Bankoutskottets utlåtande nr 60.
1
Nr 60.
Utlåtande i anledning av delegerades för riksdagens verk förslag
till tjänste- och familjepensionsbestämmelser för arbetare
vid riksdagens verk.
Delegerade för riksdagens verk ha med skrivelse den 3 juli 1947 till
bankoutskottet överlämnat ett till fullmäktige i riksbanken inkommet, av
fullmäktige med skrivelse den 27 juni 1947 till delegerade vidarebefordrat
betänkande av 1947 års löne- och pensionskommitté för riksdagens verk
med förslag beträffande tjänste- och familjepensionsbestämmelser för arbetare
vid dessa verk. Vad i betänkandet föreslagits har därvid tillstyrkts av
fullmäktige.
Betänkandet är bilagt detta utlåtande.
För egen del ha delegerade anfört, att de förslag, vilka innefattas i betänkandet,
icke heller föranlett erinran från delegerades sida, varför delegerade
hemställt, att utskottet ville föreslå riksdagen dels besluta, att 1947
års tjänste- och familjepensionsreglementen för arbetare skola i tillämpliga
delar gälla för arbetare vid riksdagens verk, räknat från och med den 1 juli
1947, samt att tidigare av riksdagen antagna tjänste- och familjepensionsreglementen
för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk eller
i anslutning till dessa reglementen utfärdade föreskrifter skola från och med
nämnda dag upphöra att gälla, såvitt angår den, å vilken dessa reglementen
erhålla tillämpning, samt att de summariska arbetarpensionsbestämmelser,
som i samband med den allmänna pensionsregleringen komma att bliva gällande
för arbetare i statens tjänst, skola från samma tidpunkt i tillämpliga
delar gälla för arbetare vid riksdagens verk, dels ock bemyndiga delegerade
att meddela de övergångs- och tillämpningsbestämmelser, som av kommittén
förordats eller som eljest kunna befinnas påkallade för pensionsregleringens
genomförande.
De av kommittén föreslagna, av bankofullmäktige och delegerade till- Utskottet.
styrkta förslagen, vilka föregåtts av förhandlingar med civilförvaltningens
personalförbund, finner sig jämväl utskottet böra biträda. Utskottet hemställer
därför,
att riksdagen må
1) besluta
a) att 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen för
arbetare skola i tillämpliga delar gälla för arbetare vid riksBihang
till riksdagens protokoll 1947. 6 samt. Nr 60—61. 1
Bankoutskottets utlåtande nr 60.
dagens verk, räknat från och med den 1 juli 1947, samt att
tidigare av riksdagen antagna tjänste- och familjepensionsreglementen
för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och
pappersbruk eller i anslutning till dessa reglementen utfärdade
föreskrifter skola från och med nämnda dag upphöra
att gälla, såvitt angår den, å vilken förstnämnda reglementen
erhålla tillämpning;
b) att de summariska arbetarpensionsbestämmelser, som
i samband med den allmänna pensionsregleringen komma
att bliva gällande för arbetare i statens tjänst, skola från
samma tidpunkt i tillämpliga delar gälla för arbetare vid
riksdagens verk; samt
2) bemyndiga delegerade för riksdagens verk att meddela
de övergångs- och tillämpningsbestämmelser, som av 1947
års löne- och pensionskommitté för riksdagens verk förordats
eller som eljest kunna befinnas påkallade för pensionsregleringens
genomförande.
Stockholm den 4 juli 1947.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Närvarande: se under utlåtandet nr 58.
1947 ÅRS LÖNE- OCH PENSIONSKOMMITTÉ FÖR
RIKSDAGENS VERK
BETÄNKANDE
med förslag beträffande
PENSIONSBESTÄMMELSER FÖR ARBETARE
VID RIKSDAGENS VERK
Avgivet den 26 juni 1947
Till Herrar Fullmäktige i riksbanken.
Genom beslut den 22 maj 1947 uppdrogo Herrar Fullmäktige åt 1947 års
löne- och pensionskommitté för riksdagens verk att inkomma med förslag
till ändrade tjänste- och familjepensionsbestämmelser för arbetare vid riksbanken.
Vid utförandet av ifrågavarande uppdrag skulle ledamoten av riksbankens
industristyrelse överdirektören Ryno Lundquist deltaga i kommitténs
arbete.
Av kommittén ha förts förhandlingar med civilförvaltningens personalförbund,
som därvid företräddes av förbundsordföranden Joel Andersson samt
representanter för arbetarpersonalen vid riksbankens industrier.
Kommittén får härmed till Herrar Fullmäktige överlämna betänkande med
förslag beträffande pensionsbestämmelser för arbetare vid riksdagens verk.
Nämnda förslag ha vid förhandlingarna biträtts av arbetarpersonalens representanter.
Med hänsyn till att det befunnits lämpligt föreslå att gemensamma
pensionsbestämmelser skola gälla för arbetare vid samtliga riksdagens verk,
får kommittén hemställa, att Herrar Fullmäktige med eget yttrande ville
överlämna förslaget till delegerade för riksdagens verk.
Stockholm den 26 juni 1947.
DAVID HALL
Hjälmar Ekengren
Ryno Lundquist
Folke Ericsson
Sten Widlund
j Claes H. Edgardh.
Pensionsbestämmelser för arbetare inom den allmänna
statsförvaltningen.
Gällande bestämmelser.
För sådana arbetare inom den allmänna statsförvaltningen, med vilkas anställning
ansetts böra förenas rätt till tjänste- och familjepensionsrätt, regleras
för närvarande pensionsförhållandena genom 1942 års tjänste- och familjepensionsreglementen
för arbetare (S. F. S. 1942:452 och 453). Dessa
reglementen innefatta en på avgiftsplikt grundad tjänste- och familjepensionering.
Vid sidan härav förekommer en efter mera summariska grunder ordnad
tjänstepensionering, som ej är förbunden med bidragsplikt. De summariska
arbetarpensionsbestämmelserna äro meddelade i kungörelsen den 30
juni 1942 (nr 696).
I tjänste- och familjepensionsreglementena för arbetare tillämpas en uppdelning
på två pensionsgrupper; till grupp 1 hänföras icke-yrkesarbetare och
till grupp 2 yrkesarbetare. Pensionsunderlagen för manliga och kvinnliga
arbetare inom respektive grupper motsvara de enligt 1941 års allmänna
tjänste- och familjepensionsreglementen för tjänstemän i vissa lönelägen gällande.
Sålunda jämställas manliga icke-yrkesarbetare såväl i fråga om
tjänstepensionsunderlag som familjepensionsunderlag med tjänstemän i lönegraden
Eo 5 och manliga yrkesarbetare med tjänstemän i lönegraden Eo 7.
I fråga om tjänstepensionsunderlagen äro kvinnliga arbetare på motsvarande
sätt jämställda med anställningshavare i lönegraden Ek 5 resp. Ek 7. För
kvinnliga yrkesarbetare och icke-yrkesarbetare gäller ett enhetligt familjepensionsunderlag,
motsvarande det för tjänstemän i lönegraden Eo 1 gällande.
Tilläggsförmåner utgå enligt samma grunder, som gälla för pensioner
enligt allmänna tjänstepensionsreglementet. Pensionsavdragen följa — med
undantag endast för familjepensionsavdragen för kvinnliga arbetare — underlagen
och motsvara således pensionsavdragen för tjänstemän i de lönegrader,
med vilka arbetarna enligt vad ovan sagts likställas. För kvinnliga
arbetare ha familjepensionsavdragen avvägts med hänsyn till att familjepensionsrätten
innefattar endast pension för efterlevande barn. Avdragen ha med
hänsyn till det sätt, varpå pensionsavdragen skola uttagas, upptagits med
veckobelopp.
Enligt de summariska arbetarpensionsbestämmelserna utgående tjänstepensioner
äro graderade efter anställningstidens längd med femårsintervaller
från lägst 15 anställningsår intill ett pensionsmaximum vid 30 anställningsår.
Maximipensionen är avvägd till att motsvara två tredjedelar av tjänstepensionsunderlagen
för icke-yrkesarbetare enligt 1942 års tjänstepensionsreglemente.
Jämväl å dessa pensioner utgå tillägg enligt samma grunder som å
tjänstepensioner enligt allmänna tjänstepensionsreglementet.
7
1947 års penslonsreglering för arbetare.
I propositionen nr 282 till innevarande års riksdag ha framlagts bland annat
förslag till nya arbetarpensionsreglementen (sid. 86—102 och 137—140)
och till ändringar i de summariska arbetarpensionsbestämmelserna (sid.
140 f.).
De ändringar i arbetarpensionsreglemenlena, som innefattas i de framlagda
förslagen, innebära i huvudsak endast en anpassning efter de blivande
pensionsbestämmelserna för tjänstemän. I avseende å tjänste- och familjepensionsunderlagen
avses i allmänhet skola bibehållas hittillsvarande anpassning
efter pensionsunderlagen för extra ordinarie tjänstemän i vissa
lönegrader. Härav följer — med hänsyn till att extra ordinarie tjänstemän
komma att erhålla samma pensionsförmåner som ordinarie tjänstemän i motsvarande
lönegrader — att pensionsunderlagen för arbetare komma att i realiteten
höjas med belopp motsvarande en lönegrad. Liksom för tjänstemännen
kommer en samordning att ske av tjänstepension och folkpension. För de
båda pensionsgrupperna manliga arbetare komma pensionsunderlagen att
överensstämma med underlagen för befattningar, tillhörande lönegraderna
Ce 9 respektive Ce It. Tjänstepensionsunderlagen för kvinnliga icke-yrkesarbetare
respektive yrkesarbetare komma att motsvara de för befattningshavare
i lönegraderna Ce 3 respektive Ce 5 gällande. Såsom av den tidigare
redogörelsen framgått, gäller för närvarande för båda grupperna av kvinnliga
arbetare ett enhetligt familjepensionsunderlag. Enligt reglementsförslaget
skall en differentiering ske, så att kvinnlig yrkesarbetare jämställes med befattningshavare
i lönegraden Ce 5, medan för kvinnlig icke-yrkesarbetare
skall gälla det för lönegraden Ce 4 och lägre lönegrader gemensamma famil
jepensionsunderlaget.
De framlagda reglementsförslagen upptaga inga bestämmelser om pensionsavdrag.
Frågan om en övergång till nettolönesystem jämväl för arbetare
har emellertid ansetts böra lösas successivt. I propositionen uttalas
härom, att en tillämpning av nettolönesystem bör göras beroende av överenskommelse
i samband med blivande löneförhandlingar. Övergångsvis bor
gälla skyldighet för arbetare att vidkännas pensionsavdrag enligt nu gallande
grunder under giltighetstiden för senast ingångna kollektivavtal (kontrakt)
i den mån detta ej förutsätter övergång till nettolönesystem.
I fråga om de nya reglementena må vidare nämnas, att i samband med
slopandet av pensionsavdragen vissa ändringar ansetts böra göras, beträffande
reglerna för tjänstårsberäkning. Tjänstårsberäkningen är nämligen för
närvarande på visst sätt sammankopplad med bidragsplikten. Såsom tjänstar
föreslås nu skola få tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde, under
vilken arbetaren varit underkastad reglementet. Vid tjänstårsberäkningen
skall dock avdrag göras för tid, räknat efter kalendervecka, under vilken arbetaren
av annan anledning än offentligt uppdrag eller militärtjänst icke varit
berättigad åtnjuta någon avlöning.
De framlagda förslagen till ändringar i de summariska arbetarpensionsbestämmeherna
begränsa sig till enbart nya pensionsbelopp. Ifrågavarande
pensioner ba liksom hittills ansetts böra stå i viss! förhållande till tjanstepensionsunderlaget
för icke-yrkesarbetare enligt arbetarpensionsreglementet.
Emellertid har av olika skäl en utjämning av tjänste- och folkpensionsformånerna
icke ansetts böra ifrågakomma beträffande de bär avsedda pensionerna.
De nya pensionsbeloppen ha därför ställts i relation till det grund
-
8
läggande tjänstepensionsunderlaget för icke-yrkesarbetare med frånräknande
av den i pensionsunderlaget ingående utjämningsdelen. De med tillämpning
av angivna beräkningsgrunder erhållna beloppen äro följande.
Pensionsbelopp
Man |
Kvinna |
||
Kronor |
Kronor |
||
Vid |
15—19 tjänstår............ |
. . . 1 116 |
804 |
7> |
20—24 » ............ |
. . . 1 476 |
1 068 |
3» |
25—29 » ............ |
. . 1 836 |
1 320 |
30 tjänstår eller mera...... |
.. . 2196 |
1 584 |
|
Å nämnda |
belopp avses skola utgå rörlig |
t tillägg. |
Gällande pensionsbestämmelser för arbetare vid riksdagens verk.
För arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk gälla av 1943
års riksdag utfärdade tjänste- och familjepensionsreglementen. Dessa trädde
i stället för ett tjänstepensionsreglemente av år 1935 och ett familjepensionsreglemente
av år 1937. För andra arbetare vid riksbanken må enligt riksdagens
bemyndigande bankofullmäktige besluta antingen om tillämpning under
vissa förutsättningar och med vissa avvikelser av de gällande pensionsreglementena
eller om pensionering enligt de för viss arbetarpersonal i statens
tjänst gällande summariska pensionsbestämmelsema. Riksgäldsfullmäktige
äga slutligen besluta om tillämpning av sistnämnda bestämmelser å arbetare
vid övriga riksdagens verk.
De för arbetare vid riksbankens industrier gällande pensionsreglementena
skilja sig från de för arbetare i statens tjänst i allmänhet gällande i huvudsak
endast i fråga om indelningen i pensionsgrupper och avvägningen av
pensionsunderlag och pensionsavdrag. För manliga yrkesarbetare gälla
sålunda tre pensionsgrupper, betecknade 1—3. För dessa grupper
tillämpas underlags- och avdragsbelopp, motsvarande dem, som gälla för
tjänstemän i lönegraderna Eo 13, 11 och 9. För yrkesarbetare gäller sålunda
en icke oväsentligt högre pensionsställning än för övriga yrkesarbetare i statens
tjänst (Eo 7). Detta har motiverats med den särställning i fråga om avlöningsförmåner,
som flertalet arbetare vid riksbankens industrier intoge i
förhållande till närmast jämförliga arbetare vid statsförvaltningen i övrigt.
I förhållande till närmast dessförinnan gällande reglementen har i fråga om
pensionsgrupperna 1 och 2 genomförts en sänkning i relationen till tjänstemännen
med ett lönegradsnummer, medan däremot en motsvarande höjning
med en enhet företagits beträffande pensionsgruppen 3.
För manliga icke-yrkesarbetare, vilka före ikraftträdandet av de nu gällande
pensionsreglementena hänfördes till pensionsgrupp 3, gäller nu en särskild
pensionsgrupp 4. Denna grupp jämställes i likhet med icke-yrkesarbetare
inom den övriga statsförvaltningen med tjänstemän i lönegraden Eo 5.
Den kvinnliga arbetarpersonalen är genomgående hänförd till kategorien
icke-yrkesarbetare och är i pensionshänseende likställd med sådana arbetare
vid statsförvaltningen i övrigt.
De i tjänstepensionsreglementet meddelade huvudgrunderna för fördelningen
på de för manliga yrkesarbetare gällande pensionsgrupperna 1—3 äro
följande.
9
Manliga yrkesarbetare vid sedeltryckeriet ha alltefter löneställningen enligt
tidigare gällande avlöningsbestämmelser hänförts antingen till pensionsgrupp
1 eller pensionsgrupp 2. Vid pappersbruket hänföras till grupperna 1 och 2
arbetare med vissa uppräknade yrkesbeteckningar, medan för övriga yrkesarbetare
gäller pensionsgrupp 3.
I detta sammanhang må vidare beröras vissa av de till reglementena fogade
övergångsstadgandena. De i tjänstepensionsreglementet meddelade grunderna
för fördelningen på pensionsgrupper medförde i vissa fall, att arbetare
hänfördes till lägre pensionsgrupp än som dittills gällt. Genom 2 punkten
övergångsbestämmelserna till tjänstepensionsreglementet har arbetare, för
vilken härigenom det nya tjänstepensionsunderlaget skulle komma att understiga
tidigare gällande underlag med viss förhöjning, tillförsäkrats rätt att
erhålla ett tjänstepensionsunderlag motsvarande förenänmda förhöjda underlag;
dessa komma härigenom att i pensionshänseende ligga mellan sin
tidigare och den närmast lägre pensionsgruppen enligt gällande reglemente.
Jämväl i familjepensionshänseende erhöll den ändrade pensionsgrupperingen
en motsvarande inverkan. Med hänsyn härtill har i 1 punkten första stycket
övergångsbestämmelserna till familjepensionsreglementet meddelats en föreskrift
av liknande innebörd.
Enligt nämnda övergångsstadganden skola i angivna fall såsom tjänsteoch
familjepensionsavdrag alltjämt tillämpas de belopp, som skulle gällt enligt
respektive tidigare gällande reglementen.
Löne- och pensionskommitténs förslag.
Det förslag i fråga om tjänste- och familjepensionsbestämmelser för arbetare
vid riksdagens verk, som kommittén framlägger, utgör resultat av mellan
kommittén och civilförvaltningens personalförbund förda förhandlingar
och har godtagits av personalrepresentanterna. Beträffande förslagets innebörd
och de skäl, som föranlett kommitténs ställningstagande, får kommittén
anföra följande.
Huvudfrågan har varit, huruvida det kunde anses vara motiverat att alltjämt
bibehålla den särställning i pensionshänseende, som flertalet arbetare vid
riksbankens industrier intager i förhållande till närmast jämförliga arbetare
vid statsförvaltningen i övrigt. Den indelning på endast två pensionsgrupper,
som gällt i fråga om arbetarpensioneringen vid den övriga statsförvaltningen
alltsedan den 1 januari 1935, har inneburit, att arbetarpersonal i ett flertal
angränsande lönelägen behandlats såsom en enhet i pensionshänseende. Icke
minst för till kategorien yrkesarbetare hänförlig arbetarpersonal förekomma
lönevariationer inom relativt vida gränser utan att detta ansetts böra medföra
en differentiering i pensionshänseende. Kommittén har med hänsyn till
den allmänna löneutvecklingen för arbetare och til! att numera lönerna för
arbetare vid riksbankens industrier regleras genom kollektivavtal icke funnit
skäl föreligga att — annat än övergångsvis (jämför nedan) — tillämpa
en särställning i pensionshänseende för dessa arbetare. Kommittén förordar
därför, alt de för arbetare inom statsförvaltningen i övrigt föreslagna pensionsgrunderna
skola gälla jämväl för arbetare vid riksbankens industrier.
Den principiella innebörden av nämnda förslag framgår av nedanstående
tabell.
10
A. Tjänstepension.
Nuvarande förmåner |
Föreslagna förmåner |
||||||
Pensionsgrupp |
Under- lag, kr. |
Rörliga tillläggsför- måner 39,4 %, kr. |
Summa kr. |
Pen- sions- grupp |
Begyn- nelse- underlag, kr. |
Slut- under- lag, kr. |
Rörligt |
1................ |
3 072 |
1 210 |
4 282 |
1 |
|||
2................ |
2 760 |
1 087 |
3 847 |
> 2 |
4 008 |
3 216 |
480 |
3................ |
2 484 |
978 |
3 462 |
) |
|||
4................ |
2 076 |
817 |
2 893 |
1 |
3 696 |
2 904 |
443 |
Kvinnliga arbetare |
1 500 |
591 |
2 091 |
1 |
2 772 |
1 980 |
332 |
B. Familjepension.
Nuvarande förmåner |
Föreslagna förmåner |
||||||
Pensionsgrupp |
Under- lag, kr. |
Rörliga tilläggsför- måner 39,4 %, kr. |
Summa kr. |
Pen- sions- grupp |
Under- lag, kr. |
Rörligt |
Summa kr. |
1................ |
1 320 |
520 |
1 840 |
1 |
|||
2................ |
1 188 |
468 |
1 656 |
< 2 |
1 692 |
203 |
1 895 |
3................ |
1 056 |
416 |
1 472 |
) |
|||
4................ |
924 |
364 |
1 288 |
1 |
1 584 |
190 |
1 774 |
Kvinnliga arbetare |
792 |
312 |
1 104 |
1 |
1 296 |
155 |
1 451 |
Med hänsyn till den nuvarande pensionsställningen för de till pensionsgrupperna
1—3 hänförda manliga yrkesarbetama har förslaget dock icke ansetts
böra avse arbetare, som före pensionsregleringen inplacerats i någon
av dessa grupper. Kommittén har framlagt olika alternativa förslag till övergångsbestämmelser
för ifrågavarande kategorier. Personalrepresentanterna
ha därvid givit sin anslutning till att i enlighet med de grunder, som framgå
av nedanstående tabell, skola införas två övergångsgrupper.
Arbetare, |
över- gångs- grupp |
Tjänstepensions- underlag |
Rörligt tillägg |
Familj e-pensions- |
Rörligt tillägg |
Summa |
|
begynnel-seunder-lag, kr. |
slut-under-lag, kr. |
12 %, |
underlag, kr. |
12 %, |
kr. |
||
1 .......... |
4 392 |
3 600 |
527 |
1 872 |
224 |
2 096 |
|
2 .......... |
} A |
||||||
3 .......... |
B |
4 152 |
3 360 |
498 |
1 764 |
211 |
1 975 |
De för övergångsgrupp A föreslagna underlagen ligga mitt emellan de nya
pensionsunderlagen för tjänstemän i lönegraderna Ce 13 och 14, medan underlagen
för övergångsgrupp B överensstämma med motsvarande underlag
för tjänstemän i lönegraden Ce 12. Rörligt tillägg avses skola utgå efter
samma grunder som för övriga pensioner.
I redogörelsen för de gällande tjänste- och familjepensionsreglementena
för riksbankens arbetare erinrades om, att för vissa arbetare övergångsvis
11
tillämpades på visst sätt förhöjda pensionsunderlag enligt tidigare gällande
reglementen. Jämväl för dessa arbetare böra tillämpas ovannämnda övergångsbestämmelser.
Avgörande för inplaceringen i övergångsgrupp bör därvid
vara, vilken nuvarande pensionsgrupp vederbörande skulle ha tillhört vid
tillämpning av huvudbestämmelserna i nu gällande reglementen.
Frågan om slopande av pensionsavdragen bör bli beroende av framlida
kollektivavtalsuppgörelse. Tillsvidare synes böra gälla skyldighet att vidkännas
pensionsavdrag i enlighet med omedelbart före pensionsregleringens
ikraftträdande gällande grunder. I den mån så prövas lämpligt böra dock i
stället för veckobelopp kunna tillämpas månadsbelopp.
Hittills ha parallellt med för arbetare vid den övriga statsförvaltningen
gällande pensionsreglementen gällt särskilda reglementen för arbetare vid
riksbankens industrier. Bortsett från skiljaktigheter i fråga om pensionsgrapperingen
och avvägningen av avdrags- och underlagsbelopp ha de för riksbanken
gällande reglementena i tillämpliga delar i stort sett överensstämt
med de för övriga statens arbetare gällande reglementena. Ovannämnda mera
väsentliga skiljaktigheter skulle vid genomförande av löne- och pensionskommitténs
i det föregående framlagda förslag komma att bortfalla. Härigenom
aktualiseras frågan om de nya bestämmelsernas utformning och jämväl
om utsträckande av deras tillämplighet till andra arbetare vid riksdagens
verk än vid riksbankens industrier.
Löne- och pensionskommittén har funnit, att med kommitténs utgångspunkter
något behov icke längre föreligger av att fastställa särskilda pensionsreglementen
för arbetare inom här ifrågavarande område. De särföreskrifter,
som i fortsättningen komma att erfordras, avse nämligen, förutom
övergångsbestämmelser, huvudsakligen endast att reglera vilket organ eller
vilken myndighet befogenheter i olika hänseenden skola tillkomma och synas
kunna meddelas i särskild ordning.
I sistnämnda avseende synes det böra ankomma på delegerade för riksdagens
verk att verkställa prövning eller utöva den befogenhet, som enligt It §
1 mom., 19 § 3 mom. och 20 § tjänstepensionsreglementet samt 13 § familjepensionsreglementet
tillkommer Kungl. Maj:t.
De befogenheter, som eljest enligt tjänste- och familjepensionsreglementena
tillkomma Kungl. Maj:t, böra utövas av bankofullmäktige såvitt avser arbetare
anställda hos riksbanken och av riksgäldsfullmäktige i fråga om arbetare
vid övriga riksdagens verk. 1 fall, som avses i 4 § 1 mom. andra stycket
och 5 § 1 mom. tjänstepensionsreglementet samt 3 § 1 mom. familjepensionsreglementet,
böra dock bankofullmäktige i anslutning till vad för närvarande
gäller kunna delegera befogenheten till riksbankens industristyrelse.
Med »vederbörande verks styrelse» eller »vederbörande myndighet» bör
förstås bankofullmäktige (efter fullmäktiges bemyndigande industristyrelsen)
respektive riksgäldsfullmäktige.
Det må i detta sammanhang påpekas, att vissa i arbetarpensionsreglementena
meddelade bestämmelser torde komma att sakna aktualitet i fråga om
arbetare vid riksdagens verk.
I konsekvens med den av kommittén intagna ståndpunkten böra för arbetare
vid riksdagens verk i tillämpliga delar gälla av Kungl. Maj:t utfärdade
eller meddelade tillämpningsföreskrifter till pensionsrcglementena. De speciella
tillämpningsföreskrifter, soin i anledning av vad i det föregående anförts
kunna anses erforderliga, synes det böra få ankomma på delegerade
all meddela.
12
Delegerade torde vidare böra erhålla bemyndigande att utfärda de övergångsbestämmelser,
som i det föregående förutsatts skola gälla för arbetare,
vilka tillhöra någon av de högsta pensionsgrupperna, eller som eljest erfordras
för pensionsregleringens genomförande.
Den pensionsålder, som för närvarande tillämpas för här ifrågavarande
arbetargrupper, är liksom för arbetare i allmänhet i statens tjänst 60 år.
Kommittén hyser för sin del den uppfattningen att en höjning av pensionsåldern
till 63 år i och för sig lämpligen kunde genomföras med hänsyn till
arbetsförhållandena inom föx-evarande område. Frågan om en dylik höjning
har också berörts vid de förda förhandlingarna med civilförvaltningens personalförbund,
därvid personalen förklarat sig icke för närvarande kunna tillstyrka
ett sådant förslag. Efter övervägande av de skäl, som kunna åberopas
för eller mot att nu vidtaga en höjning, har kommittén — utan att frångå
sin principiella uppfattning — icke ansett sig böra framlägga förslag av
denna innebörd. Därav följer att den i 1947 års tjänstepensionsreglemente
fastställda pensionsåldern av 60 år kommer att tillsvidare även i fortsättningen
gälla för ifrågavarande personalgrupper.
I det föregående har redogjorts för de föreslagna ändringarna i de genom
kungörelse den 30 juni 1942 (nr 696) meddelade summariska arbetarpensionsbestämmelserna.
Kommittén finner lämpligt, att jämväl dessa pensionsbestämmelser
i tillämpliga delar skola äga giltighet‘för arbetare vid riksdagens
verk samt att bankofullmäktige i vad avser anställningshavare vid riksbanken
och riksgäldsfullmäktige i vad avser övrig personal skola erhålla befogenhet
besluta beträffande denna pensionering.
Kommittén vill slutligen erinra om att med stöd av bestämmelse i allmänna
tjänstepensionsreglementet, motsvarande den i 1 § 2 mom. förslaget till 1947
års tjänstepensionsreglemente för riksdagens verk upptagna, beslut om pensionsrätt
enligt för tjänstemän gällande grunder meddelats beträffande arbetsledande
personal vid den allmänna statsförvaltningen, vilkens löneställning
motiverade bättre pensionsförmåner än som kunde utgå enligt för arbetare
gällande pensionsbestämmelser. Nämnda fråga synes ha aktualitet beträffande
vissa arbetsledande förmän vid riksbankens industrier. Ovannämnda
för riksdagens verk föreslagna bestämmelse inrymmer bemyndigande
för delegerade att meddela beslut av denna innebörd. Kommittén förutsätter,
att delegerade taga under övervägande att tillämpa bestämmelsen på
ifrågavarande förmän.
Hemställan.
Under åberopande av vad i det föregående anförts och föreslagits får kommittén
hemställa, att förslag avlåtes till riksdagens bankoutskott med anhållan,
att utskottet ville föreslå riksdagen
1) besluta
a) att 1947 års tjänste- och familjepensionsreglementen för arbetare skola
i tillämpliga delar gälla för arbetare vid riksdagens verk, räknat från och
med den 1 juli 1947, samt att tidigare av riksdagen antagna tjänste- och
familjepensionsreglementen för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och
13
pappersbruk eller i anslutning till dessa reglementen utfärdade föreskrifter
skola från och med nämnda dag upphöra att gälla, såvitt angår den å vilken
dessa reglementen erhålla tillämpning,
b) att de summariska arbetarpensionsbestämmelser, som i samband med
den allmänna pensionsregleringen komma att bliva gällande för arbetare i
statens tjänst, skola från samma tidpunkt i tillämpliga delar gälla för arbetare
vid riksdagens verk; samt
2) bemyndiga delegerade att meddela de övergångs- och tillämpningsbestämmelser,
som ovan av kommittén förordats eller som eljest kunna befinnas
påkallade för pensionsregleringens genomförande.
! K.