Bankoutskottets memorial nr 1.

1

Nr 1.

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken
till bankoutskottet avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit
den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för
Sveriges riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd,
rörelse och förvaltning under år 1946, får härmed enligt gällande instruktion
till riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1947.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid detta ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Sandén, Andersson i Rossvik,
Friggeråker, Leander, Edin, Petersson i Karlskrona och Andersson i
Tidaholm;

från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Munkaljungby,
Mattsson, Fröderberg, Sundberg, von Seth och Nilsson i Landskrona.

Dihang till riksdagens protokoll 1047. 8 samt. Nr 1.

1

B ankautskottets memorial nr 1.

3

Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.

I juli 1946 genomfördes en höjning av den svenska kronans värde i förhållande
till utländska valutor och guld. Den 10 juli upphörde riksbanken
att köpa valutor. Valutahandeln återupptogs den 13 juli på grundval av
växelkurser, som voro omkring 14 % lägre än de tidigare noterade. Den
nya säljkursen utgjorde för dollar 3.60 kronor mot tidigare 4.20 och för
pund 14.50 kronor mot tidigare 16.92. Guldpriset, uträknat med utgångspunkt
från det officiella priset i Förenta staterna, sänktes till 4 050.99 kronor
per kilogram fint guld mot tidigare 4 726.16.

Valutamarknadens utveckling påverkades i stor utsträckning av växelkursförändringen.
Under tiden närmast före denna sökte importörer och
andra, som hade att erlägga likvider i utländska valutor, att i största möjliga
utsträckning uppskjuta dessa, medan export- och rederiföretag strävade
efter att påskynda hemtagandet av sina fordringar i utlandet. Sedan apprecieringen
genomförts, forcerades betalningarna till utlandet, dels på grund
av att eftersläpningen måste tagas igen, dels till följd av att vid olika tillfällen
under senare delen av året rykten kommo i omlopp om att andra
länder skulle följa det svenska exemplet. Å andra sidan blevo de som
hade fordringar i utländsk valuta mindre benägna att omvandla dessa till
svenska kronor.

Riksbankens guld- och valutabehållning rönte ett starkt inflytande av
dessa förhållanden. Efter en relativ stabilitet under årets första del undergick
den i juni och början av juli en betydande ökning. I och med att de
före den 13 juli rådande förväntningarna om en höjning av den svenska
kronans värde upphörde och, i varje fall i förhållande till vissa utländska
valutor, förbyttes i sin motsats, ställdes stora krav på den centrala reserven
av utländska betalningsmedel. Dessa krav förstärktes genom att handelsbalansens
utveckling under året kännetecknades av att ett växande
importöverskott uppkom. Särskilt under årets sista del hade riksbanken
att tillhandahålla avsevärda belopp i utländska valutor för att möjliggöra
betalning av den ökade varuinförseln.

Under årets första tio månader undergick riksbankens guldbehållning
icke någon mera avsevärd förändring. Vissa försäljningar mot schweizerfrancs
gjordes dock för att möta den svenska valutamarknadens efterfrå -

4

Bankoutskottets memorial nr 1.

gan på denna valuta. Under november och december däremot anskaffade
riksbanken framför allt dollars, men även schweizerfrancs, mot guld till
belopp sammanlagt överstigande 300 miljoner kronor. För året i dess helhet
visade guldbehållningen en minskning med 363 miljoner kronor, räknat
enligt det från och med den 13 juli gällande guldpriset. Enligt samma pris
uppgick riksbankens guldbehållning vid 1946 års slut till 1 371 miljoner
kronor.

Om behållningen av utländska valutor omräknas till svenska kronor enligt
de från och med den 13 juli tillämpade kurserna, visade denna en
minskning under år 1946 med omkring 180 miljoner kronor. Emellertid
inträdde en förskjutning i förhållandet mellan de olika i totalbehållningen
ingående valutorna, så att dollarbehållningen visade en minskning med
omkring 260 miljoner kronor, medan för vissa andra valutor, såsom franska
francs och holländska floriner, någon ökning ägde rum. Pundbehållningen
var vid slutet av år 1946 i stort sett lika stor som ett år tidigare. Vid årets
slut uppgick dagsvärdet av valutareserven till 827 miljoner kronor, varav
dollars utgjorde 205 och pund 431 miljoner kronor. I här angivna siffror
ha medräknats de valutabelopp, som överförts till riksgäldskontoret för
redovisning å fonden för kreditgivning till utlandet och som vid årsskiftet
hade ett dagsvärde av 146 miljoner kronor.

Den efterfrågan på schweizerfrancs, som på grund av ovan antydda orsaker
uppstod under andra halvåret, kunde riksbanken tidvis icke tillgodose
emedan man på schweizisk sida vägrade att köpa så mycket guld
mot schweizerfrancs som erfordrades för att helt tillgodose de svenska behoven.
Efter förhandlingar mellan riksbanken och den schweiziska nationalbanken
uppnåddes emellertid under hösten en överenskommelse, som
möjliggjorde ett anskaffande av schweizerfrancs i sådan utsträckning, att
det svensk-schweiziska betalningsutbytet kunde fortgå utan avsevärda störningar.

Läget på den svenska kreditmarknaden var under årets första del i stort
sett oförändrat. Mot slutet av året uppstod en viss knapphet på likvida
medel, huvudsakligen till följd av de omfattande valutaköpen i riksbanken.
För att motverka en marknadsåtstramning uppträdde riksbanken som
köpare av skattkammarväxlar och svenska obligationer, huvudsakligen
statsobligationer. Under årets första tio månader undergick riksbankens
behållning av obligationer och skattkammarväxlar en minskning med nom.
164 miljoner kronor. Nettoinköpen under november och december uppgingo
till nom. 603 miljoner kronor, varav från riksgäldskontoret övertagna
skattkammarväxlar utgjorde 50, i marknaden inköpta dylika växlar 231
och obligationer nom. 322 miljoner kronor.

Sedelcirkulationens stegring, som fortgått i stort sett alltsedan år 1931,
dämpades under år 1946, särskilt från och med månadsskiftet mars/april.
Vid årets slut låg beloppet utelöpande sedlar 96 miljoner kronor över fjol -

Bankoutskottets memorial nr 1. 5

årsnivån, medan sedelmängdens ansvällning under åren närmast dessförinnan
uppgått till 200—300 miljoner kronor per år. Kreditinstitutens inlåning
från allmänheten visade icke heller under aret samma starka stegring
som de närmast föregående åren. Utlåningen ökades däremot påfallande
kraftigt, huvudsakligen på grund av stegrad fastighetskreditgivning
samt finansieringsbehoven till följd av de växande handelsförbindelserna
med utlandet. Kreditinstitutionerna minskade under årets senare del sina
behållningar av obligationer och skattkammarväxlar, varjämte affärsbankerna
upptogo krediter i riksbanken. För första gången sedan år 1940 förekom
dessutom under december växelrediskontering i nämnvärd omfattning.

Den anordning, varigenom riksbanken automatiskt ställt till riksgäldskontorets
förfogande vissa från huvudsakligen statsinstitutioner inlånade
medel, avvecklades till största delen under december. Under rubriken »Till
riksgäldskontorets förfogande ställda medel» redovisades därefter endast ett
belopp av 93.5 miljoner kronor, representerande bunden inlåning från bland
annat vissa sparbanker. I samband härmed erhöll riksbanken skattkammarväxlar
från riksgäldskontoret till ett belopp av 800 miljoner kronor, varav
större delen utnyttjades för avvecklingen av nämnda anordning.

Den nedskrivning av värdet av riksbankens innehav av guld och utländska
valutor, som erfordrades i samband med kronans appreciering, har
beräknats till omkring 527 miljoner kronor. Av detta belopp täcktes omkring
345 miljoner kronor av skillnaden mellan dagsvärdet och värdet i
riksbankens böcker av guld- och valutainnehavet vid tidpunkten för apprecieringen.
Enligt beslut av 1946 års riksdag reglerades återstoden eller
182 miljoner kronor genom att riksgäldskontoret till riksbanken överlämnade
en icke räntebärande skuldförbindelse på detta belopp. Denna skuldförbindelse
upptages bland riksbankens tillgångar under särskild rubrik.

Vid uppgörandet av bokslutet för år 1946 redovisas guldbehållningen på
riksbankens tillgångssida efter ett pris av 2 480 kronor per kilogram. Såsom
en särskild tillgångspost, »Övervärde på guld», upptages emellertid skillnaden
mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt nämnda pris.
De utländska valutorna upptagas i allmänhet till de vid årets slut gällande
medelkurserna. Skillnaden mellan bokförda värden och värden efter inköps-
respektive försäljningspriser vid handeln med guld och valutor regleras
å kursdifferenskontot, som redovisas på riksbankens skuldsida med ett
belopp av 6.9 miljoner kronor. Huvuddelen av detta belopp kommer att
successivt tagas i anspråk för avveckling av vissa ännu icke reglerade
affärer, härrörande från tiden före apprecieringen.

Sedan under året en omläggning genomförts, bokföras av riksbanken inköpta
obligationer, om de förvärvats till kurser över pari, till det nominella
värdet; eljest upptagas de till inköpspriset. Vid inköpstillfället upplupna
obligationsräntor debiteras riksbankens vinst- och förlustkonto. Detta har

6 Bankoutskottets memorial nr 1.

vid uppgörandet av bokslutet icke krediterats med upplupna, ej utbetalda
obligationsräntor.

Riksbankens nettovinst uppgick under år 1946 till 496 137 kronor 1 öre
mot 7 004 651 kronor 84 öre under år 1945. Att vinsten uppgått till ett så
förhållandevis obetydligt belopp sammanhänger med ovan angivna obligationsaffärer.
Dessa affärers fördelning under året har på grund av de ovan
redovisade principerna för bokföringen av riksbankens obligationer medfört
en bokföringsmässig vinstminskning. Enbart till följd av nedskrivningen
av obligationernas bokförda värde har denna vinstminskning uppgått till
ett belopp av något mer än 4 miljoner kronor.

8

Bankoutskottets memorial nr 1.

Utgående

1945

1

9 4 6

Kronor

Kronor

Kronor

(Tillgångar och fordringar)

Kassa.

Metallisk kassa:

Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention

46 056 00E

46 063 679

>6

Omyntat guld samt äldre svenskt guldmvnt

972 147 51(

77

749 033 230

>6

Utländskt guldmynt ....

44 861 751

165

44 368 935

54 839 465 845 76

Annan kassatillgång:

(1 063 065 27E

>45

)

Silvermynt.......

1 178 281

43

1 437 488 4

6

Brons-, järn- och kopparmynt ....

45183

94

13 448 3

8

Andra bankers postväxlar, checkar m. m.

51 541 897

32

50 905 099 4

2

Utländska bankers sedlar ....

242 624

45

561441 4

7 69 91 7 4.77 79

Svenska statspapper och

(53 007 987

14

)

obligationer.

Riksgäldskontorets växelkrediter . . .

130 000 000

_

Skattkammarväxlar ....

205 100 000

_

1 095 500 000 -

Statens, hypoteksbankens och stadshypo-

tekskassans obligationer .

98 894 451

97

448 641 598 3

3

Andra obligationer........

42 230

—

382 420 -

Lånerörelse.

(434 036 681

97

Rediskonterade växlar ....

—

—

8 242 636 1

7

Diskonterade växlar......

6 672 218

58

40 852 023 9

3

Hypoteks- och kommunlån . . .

15 442 717

30

101 831 473 1

3

Avbetalningslån........

49 300 002

79

53 647 882 3

3

Kredit i checkräkning . . .

10 201 880

44

20 627 512 8

3

På indrivning beroende medel ....

18 076

47

18 703 5

225 220231 92

Utrikesrörelse.

(81 634 895

58)

Utländska statspapper och obligationer. .

843 248 930

56

580 179 654 41

Växlar, betalbara i utlandet.....

15 384 437

50

35 244 410 03

Fordran hos utländsk bank eller bankir

76 218 775

84

172141 981 11

Övriga utländska tillgångar . . .

33 272 094

69

35 564 389 21

823 130 434 92

(968124 238

59)

Kursdifferenskonto . . .

262 205 713

17

—

Guldregleringskonto

450 485 462

92

__

övervärde å guld . .

—

531 771 183 98

Statsskuldförbindelse (se sid. 5). . . .

—

182 000 000 —

Hos Riksgäldskontorct innestående

medel........

6 767 843

18

6 767 843 18

Till Riksgäldskontorets förfogande

ställda medel........

066 068 841

12

93 540000 —

Övriga tillgångar.......

13 831 820 3

11

9 090 506 71

Summa |<

399 228 759|73

4 308 427 542 53

.A"U?«er vl<UoFs 1 ratlonallseringssyfte en omläggning av bokfäringen. För att erh&lla

jämförbara siffror för ären 1945 och 1946 har balansräkningen för 1946 här omnrbetats. I huvudsak innebär
detta, att vis*a konton avseende förhAllandet till utlandet, vilka tidigare redovisats under »Övriga tillg&ngar»
och »Övriga skulder», utbrutits och nu redovisas under andra rubriker.

Bankoutskottets memorial nr 1

balansräkning.

194 5

1

9 4 6

Kronor

Kronor

Kronor

KREDIT.

(Skulder)

Utelöpande sedlar.........-. . . .

2 781 540 705

69

2 877 445 466

69

Postväxelräkning .............

9 302 648

30

6 380 843

74

Depositionsräkning............

151170 983

19

144 277 446

08

Kapitalräkning...............

42 520 700

03

864 563

17

Uppsägningsräkning...........

107 850 000

—

85 350 000

—

Checkräkning.

Skuld till statliga myndigheter.......

830 860 724

52

706 452 602

88

Skuld till bankaktiebolag..........

80 429 351

09

84111162

55

Andra insättare................

125 905 437

37

84 537 390

98

875 101156

41

1 037 195 512

98

Utrikesrörelse.

Skuld till utländsk bank eller bankir . . .

84 964 096

21

173 693 396

62

Kursdifferenskonto............

—

—

6 922 937

88

Övriga skulder...............

50 336 443

39

547 924

99

Kapital.

Grundfond...................

50 000 000

—

50 000 000

—

Avbetalningslånefond.............

50 000 000

—

60 000 000

—

Reservfond...................

20 000 000

—

20 000 000

—

Tjänstepensionsfond.............

2 863 441

32

2 863 441

32

Familjepensionsfond.............

3 904 401

86

3 904 401

86

Balanserade vinstmedel:

från föregående år.............

575174

92

579 826

76

vinst för året ................

7 004 651

84

496 137

01

137 843 806

95

(134 347 669

94

)

Ansvarsförbindelser kr.. 20 500 000: —

Därtill kommer den ej inbetalda

delen av Riksbankens innehav av

aktier i Internationella Banken

nom. Schw. Frcs 10 000 000 (4 000

aktier å 2 500: — Schw. Frcs),

utgörande 75 % av beloppet eller

Schw. Frcs 7 500 000: —.

Summa

4 399 228 759

73

1

|4 308 427 542

53

10

Bankoutskottets memorial nr 1.

Vinst- och

1945

1

9

4 6

DEBET.

Kronor

Kronor

Kronor

(Utgifter och förluster)

Ränta på riksgäldskontorets tillgodohavande . .

1 540 647

41

305 989

52

Räntor å statspapper och obligationer (jfr sid. 5)

—

—

3 147 346

95

Räntor å vissa inlåningsräkningar........

—

—

77 227

35

3 530 563

82

Kostnader för guldtransport............

—

—

615 777

95

Räntor å checkräkning...............

107

22

1 613

12

1613

12

Förvaltningskostnader.

Avlöningar:

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för dem

56 258

06

56 596

59

Arvoden till ledamöter av industristyrelsen samt

suppleanter för dem................

1530

—

1530

—

Arvoden till styrelseledamöter vid avdelnings-

kontoren och suppleanter för dem.......

141 660

72

143 564

67

Avlöning till ordinarie tjänstemän........

2 635 869

66

2 676 762

20

Avlöning till icke ordinarie personal.......

861 743

42

986 972

88

Arvoden och särskilda ersättningar........

31 298

90

33 260

58

Rörligt tillägg.....................

444 875

—

439 700

20

Kristillägg.......................

474 559

80

469 023

50

Barntillägg.......................

17 417

21

15 737

64

Tillfälligt lönetillägg.................

—

—

139 585

—

4 962 733

26

(4 665 212

77)

Pensioner m. m :

Pensioner åt f. d. befattningshavare.......

540 053

74

569 219

65

» » efterlevande till f. d. befattnings-

havare...................

243 769

07

243 179

04

Diverse pensioner och understöd.........

5 793

25

8 274

72

Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare.....

44969

95

20 252

—

> » efterlevande till f. d. befatt-

ningshavare............

1536

—

1614

—

» å diverse pensioner och understöd

1392

—

630

—

Rörligt tillägg.....................

48 098

25

82 544

50

Kristillägg.......................

110 585

56

116158

06

1 041 871

97

(996 197

82)

Förvaltningsutgifter...............

1 570 274

38

1 650 527

95

Kostnader för sedeltryckeriet..........

546 001

87

678 413

92

Kostnader för pappersbruket i Tumba ....

879 421

40

756 217

71

Övriga utgifter.........

394 063

92

87 890

38

10 591 926

79

13 325 610

08

Vinst ...........

7 004 651

84

496 137

01

Summa

17 596 578

63

13 821 747

09

Bankoutskottets memorial nr 1.

11

förlusträkning.

KREDIT.

(Inkomster och vinster)

Lånerörelse.

Räntor å diskonterade växlar...........

» > hypoteks- och kommunlån.......

> » avbetalningslån..............

> » kredit i checkräkning..........

Avgifter för kredit i checkräkning........

Inkasseringsavgifter och provisioner .......

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna

lånefordringar....................

Utrikesrörelse.

Remboursprovisioner...........•_.....

övrig av utrikesrörelsen uppkommen vinst . . .

Svenska statspapper och obligationer. .
Av Riksgäldskontoret inbetalda räntor.

Övriga inkomster.

Avgifter för i förvar mottagna depositioner . .

Ersättning för utländska clearingar.......

Provisioner .....................

Ersättning för förvaltning av statens bosättnings lånefond.

...................

Inkomst av fastigheter.............

Försåld fastighet i Kalmar..........

Försåld fastighet i Karlskrona........

Diverse ...... ................

Summa

194 5

1

9 4 6

Kronor

Kronor

Kronor

226 631

08

376 671

10

546 390

33

620 213

69

1 747 771

83

1 755 145

93

69 264

39

397 024

05

12 149

01

11586

19

5107

—

6 473

93

8 642

64

7 962

44

3175 077

33

(2 615 956

28)

550 238

99

382 718

70

7 512 879

83

8 608 955

18

8 991 673

88

(8 063 118

82)

4 311 822

58

250 245

56

195 980

38

209 316

55

80 000

—

30 000

—

612 754

51

401 573

54

71010

_

120 760

—

309 705

16

291 572

88

500 000

—

—

—

550 000

—

—

—

286 230

90

351 527

35

1 404 750

32

(2 605 680

95)

a 17 596 578)63 |

13 821 747

0£

12

Bankoutskottets memorial nr 1

Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1945 och

1946 års slut.

1945

1946

Kronor

Kronor

Tillgångar.

Riksbankens mynt- och medaljsamling..........

33 226

22

33 226

22

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens

slut enligt nedanstående specifikation.........

14 951 600

—

15 101 300

—

Aktier i Internationella Banken...............

1 800 000

—

1 800 000

—

Summa

16 784 826

22

16 934 526

22

Fastigheten i:

Stockholm: bankhuset...................

4 250 000

—

4 250 000

_

sedeltryckeriet................

1 200 000

—

1 200 000

—

Göteborg..........................

1 300 000

—

1 300 000

_

Malmö.........................

425 000

—

425 000

_

Falun.........................

200 000

—

200 000

—

Gävle...........................

280 000

—

280 000

_

Halmstad...........................

380 000

—

380000

_

Härnösand.......................

205 000

—

205 000

_

Jönköping..........................

150 000

—

150 000

_

Karlstad............................

163 000

—

163 000

—

Kristianstad.........................

230 000

—

230 000

_

Linköping...........................

277 000

—

277 000

—

Luleå............................

370 000

—

370 000

_

Mariestad...........................

150 000

—

150 000

_

Norrköping..........................

313 300

—

313 000

—

Nvköping........................

428 600

—

428600

—

Sundsvall...........................

250 000

—

250 000

—

Uppsala............................

535 000

—

560 000

-1

Visby..........................

200 000

—

200 000

—

Växjö..........................

346 600

—

346 600

—

Örebro.............................

275 000

_

275 000

_

Östersund...........................

200 000

—

200 000

_

Tumba .........................

2 823100

—

2 823 100

_

Diverse valv.......................

— ■

—

125 000

— 1

Summa

14 951 600

—

15 101 300

—

Skulder.

Utelöpande postväxlar ....................

12 277

39

12 277

39

» transportsedlar å 3 och 2 rdr på ofärgat

papper .......................

338 473

40

338 473

40

» bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .

1315 328

04

1315 328

04

Lånebanksobligationer med 4 % ränta på ränta ....

548

08

548

08

> > 4V« % » ..........

5 527

07

5 527

07

» » 3 % > ..........

588

64

588

64

Förbindelser med 4 ’/. ränta för under åren 1802 och

1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).......

924

61

924

61

Reahsationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen,

utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .

417

58

417

58

Summa

1 674 084

81

1 674 084

81

Bankoutskottets memorial nr 1.

13

Avbetalnings- och bosättningslånefonderna.

Fördelningen den 31 december 1946 på riksbankens olika kontor av
utestående lån från avbetalning slånefonden framgår av efterföljande

tabell:

Utestående lån

Belopp

Antal

Kronor

14168

20 388 967

02

Avdelningskontoret i: Göteborg...............

3 010

3 383 720

—

2 371

2 890 739

79

Falun.................

681

1 115 393

—

Gävle ...............

1600

2 033159

—

Halmstad..............

565

1 052 676

—

Härnösand .............

557

753 558

—

Jönköping..............

1315

2 101 679

—

Kalmar...............

335

473 132

—

Karlskrona.............

673

698 218

—

Karlstad...............

390

578 648

—

Kristianstad.............

307

559 138

—

Linköping..............

691

1111 769

—

Luleå.................

1772

1 904 792

—

Mariestad..............

321

639 983

—

Norrköping.............

1 218

1 467 447

—

Nyköping..............

549

953 625

—

Sundsvall..............

945

1 114 488

—

Umeå................

1320

1 872 186

—

Uppsala...............

2 572

3 467 584

—

Visby.................

503

748 316

—

Vänersborg.............

286

447 828

—

Västerås...............

808

1 194 313

—

Växjö................

212

352 857

—

Örebro................

859

1 260 356

—

Östersund..............

760

1 102 014

—

Summa

38 788

53 666 585

81

14

Bankoutskottets memorial nr 1.

I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1946
på riksbankens olika kontor av utestående lån från bosättning slånej onden,
vilken står under riksbankens förvaltningen men ej ingår i riksbankens
balansräkning.

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret.................

18123

11 922 598

61

Avdelningskontoret i: Göteborg.........

6 404

3 747 458

32

Malmö.................

6 617

3 996 994

36

Falun.............

1569

908 240

—

Gävle...............

2 661

1 659 676

55

Halmstad..........

1367

763 489

02

Härnösand............

1187

682 058

—

Jönköping.........

2 364

1 404 903

—

Kalmar..........

919

418 598

49

Karlskrona...........

979

543 766

—

Karlstad.............

2 206

1 222 792

—

Kristianstad........

1346

639 158

—

Linköping...............

1430

686 565

—

Luleå.................

1258

695 437

—

Mariestad................

1 569

939 837

—

Norrköping............

1222

651 364

—

Nyköping...............

1960

1 189 644

—

Sundsvall.............

1109

734 359

—

Umeå.........

939

533 399

50

Uppsala...........

1 413

965 252

57

Visby.........

214

119 816

—

Vänersborg........

1265

721 582

—

Västerås........

2170

1 393 416

—

Växjö..........

630

326 775

—

Örebro........

2 471

1 588 514

—

Östersund........

860

525 939

—

Summa

64 252

38 981 632

42

Bankoutskottets memorial nr 1.

15

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.

§ 1.

Vid det val av fullmäktige i riksbanken, som ägt rum under år 1946,
hava för valperioden 1946—1949 utsetts undertecknade Gränebo och Ivar
Anderson (bägge omvalda).

Till suppleanter för tiden från valet till dess nytt val under innevarande
år försiggått hava utsetts direktören John Bergvall, agronomen Stig Janson
och ombudsmannen Olof Andersson (samtliga omvalda).

Fullmäktige utsågo därefter den 20 juni 1946 för tiden till dess nytt val
av fullmäktige innevarande år försiggått

till vice ordförande och deputerad: undertecknad Hall; samt

till riksbankschef: undertecknad Rooth.

Fullmäktiges andra riksdagsvalda ledamöter än riksbankschefen och deputeraden
alternera såsom jourhavande fullmäktig enligt av fullmäktige
fastställd turordning.

Klas Böök har erhållit fortsatt förordnande för tiden till dess val av
fullmäktige innevarande år försiggått att vara vice riksbankschef med uppdrag
tillika att vara chef för sektion II.

Bankdirektörerna Harald Magnusson och Hjalmar Ekengren hava erhållit
förlängda förordnanden till utgången av år 1949 såsom bankdirektörer
och chefer, Magnusson för sektion I och Ekengren för sektion III.

§ 2.

Till ledamöter i riksbankens industristyrelse utsågo fullmäktige den 20
juni 1946 för tiden till dess nytt val av fullmäktige innevarande år försiggått
undertecknad Hall, ordförande, bankdirektören Hjalmar Ekengren
samt överdirektören och chefen för överstyrelsen för yrkesutbildning, civilingenjören
Ryno Lundquist, den sistnämnde i egenskap av industrisakkunnig
ledamot (samtliga omvalda).

Till suppleanter hava utsetts, för ordföranden undertecknad Ivar Anderson,
för Ekengren bankdirektören Harald Magnusson samt för Lundquist
chefen för grafiska forskningslaboratoriet, civilingenjören Gösta Carlsson
(samtliga omvalda).

Industristyrelsen har under år 1946 hållit 42 sammanträden.

§ 3.

Som ledamöter i delegerade för riksdagens verk för år 1947 hava fullmäktige
för sin del utsett undertecknade Hall och Allan Andersson (bägge
omvalda).

16

Bankoutskottets memorial nr 1.

Fullmäktige hava gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret utsett
riksgäldsdirektören Fredrik Sandberg och kamreraren i riksbanken Harry
Nordmark att under år 1947 å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar
vara, Sandberg ledamot i direktionen för Göta Kanalverk och Nordmark
ombud vid revisionen av samma verk (bägge omvalda).

§ 4.

Beträffande sammansättningen av styrelserna för de olika avdelningskontoren
hänvisas till riksbankens matrikel för år 1946 (jämte supplement),
varav ett exemplar bifogas, ävensom till fullmäktiges protokoll i ämnet
den 16 maj, § 7, och den 19 december 1946, § 3.

§ 5.

Riksbanken har fungerat såsom clearingnämndens bankförbindelse för
de föreliggande clearingavtalen gentemot utlandet.

Riksbanken har vidare handhaft tillämpningen av de mellan Sverige, å
ena, samt Belgien, Frankrike, Nederländerna, Norge, Polen, Storbritannien,
Tjeckoslovakien, Turkiet och Ungern, å andra sidan, träffade betalningsavtalen.

Den år 1941 ingångna överenskommelsen angående reglering av vissa
huvudsakligen finansiella betalningar mellan riksbanken och Bank of
Canada gäller fortfarande.

§ 6.

De räntesatser och lånevillkor i övrigt, som angivits under § 8 i fullmäktiges
berättelse till bankoutskottet vid 1946 års riksdag, gälla fortfarande.

§ 7.

Från avbetalningslånefonden, vilken enligt beslut av nästföregående års
riksdag höjts med 10 miljoner kronor till 60 miljoner kronor, varvid samtidigt
bestämmelserna för utlåningen delvis ändrades, utgjorde utlåningen
vid utgången av år 1946 sammanlagt 53 666 585 kronor 81 öre.

Räntan å lån från fonden utgör 3.5 procent.

Rörande lånens fördelning på de särskilda kontoren hänvisas till å sid. 13
intagna uppgifter.

§ 8.

Spannmålskreditfonden uppgår för närvarande till 2 500 000 kronor.
Riksbanken förvaltar numera fondens hela belopp.

Ränta å lån från fonden utgör 3.5 procent.

Från fonden är för närvarande utlämnat ett lån å 38 000 kronor.

§ 9.

Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen hittills såsom
kapital anvisat sammanlagt 52.1 miljoner kronor, varav 41 miljoner kro -

Bankoutskottets memorial nr 1.

17

nor överlämnats till riksbanken, utgjorde vid utgången av år 1946 utlåningen
38 981 632 kronor 42 öre.

Rörande lånens antal och fördelning hänvisas till sammanställningen å
sid. 14.

Räntan å lån från fonden utgör 4 procent.

Sedan Kungl. Maj:t den 29 juni 1946 utfärdat ny kungörelse om bosättningslånen,
enligt vilken bl. a. åt riksbanken uppdragits att avgöra frågor
om efterskänkande och avskrivning av bosättningslån, hava fullmäktige
bemyndigat direktionen att pröva dylika ärenden, dock att i tveksamma
fall prövningen skall hänskjutas till fullmäktige.

Med anledning av de genom förenämnda kungörelse vidtagna ändringarna
i grunderna för ifrågavarande låneverksamhet äro nya ansökningsformulär,
anvisningar till lånesökande samt instruktioner för ortsombuden och för
riksbankens kontor under utarbetande och väntas bli färdiga under den
närmaste tiden. Även den bosättningsbroschyr, som tillställes lånesökande
m. fl., är föremål för överarbetning, därvid riksbanken biträdes av Svenska
slöjdföreningen.

§ 10.

För utlämnande av lån av statsmedel för anordnande av skyddsrum har
riksbanken genom Kungl. brev den 11 maj 1945 erhållit bemyndigande att
under budgetåret 1945/46 disponera intill sammanlagt 3.5 miljoner kronor,
inberäknat det belopp, som tagits i anspråk före utgången av budgetåret
1944/45. Efter den 30 juni 1946 stå inga medel till förfogande för utlämnande
av nya lån.

Vid utgången av år 1946 utgjorde beloppet av utestående skyddsrumslån
vid riksbankens samtliga kontor 420 562 kronor 37 öre, därav vid huvudkontoret
265 876 kronor och vid avdelningskontoren sammanlagt 154 686
kronor 37 öre.

Räntan har utgjort och utgör fortfarande 5 %.

§ 11.

Från fonden för hantverks- och småindustrikredit, till vilken 1941 års
lagtima riksdag anvisat ett reservationsanslag av 2 miljoner kronor och vilken
enligt Kungl. Majtts brev till fullmäktige den 28 juni 1946 må disponeras
jämväl under budgetåret 1946/47, har ett belopp av 300 000 kronor
överförts till riksbanken. Hittills hava bildats nio garantiföreningar, vilkas
medverkan förutsättes för utlämnande av lån från fonden.

Vid utgången av år 1946 hade utlämnats sammanlagt 25 lån med ett
nu utestående belopp av tillhopa 193 800 kronor (5 vid kontoret i Falun,
3 vid kontoret i Jönköping, 3 vid kontoret i Kalmar, 8 vid kontoret i
Norrköping och 6 vid kontoret i Uppsala).

Räntan å lån från fonden har av Kungl. Maj:t i enlighet med fullmäktiges
förslag bestämts till 41/-» %.

Bihang till riksdagens ■protokoll J9//7. 8 samt. Nr 1.

2

18

Bankoutskottets memorial nr 1.

§ 12.

Under året hava förhandlingar förts med telegrafstyrelsen angående överlåtelse
å telegrafverket av riksbankens fastighet i Luleå.

Närmaste anledningen härtill har varit att telegrafverket för tillgodoseende
av sitt ökade lokalbehov önskar verkställa en betydande tillbyggnad
ävensom i sinom tid eventuellt disponera även över riksbankens nuvarande
utrymmen.

I avvaktan på avgörande av frågan huruvida riksbanken bör försälja
fastigheten hava fullmäktige för sin del medgivit telegrafstyrelsen att utan
kostnad för riksbanken låta utföra den planerade tillbyggnaden. (Jfr fullm.
prot. den 28 nov. 1946, § 7.)

De av postverket disponerade lokalerna inom bankens fastighet i Växjö
komma att under innevarande år överlåtas å telegrafverket, då postverket
avflyttar till lokaler inom en nyuppförd byggnad.

Inom riksbankens fastigheter hava under året endast företagits smärre
byggnadsarbeten, huvudsakligen reparationer.

Viss modernisering av inredningen har genomförts vid kontoren i Luleå
och Mariestad. Frågan om modernisering vid vissa andra kontor är under
övervägande.

§ 13.

Då behov visat sig föreligga av en översyn av riksbankslagen, i första
hand såvitt angår de författningsrum, som innefatta föreskrifter om riksbankens
uppgifter såsom centralbank, hava fullmäktige tillsatt en kommitté
inom riksbanken under ordförandeskap av vice riksbankschefen Böök
med uppdrag att verkställa dylik översyn.

§ 14.

Arbetet med riksbankens omorganisation har fortsatt.

I enlighet med vad som angivits i fullmäktiges skrivelse till bankoutskottet
den 14 november 1946 angående personalorganisationen i riksbanken
efter utgången av nämnda år (jfr B.U:s utlåtande nr 76/46) finnas
å bankexpeditionsavdelningen numera tre arbetsgrupper: utlåningsexpeditionen,
inlåningsexpeditionen och kassaexpeditionen. Å utrikesavdelningen
har inrättats en särskild arbetsgrupp för remboursärenden, remboursexpeditionen,
varjämte arbitrage- och fondexpeditionen samt serviceexpeditionen
erhållit ändrade benämningar, nämligen arbitrageexpeditionen
och utrikesexpeditionen.

I samband med att enligt den nya övergångsplanen bankvaktmästartjänsterna
vid de 23 mindre avdelningskontoren uppflyttats från 6:e till
7:e lönegraden hava hyrorna för av dylika vaktmästare disponerade tjänstebostäder
omreglerats i syfte att uppnå närmare överensstämmelse med
vad som tillämpas för statliga tjänstebostäder i övrigt.

Bankoutskottets memorial nr 1.

19

Beträffande den tekniska omläggning av riksbankens inre organisation,
som skett under år 1946, torde få hänvisas till fullmäktiges förenämnda
skrivelse (jfr sid. 3 i B. U:s uti. 76/46).

§ 15.

Provisoriskt lönetillägg utbetalas under innevarande budgetår till befattningshavare
i riksbanken enligt samma grunder, som tillämpas inom
civilförvaltningen.

Med stöd av beslut av 1946 års riksdag och enligt närmare föreskrifter
utfärdade av delegerade för riksdagens verk hava s. k. äldre och nyare
tjänste- och familjepensioner, utgående till f. d. tjänstemän och arbetare
i riksbanken, respektive till efterlevande till dylika anställningshavare omreglerats.

§ 16.

Den 8 augusti 1946 konstaterades i kassaexpeditionen (sedelräkningen)
vid huvudkontoret en brist å 15 000 kronor. Sedan bristen anmälts till
vederbörande polismyndighet, har genom dess försorg utredning verkställts,
vilken ännu icke lämnat något resultat.

§ 17.

Enligt beslut av fullmäktige har den tidigare bruksbokhållaretjänsten i
lönegraden Eo 21 vid Tumba bruk utbytts mot en tjänst som brukskamrerare
i lönegraden Eo 22.

Vid sedeltryckeriet har likaledes inrättats en kamrerstjänst, placerad i
samma lönegrad.

Innehavaren av den år 1945 inrättade arvodesbefattningen vid Tumba
bruk såsom kontrollingenjör har antagits till extra ordinarie tjänsteman i
lönegraden Eo 23.

Med de personalsammanslutningar, som representera arbetarpersonalen
vid riksbankens industrier, hava — under ordförandeskap av särskilt utsedda
opartiska ordförande — förts förhandlingar om nya avlöningsbestämmelser
för denna personal. Dessa förhandlingar ha för såväl sedeltryckeriets
som pappersbrukets del under sistlidna december resulterat i
uppgörelser, vilka träffats i form av kollektivavtal gällande till utgången
av år 1947. Avtalen hava i vissa avseenden erhållit retroaktiv tillämpning
från och med den 1 juli 1946. Det för arbetarna vid pappersbruket ingångna
avtalet innebär bl. a. avveckling av hittills utgående naturaförmåner samt
möjlighet att driva pappersmaskinen i tre skift.

Nya föreskrifter för kontroll över sedeltillverkningen hava utfärdats,
sedan desamma underställts bankoutskottet. Dessa ha trätt i tillämpning
vid pappersbruket den 15 maj 1946 och vid sedeltryckeriet den 1 november
samma år.

20

Bankoutskottets memorial nr 1.

I likhet med vad tidigare skett vid Tumba bruk har för vinnande av
större överskådlighet bokföringen vid sedeltryckeriet från och med innevarande
år omlagts efter moderna bokföringsmetoder.

Sedeltryckeriets byggnad, som nu är 10 år gammal, har vid besiktning
visat sig i behov av en allmän översyn. Reparationer hava verkställts,
huvudsakligen bestående av målningsarbeten och lagning av sprickor, för
en kostnad av c:a 26 000 kronor.

För iståndsättande av den fabriksbyggnad vid Tumba bruk, inom vilken
anordningar för målning och blekning av råvaran för papperstillverkningen
är inrymd (holländeriet), hava omfattande reparationer måst verkställas.
Kostnaden härför har hittills uppgått till c:a 42 000 kronor. Slutliga kostnaden
kan icke beräknas för närvarande. I samband härmed och i anslutning
till den modernisering av driften inom holländeriet, som pågår och
som beräknas draga en kostnad av c:a 40 000 kronor (jfr fullmäktiges berättelse
till bankoutskottet vid 1946 års riksdag, § 17) kommer inom samma
byggnad att inrättas en ny fabrikshiss i stället för den hittillsvarande, vilken
numera icke uppfyller föreskrivna fordringar. Därjämte har beslutats,
att ventilationsanläggningen inom byggnaden skall ändras. Sistnämnda
båda arbeten beräknas draga en kostnad av c:a 33 000 kronor.

För tillgodoseende av behovet av mark, lämplig för uppförande av nya
bostäder inom Tumba samhälle pågår efter initiativ av Botkyrka kommun
underhandlingar om försäljning av viss bruket tillhörig mark. Området,
beläget söder om järnvägen Tumba—Uttran, omfattar en areal av
c:a 20.7 har.

Arbetarbostädernas modernisering har fortgått enligt föreliggande plan.
Fullmäktige hava medgivit anordnande av en maskintvättstuga, avsedd att
mot avgift ställas till brukspersonalens förfogande. Kostnaden härför beräknas
till närmare 20 000 kronor.

För utarbetande av en historik över bruket, vilket varit i bankens ägo
sedan mitten av 1700-talet, hava fullmäktige ställt ett belopp av 3 000
kronor till förfogande.

Kostnaden för reparation av en över Tumba bruks område dragen avloppsledning,
uppgående till 19 663 kronor 66 öre, har efter skiljedom fördelats
mellan intressenterna, nämligen Länssanatoriet vid Uttran, tillhörigt
Stockholms läns landsting, Söderby sjukhus, tillhörigt Stockholms stad, och
riksbanken, därvid riksbanken fått erlägga % av beloppet.

§ 18.

Arbetet med utarbetande av förslag till nya sedlar fortsätter.

Uppdrag har lämnats åt riksbankens industristyrelse att utreda frågan
om införande av en ny typ för samtliga sedelvalörer, frånsett 10 000-kronesedeln.

Bankoutskottets memorial nr 1.

21

I enlighet härmed har industristyrelsen anmodat ett antal konstnärer att
uppgöra förslag till nya sedlar. Inkomna förslag äro för närvarande föremål
för bedömande.

§ 19.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets kassor
och förvaringsrum hava under året ägt rum.

Inspektioner av avdelningskontoren hava verkställts,
av undertecknad Rooth vid kontoren i Malmö, Falun, Umeå och Visby,
av vice riksbankschefen Böök vid kontoren i Halmstad och Kristianstad,
av bankdirektören Magnusson vid kontoret i Luleå,
av bankdirektören Ekengren vid kontoren i Härnösand, Kalmar, Karlskrona,
Linköping, Sundsvall och Växjö samt

av chefen för kontorscentralen bankokommissarien Harald Wahlgren vid
kontoren i Göteborg, Gävle, Jönköping, Karlstad, Mariestad, Norrköping,
Nyköping, Uppsala, Vänersborg, Västerås, Örebro och Östersund.

Vid inspektionen av kontoret i Luleå deltog jämväl undertecknad Hall.
Föreskriven revision genom därtill utsedda tjänstemän har under året
företagits vid samtliga avdelningskontor.

§ 20.

För riktigheten av de å sid. 8—12 lämnade sifferuppgifterna ansvara
bankokommissarien K. G. Simonsson och kammarskrivaren Folke Öberg,
vilka undertecknat, respektive lcontrasignerat riksbankens bokslut.

§ 21.

Fullmäktige överlämna härjämte inom behörig tid inkomna berättelser
från styrelserna för bankens samtliga avdelningskontor samt från direktören
vid Tumba bruk.

Stockholm den 15 januari 1947.

DAG HAMMARSKJÖLD.

David Hall. Ivar Rooth. Edv. Björnsson.

C. P. V. Gränebo. Ivar Anderson. Allan Andersson.

Jacob Hagströmer.