Andra lagutskottets utlåtande nr 19.
1
Nr 19.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om laglig reglering av
arbetstiden i flottning sarbete.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 4 i första kammaren av herr Sten
m. fl. och nr 5 i andra kammaren av herr Jonsson i Järvsand m. fl.
I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, att »riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag snarast möjligt
rörande laglig reglering av arbetstiden i flottningsarbete».
Beträffande de skäl som åberopats till stöd för detta yrkande får utskottet
hänvisa till motionerna.
över motionerna ha på begäran av utskottet yttranden avgivits av landsorganisationen
i Sverige, svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet,
Värmlands och västra Bergslagens skogsarbetsgivareförening samt föreningen
skogsarbeten. Yttrandena finnas såsom bilagor fogade vid detta utlåtande.
Därjämte har svenska arbetsgivareföreningen beretts tillfälle att avgiva yttrande
över motionerna. Något yttrande i ärendet från svenska arbetsgivareföreningen
har emellertid icke inkommit till utskottet.
De huvudsakliga och generella arbetstidsbestämmelserna finnas i lagen
den 16 maj 1930 (nr 138) om arbetstidens begränsning, den s. k. allmänna
arbetstidslagen. Denna äger i princip tillämpning å rörelser och företag
inom hela näringslivet, alltså icke blott å industrien utan även å handeln.
Såsom ett allmänt undantag gäller dock, att lagen endast äger tillämpning,
såvitt i rörelsen eller företaget i regel användas flera än fyra arbetare; de
s. k. småföretagen äro sålunda uteslutna. Vidare finnas åtskilliga andra
undantag.
Somliga undantag ställa vissa näringsgrenar helt utanför allmänna arbetstidslagen.
Detta gäller:
1) Jordbruk med binäringar (om dessa icke bedrivas såsom självständiga
företag) samt trädgårdsskötsel och djurskötsel (även utan samband med
jordbruk). Här finnes dock numera särskild reglering genom lantarbetsti
dslagen.
2) Skeppstjänst. För sådan tjänst gäller i stället den s. k. sjöarbetstidslagen.
3) Fiske.
4) Skogsarbete, kolning i mila och flottning.
Bihang till riksdagens protokoll 19A7. 9 saml. 2 avd. Nr 19—20.
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 19.
5) Torvupptagning samt tillverkning av bränntorv och torvströ.
6) Verksamhet som har till ändamål att bereda sjukvård, fattigvård, uppfostran
eller undervisning eller att tillgodose annat därmed jämförligt behov.
7) Detaljhandel och viss därmed jämförlig rörelse. Arbetstiden för arbetstagare
inom sådan rörelse regleras genom arbetstidslagen för detaljhandeln.
8) Hotell-, restaurang- och kaférörelse samt i huvudsaklig anslutning till
sådan rörelse utövad annan verksamhet. Här gäller dock särskild arbetstidsreglering
genom arbetstidslagen för hotell, restauranger och kaféer.
Därjämte har trafikpersonal vid järnväg ställts utanför allmänna arbetstidslagens
tillämpningsområde.
Vidare stadgar allmänna arbetstidslagen undantag för vissa former av
arbete. Det gäller: 1) arbete, som utföres i arbetarens hem eller eljest under
sådana förhållanden, att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka
över arbetets anordnande; 2) arbete, som till sin natur är så oregelbundet,
att det icke kan förläggas till bestämda tider; samt 3) arbete, som åligger
portvakt och av honom väsentligen förrättas i hans bostad.
Huvudstadgandet i allmänna arbetstidslagen innebär, att arbetsgivare ej
må använda arbetare till arbete under längre tid, raster oräknade, än 48
timmar i veckan. Inom denna ram kan arbetstiden variera enligt vissa i
lagen närmare angivna grunder. Lagen medgiver jämväl att i viss omfattning
arbete får förekomma på övertid efter överenskommelse mellan parterna.
Härom äro åtskilliga närmare bestämmelser meddelade.
Sjöarbetstidslagen den 30 september 1938 (nr 607), arbetstidslagen för
detaljhandeln den 18 juli 1942 (nr 652), arbetstidslagen för hotell, restauranger
och kaféer den 30 juni 1944 (nr 462) och lantarbetstidslagen den 8
juni 1945 (nr 265), av vilka de båda sistnämnda äro av provisorisk art och
äga giltighet hotellarbetstidslagen till och med den 31 december 1947 och
lantarbetstidslagen till och med den 31 oktober 1948, äro i stor utsträckning
uppbyggda efter mönster av allmänna arbetstidslagen. Bestämmelser
om arbetstid återfinnas även i lagen om arbetarskydd den 29 juni 1912 (nr
206) samt i hembiträdeslagen den 30 juni 1944 (nr 461).
Vid 1945 års riksdag väcktes inom andra kammaren en motion, nr 423,
av herr Cruse angående utredning om förkortning av arbetstiden vid skiftoch
nattarbete samt vid arbete under jord m. m.
I sitt i anledning av motionen avgivna utlåtande, nr 77, yttrade andra
lagutskottet, att utskottet på anförda skäl funne utredning vara påkallad rörande
förkortning av arbetstiden vid skift- och nattarbete samt vid arbete
som eljest kunde anses vara av mera påfrestande art. Vidare torde fortsatt
utredning böra ske beträffande frågan om ändrade bestämmelser rörande
uttagande av arbete å övertid.
Andra lagutskottets utlåtande nr 19.
3
Vidare anförde utskottet:
En utredning i de hänseenden som nu nämnts har avseende å centrala
stadganden i allmänna arbetstidslagen. Det torde näppeligen vara möjligt
att verkställa sådan utredning utan att ingå på frågan om ändring av
nämnda lag även i andra, icke direkt berörda hänseenden. Oavsett detta
synes det emellertid som om utredningen lämpligen bör förbindas med en
allmän översyn av förevarande lag. Sålunda torde exempelvis böra tagas
under omprövning frågan om lagens tillämpningsområde. Härutinnan kan
anmärkas, att 1944 års riksdag på hemställan av utskottet hos Kungl. Maj:t
anhållit om utredning angående frågan om lagstadgad arbetstidsreglering
rörande arbete som har till ändamål att bereda sjukvård. Uppmärksamhet
bör jämväl ägnas åt spörsmålet om förbättrad kontroll över lagens efterlevnad.
Till övervägande böra även upptagas frågorna om införande av obligatoriska
raster, om arbetstidens lämpligaste förläggning och därmed sammanhängande
spörsmål, i den mån de icke äro föremål för utredning av
1938 års arbetarskyddskommitté.
Utskottet hemställde förty, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa en allmän översyn av lagen
om arbetstidens begränsning samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill
utredningen måtte föranleda. I en vid utlåtandet fogad reservation av
herr Holmbäck m. fl. yrkades, att motionen icke måtte föranleda till någon
riksdagens åtgärd. Riksdagen biföll utskottets hemställan.
Vid 1940 års riksdag väcktes motioner angående vidgat tillämpningsområde
för lagen om arbetstidens begränsning samt angående revision av arbetstidslagstiftningen,
nämligen nr 96 i första kammaren av herr Arrhén,
nr 174 i andra kammaren av herr Senander m. fl. samt nr 271 i andra kammaren
av herr Staxäng och fru Boman. Motionerna behandlades av andra
lagutskottet. Under hänvisning till riksdagens år 1945 gjorda hemställan
om en allmän översyn av allmänna arbetstidslagen hemställde utskottet i
sitt utlåtande, nr 7, att motionerna icke måtte föranleda till någon riksdagens
åtgärd. Riksdagen biföll utskottets hemställan.
Behovet av en översyn av arbetstidslagstiftningen har även aktualiserats
av skrivelser från landsorganisationen till chefen för socialdepartementet.
Den 28 februari 1947 bemyndigade Kungl. Maj:t statsrådet Mossberg att
tillkalla högst fem sakkunniga för att inom socialdepartementet biträda
med utredning rörande en allmän översyn av arbetstidslagstiftningen. Statsrådet
Mossberg har med stöd av detta bemyndigande tillkallat fem sakkunniga.
I det anförande i statsrådsprotokollet över socialärenden, vari direktiv
lämnades för de sakkunnigas arbete, anförde statsrådet Mossberg bland
annat:
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 19.
Utskottet.
I enlighet med vad andra lagutskottet anfört vid 1945 års riksdag torde
fördenskull en allmän översyn av lagstiftningen böra ske. Därvid bör jämväl
undersökas, huruvida det kan anses lämpligt, att i den allmänna arbetstidslagen
inrymma en reglering av arbetstiden på de områden, där för närvarande
speciallagstiftning gäller. Otvivelaktigt är det önskvärt att på detta
område möjligast enhetliga bestämmelser gälla. Från denna synpunkt bör
också undersökas förutsättningarna att slopa eller begränsa nu gällande
undantag från lagstiftningens tillämpningsområde. Särskilt bör härvid beaktas
spörsmålen om en arbetstidsreglering för arbete som utföres av staten,
inom sjukvårdsväsendet och den yrkesmässiga trafiken ävensom frågan
om småföretagens inbegripande under arbetstidslagstiftningen.
Då utredningen — som framgår av vad jag anfört — kommer att beröra
olika områden, torde arbetet lämpligen kunna uppdelas på olika delegationer,
varvid de sakkunniga skola äga att i erforderlig utsträckning med sig
adjungera särskilda experter. Jag vill förorda, att de sakkunniga, därest de
så finna lämpligt, till särskild behandling upptaga spörsmål, som kunna lösas
fristående, och avlämna förslag härutinnan utan att avvakta utredningens
slutförande i dess helhet.
En utredning om laglig reglering av arbetstiden vid flottning är enligt
utskottets mening önskvärd. De sammanslutningar, som till utskottet avgivit
yttranden i ärendet, ha också utan undantag tillstyrkt eller åtminstone
icke motsatt sig en utredning av frågan.
Flottningsarbetet sker under skiftande betingelser. Förhållandena äro annorlunda
vid flottning i små vattendrag än vid flottning i större. En utredning
om laglig begränsning av arbetstiden måste självfallet taga hänsyn till
de varierande förutsättningar, under vilka flottningsarbetet måste bedrivas.
Statsrådet Mossberg har i enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande för
kort tid sedan tillkallat fem sakkunniga för att inom socialdepartementet
biträda med utredning rörande en allmän översyn av arbetstidslagstiftningen.
Av direktiven för de sakkunniga framgår, att den allmänna översynen
av arbetstidslagstiftningen skall omfatta även en undersökning av
förutsättningarna att slopa eller begränsa nu gällande undantag från lagstiftningens
tillämpningsområde. De sakkunniga måste tydligen komma att
behandla även frågan om arbetstiden vid flottning. En utredning av denna
fråga kräver emellertid speciell sakkunskap. Det är nödvändigt att experter
på området deltaga i utredningen av frågan. Det skulle därför kunna
ifrågasättas, huruvida icke frågan om laglig reglering av arbetstiden vid
flottning borde göras till föremål för en fristående utredning. Emellertid
finnes även en annan möjlighet, som beröres i direktiven. De tillkallade sakkunniga
kunna uppdela arbetet på olika delegationer och vid behandlingen
av frågan om arbetstiden vid flottning med sig adjungera särskilda experter
på området. Det bör emellertid överlämnas åt Kungl. Maj:t alt avgöra på
vilket sätt frågan lämpligast bör utredas.
Andra lagutskottets utlåtande nr 19.
5
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen i anledning av förevarande motioner måtte
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville
låta verkställa en utredning av frågan om laglig reglering
av arbetstiden vid flottning samt att Kungl. Maj:t måtte för
riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan
föranleda.
Stockholm den 11 april 1947.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling ha närvarit:
från första kammaren: herrar Norman, Holmbäck*, Wistrand, Björkman,
Sten, Nils Elowsson, Hallagård och Söderkvist;
från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås*, Hellbacken, Johnsson
i Kastanjegården, Hermansson*, Holm, fru Johansson, herrar Hedlund i
Rådom* och Andersson i Gisselås.
* Ej närvarande vid ärendets justering.
G
Andra lagutskottets utlåtande nr 19; bilagor.
Bilaga A.
Till Riksdagens andra lagutskott.
Genom remiss den 6 februari 1947 har Landsorganisationen i Sverige beretts
tillfälle avgiva yttrande över herr Stens m. fl. motion (FK nr 4, AK
nr 5) om laglig reglering av arbetstiden vid flottningsarbete.
I skrivelse den 5 februari 1945 till socialministern har landsorganisationen
hemställt om en allmän översyn av arbetstidslagstiftningen. I anledning av
väckt motion beslöt riksdagen samma år hos Kungl. Maj:t göra framställning
av samma innehåll.
I sin nämnda skrivelse uttalade sig landsorganisationen för en sådan begränsning
av undantaget för flottning i allmänna arbetstidslagen, att arbete
vid skiljeställe hänfördes under lagen.
Landsorganisationen anser i första hand påkallat att frågan om skiljeställsarbetarnas
återinförande under den lagstadgade arbetstidsregleringen
löses men delar motionärernas uppfattning att arbetstidsfrågan även för övriga
flottningsarbetares del bör utredas. Denna utredning bör ankomma på
den kommitté, åt vilken det allmänna revisionsuppdraget kommer att lämnas.
Stockholm den 17 februari 1947.
Landsorganisationen i Sverige.
AUGUST LINDBERG.
Arnold Sölvén.
Bilaga B.
Till Riksdagens andra lagutskott.
Därtill satt i tillfälle får Sv. skogs- och flottningsarbetareförbundet avgiva
följande yttrande över den av hr Sten m. fl. och hr Jonsson i Järvsand m. fl.
väckta motionen om laglig reglering av flottningsarbetarnas arbetstid. •
Den fackliga organisationen på detta område har helt naturligt sitt arbete
inriktat även på arbetstidens reglering. För närvarande är frågan särskilt
aktuell av flera orsaker. Dels kan utvecklingen anses vara mogen för ett
framsteg på detta område, och dels är det av stor betydelse för yrkets rekrytering
att likvärdiga arbetsvillkor kunna erbjudas. I det förra avseendet har
tiotimmarsdagen nu varit gällande ungefär ett kvartsekel. Tidigare var arbetstiden
ännu längre. Även nu kommer åtskillig övertid till de tio timmarna.
I det senare avseendet har ju tendensen varit den i senare tid att område
efter område har blivit föremål för arbetstidsreglering. Detta har på
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 19; bilagor.
7
verkat flottningsarbetarna, så att även de vilja ha sin arbetstid reglerad efter
ungefär samma normer, samtidigt som det stärkt deras känsla av att stå i
en undantagsställning.
Beträffande sättet för frågans fortsatta behandling har förbundet icke
utan oro lagt märke till att det på sina håll anses ligga nära till hands att
hänskjuta den till den allmänna översyn av arbetstidslagstiftningen som begärts.
Om dylika specialutredningar skola utföras av för en sådan översyn
tillsatta utredningsmän kan det dröja mycket länge, innan resultat kan uppnås.
Det kan t. o. m. tänkas, att man vid en sådan utredning till sist kommer
till det resultatet, att en särskild utredning av detta speciella problem
måste komma till stånd. Om en sådan enligt motionens yrkande omedelbart
kommer till stånd, föreligger frågan i utrett och färdigt skick då översynen
skall äga rum. Under alla omständigheter måste det som i motionen framhålles
vara nödvändigt att sakkunniga representanter för arbetsmarknadsparterna
få deltaga i utredningen av frågan och utformningen av förslag till
lagbestämmelser. Att bereda plats för sådana representanter i en kommitté,
som får i uppdrag att göra en allmän översyn på arbetstidslagstiftningens
område, måste enligt sakens natur falla sig svårare än om det gäller en
specialutredning.
Med anförande av dessa synpunkter får förbundet tillstyrka motionen.
Gävle den 27 februari 1947.
Sv. Skogs- och Flottningsarbetareförbundet.
CHARLES WINROTH.
Bilaga C.
Till Riksdagens andra lagutskott.
Genom remiss av den 21 pto har Värmlands och Västra Bergslagens skogsarbetsgivareförening
beretls tillfälle avgiva yttrande över motionerna nr 4
i första kammaren och nr 5 i andra kammaren om utredning och förslag
rörande laglig reglering av arbetstiden vid flottningsarbete. Föreningen får
i anledning därav anföra följande. x
Motivet för att flottningsarbetet icke inordnats under den allmänna arbetstidslagstiftningen
torde vara att förutsättningar härför med hänsyn till flottningsarbetets
natur icke förelegat. Med hänsyn härtill upptaga icke heller
de avtal, som vår förening tecknat med flottningsarbetarnas organisationer
några bestämmelser rörande arbetstidens längd.
Flottningsarbetet torde få betecknas såsom ett i hög grad särpräglat arbete.
Denna särprägel är i främsta hand betingad av flottningens beroende
av vatten- och väderleksförhållandena. Dessa förhållanden påverka flottningsarbetet
på mycket skiftande sätt. Flottningen i ett mindre bivattendrag,
där den genomföres i samband med vårfloden under loppet av några få
dygn, måste ofta organiseras på ett helt annat sätt än flottningen i de stora
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 19; bilagor.
huvudvauendragen. De s. k. sjöflottningarna påverkas på sitt sätt och sorteringsarbetet
återigen på ett annat sätt av naturens krafter.
Gemensamt är dock för alla olika moment av flottningen att dessa krafter
måste utnyttjas under perioder och tider då de äro för flottningens bedrivande
gynnsamma.
Av motionärerna omnämnda förbättring i flottlederna och utnyttjandet av
nya tekniska hjälpmedel sakna helt visst icke sin betydelse vid bedömandet
av förutsättningarna för ytterligare arbetstidsbegränsningar vid flottningsarbetet.
Kvar står emellertid att de naturens krafter, som äro avgörande för
flottningen, alltid komma att ge flottningsarbetet en därav betingad särprägel
med ty åtföljande svårigheter att bedriva arbetet efter ett bundet tidsschema.
Enär likväl kravet på en reglering av arbetstiden gör sig allt starkare gällande
synes motionärernas initiativ böra tillvaratagas för att härigenom få
frågan grundligt belyst.
Föreningen vill därför tillstyrka att en grundlig och allsidig utredning
kommer till stånd rörande förutsättningarna för reglering av arbetstiden vid
flottningsarbeten.
Filipstad den 12 mars 1947.
Värmlands och Västra Bergslagens Skogsarbetsgivareförening.
ULF DANIELSON.
Bilaga D.
Till Riksdagens andra lagutskott.
Genom remiss av den 21 ds har Föreningen Skogsarbeten beretts tillfälle
avgiva yttrande över motionerna nr 4 i första kammaren och nr 5 i andra
kammaren om utredning och förslag rörande laglig reglering av arbetstiden
vid flottningsarbete. Föreningen får i anledning därav anföra följande.
Motivet för att flottningsarbetet icke inordnats under den allmänna arbetstidslagstiftningen
torde vara att förutsättningar härför med hänsyn till flottningsarbetets
natur icke förelegat.
Flottningsarbetet torde få betecknas såsom ett i hög grad särpräglat arbete.
Denna särprägel är i främsta hand betingad av flottningens beroende
av vatten- och väderleksförhållanden. Dessa förhållanden påverka flottningsarbetet
på mycket skiftande sätt. I mindre bivattendrag, där flottningen
genomföres i samband med vårfloden under loppet av några få dygn,
måste arbetet vanligtvis organiseras på ett helt annat sätt i fråga om disponerandet
av arbetskraften än vid flottningen i de störa huvudvattendragen.
Arbetet vid sjöflottningar måste anpassas på sitt sätt och sorteringsarbetet
återigen på ett annat sätt till de naturliga betingelserna.
Gemensamt är dock för alla olika moment av flottningen att dessa betingelser
måste utnyttjas under perioder och tider, då de äro för flottningens
bedrivande gynnsamma.
Andra lagutskottets utlåtande nr 19; bilagor.
9
Väl har mycket gjorts i flottlederna under årens lopp för att så långt möjligt
skapa förbättrade betingelser för flottningen. Sålunda ha flottleder rensats
och utbyggts och dammar för vattenreglering anlagts medförande ett
bättre och jämnare tillgodogörande av vattentillgången. På sjöarna ha de
gamla gångspelen utbytts mot motorvarpbåtar, som göra arbetet mindre
känsligt för olämpliga vindförhållanden. Vid sorteringsplatserna ha konstruerats
apparater för konstgjord strömbildning m. m. Åtgärder av ovannämnt
slag ha kraftigt medverkat till att man praktiskt taget överallt kunnat
uppnå det ur ekonomisk synpunkt utomordentligt betydelsefulla framsteg,
som ettårig flottning innebär.
I många flottleder kan emellertid detta framsteg lätt nog äventyras vid
begränsade möjligheter att uttaga den för flottningens ändamålsenliga bedrivande
erforderliga arbetstiden.
Mot bakgrunden av dessa förhållanden få förutsättningarna för och konsekvenserna
av en arbetstidsförkortning bedömas, ävensom allmängiltigheten
av motionärernas uttalande att lika mycket arbete hinner utföras på förkortad
arbetsdag även om arbetet skulle behöva utsträckas över något
längre tid.
Av motionärerna omnämnda förbättring i flottlederna och utnyttjandet
av nya tekniska hjälpmedel sakna helt visst icke sin betydelse vid bedömandet
av förutsättningarna för arbetstidsbegränsningar vid flottningsarbetet.
I detta sammanhang förtjänar uppmärksammas, att arbetsmarknadens parter
frivilligt genomfört arbetstidsbegränsning i nära anslutning till den allmänna
arbetstidslagstiftningen vid sorteringsarbetet i flottlederna. Kvar står
emellertid att de naturens krafter, som äro avgörande för den egentliga flottningen,
alltid komma att ge detta arbete en därav betingad särprägel med
ty åtföljande svårigheter att bedriva arbetet efter ett bundet tidsschema.
Motionärerna ha uppenbarligen haft dessa svårigheter i åtanke, då de anföra,
att det på senare tid visat sig vara möjligt att reglera arbetstiden för
olika grupper av arbetstagare genom speciella lagar med hänsynstagande
till arbetets speciella natur.
Till följd av önskemål, som vid avtalsförhandlingar framförts av Svenska
skogs- och flottningsarbetareförbundet ha flottningsföreningar, anslutna till
Föreningen Skogsarbeten, under de två senaste åren undersökt förutsättningarna
för arbetstidsförkortning vid det egentliga flottningsarbetet. Erfarenheterna
av dessa undersökningar bestyrka i stort sett vad ovan anförts
rörande de begränsade möjligheterna för en generellt verkande arbetstidsförkortning.
Enär likväl kravet härom alltfort gör sig gällande, vill föreningen icke
motsätta sig att frågan får den belysning, som kan åstadkommas genom
en utredning, därest denna göres förutsättningslös, grundlig och allsidig.
Stockholm den 14 mars 1947.
Föreningen Skogsarbeten.
ARNE DUUS-OTTERSTRÖM.