Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

1

Nr 2.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter
å tillåggsstat II till riksstaten för budgetåret
1946/47, såvitt propositionen avser jordbruksärenden.

(l:a avd.)

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts till
riksdagen den 3 januari 1947 avlåtna proposition nr 2 angående utgifter å
tillåggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser
framställningar berörande jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande
punkter i propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för den 3 januari 1947 (bilaga 6 s. 31—48 och bilaga 12
s. 79—81).

Driftbudgeten.

Nionde huvudtiteln.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar.

l:o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Täckande av vissa
utgifter vid Alnarps mejeri. I skrivelse den 16 augusti 1946 har styrelsen
för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut hemställt om medgivande
att av för Alnarps mejeri tillgängliga rörelsemedel utbetala i runt
tal 39 000 kronor såsom gottgörelse till vissa av mejeriets mjölkleverantörer,
som under åren 1940—1944 erhållit lägre mjölkpris än andra leverantörer
till mejeriet.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, har — efter redogörelse
för utredningen i ärendet — anfört följande.

»Såsom av den föregående redogörelsen framgår ha under senare år uppstått
vissa svårigheter för Alnarps mejeri att anskaffa de kvantiteter mjölk,
som erfordras för övningar och demonstrationer vid mejeriskolan och högre
mejerikursen, samt försök och undersökningar vid skilda vid Alnarp belägna
institutioner. På grund härav har institutsstyrelsen funnit sig nödsakad att
år 1940 förbinda sig att till vissa nya leverantörer till Alnarps mejeri erlägga

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 10 sand. Nr 2—6.

1

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

Utskottet.

samma mjölkpris, som kunde komma att tillämpas av Lundaortens mejeriförening.
Då denna förenings priser av skäl som institutsstyrelsen anfört
småningom stigit, har institutet kommit att erlägga ett högre mjölkpris till
dessa nya leverantörer än till de tidigare leverantörerna. De sistnämnda, vilkas
antal uppgår till 43, ha nu framställt anspråk på att för tiden den 1 november
1940—den 31 december 1944 erhålla samma mjölkpris som Alnarpsmejeriets
övriga leverantörer erhållit. Härför skulle erfordras ett belopp av i runt
tal 39 000 kronor. Med hänsyn till gällande praxis att samtliga leverantörer
till samma mejeri erhålla betalning efter enhetliga grunder och i betraktande
av svårigheterna för mejeriet att anskaffa erforderliga kvantiteter mjölk vill
jag icke motsätta mig, att ifrågavarande leverantörer till Alnarps mejeri erhålla
gottgörelse för angivna tid med i runt tal 39 000 kronor. Emellertid
torde ett särskilt anslag böra anvisas för ändamålet. Jag förutsätter härvid,
att institutets styrelse för framtiden ordnar mjölktillförseln på sådant sätt,
att anspråk av förevarande art icke komma att framställas.»

I förevarande framställning äskas ett belopp av 39 000 kronor för utbetalning
av särskild gottgörelse till vissa av Alnarpsmejeriets leverantörer, som
under åren 1940—1944 erhållit lägre mjölkpris än övriga leverantörer till
mejeriet. Då såsom i ärendet framhållits inom mejerihanteringen plägar tilllämpas
den regeln att samtliga mjölkleverantörer till ett och samma mejeri
erhålla betalning efter enhetliga grunder och då Alnarpsmejeriet synes ha
haft vissa svårigheter att anskaffa erforderliga kvantiteter mjölk, finner utskottet
sig böra godtaga Kungl. Maj ds förslag. I likhet med departementschefen
vill utskottet emellertid understryka vikten av att institutets styrelse
för framtiden ordnar mjölktillförseln så att liknande anspråk undvikas.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trådgdrdsinstitut:
Täckande av vissa utgifter vid Alnarps mejeri
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa
ett anslag av 39 000 kronor.

2:o) Bidrag till Norrlands trädgårdsskola i Söråker. Enligt ett den 15

mars 1932 dagtecknat kontrakt mellan lantbruksstyrelsen å statens vägnar,
å ena, samt Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
läns hushållningssällskap, å andra sidan, har styrelsen under vissa
närmare angivna villkor upplåtit till sällskapen från och med den 1 januari
1932 till och med den 31 december 1951 nyttjanderätten till vissa fastigheter
under Söråker nr 5 i Hässjö socken, Västernorrlands län. Å fastigheterna
skulle genom sällskapens försorg enligt av lantbruksstyrelsen godkänd plan
inrättas och under kontraktstiden underhållas en trädgårdsskola, benämnd
Norrlands trädgårdsskola i Söråker. Sällskapen berättigades att disponera

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

3

över visst donationsbelopp, ett av Västernorrlands läns hushållningssällskap
för ändamålet till förfogande ställt belopp och ett skolan av lotterimedel tilldelat
belopp samt ägde dessutom att under den tid, överenskommelsen gällde,
för skolans upprätthållande årligen uppbära statsunderstöd med 16 000 kronor.
Därest med skolegendomens underhåll och skötsel samt skolans upprätthållande
förenade kostnader icke helt täcktes av donationsbeloppet och
statsunderstöd samt av trädgårdsrörelsen eller eljest inflytande inkomster,
skulle bristen gäldas till en sjättedel av ett vart av Gävleborgs, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens läns hushållningssällskap och till två sjättedelar
av Västernorrlands läns hushållningssällskap. Skulle det årliga statsunderstödet
indragas eller minskas eller befinnas otillräckligt för driftens
upprätthållande, ägde sällskapen var för sig uppsäga kontraktet att upphöra
att gälla den 1 januari efter minst sexton månader dessförinnan skedd uppsägning.

Bidrag av statsmedel ha därefter årligen utgått till skolan. Ett särskilt bidrag
å 30 000 kronor har dessutom beviljats för täckande av de förluster,
som under åren 1939—1941 uppstått vid driften av skolan.

I skrivelse den 28 september 1946 har styrelsen för Norrlands trädgårdsskola
i Söråker hemställt, att Kungl. Maj:t måtte av tillgängliga medel, förslagsvis
av medel, som avsetts till produktionsfrämjande åtgärder på jordbrukets
område i Norrland och vissa delar av Kopparbergs och Värmlands
län, anvisa ett belopp av 59 000 kronor till täckande av ett per den 31 december
1945 balanserat underskott å skolverksamheten.

Departementschefen har — efter redogörelse för innehållet i skrivelsen
och yttranden av statskontoret och lantbruksstyrelsen — anfört och föreslagit
följande i ärendet.

»Såsom statskontoret framhållit äro ifrågavarande hushållningssällskap enligt
det upprättade kontraktet ansvariga för den uppkomna förlusten om
drygt 59 000 kronor. Med hänsyn till sällskapens mindre goda ekonomiska
ställning vill jag emellertid tillstyrka, att statsbidrag utlämnas för täckande
av förlusten. Såsom villkor härför torde dock böra föreskrivas, att berörda
kontrakt uppsäges, så att frågan om skolans framtida ställning kan
närmare utredas och ordnas på sådant sätt att förluster av förevarande slag
i görligaste mån undvikas. För bidraget erforderligt belopp, 59 000 kronor,
synes böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår i
form av ett obetecknat anslag, benämnt Bidrag till Norrlands trädgårdsskola
i Söråker. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med här angivna grunder bestämma de närmare villkoren för bidragets
erhållande.»

EU fullgörande av de ekonomiska förpliktelser, de norrländska hushållningssällskapen
åtagit sig gentemot Norrlands trädgårdsskola i Söråker, skulle
enligt utskottets mening komma att oskäligt belasta sällskapens redan förut
hårt ansträngda ekonomi. Utskottet tillstyrker därför, att medel anvisas för
täckande av ifrågavarande förlust. Emellertid förutsätter utskottet i likhet

Utskottet.

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

med departementschefen, att verksamheten vid skolan så planlägges, att förluster
av liknande art för framtiden såvitt möjligt undvikas.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Norrlands trädgårdsskola
i Söråker å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47
anvisa ett anslag av 59 000 kronor.

F. Veterinärväsendet m. m.

3:o) Veterinärinrättningen i Skara: Byggnadsarbeten, reservationsanslag.
1944 års riksdag (prop. 188; skr. 402) bemyndigade Kungl. Maj:t att låta
igångsätta byggnadsarbeten för veterinärinrättningen i Skara och anskaffa
inventarier till inrättningen samt att till ett belopp av högst 500 000 kronor
disponera de till statens hästexportberedning inflytande hästförsäljningsmedlen.
Kostnaderna för dessa byggnadsarbeten och för inredning och
utrustning m. in. vid inrättningen beräknades uppgå till 622 100 kronor, varav
328 600 kronor avsågo klinikavdelningen och 293 500 kronor försöksavdelningen.
Sistnämnda belopp skulle enligt särskilt åtagande bestridas av
Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget. De för klinikavdelningen beräknade
kostnaderna, av vilka 305 600 kronor hänförde sig till byggnadsarbeten
och 23 000 kronor till utrustning m. m., skulle enligt riksdagens medgivande
till ett belopp av omkring 300 000 kronor gäldas från hästexportmedlen och
till ett belopp av 34 900 kronor av behållna försäljningsmedel av vissa veterinärinrättningens
fastigheter.

Enligt en av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 24 september 1945 gjord sammanställning
av kostnaderna för byggnadsföretaget uppskattades dessa vid
denna tidpunkt till ett 127 100 kronor högre belopp än vad som ursprungligen
beräknats i förenämnda proposition. Den på försöksavdelningen belöpande
kostnadsökningen har Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget utfäst
sig att ersätta.

Genom beslut den 12 oktober 1945 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att i samråd med veterinärinrättningens i Skara nämnd för en kostnad
av högst 485 000 kronor låta utföra ifrågavarande byggnadsarbeten utom
vad angår den till klinikavdelningen hörande huvudbyggnaden och smedjan,
varjämte Kungl. Maj :t för bestridande av byggnadskostnaderna för sistnämnda
avdelning ställde ett belopp av högst 265 000 kronor av hästexportberedningens
medel till styrelsens förfogande. Vidare anbefallde Kungl. Maj:t
byggnadsstyrelsen att i samråd med nämnden verkställa utredning rörande
ombyggnaden av huvudbyggnaden och smedjan i syfte att i möjligaste mån
nedbringa kostnaderna under de i byggnadsstyrelsens sammanställning angivna
beloppen. I denna hade kostnaderna för ombyggnad av huvudbyggnaden
och smedjan upptagits till 119 000 kronor.

I skrivelse den 17 juli 1946 har byggnadsstyrelsen framlagt den anbe -

Jordbrulcsutskottets utlåtande nr 2.

5

fallda utredningen. Enligt denna skulle kostnaderna för ifrågavarande ombyggnadsarbeten
uppgå till lägst ett omkring 2 800 kronor högre belopp
än det av byggnadsstyrelsen tidigare beräknade. Styrelsen har i detta sammanhang
redogjort för ett alternativt förslag att förlägga de bostäder, som
skulle inrymmas i huvudbyggnaden, till två nya bostadshus. Byggnadskostnaderna
enligt detta alternativ skulle med tillägg för kostnaderna för vissa
av veterinärinrättningens nämnd begärda kompletterande arbeten stiga till
171 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har förordat sistnämnda alternativ.

Styrelsen för veterinärhögskolan har med eget utlåtande den 26 augusti
1946 överlämnat en den 1 augusti 1946 dagtecknad framställning från nämnden
för veterinårinråttningen i Skara angående bestridande av kostnaderna
för förevarande byggnadsarbeten. Nämnden har däri förklarat, att den av
byggnadsstyrelsen beräknade kostnadssumman, 171 000 kronor, enligt nämndens
mening kunde minskas till 165 300 kronor. Nämnden har föreslagit, att
dessa kostnader skulle bestridas dels med 62 000 kronor av de hästförsäljningsmedel,
som enligt beslut vid 1944 års riksdag ställts till Ivungl. Maj ds
disposition, dels med 34 900 kronor, utgörande vissa försäljningsmedel, som
enligt nämnda beslut avsetts skola användas för detta ändamål, dels ock
genom anlitande av behållningen, omkring 68 400 kronor, å professor Hernqvists
donationsfond, vilken av styrelsen för veterinärhögskolan förvaltas
för veterinärinrättningen.

Efter redogörelse för innehållet i byggnadsstyrelsens skrivelse samt yttranden
av statskontoret och justitiekanslersämbetet har föredraganden, statsrådet
Sträng, anfört.

»Såsom av det föregående framgår ha kosnaderna för den år 1944 beslutade
moderniseringen och utbyggnaden av kliniken vid veterinärinrättningen i
Skara visat sig komma att betydligt överskrida den ursprungligen angivna
kostnadsramen. Byggnadskostnaderna skulle sålunda enligt byggnadsstyrelsens
senast gjorda beräkningar uppgå till 386 100 alternativt 396 600 kronor,
medan desamma i propositionen nr 188/1944, som legat till grund för riksdagens
beslut i ämnet, uppskattats till 305 600 kronor. Härtill har i någon
mån medverkat, att huvudbyggnaden vid en ombyggnad befunnits böra
grundförstärkas. Med hänsyn bland annat till omfattningen av de åtgärder,
som därvid ifrågasatts, anser jag mig i likhet med byggnadsstyrelsen böra
förorda, att försöksledaren och klinikchefen ej beredas bostäder i huvudbyggnaden
utan att i stället två nya bostadshus uppföras för dessa befattningshavare.
Jag vill icke heller motsätta mig att de av veterinärinrättningens
nämnd begärda kompletterande arbetena, bestående av bland annat anordnande
av tvättrum och badrum, komma till utförande. Enligt av byggnadsstyrelsen
gjorda kostnadsberäkningar, vilka synas böra godtagas, skulle
i så fall de sammanlagda byggnadskostnaderna för klinikavdelningen stiga
till 435 300 kronor. Hittills ha till byggnadsarbetena vid klinikavdelningen
anvisats 265 000 kronor av det belopp å 500 000 kronor av inflytande hästförsäljningsmedcl,
som i anslutning till beslutet om veterinärinrättningens

6

J ordbruksutskottets utlåtande nr 2.

omorganisation ställts till Kungl. Maj:ts förfogande. Vidare ha av samma
medel 23 000 kronor beviljats till inredning och utrustning av kliniken. Då av
hästförsäljningsmedlen 150 000 kronor avsetts skola användas till forskningar
rörande hästsjukdomar, återstår att disponera ett belopp av 62 000 kronor,
vilket torde böra tagas i anspråk för ifrågavarande byggnadsarbeten. Vidare
böra, såsom förutsatts i propositionen nr 188/1944, de behållna försäljningsmedlen
av vissa veterinärinrättningens fastigheter disponeras för ändamålet.
Det härför disponibla beloppet utgör nu, i enlighet med vad statskontoret
upplyst, 46 750 kronor. För täckande av byggnadskostnaderna skulle sålunda
erfordras ytterligare (435 300 — 265 000 — 62 000 — 46 750 =) i runt tal
61 500 kronor. Förslaget att härför anlita tillgångar ur professor Hernqvists
donationsfond, varvid fonden skulle gottgöras ränta, motsvarande gällande
inteckningsränta, å det kapital, som komme att tagas i anspråk, finner jag
icke ändamålsenligt. Jag förordar, att i stället ett särskilt anslag av 61 500
kronor för täckande av de återstående byggnadskostnaderna äskas å riksstaten.
Med hänsyn till önskvärdheten att byggnadsprogrammet för veterinärinrättningen
genomföres utan dröjsmål synes anslaget, som bör givas reservationsanslags
karaktär, böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för löpande
budgetår.»

Utskottet. I likhet med föredragande statsrådet anser sig utskottet böra tillstyrka,
att två nya bostadshus uppföras vid veterinärinrättningen i Skara i stället
för att huvudbyggnaden vid inrättningen ombygges. För detta ändamål ävensom
för ombyggnaden av smedjan samt de föreslagna kompletterande arbetena
finnas disponibla 62 000 kronor av de till Kungl. Maj ds förfogande
ställda hästförsäljningsmedlen och 46 750 kronor av medel, som erhållits vid
försäljning av vissa veterinärinrättningens fastigheter. Återstoden av byggnadskostnaderna,
i runt tal 61 500 kronor, torde i överensstämmelse med
Kungl. Maj ds förslag höra täckas genom ett för ändamålet anvisat anslag.
Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Veterinärinrättningen i Skara: Byggnadsarbeten
å tillägsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/
47 anvisa ett reservationsanslag av 61 500 kronor.

4:o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Ersättning för viss förlust. I
skrivelse den 17 juni 1946 har styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt
— under förmälan att avlöningsmedel till ett belopp av 10 708 kronor
63 öre gått förlorade genom stöld vid anstalten vid något tillfälle under tiden
den 30 juni—2 juli 1945 — hemställt, att ett belopp av sagda storlek måtte
ställas till anstaltens förfogande för täckande av den sålunda uppkomna förlusten.
över framställningen, därvid fogats bland annat polisutredning i
ärendet, ha yttranden avgivits av statskontoret och justitiekanslersämbetet.

Föredragande statsrådet har i ärendet anfört.

»Såsom framgår av det förut anförda ha de undersökningar, vilka såväl

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

7

genom anstaltsstyrelsens som polismyndighetens försorg verkställts rörande
ifrågavarande tillgrepp, icke lett till något resultat. Det har sålunda icke visat
sig möjligt att utröna vare sig vem som förövat tillgreppet eller huru därvid
närmare tillgått. Såsom justitiekanslersämbetet framhållit, kan utredningen
ej heller anses ha klart ådagalagt, att tillgreppet möjliggjorts genom
försummelse av någon befattningshavare vid anstalten. På grund härav och
med hänsyn till vad ytterligare i ärendet förekommit vill jag icke motsätta
mig, att den genom tillgreppet uppstådda förlusten får stanna å statsverket.

Jag förordar sålunda, att ett belopp av 10 700 kronor ställes till förfogande
för anstaltsstvrelsen till täckande av förlusten. Beloppet synes böra anvisas å
tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår i form av ett obetecknat
anslag, benämnt Statens veterinärmedicinska anstalt: Ersättning för viss förlust.
»

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer i enlighet Utskottet.
härmed,

att riksdagen må till Statens veterinärmedicinska anstalt:
Ersättning för viss förlust å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 10 700 kronor.

I. Fiskeriväsendet.

5:o) Kostnader för komplettering av vissa säkerhetsanordningar till ledning
för fiskefartyg, reservationsanslag. Under åberopande av vad föredragande
statsrådet förut samma dag anfört under nionde huvudtiteln, punkten
Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg, har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att till förenämnda ändamål under förevarande punkt anvisa
ett reservationsanslag av 27 000 kronor.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1946 har chefen för
handelsdepartementet tillkallat särskilda utredningsmän att verkställa utredning
och avgiva förslag rörande frågan i vilken utsträckning och på vilka
villkor lotsstyrelsen borde övertaga vården och förvaltningen av sådana säkerhetsanstalter
till ledning för fiskefartyg, vilka handhades av fiskareorganisationer
eller stode under lantbruksstyrelsens förvaltning, samt i samband
därmed stående spörsmål. Med skrivelse den 14 oktober 1946 ha utredningsmännen
överlämnat betänkande med utredning och förslag angående
säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg. Av betänkandet må här
återgivas följande.

Utredningsmännen ha uttalat, att det vore önskvärt, att lotsstyrelsen övertoge
vård och förvaltning av sådana vid segelled eller öppen kust belägna
till ledning för fisket tillkomna säkerhetsanstalter, som vore av påtagligt
gagn jämväl för handelssjöfarten. Detsamma borde enligt utredningsmännens
mening också gälla anordningar, vilka på grund av svårtillgängligt läge
måste anses erbjuda fiskareorganisationer eller enskilda fiskare svårigheter
i fråga om drift och underhåll. Med utgångspunkt från dessa principer ha
utredningsmännen föreslagit, att lotsstyrelsen från och med budgetåret 1947/

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

48 skulle övertaga vård och förvaltning av vissa säkerhetsanordningar för
fisket, och att samtidigt kostnaderna härför skulle överflyttas från nionde
till tionde huvudtiteln. Förslaget innebär sålunda att 29 fyrar, 1 kummel, 1
lysboj, 2 lys- och ljudbojar, 1 prickboj samt 6 prickar överföras till lotsstyrelsens
förvaltning. Härtill komma 3 fyrar och 2 utsjöprickar, till vilkas
anskaffande medel begärts för budgetåret 1947/48. I samband med lotsstyrelsens
övertagande av dessa anordningar ha utredningsmännen vidare ansett
vissa kompletteringar av den tekniska utrustningen å anordningarna i
fråga erforderliga i syfte att bringa desamma i överensstämmelse med andra,
för den allmänna sjöfarten avsedda säkerhetsanordningar. Kostnaderna härför
ha beräknats till 27 000 kronor. Med hänsyn till angelägenheten av att
dessa arbeten slutfördes om möjligt i början av budgetåret 1947/48 borde,
framhålla utredningsmännen, ett anslag av nämnda storlek anvisas å tillläggsstat
till riksstaten för löpande budgetår, därvid anslaget lämpligen syntes
böra äskas under nionde huvudtiteln.

över betänkandet ha utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen, lotsstyrelsen,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och statskontoret ävensom av vissa
organisationer på fiskerinäringens område. I utlåtandena ha några vägande
erinringar mot utredningsmännens förslag icke framställts. Blekinge läns
havs fiske förening har emellertid yrkat, att lotsverket skulle övertaga ytterligare
ett antal fyrar och säkerhetsanordningar för fisket och annan sjöfart
i Blekinge skärgård. Statskontoret har ifrågasatt, om icke medel för nyanläggning
av säkerhetsanordningar av förevarande slag borde beräknas under
det under tionde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till Lotsverket:
Säkerhetsanstalter för sjöfarten med hänsyn till att dessa medel avsetts att
ställas till lotsstyrelsens förfogande. Vidare har ämbetsverket uttalat, att de
föreslagna ändringsarbetena å de säkerhetsanordningar, som skulle övertagas
av lotsstyrelsen, icke syntes vara av så angelägen beskaffenhet, att härför
erforderliga medel måste anvisas å tilläggsstat.

Sedermera har Kungl. Maj:t genom beslut den 6 december 1946 i anledning
av utredningsmännens förslag förordnat, att vissa i beslutet närmare angivna
säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg från och med budgetåret
1947/48 skola stå under lotsstyrelsens vård och förvaltning.

Föredragande statsrådet har — under nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition
— i hithörande delar anfört följande.

»Såsom framgår av det förut anförda kommer från och med nästa budgetår
ett antal säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg, för vilkas underhåll
och drift medel hittills anvisats under nionde huvudtiteln, att överföras
till lotstyrelsens vård och förvaltning.

I samband med överförandet av dessa säkerhetsanordningar ha utredningsmännen
ansett kompletteringar av den tekniska utrustningen å vissa av anordningarna
erforderliga i syfte att bringa desamma i överensstämmelse med
andra, för den allmänna sjöfarten avsedda säkerhetsanordningar. Då utförandet
av dessa kompletteringsarbeten uppenbarligen kommer att bliva till
gagn icke blott för sjöfarten i allmänhet utan även för fiskerinäringens utövare
har jag intet att erinra mot att medel äskas för ändamålet under nionde
huvudtiteln. Härvid synas de av utredningsmännen verkställda kostnadsberäkningarna,
vilka sluta å 27 000 kronor, böra godtagas. Emellertid torde
det, såsom utredningsmännen anfört, vara önskvärt, att ifrågavarande kom -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

9

pletteringsarbeten äro slutförda i början av nästkommande budgetår. Med
hänsyn härtill har jag för avsikt att i annat sammanhang denna dag föreslå,
att å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår måtte anvisas ett reservationsanslag
av 27 000 kronor till Kostnader för kompletering av vissa säkerhetsanordningar
till ledning för fiskefartyg.»

Utskottet, som återkommer till förevarande spörsmål vid behandlingen av
anslag för nästa budgetår till Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg
(IX H. T. p. 179), tillstyrker framställningen och hemställer följaktligen,

att riksdagen må till Kostnader för komplettering av vissa
säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 27 000 kronor.

J. Skogsväsendet.

6:o) Provisorisk skogsskolekurs, reservationsanslag. Genom beslut den 18
januari 1946 har Kungl. Maj:t uppdragit åt domänstyrelsen och skogsstyrelsen
att gemensamt verkställa utredning rörande behovet av en utökning
av antalet statliga skogsskolor. I gemensam skrivelse den 6 december 1946 ha
domänstyrelsen och skogsstyrelsen — under framhållande av att redan det
förberedande utredningsarbetet utvisat, att det förelåge behov av ett ökat antal
skogvaktare — hemställt om ett anslag av 46 000 kronor för inrättande
och drift under ett år av en provisorisk skogsskola vid Kratte Masugn i Gävleborgs
län.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Såsom framgår av de av domänstyielsen och skogsstyrelsen företagna undersökningarna
råder för närvarande brist på skogsskoleutbildad personal.
De nuvarande utbildningsmöjligheterna äro emellertid starkt begränsade
och motsvara icke behovet av dylik personal. Trots att samtliga skogsskolor
för närvarande mottaga flera elever än vad skolorna äro organiserade för,
ha ett stort antal sökande, som godkänts vid inträdesprov, icke kunnat beredas
plats. Med hänsyn härtill vill jag tillstyrka, att i avbidan på resultatet
av det åt domänstyrelsen och skogsstyrelsen meddelade utredningsuppdraget
en provisorisk skogsskolekurs anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med
ämbetsverkens förslag. I likhet med ämbetsverken vill jag understryka, att
åtgärden har karaktär av ett provisorium. Den kan därför icke anses föregripa
ställningstagandet till de förslag, nyssnämnda utredning kan föranleda.
Ämbetsverkens beräkningar av kostnaden för kursen, vilka sluta å 46 000
kronor, ha icke föranlett någon erinran från min sida. På grund av genomförandet
av den allmänna löneregleringen för befattningshavare i statens
tjänst m. fl. synas emellertid de för löner till föreståndare och yrkeslärare
avsedda beloppen böra höjas med sammanlagt 2 000 kronor. Till bestridande

Utskottet.

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

Utskottet.

Utskottet.

av kostnaderna för kursens anordnande skulle sålunda erfordras ett belopp
av 48 000 kronor. Jag förordar, att ett anslag av denna storlek med reservationsanslags
karaktär nu äskas å tilläggsstat.»

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot förevarande framställning
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Provisorisk skogsskolekurs å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 48 000 kronor.

K. Lantmäteriväsendet.

7 :o) Undersökningar rörande fotogrammetrisk kartläggning för lantmäteriändamål,
reservationsanslag. I skrivelse den 3 juni 1946 har lantmäteristyrelsen
— med överlämnande av en framställning i ämnet från byråchefen
i rikets allmänna kartverk P. Tham och byrådirektören hos styrelsen M.
Glifberg — hemställt, att till styrelsens förfogande måtte ställas ett belopp
av 20 000 kronor för genomförande av vissa undersökningar rörande fotogrammetrisk
kartläggning för lantmäteriändamål.

Efter redogörelse för lantmäteristyrelsens framställning och yttrande av
rikets allmänna kartverk har föredragande statsrådet anfört.

»Såsom lantmäteristyrelsn anfört synas resultaten av hittills företagen fotogrammetrisk
kartläggning ha givit anledning till förmodan, att dylik kartläggning
kan ske icke blott med i stort sett samma noggrannhet, som erhålles
vid nu använda markmätningar, utan även på väsentligt kortare tid än
sistnämnda mätningsmetoder erfordra. De undersökningar, för vilkas genomförande
medel begärts, avse, bland annat, att pröva olika fotogrammetriska
metoder och möjliggöra en jämförelse beträffande den noggrannhet,
som erhålles vid kartframställning enligt fotogrammetriska metoder och
enligt markmätningsmetoder. Då närmare erfarenhet om användbarheten av
fotogrammetriska metoder vid kartläggning för lantmäteriändamål synes
önskvärd, vill jag tillstyrka, att ifrågavarande undersökningar komma till
stånd. Lantmäteristyrelsens kostnadsberäkning, vilken slutar å 20 000 kronor,
föranleder icke nagon erinran från min sida. Då undersökningarna torde
böra slutföras snarast möjligt, synes ett anslag av denna storlek med reservationsanslags
karaktär nu böra äskas å tilläggsstat.»

Med hänsyn till önskvärdheten av att närmare erfarenheter erhållas rörande
fotogrammetrisk kartläggning för lantmäteriändamål tillstyrker utskottet
Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Undersökningar rörande fotogrammetrisk
kartläggning för lantmäteriändamål å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 kronor

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

11

N. Diverse.

8:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts framställning under denna punkt
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kronor.

Kapitalbud geten.

Diverse kapitalfonder.

9:o) Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus. Inkomster
och utgifter för statens lagerhus upptagas å en särskild inkomst- och utgiftsstat
för förevarande fond, vilken stat fastställes av Kungl. Maj:t för
varje budgetår. Det belopp, varmed inkomsterna för ett visst budgetår överstiga
utgifterna under samma budgetår, tillgodoföres den å riksstaten under
driftbudgeten upptagna inkomsttiteln Diverse kapitalfonder. Genom beslut
den 12 juli 1946 har Kungl. Maj:t fastställt inkomst- och utgiftsstat för
fonden för tiden den 1 juli 1946—30 juni 1947. I staten beräknas ett överskott
för sagda tid av i runt tal 41 000 kronor.

I skrivelse den 26 oktober 1946 har statens lagerhus- och fryshusstyrelse
hemställt, att ett belopp av 360 000 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande
för bestridande av kostnaderna för anordnande av torkanläggningar
vid samtliga statliga spannmålslagerhus.

Departementschefen har — efter redogörelse för innehållet i framställningen
och yttranden av statens livsmedelskommission och Svenska spannmålsaktiebolaget
— anfört följande.

»Genom att direkttröskning bland annat med användande av skördetröskor
blivit allt vanligare inom det svenska jordbruket har behovet av anläggningar
för torkning av spannmål ökat. Under de senaste årens osedvanligt nederbördsrika
skördetid och därmed sammanhängande otjänliga bärgningsförhållanden
har detta behov varit särskilt starkt framträdande. Då de statliga
lagerhusen icke äro tillräckligt rustade i detta hänseende, skulle erfordras
att torkanläggningarna vid de flesta av dessa utbyggdes. På grund av rådande
materialknapphet är emellertid det antal dylika anläggningar, som
kan färdigställas före hösten 1947, begränsat. Med hänsyn härtill böra endast
de statliga lagerhus, som i förhållande till beräknad tillförsel av direkttröskad
spannmål äro sämst utrustade, nu komma i fråga för eu dylik
utbyggnad. I enlighet med vad livsmedelskommissionen föreslagit förordar
jag därför, att nya torkanläggningar inredas vid de statliga lagerhusen i

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.

Linköping, Tomelilla och Klagstorp. Mot den gjorda beräkningen av kostnaderna
härför, vilken slutar å 187 000 kronor, har jag icke något att erinra.
För ändamålet torde ett investeringsanslag av denna storlek böra äskas
å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.»

Utskottet. Utskottet anser det i och för sig önskvärt, alt torkanläggningama vid de
flesta statliga lagerhusen utbyggas. Emellertid torde såsom departementschefen
framhållit den rådande materielbristen medföra att allenast ett begränsat
antal torkanläggningar kunna färdigställas före hösten 1947. Utskottet biträder
därför Kungl. Maj:ts förslag, att medel nu beräknas för dylika anläggningar
endast vid lagerhusen i Linköping, Tomelilla och Klagstorp, samt
hemställer förty,

att riksdagen må till Fonden för anordnande av spannmålslagerhus
och kylhus å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 187 000
kronor.

Stockholm den 31 januari 1947.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Alfred
Andersson, Anderberg, Nils Olsson, Näslund och Isaksson; samt

från an d ra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Andersson i Tungelsta,
Ericsson i Sörsjön, Mäler, Lundbom, Larsson i Karlstad och Pettersson i Rosta!