Bankoutskottets utlåtande nr 18.
1
Nr 18.
Utlåtande i anledning av framställningar angående pensioner eller
understöd åt vissa i statens tjänst anställda personer
m. fl.
Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till utskottet
hänvisade framställningar beträffande pensioner eller understöd att
utgå dels från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m., dels ock
av affärsdrivande verks medel.
Beträffande utredningen i de ärenden, som behandlas i utlåtandet, får utskottet,
i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa till vederbörande
proposition (nr 70) och motioner.
Föredragande statsrådet har i propositionen nr 70 berört frågan om grunderna
för bestämmande av de pensioner, som efter prövning i varje särskilt
fall beviljas av riksdagen, och därvid anfört följande:
»I proposition nr 5 till 1946 års riksdag framlades förslag angående grunder
för omreglering av vissa tjänstepensioner. Därvid förutsattes bland annat,
att i samband med förbättring av en del enligt äldre bestämmelser utgående
pensioner teknisk uppräkning skulle ske av vissa tjänstepensioner till sådan
nivå, att å desamma i fortsättningen skulle beräknas rörligt tillägg och
kristillägg i stället för såsom dittills varit fallet dyrtidstillägg och kristillägg.
Sedan riksdagen (skriv, nr 121) bifallit propositionen, har med tillämpning
från och med den 1 juli 1946 utfärdats kungörelse den 31 maj 1946 (nr 402)
angående omreglerad tjänstepension. Sistnämnda dag har tillika utfärdats
kungörelse, nr 462, innefattande bestämmelser om förhöjning av de pensionsbelopp,
som finnas angivna i kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 696) med
föreskrifter angående pensionering av viss arbetarpersonal i statens tjänst.
I anslutning till vad i förenämnda proposition förordats upptogs frågan
om grunderna för bestämmandet av riksdagspensioner till övervägande i
samband med framläggande i proposition nr 72 till 1946 års riksdag av förslag
i fråga om pension åt vissa i statens tjänst anställda personer m. fl.
Till prövning föreligga nu framställningar angående pension åt vissa
författningsenligt icke pensionsberättigade befattningshavare, varom i det
följande förmäles. Avvägningen av sålunda ifrågakommande riksdagspensioner
synes böra ske med beaktande av de huvudgrunder för bestämmandet
av dylika pensioner, som angivits i nyssberörda proposition nr 72 till 1946
års riksdag. Särskilda förhållanden kunna emellertid i vissa fall påkalla undantag
från eller modifikationer i dessa huvudgrunder. Härvid må framhållas,
att vid behandlingen av några av de i det följande upptagna ären
Bihang
till riksdagens protokoll 19i7. 8 samt. Nr 18. 1
2
Bankoutskottets utlåtande nr 18-
dena fråga uppkommer, i vilken utsträckning'' icke pensionsberättigad
tjänsteman, som kvarstått i tjänst utöver tidpunkten för uppnåendet av
normal avgångsålder, bör få för pension tillgodoräkna tiden efter sistnämnda
tidpunkt. Denna fråga, som i nu föreliggande ärenden lösts med beaktande
av vad i varje individuellt fall funnits skäligt, bör enligt mitt förmenande
bliva föremål för särskilt övervägande i syfte att om möjligt vinna en tillgodoräkningsregel,
som kan tillämpas mera generellt och samtidigt är ägnad
att åstadkomma en skälig avvägning mellan pensionsförmånerna för författningsenligt
pensionsberättigade, å ena sidan, och icke pensionsberättigade,
å andra sidan. Jag förutsätter, att resultatet av de överväganden jag sålunda
förordar skall kunna anmälas i samband med framläggande för nästa års *
riksdag av förslag i anledning av då inkomna framställningar om utverkande
av riksdagspensioner.»
Vad föredragande statsrådet sålunda anfört har icke givit utskottet anledning
till erinran.
A. Anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.
I. Justitiedepartementet.
l:o.
Biträdet å Jämtlands västra domsagas kansli Hulda Augusta Lindberg. I
en den 14 februari 1947 dagtecknad proposition nr 70 har Kungl. Maj:t, under
åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för samma dag, i punkten 1 föreslagit riksdagen medgiva, att
biträdet å Jämtlands västra domsagas kansli Hulda Augusta Lindberg må
från och med månaden näst efter den, varunder hon lämnar sin anställning,
under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd
m. m. uppbära en årlig pension av 2 124 kronor; skolande pensionen jämte
därå i förekommande fall belöpande rörliga tilläggsförmåner minskas med
belopp motsvarande den pension, vartill Lindberg är berättigad på grund av
pensionsförsäkring enligt 5 § kungörelsen den 20 maj 1927, nr 179.
Utskotlet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
2:o.
Biträdet å Hallands mellersta domsagas kansli Hedvig Vilhelmina Löwgren.
Under punkten 2 av förenämnda proposition föreslår Kungl. Maj:t
riksdagen medgiva, att biträdet å Hallands mellersta domsagas kansli Hedvig
Bankoutskottets utlåtande nr 18.
3
Vilhelmina Löwgren må från och med månaden näst efter den, varunder hon
lämnar sin anställning, under sin återstående livstid från anslaget till diverse
pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 2 124 kronor;
skolande pensionen jämte därå i förekommande fall belöpande rörliga tillläggsförmåner
minskas med belopp motsvarande den pension, vartill Löwgren
är berättigad på grund av pensionsförsäkring enligt 5 § kungörelsen den
20 maj 1927, nr 179.
Utskottet hemställer med biträdande av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
II. Försvarsdepartementet.
3:o.
Förre indelte soldaten vid Upplands regemente, furiren Ludvig Emanuel
Norrby. Under punkten 3 av förenämnda proposition nr 70 föreslår Kungl.
Maj :t riksdagen medgiva, att förre indelte soldaten vid Upplands regemente,
furiren Ludvig Emanuel Norrby må, räknat från och med den 1 januari
1946, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och
understöd m. m. uppbära en årlig pension av 504 kronor.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts ifrågavarande framställning.
4:o.
Förre indelte soldaten vid Jönköpings-Kalmar regemente, furiren Axel
Gunnar Engdalil. Under punkten 4 av förenämnda proposition föreslår
Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att förre indelte soldaten vid JönköpingsKalmar
regemente, furiren Axel Gunnar Engdahl må, räknat från och med
den 1 januari 1946, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner
och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 504 kronor.
Utskottet får med biträdande av KungJ. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 18.
Utskottet.
5:o.
Snickaren Andreas Larsson. I motionen 11:68 hemställer herr Hedlund i
Östersund, »att riksdagen måtte tillerkänna snickaren Andreas Larsson i
Östersund pension enligt de förmåner, som angivas i 1934 års tjänstepensionsreglemente
för arbetare i statens tjänst, eller — därest detta av formella
skäl ej kan bifallas — Larsson måtte erhålla den pension, riksdagen finner
skälig».
Av handlingarna inhämtas,
att Larsson är född den 14 januari 1881 och således 66 år gammal;
att han under tiden den 27 mars 1900—den 31 mars 1903 innehaft fast
anställning vid Jämtlands fältjägarregemente;
samt att han alltsedan år 1930 innehaft anställning såsom snickare vid regementet,
därvid den sammanlagda tjänstetiden före 60 års ålder utgjort 7 år
5 månader 15 dagar.
Sedan Larsson hos chefen för nämnda regemente anhållit att bliva underkastad
1934 års tjänstepensionsreglemente för arbetare och regementschefen
i anledning härav hos statskontoret hemställt om anvisningar rörande å Larsson
tillämpliga pensionsbestämmelser, meddelade statskontoret i skrivelse
den 15 januari 1946 till regementschefen bl. a. följande:
Frågan om lämplig lösning av Larssons pensionsfråga vore komplicerad
på grund av bestämmelserna i kungörelsen nr 570/1934, enligt vilka en arbetare,
som vore underkastad 1934 års reglemente, ej finge bibehållas i tjänst
efter 62 års ålder. Enligt tillämpningskungörelsen nr 695/1942 till 1942 års
tjänste- och familjepensionsreglementen för arbetare gällde motsvarande bestämmelser;
dock kunde på Kungl. Maj ds prövning bero om och i vad mån
på grund av särskilda omständigheter ytterligare anstånd med entledigande
kunde ifrågakomma. En tillrättaläggning av Larssons pensionsfråga på så
sätt, att 1934 års reglemente — vid Larssons medgivande om inbetalning av
på honom belöpande pensionsbidrag — gjordes tillämpligt å honom retroaktivt,
medförde, att Larsson borde inbetala vad som skulle ha belöpt i pensionsbidrag
för tiden intill pensionsåldern, 60 år, enligt nämnda reglemente
samt för tiden fr. o. m. Vt 1942 enligt 1942 års reglemente, vilket med hänsyn
till Larssons kvarstående i tjänsten även bleve tillämpligt trots hans ålder.
Under för handen varande omständigheter förefölle det statskontoret lämpligast
— och till synes även för Larsson fördelaktigare — att frågan om pension
åt honom, liksom eventuellt sedermera för hans änka, löstes genom särskild
framställning till Kungl. Maj:t och riksdagen.
Med hänsyn till i ärendet föreliggande särskilda förhållanden anser utskottet
— i anslutning till vad statskontoret i ovan återgivna skrivelse anfört —
att Larssons pensionsfråga i första hand bör bli föremål för prövning av
Kungl. Maj:t. Under sådana förhållanden får utskottet hemställa,
att förevarande motion II: 68 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Bankoutskottets utlåtande nr 18.
5
III. Socialdepartementet.
6:o.
Civilingenjören Elis Bosaeus. Under punkten 5 av propositionen nr 70
föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att civilingenjören Elis Bosaeus må,
räknat från och med den 1 juli 1946, under sin återstående livstid från anslaget
till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en ärlig pension
av 3 000 kronor.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
7 :o.
Förre biträdande arbetsledaren hos statens arbetsmarknadskommission
Anders Olofjöns Andersson, platsledaren hos kommissionen Johan Alger
Bergenståhl samt redogöraren hos kommissionen Karl Vilhelm Malmqvist.
Under punkten 6 av förenämnda proposition föreslår Kungl. Maj:t riksdagen
medgiva, att förre biträdande arbetsledaren hos statens arbetsmarknadskommission
Anders Olofjöns Andersson, platsledaren hos kommissionen Johan
Alger Bergenståhl samt redogöraren hos kommissionen Karl Vilhelm Malmqvist
må, Andersson räknat från och med den 1 april 1946 samt envar av
Bergenståhl och Malmqvist från och med månaden näst efter den, varunder
han lämnar sin anställning, under återstående livstiden från anslaget till diverse
pensioner och understöd m. m. uppbära årliga pensioner med följande
belopp, nämligen Andersson 1 536 kronor, Bergenståhl 2 868 kronor och
Malmqvist 1 644 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får hemställa,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må vinna
riksdagens bifall.
8:o.
Förre specialarbetaren hos statens arbetsmarknadskommission Carl August
Bäckström. Under punkten 7 av förenämnda proposition föreslår Kungl.
Maj:t riksdagen medgiva, att förre specialarbetaren hos statens arbetsmarknadskommission
Carl August Bäckström må, räknat från och med den 1
december 1946, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner
och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 696 kronor.
Bankoutskottets utlåtande nr 18.
Utskottet får med biträdande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställa,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må vinna
riksdagens bifall.
9:o.
Förre extra stallbiträdet vid statens bakteriologiska laboratorium Erik
Leonard Björn. Under punkten 8 av förenämnda proposition föreslår Kungl.
Maj:t riksdagen medgiva, att förre extra stallbiträdet vid statens bakteriologiska
laboratorium Erik Leonard Björn må, räknat från och med den 1 juli
1946, under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och
understöd m. m. uppbära eu årlig pension av 900 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts ifrågavarande framställning.
i.
10 :o.
Städerskan hos pensionsstyrelsen Ellen Charlotta Johansson. Under punkten
9 av förevarande proposition föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva,
att städerskan hos pensionsstyrelsen Ellen Charlotta Johansson må från och
med månaden näst efter den, varunder hon lämnar sin anställning, imder
sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd
m. m. uppbära en årlig pension av 432 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
11 :o.
Förre kriminalkommissarien Johan Aron A:son Bymark. I motionen I: 94
hemställa herrar Anderberg och Bondeson, »att riksdagen måtte besluta, att
Rymark från och med den 1 oktober 1945 under sin återstående livstid må
komma i åtnjutande av ett årligt pensionstillägg av 1 461 kronor jämte rörligt
tillägg och kristillägg».
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Rymark är född den 10 mars 1887 och således 60 år gammal;
att han under tiden den 1 november 1914—den 30 september 1916 innehaft
anställning såsom konstapel vid Eslövs poliskår;
att han under tiden den 1 oktober 1916—den 31 december 1920 varit anställd
såsom poliskonstapel vid Kristianstads läns ridande centralpolis;
Bankoutskottets utlåtande nr 18.
7
att han under tiden den 16 januari 1921—den 31 december 1925 tjänstgjort
såsom konstapel vid Malmöhus läns ordnings- och kriminalpolis;
att han under tiden den 1 januari 1926—den 31 december 1931 innehaft
anställning såsom kriminalkonstapel vid Hälsingborgs polisdistrikt med verksamhet
huvudsakligen utom distriktet;
att han under år 1932 innehaft motsvarande anställning vid Malmö polisdistrikt;
att
han den 1 januari 1933, med bibehållande av anställningen vid Malmö
polisdistrikt, överförts till den nyinrättade statspolisen, där han varit ordinarie
kriminalöverkonstapel under tiden 1 januari 1933 30 september 1939,
biträdande kriminalkommissarie under tiden 1 oktober 1939 31 decembei
1943 samt ordinarie kriminalkommissarie 1 januari 1944—30 september
1945, då han avgått ur tjänst med pension;
samt att han i pension uppbär dels från Malmö polisdistrikt ett årligt belopp
av 2 028 kronor, motsvarande 13 3I12 av hel pension 4 577 kronor 60 öre,
dels från Malmöhus läns landsting ett årligt belopp av 590 kronor, dels ock
från Hälsingborgs polisdistrikt ett årligt belopp av 504 kronor eller tillhopa
3 122 kronor jämte rörligt tillägg och kristillägg därå.
Sedan Kristianstads läns landsting den 8 september 1943 och stadsfullmäktige
i Eslöv den 25 augusti 1944 avslagit framställningar från Rymark om
erhållande av fyllnadspension, har Rymark i en till Kungl. Maj:t ställd skrift
den 7 oktober 1944 anhållit, att fyllnadspension av statsmedel måtte tillerkännas
honom dels för den tid av fyra år tre månader, varunder han varit
anställd i Kristianstads läns landstings tjänst, dels ock för en tid av ett år sex
månader av hans anställning i Eslövs stads tjänst.
Statskontoret anförde i avgivet utlåtande följande:
De fall där gottgörelse av statsmedel vid sidan av de i polislagstiftningen
reglerade statsbidragen utgivits till kostnaderna för pensionering av kommunalt
anställda polismän — bortsett härvid från pensioneringen av vissa
fjärdingsman — ha huvudsakligen haft avseende å polismän, som vant anställda
för hela rikets behov eller ock anlitats för tjänstgöring vid särskilda
för polisväsendet i dess helhet inrättade institutioner. Framställningar
om att statsverket skulle påtaga sig de ökade kostnader för pension åt kommunalt
anställd polisman, som uppkomma därigenom, att denne far sasom
tjänsteår för pension tillgodoräkna sig verksamhet i icke pensionsberättigande
anställning hos annat polisdistrikt, torde städse hava lämnats utan bifall.
I betraktande härav kan statskontoret icke tillstyrka, att statsverket
bereder Rymark pension för den tid han varit anställd såsom poliskonstapel
i Eslövs stad. .
Vad angår Rymarks anställning vid Kristianstads läns landstings centralpolis
vill statskontoret erinra, att det vid tillkomsten av statspolisorganisationen
förutsattes, att staten skulle ansvara för de särskilda kostnader för
pensionering, som kunde uppkomma i händelse landstingspolismännen överginge
i tjänst hos stad i samband med den nya organisationen (se prop. 178
1932. s. 43). ...... ,
Rymark har visserligen övergått från anställning vid landstingspolisen
till polisbefattning hos stad redan före statspolisorganisationens genomförande,
men synes hans verksamhet såsom polisman såväl före som efter tid
-
8
Uankoutskottets utlåtande nr 18.
Utskottet.
punkten för tillkomsten av statspolisavdelningama huvudsakligen hava varit
förlagd utom det polisdistrikt, där han varit anställd. Statskontoret vill därlör
föreslå, att statsverket i viss utsträckning påtager sig kostnaderna för en
pension åt Rymark grundad på hans anställning vid landstingspolisen i Kristianstads
län. Förutsättning för att staten skall lämna sådant bidrag till
Rymarks pensionering bör dock vara, att Kristianstads läns landsting bereder
honom en på sagda anställning grundad pension. Då Rymarks avlöning under
anställningen hos landstinget synes hava till tre fjärdedelar bestritts av
statsmedel, bör landstinget erhålla gottgörelse av statsmedel för tre fjärdedelar
av pensioneringskostnaderna. För beredande av dylik ersättning torde erfordras
medgivande av riksdagen.
Sedan Kristianstads läns landstings förvaltningsutskott beretts tillfälle inkomma
med utlåtande i ärendet samt utskottet för vidare prövning hänskjutit
ärendet till landstinget, har landstinget enligt protokollsutdrag av den
5 september 1945 beslutat vidhålla sitt förut fattade beslut att avslå Rymarks
framställning om fyllnadspension.
Genom beslut den 22 februari 1946 fann Kungl. Maj:t framställningen icke
föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att Rymark i egenskap av förutvarande
befattningshavare vid polisväsendet är tillförsäkrad avkortade pensionsförmåner
å tillhopa 3 122 kronor jämte rörliga tilläggsförmåner. Det i motionen
väckta förslaget avser, att Rymark skulle på grund av tidigare tjänstgöring
såsom poliskonstapel i Eslövs stad samt vid Kristianstads läns ridande
centralpolis tillerkännas pension av statsmedel till sådant belopp, att hans
sammanlagda pensionsförmåner komme att motsvara hel tjänstepension. Såsom
statskontoret framhållit, synes det ej kunna ifrågakomma att statsverket
skulle bereda Rymark pension för tjänstgöringen i Eslövs stad. Vad angår
anställningen vid landstingspolisen bör såsom villkor för statens medverkan
vid pensioneringen gälla, att landstinget bereder Rymark en på anställningen
grundad pension. Av utredningen framgår emellertid, att landstinget avslagit
framställning i sådant syfte. Med hänsyn härtill kan utskottet icke tillstyrka
bifall till den väckta motionen. Frågan om fyllnadspension av statsmedel
åt Rymark har för övrigt nyligen prövats av Kungl. Maj:t utan att föranleda
någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att förevarande motion I: 94 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
12: o.
Förre fjärdingsmannen Bernhard Jönsson. I motionen II: 303 hemställer
herr Nilson i Spånstad, »att riksdagen må medgiva, att Jönsson må från
och med den 1 januari 1947 under sin återstående livstid från anslaget till
diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension med som
skäligt ansett belopp».
Bankoutskottets utlåtande nr 18.
9
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Jörsson är född den 19 apxil 1885 och således 61 år gammal;
att han under åtta år varit anställd såsom banarbetare vid statens järnvägar;
att
han därefter under tiden den 1 januari 1923—den 31 oktober 1943 bestritt
tjänstgöring såsom fjärdingsman i Tjärby socken, från och med den
20 juli 1933 såsom extra fjärdingsman;
att han, då Tjärby och Laholms socknar från och med den 1 november
1943 sammanslagits till ett polisdistrikt, entledigats från sin befattning;
att hans inkomst av tjänsten under ett vart av åren 1941—1943 uppgått till
1 200 kronor;
att han jämte sin hustru är ägare till en mindre till 7 600 kronor taxerad
jordbruksfastighet, vilken besväras av intecknad skuld å 6 900 kronor;
samt all han i arrende för fastighetens jordbruk uppbär ett belopp av 400
kronor per år samt att han därutöver har en årlig inkomst av omkring 450
kronor.
Genom beslut den 20 mars 1944 hava kommunalfullmäktige i Tjärby kommun
förklarat sig villiga tilldela Jönsson en årlig pension av 225 kronor under
förutsättning att av statsmedel årligen motsvarande belopp tillerkändes
honom.
I en den 4 april 1944 till länsstyrelsen i Hallands län ingiven skrift hemställde
Jönsson, att Kungl. Maj:t måtte tillerkänna honom en årlig pension
av statsmedel.
Med överlämnande av handlingarna i ärendet tillstyrkte länsstyrelsen i
skrivelse till Kungl. Majd den 18 augusti 1944, att Jönsson tillerkändes en
årlig pension av 225 kronor att ulgå från och med år 1944.
I avgivet utlåtande i ärendet den 5 september 1944 framhöll statskontoret,
att Jönssons entledigande icke skett i anledning av den år 1925 beslutade nya
polisorganisationen. De av 1938 års riksdag godkända grunderna för beviljande
av statsbidrag till pensionering av vissa fjärdingsmän vore därför i
förevarande fall icke tillämpliga. Vid sådant förhållande och då förutsättningar
för bidrag från statens sida till pensionering av Jönsson i enlighet
med stadgandet i 15 § 3 punkten polislagen ej heller syntes föreligga, avstyrkte
statskontoret framställningen.
Genom beslut den 22 september 1944 fann Kungl. Maj:t ifrågavarande
framställning icke "föranleda någon Kungl. Maj ds åtgärd.
Såsom statskontoret framhållit, har Jönssons entledigande icke skett i an- Utskottet.
ledning av den nya polisorganisationens genomförande från och med den 1
november 1943 inom Tjärby kommun. Enär de av 1938 års riksdag godkända
grunderna för beviljande av statsbidrag till pensionering av vissa
fjärdingsmän således icke äro tillämpliga i förevarande fall, har en hos
Kungl. Majd gjord framställning om dylikt statsbidrag av Kungl. Majd lämnats
utan bifall. Vid sådant förhållande och då utskottet icke är berett att
förorda ett utsträckande av de förutsättningar, under vilka statsbidrag må
utgå till pensionering av förutvarande fjärdingsmän, får utskottet avstyrka
bifall till motionen.
10
Bankoutskottets utlåtande nr 18.
»
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att förevarande motion II: 303 ej må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
IV. Kommunikationsdepartementet.
13:o.
Underingenjören hos djurgårdskommissionen Per Kourtzman. Under
punkten 10 av förenämnda proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
medgiva att underingenjören hos djurgårdskommissionen Per Kourtzman må
från och med månaden näst efter den, varunder han lämnar sin anställning,
under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd
m. m. uppbära en årlig pension av 2 904 kronor.
Utskottet får med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj-.ts ifrågavarande framställning.
14:o.
Förre vägarbetaren Petter Mattias Bäckman. I motionen II: 67 hemställer
herr Andersson i Alfredshem, »att riksdagen måtte bevilja förre vägarbetaren
Petter Mattias Bäckman, Skorpeds socken, Västemorrlands län, pension
av statsmedel under återstående livstid att utgå med skäligt årligt belopp
utan tilläggsförmåner».
År handlingarna inhämtas,
att Bäckman är född den 29 juni 1885 och alltså 61 år gammal;
att hans styrkta anställningstid i statens tjänst, hos väghållningsdistrikt
och vägdistrikt utgjort sammanlagt 16 år 1 månad 1 dag;
samt att han på grund av sjukdom avgått ur vederbörande vägdistrikts
tjänst den 30 oktober 1943 vid en levnadsålder av 58 år.
över förevarande motion har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat
utlåtande från statskontoret, som hört väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har, enär Bäckman* redan vid 58 års
ålder slutat sin anställning vid vägväsendet och därefter icke vunnit mera
stadigvarande anställning vid vägförvaltning, ansett sig icke kunna tillstyrka
det i motionen framlagda förslaget.
Statskontoret har anfört följande:
Bäckman kan visserligen åberopa anställning i statens tjänst, hos väghållningsdistrikt
och vägdistrikt om sammanlagt mer än 16 år. Då han emellertid
är född efter den 1 januari 1884 samt avgått ur vägdistriktets tjänst före
utgången av år 1943 på grund av sjukdom, uppfyller han icke de i kungörelsen
nr 502/1944 angivna betingelserna för att komma i åtnjutande av
pension. Såsom framgår av 1946 års riksdags beslut den 21 maj 1946, skri
-
Bankoutskottets utlåtande nr 18.
11
velse nr 249 (bankoutsk. uti. nr 37), i anledning av väckta motioner om pension
åt vissa f. d. vägarbetare, har riksdagen tidigare ansett sig böra vid sidan
av pensioneringen enligt nämnda kungörelse bevilja pension av statsmedel
endast åt sådana vägarbetare, som kunnat hänvisa på särskilt lång anställningstid.
Då sådant skäl för ett undantagsmedgivande icke kan åberopas i det
föreliggande fallet, kan statskontoret icke tillstyrka pension åt Bäckman.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att Bäckman icke uppfyller de i
kungörelsen nr 502/1944 angivna villkoren för erhållande av pension. Såsom
statskontoret framhållit, har riksdagen hittills genom beslut i särskild ordning
medgivit pension endast åt sådana vägarbetare, som kunnat åberopa
särskilt långvarig anställning. Då Bäckmans styrkta anställningstid endast
uppgår till sammanlagt omkring 16 år, kan utskottet fördenskull i likhet
med statskontoret och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen icke tillstyrka bifall
till motionärens yrkande.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att förevarande motion II: 67 ej må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
15:o.
Förre byggnadskontrollanten, majoren i armén Carl Axel Hjalmar Carlquist.
I motionen 11:88 hemställer herr förste vice talmannen Magnusson,
»att riksdagen måtte bevilja majoren i armén Carl Axel Hjalmar Carlquist
en årlig pension av 1 368 kronor».
Av handlingarna inhämtas,
att Carlquist är född den 8 juni 1867 och således 79 år gammal;
att han efter uppnådd pensionsålder den 1 augusti 1918 avgick från beställning
såsom kapten å aktiv stat vid fortifikationen;
att han åtnjuter pension enligt reglementet för arméns pensionskassa och
bestämmelserna om fyllnadspension för arméns befäl och underbefäl med
vederlikar, vilken pension — vars grundbelopp uppgår till 4 212 kronor för
år — inberäknat rörliga tilläggsförmåner för närvarande utgår med 511 kronor
88 öre för månad;
samt att han åren 1918—1945 innehaft anställning såsom arbetschef hos
kasernbyggnadsnämnden och såsom byggnadskontrollant hos byggnadsstyrelsen
med en sammanlagd tjänstetid av 22 ''/2 år, varvid avlöningsförmånerna
under den tid, han varit anställd hos byggnadsstyrelsen för månad utgjort 500
kronor intill utgången av år 1926, 250 kronor januari—mars 1927, 500 kronor
april—november 1927, 550 kronor juli—oktober 1929, 675 kronor november
1929—november 1930, 550 kronor december 1930—oktober 1931, 400 kronor
november 1931—februari 1933, 450 kronor april 1934—november 1936, 500
kronor december 1936—mars 1937, 450 kronor april 1937—april 1938, 600
kronor maj—december 1938, 450 kronor januari 1939—augusti 1940, 400 kronor
september 1940—oktober 1941, 300 kronor oktober 1942—augusti 1943
samt 400 kronor september 1943—-juli 1945.
Utskottet.
12
Bankoutskottets utlåtande nr 18.
Utskottet.
*
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 oktober 1945 hemställde byggnadsstyrelsen
om tilläggspension å 1 200 kronor åt Carlquist på grund av hans berörda
anställning hos byggnadsstyrelsen.
Statskontoret tillstyrkte i avgivet utlåtande, att Carlquist bereddes en pension
i nu förevarande avseende å 1 368 kronor.
Genom beslut den 22 februari 1946 fann Kungl. Maj.t framställningen icke
föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, uppbär Carlquist i egenskap
av förutvarande aktiv officer vid fortifikationen författningsenliga tjänstepensionsförmåner,
vilka för närvarande uppgå till sammanlagi 511 kronor 88
öre för månad. I motionen hemslälles nu, att Carlquist skulle beredas viss
tilläggspension på grund av sin anställning såsom byggnadskontrollant hos
byggnadsstyrelsen. Vid prövning av denna fråga har utskottet i likhet med
Kungl. Maj:t funnit sig icke kunna förorda riksdagen att bevilja Carlquist
ytterligare pension utöver den honom författningsenligt tillkommande. Utskottet
hemställer därför,
att förevarande motion II: 88 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
V. Ecklesiastikdepartementet.
16:o.
Tekniska biträdet vid tandläkarinstitutet Hulda Kristina Andersson. Under
punkten 11 av förenämnda proposition föreslår Kungl. Maj:t riksdagen
medgiva, att tekniska biträdet vid tandläkarinstitutet Hulda Kristina Andersson
må från och med månaden näst efter den, varunder hon lämnar sin anställning,
under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och
understöd m. m. uppbära en årlig pension av 792 kronor.
Utskottet får hemställa,
att Kungl. Maj :ts förevarande framställning må vinna riksdagens
bifall.
17 :o.
Förra städerskan i ecklesiastikdepartementet Iris Amalia Hellström, född
Engman. Under punkten 12 av propositionen nr 70 föreslår Kungl. Maj:t
riksdagen medgiva, att förra städerskan i ecklesiastikdepartementet Iris Amalia
Hellström, född Engman, må, räknat från och med den 1 oktober 1946,
under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd
m. m. uppbära en årlig pension av 618 kronor, varvid skall iakttagas den
Hellström genom Kungl. Maj ds beslut den 30 december 1946 ålagda återbetalningsskyldigheten.
Bankoutskottets utlåtande nr 18.
Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag, får hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj :ts ifrågavarande framställning.
18:o.
Förra städerskan vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö Alma
Feldt. Under punkten 13 av propositionen nr 70 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen
medgiva, att förra städerskan vid högre allmänna läroverket för gossar
i Malmö Alma Feldt må, räknat från och med den 1 juli 1946, under sin
återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m.
uppbära en årlig pension av 432 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
19:o.
Städerskan vid folkskoleseminariet i Linköping Anna Josefina Kihlström,
född Johansson. Under punkten 14 av förenämnda proposition föreslår
Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att städerskan vid folkskoleseminariet i Linköping
Anna Josefina Kihlström, född Johansson, må från och med månaden
näst efter den, varunder hon lämnar sin anställning, under sin återstående
livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en
årlig pension av 432 kronor.
Med biträdande av Kungl. Maj :ts ifrågavarande framställning hemställer
utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
20 :o.
Extra vaktmästaren vid statens historiska museum Karl Elof Pettersson.
Kungl. Maj:t har under punkten 15 av förevarande proposition föreslagit
riksdagen medgiva, att extra vaktmästaren vid statens historiska museum
Karl Elof Pettersson må från och med månaden näst efter den, varunder han
lämnar sin anställning, under sin återstående livstid från anslaget till diverse
pensioner och understöd in. m. uppbära en årlig pension av 600 kronor.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
14
Bankoutskottets utlåtande nr 18.
21 :o.
F. d. gymnastikläraren, majoren Ivar Aminoff. I motionen 11:41 hemställa
herrar Birke och Thorell, »att riksdagen måtte besluta medgiva Aminoff
att uppbära militär och civil pension till ett sammanlagt belopp av 5 504
kronor årligen, samt att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva
motsvarande avsteg från ovannämnda bestämmelse i 7 § 1 mom. civila tjänstepensionsreglementet
i framdeles uppkommande likartade fall».
Av handlingarna inhämtas,
att Aminoff är född år 1879;
att han åren 1899—1919 innehade beställning såsom officer på aktiv stat;
att han den 1 januari 1920 övergick till reservstat i samband med utnämning
till gymnastiklärare vid Södertälje realskola, sedermera Södertälje högre
allmänna läroverk;
att han år 1929 avgick med pension såsom kapten på reservstat;
att han den 1 juli 1942 avgick med pension från sin gymnastiklärartjänst;
att han åren 1920—1929 uppbar oavkortad reservstatslön och oavkortad
gy mnastiklärarlön;
att han därefter intill den 1 juli 1942 uppbar oavkortad reservstatspension
jämte oavkortad gymnastiklärarlön;
att från och med den 1 juli 1942 Aminoffs pensionsförmåner — 3 504 kronor
tjänstepension å gymnastiklärartjänsten och 2 000 kronor reservstatspension
— jämlikt föreskrift i 7 § 1 mom. 1934 års civila tjänstepensionsreglemente
beträffande reduktion av sammanträffande pensionsförmåner rätteligen
skolat utgå med sammanlagt 5 004 kronor, exklusive rörliga tilläggsförmåner;
att
emellertid dylik reduktion vidtagits först från och med den 1 juli 1945;
samt att Kungl. Maj :t genom beslut den 30 december 1946 befriat Aminoff
från återbetalningsskyldighet i fråga om för mycket uppburen pension för
tiden den 1 juli 1942—den 30 juni 1945.
Hos Kungl. Maj :t anhöll Aminoff om rätt att utan hinder av berörda föreskrift
i 7 § 1 mom. civila tjänstepensionsreglementet uppbära oavkortade
pensionsförmåner såsom förutvarande kapten på reservstat och gymnastiklärare.
I häröver avgivet utlåtande framhöll statskontoret, att frågan om medgivande
av förening utan reducering av pension såsom f. d. militär — å aktiv
stat, övergångsstat eller reservstat — med gymnastiklärarpension varit föremål
för prövning utan att någon bestämmelse med dylik innebörd intagits i
vederbörande pensionsreglementen. Vid angivna förhållande ansåge ämbetsverket
den gjorda framställningen icke böra föranleda någon Kungl. Maj ds
vidare åtgärd.
Genom beslut den 8 mars 1946 fann Kungl. Maj:t framställningen icke föranleda
någon Kungl. Maj ds åtgärd.
Bankoutskottets utlåtande nr IS.
15
I egenskap av f. d. gymnastiklärare är Aminoff — i likhet med övningslärare
i aVmänhet — underkastad 1934 års civila tjänstepensionsreglemente.
Jämlikt föreskrift i 7 § 1 mom. nämnda reglemente skall vid sammanträffande
av pensionsförmåner viss reduktion därav äga rum. Avsteg från ifrågavarande
föreskrift är icke möjligt utan riksdagens medverkan. I 1941 års allmänna
tjänstepensionsreglemente ha föreskrifter om sammanträffande av
pensionsförmåner intagits i 29 § av innehåll, att på Kungl. Maj:ts prövning
skall bero, om och i vad mån de till tjänstepension enligt nämnda reglemente
hörande förmånerna skola minskas med de till annan tjänstepension hörande
förmånerna. Såsom statskontoret i sitt ovan återgivna utlåtande anfört, har
frågan om medgivande av förening utan reduktion av pension såsom f. d.
militär beställningshavare med gymnastiklärarpension varit föremål för övervägande
utan att likväl någon bestämmelse av dylik innebörd influtit i vederbörliga
tjänstepensionsreglementen.
Mot bakgrunden av det anförda finner sig utskottet icke kunna tillstyrka
det i motionen väckta yrkandet om rätt för Aminoff att uppbära militär och
civil pension med ett sammanlagt belopp av 5 504 kronor årligen. Den reduktion
av 500 kronor, som Aminoff författningsenligt har att vidkännas å
sina pensionsförmåner, synes utskottet för övrigt knappast vara av den storleksordning,
att sakliga skäl föreligga för ett frångående av gällande regler.
Med den ståndpunkt utskottet ovan intagit kan utskottet icke heller biträda
det i motionen framförda förslaget, att riksdagen skulle bemyndiga Kungl.
Maj:t att i framdeles uppkommande, med det nu föreliggande likartade fall
besluta om avsteg från stadgandet i 7 § 1 mom. civila tjänstepensionsreglernentet.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att förevarande motion II: 41 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
VI. Jordbruksdepartementet.
22 :o.
Kontoristen hos statens skogsforskningsinstitut Sigrid Matilda Öberg, född
Lindgren. Under punkten 16 av förevarande proposition föreslår Kungl.
Maj:t riksdagen medgiva, att kontoristen hos statens skogsforskningsinstitut
Sigrid Matilda Öberg, född Lindgren, må från och med månaden näst efter
den, varunder hon lämnar sin anställning, under sin återstående livstid från
anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension
av 1 500 kronor.
Utskottet, som biträder Kungl. Majrts ifrågavarande förslag, hemställer,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
Utskott et.
¥
16
Bankoutskottets utlåtande nr 18.
B. Affärsdrivande verks medel.
I. Telegrafmedel.
23 :o
Städerskorna hos telegrafverket Emma Kristina Andersson, född Törnqvist,
och Maria Wenthzel, född Svenningsdotter. Under punkten 17 av
propositionen nr 70 föreslår Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att en var av
städerskorna hos telegrafverket Emma Kristina Andersson, född Törnqvist,
och Maria Wenthzel, född Svenningsdotter, må från och med månaden näst
efter den, varunder hon lämnar sin anställning, under sin återstående livstid
uppbära en årlig pension av 432 kronor, att utgå av telegrafverkets medel.
Med biträdande av Kungl. Maj ds förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj ds ifrågavarande framställning.
II. Trafikmedel.
24:o.
Förra städerskan hos statens järnvägar Elin Strömblad, född Hallbäck.
Under punkten 18 av förenämnda proposition föreslår Kungl. Majd riksdagen
medgiva, att förra städerskan hos statens järnvägar Elin Strömblad, född
Hallbäck, må, räknat från och med den 1 mars 1946, under sin återstående
livstid uppbära en årlig pension av 408 kronor, att utgå av trafikmedel.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj ds ifrågavarande proposition.
25 :o.
Förre arbetsförmannen Per Erik Pettersson. I motionen II: 99 hemställer
herr Senander, »att riksdagen måtte bevilja förre arbetsförmannen Per Erik
Pettersson i Himmene, Syninge, årlig pension med det belopp som med hänsyn
till omständigheterna kan anses vara erforderligt och skäligt».
Av handlingarna inhämtas,
att Pettersson är född den 1 oktober 1872 och således 74 år gammal;
samt att han åren 1902—1903 samt 1909—1917 innehaft vissa anställningar
såsom arbetare vid statens järnvägar och vattenfallsverket med en
sammanlagd styrkt anställningstid av 6 år 11 månader 12 dagar.
Bankoutskottets utlåtande nr 18.
17
Hos järnvägsstyrelsen anhöll Pettersson år 1942 att erhålla pension. Genom
beslut den 19 september 1942 fann järnvägsstyrelsen, enär Pettersson
icke enligt gällande bestämmelser kunde ifrågakomma till erhållande av vare
sig pension eller gratifikation, framställningen icke föranleda någon styrelsens
åtgärd.
Såsom den lämnade redogörelsen giver vid handen, upphörde Petterssons
anställning i statens tjänst år 1917. Vidare inhämtas av handlingarna i ärendet,
att Petterssons styrkta anställningstid i statens tjänst utgjort allenast 6 år
11 månader 12 dagar. Vid angivna förhållanden kan utskottet icke tillstyrka,
att pension av statsmedel beredes Pettersson.
Utskottet hemställer alltså,
att förevarande motion II: 99 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
26 :o.
Förra vagnstäderskan Beda Maria Westin. I motionen II: 69 hemställer
herr Mäler, »att riksdagen ville besluta, att förra vagnstäderskan Beda Maria
Westin i Långsele tilldelas en årlig pension, motsvarande vad enligt tjänsteår
och uppburna avlöningar skulle lia tillkommit henne, därest kungl. kungörelsen
den 30 juni 1942 varit tillämplig på henne».
Av handlingarna inhämtas,
att Westin är född den 27 maj 1881 och således 65 år gammal;
att hon vissa kortare tider av åren 1918—1921 innehaft anställning som
rums- och barackstäderska vid statens järnvägar;
att hon åren 1933—1944 varit anställd såsom tillfällig vagnstäderska vid
statens järnvägar med en sammanlagd tjänstetid av omkring 5 år 3 månader;
att hon enligt ett den 12 september 1944 utfärdat läkarintyg på grund av
sjukdom är för framtiden oförmögen till arbete;
samt att enligt ett av vederbörande kommunalkamrer den 12 september
1944 utfärdat intyg hennes man Erik Viktor Westin år 1944 taxerats för
2 770 kronors inkomst av tjänst och 230 kronors inkomst av annan fastighet
och att makarna Westin inneha en till 2 800 kronor taxeringsvärderad gårdslägenhet.
Hos järnvägsstyrelsen anhöll Westin om pension. Genom beslut den 24 november
1944 fann järnvägsstyrelsen ansökningen icke kunna föranleda någon
styrelsens åtgärd, enär Westin icke enligt gällande bestämmelser kunde
ifrågakomma till erhållande av vare sig pension eller därmed jämförligt understöd.
Med hänsyn till Westins obetydliga tjänstetid i statens tjänst — något
över 5 år — finner sig utskottet icke kunna tillstyrka någon åtgärd i motionens
syfte. Utskottet hemställer förty,
att motionen II: 69 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Bihanq till riksdagens protokoll 1947. 8 samt. Nr 18. 2
Utskottet
Utskottet
18
Bankoutskottets utlåtande nr 18.
Utskottet.
27 :o.
Förra städerskan Selma Ålund. I motionen II: 304 hemställer herr Johansson
i Stockholm, »att riksdagen måtte besluta tilldela städerskan Selma Ålund
i Sundbyberg en årspension motsvarande vad jämförliga arbetstagare bruka
erhålla».
Av handlingarna inhämtas,
att Ålund är född den 28 december 1882 och således 64 år gammal;
samt att hon åren 1917—1946 innehaft anställning såsom rumsstäderska
vid statens järnvägar, därvid den genomsnittliga dagliga arbetstiden uppgått
till en timme.
Hos järnvägsstyrelsen anhöll Ålund om pension. Genom beslut den 27 november
1946 fann sig järnvägsstyrelsen icke kunna bifalla den gjorda framställningen,
enär Ålund, som endast haft en arbetstid av cirka en timme per
socken dag, icke fyllde de i kungl. kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 696)
omförmälda förutsättningarna för erhållande av pension.
Av redogörelsen framgår, att den av Ålund innehavda anställningen haft
karaktären av bisyssla. Vid sådant förhållande kan utskottet icke tillstyrka
det i motionen väckta yrkandet. Utskottet hemställer förty,
att förevarande motion II: 304 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
III. Statens vattenfallsverks medel.
28 :o.
Förre arbetaren vid statens vattenfallsverk Johan Ferdinand Andersson.
Under punkten 19 av förenämnda proposition föreslår Kungl. Maj:t riksdagen
medgiva, att förre arbetaren vid statens vattenfallsverk Johan Ferdinand
Andersson må, räknat från och med den 1 december 1946, under sin återstående
livstid uppbära en årlig pension av 696 kronor, att utgå av statens
vattenfallsverks medel.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj ds ifrågavarande
framställning.
29:o.
Förre arbetaren Erik Gerhard Wiklander. I motionen II: 16 hemställer
herr Jonsson i Haverö, »att riksdagen utan hinder av att Wiklanders anställningstid
i statens tjänst uppgår till endast 11 ar före fyllda 60 ar i stället
Bankoutskottets utlåtande nr 18.
19
för författningsensligt stadgade minst 12 år ville för tiden från och med den 1
oktober 1946 bevilja vederbörande den pensionsförmån, vartill han skulle
varit berättigad med en anställningstid av minst 12 år före fyllda 60 år.»
Av handlingarna inhämtas,
att Wiklander är född den 6 september 1881 och således 65 år gammal;
att han åren 1930—1946 innehaft anställning vid statens vattenfallsverk
med en sammanlagd tjänstetid av 16 år, därav 11 år före uppnådd ålder
av 60 år.
Hos vattenfallsstyrelsen anhöll Wiklander om pension från och med den
1 oktober 1946.
Genom beslut den 10 september 1946 förklarade sig vattenfallsstyrelsen,
enär Wiklander icke fyllde förutsättningarna för erhållande av pension enligt
kungörelsen 1942: 696 med föreskrifter angående pensionering av viss
arbetarpersonal i statens tjänst, icke kunna bifalla ansökningen.
En av Wiklander hos vattenfallsstyrelsen gjord framställning om erhållande
av tjänstelivränta har genom styrelsens beslut den 28 oktober 1946
lämnats utan bifall.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, utgör Wiklanders sammanlagda
anställningstid som arbetare i statens tjänst 16 år. Ehuru av
nämnda anställningstid endast 11 år infallit före 60 års ålder, finner utskottet
det vara med billighet förenligt, att Wiklander — på sätt tidigare i
vissa med det förevarande likartade fall av riksdagen medgivits — tillerkännes
en årlig pension av statsmedel under sin återstående livstid. Pensionsbeloppet
synes böra bestämmas till 696 kronor.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av förevarande motion II: 16,
må medgiva, att förre arbetaren Erik Gerhard Wiklander må,
räknat från och med den 1 januari 1947, under sin återstående
livstid uppbära en årlig pension av 696 kronor, att utgå
av statens vattenfallsverlcs medel.
30:o.
Förre stenarbetaren Alfred Julius Sjögren. I motionen 11:38 hemställer
herr Lundqvist, »alt riksdagen måtte bevilja f. d. stenarbetaren Alfred Julius
Sjögren, Skälsbo, Trollhättan, en årlig pension till belopp, som kan anses
skäligt.»
Av handlingarna inhämtas,
att Sjögren är född den 19 juli 1883 och således 63 år gammal;
att han åren 1909, 1910, 1916—1918, 1921—1928 samt 1936—1941 innehaft
anställningar vid statens vattenfallsverk med en sammanlagd tjänstetid
av 14 år 7 månader 1 dag;
Utskottet.
20
Bankoutskoitets utlåtande nr 18.
Utskottet.
Utskottet.
samt att han den 12 september 1940 ådrog sig kroppsskada i arbetet (bäckenbrott)
och i följd därav tillerkänts livränta från riksförsäkringsanstalten,
vilken livränta för närvarande utgår med 1 200 kronor för år jämte 20 procent
dyrtidstillägg därå.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har Sjögrens sammanlagda
anställningstid i statens tjänst uppgått till 14 år 7 månader 1 dag. Även om
det får antagas, att Sjögren, därest icke det honom ågångna olycksfallet mellankommit,
kunnat förvärva för erhållande av summarisk arbetarpension
föreskrivet antal tjänstår om minst 15, är utskottet icke berett att tillstyrka,
att Sjögren genom särskilt beslut av riksdagen tillerkännes en pension vid sidan
av den livränta, som tillerkänts honom från riksförsäkringsanstalten.
Enligt utskottets mening är ifrågavarande ärende för övrigt av beskaffenhet
att i första hand böra prövas av Kungl. Maj :t.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att förevarande motion II: 38 ej må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
31 :o.
Förre bokhållaren Karl Gustaf Sigfrid Lidman. I motionen II: 39 hemställer
herr Lundqvist, »att riksdagen må bevilja f. d. bokhållaren Karl Gustaf
Sigfrid Lidman, Fasanen 4, Trollhättan, en årlig pension till belopp, som
kan anses skäligt».
Av handlingarna inhämtas,
att Lidman är född den 15 juli 1882 och således 64 år gammal;
samt att han åren 1903—1909 samt 1937—1946 innehaft anställningar vid
postverket och statens vattenfallsverk med en sammanlagd tjänstetid av 15
år 18 dagar, därav 10 år 10 månader 2 dagar före 60 års ålder.
Hos vattenfallsstyrelsen anhöll Lidman om pension. Genom beslut den 12
september 1946 fann sig styrelsen icke kunna bifalla ansökningen, enär Lidman,
även om kungörelsen 1942: 696 med föreskrifter angående pensionering
av viss arbetarpersonal i statens tjänst varit å honom tillämplig, icke före
60 års ålder innehaft anställning i statens tjänst under så lång tid, som stadgas
i nämnda författning.
Ehuru utskottet hyser den uppfattningen, att försiktighet bör iakttagas vid
eftergivande av de i kungörelsen 1942: 696 uppställda kraven beträffande anställningstidens
omfattning, har utskottet i förevarande fall icke velat motsätta
sig, att Lidman beredes en årlig pension av statsmedel. Härvid har utskottet
ansett avgörande betydelse böra tillmätas den omständigheten, att
Lidman uppfyller minimikravet beträffande anställningstidens längd som
sådan, låt vara att den före 60 års ålder infallande tjänstetiden understiger
Bankoutskottets utlåtande nr IS.
21
föreskriven minimitid av 12 år med något mera än ett år. Pensionsbeloppet
synes utskottet böra bestämmas till 696 kronor.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av förevarande motion II: 39, må
medgiva, att förre bokhållaren Karl Gustaf Sigfrid Lidman
må, räknat från och med den 1 januari 1947, under sin återstående
livstid uppbära en årlig pension av 696 kronor, att
utgå av statens vattenfallsverks medel.
32 :o.
Förre betongarbetaren Axel Julius Gustavsson. I motionen II: 40 hemställer
herr Lundqvist, »att riksdagen måtte bevilja f. d. betongarbetaren Axel
Julius Gustavsson, kv. 30 ing. 3, Trollhättan, en årlig pension till belopp, som
kan anses skäligt».
Av handlingarna inhämtas,
att Gustavsson är född den 11 juli 1881 och således 65 år gammal;
samt att han åren 1910—1915, 1917, 1933, 1934 samt 1936—1943 innehaft
anställningar vid statens vattenfallsverk med en sammanlagd tjänstetid av
13 år 5 månader 23 dagar, därav 11 år 1 månad före fyllda 60 år.
Med hänsyn till omfattningen av Gustavssons anställningstid i statens tjänst
kan utskottet icke tillstyrka bifall till det i motionen väckta yrkandet om beredande
av riksdagspension åt honom. Utskottet hemställer förty,
att förevarande motion II: 40 ej må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 20 mars 1947.
På bankoutskottets vägnar:
GUST. SVEDMAN.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Andersson i Rossvik. Leander, Edin, Petersson
i Karlskrona, Fahlander, Andersson i Tidaholm, Persson i Älvdalsåsen
och Persson i Vinslöv;
från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Munkaljungby,
Fröderberg, Sundberg, von Seth, Nilsson i Landskrona och Persson
i Norrby.
Utskottet.
477496. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.