Andra lagutskottets utlåtande nr U.

1

Nr 14.

l/th;laiule i anledning av väckt motion angående viss ändring av
16 § militärersättnings förordningen.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 42.
vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Jonsson i Skutskär hemställt,
att »riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om sådan
ändring av 16 § militärersättningsförordningen, att ersättning utgår för hela
den tid den skadade av läkare varit sjukskriven, och ej som nu från den tid
då ansökan därom gjorts’».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för detta yrkande, får utskottet
hänvisa till motionen.

I förordningen den 18 juni 1927 (nr 234) om ersättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring (1927 års militärersättningsförordning),
finnas bestämmelser om rätt för värnpliktiga m. fl. till ersättn’I1£
i anledning av skada eller sjukdom, ådragen under militärtjänstgöring
å tid då riket icke befinner sig i krig. Ersättningsärenden som avses i förordningen
avgöras, med ett undantag, av riksförsäkringsanstälten, över beslut
av riksförsäkringsanstalten må klagan föras hos försäkringsrådet.

Enligt 10 § må riksförsäkringsanstalten när som helst och under så lång
tid, sådant finnes lämpligt, bereda den skadade vård å sjukvårdsans tal t. Den
skadade må dock ej utan sitt medgivande inlagas å sjukvårdsanstalt, såvida
ej skadan enligt läkares intyg kräver vård å sådan anstalt.

\ ^ ^ stadgas, att om under militärtjänstgöring skada uppkommer till
löljd av olycksfall, skall den skadades kompanichef eller motsvarande befäl
ofördröjligen därom underrättas. Yppas skadan först sedan tjänstgöringen
upphört, skall den skadade därom underrätta riksförsäkringsanstalten, därest
han anser sig berättigad till ersättning enligt förordningen.

16 § i förordningen har följande lydelse:

Sedan riksförsäkringsanstalten erhållit kännedom om olycksfallet, skall
anstalten, så snart slce kan, ändå att ansökan om ersättning icke blivi t''g jord
hes-uta om de åtgärder, som för den skadades vård må vara av nöden, samt
bestämma den ersättning, som enligt denna förordning skall utgivas.

Inträder, sedan ersättning till den skadade blivit av riksförsäkringsanstallen
bestämd, väsentlig förändring i de förhållanden, vilka voro avgörande
lör ersättningens bestämmande, må jämkning i ersättningen äga rum. Sådan
jämkning må dock ej avse ersättning, som belöper å liden före den dag,
då ansökan därom gjorts, eller, där jämkningen ulan ansökan beslutats av
riksförsäkringsanstalten, före dagen för beslutet.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 9 samt. 2 avd. Nr U.

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 14.

Beslut om ersättning skall, så fort ske kan, meddelas den ersättningsberättigade
och utan hinder av förd klagan tillsvidare lända till efterrättelse.

De i 16 § angivna bestämmelserna gälla även sjukdom, som icke förorsakats
av olycksfall.

Lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete
(olycksfallsförsäkringslagen) innehåller i 13 § femte stycket stadganden som
motsvara bestämmelserna i 16 § andra stycket 1927 års militärersättningsförordning.

Någon närmare motivering till bestämmelserna i 13 § femte stycket olycksfallsförsäkringslagen
och 16 § andra stycket militärersättningsförordningen
har icke lämnats vid författningarnas tillkomst.

Till olycksfallsförsäkringslagen och militärersättningsförordningen äro
anknutna författningar rörande försäkring för vissa yrkessjukdomar, ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under hemvärnstjånstgöring, m. m.

Sociala försvarsberedskapskonunittén avlämnade i januari 1941 ett betänkande
med förslag till krigspensionsförordning m. m. (SOU 1941:1). Förslaget
till krigspensionsförordning innehåller i 30 § första stycket stadganden
av följande lydelse:

Inträder, sedan ersättning blivit av riksförsäkringsanstalten bestämd, väsentlig
förändring i de förhållanden, som voro avgörande för ersättningens
bestämmande, skall jämkning i ersättningen äga rum. Sådan jämkning må
dock ej utan särskilda skäl avse ersättning, som belöper å tiden före den dag,
då ansökan därom gjorts, eller, där jämkning beslutats utan ansökan, före
dagen för beslutet.

Som motivering till 30 § anförde kommittén följande:

Bestämmelserna i första stycket överensstämma med ett stadgande i militärersättningsförordningen,
frånsett att jämkning föreslagits kunna ske även
retroaktivt, om särskilda skäl härför finnas. Rätt lång tid kan understundom
komma att förflyta, innan riksförsäkringsanstalten erhåller kännedom om
inträdd förbättring eller försämring av den skadades tillstånd eller andra
omständigheter av betydelse för ersättningarnas storlek, varför det torde
vara lämpligt, att anstalten erhåller möjlighet alt i särskilda fall ompröva
ersättningen även för gången tid.

Social vårdskommittén arbetar för närvarande med en allmän revision av
bl. a. militärersättningsförordningen och olycksfallsförsäkringslagen. I 1947
års riksdagsberättelse uppgives beträffande kommitténs verksamhet, att utredningsarbetet
på den sociala olycksfallsförsäkringens område torde kunna
avslutas under år 1947.

Utskottet. Enligt 16 § andra stycket 1927 års militärersättningsförordning må jämkning
i ersättning till skadad äga rum om, sedan ersättningen blivit bestämd,
väsentlig förändring inträder i de förhållanden, vilka voro avgörande för
ersättningens bestämmande. Sådan jämkning må dock ej avse ersättning,
som belöper å tiden före den dag, då ansökan därom gjorts, eller, där jämk -

Andra lagutskottets utlåtande nr 1b.

3

ningen ulan ansökan beslulats av riksförsäkringsanstalten, före dagen för
beslutet. Sistnämnda bestämmelse kan, såsom motionären framhållit, leda
till uppenbart obilliga resultat. Bestämmelsens tillämpning blir alldeles särskilt
stötande, då den skadades tillstånd är sådant, att underrättelse om inträdd
försämring icke kan komma riksförsäkringsanstalten tillhanda utan
betydande tidsutdräkt. Enligt utskottets mening bör därför en uppmjukning
av bestämmelsen äga rum.

Socialvårdskommittén arbetar för närvarande med en allmän översyn av
bland annat 1927 års militärersättningsförordning. Detta arbete beräknas
visserligen komma alt avslutas under innevarande år, men enligt utskottets
mening bör en ändring i 16 § andra stycket militärersättningsförordningen
vidtagas utan avbidan å resultatet av den allmänna översynen av förordningen.
Någon olägenhet torde icke uppkomma härigenom. Möjligen bör i
samband med den nu ifrågasatta ändringen i militärersättningsförordningen
motsvarande ändring vidtagas i andra författningar.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

alt riksdagen i anledning av förevarande motion måtte i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning
och förslag — om möjligt till innevarande riksdag — till
sådan ändring av 16 § andra stycket förordningen den
18 juni 1927 (nr 234) om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring, att jämkning i
redan bestämd ersättning må kunna avse även ersättning
som belöper å tiden före den dag, då ansökan därom gjorts,
eller, där jämkningen utan ansökan beslutats av riksförsäkringsanstalten,
före dagen för beslutet.

Stockholm den 13 mars 1947.

På andra lagutskottets vägnar:

ÅKE HOLMBÄCK.

Vid ärendets behandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Holmbäck, Linder*, Wistrand, Forslund,
Löfvander, Hage, fröken Andersson och herr Nils Elowsson;

från andra kammaren: herrar Olovson i Västerås, Byberg, Hermansson,
Holm, Andersson i Gisselås, Andersson i Eskilstuna*, Lundberg och fru
Sandström*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.