Riksdagens skrivelse nr 6
1
Nr 6.
Godkänd av första kammaren den 3 maj 1946.
Godkänd av andra kammaren den 3 maj 1946.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av
Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande egentliga statsutgifter för budgetåret
1946147 under sjätte huvudtiteln, avseende
anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner.
l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Majis i propositionen nr 1 under sjätte huvudtiteln gjorda framställning
(punkt 1 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 4 januari 1946) har riksdagen
dels fastställt följande personalförteckning för kommunikationsdepartementet: -
(Statsutskottets utlåtande nr 6.)
Till Konungen.
Kommunikationsdepartementet.
Personalförteckning.
Befattning.
Lönegrad.
Tjänstemän ä ordinarie stat.
1 statssekreterare ...................
1 expeditionschef ...................
1 byråchef för tekniska ärenden ...
3 kansliråd ...........................
3 förste kanslisekreterare ...........
C 10
C 8
C 6
A 30
A 26
A 26
A 21
A 15
A 7
A 7
A 5
A 4
1 förste byråingenjör .......
3 andre kanslisekreterare ...
1 registrator .............
1 förste expeditionsvakt.
2 kanslibiträden .........
2 expeditionsvakter .....
3 kontorsbiträdet! .......
Bihang till riksdagens protokoll löda. 14 sami. Nr (i.
886 86
2 Riksdagens skrivelse nr 6.
Tjänsteman å övergångsstat
1
andre kanslisekreterare ................................................ A 21
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.
1 föredragande i regeringsrätten........................................ Eo 29
1 förste kanslisekreterare................................................ Eo 26
1 andre kanslisekreterare................................................ Eo 21;
dels godkänt följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöning till departementschefen.................................... 24 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .................. 191 900
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............................. 86 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................................ 37 900
Summa kronor 339 800;
dels ock till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 339 800 kronor.
2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2) har riksdagen till Kommunikationsdepartementet:
Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 200 000
kronor.
Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Omkostnader. Vägförvaltningarna: Avlöningar. Vägforvaltningarna:
Omkostnader. Beträffande ifrågavarande anslag (punkterna
3—6) kommer riksdagen att framdeles meddela sina beslut.
4:o) De lokala vägnämnderna m. m. Med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 7) har riksdagen till De lokala vägnämnderna m. m. för budgetåret
1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 150 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
5:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsområde. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) har riksdagen
till Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde
för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 25 000 kronor.
6:o) Barmarksunderhållet. Kungl. Maj:t bär (punkt 9) föreslagit riksdagen
att till Barmarksunderhållet för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 73 700 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
3
Riksdagens skrivelse nr 6.
Under senaste år har medelsanvisningen till vägändamål i hög grad begränsats.
Under det att för budgetåret 1939/40 beviljats anslag till vägväsendet till
belopp, som enligt nuvarande prisläge och med nuvarande bidragsbestämmelser
skulle motsvara omkring 216 miljoner kronor, ha exempelvis för innevarande
budgetår för angivna ändamål anvisats allenast 118 miljoner kronor.
Trots denna begränsade medelsanvisning lia utgifterna för vägväsendet under
krigsåren väsentligt överstigit under samma tid inflytande automobilskattemedel.
Bristen å specialbudgettiteln, som vid utgången av budgetåret 1944/45
uppgick till 291 miljoner kronor, har täckts över budgetutjämningsfonden.
Bristen har av chefen för finansdepartementet karakteriserats såsom ett förskott
av allmänna skattemedel till vägväsendets finansiering, vilket måste beaktas
vid den framtida bedömningen av denna.
För nästa budgetår beräknas avkastningen av automobilskattemedlen komma
att väsentligt öka. I den till förslaget till riksstat fogade specifikationen av
inkomsterna å driftbudgeten ha upptagits automobilskattemedel till ett belopp
av 180 miljoner kronor. Av statsfinansiella skäl och på grund av rådande
läge på arbetsmarknaden har förutsatts, att de anslag för budgetåret 1946/47,
vilka skola avräknas mot automobilskattemedlen, skola hållas inom ramen
för angivna belopp. Med hänsyn härtill har chefen för kommunikationsdepartementet
funnit sig böra nedsätta av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framställda
medelsäskanden under rubriken Vägunderhåll och vägbyggnader med
omkring 4,5 miljoner kronor, därvid departementschefen utgått från att någon
egentlig avsättning till automobilskattemedelsfonden för nästa budgetår icke
skall äga rum. I förhållande till motsvarande anslag för innevarande budgetår
innebär emellertid Kungl. Maj:ts förslag en ökning av medelsanvisningen
med inemot 60 miljoner kronor.
Det är uppenbart, att de senaste årens begränsade medelstillgång menligt
inverkat å vägväsendets standard. Såsom överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet
framhållit kan den standard i väghållningshänseende, som
upprätthållits under senare år, icke anses tillfyllest då vägtrafiken i en snar
framtid erhållit mer normal omfattning. Vidare har vägbyggnadsverksamheten
varit av mycket begränsad omfattning. En återhämtning av vad under krigsåren
måst eftersättas gör det därför ofrånkomligt, att ökade anslag till vägväsendet
anvisas. Riksdagen vill uttala sin tillfredsställelse över de betydande
anslagsökningar som innefattas i de av Kungl. Majit framlagda förslagen och
vilka ökningar innebära att i stort sett hela inkomsten av automobilskattemedlen
tages i anspråk för vägväsendet. Trots dessa ökningar kommer emellertid
enligt riksdagens mening medelstillgången under åtskilliga anslag att vara förhållandevis
knapp, och riksdagen finner därför förklarligt, att motionsvis
yrkanden framställts örn ökad medelsanvisning för olika ändamål. Riksdagen
har emellertid på av departementschefen anförda skäl funnit sig böra stanna
för att de anslag, som skola avräknas mot automobilskattemedlen, hållas inom
ramen för det belopp som för nästa budgetår beräknas inflyta. Härav följer,
att riksdagen vid behandlingen av berörda motioner icke funnit sig böra öka
visst anslag med mindre motsvarande minskning av annat anslag, som skall
avräknas mot automobilskattemedlen, befunnits möjlig och försvarlig.
4
Riksdagens skrivelse nr 6.
Vad härefter angår medelsbehovet för nästa budgetår under anslaget till
barmarksunderhållet innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning i förhållande
till det å riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslaget med icke
mindre än 19,4 miljoner kronor. Såsom motiv för ökningen har anförts icke
blott motortrafikens ökade omfattning utan även nödvändigheten att nu vidtaga
åtgärder för att återhämta vad som under krigsåren eftersatts med avseende
å vägunderhållet. Mot bakgrunden av överrevisorernas uttalande
rörande standarden å vägarna har riksdagen funnit den föreslagna höjningen
välbetänkt. Kiksdagen har förty bifallit Kungl. Maj:ts förslag. Vad departementschefen
anfört i fråga örn anslagets konstruktion och utnyttjande har
icke givit riksdagen anledning till erinran.
Enligt vad riksdagen inhämtat pågå för närvarande vissa undersökningar
inom väg- och vattenbyggnadsverket rörande möjligheterna att planera och
bedriva förekommande vägarbeten på ett sådant sätt, att möjligast jämna
sysselsättning av tillgänglig arbetskraft skall kunna ernås. Riksdagen vill uttala
sin tillfredsställelse över att detta spörsmål ägnas vederbörlig uppmärksamhet.
Enligt riksdagens mening synas i och med att underhållsanslagen
uppräknats större förutsättningar föreligga att komma till rätta med detta
problem.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen till
Barmarksunderhållet för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag av
73 700 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
7:o) Vinterväghållningen. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10)
har riksdagen till Vinterväghållningen för budgetåret 1946/47 anvisat ett
förslagsanslag av 14 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
8:o) Projektering av vägar och broar. Riksdagen, som icke funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11), har till Projektering
av vägar och broar för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag av
800000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
9:o) Nyanläggning av bygdevägar. Kungl. Majit har (punkt 12) föreslagit
riksdagen att till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 7 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I de likalydande motionerna I: 86 och II: 154 har, såvitt nu är i fråga,
hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1946/47 dels till nyanläggning
av bygdevägar anvisa ett reservationsanslag av 9 000 000 kronor, dels ock besluta
att av anslaget till nyanläggning av bygdevägar avsätta 600 000 kronor
för vägföretag inom skärgårdsområdena.
Vidare har i de likalydande motionerna I: 125 och II: 233 hemställts,
att riksdagen måtte till nyanläggningar av bygdevägar för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av 9 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Riksdagens skrivelse nr 6.
5
I ytterligare två likalydande motioner, I: 126 och II: 234, har i i nu förevarande
avseende hemställts, att riksdagen måtte till nyanläggning av bygdevägar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000 kronor.
Slutligen har i motionen II: 123, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen
måtte till nyanläggning av bygdevägar för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 8 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Såsom departementschefen framhållit förelåg redan vid krigsutbrottet en
eftersläpning i vad avser vägbyggnadsverksamheten. Den under kriget avsevärt
reducerade medelsanvisningen till vägväsendet har icke minst drabbat
ny- och ombyggnadsverksamheten. Det är sålunda uppenbart, att ett mycket
betydande, delvis återhållet behov av nya eller förbättrade vägförbindelser
föreligger.
Riksdagen har under tidigare år i olika sammanhang framhållit den stora
betydelse ett väl utvecklat vägväsende har för det svenska samhället. Vårt
vägnät — särskilt bygdevägarna i södra och mellersta Sveriges skogstrakter —
består emellertid, såsom också väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vid anmälan
av medelsbehovet under anslaget till barmarksunderhållet framhållit, ännu
alltjämt till betydande del av vägar, som icke från början blivit byggda med
tanke på nutida krav på en kommunikationsled. Dessa vägar kännetecknas, framhåller
styrelsen, av dålig plansträckning, branta backar, inga eller ofullständiga
diken, förekomst av jordfasta stenar i vägbana och vägkanter, bebyggelser
och gärdesgårdar m. m. tätt inpå vägkanten, inga eller ofullständiga räcken
samt av för knappt dimensionerade och illa utförda vägtrummor. Vägarnas
bredd och bärighet är starkt varierande och oftast otillräcklig. Förekommande
broar äro av äldre typ och befinna sig ofta i dåligt skick.
Man nödgas sålunda konstatera, att en betydande del av det allmänna vägnätet
i riket och i synnerhet då bygdevägarna icke svara mot motortrafikens
krav. I och med en ytterligare utveckling av den tyngre fordonstrafiken
komma nu antydda brister att bliva än mer framträdande. Det
framstår såsom en angelägenhet av största vikt att dessa brister så snart förhållandena
det medgiva avhjälpas. Härtill kommer att landsbygdens befolknings
krav på förbättrade kommunikationer i och för sig måste betecknas
såsom synnerligen berättigade.
Kostnaderna för erforderliga förstärknings- och förbättringsarbeten av befintliga
bygdevägar samt för nyanläggning av dylika vägar komma uppenbarligen
att uppgå till mycket betydande belopp. Enbart för nyanläggning ha
i samband med upprättandet av investeringsplanerna kostnaderna för de mest
aktuella vägföretagen beräknats till omkring 80 miljoner kronor. Med hänsyn
till storleken av de medelsanvisningar varom här är fråga står det sålunda
klart, att utbyggnadsprogrammet för bygdevägarnas del måste omspänna en
relativt stor tidsrymd.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har framhållit, att ett återupptagande av
nybyggnadsverksamheten i förkrigstidens omfattning skulle betinga en medelsanvisning
under anslaget till nyanläggning av bygdevägar av 12 miljoner liro
-
6
Riksdagens skrivelse nr 6.
lior. Med hänsyn till nödvändigheten att begränsa anslagen till vägväsendet
inom ramen för automobilskattemedlen har emellertid styrelsen funnit sig
böra begränsa sitt medelsäskande för nästa budgetår till 8 miljoner kronor.
Departementschefen åter har funnit en än ytterligare begränsning ofrånkomlig
och har för sin del förordat anvisande av ett anslag av 7,5 miljoner kronor.
Motionsvis ha yrkanden framställts örn höjning av anslaget till 8,o, 8,5, 9,o
respektive 9,5 miljoner kronor. En del motionärer hava därvid förutsatt, att
motsvarande minskning skall beslutas med avseende å andra anslag till vägväsendet,
exempelvis anslaget till byggande av huvudvägar.
Såsom riksdagen framhållit vid behandlingen av anslaget till barmarksunderhållet,
har riksdagen funnit sig böra ansluta sig till den principen, att
det sammanlagda beloppet av de anslag som skola avräknas mot automobilskattemedlen
för nästa budgetår hålles inom ramen för dessa medel. En
ökning från riksdagens sida i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag
under nu förevarande eller annat anslag av angivna karaktär måste
därför kombineras med en motsvarande minskning på annat håll. Från
denna utgångspunkt har riksdagens behandling av Kungl. Majlis förslag i
fråga örn anslagen till vägväsendet närmast fått karaktären av ett övervägande
i anslutning till väckta motioner örn en ändrad fördelning av automobilskattemedlen
å de olika ändamålen. Riksdagen har därvidlag funnit önskemålen örn
en höjning av anslaget till nyanläggning av bygdevägar vara särskilt framträdande
och förtjäna beaktande. Av vad riksdagen nedan under punkten 20:o)
anför framgår, att riksdagen funnit en höjning jämväl av anslaget till stensättning
av vägar motiverad. Riksdagen har i anslutning till väckta motioner
funnit sig böra öka anslaget till nyanläggning av bygdevägar med
1,0 miljon kronor och anslaget till stensättning av vägar med 0,8 miljon
kronor. Häremot svarande minskning av övriga mot automobilskattemedlen
avräknade anslag har riksdagen funnit lämpligen böra drabba anslagen
till byggande av huvudvägar med 0,8 miljon kronor och till förstärkning
och förbättring av vägar med 1,0 miljon kronor. Riksdagen har därvid
fäst avseende vid att av Kungl. Majit förordad ökning i förhållande till
innevarande budgetår av anslaget till huvudvägar uppgått till jämförelsevis
stort belopp, 5,5 miljoner kronor, att en betydande reservation, omkring 10,o
miljoner kronor, förefanns å anslaget vid utgången av budgetåret 1944/45, ävensom,
beträffande förstärkningsanslaget, att detta nu för första gången uppföres
å riksstaten.
I likhet med departementschefen finner riksdagen skäl tala för att åtgärder
utan allt för långt dröjsmål vidtagas i syfte att åstadkomma förbättringar av
vägkommunikationerna i de skärgårdsområden som äro i särskilt behov därav.
Departementschefen har i sådant hänseende förordat, att av anslaget till nyanläggning
av bygdevägar ett belopp av 400 000 kronor avsättes för dylika
vägföretag. I de likalydande motionerna I: 86 och II: 154 har hemställts, att
av anslaget ett belopp av 600 000 kronor skall avsättas för ändamålet. Under
hänsynstagande till den av riksdagen vidtagna ökningen av nu ifrågavarande
anslag och under framhållande av de stora behoven av förbättringar på ifrågavarande
område har riksdagen ansett sig böra bifalla motionärernas förslag.
Riksdagens skrivelse nr 6. 7
I förevarande sammanhang har riksdagen funnit anledning framhålla angelägenheten
av att fördelningen av anslag å vägföretag inom olika delar av
landet sker med utgångspunkt från vägföretagens inbördes angelägenhetsgrad.
Det bör således icke, såsom riksdagen tidigare framhållit, ifrågakomma, att
läget å arbetsmarknaden tillmätes avgörande betydelse vid prövningen av
vilka vägföretag, som med anlitande av de under sjätte huvudtiteln uppförda
anslagen skola komma till utförande. För de för arbetsmarknadens reglering
erforderliga vägföretagen böra enligt riksdagens mening å femte huvudtiteln
till bekämpande av arbetslösheten anvisade medel eller å allmän beredskapsstat
uppförda anslag tagas i anspråk.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna I: 86 och II: 154,
1:125 och II: 233, I: 126 och II: 234 samt II: 123, motionerna I: 86 och II: 154,
I: 126 och II: 234 samt II: 123 i vad de avse förevarande anslag, till Nyanläggning
av bygdevägar för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag av
8 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
10:o) Nyanläggning av ödebygdsvägar. Med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 13) har riksdagen till Nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret
1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 3 300 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
II :o) Byggande av huvudvägar. Kungl. Maj:t har (punkt 14) föreslagit
riksdagen att till Byggande av huvudvägar för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 11 300 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Under åberopande av vad riksdagen under punkten 9:o) anfört i fråga
örn medelsan visningen under förevarande anslag för nästa budgetår får riksdagen
anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, till Byggande
av huvudvägar för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag
av 10 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
12:o) Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar. Med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) har riksdagen till Ombyggnad av bygdevägar
och ödebygdsvägar för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag av
5 700000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
13:o) Förstärkning och förbättring av vägar. Kungl. Maj: t har (punkt
16) föreslagit riksdagen, att till Förstärkning och förbättring av vägar för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
Under anslaget till Barmarksunderhållet Ira beräknats medel för möjliggörande
av sådana upprustningsåtgärder, som närmast ha karaktären av egentligt
vägunderhåll och vilka äro betingade av den under krigsåren begränsade
medelsanvisningen för underhåll sändamål. I förevarande sammanhang fram
-
8
Riksdagens skrivelse nr 6''.
lagt medelsäskande åter avser att möjliggöra avhjälpande av äldre bristfälligheter
och syfta mera allmänt till att åstadkomma en såsom önskvärd ansedd
höjning av vägarnas standard i de fall då ombyggnadsföretag i egentlig mening
icke kan ifrågakomma. Med hänsyn till att önskvärda ombyggnadsföretag
icke torde kunna inom överskådlig tid bringas till utförande har riksdagen
funnit förslaget örn utförande av här avsedda förbättringsarbeten ändamålsenligt,
varför riksdagen beslutat anvisa medel för ifrågavarande arbeten.
Såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit äro emellertid arbetena
av den omfattningen, att deras utförande måste fördelas på ett flertal budgetår.
Det årliga medelsbehovet sedan planeringsarbetet kommit igång har
styrelsen uppskattat till omkring 20 miljoner kronor. För budgetåret 1946/47
har styrelsen äskat 8 miljoner kronor, vilket äskande departementschefen
biträtt.
Riksdagen har väl ansett en medelsanvisning i av Kungl. Majit föreslagen
omfattning i och för sig önskvärd. Av vad riksdagen under punkten 9:o) anfört
framgår emellertid, att riksdagen funnit vissa andra behov inom vägväsendet
vara av den angelägna karaktär, att de böra tillgodoses före här avsedda
förbättringsarbeten. I anslutning till berörda uttalande har riksdagen
ansett, att nu förevarande anslag bör upptagas å riksstaten till ett med 1 miljon
kronor nedsatt belopp, d. v. is. med 7 miljoner kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Majits förslag,
till Förstärkning och förbättring av vägar för budgetåret 1946/47 anvisat
ett reservationsanslag av 7 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
14:o) Vägbeläggningar. Med bifall till Kungl. Majits förslag (punkt 17)
har riksdagen till Vägbeläggningar för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag
av 4 800 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
15:o) Bidrag till städer och samhällen för tillhandahållande av mark
m. m. Med bifall till Kungl. Majits förslag (punkt 18) har riksdagen till
Bidrag till städer och samhällen för tillhandahållande av mark m. m. för budgetåret
1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
16:o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. Kungl. Majit har (punkt
19) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av vägar och gator
för budgetåret 1946''''47 anvisa ett förslagsanslag av 7 130 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens av departementschefen tillstyrkta beräkning
av medelsbehovet under förevarande anslag har icke givit riksdagen anledning
till erinran.
I sin berättelse för budgetåret 1944/45 ha överrevisorerna för väg- och
vattenbyggnadsväsendet framhållit, att revisorerna vid sina resor iakttagit,
att städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator på många håll
9
Riksdagens skrivelse nr 6.
befunne sig i ett sämre skick än de vägar som omhänderliades av den statliga
vägorganisationen. Hevi sorenia lia med hänsyn till storleken av till underhållet
av städernas ifrågavarande trafikleder utgående statsbidrag ansett från
statens sida en förbättring av standarden med fog kunna krävas. Riksdagen
vill understryka detta revisorernas uttalande. Riksdagen finner i likhet med
överrevisorerna angeläget, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ägnar frågan
vederbörlig uppmärksamhet.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
till Bidrag till underhåll av vägar och gator för budgetåret 1946/47 anvisat ett
förslagsanslag av 7 130 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
17:o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 20) har riksdagen till Bidrag till byggande av vägar och
gator för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 8 000 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
18:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl Majit har,
(punkt 21) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av enskilda
vägar m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 3 215 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft dels de likalydande
motionerna 1:54 och II: 100, vari hemställts, bland annat, att riksdagen
måtte besluta höja den allmänna bidragsprocenten rid byggande, iståndsättning
samt underhåll av enskild väg till 75 % samt den särskilda bidragsprocenten
vid betungande kostnader till 85 %, dels ock de likalydande motionerna
I: 128 och II: 321, vari hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit anhålla
att Kungl. Majit ville giva väg- och vattenbygnadsstyrelsen i egenskap av
central vägförvaltningsmyndighet sådana direktiv, att enskilda eller kommunala
väghållningsskyldiga i respektive län till självkostnadspris på begäran i
möjligaste mån måtte tillhandahållas dels erforderligt vägunderhållnings- och
nybyggnadsmaterial, dels ock såsom lån behövliga vägmaskiner och redskap
jämte skötare därtill.
I sin skrivelse nr 479 hemställde 1944 års riksdag hos Kungl. Majit om utredning
rörande bibehållande av rätten till statsbidrag även inom områden,
som läggas under stadsplan. Utredningen, vilken numera avslutats, synes enligt
vad departementschefen framhållit giva vid handen, att det icke kunde
anses befogat, att en väghållare, som beviljats statsbidrag för enskild väg,
skulle gå miste örn statsbidraget enbart av den anledningen att det område,
inom vilket vägen vore belägen, lades under stadsplan. Icke heller kunde det
anses tillfredsställande, att annan väghållare inom stadsplanelagt område
skulle vara utesluten från möjligheten att erhålla statsbidrag. Riksdagen vill
i anledning av vad sålunda framkommit medgiva att i enlighet med vad
departementschefen förordat erforderliga ändringar vidtagas i kungörelsen angående
statsbidrag till enskild väghållning för att bringa rättelse i angivna
otillfredsställande förhållanden.
10
Riksdagens skrivelse nr 6.
Departementschefen har vidare uttalat sig för en sådan ändring av 2 §
2 mom. sista stycket av bidragskungörelsen att i stycket angivet särskilt bidrag
må kunna utgå även då fråga är örn uppsättning eller iståndsättning av räcken.
Riksdagen har ej funnit anledning till erinran mot vad sålunda föreslagits. Enligt
riksdagens mening bör emellertid statsbidrag enligt enahanda grunder
kunna utgå jämväl till kostnader för anskaffning och uppsättning av erforderliga
varningsmärken såsom vid järnvägskorsning eller vid enskild vägs anslutning
till huvudled. Riksdagen finner önskvärt att detta kommer till uttryck i
författningen.
I motionerna I: 54 och II: 100 har framförts förslag om höjning av den allmänna
bidragsprocenten vid byggande, iståndsättning och underhåll av enskild
väg till 75 % samt den särskilda bidragsprocenten vid betungande kostnader
till 85 %. Riksdagen vill i anledning härav erinra örn att den allmänna
bidragsprocenten till underhåll av enskilda vägar år 1944 höjts från 50 till
60 %, att bidragsprocenten till iståndsättning år 1945 höjts från 50 till 60 %
samt att den särskilda bidragsprocenten vid betungande väghållning höjts år
1944 från 60 till 70 % och år 1945 från 70 till 75 %. Även i fråga örn byggnadsbidragen
har en höjning ägt rum så sent som år 1945, nämligen från 50 till
60%, varjämte Kungl. Majit erhållit möjlighet att för särskilda fall bevilja
statsbidrag med högst 75 % av den beräknade kostnaden för företaget. Av
årets statsverksproposition framgår dessutom, att Kungl. Majit uppdragit åt
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och skogsstyrelsen gemensamt att verkställa
och till Kungl. Majit inkomma med utredning rörande möjligheten att under
ekonomiskt rimliga former förbättra vägförbindelserna genom landets mera
avlägsna skogsområden ävensom andra i samfärdselhänseende missgynnade
bygder samt med förslag till de bestämmelser rörande bidrag till byggande av
enskilda vägar och i övrigt som på grundval av utredningen funnes erforderliga.
Under sådana förhållanden har riksdagen funnit sig icke för närvarande
böra vidtaga en ändring i av motionärerna angiven riktning. Riksdagen, som inhämtat,
att stadgandena om 75 % statsbidrag hittills endast i ringa omfattning
tillämpats, finner emellertid angeläget att frågan örn behovet av och formerna
för en ändring av statsbidragsgrunderna blir prövad i samband med nu pågående
utredning.
I motionerna 1: 128 och lii 321 har hemställts, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
måtte erhålla sådana direktiv, att enskilda eller kommunala
väghållningsskyldiga till självkostnadspris i möjligaste mån måtte tillhandahållas
dels erforderligt vägunderhållnings- och nybyggnadsmateriel, dels
ock såsom lån behövliga vägmaskiner och redskap jämte skötare därtill. Av
vad motionärerna anfört till stöd för sin hemställan framgår, att motionärerna
åsyfta dels att vägförvaltningarna skola åläggas att lämna biträde till enskild
eller kommunal väghållning, dels ock att taxorna för vägförvaltningarnas
tjänster skola fastställas så låga som möjligt. Riksdagen har inhämtat, att
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uppmärksamhet är fästad vid vad 1945
års riksdag anfört beträffande möjlighet för enskilda väghållare att erhålla
biträde i fråga om förhyrning av vägmaskiner och inköp av väglagnings
-
11
Riksdagens skrivelse nr 6.
ämnen. Vid sådant förhållande har riksdagen — som förutsätter att lämpliga
maskiner i erforderlig omfattning kunna tillhandahållas i nu angivet syfte och
att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ägnar denna fråga fortsatt uppmärksamhet
— funnit att ett åläggande i enlighet med motionärernas förslag icke synes
påkallat. Ett dylikt åläggande kan jämväl befaras få icke önskvärda verkningar
på de statliga vägarbetenas rationella bedrivande. Vad angår de av vägförvaltningarna
tillämpade taxorna synas emellertid skäl tala för att självkostnadsberäkningarna
göras till föremål för en översyn i syfte att nedbringa pålägget
för administration i vad detta hänför sig till de fasta administrationskostnaderna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla att riksdagen,
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, till Bidrag till underhåll av enskilda
vägar m. m. för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag av
3 215 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
19:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Majit har (punkt
22) föreslagit riksdagen att till Byggande av enskilda vägar för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 3 200 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling föreliaft dels motionen
II: 115, vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte begära,
att det utredningsuppdrag, som genom Kungl. Majits beslut av den 11 maj
1945 givits åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt skogsstyrelsen, även
måtte omfatta utredning av de vägfrågor, som berörts i motionen, dels ock
motionen lii 140, vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit
måtte begära en snabb och allsidig utredning i frågan beträffande brobyggnader
å enskilda vägar.
Riksdagen anser att på sätt i motionen lii 115 hemställts frågan rörande ombyggnad
av vissa enskilda utfartsvägar i Övre Norrland m. m. bör utredas i
samband med den under föregående punkt omnämnda, av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och skogsstyrelsen gemensamt bedrivna utredningen. Vid
detta utredningsarbete synas även de i motionen lii 140 framförda synpunkterna
böra göras till föremål för övervägande.
Riksdagen, som i förevarande sammanhang velat framhålla angelägenheten
av att, sedan det visat sig huru automobilskattemedelsinkomsterna utveckla
sig, frågan örn en ytterligare höjning av förevarande anslag av Kungl. Majit
tages under övervägande, får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl.
Majits förslag, till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret
1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 3 200 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
20:o) Stensättning av vägar. Kungl. Majit bär (punkt 23) föreslagit
riksdagen att till Stensättning av vägar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
1 dc likalydande motionerna T: 87 och lii 152 har hemställts, att för ända -
12 Riksdagens skrivelse nr 6.
målet måtte för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag av 3 000 000
kronor.
Gatstenstillverkning för statens räkning har under senaste tioårsperiod
bedrivits i betydande omfattning. Medel för stensättning av vägar ha emellertid
icke anvisats i samma takt. De statliga stenlagren äro därför tämligen
stora; lagerbehållningen den 1 juli 1946 har beräknats till omkring 1 700 000
m2 smågatsten.
Såsom motionärerna framhållit äro för närvarande vägar å landsbygden till
en sammanlagd längd av över 200 km utbyggda och färdigställda för stensättning.
Kostnaden för stensättning av denna väglängd har beräknats till 14,o
miljoner kronor.
Riksdagen delar motionärernas uppfattning örn angelägenheten att utnyttja
de statliga stenlagren för tillgodoseende av de mest trängande behoven av
bättre vägbanor. Ur denna synpunkt har riksdagen funnit önskvärt, att medelsanvisningen
under förevarande anslag höjes utöver det av Kungl. Majit föreslagna
beloppet. Riksdagen har för sin del funnit, att anslaget för nästa budgetår
bör i riksstaten uppföras med ett belopp av 1 800 000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Majlis förslag
samt motionerna I: 87 och lii 152, till Stensättning av vägar för budgetåret
1946/41 anvisat ett reservationsanslag av 1 800 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
21:o) Byggande av broar. Kungl. Majit har (punkt 24) föreslagit riksdagen
att till Byggande av broar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 12 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Av den i propositionen lämnade redogörelsen framgår, att mycket betydande
behov av förstärknings- eller ombyggnadsarbeten i fråga örn landsvägsbroarna
föreligger. Dylika arbeten ha betecknats såsom nödvändiga för att i gällande
kungörelser angivna största hjultryck skall kunna bibehållas. Med hänsyn härtill
har riksdagen icke funnit anledning till erinran mot att medel i av departementschefen
förordad omfattning — innebärande en tredubbling av innevarande
budgetårs anslag — anvisas för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till Byggande av broar för budgetåret
1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
22:o) Byggande av bro vid Bergnäset. Med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 25) har riksdagen till Byggande av bro vid Bergnäset för
budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
23:o) Byggande av bro vid Hjulsta. I enlighet med Kungl. Majis förslag
(punkt 26) har riksdagen till Byggande av bro vid Hjulsta för budgetåret
1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 1500 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
Riksdagens skrivelse nr 6.
13
24:o) Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla
vägar och broar, lliksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till
till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) till Byggande och förbättring av vissa
för riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar för budgetåret 1946/47 anvisat
ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.
25:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Med bifall
till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) har riksdagen till Bidrag till säkerhetsanordningar
vid järnvägskorsningar för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag
av 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
26:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) har riksdagen till Bidrag till vissa
forsknings- och undersökningsarbeten för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag
av 144 400 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
27:o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Beträffande
ifrågavarande förslag (punkt 30) kommer riksdagen att framdeles meddela
sitt beslut.
28:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) har riksdagen till Bidrag till hamn- och
farledsundersökningar för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag
av 8 000 kronor.
29:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 32) har riksdagen till Bidrag till handelshamnar och
farleder för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
30:o) Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder.
Kungl. Majit har (punkt 33) föreslagit riksdagen att till Utvidgning och förbättring
av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 500 000 kronor.
I de likalydande motionerna I: 88 och II: 318 har hemställts, att riksdagen
må för budgetåret 1946/47 till förevarande ändamål anvisa ett reservationsanslag
av 1 300 000 kronor.
Under hänvisning till pågående utredning genom 1944 års fiskehamnsutredning
har departementschefen förordat, att anslagen till utvidgning och
förbättring av statens fiskehamnar och farleder samt till bidrag till byggande
och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för nästa budgetår upptagas
med oförändrade belopp.
Under krigsåren har medelsanvisningen till fiskehamnsbyggnader m. m.
endast medgivit utförande i begränsad omfattning av underhålls- och förbättringsarbeten
vid redan befintliga hamnar samt av sådana smärre nybyggnadsföretag,
vilka inom kort tid kunnat komma till avsedd nytta. Ett åter
-
14
Riksdagens skrivelse nr 6.
hållet behov av byggnadsåtgärder torde med hänsyn härtill föreligga. Riksdagen
delar emellertid departementschefens uppfattning, att statsverket i avvaktan
å resultatet av 1944 års fiskehamnsutredning icke bör binda sig för
mera betydande investeringar till nya ändamål på ifrågavarande område.
Däremot synes det riksdagen icke möta betänkligheter att så utmäta medelsanvisningen
för nästa budgetår, att redan påbörjade arbeten skola kunna under
budgetåret fortsättas. Av de i ämnet väckta motionerna framgår, att för slutförande
av dylika arbeten inemot l,o miljon kronor erfordras beträffande de
statliga fiskehamnarna. Riksdagen har i anslutning till de motionsvis framställda
yrkandena beslutat, att för möjliggörande av fortsatta arbeten på de
statliga fiskehamnarna höja nu förevarande anslag med 0,5 miljon kronor till
1,0 miljon kronor.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna 1:88 och 11:318, till Utvidgning
och förbättring av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret
1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 1000 000 kronor.
31 :o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. Med bifall
till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34) har riksdagen till Underhåll och drift
av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag
av 110 000 kronor.
32:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35) har riksdagen till
Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret
1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 500 000 kronor.
33:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36) har riksdagen till Bidrag till
byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1946/47
anvisat ett reservationsanslag av 300 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
34:o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.
Maj:t har (punkt 37) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anläggningar för
vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 2 000 000 kronor.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft dels de likalydande
motionerna I: 129 och II: 151, dels de likalydande motionerna I: 203
och II: 320, dels ock motionen II: 94, i vilka motioner hemställts, att riksdagen
måtte för budgetåret 1946/47 till bidrag till anläggningar för vattenförsörjning
och avlopp anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor.
Såsom departementschefen framhållit föreligger ett mycket stort behov
av att genomföra företag avseende vatten- och avloppsanläggningar. För den
bebyggelse, för vilken statsbidrag till anläggningsarbeten av angivet slag en
-
15
Riksdagens skrivelse nr 6.
ligt gällande kungörelse i ämnet kan utgå av under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förvaltning stående medel, ha anläggningskostnaderna uppskattats
till minst l,o miljard kronor. Mot bakgrunden härav ter sig den av departementschefen
förordade medelsanvisningen under förevarande anslag onekligen
mycket blygsam. Av styrelsens uttalanden framgår, att de anläggningskostnader,
vartill statsbidrag under ett och samma budgetår kan med ledning av
hittillsvarande verksamhet på området förväntas komma att sökas, beräknas
uppgå till belopp ej understigande 20,o miljoner kronor. Departementschefen
har framhållit som önskvärt, att anläggningsverksamheten i vad avser vattenförsörjning
och avlopp ökas och att, i den mån statens ekonomiska medverkan
härtill är erforderlig, statsbidragsmedel i större omfattning än hittills ställas
till förfogande. Riksdagen delar denna uppfattning. Enligt riksdagens mening
föreligger skäl att, såsom i de i ämnet väckta motionerna hemställts, höja nu
ifrågavarande anslag, för innevarande budgetår uppfört med l,o miljon kronor,
i större utsträckning än Kungl. Majit föreslagit. Riksdagen har för sin del
funnit, att anslaget för nästa budgetår bör upptagas med ett till 4,o miljoner
ökat belopp.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i
anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna I: 129 och II: 151, I: 203
och II: 320 samt II: 94, motionerna I: 129 och II: 151 i vad de avse anslagsberäkningen,
till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för
budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor.
Vägtrafikväsendet.
35:o) Besiktning av motorfordon. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 38) har riksdagen till Besiktning av motorfordon för budgetåret 1946/47
anvisat ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.
36:o) Registrering av motorfordon. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 39) har riksdagen till Registrering av motorfordon för budgetåret
1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 1 000 kronor.
37:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. Kungl. Majit har (punkt
40) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa kommunikationsändamål för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot beräkningen av ifrågavarande
anslag för nästa budgetår eller mot vad departementschefen förordat
i fråga om anslagets användning.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till Bidrag till vissa kommunikationsändamål
för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 150 000
kronor.
38:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 41)
framlagt förslag till avlöningsstat för statens biltrafiknämnd, att tillämpas
16
Riksdagens skrivelse nr 6.
tills vidare från och med budgetåret 1946/47, samt hemställt om anvisande
under nämndens avlöningsanslag av 74 700 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Vad departementschefen anfört rörande vidtagande av ändringar i nämndens
instruktion och i förordningen angående yrkesmässig biltrafik har icke
givit riksdagen anledning till erinran. Icke heller har riksdagen något att
erinra mot departementschefens förslag nied avseende å biltrafiknämndens
personalfrågor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag
dels godkänt följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat. Kronor
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj t
förslagsvis .................................... 29 800
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ............... 39 600
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................................................... 5 300
Summa kronor 74 700;
dels och till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret 1946/47
anvisat ett förslagsanslag av 74 700 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
39:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 42) har riksdagen till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 19 500 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
40:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43) har riksdagen till Bidrag
till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1946/47
anvisat ett anslag av 80 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
41 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten
i allmänhet: Avlöningar, Undervisning, Undersökningar inom hydrologiska
byrån, Observatörer, Telegramkostnader m. m., Underhåll av stationer
m. m. samt Övriga omkostnader. Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Särskilda undersökningar, Geofysiska undersökningar i
Riksgränsen, Väderlekstjänst för luftfarten samt Aerologiska stationer.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Bidrag till seismologiska
och magnetiska iakttagelser i Abisko. Beträffande ifrågavarande
anslag (punkterna 44—54) kommer riksdagen att framdeles meddela sina
beslut.
Riksdagens skrivelse nr 6.
17
Byggnads väsendet.
42:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 55)
föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning
och avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, avlöningsstaten
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47, dels ock till Byggnadsstyrelsen:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
912 800 kronor.
Med hänsyn till byggnadsstyrelsens alltjämt ökade arbetsuppgifter har
riksdagen icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen
förordade personalförstärkningen, önskvärdheten att för styrelsens del erhålla
väl kvalificerad personal motiverar vidare enligt riksdagens mening
föreslagen förbättrad löneställning i vissa befattningar. Kungl. Maj:ts förslag
i övrigt har icke heller givit riksdagen anledning till erinran.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj.ts
förslag,
dels fastställt följande personalförteckning för byggnadsstyrelsen:
Personalförteckning.
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet
Befattning |
Lönegrad |
Tjänstemän å ordinarie stat. |
|
1 generaldirektör ................................................. |
........ C 12 |
1 byggnadschef ................................................... |
........ C 8 |
4 byggnadsråd.................................................... |
........ A 30 |
1 byråchef ........................................................ |
........ A 30 |
4 byrådirektörer.................................................. |
........ A 28 |
5 intendenter....................................................... |
........ A 26 |
1 byråingenjör..................................................... |
........ A 24 |
3 förste byråsekreterare ......................................... |
........ A 24 |
1 kamrerare ...................................................... |
........ A 24 |
1 assistent ........................................................ |
........ A 22 |
4 assistenter ...................................................... |
........ A 21 |
5 byggnadskontrollör.......................................... |
........ A 21 |
1 byråsekreterare ................................................ |
........ A 21 |
1 bokhållare ...................................................... |
........ A 17 |
1 kansliskrivare .................................................. |
........ A 11 |
1 kontorist........................................................ |
........ A 9 |
1 förste expeditionsvakt.......................................... |
........ A 7 |
4 kanslibiträden .................................................. |
........ A 7 |
3 expeditionsvakter .............................................. |
........ A 5 |
10 kontorsbiträden................................................ |
........ A 4 |
2 skrivbiträden.................................................... |
........ A 2 |
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 14 sami. Nr 6. |
886 46 2 |
18 Riksdagens skrivelse nr 6.
Befattning Lönegrad
Tjänsteman å övergångsstat.
1 kansliskrivare .......................................................... Ali
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.
1 intendent................................................................ Eo 26
3 byråarkitekter .......................................................... Eo 24
1 byråingenjör............................................................ Eo 24
6 biträdande arkitekter.................................................. Eo 21
1 byggnadskontrollant.................................................... Eo 21
1 byråsekreterare ........................................................ Eo 21
Anm. Den å ordinarie stat upptagna kontoristtjansten skall hållas obesatt, så länge
den å övergångsstat uppförda kansliskrivaren kvarstår i tjänst.
Statens bränslekontrollerande verksamhet.
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.
1 byråchef ................................................................ Eo 30
1 inspektör................................................................ Eo 26
1 byråingenjör............................................................ Eo 21
Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.
Tjänstemän å ordinarie stat.
2 maskinister av lia klass .............................................. A 10
4 värmeledningsskötare, tillika reparatörer, av baklass.............. A 8
Av byggnadsmedel avlönad personal å byggnadsstyrelsens byggnadsbyråExtra
ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.
5 förste byråingenjörer .................................................. Eo 27
8 byråingenjörer (byråarkitekter) ..................................... Eo 24
1 kostnadsberäknare .................................................... Eo 24
1 ledningskontrollant .................................................... Eo 24
7 byråingenjörer.......................................................... Eo 21
1 kostnadsberäknare .................................................... Eo 21
1 revisor och bokhållare ................................................ Eo 21;
dels godkänt följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.................... 412 300
2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit.................................... 1200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.............................. 254 500
4. Börligt tillägg, förslagsvis ............................................ 98 000
Säger kronor 766 000
Riksdagens skrivelse nr 6.
19
Statens bränslekontrollerande verksamhet
1.
Avlöningar till icke-ordinarie personal.............................. 72 000
2. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................
Säger kronor
Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ..................
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal..............................
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................
Säger kronor 64 000
Summa kronor 912 800;
dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisat
ett förslagsanslag av 912 800 kronor.
82 800
25 200
30 500
8 300
43:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 56) har riksdagen till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 119 900 kronor.
44:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt
57) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad
personalförteckning och avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, avlöningsstaten
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47, dels
ock till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 1 138 500 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär utökning av länsarkitektsorganisationen med
tio nya biträdande länsarkitektstjänster i lönegrad Eo 24. Då behovet av de
nya tjänsterna får anses styrkt har riksdagen icke funnit något vara att erinra
mot att tjänsterna uppföras å personalförteckningen.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag,
dels godkänt följande personalförteckning för länsarkitektsorganisationen:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
24 länsarkitekter.......................................................... C 5
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.
20 biträdande länsarkitekter ............................................ Eo 24
26 assistenter ............................................................ Eo21;
dels godkänt följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
20
Riksdagens skrivelse nr 6.
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.................. 291600
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............................ 446 200
3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis.................... 300 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......................................... 100 700
Summa kronor 1 138 500;
dels ock till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret 1946/47
anvisat ett förslagsanslag av 1 138 500 kronor.
45:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. Med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 58) har riksdagen till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 136 000 kronor.
46:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59) har riksdagen till Utredningar rörande
tillämnade byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.
Tekniska institut.
47:o) Statens väginstitut. Kungl. Majit har (punkt 60) föreslagit riksdagen
att dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning
och stat för statens väginstitut, staten att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1946/47, dels ock till Statens väginstitut för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 300 800 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Personalorganisationen vid statens väginstitut var föremål för prövning vid
1945 års riksdag. Det då framlagda förslaget syftade till att giva institutet en
fastare inre organisation. Förslaget kunde emellertid av olika skäl icke avse
en mera slutgiltig lösning av organisationsfrågorna. Departementschefen har
nu funnit förutsättningar föreligga för en mera definitiv prövning av personalfrågorna.
Vad departementschefen därutinnan förordat — uppfattning av
institutets överingenjör och chef från lönegraden C 6 till lönegraden C 8,
överförande på ordinarie stat i lönegraden A 29 av de tre avdelningscheferna
samt uppfattning av laboratorsbefattningen på geologiska avdelningen från
lönegrad A 24 till lönegrad A 26 — har riksdagen ansett sig böra bifalla.
Kungl. Majits förslag i övrigt har icke heller givit riksdagen anledning till
erinran.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits
förslag,
dels godkänt följande personalförteckning för statens väginstitut:
Riksdagens skrivelse nr 6. |
21 |
Personalförteckning. |
|
Befattning |
Lönegrad |
Tjänstemän å ordinarie stat. |
|
1 överingenjör och chef................................. |
.................. O 8 |
3 avdelningschefer ...................................... |
.................. A 29 |
1 laboratoriechef ........................................ |
.................. A 26 |
1 väggeolog.............................................. |
.................. A 26 |
1 förste avdelningsingenjör ............................ |
.................. A 24 |
1 förste verkmästare.................................... |
.................. A15 |
1 kontorsbiträde ........................................ |
.................. A 4 |
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20- |
|
1 förste avdelningsingenjör ............................ |
.................. Eo 24 |
2 avdelningsingenjörer ................................ |
.................. Eo 21 |
1 biträdande geolog ..................................... |
.................. Eo 21; |
dels godkänt följande stat för statens väginstitut, att tillämpas tills vidare |
|
från och med budgetåret 1946/47: |
|
Stat. |
|
Avlöningar. |
Kronor |
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . |
................. 89 200 |
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........... |
................. 71900 |
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ......................... |
................. 22 900 |
4. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis..... |
................. 42 600 |
Säger kronor 226 600 |
|
Omkostnader. |
|
1. Sjukvård m. m., förslagsvis ......................... |
................. 500 |
2. Reseersättningar, förslagsvis......................... |
................. 8 500 |
3. Expenser, förslagsvis .............................. |
................. 34 800 |
4. Publikationstryck ................................... |
................. 6 000 |
5. Övriga utgifter, förslagsvis ........................ |
................. 40 500 |
Säger kronor 90 300 |
Summa kronor 316 900
Särskilda uppbördsmedel.
1. Ersättningar för materialkontroll m. m............................. 10100
2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m......................... 6 000
Säger kronor 16 100
Nettoutgift kronor 300 800;
dels ock till Statens väginstitut för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag
av 300 800 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
22
Riksdagens skrivelse nr 6.
48:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt
61) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för statens geotekniska institut, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1946/47, dels ock till Statens geotekniska institut: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 211 400 kronor.
Riksdagen får erinra, att förslag örn överförande av järnvägsstyrelsens geotekniska
avdelning till statens geotekniska institut berördes i 1943 års proposition
örn institutets inrättande men att riksdagen vid behandlingen av propositionen
uttalade sin tvekan örn lämpligheten av detta förslag. Riksdagen delar
departementschefens uppfattning att med hänsyn till föreliggande stridiga
uppfattningar rörande ändamålsenligheten av en överflyttning en dylik i nuvarande
läge icke bör komma till stånd.
Vad departementschefen förordat i fråga örn institutets personalorganisasition
har bifallits av riksdagen.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels godkänt följande avlöningsstat för statens geotekniska institut, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis .................... 13 200
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............................ 100 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................................... 17 200
4. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis ...................... 81 000
Summa kronor 211400;
dels ock till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret 1946/47
anvisat ett förslagsanslag av 211400 kronor.
49:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. Med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 62) har riksdagen till Statens geotekniska institut: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 91 200 kronor.
50:o) Statens geotekniska institut: Utrustning. Med bifall till Kungl.
Majlis förslag (punkt 63) har riksdagen till Statens geotekniska institut: Utrustning
för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 30 000
kronor.
Brandväsendet.
5l:o) Statens brandinspektion: Avlöningar. Med bifall till Kungl. Majis
förslag (punkt 64) har riksdagen till Statens brandinspektion: Avlöningar för
budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 103 000 kronor.
23
Riksdagens skrivelse nr 6.
52:o) Statens brandinspektion: Omkostnader. Med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 65) har riksdagen till Statens brandinspelction: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 57 500 kronor.
53:o) Statens brandskola: Avlöningar. Då riksdagen icke funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66), har riksdagen
dels godkänt följande avlöningsstat för statens brandskola, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis ...................... 12 600
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis.................. 59 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................................. 3 000
Summa kronor 75 000;
dels ock till Statens brandskola: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisat
ett förslagsanslag av 75 000 kronor.
54:o) Statens brandskola: Omkostnader. Med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 67) har riksdagen till Statens brandskola: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 47 400 kronor.
55:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 68) har riksdagen till Bidrag till svenska brandskyddsföreningen
för budgetåret 1946/47 anvisat ett anslag av 2 000 kronor.
56:o) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69), har riksdagen till Bidrag till svenska brandkårernas
riksförbund för budgetåret 1946/47 anvisat ett anslag av 5 000
kronor.
57:o) Bidrag till förebyggande och släckning av brand. Med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70) har riksdagen till Bidrag till förebyggande
och släckning av brand för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av
295 000 kronor.
58:o) Bidrag till kommuner för inköp av motorbrandsprutor. Kungl.
Maj:t har (punkt 71) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommuner för
inköp av motorbrandsprutor för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 270 000 kronor.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft de likalydande
motionerna I: 131 och II: 230, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta på
sätt som civilförsvarsstyrelsen föreslagit och för nästa budgetår anvisa medel
för anskaffande av 152 brandbilar för en beräknad kostnad av omkring 21 000
24
Riksdagens skrivelse nr 6.
kronor per bil med tillsammans 3 192 000 kronor, varav sedermera 2 128 000
kronor komme att återgå till statsverket.
Riksdagen har bifallit Kungl. Maj:ts förslag om anvisande för nästa budgetår
av ett anslag av 270 000 kronor till bidrag till kommuner för inköp av
motorbrandsprutor.
1 motionerna I: 131 oell II: 230 har i anslutning till ett av civilförsvarsstvrelsen
framlagt förslag hemställts örn anvisande av medel för anskaffande av
brandbilar till kommuner. Riksdagen har icke ansett sig böra i nuvarande
läge bifalla förslaget, vilket avstyrkts av statskontoret och icke heller upp
tagits av departementschefen. Riksdagen har emellertid funnit skäl föreligga,
att frågan örn användande av brandbilar för ordnande av kommunernas brandförsvar
göres till föremål för närmare övervägande. Därvid bör enligt riksdagens
mening i första hand undersökas, i vad mån den hittills anskaffade
brandmaterielen kunnat nyttiggöras samt vilka behov av ytterligare materiel
anskaffning som kunna föreligga. Örn undersökningen skulle föranleda därtill
bör enligt riksdagens mening även tagas under förnyad prövning örn och
i vilken utsträckning staten bör lämna sin medverkan till en sådan anskaffning.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen till
Bidrag till kommuner för inköp av motorbrandsprutor för budgetåret 1946/47
anvisat ett reservationsanslag av 270 000 kronor.
^ 59:o) Bidrag till kommuner för inköp av brandslang. Med bifall till
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 72) har riksdagen till Bidrag till kommuner för
inköp av brandslang för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag av
380 000 kronor.
60:o) Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar. Kungl.
Majit har (punkt 73) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommuner för
anläggande av branddammar för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft de likalydande
motionerna I: 130 och II: 229, vari hemställts, att riksdagen måtte till bidrag
till kommuner för anläggande av branddammar för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 400 000 kronor.
Riksdagen finner anläggandet av branddammar vara en angelägenhet av stor
betydelse för brandförsvaret. Såsom civilförsvarsstyrelsen framhållit föree^t
mycket stort behov av dylika dammar; kostnaderna för skapande av
de vattenreserver som erfordras för att vattenbehovet för eldsläckningsändamål
skulle kunna anses tillgodosett på ett tillfredsställande sätt kunna enligt
styrelsen uppskattas till 20 miljoner kronor. Mot bakgrunden härav och under
hänsynstagande jämväl till det förhållandet, att de för ändamålet för budgetåret
1944/45 anvisade anslagsmedlen, 400 000 kronor, till största delen överförts
till budgetutjämningsfonden, har riksdagen funnit önskvärt, att medel i större
omfattning än Kungl. Maj:t föreslagit för nästa budgetår stå till förfogande
25
Riksdagens skrivelse nr 6.
för ifrågavarande ändamål. Riksdagen har därvid icke förbisett, att anläggande
av branddammar förutsatts kunna komma till stånd såsom beredskapsarbeten.
Enligt riksdagens mening bör emellertid medel å den ordinarie
budgeten anvisas i sådan omfattning, att angelägna byggnadsföretag kunna
komma till utförande utan att därvid hänsyn behöver tagas till de för anlitande
av beredskapsmedel gällande förutsättningarna. Riksdagen har därför
ansett sig böra bifalla i motionerna I: 130 och II: 229 föreslagen ökning av
förevarande anslag till ett belopp av 400 000 kronor.
Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionerna 1:130 och 11:229,
till Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar för budgetåret
1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 400 000 kronor.
61:o) Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer. Kungl.
Maj:t har (punkt 74) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommuner för
uppförande av brandstationer för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.
På av departementschefen anförda skäl har riksdagen funnit sig böra bifalla
Kungl. Maj:ts förslag örn en ökad medelsanvisning under förevarande
anslag.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till Bidrag till kommuner för
uppförande av brandstationer för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.
Diverse.
62:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 75 och 76) har
riksdagen såsom förslagsanslag för budgetåret 1946/47 anvisat dels till Ersättning
till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond
196 000 kronor, dels ock till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond 722 000 kronor.
63:o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna
lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. Med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 77) har riksdagen till Ersättning till statens järnvägar
för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa
resor för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 5 000 kronor.
64:o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.
Kungl. Majit har (punkt 78) föreslagit riksdagen att till Ersättning till postverket
för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 18 000 000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 14 sami. Nr 6.
88G 40 3
26
Riksdagens skrivelse nr 6.
Beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag, som skett under
hänsynstagande till en väntad successiv minskning av kristidsorganens och
kristidsnämndernas verksamhet, har icke givit riksdagen anledning till erinran.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag, till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för
budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 18 000 000 kronor.
65:o) Ersättning till postverket för bestyret med statsskatteuppbörden.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79) har riksdagen till Ersättning
till postverket för bestyret med statsskatteuppbörden för budgetåret 1946/47
anvisat ett förslagsanslag av 1 600 000 kronor.
66:o) Ersättning till postverket för befordran av enskildas försändelser
i ransoneringsärenden. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80) har
riksdagen till Ersättning till postverket för befordran av enskildas försändelser
i ransoneringsärenden för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag
av 1 500 000 kronor.
67:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 81) har riksdagen till Försvarsberedskap vid statens
järnvägar för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 200 000
kronor.
68:o) Extra besiktningar av luftfartyg m. m. Med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 82) har riksdagen till Extra besiktningar av luftfartyg
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 3 500 kronor.
69:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. Med bifall
till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83) har riksdagen till Bidrag till vissa
internationella sammanslutningar m. m. för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.
70:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med bifall till
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 84) har riksdagen till Kommittéer och utredningar
genom sakkunniga för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag
av 250 000 kronor.
71:o) Planering av allmänna arbeten. Med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 85) har riksdagen till Planering av allmänna arbeten för budgetåret
1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor.
72:o) Extra utgifter. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 86 och 87) har riksdagen för
budgetåret 1946/47 anvisat dels till Extra utgifter ett reservationsanslag av
40 000 kronor, dels ock till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
ett förslagsanslag av 2 200 kronor.
27
Riksdagens skrivelse nr 6.
73:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. Kristillägg.
Provisoriskt lönetillägg. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
88—90) har riksdagen för budgetåret 1946/47 såsom förslagsanslag anvisat
dels till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst 10 600 kronor,
dels till Kristillägg 1 700 000 kronor, dels ock till Provisoriskt lönetillägg
1 000 000 kronor.
Stockholm den 3 maj 1946.
Med undersåtlig vördnad.