Bevillninasutskottets betänkande nr 21.

9

Nr 21.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om
åtgärder för åstadkommande av kontroll över självdeklarationspliktens
riktiga fullgörande.

(‘2:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, I: 88,
av herr Karl Persson har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte begära, att en av 1943 års riksdag begärd utredning angående åtgärder
för åstadkommande av kontroll över självdeklarationspliktens riktiga
fullgörande återupptages och slutföres samt att Kungl. Maj:t därefter för
riksdagen måtte framlägga de förslag som i anledning av utredningen kunde
befinnas lämpliga.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet, i den mån redogörelse
härför ej lämnas i det följande, hänvisa till motionen.

Yrkanden om en förbättring av taxeringskontrollen beträffande utövare av
de s. k. fria yrkena framställdes i väckta motioner vid 1943 års riksdag. På
hemställan av samma års bevillningsutskott i sitt av riksdagen godkända betänkande,
nr 42, beslöt riksdagen i anledning av motionerna skrivelse till
Kungl. Maj:t med anhållan att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning av
detta spörsmål. Utskottet yttrade därvid bl. a„ att det vore av behovet påkallat,
att taxeringsmyndigheterna bereddes möjlighet till en effektivare taxeringskontroll
beträffande nämnda yrkesutövare. Att såsom i sistberörda motioner
föreslagits stadga uppgiftsplikt för sjukkassor och försäkringsbolag
i fråga om utbetalda ersättningar till läkare och likställda funne utskottet
dock knappast utgöra någon verklig lösning. Därutöver anförde utskottet
angående kontrollens lämpliga anordnande följande:

»En förbättrad taxeringskontroll beträffande de fria yrkenas utövare lärer
icke kunna genomföras utan att ökade förpliktelser i ett eller annat avseende
åläggas dessa yrkesutövare. Införande av bokföringsplikt kan givetvis ifrågasättas,
åtminstone vad angår vissa yrkesgrupper. Även utan införande av
bokföringsplikt torde emellertid en förbättring i kontrollavseende kunna
vinnas. Utskottet får härvid erinra om de bestämmelser, som i detta hänseende
genomförts i Finland. Enligt statsrådets beslut angående särskilda åtgärder,
vilka avse en effektivare inkomst- och förmögenhetsbeskattning (utfärdat
i Helsingfors den 19 juni 1942), har sålunda föreskrivits, att näringsutövare
— bl. a. inom de fria yrkena — skola vara skyldiga att för såväl
inkomster som utgifter hava verifikat samt att läkare, tandläkare och veterinärer
skola vid mottagande av honorar utfärda kvittens enligt fastställt

lii ha no till riksdagens protokoll 1947. 7 sand. Nr 19—21. 2

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 21.

Utskottet.

formulär, varav en del — försedd med anteckningar om beloppet, dagen då
det erlagts och eventuellt namnet å den som erlagt honoraret — skall stanna
hos mottagaren av honoraret.»

Frågan om åstadkommande av en förbättring av taxeringskontrollen över
de fria yrkenas utövare har berörts jämväl i samband med 1943 års taxeringsreform.
I proposition nr 345 till nämnda års riksdag (höstsessionen)
meddelades, att riksdagens ovannämnda skrivelse föranlett igångsättandet
av viss förberedande utredning i ämnet, vilken emellertid ännu icke vore
slutförd. I anslutning därtill anförde departementschefen, att han torde få
återkomma till denna fråga efter det den då pågående ävensom ytterligare
utredningar i ämnet blivit slutförda.

I den nu ifrågavarande motionen har anförts bl. a., att under årens lopp
olika åtgärder vidtagits för att göra inkomstuppgifterna till taxeringsnämnderna
mera fullständiga, exempelvis beträffande uppgifter från arbetsgivare
angående anställda och skyldighet för mejerier och andra uppköpare av lantbruksprodukter
att vid anfordran uppgiva leverantörernas försäljningssumma.
För exempelvis läkare, tandläkare, veterinärer, sjukgymnaster, vissa advokater
m. fl. samt med dessa likställda saknades emellertid så gott som
fullständigt kontrolluppgifter. Olika sätt att kontrollera dessa kunde tänkas.
De kunde t. ex. åläggas bokföringsskyldighet. Ett annat sätt vore att ålägga
dem skyldighet att på fastställd blankett kvittera sina ersättningar. Ett annat
tänkbart sätt vore att ålägga dessa yrkesutövare att hålla kassaapparater och
lämna kvitto medelst denna. Vidare har erinrats om att frågan om en förbättrad
taxeringskontroll beträffande de fria yrkenas utövare varit föremål
för riksdagens behandling år 1943, varvid beslöts en skrivelse i ämnet till
Kungl. Maj:t med begäran om utredning. Enligt motionärens uppfattning
borde denna utredning återupptagas och slutföras.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen har 1943 års riksdag på
hemställan av samma års bevillningsutskott (bet. nr 42) i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhållit om utredning av frågan om en förbättring av taxeringskontrollen
över de fria yrkenas utövare.

I den förevarande motionen har hemställts om förnyad skrivelse till Kungl.
Maj:t angående berörda spörsmål med anhållan att den av 1943 års riksdag
begärda utredningen måtte återupptagas och slutföras.

Enligt vad utskottet inhämtat har ifrågavarande utredning fått stå tillbaka
för andra arbetsuppgifter, vilka ansetts mera trängande. Då förevarande
spörsmål emellertid fortfarande är föremål för Kungl. Maj:ts uppmärksamhet,
finner utskottet ej skäl föreslå riksdagen att ånyo avlåta en skrivelse
till Kungl. Maj:t i ämnet. Utskottet vill dock framhålla önskvärdheten av
att denna fråga bringas till lösning och förutsätter, att utredningen snarast
slutföres.

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 21. 11

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen I: 88 av herr Karl Persson om åtgärder för
åstadkommande av kontroll över självdeklarationspliktens
riktiga fullgörande icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 6 mars 1947.

\

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande: se under betänkandet nr 19.