Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

15

Nr 36.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om
tullfrihet för viss elektrisk materiel samt för maskiner
och redskap för jordbrukets behov.

(l:a avd.)

I en till bevillningsutskottet hänvisad motion, 1:3, av herr von Heland
har hemställts, »att riksdagen måtte

dels besluta, att följande varor måtte tullfritt få införas till riket under en
tid av tre år, räknat från den 1 juli 1947, nämligen aluminiumtråd, stålaluminiumlina,
blymantlad kabel, större generatorer (med en vikt över 500 kg)
och delar därtill, transformatorer, högspänningsbrytare, reläer, automatiska
regulatorer och propphuvar;

dels i skrivelse till Kungl. Maj:t begära skyndsam utredning och förslag
till årets riksdag om tullfri införsel till riket av sådana maskiner och redskap
för jordbrukets behov, på vilka avsevärd brist råder.»

Beträffande de av motionären åberopade skälen för detta yrkande får
utskottet hänvisa till motionen.

Elektrisk materiel av i motionen angivna slag tulltaxeras på följande sätt.
Aluminiumtråd av vanlig beskaffenhet drager en tull av 10 kronor för 100
kilogram (tulltaxenr 911; statistiskt nr 1621: l). Stålaluminiumlina är underkastad
den tull, som gäller för den enkla tråden, med 50 procents förhöjning
eller i regel 15 kronor för 100 kilogram (statistiskt nr 1625). Blymantlad
kabel belägges med en tull av 9 kronor eller 10 kronor för 100 kilogram alltefter
diameterns storlek (tulltaxenr 1034—1035; statistiska nr 1873:2—
1874:2). För elektriska generatorer och transformatorer gälla flera olika
vikttullsatser, varierande mellan 55 kronor per 100 kilogram för de lättaste
och 15 kronor per 100 kilogram för de tyngsta maskinerna; tullen skall dock
i varje fall motsvara minst 10 procent av varans värde (tulltaxenr 1001—
1005; statistiska nr 1815:1—1825). Högspänningsbrytare, reläer och auto
matiska regulatorer draga en tull av 10 procent av värdet (tulltaxenr 1023:2
och 1044:8; statistiska nr 1855:2—4 och 1889:3). Vad slutligen beträffar
propphuvar äro dessa, under förutsättning att de beslå av porslin eller annat
lergods i förening med annan oädel metall än järn, belagda med en tull av
60 kronor för 100 kilogram (tulltaxenr 1030; statistiskt nr 1864).

De flesta för jordbrukets behov avsedda maskiner och redskap, andra än
handredskap, äro i gällande tulltaxa upptagna under numren 974—977 (statistiska
nr 1733—1747). Dessa maskiner och redskap äro belagda med vikt -

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

tull, som utgår med följande belopp, nämligen för vältar, ej särskilt nämnda,
sladdar och andra för jordens beredning avsedda, ej särskilt nämnda redskap,
andra än handredskap (tulltaxenr 976; statistiskt nr 1738) med 4 kronor,
för tröskverk, halm- och höpressar samt såningsmaskiner (tulltaxenr
974, statistiska nr 1733—1736) med 7 kronor och för de övriga varorna (tulltaxem
975 och 977; statistiska nr 1737 och 1739—1747) med 6 kronor för
100 kilogram. Vikttullen skall emellertid enligt Kungl. Maj:ts förordning
den 21 mars 1933 (nr 88) med ytterligare tillägg till gällande tulltaxa i varje
fall motsvara minst 15 procent av varans värde. Traktorer, ej elektriska, falla
icke under nu berörda rubriker utan äro särskilt nämnda i tulltaxenr 982
(statistiskt nr 1754) och asatta en tull av 10 procent av värdet.

Vad beträffar införselns storlek är det endast i begränsad omfattning möjligt
att anföra några uppgifter rörande den elektriska materielen. De i motionen
angivna varuslagen äro nämligen i handelsstatistiken till större delen
sammanförda med andra varuslag, varjämte på senare tid vidtagna ändringar
i tulltaxan och den statistiska varulörteckningen i vissa fall omöjliggöra
jämförelse med förhållandena före kriget. Till belysande av frågan lämnas
emellertid i bilaga 1 en sammanställning av importsiffror för åren 1938 och
1946 beträffande vissa statistiska nummer.

Rörande införseln av maskiner och redskap för jordbrukets behov angivas
i bilaga 2 fullständiga kvantitets- och värdeuppgifter för åren 1938 och 1946
beträffande alla i det föregående omnämnda varuslag.

I fråga om den elektriska materielen har svenska elektricitetsverksföreningen
tidigare hos Kungl. Maj:t gjort framställning om borttagande av
tullen, vilken i stort sett överensstämmer med den nu föreliggande motionen.
Över denna framställning hava kommerskollegium och generaltullstyrelsen
den 25 januari 1947 avgivit gemensamt utlåtande, vartill fogats av kollegium
från statens industrikommission och Sveriges industriförbund inhämtade yttranden.

Statens industrikommission har i sitt yttrande, dagtecknat den 13 november
1946, i nämnda ärende förklarat, att kommissionen funne det tvivelaktigt,
om den prisreduktion om 5 å 10 procent, som skulle kunna vinnas
genom borttagande av tullarna, kunde hava någon nämnvärd betydelse för
att stimulera importen, och om en sådan sänkning av importpriserna nämnvärt
skulle komma att inverka på energipriset. Kommissionen funne sig därför
icke kunna tillstyrka framställningen.

Sveriges industriförbund har i yttrande den 18 december 1946 anlagt liknande
synpunkter på frågan samt därjämte framhållit, att ett bifall till framställningen
med all sannolikhet komme att stimulera till ytterligare ansökningar
om temporär tullfrihet för ett stort antal andra varor, beträffande
vilka likartad motivering kunde anföras. Med hänsyn även till pågående
mellanstatliga förhandlingar i fråga om världshandelns organisation ansåge
förbundet, att det vore oklokt att nu från svensk sida ensidigt borttaga tullskyddet
för ett stort antal varuslag, i synnerhet när detta skydd genom pen -

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

17

ningvärdets försämring redan förlorat avsevärt i betydelse. Förbundet avstyrkte
därför bifall till framställningen.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen hava för egen del anfört i huvudsak
följande. Betydelsen av att landets energiförsörjning tillfredsställande
kunde tryggas och att kraftpriserna kunde hållas låga ansåge ämbetsverken
ej böra underskattas. Emellertid torde de återverkningar, som ett temporärt
borttagande av hithörande tullar kunde få på kostnaderna för kraftverksbyggnader
och linjeanläggningar m. m. samt därmed också på nuvarande
och framtida strömpris, få betraktas som jämförelsevis små. Ej heller
syntes det ämbetsverken troligt att den prisreduktion, varom här skulle bli
fråga, nämnvärt skulle komma att bidraga till en ökad import. De larhågor
industriförbundet uttalat, att ett bifall till framställningen sannolikt skulle
medföra ansökningar om temporär tullfrihet för ett stort antal andra varuslag,
ansåge ämbetsverken ha fog för sig. Ur såväl handelspolitisk som statsfinansiell
synpunkt funne ämbetsverken jämväl mindre lämpligt att under
rådande förhållanden på världsmarknaden sätta ett antal tullar ur kraft
utan att landet, enligt ämbetsverkens uppfattning, därigenom skulle komma
att tillföras några mera väsentliga fördelar. Under åberopande av vad sålunda
anförts ansåge ämbetsverken sig icke kunna tillstyrka den ifrågavarande
framställningen.

I anledning av den nu föreliggande motionen har utskottet efter därom i
grundlagsenlig ordning gjord framställning emottagit yttranden från kommerskollegium,
generaltullstyrelsen och lantbruksstyrelsen. Kommerskollegium
har vid sitt yttrande fogat av kollegium från statens industrikommission
och Sveriges industriförbund införskaffade uttalanden. Dessa yttranden
innehålla, i vad de avse elektrisk materiel, i huvudsak följande.

Statens industrikommission har anfört, att importsvårigheterna enligt kommissionens
mening icke i större utsträckning vore beroende på de av motionären
angivna förhållandena utan i huvudsak vore orsakade av bristen på
just de elektriska varuslag, varpå vi själva lede brist. Då enligt gjorda undersökningar
priserna i utlandet låge 25 å 60 procent högre än de inhemska
priserna, torde tullavgifterna sakna betydelse. Under hänvisning jämväl till
sitt förut berörda yttrande den 13 november 1946 har kommissionen förklarat
sig icke kunna tillstyrka motionen i nu ifrågavarande del.

Sveriges industriförbund har under åberopande av sitt förutnämnda yttrande
den 18 december 1946 vidhållit sitt avstyrkande av den ifrågasatta tullfriheten.

Kommerskollegium har under hänvisning till de av industrikommissionen
och industriförbundet i anledning av motionen avgivna yttrandena samt till
det av kollegium och generaltullstyrelsen gemensamt den 25 januari 1947
avgivna underdåniga utlåtandet förklarat sig icke kunna tillstyrka motionen.

Generaltullstyrelsen har för sin del anfört, att styrelsen saknade anledning
frångå sin tidigare intagna ståndpunkt, samt förklarat, att styrelsen icke kunde
tillstyrka bifall till motionen i nu berörda del.

liihanfi till riksdagens protokoll 1947. 7 sand. Nr 34—36.

2

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

Vad därefter angår maskiner och redskap för jordbrukets behov hava i de
inhämtade yttrandena anförts i huvudsak följande.

Statens industrikommission har förklarat sig ur de synpunkter, kommissionen
hade att företräda, icke hava något att erinra mot den begärda utredningen.

Sveriges industriförbund har i sitt yttrande framhållit, att den svenska lantbruksmaskinindustrien
under kriget liksom tidigare sett som sin mest angelägna
uppgift att i första hand betjäna den svenska marknaden. Jordbruket
hade under och efter kriget knappast i något annat land varit så relativt väl
försett med lantbruksmaskiner som i Sverige. Ehuru en utomordentligt livlig
utländsk efterfrågan förekommit, varvid erbjudande gjorts om vida högre
priser än de svenska fabrikanterna fått tillämpa på hemmamarknaden, hade
dessa i samråd med myndigheterna begränsat exporten. Utsikterna för den
svenska lantbruksmaskinindustrien vore, sedda på något längre sikt, synnerligen
ovissa. Import till Sverige hade under år 1946 förekommit i betydande
omfattning, och en importökning kunde med all sannolikhet väntas inom en
nära framtid. Med den ökade konkurrensen komme säkerligen att följa avsevärt
sänkta importpriser, som måste antagas bliva besvärande för den
svenska industrien. Tullskyddet vore för övrigt lägre än tullsatserna antydde,
enär åtskilliga vid tillverkningen använda råvaror och halvfabrikat vore tullbelagda.
Liksom i fråga om elektrisk materiel kunde det icke anses välbetänkt
att från svensk sida föregripa åtgärder, som inom ramen av en internationell
överenskommelse kunde komma att vidtagas för att ernå en friare
organisation av världshandeln. Ökad tillgång pa vissa jordbruksmaskiner torde
i nuvarande läge bäst kunna åstadkommas genom att den inhemska industrien
erhölle ökad tilldelning av vissa råvaror. Under hänvisning till vad
sålunda anförts har förbundet avstyrkt bifall till motionärens hemställan.

Det av kommerskollegium gjorda uttalande, som refererats i samband med
redogörelsen för remissyttrandena i fråga om elektrisk materiel, avser jämväl
maskiner och redskap för jordbrukets behov. Kollegium har sålunda ansett
sig ej heller kunna tillstyrka motionen i denna del.

Generaltullstgrelsen har förklarat sig finna det vara vanskligt att bedöma,
vilka verkningar ett borttagande under viss tid av gällande tullar skulle komma
att medföra för de av en sådan åtgärd berörda grenarna av näringslivet.
De skäl, som anförts mot ett medgivande av tullfrihet för elektrisk materiel,
syntes emellertid tala mot ett tillfälligt upphävande av tullarna jämväl beträffande
maskiner och redskap för jordbrukets behov. Det vore möjligt att
det i motionen framförda önskemålet skulle kunna i någon utsträckning tillgodoses
genom en sänkning av minimitullen för vässa artiklar. Frågan om en
sänkning av denna tull finge dock anses vara av sådan betydelse ur andra
synpunkter, att den icke lämpligen borde upptagas till behandling i förevarande
sammanhang. Styrelsen funne sig därför icke böra tillstyrka, att åtgärder
för närvarande vidtoges i motionens syfte.

Lantbruksstyrelsen, som i stort sett funnit de i motionen anförda motiven
bärande, har förklarat sig ur synpunkten av de intressen, styrelsen företrädde,
intet hava att erinra mot bifall till densamma.

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

19

Inom vårt land råder för närvarande viss brist på varor av här ifrågavarande
slag, vilken uppenbarligen sammanhänger med att importen minskat.
Denna minskning torde emellertid till en väsentlig del bero därpå, att brist på
samma varor gjort sig gällande även utomlands. Utskottet finner det därför
vara mycket ovisst, huruvida ett borttagande av gällande tullar för närvarande
skulle kunna i nämnvärd mån leda till en ökning av importen. Den väckta
frågan om tullarnas borttagande synes därför närmast böra bedömas med
hänsyn till behovet och önskvärdheten av en prissänkning å de importerade
varorna. För konsumenterna måste det självfallet framstå såsom en angelägenhet
av vikt, att erforderliga nyttigheter icke onödigtvis fördyras genom
tullen. Vad beträffar den elektriska materielen torde emellertid, såsom kommerskollegium
och generaltuilstyreJsen framhållit, de återverkningar, som ett
temporärt upphävande av tullarna skulle få på kostnaderna för kraftverksbyggnader
och linjeanläggningar m. m. samt därmed också på priset å elektrisk
energi, endast kunna bliva jämförelsevis obetydliga. I fråga om maskiner
och redskap för jordbrukets behov skulle tullfriheten möjligen kunna bliva
av något större betydelse. Med hänsyn till de begränsade importmöjligheter,
som förefinnas, torde dock jämväl beträffande dessa varor de ekonomiska
återverkningarna kunna antagas bliva ganska ringa. Ur handelspolitisk
synpunkt finner utskottet det även vara mindre välbetänkt att nu sätta
ett antal tullar ur kraft, i synnerhet som landet därigenom näppeligen skulle
kunna tillföras några verkligt betydande fördelar. Utskottet anser sig därför
icke böra tillstyrka bifall till motionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen 1:3 av herr von Heland om tullfrihet för
viss elektrisk materiel samt för maskiner och redskap för
jordbrukets behov icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 16 maj 1947.

På bevillningsutskottets vägnar:

ELON ANDERSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elon Andersson, Wahlmark, Frans Ericson,
Björnsson, Franzon, Näsgård, Rosander och Carl Eric Ericsson; samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Björklund, Olsson i Gävle, Karlsson
i Granebo, Ohlsson i Kastlösa, Vigelsbo, Jonsson i Malmgrava, Brand! och
Swedberg.

Utskottet.

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

Reservation

av herrar Näsgård och Vigelsbo, som ansett att utskottets yttrande och
hemställan bort ha följande lydelse:

»Den mycket kännbara brist på varor av här ifrågavarande slag, som för
närvarande råder i vårt land, sammanhänger uppenbarligen till stor del därmed
att importen minskat som en följd av den rådande allmänna varuknappheten,
varför det torde vara svårt att bedöma, i vilken utsträckning ett borttagande
av gällande tullar skulle leda till en omedelbar ökning av varutillgången
inom landet. Det synes dock vara ett berättigat antagande, att borttagandet
av tullarna skulle underlätta importen av vissa nödvändiga varor,
och det måste dessutom anses som en angelägenhet av vikt, att erforderliga
produktionsförnödenheter icke onödigtvis fördyras genom tullar.

Vad den elektriska materielen beträffar ha kommerskollegium och generaltullstyrelsen
framhållit, att de återverkningar, som ett temporärt upphävande
av tullarna skulle få på kostnaderna för kraftverksbyggnader och linjeanläggningar
m. m. samt därmed också på priset å elektrisk energi, endast
kunna bliva jämförelsevis obetydliga. Detta torde dock, enligt utskottets mening,
icke böra tillmätas avgörande betydelse, då den viktigaste synpunkten
just nu synes böra vara att i den mån så är möjligt söka åstadkomma en ökning
av varutillgången. Om prissänkningen blir obetydlig, torde några ogynnsamma
återverkningar av tullarnas borttagande för den inhemska tillverkningen
icke heller behöva befaras. En utredning synes emellertid — bland
annat med hänsyn till eventuella handelspolitiska konsekvenser — vara erforderlig
innan beslut fattas om ett upphävande av tullarna.

I fråga om maskiner och redskap för jordbrukets behov innebära de tullsatser
av i allmänhet 15 procent av värdet, som nu uttagas vid import, en
avsevärd belastning för jordbruksproduktionen. Denna fördyring av maskiner
och redskap är så mycket mera betungande som mekaniseringen av jordbruksdriften
för närvarande på grund av bristen på arbetskraft ofta måste
drivas betydligt längre än som i och för sig kan anses försvarbart ur rent
ekonomiska synpunkter. Möjligheterna att importera maskiner och redskap
för jordbrukets behov äro visserligen ännu så länge begränsade, men en utredning
synes icke desto mindre påkallad för att undersöka, huruvida icke
importen skulle kunna underlättas genom borttagandet av ifrågavarande
tullar.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte i anledning av motionen 1: 3 av herr
von Heland i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att Kungl.
Maj:t ville låta verkställa skyndsam utredning av frågan om
tullfri införsel till riket av dels följande varor, nämligen

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

21

aluminiumtråd, stålaluminiumlina, blymantlad kabel, större
generatorer (med en vikt över 500 kg) och delar därtill,
transformatorer, högspänningsbrytare, reläer, automatiska regulatorer
och propphuvar, dels ock sådana maskiner och
redskap för jordbrukets behov, på vilka avsevärd brist råder,
samt att Kungl. Maj:t därefter måtte för riksdagen
framlägga de förslag, som må av utredningen föranledas.»

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 36.

Bilaga 1.

Sammanställning,

utvisande införseln till riket av nedanstående varuslag under åren 1938 och 1946.

Statistiskt

Varuslag

år 1938

år 19461

nr

1000 kg

1 000 kr.

1000 kg

1 000 kr.

1873: 2—3

Elektrisk ledningskabel, försedd med mantel
av metall, med en diameter av:
högst 25 mm (ej kuhloledning)........

2 445

2 855

440

896

1874:1—2

mer än 25 mm......................

2 387

2 520

_

_

1822

Generatorer och motorer, vägande per stycke:
mer än 500 kg men ej mer än 3 000 kg.

488

1223

119

480

1824

mer än 3 000 kg.......................

249

467

_

1817

Transformatorer med flera elektriska maski-ner och apparater, vägande per stycke:
högst 50 kg..........................

81

492

57

539

1819

mer än 50 kg men ej mer än 100 kg..

13

62

7

65

1821

mer än 100 kg men ej mer än 500 kg

52

208

21

114

1823

mer än 500 kg men ej mer är 3 000 kg

95

207

_

_

1825

mer än 3 000 kg.....................

351

731

—

—

Bilaga 2.

Sammanställning,

utvisande införseln till riket av nedanstående varuslag under åren 1938 och 1946.

Statistiskt

----- ...

Varuslag

år 1938

år 19461

nr

1 000 kg

1 000 kr.

1 000 kg

1000 kr.

.

, 1733

Tröskverk:

för maskinkraft........................

199

204

94

210

1734

andra................................

_

_

1735

Halm- och höpressar.....................

91

101

11

10

1736

Såningsmaskiner.........................

385

295

104

149

1737

Gödseispridare...........................

270

230

128

198

1738

Vältar, ej särskilt nämnda, sladdar m. in. ..

65

222

58

364

1739

Plogar m. m.............................

920

907

272

340

1740

Harvar m. m............................

136

116

38

50

1741

Skördemaskiner..........................

516

561

234

597

1742

Slåttermaskiner........................

39

56

15

28

1743

Hästräfsor och hövändare................

151

97

1

1

1744

Ogräsrensare m. m.....................

132

110

11

28

1745

Harpor, kastmaskiner m. m...............

92

193

21

163

1746

Potatisrivnings- och torvrivningsmaskiner
m. m..................................

69

61

21

31

1747

Halmelevatorer och andra stackningsma-skiner.................................

8

7

2

4

1754

Traktorer.......................

6 840

10 763

6 088

13 907

1 Preliminära siffror.

477768. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.