Bevillningsutskottets betänkande nr 14.
1
Jir 14.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om
skattefrihet för Samfundet De Nio.
(2:a avd.)
I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion I: 147
av herr Holmbäck m. fl. har hemställts,
»att riksdagen ville antaga
1) följande
Förslag
till
Lag om ändrad lydelse av 53 § 1 mom. kommunalskattelagen den
28 september 1928.
Härigenom förordnas att 53 § 1 mom kommunalskattelagen den 28 september
19281 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan sägs.
53 §.
1 mom. Skyldighet---av rörelse;
d) akademier samt Nobelstiftelsen, så ock allmänna undervisningsverk,
Samfundet De Nio, sådana sammanslutningar---i arbete:
för inkomst---sådan inkomst
e) kyrkor---eller rörelse.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948 och skall alltså tillämpas
jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket taxering av beskattningsnämnd
i första instans verkställes under år 1948.
1 Senaste lydelse av 53 § 1 mom. se 1946: 260.
Bihanq till riksdagens protokoll 1947. 7 samt. Nr 14—15.
1
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 14.
2) följande
Förslag
till
Förordning om ändrad lydelse av 7 § kungl. förordningen den 28
september 1928 om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.
Härigenom förordnas att 7 § kungl. förordningen den 28 september 19281
om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan sägs:
7 §•
Från skattskyldighet frikallas
a) medlem— — — åtnjutits;
c) staten:
för all inkomst;
d) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssäll
skap:
för
all inkomst;
e) akademier samt Nobelstiftelsen, allmänna undervisningsverk, Samfun
det
De Nio, sådana sammanslutningar---all inkomst;
f) kyrkor — — — samma paragraf.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1948 och skall alltså tillämpas
jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket taxering av beskattningsnämnd
i första instans verkställes under år 1948.»
Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet, i den mån redogörelse
härför ej lämnas i det följande, hänvisa till motionen.
Frågan om behandling av stiftelser och ideella föreningar samt därmed i
skattehänseende jämställda juridiska personer var föremål för lagstiftning
vid 1942 års riksdag. Akademier samt stiftelser och föreningar med ändamål
att främja vetenskaplig forskning blevo därvid frikallade från skattskyldighet
för vissa slag av inkomster och i anslutning därtill jämväl för viss
förmögenhet. Stiftelser och föreningar med ändamål att främja litteratur,
konst eller musik kommo däremot i åtnjutande av motsvarande skattebefrielse
allenast för det fall att desamma hade till ändamål att lämna understöd
för mottagarens undervisning eller utbildning. Genom beslut vid 1946 års
riksdag utvidgades skattefriheten för stiftelser att omfatta jämväl Nobelstiftelsen.
Hithörande bestämmelser i skatteförfattningama, sådana dessa bestämmelser
lyda efter nämnda år beslutade ändringar av desamma, ha följande
innehåll:
1 Senaste lydelse av 7 § se 1946: 261.
Bevillningsutskottets betänkande nr 14.
3
53 § 1 mom. d) samma lag: Akademier samt Nobelstiftelsen så ock allmänna
undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets
universitet och högskolor, i vilka de studerande enligt gällande stadgar äro
skyldiga att vara medlemmar, sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan,
järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga
ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebolaget
tipstjänst och svenska penninglotteriet aktiebolag äro skattskyldiga för inkomst
av fastighet men befriade från skattskyldighet för annan inkomst.
53 § 1 mom. e) samma lag: Kyrkor, sjukvårdsinrättningar, vilkas verksamhet
ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser, som ha
till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan
myndighet stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj,
vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn
eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller
utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning,
ävensom sådana föreningar, vilka, utan att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas
ekonomiska intressen, huvudsakligen verka för ändamål av den
i fråga om stiftelser här angivna art, äro skattskyldiga för inkomst av fastighet
och av rörelse men befriade från skattskyldighet för annan inkomst.
7 § c) förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt: Samma
juridiska personer, som i 53 § 1 mom. d) kommunalskattelagen avses, äro
frikallade från skattskyldighet för all inkomst.
7 § f) samma förordning: De juridiska personer, som i 53 § 1 mom. e)
kommunalskattelagen avses, äro frikallade från skattskyldighet för sådan
inkomst, som ej härflutit av rörelse.
12 § 1 mom. b) samma förordning: Föreningar och samfund, vilkas medlemmar
icke på grund av medlemskapet äga del i föreningens eller samfundets
förmögenhet, ägare av för gemensamt behov avsatta så kallade besparingsskogar,
häradsallmänningar samt andra likartade samfälligheter, som
förvaltas självständigt för delägarnas gemensamma räkning, ävensom stiftelser,
samtliga dock endast såvitt de äro skyldiga erlägga skatt för inkomst,
äro skattskyldiga för all den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång
ägt vare sig här i riket eller å utländsk ort. I
I nu förevarande motion har anförts bl. a. följande. Samfundet De Nio hade
bildats enligt ett av fröken Charlotta Lovisa von Kraemer den 2 juni 1910
upprättat testamente och hade till ändamål och uppgift förnämligast att
främja den svenska skönlitteraturen genom prisbelöning av från trycket utj
givna skönlitterära alster och genom utgivandet av en tidskrift. Genom utslag
i regeringsrätten den 15 oktober 1920 fastställdes, att samfundet vore
frikallat från skyldighet att utgöra bevillning för inkomst samt inkomst- och
förmögenhetsskatt. I enlighet därmed hade samfundet allt sedermera under
årens lopp åtnjutit skattefrihet ända till år 1942. För sistnämnda år åsattes
samfundet taxering av vederbörande taxeringsnämnd. Kammarrätten kom
till i huvudsak samma resultat. Kammarrättens motivering var, att samj
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 14.
fundet, såvitt handlingarna i målet utmärkte, icke kunde anses vara att hänföra
till akademi eller vetenskapligt samfund eller eljest vara frikallat från
utgörande av skatt för inkomst och förmögenhet. Genom utslag den 9 december
1946 hade regeringsrätten med 8 röster mot 2 förklarat sig ej finna skäl
att göra ändring i kammarrättens utslag. Även riksdagen hade tidigare haft
anledning att behandla samfundets skattefråga. Den 20 januari 1920 väckte
herrar Ernst Wigforss och Karl Sandegård i första kammaren samt herrar
Arthur Engberg och Per Edvin Sköld i andra kammaren motioner med hemställan,
att riksdagen måtte besluta, att Samfundet De Nio skulle åtnjuta frihet
från skattskyldighet för fonden Lotten von Krtemers stiftelse och därifrån
inflytande medel. Samma års bevillningsutskott hemställde, att motion
nerna icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd. Utskottet ansåge
sig nämligen »sakna anledning att ingå på någon saklig behandling av motionerna»,
enär intill dess Kungl. Maj:t meddelat utslag, det icke vore uteslutet
att samfundet redan enligt gällande bestämmelser skulle vara berättD
gat till önskad skattefrihet. År 1943 väcktes i första kammaren av herrar
Åke Holmbäck, E. A. Lindblom och Fredrik Ström motion om »lindring i
skattskyldigheten för stiftelser och föreningar, som hava till ändamål att
främja litterär verksamhet». Bevillningsutskottet hemställde emellertid efter
ett längre yttrande, att motionen icke måtte föranleda till någon riksdagens
åtgärd, och utskottets hemställan bifölls i båda kamrarna. Under årens lopp
hade betydande belopp genom samfundet utdelats till skönlitterära författare.
Det första »stora priset» utdelades 1920 och utgjorde 5 000 kronor. Sedermera
hade i allmänhet kunnat utdelas ett årligt stort pris av 10 000 kro-i
nor. År 1946 hade samfundet, som under åren 1945 och 1946 i avvaktan å
regeringsrättens utslag erlagt 20 088 kronor 86 öre i skatter, endast kunnat
utdela 1 700 kronor i pris. Det syntes motionärerna uppenbart, att samfundets
verksamhet vore av den art, att kommunal inkomstskatt och statlig inkomst-
och förmögenhetsskatt icke borde utgå. I årets statsverksproposition
begärdes en höjning av statsanslaget för understöd åt inhemska skönlitterära
författare från 50 000 till 75 000 kronor. Denna höjning vore synnerligen
välmotiverad ur andra synpunkter och skulle till en väsentlig del elimineras,
om Samfundet De Nio bleve skattskyldigt. överhuvud kunde då den idé,
som låge bakom Lotten von Krsemers stiftelse, icke realiseras i på långt när
samma utsträckning som eljest. Att de av samfundet utdelade prisen icke
torde vara beskattningsbara hos mottagaren vore icke kompensation för att
samfundets möjlighet att utdela pris beskures så hårt.
På grund därav hemställde motionärerna i första hand, att i 53 § 1 mom. d)
kommunalskattelagen samt i 7 § e) förordningen om statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt måtte mellan orden »allmänna undervisningsverk» och
»sådana sammanslutningar» inskjutas orden »Samfundet De Nio». En ändring
även av 5 § kommunalskattelagen skulle sakna praktisk betydelse. Skulle emellertid
detta yrkande icke kunna bifallas, hemställdes, i andra hand, om
upptagande på åttonde huvudtiteln av ett förslagsanslag om 10 000 kronor
för att möjliggöra tilldelning åt samfundet av ett anslag, motsvarande vad
samfundet föregående budgetår utbetalt i kommunal inkomstskatt och statlig
Bevillningsutskottets betänkande nr 14.
5
inkomst- och förmögenhetsskatt. Därvid förutsattes, att ett beslut i denna
riktning komme att år efter år upprepas. Av formella skäl hade detta alternativa
yrkande gjorts till föremål för en särskild motion (motion I: 148).
Till styrkande av de i förevarande motion lämnade uppgifterna angående
samfundets ekonomiska ställning och behov av skattelättnader har under
hand till utskottet ingivits dels specifikation å under åren 1945—1946 erlagda
skatter, dels tablå angående samfundets tillgångar och skulder per den 31
december 1945 ävensom inkomst- och utgiftsredovisning för år 1945, dels
ock uppgift å utdelade pris och understöd under åren 1916—1946. Av de
sålunda ingivna handlingarna framgår bl. a., att behållna fondmedel per den
31 december 1945 utgjort 988 977 kronor 82 öre samt att utdelning av pris
och understöd under åren 1916—1946 skett med tillhopa 482 245 kronor.
Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen har Samfundet De Nio
— som bildats på grund av ett av fröken Charlotta Lovisa von Krauner den
2 juni 1910 upprättat testamente för alt förvalta, disponera och juridiskt representera
en enligt förordnande i samma testamente bildad stiftelse — till
ändamål och uppgift förnämligast att främja den svenska skönlitteraturen
genom prisbelöning av från trycket utgivna skönlitterära alster och genom
utgivandet av en tidskrift.
Enligt nuvarande skattelagstiftning anses Samfundet De Nio icke vara frikallat
från skattskyldighet för inkomst och förmögenhet. Detta har fastslagits
i ett av regeringsrätten den 9 december 1946 avgjort mål angående samfundets
inkomsttaxering år 1942. Nämnda mål avsåg sålunda tillämpning av före 1942
års författningsändringar på förevarande område gällande bestämmelser. Det
torde emellertid icke kunna antagas, att 1942 års lagstiftning medfört någon
ändring i detta hänseende.
I den nu ifrågavarande motionen har yrkats, i första hand, att Samfundet
De Nio måtte uttryckligen nämnas i de författningsrum vari skattefrihet för
inkomst och förmögenhet tillförsäkrats vissa rättssubjekt. Till stöd för detta
yrkande har åberopats bl. a., alt samfundets verksamhet uppenbarligen vore
av den art att den borde föranleda skattefrihet. Skulle emellertid skattefrihet
icke kunna beviljas, hemställa motionärerna, i andra hand, att Samfundet
De Nio måtte tilldelas statsanslag, som förutsättes bliva årligt, om 10 000 kronor
såsom kompensation för erlagda skatter. Sistnämnda alternativa yrkande
har gjorts till föremål för en särskild motion (I: 148), vilken hänvisats till
statsutskottet.
Med anledning av vad motionärerna sålunda anfört får utskottet erinra
om att nuvarande skattefrihetsbestämmelser för ideella föreningar och stiftelser
med allmännyttiga ändamål vid sin tillkomst år 1942 erhållit en
mycket restriktiv utformning. Sålunda gäller bl. a., att främjande av litterär
verksamhet, konst eller musik icke ansetts motivera samma skatteförmåner
som främjande av vetenskaplig forskning. Samma års bevillningsutskott uttalade
i sitt av riksdagen godkända betänkande nr 21 såsom ett allmänt omdöme
om gränsdragningen för skattefriheten, att det ej kunde förnekas att
Utskottet.
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 14.
genom denna gränsdragning även ändamål, vilka vore av högt kvalificerad
art, komme att ställas utanför området för skattefriheten. Vidare yttrade utskottet,
att därest det i särskilda fall skulle befinnas, att beskattningen av
vissa juridiska personer komme att verka på sådant sätt, att det allmännas
stöd ansåges påkallat, det syntes lämpligare, att dylikt stöd lämnades i form
av anslag till den av dem bedrivna verksamheten.
Till vad sålunda vid 1942 års riksdag uttalats kan utskottet i princip helt
ansluta sig. Utskottet får även erinra om att, såsom framgår av motionen,
1943 års riksdag på hemställan av samma års bevillningsutskott avslagit
väckt motion om lindring i skattskyldigheten för stiftelser och föreningar med
ändamål att främja litterär verksamhet. Att, såsom i den nu föreliggande
motionen yrkats, Samfundet De Nio skulle uttryckligen angivas i författningstexten
såsom frikallat från skattskyldighet kan utskottet icke förorda.
Den nu medgivna skattefriheten är nämligen — såsom vid åtskilliga tillfällen
uttalats från riksdagens sida — grundad på den principen, att skattebefrielse
icke bör medgivas viss namngiven skattskyldig. De avsteg från denna princip,
som nu förefinnas, ha föranletts av särskilda orsaker, vilka icke torde kunna
åberopas i förevarande fall.
Emellertid vill utskottet, som till fullo beaktar betydelsen av den av samfundet
bedrivna verksamheten, understryka, att, därest stöd från det allmännas
sida åt denna verksamhet anses påkallat, sådant stöd bör lämnas i
form av anslag. Till denna fråga tillkommer det dock icke utskottet att taga
ställning.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att motionen I: 147 av herr Holmbäck m. fl. om skattefrihet
för Samfundet De Nio icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 27 februari 1947.
i På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark,
Velander, Ekman, Frans Ericson, Robert Berg, Näsgård, Rosander och Isaksson
samt
från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö, Björklund, Olsson i
Gävle, Henriksson, Falk, Jonsson i Skedsbygd, Karlsson i Grängesberg, Kristensson,
Bladh och Norup.