Bevillningsutskottets betänkande nr 38.
1
Nr 38.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till förordning om avveckling
av den allmänna omsättningsskatten för vissa motorfordon.
1 eu den 25 april 1947 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 249, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade
Förslag
till
förordning om avveckling av den allmänna omsättningsskatten
för vissa motorfordon.
Härigenom förordnas — med ändring av vad i motsvarande hänseenden
är stadgat i förordningen den 13 december 1940 (nr 1 000) om allmän omsättningsskatt
och förordningen den 20 december 1946 (nr 767) om avveckling
av den allmänna omsättningsskatten, i vad den utgår efter en skattesats
av fem procent — som följer.
1 §•
Allmän omsättningsskatt skall icke uttagas vid sådan försäljning av personautomobiler
samt tyngre motorcyklar och sidvagnar till motorcyklar, varom
avtal slutes efter den 30 juni 1947, eller vid import efter nämnda dag av
sådana varor.
2 §•
1 mom. Har avtal om försäljning av vara, som avses i 1 §, slutits före
utgången av juni månad 1947 och utgör vederlaget enligt hittills gällande
bestämmelser skattepliktig omsättning, skall, där avtalet av den skattskyldige
fullgjorts före ovannämnda tidpunkt, allmän omsättningsskatt utgå
även om vederlaget icke kommer den skattskyldige till godo förrän efter
samma tidpunkt.
2 mom. Allmän omsättningsskatt skall jämväl utgå då fråga är om sådant
i 1 mom. omförmält avtal, som av den skatlskyldige fullgöres efter utgången
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 7 saml. Nr ,38.
1
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 38.
av juni månad 1947, därest den skattskyldige icke visar att skatt ej inräknats
i det avtalade vederlaget eller att detta efter avtalets ingående nedsatts
med ett mot skatten svarande belopp.
3 §•
Skattskyldig äger rätt att i den skattepliktiga omsättningen för tiden till
utgången av juni månad 1947 inräkna jämväl sådant vederlag, varför skattskyldighet
föreligger enligt 2 § men som vid sistnämnda tidpunkt ännu icke
kommit den skattskyldige till godo. Sådant vederlag skall redovisas särskilt.
Vid beräkning av den skattepliktiga omsättningen må avdrag ske med
belopp motsvarande den del av vederlaget, som enligt företedd utredning
måste antagas icke komma den skattskyldige till godo.
4 §•
Ilar rörelseidkare för omsättning eller bearbetning eller för förbrukning
såsom material inom rörelsen inköpt skattepliktiga varor, som avses i 1 §,
under sådana förhållanden, alt vederlaget vid inköpet av varorna skall ingå
i den skattepliktiga omsättningen för mottagaren av vederlaget, må rörelseidkaren
vid beräkning av sin skattepliktiga omsättning för tiden till utgången
av juni månad 1947 göra avdrag för vederlaget ändå att detta
vid sistnämnda tidpunkt ännu icke utgivits.
5 §•
Skattskyldig åligger att i fall, som avses i 9 § första stycket andra punkten
förordningen om allmän omsättningsskatt, avgiva tilläggsuppgift beträffande
i 1 § omförmälda varor för tiden den 1 januari—den 30 juni 1947.
Sådan tilläggsuppgift skall avlämnas senast den 20 juli 1947.
Vad i första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fråga
om skattskyldig, som avses i 9 § andra stycket nyssnämnda förordning.
6 §.
Det åligger skattskyldig att senast den 20 juli 1947 avlämna särskild uppgift
angående sin skattepliktiga omsättning, i vad avser vederlag varför
skattskyldighet föreligger enligt 2 § men som icke kommit honom till godo
före utgången av juni månad 1947. Vad nu sagts skall dock icke gälla i
fråga om skattskyldig, som verkställt redovisning på sätt i 3 g omförmäles.
7 §■
1 mom. För tiden den 1 juli—den 30 september 1947 skall i 9 § förordningen
om allmän omsättningsskatt omförmäld huvuduppgift, såvitt angår
varor som avses i 1 §, upprättas för kvartal samt avlämnas senast den 20
oktober 1947. Sådan uppgiftsskyldighet åvilar dock icke skattskyldig, som
verkställt redovisning på sätt i 3 § omförmäles.
Bevillningsutskottets betänkande nr 38. 3
2 inom. I huvuduppgift, som avses i 1 inom., skall i den skattepliktiga omsättningen
inräknas jämväl vederlag, varför skattskyldighet föreligger enligt
2 § men som den 30 september 1947 icke kommit den skattskyldige till godo.
Sådant vederlag skall redovisas särskilt.
Vad i 3 § andra stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande
redovisning varom i detta mom. är fråga.
8 §•
Skatlskyldig må åtnjuta anstånd på sätt i följande stycke sägs med inbetalning
av allmän omsättningsskatt för sådan skattepliktig omsättning, för
vilken särskild redovisning lämnas jämlikt 7 § 2 mom., dock att anstånd
icke må åtnjutas där den oguldna skatten understiger 100 kronor. Såsom
förutsättning för tillgodonjutande av dylikt anstånd skall gälla, att den skattskyldige
samtidigt med avlämnande av huvuduppgift för tredje kvartalet
1947 gör anmälan att han önskar tillgodonjuta anstånd med skattebetalningen.
Skatt, som omfattas av anståndet, skall erläggas med en femtedel senast
den 20 i envar av månaderna december 1947 samt februari, april, juni och
augusti 1948; dock att länsstyrelsen, om synnerliga skäl därtill äro, må medgiva
utsträckning av anståndstiden med högst ett år.
9 §■
Därest skattskyldig senast den 20 oktober 1947 inbetalar allmän omsättningsskatt
för den skattepliktiga omsättning, för vilken särskild redovisning
lämnats jämlikt 7 § 2 mom., må den skattskyldige åtnjuta avdrag med fyra
procent av den skatt, som belöper på ifrågavarande omsättning.
10 §.
Taxering till allmän omsättningsskatt år 1947 skall, såvitt angår varor
som avses i 1 §, avse tiden från utgången av det räkenskapsår, för vilket
taxering verkställts år 1946, till och med den 30 september 1947.
11 §•
Skattskyldig äger bos länsstyrelsen erhålla restitution av erlagd skatt i den
mån skatten belöper på vederlag, som jämlikt 3 § eller 7 § 2 mom. vid taxeringen
inräknats i den skattepliktiga omsättningen men som enligt sedermera
företedd utredning varken influtit eller kan antagas komma att inflyta.
Ansökan varom här är fråga skall ingivas till länsstyrelsen senast den 30
juni 1949.
12 §.
Vad i 31—34 §§ förordningen om allmän omsättningsskatt är stadgat beträffande
uppgift enligt 9 § nämnda förordning skall äga motsvarande lilllämpning
i fråga om uppgift, som lämnas enligt denna förordning.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 38.
13 §.
Kungl. Maj:t äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga
föreskrifter.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Beträffande vad departementschefen vid ärendets föredragning inför
Kungl. Maj:t anfört får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i
det följande, hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll.
Frågan om avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten behandlades
av 1946 års riksdag vid såväl vår- som höstsessionen.
Första särskilda utskottet vid 1946 års riksdag (vårsessionen) hemställde i
utlåtande (nr 2) över Kungl. Maj ds proposition nr 222, att riksdagen måtte till
Kungl. Majd hemställa om förslag angående den allmänna omsättningsskattens
avveckling från och med den 1 juli 1947, vilket förslag jämväl borde
avhandla frågan huruvida särskild beskattning av varor, som vore underkastade
skärpt omsättningsskatt, skulle bibehållas. Denna hemställan bifölls
av riksdagen (skrivelse nr 431).
Enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 23 september 1946 har chefen för
finansdepartementet samma dag tillkallat ledamoten av riksdagens första
kammare, lektorn H. L. E. Sjödahl, direktören O. R. Sundén, ledamoten av
riksdagens andra kammare, folkskolläraren N. W. Sundström, t. f. byråchefen
i kontrollstyrelsen E. E:son Thulin samt centralkonsulenten A. O. Åkesson
att inom departementet verkställa utredning av frågan om avvecklingen
av den allmänna omsättningsskatten, m. in. Samtidigt uppdrogs åt Sjödahl
att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete.
De sakkunniga, som antagit benämningen varubeskattningskommittén, ha
med skrivelse den 9 november 1946 såsom ett första led i utredningsarbetet
överlämnat betänkande med förslag till avveckling av den allmänna femprocentiga
omsättningsskatten. I betänkandet har kommittén framhållit, att med
hänsyn till vad i direktiven anförts kommittén funnit sig böra framlägga alternativa
förslag till avveckling av den allmänna omsättningsskatten. Det ena
alternativet — alternativ I — innebure avskaffande av den femprocentiga omsättningsskatten
från och med den 1 januari 1947 och ett bibehållande tills
vidare av den tjugoprocentiga skatten. Sistnämnda skatt komme att inom
kommittén bliva föremål för fortsatt behandling i enlighet med vad i direktiven
angivits. Enligt det andra alternativet — alternativ II — skulle omsättningsskatten
i dess helhet upphävas från och med den 1 juli 1947.
Härefter har Kungl. Maj:t i proposition den 29 november 1946 (nr 386)
för riksdagen framlagt förslag till bl. a. förordning om avveckling av den
allmänna omsättningsskatten, i vad den utgår efter en skattesats av fem
Bevillningsutskottets betänkande nr 38. •’
procent, vilket förslag i huvudsak överensstämde med det av varubeskattningskominittén
framlagda alternativ I. Enligt det för riksdagen framlagda
författningsförslaget skulle allmän omsättningsskatt icke uttagas vid försäljning,
arbetsprestation eller uthyrning, varom avtal slutits efter den 31 december
1946, eller vid uttag av vara från rörelse eller vid import, som sketl
efter nämnda dag. Beträffande vara, för vilken allmän omsättningsskatt enligt
vad därom särskilt vore stadgat utginge efter högre skattesats än fem
procent av den skattepliktiga omsättningen (skärpt omsättningsskatt), så ock
vid försäljning och import av personautomobiler samt tyngre motorcyklar
och sidvagnar till motorcyklar skulle dock även efter utgången av år 1946
allmän omsättningsskatt uttagas enligt hittills gällande bestämmelser.
I ett hänseende avvek förenämnda proposition från kommitténs förslag,
nämligen beträffande skattskyldigheten enligt omsättningsskatteförordningen
för personautomobiler samt tyngre motorcyklar och sidvagnar till motorcyklar.
I denna fråga anförde departementschefen, att enligt vad kommittén
under hand anmält hade kommittén för avsikt att undersöka möjligheten
och lämpligheten av att i fråga om sådana fordon omföra omsättningsskatten
till varuskatt. Därest en dylik beskattning bleve genomförd under
förra hälften av år 1947, skulle enligt vad kommittén vidare understrukit
ett slopande av omsättningsskatten å dessa fordon från och med den 1 januari
1947 framstå såsom synnerligen irrationellt.
1 anledning av sistnämnda proposition väcktes inom riksdagen bland annat
motionerna 11:598 och 11:599, vari hemställdes, att den allmänna omsättningsskatten
skulle avvecklas från och med den 1 januari 1947 även
såvitt anginge personautomobiler samt tyngre motorcyklar och sidvagnar
till motorcyklar.
Sammansatta bevillnings- och jordbruksutskottet, som i sitt utlåtande (nr
2) hemställde om bifall till propositionen nr 386, anförde beträffande förenämnda
två motioner, att även om det vore uppenbart att en lyxkonsumtion
i viss omfattning förekomme inom bilbranschen vore utskottet dock tveksamt
om tillräckligt starka skäl förelåge för att undantagslöst bibehålla eu
särskild omsättningsbeskattning för ifrågavarande slag av motorfordon. Man
kunde icke bortse ifrån att personautomobiler och motorcyklar i betydande
grad blivit en nödvändighetsvara. För stora grupper företagare samt befattningshavare
i enskild och allmän tjänst, icke minst på landsbygden, tjänade
dessa fordon ett nyttigt ändamål och möjliggjorde en ur arbetssynpunkt
värdefull tidsbesparing. Då emellertid frågan om en .särskild varubeskatt
ning för ifrågavarande fordon alltjämt vore under utredning, hade utskottet
icke ansett sig böra i nuvarande läge ingå på en närmare saklig prövning
av frågan. Utskottet ville erinra om att det i propositionen framlagda förslaget
i denna del icke innehure att en ny beskattning därigenom pålades
bilismen, utan endast att den nu utgående femprocentiga omsättningsskatten
bibehölles till dess varubeskattningskommittén blivit i tillfälle att slutföra
sin utredning i frågan och förslag i anledning därav framlagts. Såsom de
partementschefen framhållit skulle betydande olägenheter i beskattnings
G Bevillningsutskottets betänkande nr 38.
hänseende uppkomma därest först omsättningsskatten på förevarande område
avvecklades med utgången av år 1946 och därefter — möjligen redan
under första hälften av nästkommande år — en ny varubeskattning infördes
på samma område. Utskottet ansåge sig därför icke kunna tillgodose de
nu väckta yrkandena om en avveckling redan från och med den 1 januari
1947 av den femprocentiga omsättningsskatten på personautomobiler och
tyngre motorcyklar samt sidvagnar till motorcyklar. Utskottet ville emellertid
ytterligare understryka, att utskottet därmed icke tagit ställning till
själva sakfrågan, som finge prövas i annat sammanhang. I frågans nuvarande
läge anslöte sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag; och vid sådant
förhållande kunde utskottet icke tillstyrka de förut omnämnda motionerna
11:598 och 11:599.
Utskottets hemställan bifölls av riksdagen (skrivelse nr 566); och förordning
om avveckling av den allmänna omsättningsskatten, i vad den utgår
efter en skattesats av fem procent, utfärdades den 20 december 1946 (Sv.
förf. saml. nr 767).
Varubeskattningskommittén har med skrivelse den 29 mars 1947 överlämnat
betänkande med förslag till slutlig avveckling av den allmänna omsättningsskatten
samt till omläggning av varubeskattningen. Vid detta betänkande
ha fogats förslag till förordning om avveckling av den allmänna
omsättningsskatten, i vad den utgår efter en skattesats av tjugu procent, in. m.,
förordning om försäljningsskatt samt förordningar om ändring i vissa delar
av 1941 års varuskatteförordning och 1943 års förordning om skatt å
vissa pälsvaror. Den av kommittén förordade avvecklingen av den allmänna
omsättningsskatten och omläggningen av varubeskattningen skulle enligt
kommitténs förslag träda i kraft den 1 juli 1947.
Vad särskilt angår frågan om beskattningen av personautomobiler samt
tyngre motorcyklar och sidvagnar till motorcyklar har varubeskattningskommittén
framhållit, att där i främmande länder skatt utginge å motorfordon,
beskattningen vore anordnad antingen, som exempelvis i England och
Ryssland, såsom eu del av en allmänt genomförd omsättningsbeskattning
eller som i Danmark såsom en speciell omsättningsskatt å ifrågavarande fordon.
Därest beskattningen å motorfordon skulle bibehållas, borde den i likhet
med den danska utformas såsom en fristående skatt.
I fråga om förutsättningarna för genomförande av en särskild beskattning
av motorfordon har kommittén uttalat, att beskattningen endast borde ifrågakomma
beträffande motorfordon, som användes uteslutande eller huvudsakligen
för andra ändamål än nyttotrafik. I ett land med Sveriges låga folktäthet,
där behovet av motorfordon för olika nvttoändamål gjorde sig starkt
gällande, vore det olämpligt att genom en allmän beskattning av motorfordon
motverka den expansion av den nyttobetonade motortrafiken, som fortginge
parallellt med den tekniska utvecklingen å området.
Sedan kommittén härefter redogjort för en av Sveriges automobilindustriförening
på framställning av kommittén verkställd undersökning rörande
Bevillningsutskottets betänkande nr 38.
7
fördelningen på olika kategorier köpare av personautomobiler, som försålts
under år 1938, har kommittén anfört, att enligt denna undersökning lägst 25
— troligen omkring 50 procent -— av totalantalet under år 1938 omsatta
personautomobiler helt eller huvudsakligen gått till nyttotrafik. Ett införande
av ett beskattningssystem, vilket skulle innebära att hälften av antalet föremål
inom den beskattade varugruppen skulle undantagas från beskattning
komme att ställa stora krav på den kontrollerande statliga myndigheten.
Genom att omsättningen av automobiler av samma märke och typ, beroende
på det tillämnade användningsområdet, skulle bliva i vissa fall skattepliktig
i andra fall åter fri, vore det att förvänta, att försäljningen av nya automobiler
för nöjesbruk i stor utsträckning komme att ske till bulvaner, vilka på
grund av sin verksamhet skulle äga företaga skattefria inköp. En omfattande
och dyrbar kontrollorganisation skulle vara erforderlig för att kunna
stävja berörda skenköp.
Kommittén har vidare anfört, att det i stället skulle kunna övervägas att
genomföra eu sådan begränsning av beskattningen, att denna endast komme
att omfatta personautomobiler, vilka på grund av sitt pris utan tvekan måste
anses vara att hänföra till lyxklass. Jämväl vid en beskattning med skattedifferentiering
efter försäljningspriset borde automobiler för obestridlig nyttotrafik
undantagas från beskattning. Detta skulle kunna genomföras genom
att prisgränsen sattes vid det högsta pris som automobil, mera allmänt brukad
för dylik trafik, betingade eller ock så att prisgränsen visserligen sattes
något lägre men att automobiler för denna mera obestridliga nyttotrafik —
varmed härvid allenast borde förstås trafikbilar — likväl undantoges från
beskattning. Vid en tillämpning av en högre prisgräns syntes denna böra
sättas vid förslagsvis 12 500 kronor. En skattedifferentiering efter detta relativt
höga pris skulle emellertid medföra, att endast omkring fem procent
av totala antalet omsatta nya personautomobiler skulle bliva föremål för
beskattning. Med hänsyn härtill skulle skatteintäkterna bliva förhållandevis
obetydliga. Därest skatten bestämdes till 40 procent av försäljningspriset, i
den mån detta överstege 12 500 kronor, skulle sålunda intäkten allenast
kunna beräknas till omkring en milj. kronor. Vad härefter anginge alternativet
med en lägre skattegräns och undantagande från beskattning av motorfordon,
som försåldes för obestridlig nyttotrafik, ville kommittén uttala,
att ett dylikt skattesystem skulle vara behäftat med i stort sett samma olägen
heter som de, vilka vore förenade med en generell motorfordonsbeskattning.
Kommittén ansåg sig sålunda icke heller kunna förorda att beskattningen
ordnades på ett dylikt sätt.
Slutligen har kommittén uttalat, all kommittén, som enligt meddelade direktiv
vid beskattningsområdets avgränsning haft att fästa huvudsakligt avseende
vid de till beskattning ifrågakommande varornas umbärlighet, med
hänsyn till den sålunda förebragta utredningen ansett sig icke böra utforma
förslag till beskattning av motorfordon. Därest emellertid av fiskaliska eller
andra skäl frågan om beskattning av personautomobiler och därmed jämförliga
motorfordon skulle bliva föremål för överväganden, syntes enligt
Utskottet.
8 Bevillningsutskottets betänkande nr 38.
kommitténs uppfattning i vart fall trafikautomobiler böra undantagas från
beskattning.
Det av kommittén den 29 mars 1947 avgivna betänkandet har för yttrande
remitterats till ett stort antal myndigheter och sammanslutningar. Tiden
för avgivandet av dessa yttranden har emellertid ännu icke utgått.
Till stöd för det i den nu förevarande propositionen framlagda förslaget
bar departementschefen anfört följande:
»Enligt vad kontrollstyrelsen under hand upplyst kommer genomförandel
av en omläggning av varubeskattningen i enlighet med de av varubeskattningskommittén
uppdragna riktlinjerna att kräva ett omfattande förberedelsearbete.
Då nämnda arbete icke torde kunna medhinnas före den 1
juli i år, synes omläggningen böra ske först från och med den 1 juli 1948.
Ett slutligt ståndpunktstagande i samtliga nu föreliggande beskattningsfrågor
torde därför lämpligen böra uppskjutas till 1948 års riksdag. 1 ett
hänseende bör emellertid kommitténs förslag redan nu upptagas till prövning,
nämligen såvitt därigenom framlagts förslag till avveckling av den
allmänna omsättningsskatten å vissa motorfordon.
Av vad förut anförts framgår att den allmänna omsättningsskatten, i vad
den utgår efter en skattesats av fem procent, avvecklats från och med den 1
januari 1947, dock med det undantaget att sådan skatt även efter utgången
av år 1946 skall uttagas vid försäljning och import av personautomobiler
samt tyngre motorcyklar och sidvagnar till motorcyklar. Denna undantagsbestämmelse,
som tillkom på förslag av kommittén, motiverades med att
kommittén hade för avsikt att undersöka möjligheten och lämpligheten av
att i fråga om sådana fordon omföra omsättningsskatten till en varuskatt,
och att — därest en dylik beskattning bleve genomförd under förra hälften
av år 1947 — ett slopande av omsättningsskatten redan från och med den 1
januari 1947 skulle framstå såsom synnerligen irrationellt.
Enligt vad kommittén anfört i sitt nu föreliggande betänkande har kommittén
— efter en närmare undersökning av möjligheterna att genomföra
en riktigt avvägd beskattning av vissa slag av motorfordon — icke ansett sig
böra utforma något förslag till sådan beskattning.
Med hänsyn till vad sålunda förekommit bör frågan om omföring av den
allmänna omsättningsskatten å vissa motorfordon till en varuskatt åtminstone
för närvarande förfalla, och vid sådant förhållande bör omsättningsskatten
å nämnda fordon avvecklas. Denna avveckling bör lämpligen genomföras
redan från och med den 1 juli 1947.»
\
I föreliggande proposition föreslår departementschefen, att frågan om omföring
av den allmänna omsättningsskatten å vissa motorfordon till en varuskatt
åtminstone för närvarande får förfalla och att vid sådant förhållande
omsättningsskatten å nämnda fordon avvecklas från och med den 1 juli 1947.
Inom utskottet har uttalats tveksamhet, huruvida icke det penningpolitiska
Bevillningsutskottets betänkande nr 38.
9
läget skulle kunna anses tala för ett bibehållande av förevarande skatt å vissa
motorfordon i avvaktan på genomförandet av den ifrågasatta omläggningen
av varubeskattningen. Då emellertid den nu föreslagna avvecklingen av omsättningsskatten
å vissa motorfordon ej synes kunna föregripa ovannämnda
omläggning av varubeskattningen och bibehållandet av en omsättningsskatt
enbart beträffande dessa fordon i nuvarande läge icke skulle få någon penningpolitik
betydelse, anser sig utskottet oförhindrat tillstyrka bifall till propositionen.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts proposition
nr 249, antaga det vid propositionen fogade förslaget
till förordning om avveckling av den allmänna omsättningsskatten
för vissa motorfordon.
Stockholm den 12 juni 1947.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Sjödahl,.
Ekman*, Wehtje, Heurnan, Franzon, Näsgård, Rosander och Carl Eric Ericsson*;
samt
från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund*,
Olsson i Gävle, Sandberg, Jonsson i Skedsbygd, Olson i Göteborg,
Sundström i Skövde, Ohlsson i Kastlösa och Bladh.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 7 samt. Nr 38.
2