Bankoutskottets utlåtande nr 37.
1
Nr 37.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till förordning om ändring i förordningen den 17 maj
1935 (nr 176) angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
m. m.
I en den 7 mars 1947 dagtecknad proposition, nr 154, som hänvisats till
bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Maj:t, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att
dels antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning om ändring i förordningen den 17 maj 1935 (nr 176) angående
konungariket Sveriges stadshypotekskassa;
2) förordning om ändring i förordningen den 17 maj 1935 (nr 177) angående
grunderna för stadshypoteksföreningars bildande och verksamhet; samt
3) förordning angående ändring i förordningen den 3 augusti 1929 (nr
256) om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar;
dels ock besluta att staten skall, för ökning av konungariket Sveriges stadshypotekskassas
grundfond, genom fullmäktige i riksgäldskontoret ställa till
förfogande svenska statens tre och en halv procent obligationer, ouppsägbara
från innehavarens sida, till ett nominellt belopp av 50 miljoner kronor
med rätt för kassan att i enlighet med de i förordningen angående kassan
givna bestämmelserna taga sagda obligationer i anspråk.
Berörda författningsförslag äro av följande lydelse:
Förslag
till
Förordning
om ändring i förordningen den 17 maj 1935 (nr 176) angående
konungariket Sveriges stadshypotekskassa.
Härigenom förordnas, att §§ 2—4, 7 och 8 förordningen den 17 maj 1935
angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa1 skola erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives.
1 Senaste lydelse av §§ 2 och 3 se 1946:97.
Bihang till riksdagens protokoll 10A7. S samt. Nr 37. 1
2
Bankoutskottets utlåtande nr 37.
Nuvarande lydelse:
§ 2.
Såsom grundfond för hypotekskassan
ställer staten genom fullmäktige
i riksgäldskontoret till förfogande
svenska statens tre och en halv procent
obligationer, ouppsägbara från
innehavarens sida, till ett nominellt
belopp av etthundrafemtio miljoner
kronor.
Grundfondsobligationerna fortfara
— — — äro fullgjorda.
Grundfondsobligationer må, — —
— kassans likvidation.
Då grundfondsobligationer---
anspråk tagna.
§3.
Därest grundfonden skulle, genom
på hypotekskassans rörelse i dess helhet
uppkomna förluster, nedgå till
etthundrafyrtio miljoner kronor, må
kassan icke upptaga nytt lån, med
mindre Konungen därtill lämnar tillstånd.
Om grundfonden av sådan anledning
skulle nedgå till etthundratrettio
miljoner kronor, må nytt lån
icke upptagas, med mindre riksdagen
på Konungens framställning det medgiver.
Kassans styrelse---nu sagts.
§ 4.
För anskaffande---- fastställd
amortering.
Sammanlagda beloppet av kassans
utelöpande obligationer må icke vid
något tillfälle uppgå till mera än tio
gånger det belopp, kassans grundfond
och reservfond tillhopa utgöra.
De av--— hos riksgäldskon
toret.
Av kassan —--låneavtalet be
stämd.
Föreslagen lydelse:
§ 2.
Såsom grundfond för hypotekskassan
ställer staten genom fullmäktige
i riksgäldskontoret till förfogande
svenska statens tre och en halv procent
obligationer, ouppsägbara från
innehavarens sida, till ett nominellt
belopp av tvåhundra miljoner kronor.
Grundfondsobligationerna fortfara
— — — äro fullgjorda.
Grundfondsobligationer må, — —
—■ kassans likvidation.
Då grundfondsobligationer--—
anspråk tagna.
§3.
Därest grundfonden skulle, genom
på hypotekskassans rörelse i dess helhet
uppkomna förluster, nedgå till
etthundraåttiofem miljoner kronor,
må kassan icke upptaga nytt lån, med
mindre Konungen därtill lämnar tillstånd.
Om grundfonden av sådan anledning
skulle nedgå till etthundrasjuttiofem
miljoner kronor, må nytt
lån icke upptagas, med mindre riksdagen
på Konungens framställning det
medgiver.
Kassans styrelse---nu sagts.
§ 4.
För anskaffande---fastställd
amortering.
Sammanlagda beloppet av kassans
utelöpande obligationer må icke vid
något tillfälle uppgå till mera än tio
gånger grundfondens belopp.
De av--— hos riksgäldskon
toret.
Av kassan---låneavtalet be
stämd.
Bankoutskottets utlåtande nr 37.
3
Nuvarande lydelse:
I den —---äldre lån.
För tillfälliga,---av rörelse
medel.
Beslut om —--utsedde leda
moten.
§ 7.
Hypotekskassans behållna —--
sammanhängande syfte.
Reservfonden skall användas till
gäldande av förluster, som uppkommit
å kassans rörelse i dess helhet.
Har hypoteksförening lidit förluster,
som icke kunna täckas med föreningens
säkerhetsfond eller eljest
utan anlitande av medlemmarnas ansvarighet
för föreningens förbindelser,
må kassans styrelse bevilja föreningen
erforderlig försträckning ur
kassans reservfond att återgäldas på
sått och inom Hd, som av styrelsen
bestämmes.
§ 8.
Inflyta till hypotekskassan medel,
som icke genast kunna användas till
infriande av dess förbindelser eller
till utlåning åt hypoteksföreningar,
äger kassan att göra sådana medel
fruktbärande på kortare tid genom
medlens insättande i bankinrättning
eller genom deras placering i statens,
allmänna hypoteksbankens eller hypotekskassans
egna obligationer eller
Föreslagen lydelse:
I den---äldre lån.
För tillfälliga,---av rörelse
medel.
Beslut om — — — utsedde ledamoten.
§ 7.
Hypotekskassans behållna--—-
sammanhängande syfte.
Har hypoteksförening lidit förluster,
som icke kunna täckas med föreningens
säkerhetsfond eller eljest
utan anlitande av medlemmarnas ansvarighet
för föreningens förbindelser,
må kassans styrelse bevilja föreningen
bidrag utan återbetalningsskyldighet
ur kassans reservfond med
belopp motsvarande högst hälften av
reservfonden. Sådant bidrag må dock
icke lämnas med mindre ombud för
hypoteksföreningarna beretts tillfälle
att yttra sig i frågan å ombudsstämma.
1 övrigt må kassans reservfond användas
endast till gäldande av förluster,
som uppkommit å kassans
rörelse i dess helhet.
§ 8.
Inflyta till hypotekskassan medel,
som icke genast kunna användas till
infriande av dess förbindelser eller
till utlåning åt hypoteksföreningar,
äger kassan att göra sådana medel
fruktbärande på kortare tid genom
medlens insättande i bankinrättning
eller genom deras placering i statens,
allmänna hypoteksbankens eller hypotekskassans
egna obligationer eller
4
Bankoutskottets utlåtande nr 37.
Nuvarande lydelse:
mot fullgod säkerhet av sådana obligationer
eller av inteckning i stadsfastighet.
Föreslagen lydelse:
mot fullgod säkerhet av sådana obligationer
eller av inteckning i fast
egendom i stad eller tomträtt till i stad
belägen tomt.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1948.
Förslag
till
Förordning
om ändring i förordningen den 17 maj 1935 (nr 177) angående
grunderna för stadshypoteksföreningars bildande och verksamhet.
Härigenom förordnas, att §§ 1, 6—8, 10 och 11 förordningen den 17 maj
1935 angående grunderna för stadshypoteksföreningars bildande och verk
-
samhet1 skola erhålla ändrad lydelse
Nuvarande lydelse:
§ 1.
Hypoteksföreningar av fastighetsägare
i rikets städer och med städer
jämförliga samhällen (stadshypoteksföreningar)
hava till ändamål att med
de medel, som från konungariket Sveriges
stadshypotekskassa erhållas, tillhandahålla
sina medlemmar lån mot
sådan säkerhet av inteckning, som nedan
omförmäles.
§ 6.
Hypoteksförening må meddela lån
allenast mot säkerhet av inteckning i
bebyggd, huvudsakligen för bostads
-
pa sätt nedan angives.
Föreslagen lydelse:
§ 1.
Hypoteksföreningar av fastighetsägare
och tomtråttshavare i rikets städer
och med städer jämförliga samhällen
(stadshypoteksföreningar) hava
till ändamål att med de medel, som
från konungariket Sveriges stadshypotekskassa
erhållas, tillhandahålla sina
medlemmar lån mot säkerhet av inteckning
i fast egendom eller tomträtt.
§ 6.
Hypoteksförening må meddela lån
allenast mot säkerhet av inteckning i
fast egendom eller tomträtt. För be
-
1 Senaste lydelse av § 8 se 1946:98.
Bankoutskottets utlåtande nr 37.
5
Nuvarande lydelse:
ändamål eller till affärslokaler avsedd
nöjaktigt brandförsåkrad fastighet,
som är belägen inom föreningens
verksamhetsområde. Säkerheten skall
gälla för låntagareris samtliga förpliktelser
till föreningen.
För förenings---kassan med
giva.
§ 7.
Fastighet, vård lån sökes, skall besiktigas
och värderas av ojäviga värderingsmän,
som för sådant ändamål
särskilt utsetts av hypoteksföreningens
styrelse. För värderingsmännen skall
gälla instruktion, som tillika med formulär
för värderingsinstrument fastställes
av hypotekskassans styrelse;
beslut härom må icke av styrelsen fattas,
med mindre styrelsens samtliga
ledamöter äro tillstädes och beslutet
biträtts av den av Konungen förordnade
ordföranden eller den av fullmäktige
i riksgäldskontoret utsedde
ledamoten.
Vid värderingen, som avser att till
ledning för belåningen bestämma
fastighetens varaktiga värde (uppslcattningsvärde),
skall hänsyn tagas
till alla föreliggande och beräkneliga
omständigheter, som kunna påverka
Föreslagen lydelse:
viljande av lån erfordras vidare, att
deh fasta egendomen eller den med
tomträtt upplåtna tomten år belägen
inom föreningens verksamhetsområde,
att därå finnes uppförd byggnad,
som är nöjaktigt brandförsåkrad och
som huvudsakligen år avsedd för bostadsändamål
eller till affärslokaler,
samt att dd fråga är om lån mot säkerhet
av inteckning i tomträtt hypotekskassans
styrelse godkänt det avtal
varigenom tomträtten upplåtits.
Säkerhet, som i första stycket avses,
skall gälla för låntagarens samtliga
förpliktelser till föreningen.
För förenings---kassan med
giva.
§ 7.
Innan lån mot säkerhet av inteckning
i fast egendom eller tomträtt
beviljas, skall den fasta egendomen
eller byggnad, som uppförts å den med
tomträtt upplåtna tomten, besiktigas
och värderas av ojäviga värderingsmän,
som för sådant ändamål särskilt
utsetts av hypoteksföreningens
styrelse. För värderingsmännen skall
gälla instruktion, som tillika med formulär
för värderingsinstrument fastställes
av hypotekskassans styrelse;
beslut härom må icke av styrelsen fattas,
med mindre styrelsens samtliga
ledamöter äro tillstädes och beslutet biträtts
av den av Konungen förordnade
ordföranden eller den av fullmäktige i
riksgäldskontoret utsedde ledamoten.
Vid värderingen, som avser att till
ledning för belåningen bestämma det
varaktiga värdet (uppskattningsvärdet)
å den fasta egendomen eller ä
byggnad, som uppförts å den med
tomträtt upplåtna tomten, skall hän
-
6
Bankoutskottets utlåtande nr 37.
Nuvarande lydelse:
detta värde. Är byggnad huvudsakligen
avsedd till andra affärslokaler
än kontor eller butiker eller till sådana
bostäder, kontor eller butiker,
som icke kunna förutses svara mot ortens
förhållanden, eller är byggnad av
säregen beskaffenhet med hänsyn till
sin belägenhet eller storlek i förhållande
till andra för samma ändamål
avsedda byggnader i orten eller därigenom
att den helt eller till övervägande
del anordnats för visst speciellt
ändamål eller av annan liknande anledning,
må uppskattningsvärdet icke
sättas högre än till det värde som,
med hänsyn tagen även till kostnad
för erforderlig omändring eller ombyggnad,
kan beräknas för det fall att
byggnaden skall användas endast till
sedvanliga bostäder, kontor eller butiker.
Fastighet, vård lån meddelas, skall
vara brandjörsåkrad i inländsk, med
vederbörligen stadfäst reglemente försedd
försäkringsinrättning, som kassans
styrelse finner erbjuda full säkerhet.
§ 8.
Amorteringslån må av hypoteksförening
beviljas intill högst hälften
av uppskattningsvärdet, med iakttagande
därav att lånebeloppet icke får
överstiga hälften av fastighetens vid
taxering enligt kommunalskattelagen
åsatta värde; dock må, i den mån hypotekskassans
styrelse det medgiver,
sådana lån kunna meddelas intill ett
belopp, ej överstigande sex tiondelar
av vare sig uppskattningsvärdet eller
taxeringsvärdet.
Föreslagen lydelse:
syn tagas till alla föreliggande och beräkneliga
omständigheter, som kunna
påverka detta värde. Är byggnad huvudsakligen
avsedd till andra affärslokaler
än kontor eller butiker eller
till sådana bostäder, kontor eller butiker,
som icke kunna förutses svara
mot ortens förhållanden, eller är
byggnad av säregen beskaffenhet med
hänsyn till sin belägenhet eller storlek
i förhållande till andra för samma
ändamål avsedda byggnader i orten
eller därigenom att den helt eller till
övervägande del anordnats för visst
speciellt ändamål eller av annan liknande
anledning, må uppskattningsvärdet
icke sättas högre än till det
värde som, med hänsyn tagen även
till kostnad för erforderlig omändring
eller ombyggnad, kan beräknas
för det fall att byggnaden skall användas
endast till sedvanliga bostäder,
kontor eller butiker.
Brandförsäkring, som i § 6 första
stycket avses, skall vara meddelad av
inländsk, med vederbörligen stadfäst
reglemente försedd försäkringsinrättning,
som kassans styrelse finner
erbjuda full säkerhet.
§ 8.
Amorteringslån må av hypoteksförening
beviljas intill högst hälften
av uppskattningsvärdet, med iakttagande
därav att lånebeloppet icke får
överstiga hälften av det värde, som
vid taxering enligt kommunal skattelagen
dsatts den fasta egendomen eller
byggnad, som uppförts å den med
tomträtt upplåtna tomten; dock må,
i den mån hypotekskassans styrelse
det medgiver, sådana lån kunna meddelas
intill ett belopp, ej överstigan
-
Bankoutskottets utlåtande nr 37.
7
Nuvarande lydelse:
Fasta lån kunna meddelas intill
samma belopp, som må utlämnas såsom
amorteringslån; dock må fasta
lån å längre tid än tio år meddelas
endast intilf två tredjedelar av nämnda
belopp, där den belånade fastighetens
huvudbyggnad icke är av sten
eller annat lika hållbart byggnadsämne.
I intet fall må dock lånesumman
överstiga det belopp, till vilket fastigheten
är brandförsäkrad. Lån må ej
heller meddelas till lägre belopp än
ettusen kronor.
§ 10.
Den årliga avbetalningen å amorteringslån
skall utgöra minst en halv
procent, då den belånade fastighetens
huvudbyggnad är av sten eller
annat lika hållbart byggnadsämne,
samt minst en procent, då densamma
är av mindre hållbart ämne.
I mån — — — oguldna kapitalbelopp.
§ 11.
övergår belånad fastighet till ny
ägare, skall denne, om han vill behålla
lånet, inom sex månader från
den dag, då han blev ägare av fastigheten,
hos hypoteksföreningens styrelse
göra anmälan om lånets övertagande.
Sker det ej, eller finner styrelsen
den nye ägaren icke kunna
Föreslagen lydelse:
de sex tiondelar av vare isig uppskattningsvärdet
eller taxeringsvärdet.
Fasta lån kunna meddelas intill
samma belopp, som må utlämnas såsom
amorteringslån; dock må fasta
lån å längre tid än tio år meddelas
endast intill två tredjedelar av nämnda
belopp, där huvudbyggnaden å
den fasta egendomen eller å den med
tomträtt upplåtna tomten icke är av
sten eller annat lika hållbart byggnadsämne.
I intet fall må dock lånesumman
överstiga det belopp, till vilket byggnad
å den fasta egeiidomen eller å
den med tomträtt upplåtna tomten
är brandförsäkrad. Lån må ej heller
meddelas till lägre belopp än ettusen
kronor.
§ 10.
Den årliga avbetalningen å amorteringslån
skall utgöra minst en halv
procent, då huvudbyggnaden å den
fasta egendomen eller å den med
tomträtt upplåtna tomten är av sten
eller annat lika hållbart byggnadsämne,
samt minst en procent, då
densamma är av mindre hållbart
ämne.
I mån — — — oguldna kapitalbelopp.
§ 11-
Övergår belånad fast egendom eller
tomträtt till ny ägare eller tomträttshavare,
skall denne, om han vill
behålla lånet, inom sex månader från
den dag, då han blev ägare av den
fasta egendomen eller tomträtten
övergick till honom, hos hypoteksföreningens
styrelse göra anmälan om
8
Bankoutskottets utlåtande nr 37.
Nuvarande lydelse:
godkännas som låntagare, äger styrelsen
rätt att uppsäga lånet att inbetalas
efter ett år.
Försummar låntagare---med
ränta.
Har belånad fastighet genom vanvård
eller annorledes under lånetiden
minskats i värde, så att panten icke
anses innebära betryggande säkerhet,
äger föreningens styrelse, därest gäldenären
ej lämnar nöjaktig fyllnadssäkerhet,
uppsäga lånet att helt eller
delvis inbetalas efter ett år eller, om
sådant med hänsyn till föreliggande
omständigheter prövas erforderligt,
tidigare. Nedsättning av fastighets
taxeringsvärde skall icke ensam för
sig anses såsom tillräcklig grund för
sådan åtgärd, som nu är sagd.
Föreslagen lydelse:
lånets övertagande. Sker det ej eller
finner styrelsen den nye ägaren eller
tomträttshavaren icke kunna godkännas
som låntagare eller underlåter
tomträttshavaren att inom sex månader
efter därom erhållen anmodan
från styrelsen söka inskrivning av sitt
fång till tomträtten, äger styrelsen
rätt att uppsäga lånet att inbetalas efter
ett år.
Försummar låntagare —--med
ränta.
Har belånad fast egendom eller
tomträtt genom vanvård av byggnad
eller annorledes under lånetiden minskats
i värde, så att panten icke anses
innebära betryggande säkerhet, äger
föreningens styrelse, därest gäldenär
ren ej lämnar nöjaktig fyllnadssäkerhet,
uppsäga lånet att helt eller
delvis inbetalas efter ett år eller, om
sådant med hänsyn till föreliggande
omständigheter prövas erforderligt,
tidigare. Nedsättning av taxeringsvärde
å den fasta egendomen eller å
byggnad, som uppförts å den med
tomträtt upplåtna tomten, skall icke
ensam för sig anses såsom tillräcklig
grund för sådan åtgärd, som nu är
sagd.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1948.
Bankoutskottets utlåtande nr 37.
9
. Förslag
till
Förordning
angående ändring ji förordningen den 3 augusti 1929 (nr 256) om
Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar.
Härigenom förordnas, att §§ 7—9, 11, 16, 19 samt 22—25 förordningen
den 3 augusti 1929 om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
Nuvarande lydelse:
§ 7.
Kassans behållna —--en re
servfond.
Såsom bidrag---- kassans skul
der.
Reservfondens avkastning---
för föreningarna.
§ 8.
Reservfonden skall placeras i statens,
Sveriges allmänna hypoteksbanks,
konungariket Sveriges stadshypotekskassas
eller Svenska skeppshypotekskassans
obligationer eller i
obligationer, som till den säkerhet de
erbjuda kunna anses jämförliga med
obligationer av något av nyss angiv
-
Föreslagen lydelse:
§ 7.
Kassans behållna —--en re
servfond.
Såsom bidrag---- kassans skul
der.
Reservfondens avkastning ----
för föreningarna.
Har förening lidit förluster, som
icke kunna täckas med föreningens
säkerhetsfond eller eljest utan anlitande
av medlemmarnas ansvarighet för
föreningens förbindelser, må kassans
styrelse bevilja föreningen bidrag utan
återbetalningsskyldighet ur kassans
reservfond med belopp motsvarande
högst hälften av reservfonden. Sådant
bidrag må dock icke lämnas med
mindre ombud för föreningarna beretts
tillfälle att yttra sig i frågan å
ombudsstämma.
§ 8.
Reservfonden skall placeras i statens,
Sveriges allmänna hypoteksbanks,
konungariket Sveriges stadshypotekskassas
eller Svenska skeppshypotekskassans
obligationer eller i obligationer,
som till den säkerhet de erbjuda
kunna anses jämförliga med
obligationer av något av nyss angiv
-
10
Bankoutskottets utlåtande nr 37.
Nuvarande lydelse:
na slag, eller ock mot säkerhet i fullgod
fastighetsinteckning.
§ 9.
Därest kassans förbindelser ej kunna
infrias med anlitande av dess egna
tillgängliga medel, äger kassan infordra
erforderliga tillskott från föreningarna.
För kassans förbindelser svare föreningarna
i förhållande till högsta under
räkenskapsåret oguldna kapitalbeloppen
av sina från kassan erhållna
lån. Kan förening icke fullgöra den
betalningsskyldighet, som till följd av
denna ansvarighet åligger föreningen,
vare övriga föreningar efter nyssnämnda
grund ansvariga för bristen.
§ 11.
Kassan förvaltas — — — antalet
ledamöter.
Konungen utser, för en tid av tre
år i sänder,. två ledamöter och två
suppleanter för dem. Av dessa skall
en ledamot, så ock suppleanten för
honom, äga insikt och erfarenhet beträffande
rörelse för fastig het sbelåning.
Fullmäktige i riksgäldskontoret
utse, likaledes för en tid av tre år i
sänder, en ledamot samt suppleant för
honom. Övriga ledamöter och suppleanter
väljas å ombudsstämman. Vald
ledamot eller suppleant utses för tiden
till den ordinarie ombudsstämma,
som hålles under tredje året efter det,
då valet förrättades.
En av —--inom styrelsen.
Arvoden för —----av Konungen.
Föreslagen lydelse:
na slag, eller ock mot säkerhet i fullgod
inteckning i fast egendom eller
tomträtt.
§ 9.
För kassans förbindelser åro förcnirigarna
ansvariga i förhållande till
högsta under senast förflutna räkenskapsåret
oguldna kapitalbeloppen av
sina från kassan erhållna lån. Kunna
kassans förbindelser icke infrias med
anlitande av dess egna medel, äger
kassan, där så erfordras, efter nämnda
grund infordra tillskott från föreningarna.
Kan förening icke fullgöra den betalningsskyldighet,
som till följd av
dessa föreskrifter åligger föreningen,
vare övriga föreningar efter enahanda
grund betalningsskyldiga för bristen.
§ 11.
Kassan förvaltas--- —- antalet
ledamöter.
Konungen utser, för en tid av tre
år i sänder, två ledamöter och två
suppleanter för dem. Av dessa skall
en ledamot, så ock suppleanten för
honom, äga insikt och erfarenhet beträffande
rörelse för fastighets- och
tomträttsbelåning. Fullmäktige i riksgäldskontoret
utse, likaledes för en tid
av tre år i sänder, en ledamot samt
suppleant för honom. Övriga ledamöter
och suppleanter väljas å ombudsstämman.
Vald ledamot eller suppleant
utses för tiden till den ordinarie
ombudsstämma, som hålles under
tredje året efter det, då valet förrättades.
En av---inom styrelsen.
Arvoden för —---av Konungen.
Bankoutskottets utlåtande nr 37-
11
Nuvarande lydelse:
Styrelsen utser---- utsedd sty
relseledamot.
Styrelseledamöter, som — —- —
för en.
§ 16.
Bostadskreditföreningar hava till
ändamål att, i enlighet med bestämmelserna
i denna förordning och i
reglemente, som utfärdas av Konungen,
tillhandahålla sina medlemmar
lån mot säkerhet av inteckning i
fastighet.
§ 19.
För förenings förbindelser svare
dess medlemmar i förhållande till
högsta under räkenskapsåret oguldna
kapitalbeloppen av sina från föreningen
erhållna lån. Kan medlem icke fullgöra
den betalningsskyldighet, som
till följd av denna ansvarighet k ligger
honom, vare föreningens övriga medlemmar
efter nyssnämnda grund ansvariga
för bristen.
§ 22.
Förening må meddela lån allenast
mot säkerhet av inteckning i bebyggd,
huvudsakligen för bostadsändamål
anordnad fastighet, som är nöjaktigt
försäkrad mot brandskada.
Föreslagen lydelse:
Styrelsen utser---- utsedd sty
relseledamot.
Styrelseledamöter, som — — —
för en.
§ 16.
Bostadskreditföreningar hava till
ändamål att, i enlighet med bestämmelserna
i denna förordning och i
reglemente, som utfärdas av Konungen,
tillhandahålla sina medlemmar
lån mot säkerhet av inteckning i
fast egendom eller tomträtt.
§ 19.
För förenings förbindelser äro medlemmarna
ansvariga i förhållande till
högsta under senast förflutna räkenskapsåret
oguldna kapitalbeloppen av
sina från föreningen erhållna lån.
Kunna förenings förbindelser icke infrias
med anlitande av dess egna medel.
äger föreningen, där så erfordras,
efter nämnda grund infordra tillskott
från medlemmarna.
Kan medlem icke fullgöra den betalningsskyldighet,
som till följd av dessa
föreskrifter åligger honom, vare övriga
medlemmar efter enahanda grund
ansvariga för bristen.
§ 22.
Förening må meddela lån allenast
mot säkerhet av inteckning i fast
egendom eller tomträtt. För beviljande
av lån erfordras vidare, att den
fasta egendomen eller den med tomträtt
upplåtna tomten är belägen inom
föreningens verksamhetsområde, att
därå finnes uppförd byggnad, som
är nöjaktigt brandförsäkrad och som
huvudsakligen är avsedd för bostadsändamål
eller till affärslokaler, samt
12
Bankoutskottets utlåtande nr 37■
Nuvarande lydelse:
För förenings —■ — — till kassan.
Lån må — — —- ettusen kronor.
§ 23.
Till minst det belopp, till vilket lån
beviljas, skall finnas säkerhet av inteckning
eller inteckningar liggande
inom tre fjärdedelar av fastighetens
vid föreningens värdering uppskattade
värde. Inteckning skall jämväl vara
belägen inom fastighetens brandförsäkringsvärde
och tre fjärdedelar
av dess vid taxering enligt kommunalskattelagen
åsatta värde.
§ 24.
Lån må ej meddelas med mindre
lån mot säkerhet av inteckning med
bättre förmånsrätt i samma fastighet
prövas vara på betryggande sätt ordnat.
Det åligger föreningen att vid
bedömandet härav iakttaga de närmare
föreskrifter, som meddelas av
kassans styrelse.
§ 25.
Förening förvaltas av en styrelse
med säte å den ort Konungen bestämmer.
Kassans styrelse utser en av
ledamöterna i föreningens styrelse
ävensom suppleant för honom. Till
sådan ledamot och suppleant böra utses
personer med insikt och erfaren
-
Föreslagen lydelse:
att då fråga är om lån mot säkerhet
av inteckning i tomträtt kassans styrelse
godkänt det avtal varigenom
tomträtten upplåtits.
Säkerhet, som i första stycket avses,
skall gälla för låntagarens samtliga
förpliktelser till föreningen.
För förenings --— till kassan.
Lån må---ettusen kronor.
§ 23.
Inteckning i fast egendom eller
tomträtt, som utgör säkerhet för lån,
skall lyda å minst det belopp, till vilket
lån beviljas, och skall ligga inom
tre fjärdedelar av det vid föreningens
värdering uppskattade värdet å den
fasta egendomen eller å byggnad, som
uppförts ä den med tomträtt upplåtna
tomten. Inteckning skall jämväl
vara belägen inom gällande brandförsäkringsvärde
och tre fjärdedelar
av det värde, som vid taxering enligt
kommunalskattelagen åsatts nyssnämnda
egendom eller byggnad.
§ 24.
Lån må ej meddelas med mindre
lån mot säkerhet av inteckning med
bättre förmånsrätt i samma fastighet
eller tomträtt prövas vara på betryggande
sätt ordnat. Det åligger föreningen
att vid bedömandet härav
iakttaga de närmare föreskrifter,
som meddelas av kassans styrelse.
§ 25.
Förening förvaltas av en styrelse
med säte å den ort Konungen bestämmer.
Kassans styrelse utser en av ledamöterna
i föreningens styrelse
ävensom suppleant för honom. Till
sådan ledamot och suppleant böra
utses personer med insikt och erfa
-
Bankoutskottets utlåtande nr 37.
13
Nuvarande lydelse:
het beträffande rörelse för fastighetsbelåning.
Föreningens styrelse---kas
sans
styrelse.
För revision--- — kassans sty
relse.
Ordinarie sammankomst--—
reglementet bestämmas.
Närmare bestämmelser — — — i
reglementet.
Föreslagen lydelse:
renhet beträffande rörelse för fastighets-
och tomtråttsbelåning.
Föreningens styrelse---kas
sans
styrelse.
För revision---kassans sty
relse.
Ordinarie sammankomst---
reglementet bestämmas.
Närmare bestämmelser — -— — i
reglementet.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1948.
Inledning.
I en den 29 november 1945 dagtecknad framställning till Kungl. Maj:t
ha styrelserna för konungariket Sveriges stadshypotekskassa och Svenska
bostadskreditkassan hemställt, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning
rörande förutsättningarna för en utvidgning av stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionernas
verksamhet att omfatta jämväl utgivande av lån
mot säkerhet av tomträttsinteckning samt angående formerna för en sådan
långivning.
I anledning av denna framställning och med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 17 maj 1946 tillkallade chefen för finansdepartementet den 29
juni samma år försäkringsdirektören K. Eriksson och f. d. revisionssekreteraren
J. Nordenfalk att såsom sakkunniga inom finansdepartementet verkställa
utredning av frågan om rätt för stadshypoteks- och bostadskreditföreningar
att utlämna lån mot säkerhet av inteckning i tomträtt. Samtidigt
uppdrogs åt Nordenfalk att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete.
Sedan härefter styrelsen för Svenska bostadskreditkassan i eu den 4 december
1946 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ingiven skrift hemställt, att bostadskreditföreningarna
måtte medgivas rätt att belåna jämväl affärsbyggnader,
har skriften överlämnats till de sakkunniga för att tagas i övervägande
vid fullgörandet av det åt de sakkunniga lämnade utredningsuppdraget.
De sakkunniga ha med skrivelse den 20 januari 1947 överlämnat betänkande
med förslag angående frågan om rätt för stadshupoteks- och bostadskreditförcningar
att utlämna lån mot säkerhet av inteckning i tomträtt samt
om rätt för bostadskreditföreningar att belåna affärsbyggnader.
över nämnda betänkande ha, efter remiss, yttranden avgivits av fullmäktige
i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret, bank- och fondinspektio
-
14
Bankoutskottets utlåtande nr 37.
nen, försäkringsinspektionen (med bifogande av yttrande från svenska försäkringsbolags
riksförbund), sparbanksinspektionen, statens byggnadslånebyrå,
aktiebolaget Stockholms tomlrättskassa, konungariket Sveriges stadshypotekskassa
(med bifogande av yttranden från 14 stadshypoteksföreningar),
svenska bostadskreditkassan (med bifogande av yttranden från 2 bostadskreditföreningar)
och Sveriges fastighetsägareförbund.
Vidare har styrelsen för konungariket Sveriges stadshypotekskassa i en den
24 februari 1947 dagtecknad, till Kungl. Maj :t ställd skrift gjort framställning
om ökning av kassans grundfond, som för närvarande utgjorde 150 miljoner
kronor, till 200 miljoner kronor.
Över denna framställning ha infordrade yttranden avgivits av bank- och
fondinspektionen samt fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret.
Frågan om rätt för stadshypoteks- och bostadskreditföreningar att
utlämna lån mot säkerhet av inteckning i tomträtt.
Enligt nu gällande bestämmelser äga stadshypoteks- och bostadskreditföreningama
utlämna lån allenast mot säkerhet av inteckning i fast egendom.
Någon rätt att bevilja lån mot säkerhet av inteckning i tomträtt föreligger
alltså icke för dessa föreningar.
Departementschefen har anfört:
»Enligt vad de sakkunniga uttalat skulle väsentliga fördelar stå alt vinna,
därest stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna bereddes möjlighet att
utvidga sin verksamhet att omfatta jämväl utlåning mot säkerhet av inteckning
i tomträtt, och de sakkunniga ha för sin del förordat en dylik utvidgning
av lånerörelsen. Mot detta förslag ha remissinstanserna i allmänhet icke
haft något att erinra. I ett remissyttrande — av Sveriges fastighetsägareförbund
— har dock sakkunnigförslaget avstyrkts, därvid såsom motivering
för avstyrkandet åberopats den synpunkten, att tomträttsfastighetemas kreditproblem
bor lösas i samband med en av riksdagen begärd allmän revision
av tomträttslagstiftningen.
Av den verkställda utredningen framgår, att tomträttsinstitutet under senare
tid erhållit ökad användning, och det synes antagligt, att upplåtelser av
mark med tomträtt i stället för överlåtelser med äganderätt framdeles komma
att bliva vanligare än hittills. Frågan om införande av rätt för nu berörda
institutioner att utlämna lån mot säkerhet av inteckning i tomträtt har
med hänsyn härtill fått större praktisk betydelse än tidigare.
. Såsom framhållits under remissbehandlingen av sakkunnigförslaget föreligga
vissa skiljaktigheter mellan den säkerhet, som utgöres av å ena sidan
mtecknmg i fast egendom och å andra sidan inteckning i tomträtt. Medan
i forra fallet den rätt som tillkommer inteckning i fast egendom är noggrant
reglerad i lagstiftningsväg, är tomträttsinteckningens värde ur långivarens
synpunkt i framsta rummet beroende på innehållet i det tomträttsavtal som
upprattats mellan markägaren och låntagaren och beträffande vars innehåll
Bankoutskottets utlåtande nr 37-
15
lagregler endast i begränsade hänseenden äro givna. Under hänvisning härtill
har, åtminstone tidigare, gjorts gällande att tomträttens värde såsom kreditobjekt
icke kan likställas med det värde som fast egendom representerar.
Emellertid torde det vara möjligt att i huvudsak eliminera de risker, som
med nuvarande lagstiftning äro förenade med ett utnyttjande av tomträtten
såsom kreditobjekt. Därest innehållet i förekommande tomträttsavtal utformas
i nära anslutning till de bestämmelser, vilka enligt nu rådande praxis
upptagas i avtalen om upplåtelse av tomträtt inom Stockholms stad, och därjämte
iakttages, att respektive kassor granska och godkänna tomträttsavtalen
innan respektive låneansökningar beviljas, torde förutsättningar föreligga för
att tomträtten skall — utan större risk än den som föreligger vid belåningen
av fast egendom — vara belåningsbar hos stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna.
Med hänsyn härtill och då jag förutsätter, att —- därest de sakkunnigas
förslag om utvidgning av låneverksamheten genomföres — dessa institutioner
komma att utnyttja möjligheten att bevilja lån mot säkerhet av inteckning i
tomträtt med särskild försiktighet, anser jag mig kunna i princip biträda de
sakkunnigas förslag såvitt angår tomträttsbelåningen.
De sakkunnigas uttalanden i fråga om sådana särskilda villkor, som böra
gälla för tomträttslån hos stadshypoteks- och bostadskreditföreningar, föranleda
ingen erinran från min sida.
Såsom framhållits i flera remissyttranden torde möjligheterna att erhålla
fasta lån utan amortering hos stadshypoteksföreningama vara i viss mån
begränsade, särskilt i de fall där tiden för upplåtelsen av tomträtten närmar
sig sitt slut, men denna begränsning i lånerörelsen torde icke kunna helt elimineras,
förrän frågan om tomträttsinteckningens ställning vid prolongering
av tomrättsavtalet blivit genom civilrättslig lagstiftning löst. Även vissa andra
lagstiftningsfrågor, såsom spörsmålen om gemensamma inteckningar i
tomträtt och om inteckning i tomträtt till säkerhet för servitut, kräva sin lösning
innan tomträttsinteckningarna kunna helt jämställas med inteckningar
i fast egendom.
I likhet med de sakkunniga anser jag övervägande skäl tala för att tomträttsbelåningen
inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionema anordnas
såsom en med den hittillsvarande fastighetsbelåningen helt jämställd
rörelse. Sålunda bör för fastighets- och tomträttsbelåningen erforderligt kapital
upplånas genom utgivande av samma slags obligationer, och fonderna
hos dessa institutioner böra utgöra säkerhet för upplåningen i dess helhet.
Med avseende å tidigare obligationsinnehavares och låntagares rätt ha de
sakkunniga förordat vissa övergångsbestämmelser, varjämte de sakkunniga
föreslagit den ändringen i fråga om kassornas reservfond, att hälften av
denna fond skulle kunna tagas i anspråk för täckande av förluster hos föreningarna
innan medlemmarnas ansvarighet behövde inträda.
På sätt fullmäktige i riksbanken framhållit torde en utvidgning av föreningarnas
verksamhet till att avse även tomträttsbelåning icke kunna an
-
16
Bankoutskottets utlåtande nr 37.
ses innebära ett sådant försvagande av säkerheten, att tidigare obligationsinnehavares
intressen beröras därav. Jag vill understryka, att vardera kassan
såsom säkerhet för sina obligationer redovisar icke endast inteckningar,
förenade med sådan förmånsrätt att några förlustrisker praktiskt taget icke
föreligga, utan även en grundfond uppgående till omkring tio procent av
obligationernas nominella belopp. Med hänsyn härtill anser jag icke införandet
av tomträttsbelåningen böra föranleda någon särskild övergångsbestämmelse
till förmån för tidigare obligationsinnehavare.
Vad härefter angår den av de sakkunniga till skydd för tidigare låntagare
föreslagna bestämmelsen, att i fråga om brist, som uppkommit till följd av förlust
å tomträttslån, betalningsskyldighet skulle åligga medlemmarna endast
i den mån de efter de nu aktuella författningsändringarnas ikraftträdande
erhållit lån från respektive förening, ha fullmäktige i riksbanken även i detta
hänseende — liksom bank- och fondinspektionen — ifrågasatt, huruvida
något behov av en sådan övergångsbestämmelse förefunnes. Bankofullmäktige
ha härvid hänvisat till dels att hos föreningarna belåningsbara fastighets-
och tomträttsinteckningar finge anses tämligen likvärdiga ur säkerhetssynpunkt
och dels att de sakkunniga förordat den ändringen i fråga
om reservfondens användning, att medlemmarnas ansvarighet icke skulle
behöva inträda förrän hälften av kassans reservfond tagits i anspråk för
förlusternas täckande.
De av bankofullmäktige sålunda framförda synpunkterna finner jag beaktansvärda.
I enlighet härmed och då några hinder icke torde föreligga att
genomföra de sakkunnigas förslag om rätt för vederbörande kassa att taga
i anspråk halva reservfonden redan innan medlemmarnas ansvarighet utkräves,
torde ej heller i fråga om tidigare låntagare någon särskild övergångsbestämmelse
vara erforderlig.
Att såsom bank- och fondinspektionen föreslagit införa en närmare begränsning
med avseende å den omfattning, i vilken reservfonden må utnyttjas
för täckande av successivt uppkommande förluster, torde icke vara behövligt.
Vad angår stadshypotekskassans uttalande, att bidrag från reservfonden
till täckande av förluster hos föreningarna icke böra vägras utan synnerliga
skäl, föranleder detta uttalande ingen gensaga från min sida.
Mot de sakkunnigas förslag därom, att sammanlagda beloppet av stadshypotekskassans
utelöpande obligationer skall vara beroende av enbart grundfondens
storlek, har jag ej något att erinra.»
Frågan om ökning av grundfonden i konungariket Sveriges stads
hypotekskassa.
I den förut omnämnda framställningen den 24 februari 1947 från styrelsen
för konungariket Sveriges stadshypotekskassa har kassan anfört följande.
Enligt § 4 förordningen angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa
må sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer icke
Bankoutskottets utlåtande nr 37.
17
vid något tillfälle uppgå till mera än tio gånger det belopp, kassans grundfond
och reservfond tillhopa utgöra. Då grundfonden för närvarande utgör
150 miljoner kronor och reservfonden i runt tal 17 miljoner kronor, omfattar
kassans upplåningsrätt mot obligationer således 1 670 miljoner kronor.
Beloppet av denna dag utelöpande obligationer samt försålda, ej likviderade
sådana uppgår till omkring 1 500 miljoner kronor eller tio gånger enbart
grundfondens belopp.
Sedan de sakkunniga för utredning av frågan om rätt för stadshypoteksoch
bostadskreditföreningar att utlämna lån mot säkerhet av inteckning i
tomträtt i sitt betänkande föreslagit, att stadshypotekskassans rätt att utgiva
obligationer bör bringas i överensstämmelse med motsvarande stadgande för
bostadskreditkassan, där obligationsutgivningsrätten står i relation enbart
till grundfonden, så har kassans styrelse för att vara beredd att möta det
lånebehov, som kan förväntas uppstå, ansett sig böra hemställa om en ökning
av grundfonden, därest nämnda förslag vinner godkännande. En ökning
av 50 miljoner kronor har styrelsen funnit vara påkallad och lämplig.
I enlighet härmed har kassastyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att vidtaga sådana ändringar i §§ 2 och 3 i förordningen
angående kassan, att de i dessa paragrafer angivna beloppen 150, 140 och
130 miljoner kronor höjdes till respektive 200, 185 och 175 miljoner kronor.
Departementschefen har anfört:
I samband med min tillstyrkan av förslaget att medgiva stadshypoteksföreningama
rätt att utlämna lån mot säkerhet av inteckning i tomträtt förordade
jag jämväl den ändringen i fråga om stadshypotekskassans rätt att
utgiva obligationer att denna rätt skulle ställas i relation enbart till grundfonden.
Därest sistnämnda förslag genomföres, torde grundfondens belopp
böra ökas. Mot storleken av det belopp, 50 miljoner kronor, varmed enligt
kassastyrelsens föi-slag grundfonden nu borde ytterligare ökas, finner jag
icke anledning framställa någon erinran. Ej heller har jag något att invända
mot att i samband med den föreslagna ökningen av grundfonden Kungl.
Maj:ts tillstånd för upptagande av nytt lån förklaras erforderligt, om grundfonden
nedgår till 185 miljoner kronor, samt att riksdagens tillstånd för
upptagande av nytt lån förklaras erforderligt, om grundfonden nedgår till
175 miljoner kronor.
Frågan om rätt för bostadskreditföreningar att belåna affärsbyggnader.
Departementschefen har anfört:
Av vad förut anförts framgår att bostadskreditföreningamas utlåningsrörelse
är begränsad i så måtto, att lån må meddelas allenast mot säkerhet av
inteckning i bostadsfastighet. Det av de sakkunniga framlagda förslaget i
förevarande del innebär den utvidgningen av bostadskreditföreningamas
verksamhet att föreningarna skola äga rätt att utlämna lån även mot säkerhet
av inteckning i fast egendom eller tomträtt i de fall, där å den fasta
egendomen eller den med tomträtt upplåtna tomten finnes uppförd byggnad,
som är avsedd att användas huvudsakligen till affärslokaler.
Såsom framhållits under remissbehandlingen skulle, därest de sakkunnigas
förslag genomföres, full överensstämmelse uppnås mellan bostadskreditföreningama
och stadshypoteksföreningarna i fråga om de objekt, vilka
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 8 samt. Nr 37. 2
18
Bankoutskottets utlåtande nr 37.
kunna godtagas såsom säkerhet vid utlämnandet av lån från föreningarna.
Det torde kunna antagas, att några ökade risker icke uppkomma för bostadskreditföreningama
eller deras medlemmar genom införande av den nu ifrågasatta
utvidgningen av föreningarnas utlåningsrörelse. Med hänsyn härtill
och då vad de sakkunniga i denna del föreslagit lämnats utan erinran under
remissbehandlingen tillstyrker jag, att möjlighet beredes jämväl bostadskreditföreningarna
att meddela lån mot säkerhet av sådan inteckning som nyss
sagts. Jag förutsätter härvid, att bostadskreditföreningarna komma att iakttaga
särskild försiktighet vid prövningen av ansökningar om lån av förevarande
slag och att dylika lån få utlämnas först efter det att kassans styrelse
godkänt desamma.
Utskottets yttrande.
Vad först angår frågan om rätt för stadshypoteks- och bostadskrediter -eningama att utlämna lån mot säkerhet av inteckning i tomträtt, har den
verkställda utredningen ådagalagt, att dessa kreditinstitut med fördel böra
kunna utnyttjas för att tillgodose det ökade behov av på längre sikt bunden
tomträttskredit, som framträtt i samband med tomträttsinstitutets på
sistone alltmera ökade användning inom olika delar av landet. Ehuru tomträtten
ur lagstiftningssynpunkt företer vissa skiljaktigheter i jämförelse med
fast egendom, synas desamma dock icke vara av den betydelse att de böra
förhindra, att föreningarna erhålla den ifrågasatta utlåningsrätten utan att
den av riksdagen begärda allmänna revisionen av tomträttslagstiftningen
avvaktas. Såsom departementschefen framhållit, torde det vara möjligt att
inom den nuvarande lagstiftningens ram i huvudsak eliminera de risker,
som äro förenade med tomträttsbelåning. Närmast gäller det härvid att tillse,
att långivningen grundas på tomträttsavtal, vilka på ett tillfredsställande
sätt tillgodose kreditgivarens intressen av betryggande säkerhet. Det torde
få förutsättas, att stadshypoteks- och bostadskreditkassornas styrelser härvid
komma att i enlighet med sina i förslaget tillerkända befogenheter effektivt
reglera lånerörelsen i önskvärd riktning samt att dessa styrelser liksom
de olika föreningsstyrelserna även i övrigt iakttaga tillbörlig försiktighet vid
prövningen av låneansökningar.
Från angivna utgångspunkter har utskottet i likhet med departementschefen
ansett sig kunna förorda det föreliggande förslaget om utvidgning av stadshypoteks-
och bostadskreditföreningarnas verksamhet till att omfatta jämväl
belåning av tomträttsinteckningar, samt att tomträttsbelåningen härvid
anordnas såsom en med fastighetsbelåningen helt jämställd rörelse.
I detta sammanhang vill utskottet uttala önskvärdheten av att även sparbankerna
beredas möjlighet att utlämna bundna lån mot säkerhet av tomträttsinteckningar.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de särskilda villkor,
som enligt förslaget skulle gälla för tomträttslån hos stadshypoteksoch
bostadskreditföreningarna. Beträffande det i vissa remissyttranden gjorda
påpekandet, att kravet på tomträttskreditens slutamortering under upplåtelsetiden
kan medföra en alltför stor belastning på låntagarna, torde så
-
Bankoutskottets utlåtande nr 37.
19
som departementschefen framhållit svårigheten härutinnan icke kunna undanröjas
förrän frågan om tomträttens civilrättsliga ställning blivit slutgiltigt
reglerad genom lagstiftning. I anslutning härtill vill utskottet uttala den
förhoppningen, att det skall visa sig möjligt att inom rimlig tid genomföra
en revision av tomträttslagstiftningen, som löser icke blott den i detta sammanhang
betydelsefulla frågan om tomträttsinteckningens ställning vid prolongering
av tomträttsavtalet utan även de ur låneteknisk synpunkt viktiga
spörsmålen om gemensamma inteckningar i tomträtt och om inteckning i
tomträtt till säkerhet för servitut.
De skäl, som av departementschefen anförts beträffande obehövligheten
av särskilda övergångsregler till skydd för tidigare obligationsinnehavare och
låntagare, synas utskottet vara bärande. Vad i övrigt i detta sammanhang
föreslagits i propositionen har icke föranlett erinran eller särskilt uttalande
från utskottets sida.
Utskottet tillstyrker det i propositionen framlagda förslaget om ökning
av stadshypotekskassans grundfond med 50 miljoner kronor till 200 miljoner
kronor.
I propositionen har slutligen förslag framlagts om införande av rätt för
bostadskreditföreningarna, vilka f. n. äga utlämna lån allenast mot säkerhet
av inteckningar i bostadsfastigheter, att belåna jämväl affärsfastigheter.
Då en på dylikt sätt utvidgad lånerörelse skulle skapa full överensstämmelse
mellan nämnda föreningar och stadshypoteksföreningama i fråga om belåningsobjekten
och några ökade risker icke synas behöva befaras genom
den nya utlåningsmöjligheten, om blott densamma handhaves med erforderlig
försiktighet, tillstyrker utskottet förslaget även i denna del.
Med hänsyn till det anförda och då utformningen av författningsförslagen
icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition.
Stockholm den 6 maj 1947.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sandén*, Sundvik, Fahlander, Grym, Johannesson*,
Annér* och Persson i Vinslöv;
från andra kammaren: herrar Svedman, Andersson i Munkaljungby,
Sundberg, von Seth*, Nilsson i Landskrona*, Persson i Norrby, Stjärne och
Sköldin.
* Ej närvarande vid justeringen.