltför ringa
utsträckning lämnat ekonomiskt understöd åt kulturlivets olika former.
Det ligger också åtskilligt berättigat i dessa klagomål, även om de icke få
överdrivas. De större städerna torde ha lämnat bidrag åt olika kulturinstitutioner
inom sina stadsområden i ganska betydande utsträckning, och
även staten har på skilda sätt anslagit medel. Statens verksamhet i detta
fall har dock varit relativt ringa i förhållande till behovet. Under krigsåren
var ju det statsfinansiella läget ytterst ansträngt, och det är fullt förståeligt.
om statsmakterna då visade återhållsamhet med utgifter för de kulturella
ändamålen.

Nu förberedes ju eu kulturell upprustning, vilken bland annat tagit sig
uttryck i ökade anslag till forskning och akademisk undervisning. Vi hälsa
detta med tillfredsställelse men vilja samtidigt framhålla, att även andra
områden av kulturlivet än undervisningen i dess skilda former och forskningen
böra kunna ha rätt att göra anspråk på ekonomiskt stöd. Särskilt
är detta fallet med landsbygdens kulturliv, som i det väsentliga har fått
arbeta utan den hjälp och uppmuntran som bidrag till olika nödvändiga
utgifter skulle utgöra.

Från statens lotterimedelsfond har bidrag av denna karaktär lämnats,
men vid fördelningen av dess rätt knappa tillgångar ha städerna gynnats
på landsbygdens bekostnad. Från denna fond ha således statsteatrarna i
Stockholm, operan och dramatiska teatern, tilldelats understöd för sin verksamhet,
och även andra teatrar, både i Stockholm och andra städer, ha
jämte konsertföreningarna i olika städer tilldelats bidrag ur denna fond.

46

Statsutskottets utlåtande nr 10.

För innevarande budgetår avsattes til! lotterimedelsfonden 6.6 milj. kr. A\
denna summa har kungl. operan erhållit 1,42 milj. kr., till annan teaterverksamhet
i städerna ha anslagits 1,5 milj. kr. och till konsert- och orkesterföreningar
0,5 milj. kr. Drygt hälften av medlen har således anslagits enbart
till teater- och musiklivet i städerna. Då även många andra kulturella
ändamål för både städerna och landsbygden skola tillgodoses genom fondens
medel, säger det sig självt, att landsbygdens andel av dessa blir mycket
ringa. Fördelningen av lotterifondens medel har varit föremål för riksdagens
prövning vid flera tillfällen genom väckta motioner, men någon ändring
i den nu tillämpade ordningen har icke åstadkommits.

Enligt vår mening bör man snarast söka få till stånd mera tillfredsställande
förhållanden på detta område. För det första böra de medel, som ställas
till förfogande för kulturlivets främjande, väsentligt ökas, och för det
andra måste fördelningen av dessa medel ske på ett mera rättvist sätt, så
att landsbygdens kulturliv tillgodoses i minst lika stor utsträckning som tätorternas.

Enligt av 1938 års riksdag fastställda grunder skulle behållningen av penninglotteriet
delas lika mellan den allmänna budgeten och lotterimedelsfonden,
från vilken senare enligt Kungl. Maj:ts bestämmande skulle bestridas
bidrag för vissa kulturella ändamål. På grund av det statsfinansiella läget
ha dessa grunder emellertid icke följts. Huvudparten av lotterimedlen har
inlevererats till den allmänna budgeten, medan lotterimedelsfonden fått nöja
sig med ett mindre belopp. För innevarande budgetår beräknas lotterimedlen
uppgå till 40 milj. kr., men endast 6,5 milj. kr. avsattes till fonden. För
nästa budgetår beräknas lotterimedlen till 43 milj. kr., men fonden föreslås
endast erhålla 7,5 milj. kr.

Då statens inkomster nu flöda rikligare än förut och kulturlivets behov
av ekonomiskt understöd är stort, anse vi det riktigt, att 1938 års grunder
nu börja tillämpas. Lotterimedelsfonden borde sålunda erhålla 21,5 milj.
kr. för nästa budgetår. Det borde också övervägas, om icke en ombildning
av denna fond borde ske, så att det upprättades en statens kulturfond, som
tillfördes medel även från andra håll. Staten erhåller nu hälften av de medel,
som uppbäras i nöjesskatt. När denna skatteform ursprungligen infördes,
var den helt kommunal, och avsikten med densamma var bland annat,
att kommunerna skulle kunna erhålla medel för att understödja kulturell
verksamhet genom dessa skattemedel. Sedermera ha dessa skattemedel uppdelats
mellan staten och kommunerna, och statens andel går till den allmänna
budgeten. Det vore enligt vår mening lämpligt, att dessa medel överfördes
från budgeten till den av oss föreslagna kulturfonden. Man kunde
också av många skäl överväga att göra nöjesskatten helt statlig och låta
samtliga nöjesskattemedel gå till denna fond. Med hänsyn till att frågan om
nöjesskattens förstatligande nyligen varit föremål för riksdagens prövning
och icke accepterats av densamma, anse vi oss emellertid icke på nytt böra
taga upp denna fråga. Möjligen skulle även andra statliga fonder kunna slås
samman med den nämnda kulturfonden; vi tänka särskilt på den allmänna
arvsfonden, vilken tjänar likartade ändamål, samt den av tipsmedel bildade
fonden för idrottens främjande. Minst 50 procent av de inflytande tipsmedlen
böra tillföras den föreslagna kulturfonden.

Om eu fond av denna storleksordning bildades, skulle staten stå väl rustad
att ekonomiskt stödja och främja kulturlivet i dess skiftande former.
Då medborgare såväl i stad som på land lämna bidrag till såväl lotterimedlen
som nöjesskatten, anse vi det lämpligast, att den av oss föreslagna fonden
bör anslå medel till kulturella ändamål både i städerna och på landsbygden.
Dess verksamhetsområde hör omfatta hela riket. Vi anse emeller -

Statsutskottets utlåtande nr 10.

47

tid, att medel frän denna fond icke böra utgå till kungl. operan och kungl.
dramatiska teatern i Stockholm. Dessa teatrar kunna sägas vara riksteatrar,
alltså för hela landet gemensamma institutioner. Det understöd, dessa teatrar
kunna behöva, böra de därför erhålla genom direkta anslag från den
allmänna budgeten under åttonde huvudtiteln.

I övrigt bör från denna kulturfond understöd lämnas åt ungefär samma
verksamhet, som nu erhåller understöd från lotterimedelsfonden. Verksamheten
bör emellertid kunna väsentligt utvidgas, och särskilt bör landsbygden
här komma i åtanke på grund av dess hittills missgynnade ställning. Det
kan givetvis inte bli fråga om att här ens göra ett försök att ange alla de
ändamål, som böra tillgodoses genom anslag från denna fond; endast några
antydningar må göras. För landsbygdens del bör man i första hand sträva
efter att åstadkomma lämpliga samlingslokaler eller s. k. bygdegårdar, där
bygdens ungdom kunde samlas för att bedriva studier, utöva musik, spela
amatörteater och dylikt. Dessa bygdegårdar äro också mycket lämpliga som
sammanträdeslokaler för bygdens föreningar och sammanslutningar. För
städernas del böra medel anslås för exempelvis uppförande av ungdomsgårdar,
teater- och konsertlokaler m. m. Den frivilliga bildningsverksamheten
såväl i stad som på land bör understödjas, likaså amatörmusikerverksamheten
liksom den mera professionella i konsert- och orkesterföreningar. Befrämjandet
av idrott och gymnastik bör också höra till fondens uppgifter.
Anslag bör lämnas till anläggande av idrottsplatser och gymnastiklokaler,
icke minst på landsbygden, där behovet är störst, liksom även till gymnastik-
och idrottsföreningarnas verksamhet. Understöd till författare och
konstnärer bör också utgå från fonden liksom medel till inköp av konstverk
för prydande av allmänna lokaler. Man kan givetvis också överväga
att från fonden lämna stipendier till studier vid olika läro- och undervisningsanstalter.
Särskilt för landsbygdens ungdom har ju detta problem varit
aktuellt. Numera lämnar ju staten emellertid på annat sätt medel till dylika
stipendier, varför detta i varje fall icke kan bli någon huvuduppgift för fonden.
Däremot äro de ekonomiska möjligheterna för studier vid universitet
och fackhögskolor för obemedlade mycket ringa. Här skulle genom fonden
ekonomisk hjälp till studierna kunna erhållas.

Den av oss föreslagna kulturfonden torde böra ställas under statskontorets
förvaltning, men fördelningen av medlen från densamma bör enligt vår
mening icke i likhet med vad som nu är fallet avgöras av Kungl. Maj:t.
Vi anse, att eu särskild nämnd bör tillsättas för detta ändamål. Kungl. Maj:t
bör ha rätt att utse ordförande i denna nämnd och eventuellt även någon
ytterligare ledamot. I övrigt böra ledamöterna av nämnden väljas av organisationer,
som äro verksamma i kulturlivet, varvid bör tillses, att vid sammansättningen
riktig balans skapas mellan landsbygdens och städernas intressen.

Vi anse, att eu fond av den art, som här skisserats, skulle komma att utgöra
en mäktig hävstång för utvecklingen av vårt kulturliv, i synnerhet på
landsbygden, som i detta fall varit mycket eftersatt, men även för landet i
dess helhet. 1 detta sammanhang vilja vi dock bestämt understryka, att in
rättandet av en statens kulturfond icke får tas till intäkt för onödiga nedprutningar
av de anslag till kulturella ändamål, som utgå direkt från den
allmänna budgeten. Något direkt yrkande om inrättande av eu dylik fond
redan nu anse vi oss icke kunna framställa. Frågan bör genom Kungl. Ma.j:ts
försorg utredas innan definitivt beslut fattas.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med fi 500 000
kronor.

48

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet.

1 förslaget till riksstat för nästa budgetår har inkomsten av lotterimedel
beräknats till 43 000 000 kronor. Enligt de av 1938 års riksdag godkända
grunderna för medlens fördelning skulle av detta belopp hälften eller
21 500 000 kronor tillfalla lotterimedelsfonden och andra hälften den allmänna
budgeten. Det rådande läget har dock synts departementschefen motivera
en jämkning i denna fördelningsgrund till förmån för den allmänna
budgeten. De ändamål, vilka tillgodoses av medel ur lotterimedelsfonden,
äro dels sådana, som betinga en årligen återkommande bidragstilldelning,
dels ock ändamål av mera tillfällig art. För den förra kategorien kan, framhåller
departementschefen, medelsbehovet under såväl innevarande som nästkommande
budgetåret uppskattas till omkring 5 100 000 kronor. Då vid utgången
av budgetåret 1945/46 av det för innevarande budgetår anvisade avsättningsanslaget
å 6 500 000 kronor redan disponerats omkring 730 000 kro
nor, står alltså endast ett belopp av omkring 670 000 kronor till förfogande
för tillfälliga ändamål. Med hänsyn till bidragsbehovet och vid en jämförelse
med bidragsverksamheten under åren närmast före krisen måste, fortsätter
departementschefen, detta belopp anses synnerligen knappt tilltaget. Departementschefen
här därför föreslagit, att anslaget för nästkommande budgetår
bestämmes till 7 500 000 kronor.

Utskottet vill erinra, att riksdagen tidigare vid behandlingen av motsvarande
anslagsfråga uttalat, att det av redovisningen över anslagets disposition
syntes framgå, att de mindre städernas och landsbygdens berättigade
anspråk på stöd för kulturell verksamhet icke i tillräcklig grad tillgodosetts.
Riksdagen har vidare framhållit, att Ivungl. Maj:t det oaktat icke vidtagit
någon större ändring av grunderna för fördelningen av ifrågavarande medel
och att huvudparten av dessa fortfarande tilldelades storstäderna. Detta
förhållande kvarstår i huvudsak alltjämt.

För åstadkommande för landsbygdens del av en mera rättvis avvägning
av lotterimedlen har i motionerna 1:85 och II: 148 yrkats att av inkomsten
av dessa medel skulle avsättas ett belopp av 5 miljoner kronor till en särskild
fond med uteslutande syfte att främja bildningsverksamheten på landsbygden.
Utskottet anser sig icke kunna utan föregående utredning förorda eu
dylik lösning av frågan.

Därest emellertid en utredning på hithörande område skulle befinnas böra
komma till stånd, vilket enligt utskottets mening torde få anses önskvärt med
hänsyn till att den nuvarande ordningen för lotterimedlens fördelning icke
är tillfredsställande och dessutom vid upprepade tillfällen påtalats av riksdagen,
synes densamma lämpligen böra ske i anknytning till det mera vidsträckta
uppslag, som framförts i motionerna I: 185 och II: 297. I dessa mo
tioner har ifrågasatts, huruvida icke en ombildning av lotterimedelsfonden
borde ske i syfte att i vidare omfattning än vad hittills varit fallet bereda
möjligheter för staten att ekonomiskt stödja och främja kulturlivet i dess
olika former såväl i stad som på landsbygd. Motionärerna ha därför tänkt
sig inrättandet av en statens kulturfond, vilken skulle tillföras icke allenast

Statsutskottets utlåtande nr 10.

49

bidrag från lotterimedelsfonden utan även medel från andra håll, närmast
nöjesskattemedel, varjämte i den nya fonden skulle ingå vissa andra statliga
fonder, såsom den allmänna arvsfonden och den av tipsmedel bildade
fonden för idrottens främjande.

Utan att nu ingå på ett bedömande av det i sistnämnda båda motioner
väckta förslaget vare sig i fråga om dess principiella innebörd eller beträffande
det angivna sättet för medlens förvaltning och fördelning vill utskottet i
enlighet med det i motionerna gjorda yrkandet föreslå, att berörda spörsmål
blir föremål för utredning. Härigenom torde de båda förstnämnda motionerna
I: 85 och II: 148 få anses besvarade.

Det av Kungl. Maj:t till avsättning till lotterimedelsfonden föreslagna beloppet,
som med 1 miljon kronor överstiger motsvarande anslag för löpande
budgetår, har utskottet funnit sig böra tillstyrka.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) till Avsättning till lotterimedelsfonden för budgetåret
1947/48 anvisa ett anslag av 7 500 000 kronor;

b) med bifall till motionerna I: 185 och 11:297 i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa
utredning rörande den i motionerna berörda frågan om
inrättande av en statens kulturfond samt för riksdagen framlägga
det förslag i ämnet, vartill utredningen kan föranleda;

II. alt motionerna 1:85 och 11:148 må anses besvarade
med vad utskottet ovan anfört.

77:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96, s. 162 och 163) och under erinran, att å
riksstaten för budgetåret 1946/47 för ändamålet anvisats 400 000 kronor, får
utskottet hemställa,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.

78:o) Planering av allmänna arbeten. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 97, s. 163) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

Till täckning av planeringskostnader anvisades å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1943/44 under tionde huvudtiteln ett reservationsanslag
av 80 000 kronor. Anslaget ställdes enligt beslut den 30 juni 1944 till lotsstyrelsens
förfogande. Å anslaget, som genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 september
1946 må disponeras under innevarande budgetår, fanns vid utgången
av budgetåret 1945/46 eu reservation av omkring 15 900 kronor. Denna re Biliang

till riksdagens protokoll 1947. ti sand. Nr in.

4

Utskottet.

50 Statsutskottets utlåtande nr 10.

servation har beräknats bliva i sin helhet förbrukad under innevarande budgetår.

Efter framställning av statens arbetsmarknadskommission har Kungl. Maj:t
enligt beslut den 30 december 1946 uppdragit åt lotsstyrelsen att verkställa
detaljplanering beträffande sådana arbetsföretag inom styrelsens verksamhetsområde,
vilka lämpligen borde ingå i blivande investeringsreserv för budgetåret
1947/48. Med hänsyn härtill har departementschefen ansett anslag
böra anvisas för samma budgetår till bestridande av kostnaderna för denna
planering. Anslaget har beräknats till 20 000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker den äskade medelsanvisningen, får hemställa,

att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för
budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 20 000
kronor.

79:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98, s.
164), vilket innebär en anslagsökning med 15 000 kronor för mötande av
ökade kostnader för utländska tjänsteresor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

Uppskjutna frågor.

80 :o) Utskottet, som denna dag avgiver särskilt utlåtande beträffande
punkten 84: Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader och punkten
85: Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet, kommer
framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda av Kungl. Maj:t under
följande punkter framställda förslag, nämligen
punkten 30: Statens provningsanstalt: Avlöningar,
punkten 31: Statens provningsanstalt: Omkostnader,
punkten 35: Statens hantverksinstitut: Avlöningar,
punkten 36: Statens hantverksinstitut: Omkostnader,
punkten 37: Statens hantverksinstitut: Utrustning och inredning,
punkten 87: Avsättning till försäkringsinspektionens fond samt
punkten 99: Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst;
vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 6 maj 1947.

På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.

Statsutskottets utlåtande ur 10-

51

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,
Lindström, Gränebo, Karl Andersson, Andrén, Gustaf Karlsson, Heiding,
Mannerskantz, Gustaf Iwar Anderson, Näsström och Wetter; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Bergström,
Rubbestad, Mårtensson, Lindholm, Pettersson i Dahl, Åkerström, Holmström,
Hoppe, Jansson i Kalix och Birke.