Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

1

Nr 45.

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1957148, m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret 1947/48
vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1947 (bilaga 1 till
1947 års statsverksproposition: inkomster å driftbudgeten) har chefen för
finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj ds prövning finansplan
och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1947/48 jämte
därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält
riksräkenskapsverkets skrivelse den 7 december 1946 med inkomstberäkning
för nämnda budgetår.

I statsverkspropositionen har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen besluta,
att skogsvårdsavgift enligt förordningen om skogsvårdsavgift skall för år
1947 utgå med en och en halv promille.

Statsverkspropositionen har, såvitt angår det promilletal, varmed skogsvårdsavgiften
för år 1947 skall utgå, hänvisats till bevillningsutskottet.

I en den 6 juni 1947 dagtecknad proposition nr 312 angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1947/48 bär Kungl. Maj:t framlagt
förslag angående grunderna för uttagande av skatt å inkomst och förmögenhet
för samma budgetår m. m.

Sistnämnda proposition har i vad den rör de procenttal, varmed dels bottenskatt
enligt 18 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
dels ock statlig inkomstskatt för skattskyldiga som avses i 10 § 1 mom. förordningen
om statlig inkomstskatt skulle ingå i preliminär skatt, hänvisats
till bevillningsutskottet samt i övrigt till statsutskottet.

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna
å driftbudgeten under budgetåret 1947/48 äro bevillningarna i överensstämmelse
med departementschefens förslag beräknade till följande belopp:

Kronor Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet
m. m................................ 1 750 000 000

Krigskonjunkturskatt ................... 10 000 000

Kupongskatt .......................... 5 500 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt...... 1 000 000

Skogsvårdsavgift'' ...................... 4 500 000

Iiihang till riksdagens protokoll 1947. 7 samt. Nr 45.

L

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

Kronor Kronor

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter........................ 200 000

Arvsskatt och gåvoskatt.................. 45 000 000

Lotteri vin stskatt ....................... 20 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 45 000 000 1 881 200 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt .......................... 85 000 000

Bensinskatt ............................ 170 000 000 255 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel ............................. 230 000 000

Varuskatt .............................. 100 000 000

Trafikskatt ............................ 30 000 000

Accis å silke............................ 5 000 000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror. . 12 000 000

Skatt å kaffe .......................... 18 000 000

Tobaksskatt ........................... 370 000 000

Brännvinstillverkningsskatt .............. 21 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
.............................. 25 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
.......................... 45 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
............................. 360 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. . 30 000 000

Maltdrycksskatt ........................ 47 000 000

Skatt å läskedrycker .................... 14 000 000

Statlig nöjesskatt ...................... 18 000 000 1 325 000 000

Postverket (överskott) .................................30 000 000

Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda
inkomsttitlarna har departementschefen i statsverkspropositionen lämnat
följande redogörelse:

»De totala statsintäktema under budgetåret 1947/48 ha av riksräkenskapsverket
uppskattats till 4 016 miljoner kronor. I innevarande års riksstat äro
inkomsterna upptagna till 3 347 miljoner kronor, vilket belopp dock på grund
av omläggningen av uppbördssystemet icke är direkt jämförbart med nyssnämnda
siffra för nästa budgetår. För det senast förflutna räkenskapsåret,
budgetåret 1945/46, uppgingo intäkterna till 3 528 miljoner kronor. Stegringen
under två år, från 1945/46 till 1947/48, skulle alltså enligt denna beräkning
uppgå till 488 miljoner kronor.

Den beräknade ökningen av statens inkomster från budgetåret 1945/46 till
budgetåret 1947/48 hänför sig i främsta rummet till inkomst- och förmögenhetsskatten,
värnskatten och den särskilda skatten å förmögenhet, vilka
skattetitlar i den nya inkomstberäkningen efter omläggningen av uppbörds -

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

systemet sammanförts under eu inkomsttitel, benämnd preliminär skatt å
inkomst och förmögenhet m. m. Hithörande skatteinkomster, vilka för budgetåret
1945/46 uppgingo till 1 246 miljoner kronor, skulle enligt beräkningen
för budgetåret 1947/48 uppgå till 1 750 miljoner kronor. Stegringen av
inkomsterna å denna inkomsttitel, cirka 500 miljoner kronor, beräknas till
ett belopp av 150 miljoner kronor vara att återföra på själva omläggningen
av uppbördssystemet, varigenom huvudparten av skatteuppbörden bringas
att närmare ansluta sig till inkomstförhållandena vid tiden för skatternas
erläggande. Den återstående stegringen av skatteuppbörden, 350 miljoner
kronor, svarar mot en beräknad ökning av det till inkomst- och förmögenhetsskatt
taxerade beloppet avseende verksamhetsåret 1946 i jämförelse med
motsvarande belopp avseende verksamhetsåret 1944 av i genomsnitt per år
omkring 11 procent. Stegringen av skatteunderlaget är främst att återföra
på ökad sysselsättning och höjda lönesatser. Till stegringen bidrager jämväl
ökad avkastning av jordbruket och höjda rörelseinkomster, särskilt för bolagen.

Andra inkomsttitlar än preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
ha för budgetåret 1947/48 beräknats till 2 266 miljoner kronor; motsvarande
inkomsttitlar för budgetåret 1945/46 redovisade en behållen inkomst av 2 282
miljoner kronor. Hithörande inkomsttitlar tillsammantagna ha alltså för budgetåret
1947/48 beräknats giva något lägre avkastning än under budgetåret
1945/46. Frånräknas uppbörden av de skatter, som slopas eller reduceras
under budgetåret 1946/47 (krigskonjunkturskatt, allmän omsättningsskatt
och kaffeskatt), skulle de för budgetåret 1947/48 beräknade inkomsterna
överstiga motsvarande inkomster under budgetåret 1945/46 med omkring
370 miljoner kronor.

I jämförelse med inkomsttillflödet under budgetåret 1945/46 beräknas inkomsterna
under budgetåret 1947/48 stiga för automobilskattemedel med
172 miljoner kronor, för tullmedel med 102 miljoner kronor, för tobaksskatt
med 51 miljoner kronor, för rusdrycksmedel med 42 miljoner kronor,
för folkpensionsavgifter med 33 miljoner kronor samt för andra kapitalfonder
än affärsverken tillsammantagna med 28 miljoner kronor. Å andra sidan
beräknas avkastningen av statens affärsverk under nästkommande budgetår
ligga 71 miljoner kronor lägre än under budgetåret 1945/46.

I samband med beräkningen av statens inkomster för budgetåret 1947/48
har riksräkenskapsverket verkställt förnyad beräkning av de i den för budgetåret
1946/47 fastställda riksstaten uppförda inkomstbeloppen, övergången
till det nya uppbördssystemet beräknas därvid medföra ett skattebortfall för
budgetåret 1946/47 av omkring 400 miljoner kronor. Därest någon omläggning
av uppbördssystemet icke kommit till stånd, skulle de redovisade eller
beräknade sammanlagda inkomsterna för budgetåret 1945/46, 1946/47 och
1947/48 uppgå till respektive 3 528, 3 982 och 3 865 miljoner kronor. Nedgången
i inkomstutfallet för budgetåret 1947/48 förklaras av alt för detta
budgetår inkomsterna av krigskonjunkturskatt och allmän omsättningsskatt
i huvudsak bortfalla.

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning visar i övrigt följande mera
framträdande förändringar i förhållande till gällande riksstat.

Stämpelmedlen, vilka i riksräkenskapsverkets förslag upptagits på tre
skilda rubriker, förutses öka med 10 miljoner kronor. För automobilskattemedlens
båda inkomsttitlar förutses en sammanlagd inkomstökning
med 75 miljoner kronor, varav 25 miljoner kronor på fordonsskatten och 50
miljoner kronor på bensinskatten. Det ökade varuutbytet med utlandet beräknar
riksräkenskapsverket skola medföra en merinkomst för tullmedlen å
60 miljoner kronor. För varuskatten, till vilken titel riksräkenskapsverket
även hänfört kvarstående delar av den allmänna omsättningsskatten, beräknas
en ökning med 25 miljoner kronor. I tobaksskatt beräknas inflyta ett
50 miljoner kronor större belopp än för innevarande budgetår. Rusdrycksförsäljningsmedlen
beräknas sammanlagt öka med 16 miljoner kronor och
för omsättnings- och utskänkningsskatter å spritdrycker och vin förutses en
ökning med 45 miljoner kronor.

För uppbörd i statens verksamhet förutses mindre ökningar under ett
stort antal titlar varigenom den sammanlagda inkomsten beräknas stiga med
ej fullt 7 miljoner kronor. Folkpensionsavgifterna beräknas i samband med
övergången till de av fjolårets riksdag beslutade nya reglerna ge ett med 34
miljoner kronor ökat belopp. Under diverse inkomster beräknas en sammanlagd
ökning av drygt 10 miljoner kronor, varav 4 miljoner kronor för tipsmedel
och 3 miljoner kronor för lotterimedel.

För affärsverksfonderna räknar ämbetsverket med inkomstminskning i
förhållande till gällande riksstat med 9 miljoner kronor, överskotten från
telegrafverket och statens järnvägar beräknas nedgå med vardera 5 miljoner
kronor, medan en ökning å 1 miljon kronor beräknas för postverket. För
riksbanksfonden förutses i anslutning till de av fjolårets riksdag godkända
grunderna det nu till 10 miljoner kronor upptagna överskottet skola bortfalla.

Jag torde i det följande få närmare redogöra för utvecklingen under de
olika inkomsttitlarna. Av denna redogörelse framgår, att jag i huvudsak ansett
mig böra i detta sammanhang godtaga ämbetsverkets uppskattningar.
Vissa smärre jämkningar, varav här må nämnas en inkomstökning under
titeln Övriga diverse inkomster å drygt 11 miljoner kronor i samband med
upplösningen av totalisatormedlens specialbudget, ha dock medfört en uppräkning
av den av riksräkenskapsverket till 4 016 miljoner kronor beräknade
totalinkomsten till 4 035 miljoner kronor.

Såsom riksräkenskapsverket framhållit, måste en betydande osäkerhet
vidlåda de förhandsberäkningar av statsinkomsterna, som nu kunna göras.
Med hänsyn såväl därtill som till att vissa skattefrågor äro avsedda att föreläggas
årets riksdag förutsätter jag, att beräkningarna senare under riksdagen
underkastas en allmän översyn. Det nu framlagda förslaget är alltså endast
preliminärt.

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Omläggningen av uppbördsförfarandet
från 1947 års ingång medför, att inkomsttitlarna inkomst- och

Bevillningsutskottets betänkande nr 45. o

förmögenhetsskatt, värnskatt och särskild skatt å förmögenhet från och
med nästa budgetår helt bortfalla från riksstaten. Samtliga skatter, vilka
innefattas i det nya uppbördsförfarandet, sammanföras under titeln preliminär
skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Inkomsttiteln krigskonjunkturskatt
kommer att kvarstå å riksstaten för nästa budgetår. Såsom ny inkomsttitel
bör uppföras den nu under inkomst- och förmögenhetsskatt bokförda
kupongskatten, vilken icke beröres av uppbördsreformen. De särskilda
skattetitlarna utskiftnings- och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och
bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter böra bibehållas.
Inkomsttiteln stämpelmedel, å vilken redovisas ett flertal omsättningsskatter,
bör i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag uppdelas å särskilda
titlar. Stämpelintäkterna för bouppteckningar och gåvobrev böra sålunda
sammanföras under titeln arvsskatt och gåvoskatt, lotterivinstskatten upptagas
under en särskild titel och övriga stämpelmedel sammanföras under en
tredje titel, benämnd omsättnings- och expeditionsstämplar in. m.

I fråga om preliminär skatt å inkomst och förmögenhet
in. m. har riksräkenskapsverket erinrat om 1945 års statsskatteberednings
förslag, vilket ifrågasatts skola genomföras från och med kalenderåret 1948.
I det läge, vari frågan om omläggningen av den direkta statsbeskattningen
för närvarande befinner sig, har ämbetsverket emellertid vid sin inkomstberäkning
förutsatt, att skatt å inkomst och förmögenhet skall utgå av den
storlek och med den fördelning på olika skattskyldiga, som motsvara den
nuvarande inkomst- och förmögenhetsskatten, värnskatten och särskilda
skatten å förmögenhet om man antager att dessa skatter upptagas för helt år.

Beträffande utvecklingen av skatteunderlaget för verksamhetsåret 1946
har riksräkenskapsverket med ledning av särskilt inhämtade uppgifter uppskattat
stegringen för fysiska personer m. fl. till 12 procent och för aktiebolag
till 17 procent i jämförelse med skatteunderlaget under år 1945. För
genomförandet av beräkningen av den sammanlagda uppbörden å inkomsttiteln
preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. erfordras även
en uppskattning av löneinkomsternas storlek under åren 1947 och 1948.
Riksräkenskapsverket har — under framhållande av det vanskliga i
att bedöma den allmänna löneutvecklingen även för den närmaste framtiden
— utgått från en antagen stegring av enbart löneinkomsterna, för
vilka preliminär A-skatt skall utgå, med omkring 7 procent för år 1947
och med omkring 4 procent för år 1948 i jämförelse med närmast föregående
år.

På grundval av det enligt den föregående redogörelsen framräknade beskattningsbara
beloppet och den till särskild skatt å förmögenhet beskattningsbara
förmögenheten för verksamhetsåret 1945, 7 620 respektive 18 574
miljoner kronor, har riksräkenskapsverket beräknat den härå belöpande
summan av inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt och särskild skatt å
förmögenhet till 1 483 miljoner kronor, utgörande ca 19,5 procent av det beskattningsbara
beloppet för samma år. Med utgångspunkt härifrån och mot

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 4ö.

bakgrunden av den antagna inkomslutvecklingen hav ämbetsverket uppskattat
den sammanlagda bruttouppbörden av nämnda statsskatter under budgetåret
1947/48 till 1 748 miljoner kronor.

Inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. inrymmer
å ena sidan uppbörd av såväl statsskatter som kommunalskatter och å
andra sidan utbetalningar av kommunerna tillkommande belopp. De inkomster,
vilka skola beräknas å denna inkomsttitel, äro dels inkomst- och
förmögenhetsskatt, värnskatt och särskild skatt å förmögenhet, skogsvårdsavgifter
och folkpensionsavgifter, dels ock kommunalskatt i form av fastighetsskatt,
kommunal inkomstskatt och skogsaccis. För erhållande av den
faktiska uppbörden bör från summan av beräknad bruttouppbörd av dessa
skatter avgå ett belopp för beräknade restantier. Den faktiska uppbörd, som
inflyter till statsverket, skall disponeras sålunda, att dels skogsvårdsavgifter
och folkpensionsavgifter omföras till vederbörliga i riksstaten upptagna inkomsttitlar,
dels ock till kommunerna utbetalas fastighetsskatt, kommunal
inkomstskatt och skogsaccis. Inkomsttiteln belastas slutligen av restitutioner.
Skillnaden mellan den faktiska uppbörden och de sammanlagda utgifterna
blir den nettoinkomst för statsverket, som motsvarar den i riksstaten
upptagna inkomsttiteln preliminär skatt* å inkomst och förmögenhet m. m.

Den samlade skatten på inkomst och förmögenhet för budgetåret 1947/48
har enligt det föregående uppskattats till 1 748 miljoner kronor. Skogsvårdsavgifterna
och folkpensionsavgiftema ha beräknats inflyta med 4 respektive
90 miljoner kronor. Den kommunala fastighetsskatten, vilken för helt
år uppskattats till ca 160 miljoner kronor, skall jämlikt övergångsbestämmelserna
till uppbördsförordningen under budgetåret 1947/48 inflyta med
endast två tredjedelar eller 107 miljoner kronor. Uppbörden av den kommunala
inkomstskatten, som likaledes beräknas undergå en successiv stegring,
har uppskattats till 1 084 miljoner kronor. Skogsaccisen, som uppbäres
våren 1948, har antagits uppgå till 8 miljoner kronor. Från den uppbörd,
som sålunda beräknats, skola avgå restantier å såväl stats- som kommunalutskylder.
Dessa restantier hava av riksräkenskapsverket uppskattats
till 84 miljoner kronor. Den faktiska uppbörden å preliminärinkomsttiteln
beräknas i enlighet härmed till 2 957 miljoner kronor.

De belopp, som influtit i skogsvårdsavgifter, 4 miljoner kronor, förutsättas
bliva omförda före budgetårets utgång till vederbörlig inkomsttitel i riksstaten.
Detsamma antages komma att ske beträffande större delen, 86 miljoner
kronor, av folkpensionsavgifter, som uppburits under budgetåret. Riksräkenskapsverket
beräknar utbetalningen av kommunal fastighetsskatt till 107 miljoner
kronor och av kommunal inkomstskatt till 1 000 miljoner kronor.
Skogsaccisen skall utbetalas under ifrågavarande budgetår med 4 miljoner
kronor. Restitutioner beräknar riksräkenskapsverket till 24 miljoner kronor
för hela budgetåret. De sammanlagda utgifterna under inkomsttiteln beräknas
alltså uppgå till 1 225 miljoner kronor.

Skillnaden mellan den faktiska uppbörden 2 957 miljoner kronor och utgifterna
1 225 miljoner kronor under inkomsttiteln uppgår sålunda till 1 732

Bevillningsutskottets betänkande nr 4Ö. ‘

miljoner kronor. Till detta belopp skola vidare läggas de medel, som kunna
antagas inflyta av äldre restantier, vilka riksräkenskapsverket uppskattar
till cirka 30 miljoner kronor. Inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och
förmögenhet m. m. skulle i enlighet härmed under förutsättning av oförändrade
uttagningsgrunder för inkomst- och förmögenhetsskatten beräknas till
1 762 miljoner kronor eller med avrundat belopp 1 750 miljoner kronor.

Krigskonjunkturskatten är i riksstaten för budgetåret 1946/47
upptagen till 100 miljoner kronor. Någon uppgift om beloppet av den krigskonjunklurskatt,
som kan bliva debiterad under nämnda budgetar, är ännu
icke tillgänglig. Vissa från länsstyrelserna införskaffade uppgifter rörande
det sannolika beloppet av den beskattningsbara merinkomsten vid den nu
pågående taxeringen till krigskonjunkturskatt anser riksräkenskapsverket
tyda på att intäkten av denna skatt under innevarande budgetår skall komma
att uppgå till ungefär det i riksstaten upptagna beloppet.

Det pågående taxeringsarbetet till krigskonjunkturskatt för år 1946 avser
den skatteintäkt, som uppkommer i samband med krigskonjunkturskattens
avveckling. Taxeringen till krigskonjunkturskatt för år 1946 fortgår till och
med den 30 juni 1947, och krigskonjunkturskatt kan sålunda komma att
inflyta på grund av denna taxering även efter sistnämnda dag. Därjämte
återstår taxering av skattskyldiga, vilkas räkenskapsår slutar först efter den
31 december 1945, samt taxering av enskildas inkomst av tantiem på rörelse,
som bedrivits före nämnda dag. Ämbetsverket anser det knappast vara möjligt
att göra en beräkning av den krigskonjunkturskatt, som sålunda kan
komma afl inflyta under budgetåret 1947/48, men föreslår, att den i riksstaten
för budgetåret upptages med ett belopp av 10 miljoner kronor.

Kupongskatten har såsom inledningsvis nämnts uppförts såsom en
särskild inkomsttitel i riksstaten för nästa budgetår. I överensstämmeise med
av överståthållarämbetet gjorda beräkningar har riksräkenskapsverket upptagit
inkomsten av kupongskatt till 5,5 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har upptagit utskiftnin g sskatt och ersättningsskatt
för budgetåret 1947/48 till 1 miljon kronor.

Skogsvårdsavgifter redovisas numera under en på riksstaten upptagen
inkomsttitel, vilken för innevarande budgetar beräknats till 4 miljoner
kronor.

Enligt den nya förordningen om skogsvårdsavgift (SFS 1946: 324) skall
sådan avgift erläggas för jordbruksfastighet, vilken vid fastighetstaxering
åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog, och utgå med högst
en och en halv promille av summan av nämnda värden. För varje år bestämmes
med vilket promilletal avgiften skall för det året utgå. De taxeringsvärden,
på vilka avgiften skulle beräknas hade enligt 1944 års skogsvårdsstyrelseutredning
beräknats till ca 3 miljarder kronor. I skrivelse den 26 september
1946 har skogsstyrelsen föreslagit, alt skogsvårdsavgifter för år 1947
måtte fastställas med utgångspunkt från ett promilletal av 1,5. Vid bifall härtill
har riksräkenskapsverket beräknat den sammanlagda inkomsten av
skogsvårdsavgiftsmedel för nästa budgetår till 4,5 miljoner kronor.

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

Inkomsttiteln bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter föreslår riksräkenskapsverket uppförd i riksstaten för
nästa budgetår med oförändrat belopp eller 200 000 kronor.

Uppbörden av arvsskatten och gåvoskatten har med ledning
av från generalpoststyrelsen lämnade uppgifter för budgetåret 1945/46 beräknats
uppgå till 45,1 miljoner kronor. Uppbörden under budgetåret 1944/45
utgjorde 31,7 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som förutsätter, att gåvoskatten
även i fortsättningen kommer att ligga på en relativt hög nivå, har
beräknat arvs- och gåvoskatterna för budgetåret 1947/48 till 45 miljoner kronor.
Lotterivinsts katten, som för budgetåren 1944/45 och 1945/46
har uppgått till 17,4 respektive 20,8 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket
för nästa budgetår uppskattats till 20 miljoner kronor. Övriga stämpelmedel,
som sammanfattas under benämningen omsättnings- och
expeditionsstämplar m. m., ha enligt generalpoststyrelsens uppgifter
för budgetåren 1944/45 och 1945/46 belöpt sig till 33,9 respektive 44,2
miljoner kronor. Med ledning härav uppskattar riksräkenskapsverket sistnämnda
inkomsttitel till 45 miljoner kronor. De inkomsttitlar, vilka hittills
sammanförts under benämningen stämpelmedel, ha alltså för budgetåret
1947/48 beräknats till sammanlagt 110 miljoner kronor. Inkomsterna beräknas
av riksräkenskapsverket även för löpande budgetår utfalla med nämnda
belopp.

Övergången till det nya uppbördsförfarandet medför, att den relativa osäkerhet,
som även tidigare kännetecknat beräkningarna rörande utfallet av de
direkta skatterna, numera väsentligt ökas. För den nya inkomsttitel, vilken
avses för de preliminärt inflytande skatterna, har riksräkenskapsverket, såsom
i det föregående närmare utvecklats, utgått från en antagen fortgående
ökning av taxeringsunderlaget. Verket räknar med oförändrade uttagningsgrunder
för inkomst- och förmögenhetsbeskattningen. I avbidan såväl på
vidarebehandlingen av frågan angående omläggning av den direkta statsbeskattningen
som på den allmänna förnyade prövning, vilken beräkningen av
statsverkets inkomster för nästa budgetår bör underkastas vid en senare
tidpunkt under riksdagen, vill jag förorda, att här förevarande inkomsttitlar
upptagas till av riksräkenskapsverket föreslagna belopp. I detta sammanhang
må nämnas, att intäkterna under inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst
och förmögenhet m. m. enligt av riksräkenskapsverket under hand överlämnade
beräkningar skulle vid tillämpning av de av 1945 års statsskatteberedning
föreslagna grunderna och en uttagningsprocent av 110 uppgå till praktiskt
taget samma belopp som det nu antagna.

Mot vad riksräkenskapsverket i övrigt föreslagit beträffande här berörda
inkomsttitlar har jag intet att erinra.

Skogsvårdsavgifterna torde, såsom skogsstyrelsen föreslagit, böra för år
1947 utgå med det i förordningen om skogsvårdsavgift angivna maximitalet
1,5 promille. I det följande gör jag hemställan härom.

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

9

Autoinobilskattcmedel. I gällande riksstat ha intäkterna av fordonsskatten
och bensinskatten upptagits till 60 respektive 120 miljoner kronor.
För fordonsskattens del har riksräkenskapsverket ansett avkastningen
under innevarande budgetår kunna beräknas till 75 miljoner kronor. Inkomsttiteln
har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för nästa budgetår uppskattats
till 82 miljoner kronor, medan riksräkenskapsverket ansett den böra
upptagas till avrundat 85 miljoner kronor. Intäkten av bensinskatten
har med stöd av från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, generaltullstyrelsen
och kontrollstyrelsen erhållna uppgifter av riksräkenskapsverket uppskattats
till 160 miljoner kronor för innevarande och 170 miljoner kronor för
nästa budgetår.

Mot ämbetsverkets beräkning av intäkterna av fordons- och bensinskatterna
har jag intet att erinra och jag förordar sålunda, att dessa inkomsttitlar
upptagas till 85 resp. 170 miljoner kronor.

Tullmedel. Inkomsttiteln tullmedel, som under budgetåret 1945/46 gav
en behållen intäkt av 128 miljoner kronor, är i riksstaten för löpande budgetår
upptagen till 170 miljoner kronor. Vid en i november 1946 gjord beräkning
har generaltullstyrelsen beräknat nettouppbörden för såväl innevarande
som nästa budgetår till 240 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har icke haft något att erinra mot generaltullstyrelsens
beräkning av tulluppbörden under innevarande budgetår. Med hänsyn
till det ovissa läget har ämbetsverket ansett intäkterna under nästa budgetår
böra upptagas till 230 miljoner kronor.

I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag torde -— i avvaktan på närmare
erfarenhet av importutvecklingen — inkomsttiteln tullmedel i riksstatsförslaget
för budgetåret 1947/48 få beräknas till 230 miljoner kronor.

Vissa skatter å omsättningen. Såsom tidigare nämnts har 1946 års riksdag
fattat beslut om avveckling av den allmänna omsättningsskatten med
vissa undantag från och med den 1 januari 1947. Omsättningsskatt skall dock
även efter nämnda dag utgå dels på varor, för vilka skärpt omsättningsskatt
gäller, dels ock vid försäljning eller import av personbilar samt tyngre motorcyklar
och sidvagnar till motorcyklar. Vid sin inkomstberäkning för nästa
budgetår har riksräkenskapsverket ur riksstaten uteslutit inkomsttiteln allmän
omsättningsskatt och beräknat titeln varuskatt provisoriskt så mycket
högre som antagits svara mot den kvarstående omsättningsskatten på vissa
varor.

I riksstaten för innevarande budgetår är varuskatten, varunder även
redovisas intäkten av pälsvaruskatten, upptagen till ett belopp av 75 miljoner
kronor. Kontrollstyrelsen beräknar nu skatteintäkten under denna rubrik för
inom riket tillverkade varor till i runt tal 75 miljoner kronor både för löpande
och nästa budgetår. Skatteintäkten för till riket införda varor har

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

för vartdera av nämnda budgetår av generaltullstyrelsen beräknats till 10
miljoner kronor. Mot dessa beräkningar har riksräkenskapsverket icke haft
något att erinra. Intäkten av skatten har följaktligen av riksräkenskapsverket
för innevarande budgetår beräknats till 85 miljoner kronor. För nästkommande
budgetår har emellertid riksräkenskapsverket av nyss anfört skäl
provisoriskt i förevarande inkomsttitel inberäknat även det belopp som
kan komma att inflyta i allmän omsättningsskatt, i följd varav ämbetsverket
föreslagit, att inkomsttiteln upptages till 100 miljoner kronor.

Trafikskatten, som i riksstaten för löpande budgetår upptagits till
28 miljoner kronor, beräknas av järnvägsstyrelsen — som emellertid samtidigt
anmäler sin avsikt att underställa Kungl. Maj:t frågan om skattens
eventuella avveckling — till i runt tal 29 miljoner kronor både för detta och
nästa budgetår. Riksräkenskapsverket har beräknat intäkten för löpande
budgetår till samma belopp, 29 miljoner kronor. För budgetåret 1947/48 har
riksräkenskapsverket emellertid uppskattat intäkten av skatten till 30 miljoner
kronor.

Accis å margarin och vissa andra fettvaror förutser
riksräkenskapsverket, med stöd av livsmedelskommissionens och kontrollstyrelsens
beräkningar, skola inflyta med 12 miljoner kronor vid oförändrade
accissatser.

Skatten å kaffe har i gällande riksstat upptagits till 32 miljoner
kronor. Genom förordning, som trätt i kraft den 23 november 1946, har vidtagits
viss sänkning av skatten å kaffe. Generaltullstyrelsen har med iakttagande
av nämnda skattesänkning beräknat intäkten till omkring 23 miljoner
kronor för löpande budgetår och omkring 18 miljoner kronor för nästa
budgetår. Motsvarande beräkningar av statens livsmedelskommission sluta
å resp. 23,5 och 18,5 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har för egen del
beräknat intäkten för budgetåret 1946/47 till 23 miljoner kronor och för budgetåret
1947/48 till 18 miljoner kronor.

I gällande riksstat har tobaksskatten upptagits till 320 miljoner
kronor. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet har framhållit, att den ökning
av omsättningen, som började då ransoneringen av tobaksvaror upphörde
i september 1945, under innevarande år fortsatt och ytterligare accentuerats.
Bolaget har, med hänsyn till utvecklingen av löneförhållandena på den
svenska arbetsmarknaden, utgått ifrån att konsumtionen skall fortsätta att
stiga. Det är enligt bolaget givetvis vanskligt att beräkna ökningens storlek,
särskilt som tiden efter ransoneringens upphörande är för kort för att ge tillräckliga
möjligheter till jämförelser. Under förutsättning av någorlunda oförändrade
konjunkturförhållanden samt oförändrade skattesatser och i stort
sett oförändrade genomsnittspriser beräknar bolaget intäkten av tobaksskatten
för budgetåret 1946/47 till 350 miljoner kronor och för nästa budgetår
till 370 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har föreslagit, att inkomsttiteln
i riksstatförslaget upptages till 370 miljoner kronor.

Brännvinstillverkningsskatten, som i gällande riksstat upptagits
till 20 miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med
samma belopp. För budgetåret 1947/48 har styrelsen beräknat intäkten till

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

11

21 miljoner kronor. Mot denna uppskattning har riksräkenskapsverket icke
haft något att erinra.

Omsättnings- och utskänkningss katten å spritdrycker
har i riksstaten för löpande budgetår uppförts med ett belopp av 320
miljoner kronor. Den totala inleveransen av omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker har av kontrollstyrelsen beräknats komma att under budgetåret
1946/47 uppgå till 344 miljoner kronor. För nästa budgetår har styrelsen
närmast räknat med att spritdrycksförsäljningen blir av ungefär samma
storleksordning som den under löpande budgetår antagna. Styrelsen har
dock även kalkylerat med ett omslag till det sämre i det allmänna konjunkturläget.
Inkomsttiteln synes styrelsen tills vidare böra upptagas med ett
till 340 miljoner kronor avrundat belopp. Riksräkenskapsverket, som funnit
intäktsbeloppet för budgetåret 1946/47 kunna avjämnas uppåt till 350 miljoner
kronor, har — med fästat avseende å de allmänna förutsättningarna för
ämbetsverkets inkomstberäkning — föreslagit, att titeln i riksstatförslaget
skall upptagas till 360 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatten å vin har i riksstaten
för löpande budgetår upptagits till 25 miljoner kronor men torde enligt
av kontrollstyrelsen nu gjorda beräkningar komma att ge en intäkt av 30
miljoner kronor. Med hänsyn till den ovissa konjunkturutvecklingen har
styrelsen ansett inkomsterna för nästa budgetår böra tills vidare beräknas till
25 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som beräknat inkomsterna för
budgetåret 1946/47 till 30 miljoner kronor, har ansett ifrågavarande inkomster
böra för nästa budgetår upptagas till samma belopp, 30 miljoner kronor.

Maltdrycksskatten, som i gällande riksstat upptagits till 42 miljoner
kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med 45 miljoner kronor.
För nästa budgetår har styrelsen uppskattat intäkten till 47 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed beräknat inkomsterna
av skatten för budgetåret 1946/47 till 45 miljoner kronor och för budgetåret
1947/48 till 47 miljoner kronor.

Statlig nöjesskatt. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna
inhämtade upplysningar skall intäkten av den statliga nöjesskatten,
som i riksstaten för löpande budgetår upptagits till 17 miljoner kronor,
kunna uppskattas till ej fullt 17 miljoner kronor för detta budgetår och till
obetydligt över 17 miljoner kronor för nästa budgetår. Riksräkenskapsverket,
som beräknar uppbörden av skatten för innevarande budgetår till 17 miljoner
kronor, förslår alt inkomsttiteln för nästa budgetår upptages till 18 miljoner
kronor.

Utfallet under flertalet av de här behandlade omsättningsskattetitlarna för
den gångna delen av löpande budgetår betingas både av den lortgaende snabba
ökningen av de nominella inkomsterna och av den starka konsumtionsbenägenhet
som enligt vad tidigare framhållits under senare tid gjort sig gällande.
Riksräkenskapsverkets uppskattningar för nästa budgetår ansluta sig
merendels nära till det med stöd av hittills vunna erfarenheter beräknade inkomstutfallet
under innevarande budgetår.

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

Till prövning föreligger för närvarande ett förslag från livsmedelskommissionen
om förhöjning av margarinaccisen från 23 till 38 öre per kilogram.
I avbidan på ställningstagande till denna fråga synes riksräkenskapsverkets
beräkning av inkomsttiteln accis å margarin och vissa andra fettvaror få
preliminärt godtagas.

Icke heller beträffande övriga inkomsttitlar har jag funnit anledning frångå
ämbetsverkets uppskattningar.

Rusdrycksförsäljningsmedel. För innevarande budgetår äro under denna
inkomsttitel uppförda två undertitlar, den ena avseende överskott från partihandelsbolag
och den andra överskott från detaljhandelsbolag. För nästa
budgetår föreslår riksräkenskapsverket, att i stället uppföras två självständiga
inkomsttitlar, benämnda Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
och Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag.

Inkomsterna av partihandelsbolag ha för innevarande budgetår
upptagits med 22 miljoner kronor. På grund av inträdd ökning av omsättningen
beräknas av vinst medlen från aktiebolaget vin- och spritcentralen,
efter viss nedskrivning av lagervärdena, till statsverket kunna inlevereras
omkring 23,5 miljoner kronor, däri inräknat räntor och amorteringar på de
under fonden för förlag till statsverket beviljade lånemedlen till anläggningskapital
för nya sulfitspritfabriker. Därjämte avses till statsverket kunna inlevereras
bolagets dispositionsfond 6 miljoner kronor och 3,5 miljoner kronor
av för beräknade skatter reserverade vinstmedel, varigenom vinstleveransen
skulle uppgå till 33 miljoner kronor.

För år 1947 har bolaget ansett nettovinsten efter avdrag för aktieutdelningen
böra beräknas till 24 miljoner kronor. Även om omsättningen får antagas
bliva i stort sett densamma som under år 1946, måste dock vinstmarginalen,
enligt vad bolaget framhåller, förväntas nedgå dels på grund av sänkta
utförsäljningspriser och ökade omkostnader, dels till följd av att lagren av
under förkrigstiden inköpta utländska viner, vilka tidigare tillfört bolaget
särskilda vinster, numera i det närmaste uttömts. Då slutligen i annuiteter å
de nya sulfitspritfabrikernas anläggningskapital beräknas inflyta 1 miljon
kronor, ha kontrollstyrelsen och riksräkenskapsverket förordat, att inkomsttiteln
för budgetåret 1947/48 upptages till 25 miljoner kronor.

Inkomsterna av detalj handelsbolagen ha i riksstaten för löpande
budgetår upptagits med 27 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen beräknar nu
överskottet av systembolagens rörelse till 55 miljoner kronor. Av merinkomslen,
28 miljoner kronor, utgöra 19 miljoner kronor i anledning av uppbördsreformen
besparade skatteutgifter, vilka annars skulle belastat 1946 års rörelse.
Återstoden av merinkomsten har uppkommit som en följd av den under
år 1946 fortgående och sedan juli månad mycket starka ökningen av rusdrycksförsäljningen.

Under antagande att man under år 1947 har att räkna med stigande försäljning
jämfört med samma tid år 1946, beräknar kontrollstyrelsen, att intäkterna
skola mer än kompensera de ökade utgifter, som kunna förväntas
för löner och omkostnader samt för skatter, och beräknar intäkterna för bud -

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

13

getåret 1947/48 till 40 miljoner kronor. Till denna beräkning har riksräkenskapsverket
anslutit sig.»

I propositionen nr 312 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.
Departementschefen har därvid anfört följande:

»I en den 16 maj 1947 till finansdepartementet inkommen skrivelse har
riksräkenskapsverket jämlikt gällande instruktion avlämnat förslag till förnyad
beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna
för budgetåret 1947/48. Vid beräkningens verkställande har ämbetsverket
i likhet med tidigare år från vederbörande myndigheter införskaffat nya
uppgifter rörande de större inkomsttitlarna ävensom vissa andra inkomsttitlar.
Ämbetsverket framhåller, att varje beräkning av statsinkomsterna för
närvarande är förenad med stora svårigheter, särskilt med hänsyn till förslaget
om omläggning av den statliga direkta beskattningen, det nya källskattesystemet,
lönerörelserna på den allmänna marknaden och den för
statstjänstemännen beslutade löneregleringen, överhuvud taget bleve inkomstutvecklingen
i fortsättningen starkt beroende av den fortsatta prisutvecklingen.

De justeringar av den i statsverkspropositionen förordade uppskattningen
av intäkterna under de olika inkomsttitlarna, som nu ifrågasatts av riksräkenskapsverket
och vederbörande myndigheter, framgå av det följande.

Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen beräknats till 1 750 miljoner
kronor. Vid förevarande förnyade beräkning av den preliminära skatten
anser sig riksräkenskapsverket böra bygga beräkningen på antagandet, att
man under åren 1946, 1947 och 1948 bör räkna med något högre stegringstal
för inkomstutvecklingen än som antogs vid riksräkenskapsverkets beräkning
i december 1946. Löneinkomsterna inom den privata sektorn av förvärvslivet
beräknas för år 1946 ha legat omkring 15 procent över 1945 års
nivå och löneinkomsterna under år 1947 antas komma att överstiga 1946
års nivå med omkring 13 procent. För år 1948 kalkylerar riksräkenskapsverket
nu alternativt med oförändrad lönenivå eller en stegring av lönenivån
med 5 resp. 10 procent. För statstjänstemännen och därmed i lönehänseende
jämförliga inkomsttagare skall vid beräkningen av skatteunderlaget hänsyn
tagas till den beslutade löneregleringen. Vidare förutsättes, att det genom
propositionen nr 212 framlagda skalteförslaget blir genomfört från och med
den 1 januari 1948. De nu verkställda beräkningarna ha lett fram till alternativa
belopp för den preliminära skatten å inkomst och förmögenhet m. m.
av 1 869 miljoner kronor, 1 894 miljoner kronor och 1 920 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har vidare anfört, att under uppbördsstämman i mars
1947 kan beräknas ha influtit omkring 520 miljoner kronor och att utbetalningen
av kommunal inkomstskatt och kommunal fastighetsskatt utgjorde
under februari 1947 286 miljoner kronor. Vid en av verket med utgångspunkt
från dessa siffror verkställd kalkyl, varvid antagits en viss stegring av
uppbörden i anslutning till den inkomstutveckling, som förut nämnts, har
erhållits något högre belopp än de som framkommit vid de omförmälda al -

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

ternativa beräkningarna. Riksräkenskapsverket, som uppskattat intäkterna
under inkomsttiteln till mellan 1 800 och 2 000 miljoner kronor, har förordat,
att titeln i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 1 900 miljoner kronor.

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt.
I statsverkspropositionen beräknades under titeln arvsskatt och gåvoskatt ett
belopp av 45 miljoner kronor. Enligt uppgift av generalpoststyrelsen har i
arvs- och gåvoskatt influtit under tiden juli 1946—april 1947 ett belopp av
i runt tal 46 miljoner kronor. Uppbörden för helt budgetår beräknar riksräkenskapsverket
komma att överstiga 50 miljoner kronor. Under förutsättning
att det framlagda skatteförslaget bifalles, torde till denna inkomst böra
läggas avkastningen av kvarlåtenskapsskatten. Denna bär för helt år beräknats
till 40 miljoner kronor men torde enligt riksräkenskapsverket, om förslaget
träder i kraft den 1 januari 1948, för nästa budgetår icke kunna beräknas
till högre belopp än 10 miljoner kronor. Med beaktande härav har
ämbetsverket förordat, att i det slutliga riksstatsförslaget upptages en inkomsttitel,
benämnd arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt med
ett belopp av 60 miljoner kronor.

Inkomsttiteln lotte rivinstskatt har av riksräkenskapsverket i enlighet
med förslag av generalpoststyrelsen beräknats till 25 miljoner kronor
mot i statsverkspropositionen upptaget belopp av 20 miljoner kronor.

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. har i riksstatsförslaget
upptagits till 45 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen har uppskattat
denna inkomsttitel för nästa budgetår till 49 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
har för sin del förordat, att inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget
upptages till 50 miljoner kronor.

Automobilskattemedel. I statsverkspropositionen beräknades fordonsskatten
inflyta med 85 miljoner kronor och bensinskatten med 170 miljoner
kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har framhållit att inkomsterna
å ifrågavarande titlar komme att i hög grad vara beroende av importmöjligheterna.
Åtgärder i importreglerande syfte kunde därför förväntas medföra
rubbningar i de gjorda beräkningarna. Generaltullstyrelsen har nu beräknat
uppbörden av bensinskatten hos tullverket till 115 miljoner kronor
och kontrollstyrelsen har beräknat uppbörden av bensinskatt i vad avser
inom riket tillverkad bensin till 19 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har
nu förordat, att bensinskatten för nästa budgetår upptages bil 160 miljoner
kronor.

T u 11 m e d e 1 beräknas för löpande budgetår inflyta med 250 miljoner
kronor. I statsverkspropositionen har inkomsttiteln upptagits till 230 miljoner
kronor. Med beaktande av de ogynnsamma verkningar å tulluppbörden
importförbudet komme att medföra har generaltullstyrelsen föreslagit en
sänkning av inkomsttiteln till 220 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har
biträtt detta förslag.

I statsverkspropositionen beräknades varuskatten till 100 miljoner
kronor. Därvid hade i inkomsttitein — utöver av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen
i inkomst av varuskatt beräknade 85 miljoner kronor — pro -

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

15

visoriskt inräknats även det belopp, som kunde komma att inflyta i allmän
omsättningsskatt. Kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen ha nu beräknat
inkomsten av varuskatt för nästa budgetår till 79 miljoner kronor. I
propositionen nr 249 har Ivungl. Maj:t framlagt förslag till avveckling av
den allmänna omsättningsskatten å vissa motorfordon från den 1 juli 1947.
Med anledning av vad sålunda förekommit har riksräkenskapsverket förordat,
att inkomsttiteln varuskatt i det slutliga riksstatsförslaget upptages till
90 miljoner kronor.

I trafikskatt har av riksräkenskapsverket, i enlighet med vad järnvägsstyrelsen
föreslagit, beräknats under nästa budgetår inflyta 28 miljoner
kronor mot i riksstatsförslaget upptagna 30 miljoner kronor.

Accis å margarin och vissa andra fettvaror. I statsverkspropositionen
har denna inkomsttitel beräknats till 12 miljoner kronor. Med
utgångspunkt från uppgifter, som lämnats av livsmedelskommissionen och
kontrollstyrelsen, har riksräkenskapsverket förordat, att inkomsttiteln i det
slutliga riksstatsförslaget upptages till 14 miljoner kronor.

Skatt å kaffe har i riksstatsförslaget uppförts med 18 miljoner kronor.
På grundval av uppgifter från generaltullstyrelsen och livsmedelskommissionen
har riksräkenskapsverket beräknat inkomsttiteln för nästa budgetår till
13 miljoner kronor, varvid riksräkenskapsverket förutsätter, att icke några
större avvikelser från nu rådande ransoneringsföreskrifter i avseende å kaffe
komme att ske under nästa budgetår.

I statsverkspropositionen har tobaksskatten upptagits till 370 miljoner
kronor. Under förutsättning att nu gällande genomsnittspriser och skattesatser
icke komma att undergå någon nämnvärd förändring har inkomsttiteln
för nästa budgetår av tobaksmonopolet beräknats till samma belopp.
Riksräkenskapsverket har biträtt denna beräkning.

Inkomsttiteln omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
beräknades i statsverkspropositionen till 360 miljoner kronor.
Kontrollstyrelsen har nu föreslagit, att skatten skall upptagas till samma belopp.
Utfallet för löpande budgetår uppskattas till 355 miljoner kronor, representerande
en ökning med 10 procent i förhållande till utfallet för budgetåret
1945/46. I betraktande härav har riksräkenskapsverket föreslagit, att
inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 370 miljoner kronor.

Maltdrycksskatt och skatt å läskedrycker. I riksstatsförslaget
ha dessa inkomsttitlar uppförts med 47 resp. 14 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen
har beräknat intäkterna för nästa budgetår till 49 resp. 15 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket har för sin del föreslagit, att inkomsttitlarna
i det slutliga riksstatsförslaget upptagas till 50 resp. 15 miljoner
kronor.»

I propositionen nr 312 har departementschefen vidare anfört följande:

»I det förslag till riksstat för budgetåret 1947/48, som framlades i statsverkspropositionen,
uppgingo utgifterna å driftbudgeten till 3 701 miljoner
kronor och de beräknade inkomsterna till 4 035 miljoner kronor. Enligt för -

16 Bevillningsutskottets betänkande nr 15.

slaget skulle man sålunda kunna räkna med ett budgetöverskott å 334 miljoner
kronor.

De förut refererade beräkningar över inkomstutvecklingen, som nu framlagts
av riksräkenskapsverket, utmynna i förslag om uppräkningar av de
olika inkomsttitlarna på tillhopa 151 miljoner kronor. Förutom smärre höjningar
och sänkningar av vissa inkomsttitlar innebär den nya inkomstberäkningen,
att kalkylerade intäkten av preliminärskatt å inkomst och förmögenhet
höjts från 1 750 till 1 900 miljoner kronor, d. v. s. med 150 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har dock samtidigt understrukit svårigheterna att
— bland annat med hänsyn till verkningarna av källskattereformen och det
nya skalteförslaget ävensom löneregleringen för de statsanställda — beräkna
avkastningen under denna inkomsttitel för nästa budgetår. Ökningen i förhållande
till statsverkspropositionen beror på att riksräkenskapsverket nu
ansett sig böra räkna med en större stegring av inkomsterna från 1945 till
1946 och 1947 än vad tidigare antagits. Den nya kalkylen bygger på en stegring
av löneinkomsterna — med undantag för de statsanställda — från 1945
till 1946 med omkring 15 procent och från 1946 till 1947 med ytterligare
omkring 13 procent. Vad de statsanställda beträffar har verket tagit hänsyn
till den beslutade löneregleringen. För år 1948 har kalkylerats med alternativt
oförändrad lönenivå eller en stegring utöver 1947 års med 5 resp. 10
procent. Sistnämnda antaganden rörande inkomstutvecklingen under 1948
påverka dock icke beräkningarna i någon högre grad, enär under budgetåret
1947/48 endast två av de sex skatteuppbörderna komma att hänföra sig till
inkomsterna under 1948. Skillnaden i intäkter under budgetåret 1947/48
mellan ett alternativ med oförändrad lönenivå eller stegring med 5 procent
under 1948 utgör endast 25 miljoner kronor.

För egen del har jag icke funnit anledning frångå de av riksräkenskapsverket
gjorda beräkningarna rörande statsintäkterna under nästa budgetår.
I likhet med verket vill jag dock understryka den stora osäkerhet som för
närvarande måste vidlåda varje beräkning av de direkta statsskatterna. Den
uppräkning, som nu föreslagits, hänför sig som av det anförda framgår i huvudsak
till nya kalkyler rörande inkomstutvecklingen under 1946 och 1947
och intäkterna under denna titel komma endast i relativt ringa grad att vara
beroende av lönenivåns utveckling under nästa år. Utöver de ändringar i
förhållande till statsverkspropositionen, som förordats av riksräkenskapsverket,
har jag tidigare angivit vissa ändringar å driftbudgetens inkomstsida,
som äro föranledda av särskilda förslag till riksdagen.

Jag framlägger i det följande förslag om att de olika inkomsttitlarna i
riksstaten uppföras i enlighet med vad här anförts. Samtidigt därmed föreslår
jag, att inkomst- och förmögenhetsskatten för den återstående delen av
år 1947 preliminärt uttages efter samma grunder som för första halvåret.
Vad beträffar den statliga inkomstskatt, som skall ingå i den preliminära
skatten för senare hälften av budgetåret 1947/48, vill jag, med erinran om
vad i detta avseende anförts i proposition nr 212, förorda, att för fysiska
personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser skatten uttages med 100 procent
av grundbeloppet.

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

17

Såsom i riksdagens beslut om preliminärt uttagande av värnskatt för senare
hälften av budgetåret 1946/47 förutsatts torde värnskatt för förra hälften
av budgetåret 1947/48 böra utgå efter enahanda grunder som gälla för
preliminärt uttagande av värnskatt för först angivna tid. Förslag härom torde
jag få anmäla i annat sammanhang.

Driftbudgetens utgiftssida kan nu beräknas komma att utvisa en ökning
på sammanlagt 291 miljoner kronor i förhållande till statsverkspropositionen.
Huvudparten därav hänför sig, såsom närmare framgår av den redan
tidigare lämnade redogörelsen, till ökade kostnader för de kontanta barnbidragen,
ytterligare utgifter för rörligt tillägg till statsanställda m. fl. samt
ökning av anslagen för jordbruksregleringen och för importsubventioner.
Merinkomsterna utöver de i statsverkspropositionen beräknade ha vidare nu
uppskattats till 150 miljoner kronor. Budgetöverskottet, som i förslaget till
riksstat beräknades till 334 miljoner kronor, skulle i enlighet härmed komma
att nedgå till (333,7 + 149,9 — 291,4 =) 192,2 miljoner kronor.»

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj:t
i omförmälda proposition nr 312 föreslagit riksdagen att

i dels besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen om
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall — med iakttagande
av vad i 20 § andra stycket samma förordning stadgas
— ingå i preliminär skatt för förra hälften av budgetåret
1947/48 med 150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga,
som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning,
samt med 200 procent av grundbeloppet för skattskyldiga,
som avses i samma moment b);

dels besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som
avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,
skall ingå i preliminär skatt för senare hälften av budgetåret
1947/48 med 100 procent av grundbeloppet.»

Vidare har Kungl. Maj:t i nyssnämnda proposition föreslagit riksdagen att
upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1947/48 enligt en vid
statsrådsprotokollet såsom Bihang A fogad specifikation, vilken överensstämmer
med statsverkspropositionens förslag till beräkning av bevillningarna
utom i vad angår inkomsterna å följande inkomsttitlar:

Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. . . kronor 1 900 000 000

Arvslottsskatt'', gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt .... » 60 000 000

Lotterivinstskatt................................. » 25 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. in......... » 50 000 000

Bensinskatt ..................................... » 160 000 000

Tullmedel ...................................... > 220 000 000

V a rusk att....................................... » 90 000 000

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 7 samt. Nr 45. 2

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

Utskottet.

Trafikskatt ..................................... kronor 28 000 000

Accis margarin och vissa andra fettvaror .......... » 14 000 000

Skatt å kaffe.................................... » 13 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker . . » 370 000 000

Maltdrycksskatt ................................. » 50 000 000

Skatt å läskedrycker ............................ » 15 000 000

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 312 föreslagna
beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens
motsvarande beräkningar innebära höjningar av följande inkomsttitlar,
nämligen preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. med 150
miljoner kronor, arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarldtenskapsskatt (vilken inkomsttitel
i statsverkspropositionen benämnts arvsskatt och gåvoskatt) med
15 miljoner kronor, lotterivinstskatt med 5 miljoner kronor, omsättnings- och
expeditionsståmplar m. m. med 5 miljoner kronor, accis å margarin och vissa
andra fettvaror med 2 miljoner kronor, omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker med 10 miljoner kronor, maltdrycksskatt med 3 miljoner kronor
och skatt å läskedrycker med 1 miljon kronor, samt nedsättningar av
följande inkomsttitlar, nämligen bensinskatt med 10 miljoner kronor, tullmedel
med 10 miljoner kronor, varuskatt med 10 miljoner kronor, trafikskatt
med 2 miljoner kronor och skatt å kaffe med 5 miljoner kronor, eller
således — med frånräknande av nämnda nedsättningar — en sammanlagd
höjning av 154 miljoner kronor.

I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för budgetåret
1947/48 beräknades utgifterna å driftbudgeten till 3 701 miljoner kronor
och inkomsterna till 4 035 miljoner kronor. Dessa beräkningar utvisade
sålunda ett budgetöverskott av 334 miljoner kronor. Den förevarande propositionen
utvisar i förhållande till statsverkspropositionen ökning av såväl
utgifter som inkomster. Utgifterna beräknas nämligen öka med 291 miljoner
kronor och inkomsterna med 150 miljoner kronor, varigenom budgetöverskottet
för ovannämnda budgetår skulle komma att nedgå till 192 miljoner
kronor. Den största inkomstökningen hänför sig till inkomsttiteln
preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m., vilken i statsverkspropositionen
upptagits till 1 750 miljoner kronor men i den föreliggande propositionen
till 1 900 miljoner kronor, ökningen av den preliminära skatten
beror därpå att vid den förnyade beräkningen räknats med en något större
stegring i inkomstutvecklingen för åren 1947 och 1948 än som antagits i
statsverkspropositionen.

Av såväl departementschefen som riksräkenskapsverket har framhållits
den stora osäkerhet, som för närvarande måste vidlåda varje beräkning av
de direkta statsskatterna. Utskottet vill för sin del starkt understryka detta.
I främsta rummet föranledes denna osäkerhet, såsom riksräkenskapsverket
jämväl framhållit, av det i propositionen nr 212 framlagda förslaget till omläggning
av den direkta statsbeskattningen samt det nya källskattesystemet,

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

19

lönerörelserna på arbetsmarknaden och den för statstjänstemännen beslutade
löneregleringen. Självfallet är också inkomstutvecklingen under den närmaste
tiden i hög grad beroende av den fortsatta prisutvecklingen. Vid beräkningarna
har förutsatts, att nämnda skatteförslag blivit genomfört från
och med den 1 januari 1948. Osäkerheten hos de gjorda inkomstberäkningarna
framgår särskilt därav att riksräkenskapsverket uppskattat intäkterna
under inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. in. till
mellan 1 800 och 2 000 miljoner kronor samt förordat titelns uppförande i
det slutliga riksstatsförslaget med 1 900 miljoner kronor.

Under utskottsbehandlingen av ifrågavarande ärende har jämväl uppkommit
en svårighet av annat slag. Såsom nyss nämnts har i den nu föreliggande
propositionen förutsatts, att det i propositionen nr 212 framlagda skatteförslaget
blivit genomfört från och med den 1 januari 1948 och sålunda kommer
att bliva gällande under den senare hälften av nästa budgetår. Propositionen
nr 212 är för närvarande under behandling inom utskottet. Det har
emellertid visat sig ogörligt för utskottet att avgiva betänkande i anledning
av sistnämnda proposition å sådan tid, att beslut i skattefrågan kan fattas
av riksdagen före ingången av nästa budgetår. På grund härav har utskottet
ställts inför det spörsmålet, huruvida i nuvarande läge möjlighet förefinnes
för riksdagen att före den 1 juli 1947 fastställa beräkningen av bevillningarna
för nästa budgetår.

Att det förhållandet skulle kunna inträffa att statsregleringens fastställande
icke av riksdagen medhunnes före det nya budgetårets ingång har ej förbisetts
vid tillkomsten av gällande grundlagsbestämmelser på ifrågavarande
område. I § 109 tredje stycket regeringsformen stadgades före år 1921 beslutad
ändring av detta lagrum, att »där så oförmodat skulle hända, att riksdag,
när den avslutas, icke hade staten reglerat eller någon ny bevillning till bestämt
belopp sig åtagit, fortfare den förra statsregleringen och bevillningen
intill nästa riksdag». Härigenom gavs sålunda en föreskrift för det fall att
riksdagen skulle vara avslutad — exempelvis genom upplösning och förordnande
om nya val — utan att ha reglerat staten eller åtagit sig ny bevillning.
Sin nuvarande lydelse erhöll stadgandet i samband med budgetårets
omläggning att avse tiden den 1 juli—den 30 juni, vilken omläggning trädde
i kraft från och med den 1 juli 1923. Stadgandet omformulerades därvid på
följande sätt: »Där så oförmodat skulle hända, att riksdag före det nya statsregleringsårets
inträdande icke hade staten reglerat eller ny bevillning sig
åtagit, fortfare den förra statsregleringen och bevillningen, till dess ny statsreglering
och bevillning beslutats.» Denna omformulering, vilken beslöts år
1921, hade föreslagits av budge tårskommittén. Nämnda kommitté anförde
därvid bland annat, att, därest budgetåret skulle omfatta tiden den 1 juli—-den 30 juni, vore det icke otänkbart, att ett riksdagsbeslut om bevillningen
kunde bliva uppskjutet till början av juli månad, och i händelse detta skedde
skulle, även om ny bevillning antoges under juli månads början, med dåvarande
bestämmelser den gamla bevillningen komma att gälla ända till utgången
av det nya budgetåret, något som uppenbarligen borde förebyggas.

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

Genom den ifrågavarande ändringen av § 109 tredje stycket avsåg kommittén
att giva en grundlagsföreskrift angående vad som i fråga om statsreglering
och bevillning skulle gälla under mellantiden mellan det tilländalupna
statsregleringsårets utgång och tidpunkten för riksdagens beslut om den nya
statsregleringen. Ändringen innebar, att den gamla statsregleringen och bevillningen
fortfarande skulle gälla under denna mellantid. Då emellertid en
automatisk förlängning av statsregleringen knappast kan praktiskt genomföras,
torde det kunna antagas, att meningen varit att i det i § 109 förutsatta
läget något slags provisorisk anordning skulle vidtagas.1

Det föreliggande spörsmålet har, såvitt för utskottet är känt, hittills icke
behövt lösas i praktiken. Frågan har således nu för första gången fått
aktualitet.

Även om det tidigare måhända kan ha varit tekniskt möjligt att finna en
provisorisk anordning för bevillningarnas fastställande för den mellantid, varom
här är fråga, synes detta, såvitt utskottet kan finna, numera vara ogörligt.
Det nya uppbördssystemet, som trätt i kraft den 1 januari 1947 och som innebär,
att löneavdrag för gäldande av preliminär skatt i många fall ske per
vecka, medför nämligen, att sådan skatt kommer att uttagas redan några få
dagar efter det nya budgetårets ingång. Visserligen skall jämlikt föreskrift
i 20 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skatteuttagningsprocenten
för nästkommande budgetårs första hälft vara densamma
som motsvarande procenttal för det löpande budgetårets senare hälft. Någon
tvekan om skatteuttagningsprocentens storlek för första hälften av nästa budgetår
kan sålunda icke föreligga. Uttagningsprocenten måste givetvis dock
vara av riksdagen fastställd, innan skatten uttages. En möjlighet kunde
synas vara, att riksdagen nu skulle inskränka sig till att fatta beslut rörande
skatteuttagningsprocenten för första hälften av nästa budgetår. Detta torde
emellertid möta konstitutionella hinder. Enligt § 61 regeringsformen kan
riksdagen nämligen icke åtaga sig en bevillning för kortare tid än statsregleringsåret.
Å andra sidan bör riksdagen med hänsyn till det föreliggande
skatteförslaget ej heller åtaga sig bevillning för hela statsregleringsåret enligt
nu gällande grunder.

I detta läge har utskottet uppgivit tanken på att här söka finna en provisorisk
anordning för mellantiden intill dess riksdagen fattat beslut angående
skatteförslaget. Utskottet har i stället tagit under övervägande, huruvida
icke — trots den ifrågasatta omläggningen av statsbeskattningen — möjlighet
finnes att redan före nästa budgetårs ingång fastställa inkomstberäkningar
och uttagningsprocent för samma budgetår. En lämplig utväg synes
vara att nu fastställa inkomstberäkningar och uttagningsprocent för hela
budgetåret 1947/48 under den förutsättningen att någon ändring i skattesystemet
icke kommer att ske men med förbehåll för att riksdagen senare i
anledning av propositionen nr 212 kan komma att fastställa ändrade grunder
för vissa bevillningar. Detta innebär formellt, att riksdagen nu åtager

1 Jfr. prop. nr 254/1920 s. 4—8 samt Herlilz: Riksdagens finansmakt (i Sveriges riksdag del
12) s. 333—334 och Reulerskiöld: Sveriges grundlagar, del 1—2, s. 184.

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

21

sig bevillning för hela budgetåret 1947/48 efter oförändrade grunder men
förbehåller sig att senare ersätta detta beslut med andra åtaganden, i vad avser
senare delen av budgetåret.

Vad beträffar inkomst- och förmögenhetsskatten föreslår sålunda utskottet
den anordningen, att skatteuttagningsprocenten fastställes med utgångspunkt
från nu gällande skattesystem för hela budgetåret men med förbehåll för att
riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 212 kan komma att fatta
beslut om ändrade grunder för den direkta statsbeskattningen. I sådant fall
skall senare under innevarande års riksdag bestämmas med vilket procenttal,
statlig skatt skall ingå i preliminär skatt för senare hälften av budgetåret
1947/48. Under angiven förutsättning kommer utskottet att senare avgiva
betänkande med förslag jämväl i denna del.

En sådan anordning möter så mycket mindre betänkligheter, som det
belopp vilket från den angivna utgångspunkten bör fastställas icke alltför
mycket skiljer sig från det som framkommer, om man lägger det nya skatteförslaget
till grund för beräkningarna. I den föreliggande propositionen har
föreslagits dels att bottenskatt enligt 18 § förordningen om statlig inkomstoch
förmögenhetsskatt skall ingå i preliminär skatt för förra hälften av budgetåret
1947/48 med vissa angivna procenttal av grundbeloppet, dels ock
att statlig inkomstskatt — enligt det nya skatteförslaget — för skattskyldiga,
som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i
preliminär skatt för senare hälften av samma budgetår med visst procenttal
av grundbeloppet. Av riksräkenskapsverkets förslag till ny inkomstberäkning
framgår nämligen, att den i inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst
och förmögenhet m. m. ingående inkomst- och förmögenhetsskatten eller
däremot svarande skatteformer skulle under vissa angivna förutsättningar
för budgetåret 1947/48 med bibehållande av gällande skattesystem kunna
beräknas till 1 823 miljoner kronor och med tillämpning av det nya skatteförslaget,
vilket skulle komma att inverka på V3 av den ifrågavarande skatteuppbörden,
till 1 811 miljoner kronor. Skatteförslagets genomförande skulle
alltså enligt denna beräkning medföra en minskning av denna inkomsttitel
med endast 12 miljoner kronor. Inkomsttitelns rubricering blir vidare densamma
vare sig det nya skattesystemet genomföres eller ej.

Vad angår arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt har i propositionen
nr 312 en för dessa skatter gemensam inkomsttitel upptagits till ett
belopp av 60 miljoner kronor. Härav utgör kvarlåtenskapsskatten 10 miljoner
kronor. I nuvarande läge kan vid inkomstberäkningen hänsyn icke tagas
till kvarlåtenskapsskatten. Utskottet föreslår fördenskull, att nu under titeln
»arvsskatt och gåvoskatt» upptages 50 miljoner kronor.

I övrigt har utskottet intet att erinra mot de i propositionen nr 312 gjorda
inkomstberäkningarna. Utskottet tillstyrker sålunda även Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen framlagda förslag, att skogsvårdsavgiftema för år
1947 utgå med det i förordningen om skogsvårdsavgift angivna maximitalet
1,5 promille.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

A) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 312 framlagda förslag angående skatteprocenten
besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen om statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt skall — med iakttagande
av vad i 20 § andra stycket samma förordning stadgas — ingå
i preliminär skatt för budgetåret 1947/48 med 150 procent
av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom.

a) och c) nämnda förordning, samt med 200 procent av
grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i samma moment

b) , dock att, därest riksdagen vid behandlingen av Kungl.
Majrts proposition nr 212 skulle fatta beslut om ändrade
grunder för den direkta statsbeskattningen, senare under innevarande
års riksdag skall bestämmas med vilket procenttal
statlig skatt skall ingå i preliminär skatt för senare hälften
av budgetåret 1947/48;

B) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Majrts i statsverkspropositionen
framlagda förslag, besluta, att skogsvårdsavgift
skall för år 1947 utgå med en och en halv promille;
samt

C) att bevillningarna för budgetåret 1947/48 måtte beräknas
sålunda:

Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:

Preliminär skatt å inkomst

och förmögenhet m. m. .. 1 900 000 000

Krigskonjunkturskatt ....... 10 000 000

Kupongskatt............... 5 500 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
............... 1 000 000

Skogsvårdsavgifter ......... 4 500 000

Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter 200 000

Arvsskatt och gåvoskatt .... 50 000 000

Lotterivinstskatt............ 25 000 000

Omsättnings- och expeditions stämplar

m. m. .......... 50 000 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt .............. 85 000 000

Bensinskatt................ 160 000 000

Kronor

2 046 200 000

245 000 000

Bevillningsutskottets betänkande nr 45.

23

Kronor Kronor

Tullar och acciser:

Tullmedel ................ 220 000 000

Varuskatt ................. 90 000 000

Trafikskatt ................ 28 000 000

Accis å silke .............. 5 000 000

Accis å margarin och vissa

andra fettvaror .......... 14 000 000

Skatt å kaffe.............. 13 000 000

Tobaksskatt .............. 370 000 000

Brännvinstillverkningsskatt . . 21 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av

partihandelsbolag ........ 25 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av

detaljhandelsbolag ...... 45 000 000

Omsättnings- och utskänknings skatt

å spritdrycker...... 370 000 000

Omsättnings- och utskänknings skatt

å vin .............. 30 000 000

Maltdrycksskatt ............ 50 000 000

Skatt å läskedrycker........ 15 000 000

Statlig nöjesskatt .......... 18 000 000

Postverket (överskott) ........ 30 000 000

1 314 000 000

Stockholm den 17 juni 1947.

På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark,
Velander, Sjödahl, Ekman, Frans Ericson, Wehtje, Robert Berg och Näsgård
samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Björklund, Hammarlund, Olsson
i Gävle, Sundström i Skövde, Andersson i Dunker, Kristensson och
Bladh.