14
Riksdagens skrivelse nr 451—452.
de ifrågasatta lönetilläggen graderas såsom familjelön. I den mån lönetillägg
medgivas, böra dessa enligt riksdagens mening utgå med lika belopp utan avseende
å försörjningsbörda samt med högst det belopp, som föreslagits av de
inom arbetsmarknadskommissionen tillsatta särskilda sakkunniga.
Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn vattenavledningsföretaget Lyckebyån samt
företagarföreningar inom vissa län bifallas av riksdagen.
Ej heller ha Kungl. Maj:ts beräkningar av medelsbehovet givit riksdagen
anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret 1946/47 under femte
huvudtiteln anvisat dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlö
ningar
ett förslagsanslag av 2 650 000 kronor, dels till Statens arbetsmarknadskommission
m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag av 850 000 kronor, dels
till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstaltema: Avlöningar ett
förslagsanslag av 9 500 000 kronor, dels till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna:
Omkostnader ett förslagsanslag av 3 300 000 kronor,
dels till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ett reservationsanslag
av 22 000 000 kronor, dels ock till Kostnader för överflyttning av arbetskraft
ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor.
Stockholm den 29 juni 1946.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 452.
Godkänd av första kammaren den 29 jim! 1946.
Godkänd av andra kammaren den 29 juni 1946.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioneri
angående framläggande för riksdagen av förslag till anläggande
av en storflygplats invid Stockholm m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 205.)
Till Konungen.
I de likalydande motionerna 1:123 och 11:232 har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att förslag till anläggande
av en storflygplats invid Stockholm snarast måtte föreläggas årets riksdag.
Vidare här i de likalydande motionerna 1:124 och 11:231 hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit snarast
ville för riksdagen framlägga förslag örn anläggande av en storflygplats.
I årets statsverksproposition har chefen för kommunikationsdepartementet
vid anmälan av ärendena angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret
1946/47 under luftfartsfonden framhållit, att han icke vore beredd att utan
ytterligare utredning taga ställning till det av 1944 års flygplatsutredning
framlagda förslaget örn anläggande av en storflygplats. Då frågan om en yt
-
Riksdagens skrivelse nr 452.
15
terligare utbyggnad av Bromma flygplats ägde ett visst samband med storflygplatsfrågan,
borde enligt departementschefens uppfattning jämväl avgörandet
av denna fråga tills vidare anstå.
Motionärerna ha, under framhållande av det betänkliga i ett ytterligare
dröjsmål i frågan örn anläggandet av ett storflygfält, hemställt att riksdagen
måtte besluta i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att förslag i ämnet måtte
föreläggas årets riksdag.
Såsom motionärerna framhållit uttalade sig 1944 års flygplatsutredning redan
1944 för byggande av en storflygplats i Stockholms närhet. Så gott som
alla av frågan berörda myndigheter, institutioner och företag tillstyrkte i
princip detta förslag. Sedermera har förslag framlagts örn förläggande av
flygplatsen invid Halmsjön omkring fyra mil norr örn Stockholm. Enligt vad
riksdagen erfarit synas de sakkunniga myndigheterna vara eniga örn att den
föreslagna förläggningen är ur olika synpunkter godtagbar. Kostnaden för
projektets realiserande har uppskattats till omkring 80 miljoner kronor i ett
första utbyggnadsskede, med möjlighet till ytterligare utbyggnad för en kostnad
av omkring åtta miljoner kronor.
Riksdagen anser det sålunda vara konstaterat, att byggandet av ett storflygfält
i Stockholms närhet är tekniskt möjligt. Det är emellertid uppenbart att
med projektet förenade kostnader äro så betydande, att ingående överväganden
måste föregå beslut örn dess realiserande. Härutinnan vill riksdagen i förevarande
sammanhang framhålla följande.
Inom landet finnas för närvarande tre flygplatser — vid Bromma, Bulltofta
och Torslanda — som kunna betjäna flygtrafik av kontinentala mått.
Samtliga dessa flygplatser ha emellertid omvittnats vara i behov av utvidgningar
för att möta numera förefintliga eller inom en nära framtid väntade
krav i fråga om omfattning och service. För interkontinental flygtrafik avsedda
plan kunna för närvarande beredas någorlunda tillfredsställande landningsmöjligheter
vid Bromma, dock endast å en bana. Det har därför varit
nödvändigt att såsom komplement till Bromma för att bereda landningsmöjligheter
i vissa väderlekssituationer förlänga och hårdgöra vissa bansträckor
vid den militära flygplatsen i Uppsala och den civila flygplatsen NorrköpingKungsängen.
Efter en ytterligare utveckling mot större flygplan av t. ex.
den typ Sila enligt uppgift kontrakterat lärer emellertid Sverige med nuvarande
flygplatser bliva urståndsatt att i full utsträckning upprätthålla internationella
trafikförbindelser.
En utveckling mot användandet inom den interkontinentala lufttrafiken av
tyngre plan med stor lastkapacitet synes vara förestående. Därest icke Sverige
utbygger sin flygplatsorganisation så att densamma ger möjlighet att
mottaga dylika plan, lärer en isolering i kommunikationshänseende vara ofrånkomlig.
Detta synes riksdagen vara så mycket mer betänkligt som geografiska
förutsättningar torde föreligga för att Sverige skall kunna ifrågakomma såsom
en knutpunkt eller åtminstone en genomfartsstation för den interkontinentala
lufttrafiken. En viss strävan torde hava förmärkts från andra
nordeuropeiska länders sida att söka skapa förutsättningar för att draga till
sig denna trafik. Ett uppskjutande av ställningstagandet till frågan örn en
flygplats av interkontinentala mått synes riksdagen för vårt land innebära
vittgående och måhända oreparabla konsekvenser. Riksdagen delar motionärernas
uppfattning att ifrågavarande spörsmål snarast miijligt bör bli föremål
för statsmakternas prövning.
16
Riksdagens skrivelse nr 452.
Riksdagen anser att ett eventuellt storflygfält bör förläggas till Stockholms
närhet. En storflygplats i Stockholms närhet torde, såsom förut antytts, i viss
mån reducera behoven av kompletterande utbyggnader av Bromma flygplats.
Tillkomsten av storflygplatsen löser emellertid icke problemen vid Bulltofta
och Torslanda. Inom flygplatsutredningen pågå för närvarande undersökningar
rörande erforderliga åtgärder för att tillskapa tillfredsställande flygplatser
för södra och västra Sverige. Det torde vara att förvänta, att krav
komma att resas på avsevärda investeringar i syfte att ordna dessa landsändars
inhemska och kontinentala flygförbindelser. Det är uppenbart, att, när
det gäller att fatta ståndpunkt till frågan örn utbyggande av en storflygplats,
dessa spörsmål icke kunna lämnas åsido. De statsfinansiella ach trafikekonomiska
förutsättningarna för byggandet av en storflygplats böra sålunda enligt
riksdagens mening icke bedömas med bortseende från kostnaderna för ett ändamålsenligt
ordnande av övriga större flygplatser. För närvarande tillgängligt
material synes icke giva möjlighet att överblicka det föreliggande problemet
från denna utgångspunkt.
Enligt vad riksdagen inhämtat har chefen för kommunikationsdepartementet
med stöd av Kungl. Marits den 17 maj 1946 givna bemyndigande tillkallat
särskilda sakkunniga för att inom departementet verkställa granskning av vissa
driftskalkyler för Bromma flygplats och planerad flygplats för Stockholm,
som framlagts av luftfartsstyrelsen.
Enligt riksdagens mening skulle det vara värdefullt örn resultatet av berörda
utredning möjliggjorde en överblick över de trafikekonomiska förutsättningarna
för ifrågasatt utbyggnad även av övriga flygplatser.
Chefen för kommunikationsdepartementet har vid anmälan av frågan örn
tillkallandet av granskningsmännen framhållit såsom önskvärt, att det uppdraget
omfattande granskningsarbetet bedrives med sådan skyndsamhet, att eventuellt
förslag om storflygplatsens anläggande kan i god tid nästkommande höst
föreläggas riksdagen.
Riksdagen delar departementschefens uppfattning örn önskvärdheten av en
snabb utredning och vill i anslutning härtill giva uttryck åt sin uppfattning
att statsmakterna snarast möjligt synas böra taga ställning till frågan om
utbyggandet av ett storflygfält. Därvid bör givetvis även hänsyn tagas till det
statsfinansiella läget samt tillgången på arbetskraft och materiel.
Stockholm den 29 juni 1946.
Med undersåtlig vördnad.
Norrköping 1946. Östergötlands Dagblads Tryckeri.