Andra lagutskottets utlåtande nr 54.
1
Nr 54.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till lag om ändrad lydelse av 2 § 3 mom. barnavårdslagen
den 6 juni 1924 (nr 361), m. m.
Genom en den 9 maj 1947 dagtecknad proposition, nr 289, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade
förslag till
1) lag om ändrad lydelse av 2 § 3 mom. barnavårdslagen den 6 juni 1924
(nr 361);
2) lag angående ändrad lydelse av 2 och 4 §§ lagen den 20 mars 1936
(nr 56) om socialregister;
3) lag angående ändrad lydelse av 14 § lagen den 30 juni 1944 (nr 477)
om undervisning och vård av bildbara sinnesslöa;
4) lag angående ändrad lydelse av 14 § 1 mom. lagen den 29 juni 1946
(nr 431) om folkpensionering samt
5) lag om kommunala pensionstillskott m. m.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de genom propositionen
framlagda lagförslagen, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas
här nedan, hänvisa till propositionen.
Inledning.
Genom propositionen nr 220 har för årets riksdag framlagts förslag till
lag om allmänna barnbidrag. Införandet av allmänna barnbidrag för med
sig behov av ändringar i andra författningar. Till övervägande har i detta
sammanhang även upptagits frågan i vad mån de allmänna barnbidragen
skola föranleda nya och ändrade bestämmelser med avseende å sådana barnbidrag
och barntillägg, som ingå i olika socialförsäkrings- och understödsformer.
Efter dylika överväganden har genom propositionen nr 288 innevarande
riksdag föreslagits att antaga lag om särskilda barnbidrag till änkors
och invaliders m. fl. barn, lag om bidrag till änkor och änklingar med barn
samt lag om ändring i gällande bidragsförskottslag. I förevarande proposition
har samlats de ytterligare förslag till författningsändringar, som blivit
nödvändiga till följd av dels den föreslagna lagen om allmänna barnbidrag,
dels ock den nya lagstiftningen om särskilda barnbidrag, om bidrag till änkor
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 9 saml. 2 avd. Nr 54. t
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 54.
och änklingar med barn samt om bidragsförskott. I samband härmed har
även uppmärksammats, att den nya lagen om folkpensionering borde föranleda
vissa jämkningar i de i förevarande proposition berörda författningarna.
Nyssnämnda propositioner nr 220 och 288 äro föremål för behandling av
sammansatt stats- och andra lagutskott.
I. Barnavårdslagen.
Enligt den föreslagna lagen om allmänna barnbidrag skall barnavårdsnämnden
i olika hänseenden fungera som lokalt organ vid barnbidragsverksamhetens
handhavande.
Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, anför på denna
punkt följande:
»Då sålunda i den föreslagna lagen om allmänna barnbidrag särskilda
skyldigheter åläggas barnavårdsnämnderna, synes det vara erforderligt att
i den uppräkning som förekommer i 2 § 3 mom. barnavårdslagen av lagar,
i vilka särskilda skyldigheter ålagts barnavårdsnämnd eller dess ordförande,
även medtaga lagen om allmänna barnbidrag. Enär bestämmelserna rörande
allmänna barnbidrag föreslagits skola träda i kraft den 1 juli 1947, torde
jämväl den nu föreslagna ändringen i barnavårdslagen böra träda i kraft
nämnda dag.»
U. Lagen om socialregister.
Enligt lagen den 20 mars 1936 om socialregister skall av fångvårdsstyrelse
eller annat kommunalt organ, som kommunen därtill utser, föras ett
register (socialregister) över hjälpverksamheten i kommunen.
I 2 § nämnda lag angivas de personer, vilka skola antecknas i socialregistret.
Vid lagens tillkomst uttalades av departementschefen, att om
socialregistret, som skulle vara ett register över hjälpverksamheten inom
vederbörande kommun, skulle kunna vara till avsett gagn, alla uppgifter,
som vore av betydelse vid utövningen av kommunernas hjälpverksamhet,
skulle inflyta däri. Härvid borde icke inskränkning göras till allenast uppgifter
om understöd. I enlighet med dessa grundsatser hade även uppgifter
angående pension ansetts böra inflyta i registret — med undantag för uppgift
om grundpension, då sådan utginge utan någon inkomstprövning.
Med hänsyftning på de nu angivna grundsatserna har departementschefen
i förevarande proposition anfört följande:
»Tillämpade på de förmåner, som utgå enligt 1946 års lag om folkpensionering,
synas dessa principer böra medföra, att i socialregistret skola
Andra lagutskottets utlåtande nr 5i.
3
införas uppgifter om folkpension, som utbetalas efter en prövning av den
pensionsberättigades inkomst. Sådana förmåner äro änkepension, tilläggspension
och bostadstillägg. Härvid är att märka, att hustrutillägg — som
enligt förslag i proposition nr 50 till årets riksdag skall utbetalas till hustrun
själv — utgöres av tilläggspension och i förekommande fall bostadstillägg.
Med nu nämnda pensionsförmåner torde i förevarande hänseende böra jämställas
särskilt bostadstillägg, vilket utgår till pensiorfsberättigad i enlighet
med grunder, som kommunen har att bestämma, men som skall anses såsom
folkpension. Däremot synes, i likhet med vad som gäller beträffande dem
som uppbära endast grundpension enligt 1935 års lag om folkpensionering,
åldringar, som uppbära endast allmän ålderspension, eller invalider, som
åtnjuta enbart grundpension, icke böra antecknas i socialregistret. Dessa
förmåner utgå nämligen utan inkomstprövning. Vad angår blindtillägg,
vilken förmån ersätter den efter viss behovsprövning utgående blindhetsersättningen,
skall enligt nya lagen varje blind pensionsberättigad erhålla
sådant tillägg utan annan prövning än beträffande invaliditeten. I och för
sig är blindtillägget sålunda ej av den beskaffenhet, att anteckning därom
i socialregistret principiellt framstår som påkallat. Emellertid torde det
vara av värde för den kommunala hjälpverksamheten att fullständiga uppgifter
föreligga beträffande inom kommunen bosatta personer, som lida av
invaliditet i form av blindhet. Jag vill därför förorda, att även personer,
till vilka blindtillägg utgår, antecknas i socialregistret.
En ytterligare ändring i lagen om socialregister erfordras vidare med anledning
därav att bestämmelserna om sjukvård eller yrkesutbildning, som
pensionsberättigad med bidrag av allmänna medel i vissa fall åtnjuter, med
någon jämkning av ordalydelsen i förhållande till gällande lag om folkpensionering
upptagits i 15 § 1 mom. 2 st. av 1946 års folkpensioneringslag.
Utgivandet av särskilda barnbidrag samt av bidrag till änkor och änklingar
med barn enligt nu föreliggande förslag till lagstiftning härom torde
jämväl tillhöra sådan understödsverksamhet, varom anteckning bör göras
i socialregistret. Jag föreslår fördenskull, att för detta ändamål erforderliga
ändringar göras i 2 § lagen om socialregister. Utgivandet av bidragsförskott
synes jämväl såsom hittills böra antecknas i socialregistret, oavsett att inkomstprövningen
härutinnan föreslås avskaffad.»
De föreslagna allmänna barnbidragen har departementschefen icke ansett
vara av beskaffenhet att böra antecknas i socialregistret. Givetvis borde det
dock stå vederbörande kommun fritt att, om kommunen så skulle finna
lämpligt, besluta, att uppgifter om allmänna barnbidrag i vissa fall skola
upptagas i socialregistret.
4 § lagen om socialregister innehåller stadganden om skyldighet för kommunala
organ att underrätta det registerförande organet om beslut, som
skola införas i registret.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 54.
Härom har departementschefen uttalat:
»Den underrättelseplikt, som beträffande vissa pensionsförmåner för närvarande
åvilar pensionsnämnden, torde lämpligen böra överflyttas å pensionsnämndens
ordförande, för vilken redan nu i några fall sådan delgivningsskyldighet
är stadgad. Ordföranden är enligt 1946 års lag om folkpensionering
pliktig att tillställa pensionssökande besked om beslut, som av
pensionsnämnden fattats i anledning av hans ansökan, och kan samtidigt
underrätta det kommunala organ, som för socialregistret om beslutet. De
föreslagna särskilda barnbidragen och bidragen till änkor och änklingar med
barn böra i förevarande hänseende behandlas på samma sätt som inkomstprövade
pensionsförmåner.»
Ändringarna i lagen om socialregister har departementschefen ansett böra
träda i kraft samtidigt med 1946 års lag om folkpensionering eller den
1 januari 1948.
HL Lagen om undervisning och vård av bildbara sinnesslöa.
I 14 § lagen den 30 juni 1944 om undervisning och vård av bildbara sinnesslöa
stadgas, att vård av den, som är inskriven vid centralanstalt, skall
vara kostnadsfri från det den inskrivne inträtt i skolåldern till dess han
fyllt 21 år, dock att anstalten äger att såsom ersättning för vårdkostnaden
uppbära den inskrivne tillkommande folkpension, invalidunderstöd eller
barnbidrag.
Enligt 8 § förslaget till lag om allmänna barnbidrag äger det kommunala
organ, som svarar för vårdkostnaden, uppbära på visst kvartal belöpande
allmänt barnbidrag för barn, som vid kvartalets ingång på allmän bekostnad
vårdas å anstalt. Ifrågavarande kommunala organ skall jämväl äga att
av barnbidraget gottgöra sig för vårdkostnaden i den mån ersättning därför
ej må uttagas av barnet eller annan enskild person. Uppkommer överskott
skall detta redovisas till den bidragsberättigade. Bestridas kostnaderna för
barns vård å anstalt helt av statsmedel, skall däremot allmänt barnbidrag ej
utgå.
Departementschefen har i detta stycke anfört följande:
»Därest de föreslagna bestämmelserna om allmänt barnbidrag för barn,
som vårdas å anstalt, lagfästas, synes beträffande bildbara sinnesslöa barn
i skolåldern komma att gälla, att huvudmannen för den centralanstalt, där
vederbörande barn vårdas, i första hand äger uppbära för barnet utgående
allmänt barnbidrag. Då vården enligt 14 § lagen om bildbara sinnesslöa är
kostnadsfri, skulle emellertid huvudmannen ej äga att av barnbidraget gottgöra
sig vårdkostnaden utan vara pliktig att redovisa hela det uppburna
beloppet till barnets moder eller annan person, som är berättigad till bidraget.
Detta synes emellertid otillfredsställande. Det allmänna barnbidra
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 54.
5
get torde i stället, i den mån det enligt 8 § lagen om allmänna barnbidrag
må uppbäras av huvudmannen för centralanstalten, böra jämställas med de
i 14 § lagen om bildbara sinnesslöa upptagna förmåner, beträffande vilka i
nämnda lagrum stadgas, att de må uppbäras av anstalten såsom ersättning
för vårdkostnaden. Jag vill därför förorda, att i sistnämnda lagrum införes
en bestämmelse av sådan innebörd. Då invalidunderstöd icke skola utgå
efter den 1 januari 1948 och bidragen till änkors och invaliders barn från
och med nämnda dag avses skola benämnas särskilda barnbidrag, torde
härav påkallade redaktionella ändringar i omförmälda lagrum samtidigt
böra göras. Ändringarna böra träda i kraft den 1 januari 1948, från och
med vilken dag allmänna barnbidrag avses skola utgå.»
IV. Lagen om folkpensionering.
Av betydelse vid beräkning av tilläggspension, änkepension och bostadstillägg,
som utgå enligt lagen den 29 juni 1946 om folkpensionering, är den
pensionsberättigades årsinkomst. I 14 § nämnda lag givas närmare regler,
hur årsinkomsten skall bestämmas i detta hänseende.
I och med införandet av allmänna barnbidrag uppkommer frågan, huruvida
dessa böra räknas som inkomst i folkpensioneringslagens mening. Genom
proposition nr 212 till årets riksdag har framlagts förslag till bland
annat lag om ändring i kommunalskattelagen av innebörd, såvitt här är i
fråga, att allmänt barnbidrag icke skall räknas som skattepliktig inkomst
enligt lagen.
Departementschefen har ansett, att de allmänna barnbidragen icke borde
räknas såsom inkomst i förevarande avseende. Ett motsatt ståndpunktstagande
skulle medföra stötande konsekvenser, i det att tillkomsten av ett barn
i t. ex. en invalids familj skulle medföra en reduktion av dennes folkpension,
emedan det honom tillkommande allmänna barnbidraget innebure en höjning
av hans inkomst. I realiteten skulle alltså invaliden erhålla ett mindre
barnbidrag för sitt barn än en arbetsförmögen familjeförsörjare.
Någon motsvarande regel har icke synts departementschefen erforderlig
beträffande bidrag till änkors och invaliders barn (särskilda barnbidrag) och
bidragsförskott. Dessa bidrag borde nämligen i motsats till de allmänna barnbidragen
betraktas som en barnets inkomst och i enlighet härmed icke medräknas
vid fastställandet av försörjarens inkomst.
Övriga sociala bidrags ställning i nu ifrågavarande hänseende ansåg departementschefen
böra bliva föremål för särskild utredning.
V. Lagen om kommunala pensionstillskott.
Jämlikt lagen den 18 juni 1937 om kommunala pensionstillskott m. m. har
fattigvårdssamhälle berättigats att till fattigvårdsstyrelsens förfogande ställa
medel för kommunala pensionstillskott, kommunala tillskott till invalidunder
-
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 54.
stöd eller till blindhetsersättning, kommunala tillskott till barnbidrag eller
bidragsförskott samt kommunala sjukvårdsbidrag. Därvid skall föreskrivas,
att tillskott och bidrag, som utdelas av dessa medel, icke skola vara att anse
som fattigvård.
Bestämmelserna i lagen om kommunala pensionstillskott m. m. måste tagas
under omprövning med hänsyn till 1946 års folkpensionsreform och den
föreslagna nya lagstiftningen om bidrag till änkor och änklingar med barn,
om allmänna och särskilda barnbidrag samt om bidragsförskott.
Departementschefen har rörande denna fråga framhållit i huvudsak följande.
I 1946 års lag om folkpensionering ha införts bestämmelser om särskilt
bostadstillägg. Storleken av detta tillägg skall bestämmas av vederbörande
kommun och bör vara beroende av såväl den faktiska bostadskostnaden som
av pensionstagarens egna resurser i form av inkomster och tillgångar. Då
emellertid kommunerna i vissa fall måhända icke anse sig böra införa särskilda
bostadstillägg, kan i viss omfattning ytterligare tillskott till folkpensionen
vara erforderligt. Då det icke synes lämpligt, att detta tillskott utgår i
form av fattigvård, torde i avbidan på en reformering av fattigvårdslagstiftningen
bestämmelserna om kommunala pensionstillskott böra bibehållas
även efter ikraftträdandet av 1946 års folkpensionsreform. De kommunala
tillskotten till invalidunderstöd och blindhetsersättning kunna däremot uteslutas
ur lagen, då ifrågavarande förmåner i den nya folkpensionslagstiftningen
innefattas i folkpensionen. Den nya folkpensioneringslagen torde därjämte
böra föranleda en formell jämkning av bestämmelserna om kommunala
sjukvårdsbidrag. — Den föreslagna nya bidragsformen bidrag till änkor
och änklingar med barn skall utgå efter samma grunder som änkepension
enligt folkpensioneringslagen samt kunna höjas med särskilt bostadstillägg
efter samma grunder som motsvarande tillägg till folkpensionen. Vad som
förut yttrats om behovet av ytterligare kommunala tillskott till folkpensionen
synes därför i stort sett gälla även ifrågavarande bidrag. — De föreslagna
särskilda barnbidragen och bidragsförskotten ha upptagits till sådana belopp,
att de tillsammans med de allmänna barnbidragen och vissa kollektiva förmåner,
som redan utgå till barn, anses kunna tillförsäkra de berörda barnen
(barn till änkor och invalider, barn utom äktenskap) den eftersträvade minimistandarden.
I viss utsträckning kommer dock den nya lagstiftningen icke
att medföra någon ökning av de nuvarande förmånernas storlek. Med hänsyn
härtill synes anledning saknas att ur lagen om kommunala pensionstillskott
m. m. utmönstra bestämmelserna om kommunala tillskott till barnbidrag och
bidragsförskott.
Med hänsyn till omfattningen av de föreslagna ändringarna i och tilläggen
till lagen om kommunala pensionstillskott m. m. torde den gamla lagen ej
böra bibehållas utan en ny lag i ämnet utfärdas. Denna lag bör träda i
kraft den 1 januari 1948.
Andra lagutskottets utlåtande nr 54.
7
Utskottet.
Förevarande proposition innehåller förslag till vissa lagändringar till följd
såväl av de för innevarande riksdag framlagda förslagen till lagstiftning om
barnbidrag och om bidrag till änkor och änklingar med barn m. m. som av
1946 års lag om folkpensionering. Utskottet har inhämtat, att sammansatt
stats- och andra lagutskott, som behandlar de förut omförmälda propositionerna
nr 220 och 288 med förslag till nyssnämnda lagstiftning, föreslagit
riksdagen att vidtaga vissa ändringar i ifrågavarande förslag.
Det sammansatta utskottet föreslår sålunda, att lagen om allmänna barnbidrag
skall träda i kraft den 1 augusti 1947. Slutstadgandet i det i förevarande
proposition framlagda förslaget till lag om ändrad lydelse av 2 §
3 mom. bamavårdslagen bör i anledning härav ändras därhän, att sistnämnda
lag skall träda i kraft först den 1 augusti 1947.
Vidare har det sammansatta utskottet företagit viss omnumrering av paragraferna
i förslaget till lag om allmänna barnbidrag, vilket medför, att den
föreslagna hänvisningen i 14 § lagen om undervisning och vård av bildbara
sinnesslöa till 8 § lagen om allmänna barnbidrag bör ändras till att avse
7 § sistnämnda lag.
I övrigt har utskottet icke funnit anledning till erinran mot de genom förevarande
proposition nr 289 framlagda lagförslagen.
På grund av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen — med förklaring, att riksdagen funnit
vissa ändringar böra företagas i förslagen till lag om ändrad
lydelse av 2 § 3 mom. bamavårdslagen den 6 juni 1924
(nr 361) och till lag angående ändrad lydelse av 14 § lagen
den 30 juni 1944 (nr 477) om undervisning och vård av bildbara
sinnesslöa — måtte för sin del antaga följande förslag
till
1) Lag
om ändrad lydelse av 2 § 3 mom. barnavårdslagen den 6 juni 1924 (nr 361).
Härigenom förordnas, att 2 § 3 mom.1 barnavårdslagen den 6 juni 1924
skall hava följande ändrade lydelse.
(Kungl. Maj.ts förslag:) (Utskottets förslag:)
2 §•
3 mom. Om vissa på barnavårdsnämnden eller dess ordförande ankommande
åtgärder är stadgat i lagarna om äktenskaplig börd, om barn i äkten
-
1 Senaste lydelse, se SFS 1944: 478.
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 54.
(Kungl. Maj.ts förslag:) (Utskottets förslag:)
skap, om adoption, om barn utom äktenskap, om förbud för vissa underhållsskyldiga
att avflytta från riket, om förmynderskap, om förskottering av
underhållsbidrag till barn, om allmänna barnbidrag, om socialregister samt
om undervisning och vård av bildbara sinnesslöa ävensom i 14 kap. 45 §
strafflagen, i lagarna om särskild förundersökning i brottmål och om eftergift
av åtal mot vissa underåriga samt i förordningarna, om moderskapspenning
och om mödrahjälp.
Denna lag träder i kraft den 1 juli Denna lag träder i kraft den 1
1947. augusti 1947.
2) Lag
angående ändrad lydelse av 2 och 4 §§ lagen den 20 mars 1936 (nr 56)
om socialregister.
Härigenom förordnas, att 2 och 4 §§1 lagen den 20 mars 1936 om socialregister
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
2 §•
I socialregistret skola antecknas:
1) de personer,---- kommunens organ;
2) inom kommunen boende personer, vilka uppbära folkpension i form
av tilläggspension, änkepension, bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, hustrutillägg
eller blindtillägg, bidrag enligt lagen om bidrag till änkor och änklingar
med barn, mödrahjälp, särskilt barnbidrag eller bidragsförskott eller
som med bidrag av allmänna medel åtnjuta sjukvård eller yrkesutbildning,
varom i 15 § lagen om folkpensionering förmäles, för förebyggande eller
hävande av höggradig nedsättning av arbetsförmågan;
3) personer, som---i registret.
4 §•
Beslutar kommunalt organ, att hjälp skall utgå till viss person, skall beslutet
omedelbart delgivas det registerförande organet. Sådan delgivningsplikt
åligger pensionsnämndens ordförande i fråga om folkpension i form
av tilläggspension, änkepension, bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, hustrutillägg
eller blindtillägg ävensom beträffande bidrag enligt lagen om bidrag
1 Senaste lydelse, se SFS 1937: 388.
Andra lagutskottets utlåtande nr 54.
9
till änkor och änklingar med barn, särskilt barnbidrag samt bidrag av allmänna
medel för sjukvård eller yrkesutbildning, varom i 2 § 2) sägs, samt
barnavårdsnämnd i fråga om mödrahjälp och bidragsförskott.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948.
3) Lag
angående ändrad lydelse av 14 § lagen den 30 juni 1944 (nr 477) om undervisning
och vård av bildbara sinnesslöa.
Härigenom förordnas, att 14 § lagen den 30 juni 1944 om undervisning
och vård av bildbara sinnesslöa skall
(Kungl. Maj:ts förslag:)
14 §.
Vård av den, som är inskriven vid
centralanstalt, skall vara kostnadsfri
från det den inskrivne inträtt i skolåldern
till dess han fyllt tjuguett år,
dock att anstalten äger att såsom ersättning
för vårdkostnaden uppbära
den inskrivne tillkommande folkpension
eller särskilt barnbidrag, så ock
allmänt barnbidrag, som enligt 8 §
lagen om allmänna barnbidrag må
utgå för den inskrivne.
hava följande ändrade lydelse.
(Utskottets förslag:)
14 §.
Vård av den, som är inskriven vid
centralanstalt, skall vara kostnadsfri
från det den inskrivne inträtt i skolåldern
till dess han fyllt tjuguett år,
dock att anstalten äger att såsom ersättning
för vårdkostnaden uppbära
den inskrivne tillkommande folkpension
eller särskilt barnbidrag, så
ock allmänt barnbidrag, som enligt
7 § lagen om allmänna barnbidrag
må utgå för den inskrivne.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948.
4) Lag
angående ändrad lydelse av 14 § 1 mom. lagen den 29 juni 1946 (nr 431)
om folkpensionering.
Härigenom förordnas, att 14 § 1 mom. lagen den 29 juni 1946 om folkpensionering
skall hava följande ändrade lydelse.
14 §.
1 mom. Med årsinkomst avses i denna lag all den inkomst, för år räknad,
som någon skäligen kan antagas komma att under den närmaste tiden åt
-
10
Andra lagutskottets utlåtande nr 54.
njuta. Såsom inkomst räknas icke annan folkpensionsförmån än blindtillägg
och ej heller allmänt barnbidrag eller understöd som någon på grund av
skyldskap eller svågerlag må vara föranledd att utgiva.
5) Lag
om kommunala pensionstillskott m. m.
Härigenom förordnas som följer.
Till beredande dels av understöd (kommunala pensionstillskott), i penningar
eller naturaförmåner, åt personer, vilka uppbära folkpension enligt lagen
den 29 juni 1946 om folkpensionering och icke jämlikt 16 § första—tredje
styckena samma lag äro uteslutna från tilläggspension, änkepension eller bostadstillägg,
men ändock av särskilda skäl finnas vara i behov av fattigvård,
dels av understöd (kommunala tillskott till bidrag till änkor och änklingar
med barn) av enahanda slag åt personer, vilka finnas vara i behov av fattigvård,
oaktat de åtnjuta bidrag enligt lagen om bidrag till änkor och änklingar
med barn, dels av understöd (kommunala tillskott till särskilda barnbidrag
eller till bidragsförskott) av enahanda slag åt barn, vilka finnas vara
i behov av fattigvård, oaktat för dem utgå barnbidrag enligt lagen den
1947 om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders m. fl.
barn eller bidragsförskott enligt bidragsförskottslagen den 11 juni 1943, dels
ock av bidrag (kommunala sjukvårdsbidrag) till bestridande, gemensamt
med pensionsstyrelsen, av kostnader för åtgärder till förebyggande eller hävande
av höggradig nedsättning av arbetsförmågan, må fattigvårdssamhälle
ställa medel till fattigvårdsstyrelsens förfogande med föreskrift, att tillskott
och bidrag, som utdelas av dessa medel, icke skola vara att anse såsom fattigvård.
Sådana tillskott och bidrag må icke tilldelas andra personer än dem,
som äro mantalsskrivna inom fattigvårdssamhället och där äga hemortsrätt
i fråga om fattigvård. I övrigt äger samhället bestämma de grunder, som för
beviljande av tillskott och bidrag böra av fattigvårdsstyrelsen iakttagas. Har
sådant bestämmande ej skett, ankommer på styrelsen att bevilja tillskott och
bidrag i den mån styrelsen prövar nödigt. Tillskott må efter omständigheterna
jämkas eller indragas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948, då lagen den 18 juni 1937
(nr 384) om kommunala pensionstillskott m. m. skall upphöra att gälla.
Stockholm den 8 juli 1947.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Andra lagutskottets utlåtande nr 54.
11
Vid ärendets behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck, Wistrand, Forslund,
Löfvander, Hage, Björkman och Nils Elowsson;
från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Hagård, Hellbacken,
Ryberg, Hermansson, Holm, fru Johansson och herr Jacobsson i Igelsbo.
Reservation
av herrar Wistrand, Björkman och Hagård, vilka anfört:
I den reservation nr 3), som av herrar Mannerskantz och Hagård fogats
vid sammansatta stats- och andra lagutskottets utlåtande nr 5 i anledning
av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om särskilda barnbidrag
till änkors och invaliders m. fl. barn, m. m., dels ock i ämnet väckta
motioner, har på angivna skäl yrkats, att det i nämnda proposition framlagda
förslaget till lag om bidrag till änkor och änklingar med barn skulle
avse allenast änkor med barn och benämnas lag om bidrag till änkor med
barn. Vi dela ifrågavarande reservanters uppfattning rörande nämnda lag.
Härav föranledas vissa jämkningar i de genom förevarande proposition framlagda
lagförslagen.
På grund härav hemställes,
att riksdagen — med förklaring, att de genom förevarande
proposition framlagda förslagen till lag angående ändrad lydelse
av 2 och 4 §§ lagen den 20 mars 1936 (nr 56) om socialregister
och till lag om kommunala pensionstillskott
m. m. icke kunnat i oförändrat skick antagas — måtte för
sin del antaga följande förslag till
1) Lag
angående ändrad lydelse av 2 och 4 §§ lagen den 20 mars 1936 (nr 56)
om socialregister.
Härigenom förordnas, att 2 och 4 §§* lagen den 20 mars 1936 om socialregister
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
2 §•
I socialregistret skola antecknas;
1) de personer,---kommunens organ;
1 Senaste lydelse, se SFS 1937: 388.
12
Andra lagutskottets utlåtande nr 54.
2) inom kommunen boende personer, vilka uppbära folkpension i form
av tilläggspension, änkepension, bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, hustrutillägg
eller blindtillägg, bidrag enligt lagen om bidrag till änkor med barn,
mödrahjälp, särskilt barnbidrag eller bidragsförskott eller som med bidrag
av allmänna medel åtnjuta sjukvård eller yrkesutbildning, varom i 15 § lagen
om folkpensionering förmäles, för förebyggande eller hävande av höggradig
nedsättning av arbetsförmågan;
3) personer, som---i registret.
4 §•
Beslutar kommunalt organ, att hjälp skall utgå till viss person, skall beslutet
omedelbart delgivas det registerförande organet. Sådan delgivningsplikt
åligger pensionsnämndens ordförande i fråga om folkpension i form av tilläggspension,
änkepension, bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, hustrulilllägg
eller blindtillägg ävensom beträffande bidrag enligt lagen om bidrag till
änkor med barn, särskilt barnbidrag samt bidrag av allmänna medel för
sjukvård eller yrkesutbildning, varom i 2 § 2) sägs, samt barnavårdsnämnd
i fråga om mödrahjälp och bidragsförskott.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948.
2) Lag
om kommunala pensionstillskott m. m.
Härigenom förordnas som följer.
Till beredande dels av understöd (kommunala pensionstillskott), i penningar
eller naturaförmåner, åt personer, vilka uppbära folkpension enligt
lagen den 29 juni 1946 om folkpensionering och icke jämlikt 16 § första
-—tredje styckena samma lag äro uteslutna från tilläggspension, änkepension
eller bostadstillägg, men ändock av särskilda skäl finnas vara i behov av fattigvård,
dels av understöd (kommunala tillskott till bidrag till änkor med
barn) av enahanda slag åt personer, vilka finnas vara i behov av fattigvård,
oaktat de åtnjuta bidrag enligt lagen om bidrag till änkor med barn, dels av
understöd (kommunala tillskott till särskilda barnbidrag eller till bidragsförskott)
av enahanda slag åt barn, vilka finnas vara i behov av fattigvård,
oaktat för dem utgå barnbidrag enligt lagen den 1947 om
särskilda barnbidrag till änkors och invaliders m. fl. barn eller bidragsförskott
enligt bidragsförskottslagen den 11 juni 1943, dels ock av bidrag
(kommunala sjukvårdsbidrag) till bestridande, gemensamt med pensionssty
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 54.
13
relsen, av kostnader för åtgärder till förebyggande eller hävande av höggradig
nedsättning av arbetsförmågan, må fattigvårdssamhälle ställa medel till
fattigvårdsstyrelsens förfogande med föreskrift, att tillskott och bidrag, som
utdelas av dessa medel, icke skola vara att anse såsom fattigvård. Sådana
tillskott och bidrag må icke tilldelas andra personer än dem, som äro mantalsskrivna
inom fattigvårdssamhället och där äga hemortsrätt i fråga om
fattigvård. I övrigt äger samhället bestämma de grunder, som för beviljande
av tillskott och bidrag böra av fattigvårdsstyrelsen iakttagas. Har sådant bestämmande
ej skett, ankommer på styrelsen att bevilja tillskott och bidrag i
den mån styrelsen prövar nödigt. Tillskott må efter omständigheterna jämkas
eller indragas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948, då lagen den 18 juni 1937
(nr 384) om kommunala pensionstillskott m. m. skall upphöra att gälla.
Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1947
717247