Bevillningsutskottets betänkande nr 24.

1

Nr 24.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående befrielse i vissa fall från nöjesskatt.

I en den 28 februari 1947 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 118, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen medgiva

l:o) att förrådsförvaltåren Ivar Andreas Billstein befrias från betalningsskyldighet
för staten tillkommande andel av den nöjesskatt, som han på
grand av regeringsrättens utslag den 29 mars 1946 är skyldig att erlägga;
samt

2:o) att till Skellefteå Barnens Dags förening må restitueras av föreningen
erlagd nöjesskatt till staten med tillhopa 8 959 kronor 7 öre.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat följande.

1 :o) Framställning av förrådsförvaltaren Ivar Andreas Billstein i Svedala
köping om efterskänkande av viss nöjesskatt.

I början av år 1944 hade Billstein tillsammans med två andra personer av
innehavaren av Bökebergs restaurant i Bökeberg, Hyby socken, förhyrt en
invid restauranten belägen dansbana. Danstillställningar hade anordnats där
under tiden 18 maj—10 september 1944. Billstein hade stått såsom ensam
anordnare av desamma och var sålunda enligt nöjesskatteförordningen ansvarig
för skattens inbetalande. En muntlig överenskommelse hade träffats
mellan arrangörerna av innebörd att eventuellt uppkommande vinst eller förlust
å nämnda tillställningar skulle delas lika mellan dem. Någon befattning
med serveringen å restauranten, vars innehavare ägt tillstånd till utskänkning
av spritdrycker, hade Billstein ej haft. Till dansen hade försålts dels biljetter
till ett pris av 15 öre för varje dans och dels biljetter till 50 öre, vilka berättigade
till fyra danser. Nöjesskatt hade av vederbörande uppbördsman beräknats
efter taxa III i 5 § 1940 års nöjesskatteförordning till 20 procent av
biljettpriset. Hälften av influtna nöjesskattebeloppet hade sedermera av Hyby
kommun inlevererats till länsstyrelsen i Malmöhus län. Den vinst å danstillställningarna,
som Billstein och hans medhjälpare vid säsongens slut haft
att fördela sinsemellan, hade utgjort 876 kronor, vilket belopp delats lika
mellan dem.

Efter verkställd granskning av kommunalnämndens i Hyby socken redovisning
av nöjesskatt för maj—september 1944 har länsstyrelsen genom
resolution den 28 mars 1945 prövat lagligt ålägga Billstein såsom anordnare

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 7 sand. Nr 24—25. 1

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 24-

av tillställningarna att, enär enligt 5 § i 1940 års nöjesskatteförordning
jämförd med 5 a § samma förordning skatten bort beräknas, som om avgiften
för varje dans och dansande par utgjort 50 öre (= skatten för dans
å plats, där spritutskänkning var medgiven), jämlikt 10 § tillämpningskungörelsen
till samma förordning till länsstyrelsen inbetala felande nöjesskattebelopp,
6 755 kronor 14 öre, varav hälften sedermera av länsstyrelsen skulle
utbetalas till kommunen. Skatten uttogs sålunda med 10 öre för dans, medan
priset för dans, som utgjort 12,5 å 15 öre, hade bestämts med utgångspunkt
från en skatt på 2,5 å 3 öre för dans.

Genom utslag den 29 mars 1946 har regeringsrätten, där Billstein yrkat,
att länsstyrelsens resolution måtte undanröjas, ej funnit skäl att göra ändring
i resolutionen.

Jämväl kommunalfullmäktige i Hyby socken ha genom beslut den 4 augusti
1946 avslagit en framställning från Billstein om efterskänkande av kommunens
andel i nöjesskattebeloppet. Enligt uppgift vore beslutet betingat av att
kommunen önskade se huruvida den statliga andelen skulle utkrävas.

Hos Kungl. Maj:t har Billstein gjort framställning i syfte att Kungl. Maj:t
av nåd måtte efterskänka den del av ifrågavarande nöjesskattebelopp, som
tillkomme staten. Härvid hav sökanden anfört i huvudsak följande. Han hade
hustru och ett minderårigt barn att försörja och hade varit sjuk sedan
december 1937 till och med april 1939, då han efter att ha fått högra foten
amputerad blivit utskriven från lasarettet. Hans lön, som för närvarande
utgjorde 71 kronor 50 öre i veckan jämte 20,7 % dyrtidstillägg, åtginge till
nödiga utgifter för hans och hans familjs uppehälle. Han hade inga tillgångar
utan häftade i skuld till Svedala köping för sju månaders hyra, som köpingen
förskotterat under den tid han varit sjuk. Vidare resterade han för
kommunalutskylder för år 1944 med 28 kronor och kronoutskylder för samma
år med 62 kronor 73 öre.

Billsteins uppgifter angående sina ekonomiska förhållanden ha vitsordarts
av polisöverskonstapeln i Svedala köping.

Landsfiskalen i Svedala landsfiskalsdistrikt och länsstyrelsen i Malmöhus
län ha tillstyrkt bifall till ansökningen.

Under hand har från länsstyrelsen inhämtats att införsel i Billsteins lön
för närvarande påginge för gäldande av resterande nöjesskatt med ett belopp
av 12 kronor i veckan.

Till stöd för det i den föreliggande propositionen under punkt l:o) framlagda
förslaget har departementschefen anfört, att han med hänsyn till omständigheterna
i förevarande fall funne skäligt, att Billstein befriades från
erläggande av den staten tillkommande andelen av ifrågavarande nöjesskattebelopp.

2:o) Framställning av Skellefteå Barnens Dags förening om efterskänkande
av viss nöjesskatt.

Vid Skellefteå stads jubileumsutställning år 1945 hade Skellefteå stads
jubileumskommitté 1945 och Skellefteå Barnens Dags förening gemensamt

Bevillningsutskottets betänkande nr 24.

3

stålt såsom arrangörer för vissa i samband med jubileet anordnade nöjestillställningar.
I nöjesskatt för dessa hade erlagts sammanlagt 60 962 kronor
89 öre, varav hälften, 30 481 kronor 45 öre, inlevererats till statsverket.
Av sistnämnda belopp hade — på grundval av en mellan arrangörerna träffad
överenskommelse angående fördelningen av intäkterna från nämnda tillställningar
— 21 522 kronor 38 öre beräknats belöpa på jubileumskommittén
och 8 959 kronor 7 öre på Barnens Dags föreningen.

Med utlåtande den 30 september 1946 har länsstyrelsen i Västerbottens län
överlämnat två till Kungl. Maj:t ställda ansökningar, däri jubileumskommittén
och Barnens Dags föreningen, var för sig, anhållit om restitution av
de på dem belöpande andelarna av förenämnda, till statsverket inlevererade
skattebelopp.

Till stöd för sin ansökan har jubileumskommittén framhållit, att genom
av tidsläget nödvändiggjorda inskränkningar i väg-, landsvägs- och sjökommunikationerna
utställningen gått med avsevärd ekonomisk förlust.

Barnens Dags föreningen har anfört i huvudsak följande.

Sedan ett tiotal år anordnade föreningen årligen bamensdagsfestligheter,
av vilka inkomsterna uteslutande användes till utgifter för föreningens barnkoloniverksamhet
och till beredande av understöd åt barn för sommarvistelse
i enskilda hem på landet i samband med statens fria^ ferieresor. För upprätthållandet
av föreningens verksamhet, som bedrevs icke blott inom staden
utan jämväl över hela norra delen av Västerbottens län, vore det nödvändigt,
att föreningen liksom eljest, då föreningen ensam stått som arrangör för barnensdagsfestligheterna,
erhöll restitution av den statliga nöjesskatten. Med
hänsyn till att Skellefteå stad under sommaren 1945 skulle högtidlighålla sitt
100-årsjubileum med en utställning, inrymmande bland annat ett stort nöjesfält,
ansågos de ekonomiska utsikterna för ett barnensdagsfirande senare
under året såsom mycket svaga. I stället träffades mellan stadens jubileumsfestkommitté
och föreningen den överenskommelsen, att föreningen skulle
sköta anordningarna å nöjesfältet mot en andel, motsvarande trettio procent
av nettointäkterna från nöjesfältet. Härtill kommo tre cirkusföreställningar,
för vilka föreningen ställde sig som arrangör å utställningens vägnar, mot
det att staden och föreningen delade nettointäkterna lika.

Drätselkammaren i Skellefteå, som genom beslut den 28 maj 1946 bifallit
en ansökan av arrangörerna om befrielse från den kommunen tillkommande
andelen av skatten, har tillstyrkt framställningarna om befrielse från den
statliga andelen i nöjesskatten.

I sitt förenämnda utlåtande har länsstyrelsen anfört bland annat följande.
Jubileumskommitténs ansökan kunde länsstyrelsen icke tillstyrka. Anledningen
till att Barnens Dags föreningen icke kunnat beviljas befrielse hade
varit, att föreningen anordnat tillställningar tillsammans med jubileumskommittén,
varigenom tillställningarna icke hade kunnat anses äga rum uteslutande
för välgörande eller allmännyttigt ändamål. Med hänsyn till de behjärtansvärda
ändamål, för vilka föreningen arbetade och till de särskilda förhållanden,
som föranlett föreningen samarbeta med jubileumskommittén,
hemställde länsstyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för att bereda
föreningen den sökta restitutionen.

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 24.

Sedermera har Barnens Dags föreningen — med förmälan att jubileumskommittén
förklarat sig till föreningen överlåta de nöjesskattemedel, som
kunde komma att för kommitténs räkning restitueras — hos Kungl. Maj:t
gjort framställning om erhållande av jämväl sistnämnda medel. Framställningen
har tillstyrkts av länsstyrelsen.

Genom beslut den 18 oktober 1946 förordnade Kungl. Maj:t, att handlingarna
i ärendet skulle överlämnas till länsstyrelsen för den prövning, som jämlikt
11 § 1940 års nöjesskatteförordning ankomme på länsstyrelsen.

Genom resolution den 18 november 1946, som icke överklagats, har länsstyrelsen
— med förmälan att länsstyrelsen den 26 juni 1945 lämnat utan
bifall en av Barnens Dags föreningen gjord framställning om befrielse från
nöjesskatt för föreningens andel i influtna avgifter från ifrågavarande nöjestillställningar
— funnit frågan om befrielse från nöjesskatt för Barnens Dags
föreningen icke kunna ånyo upptagas till prövning. Vidkommande jubileumskommitténs
ansökan lämnade länsstyrelsen densamma utan bifall, då ansökningen
icke avsåge tillställning, som anordnats uteslutande för välgörande
eller allmännyttigt ändamål.

I en till Kungl. Maj:t ställd, av länsstyrelsen med utlåtande den 3 januari
1947 överlämnad skrift har Barnens Dags föreningen gjort förnyad framställning
i ämnet.

Till stöd för det i den föreliggande propositionen under punkt 2:o) framlagda
förslaget har departementschefen anfört följande.

»Enligt 11 § i 1940 års nöjesskatteförordning må länsstyrelse meddela befrielse
från statens andel av nöjesskatt, då nöjestillställningen anordnats uteslutande
för välgörande eller allmännyttigt ändamål. I förevarande ärende
har länsstyrelsen icke ansett sig kunna jämlikt detta stadgande meddela befrielse
från nöjesskatt ens för den del av behållningen, som tillfallit Skellefteå
Barnens Dags förening. I motsvarande stadgande i 1945 års nöjesskatteförordning,
16 §, har emellertid införts en bestämmelse av innebörd, att befrielse
från nöjesskatt må ifrågakomma jämväl i fall, där behållningen endast
till viss del går till ändamål av nyss angivet slag. Befrielsen avser därvid
nämnda del av behållningen.

Enligt förarbetena grundades sistnämnda författningsändring bland annat
på att i praxis redan dessförinnan i sådana fall medgivits efterskänkande av
nöjesskatt.

Det synes mig i förevarande läge skäligt, att staten för sin del medgiver
Barnens Dags föreningen befrielse från den på föreningen belöpande andelen
av ifrågavarande nöjesskatt, 8 959 kronor 7 öre. Däremot anser jag mig
icke böra tillstyrka befrielse från den å jubileumskommittén belöpande andelen
av nöjesskatten.»

Bevillningsutskottets betänkande nr 24.

5

Utskottets hemställan.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får hemställa,

A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 118, såvitt angår punkten l:o, medgiva,
att förrådsförvaltaren Ivar Andreas Billstein befrias
från betalningsskyldighet för staten tillkommande andel av
den nöjesskatt, som han på grund av regeringsrättens omförmälda
utslag är skyldig att erlägga; samt

B) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 118, såvitt angår punkten 2:o, medgiva,
att till Skellefteå Barnens Dags förening må restitueras
av föreningen erlagd nöjesskatt till staten med tillhopa 8 959
kronor 7 öre.

Stockholm den 18 mars 1947.

På bevillningsutskottets vägnar:

ELON ANDERSSON.

Närvarande: ''

från första kammaren: herrar Elon Andersson, Velander, Sjödahl, Gustaf
Elofsson, Ekman, Wehtje, Björnsson, Robert Berg, Heiiman och Franzon
samt

från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö, Hammarlund, Olsson i
Gävle, Orgård, Falk, Jonsson i Skedsbygd, Karlsson i Grängesberg, Olson i
Göteborg, Kristensson och Bladh.