Riksdagens skrivelse nr 366.
1
Nr 366.
Godkänd av första kammaren den 27 juni 1946.
Godkänd av andra kammaren den 27 juni 1946.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående anslag för budgetåret 1946/47
till folkskoleseminarierna m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 209.)
Till Konungen.
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna
135 och 164 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1946) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den
proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret
1946/47
dels till Arvoden åt lärarkandidater under pro vårstjänstgöring ett förslagsanslag
av 290 000 kronor;
dels till Folkskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 3 500 000
kronor;
dels till Folkskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 500 000
kronor;
dels till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 100 000 kronor;
dels ock till Folkskoleseminarierna: Utrustning ett reservationsanslag av
150 000 kronor.
Vidare har Kungl. Maj:t under kapitalbudgeten, bilaga 7, föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, beräkna för budgetåret
1946/47
dels till Utbyggnad av folkskoleseminarierna ett investeringsanslag av
2 000 000 kronor;
Bihang till rilcsdagens protokoll IDIG. lif sami. Nr 366.
1
2 Riksdagens skrivelse nr 366.
dels ock till Utbyggnad av småskoleseminarierna ett investeringsanslag
av 1 300 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 242, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
12 april 1946, föreslagit riksdagen att
1. besluta, att folkskoleseminarieorganisationen skall utvidgas på sätt
departementschefen förordat;
2. godkänna av departementschefen angiven personalförteckning för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47;
3. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;
4. till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 3 518 000 kronor;
5. till Folkskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 473 000 kronor;
6. till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 115 000 kronor;
7. till Folkskoleseminarierna: Utrustning för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av 240 000 kronor;
8. till Arvoden åt lärarkandidater under pro vårstjänstgöring för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 320 000 kronor;
9. till Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Härnösand
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 700 000
kronor;
10. till Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i
Landskrona för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 717 000
kronor;
11. till Om- och nybyggnadsarbeten för småskoleseminariet i Haparanda
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 95 000 kronor;
12. till Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i
Strängnäs för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 60 000
kronor;
13. till Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Växjö
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 140 000 kronor;
14. till Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 1 709 000 kronor.
I. Folkskoleseminariernas organisation budgetåret 1946/47.
I syfte att så snabbt som möjligt minska den akuta lärarbristen vid folkskolorna
ha enligt beslut av 1945 års höstriksdag vårterminen 1946 å en
provisorisk studentlinje vid folkskoleseminarierna intagits 14 klassavdelningar
med sammanlagt 392 elever, vilka komma att utexamineras hösten
3
Riksdagens skrivelse nr 366.
1947. Genom denna åtgärd torde bristen på folkskollärare, vilken enligt
1945 års seminariesakkunnigas beräkningar eljest läsåret 1947/48 skulle
uppgått till i runt tal 630 lärare, sagda år komma att nedbringas till omkring
230 lärare. Vid sidan av ovannämnda provisoriska utbildning måste
emellertid — såsom departementschefen erinrat — särskilda åtgärder vidtagas
för en utvidgning av själva seminarieorganisationen för att säkerställa
det på längre sikt beräknade behovet av folkskollärare. Departementschefen
har framhållit, att på grund av frågans stora omfattning de
sakkunniga icke varit i tillfälle att redan nu framlägga slutligt förslag till
organisation av seminarierna, avseende hela den tid som den pågående
utvidgningen av seminarieverksamheten kunde väntas räcka, varför riksdagen
nu endast hade att taga ställning till frågan om elevintagningen vid
folkskoleseminarierna under år 1946 och de organisatoriska åtgärder, som
därav föranleddes.
Enligt de sakkunnigas av departementschefen tillstyrkta förslag skulle
nästa läsår intagas sammanlagt 38 klassavdelningar med 1 064 elever, därav
588 på den 2-åriga och 476 på den 4-åriga linjen. Klassavdelningarna skulle
fördela sig med 11 % manliga och 9 % kvinnliga på 2-årig linje samt 10 %
manliga och 6Va kvinnliga på 4-årig linje. Riksdagen ansluter sig till vad
sålunda föreslagits och utgår härvid ifrån, att Kungl. Majit alltjämt har sin
uppmärksamhet riktad på frågan örn den lämpliga proportionen mellan
manliga och kvinnliga elever vid seminarierna.
I likhet med departementschefen finner riksdagen lämpligt, att de provisoriska
seminarierna förläggas till Gävle, Hälsingborg och Stockholm, och
har icke funnit något att invända mot vad departementschefen förordat
med avseende å lösningen av lokalfrågorna för dessa seminarier. Vad beträffar
det av departementschefen framlagda byggnadsförslaget i övrigt
kommer riksdagen att i det följande upptaga denna fråga till behandling.
Den i fjol beslutade och nu ytterligare föreslagna utvidgningen av seminarieorganisationen
kräver inrättandet av ett flertal nya tjänster. Emot de
av departementschefen med anledning härav förordade personalförändringarna
har riksdagen icke funnit anledning till erinran.
Seminariebibliotekariernas arvoden skola enligt nu gällande grunder i
princip utgå med 1 080 kronor vid dubbelseminarium och med 600 kronor
vid enkelseminarium. Skolöverstyrelsen äger dock att med hänsyn till i
varje särskilt fall föreliggande omständigheter företaga jämkningar av
nämnda arvodesbelopp. Sådana jämkningar ha också för närvarande vidtagits
vid sex av de tio seminarierna. De sakkunniga ha föreslagit en väsentlig
höjning av ifrågavarande arvoden och förordat, att delposten till
seminariebibliotekarier skulle för nästa budgetår uppföras med 27 000 kronor,
innebärande en anslagshöjning med 17 000 kronor. Departementschefen
har icke funnit anledning föreligga att införa nya grunder för ifrågavarande
ersättning, men framhållit, att vid avvägning av arvodena hänsyn borde
4
Riksdagens skrivelse nr 366.
tagas icke blott till det merarbete, som den utvidgade seminarieorganisationen
komme att medföra, utan även därtill, att seminariebibliotekariernas
uppgifter och arbete i och för sig torde motivera en något högre ersättning
än den, som för närvarande kunde utgå. I sådant syfte har departementschefen
föreslagit, att omförmälda delpost uppföres med 18 000 kronor eller
ett belopp som med 8 000 kronor överstiger det nuvarande. Enligt riksdagens
mening saknas anledning att nu frångå den hittills tillämpade principiella
anordningen i fråga örn bibliotekariearvodenas bestämmande. Skulle
emellertid en generell höjning av arvodena befinnas motiverad anser riksdagen
i överensstämmelse med den uppfattning, varåt allmänna lönenämnden
givit uttryck, att denna fråga bör prövas i samband med motsvarande
spörsmål vid de allmänna läroverken. På grund av vad sålunda anförts
bifaller riksdagen Kungl. Maj:ts förslag på förevarande punkt.
Riksdagen är ense med departementschefen örn att behov föreligger beträffande
förstärkning av biträdeshjälpen å rektorsexpeditionerna och bifaller
vad departementschefen i sådant avseende förordat.
Vad departementschefen i övrigt under förevarande avsnitt anfört och
föreslagit har icke givit riksdagen anledning till erinran eller uttalande.
II. Åtgärder för underlättande av lärarrekryteringen
vid avlägset belägna skolor m. m.
I olika sammanhang ha, särskilt under senare år, påtalats de betydande
svårigheter, som föreligga för ernående av en tillfredsställande rekrytering
av lärartjänsterna vid folkskoleväsendet. Dessa svårigheter ha starkast
framträtt beträffande finnbygdens skolor, men det har även visat sig, att i
allmänhet mera avlägset liggande skolor och särskilt då sådana av lägre
skolform icke erhållit tillräckligt kvalificerade sökande till ledigförklarade
tjänster. Dessa förhållanden föranledde, att uppdrag lämnades åt 1945 års
seminariesakkunniga att verkställa utredning i ämnet och inkomma med
förslag till de åtgärder, som kunde befinnas påkallade.
De undersökningar, som verkställts av de sakkunniga, ha givit tydligt
belägg för det berättigade i de från olika håll anförda klagomålen. Det har
nämligen visat sig, att undervisningen vid åtskilliga folk- och småskolor
för närvarande mer eller mindre kontinuerligt handhaves av icke kompetenta
lärarkrafter.
Departementschefen har framhållit, att vid skolor av lägre skolform och
därvid särskilt sådana, vilka tillika kunde anses såsom avlägset belägna,
lärartjänsterna i princip borde vara ordinarie, något som i sin mån kunde
bidraga till att vid dessa skolor erhålla kompetenta lärare. Med hänsyn härtill
har departementschefen också i förhållandevis stor utsträckning ansett
sig böra förorda ett tillmötesgående av ingivna framställningar härom.
Riksdagen hyser i denna fråga samma principiella uppfattning som den,
varåt departementschefen sålunda givit uttryck.
5
Riksdagens skrivelse nr 366.
Riksdagen anser emellertid i likhet med departementschefen, att ytterligare
åtgärder måste vidtagas för att ernå en förbättrad lärarrekrytering.
Departementschefen har, när det gällt att avgränsa den grupp av skolor,
som närmast kunde anses vara i behov av särskilda åtgärder, stannat för
att förorda, att till dessa skolor hänföras alla B 2- och B 3-skolor, mindre
folkskolor samt vissa b-skolor, nämligen dels de, som lämna sina lärjungar
till B 2-skolor, och dels enligt skolöverstyrelsens prövning från fall till fall
även de, som lämna sina lärjungar till B 1-skolor, ävensom enligt bedömande
av skolöverstyrelsen i varje särskilt fall sådana skolor av C-form,
vilka vid övergång till heltidsläsning skulle förändras till B 2-skolor. Bland
de åtgärder, som kunna vara av betydelse för en gynnsammare lärarrekrytering
i allmänhet, ha de sakkunniga särskilt angivit ett partiellt upphävande
av bestämmelserna örn den s. k. karenstiden, d. v. s. att ordinarie
och extra-ordinarie lärartjänst ej får tillträdas förrän viss tid — två år —
förflutit efter avlagd examen, varjämte sökanden under denna tid skall ha
fullgjort viss tjänstgöring av minst 256 dagars längd. Departementschefen
har förordat, att den av de sakkunniga sålunda föreslagna åtgärden temporärt
genomföres beträffande tillträdandet av ordinarie tjänster vid ovannämnda
skolor. Riksdagen godkänner detta förslag. I detta sammanhang vill
riksdagen framhålla, att ifrågavarande åtgärd innebär en icke oväsentlig
ekonomisk förmån för vederbörande befattningshavare, därigenom att han
kommer i åtnjutande av en löneökning, motsvarande skillnaden i lön mellan
12 löneklassen och 16 löneklassen vid 36V2 veckors lästid respektive 17
löneklassen vid 39 veckors lästid. Löneskillnaden varierar givetvis beroende
på dyrortsgrupperingen; exempelvis kan nämnas, att skillnaden i lön mellan
12 och 17 löneklasserna på E-ort utgör i runt tal 1 700 kronor, rörligt tillägg
och kristillägg därvid inberäknade.
De sakkunniga ha framhållit, att det ifrågasatts, huruvida icke införandet
av ett särskilt lönetillägg på förslagsvis 500 kronor per år skulle kunna
väsentligen bidraga till en bättre lärarrekrytering till skolor med lägre
skolform. Enligt de sakkunnigas beräkningar skulle kostnaderna härför
kunna uppskattas till omkring 4 000 000 kronor för år, varvid de sakkunniga
räknat med över 4 000 folkskoleavdelningar samt ungefär lika många
läraravdelningar i de mindre folkskolorna och på småskolestadiet i B 2-skolorna.
På anförda skäl ha de sakkunniga emellertid ansett sig icke böra
förorda införandet av ett dylikt lönetillägg. Departementschefen har för sin
del funnit, att andra åtgärder till underlättande av lärarrekryteringen först
borde prövas, innan en så genomgripande åtgärd, som den angivna skulle
innebära, toges under övervägande. Riksdagen är likaledes av den uppfattningen,
att frågan om införandet av det ifrågasatta lönetillägget synes
böra anstå, tills erfarenhet vunnits, huruvida övriga av departementschefen
föreslagna åtgärder visa sig tillräckliga eller ej.
Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslå -
6
Riksdagens skrivelse nr 366.
git föranleder icke någon erinran från riksdagens sida. Riksdagen vill dock
liär för sin del understryka önskvärdheten av att en förbättring av skolformerna
så fort sig göra låter kommer till stånd.
Riksdagen bifaller departementschefens förslag örn bestämmandet av stipendiebeloppet
till 800 kronor för lapsktalande elever vid folkskoleseminarierna
i Luleå och Umeå.
III. Anslagsberäkningar.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen
verkställda kostnadsberäkningarna.
IV. Vissa byggnadsfrågor.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
beträffande byggnadsarbeten vid småskoleseminarierna i Härnösand,
Landskrona, Haparanda, Strängnäs och Växjö och anvisar de av Kungl.
Maj:t äskade anslagen för nämnda ändamål.
För vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna har Kungl. Maj:t
hemställt om anvisande av ett anslag av 1 709 000 kronor. Det av seminariesakkunniga
i samråd med byggnadsstyrelsen framlagda byggnadsförslaget
innebär i fråga örn de redan befintliga seminarierna inredning av
förefintliga outnyttjade utrymmen i seminarierna samt i vissa fall uppförande
av barackbyggnader av trä. Riksdagen har under hand inhämtat
från byggnadsstyrelsen, att sistnämnda byggnader icke komme att få någon
karaktär av tillfälliga baracker samt att, med hänsyn till att byggnaderna
borde uppföras på kortast möjliga tid, trä hade vissa företräden framför
lättbetong eller tegel. Enligt byggnadsstyrelsens beräkningar ställde sig
kostnaderna för en träbyggnad av avsett slag (klassrumsbarack örn 3 rum)
7 000 kronor lägre än en motsvarande byggnad av sten. Då man torde hava
att räkna med att ifrågavarande barackbyggnader komma att kvarstå
under en längre tid, har riksdagen funnit det tillfredsställande, att de icke
få en alltför provisorisk karaktär. Riksdagen anser sig kunna godtaga det
sålunda framlagda byggnadsprogrammet. Även i övrigt bifaller riksdagen
det förslag, som av departementschefen förordats med avseende å byggnadsarbeten
vid folkskoleseminarierna. För ändamålet har riksdagen för
nästa budgetår anvisat det av Kungl. Majit begärda beloppet, 1 709 000
kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
dels beslutat, att folkskoleseminarieorganisationen skall utvidgas på sätt
departementschefen förordat;
dels godkänt följande personalförteckning för folkskoleseminarierna, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
7
Riksdagens skrivelse nr 366.
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
11 rektorer, avlöningsgrupp I ................................. E13
2 » » II .................................Eli
89 lektorer ................................................. A 27
10 lärare i teckning.......................................... A21
10 » » musik ............................................ A 21
14 » » gymnastik med lek och idrott........................ A21
86 övningsskollärare ......................................... A 20
7 lärare i manlig slöjd....................................... A18
7 lärarinnor i kvinnlig slöjd.................................. A18
10 lärare i trädgårdsskötsel................................... A17
6 lärarinnor i hushållsgöromål ............................... A16
3 » » kvinnlig slöjd vid manligt seminariums övningsskola A 16
8 vaktmästare ............................................. A 7
13 » ............................................. A 6;
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.
2 adjunkter............................................... Eo 21;
dels godkänt följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
1.
2.
Avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . .
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit:
a. Arvoden åt seminarieläkare m. m.,
förslagsvis..................kronor 32 600
b. Arvoden åt seminariebibliotekarier » 18 000
c. Arvoden åt biträden på rektors
expeditionerna.
.............. » 13 000
d. Särskilda arvoden vid provårsse
minarier.
................... » 36 700
e. Tilläggsarvoden åt lärare vid kur
ser
för utbildande av kyrkomusiker,
förslagsvis.............. » 5 600
f. Arvoden vid kurser för utbildande
av hjälpklasslärare............ » 12100
kronor 2 038 000
kronor 118 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för -
slagsvis ................................. » 947 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... »_415 000
Summa kronor 3 518 000;
8
Riksdagens skrivelse nr 866.
dels till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret 1946/47 under
åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 3 518 000 kronor;
dels till Folkskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret 1946/47
under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 473 000 kronor;
dels till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för budgetåret
1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av
115 000 kronor;
dels till Folkskoleseminarierna: Utrustning för budgetåret 1946/47 under
åttonde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 240 000 kronor;
dels till Arvoden åt lärarkandidater under provårstjänstgöring för budgetåret
1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av
320 000 kronor;
dels till Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Härnösand
för budgetåret 1946/47 under statens allmänna fastighetsfond anvisat
ett investeringsanslag av 700 000 kronor;
dels till Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i
Landskrona för budgetåret 1946/47 under statens allmänna fastighetsfond
anvisat ett investeringsanslag av 717 000 kronor;
dels till Om- och nybyggnadsarbeten för småskoleseminariet i Haparanda
för budgetåret 1946/47 under statens allmänna fastighetsfond anvisat ett
investeringsanslag av 95 000 kronor;
dels till Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i
Strängnäs för budgetåret 1946/47 under statens allmänna fastighetsfond
anvisat ett investeringsanslag av 60 000 kronor;
dels till Fissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Växjö
för budgetåret 1946/47 under statens allmänna fastighetsfond anvisat ett
investeringsanslag av 140 000 kronor;
dels ock till Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna för budgetåret
1946/47 under statens allmänna fastighetsfond anvisat ett investeringsanslag
av 1 709 000 kronor.
Stockholm den 27 juni 1946.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1946 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
462393