Riksdagens skrivelse nr 365.
1
Kr 365.
Godkänd av första kammaren den 26 juni 1946.
Godkänd av andra kammaren den 26 juni 1946.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående vissa avlönings- rn. fl.
anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret
1946147 jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 192.)
Till Konungen.
Vissa särskilda frågor.
l:o) Vissa frågor beträffande omfattningen av försvarsgrenarnas personalstater
för budgetåret 1946/47. Vid anmälan av propositionen nr 120 har
departementschefen (punkt 1 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
försvarsärenden för den 1 mars 1946) berört vissa frågor beträffande omfattningen
av försvarsgrenarnas personalstater för budgetåret 1946/47.
Riksdagen vill uttala angelägenheten av att förslag örn inrättande vid försvarsväsendet
av nya tjänster bedömas med stor återhållsamhet. Denna
försiktighet påkallas ej endast av det rådande statsfinansiella läget utan är
även motiverad av att översyn för närvarande pågår rörande försvarsorganisationen
i stort. Det är nämligen av vikt, att åtgärder icke vidtagas,
som kunna föregripa ett slutligt ställningstagande till de olika förslag, vari
de pågående utredningsarbetena kunna komma att resultera.
Till vad departementschefen anfört under förevarande punkt, vilket står
i överensstämmelse med vad riksdagen ovan uttalat, vill riksdagen alltså ansluta
sig.
2:o) Ändrad militärterritoriell indelning Riksdagen får anmäla, att riksdagen
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2) bemyndigat Kungl.
Majit att genomföra omorganisation av den lantmilitära indelningen i försvarsområden.
3:o) Försvarets manskapsorganisation. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 4) att
dels besluta, att en ny yrkesgren för stamflygförare skall inrättas vid flygvapnet,
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 14 sami. Nr 365.
1265 43
2
Riksdagens skrivelse nr 365.
dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med
vad av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för
den 1 mars 1946 anförts utfärda reglerande bestämmelser beträffande stamflygförare
och förutvarande stamflygförares ställning i olika avseenden.
Den år 1942 beslutade ökningen av manskapskadrerna har medfört vissa
olägenheter bland annat därigenom, att svårigheter uppstått att kunna tillgodose
det ökade rekryteringsbehovet. Det har därför befunnits nödvändigt
att vidtaga åtgärder för att nedbringa numerären av det kontraktsanställda
manskapet. Vid 1944 års riksdag beslötos sålunda vissa ändringar i arméns
och kustartilleriets manskapsstater, innefattande, bland annat, att ett antal
beställningar för långtjänstunderbefäl -—■ överfurirer, avsedda för vissa angivna
befattningar — inrättades. Ytterligare åtgärder i samma syfte hava
föreslagits av 1944 års manskapsutredning, innebärande att rekryteringsbehovet
nedbringas från normalt omkring 4 000 till omkring 2 000 man. Departementschefen
har emellertid framhållit, att den föreliggande frågan innefattar
åtskilliga problem, som erfordra ytterligare överväganden, varför departementschefen
ansett sig icke nu kunna taga ställning till manskapsutredningens
förslag i hela dess vidd. Däremot har departementschefen dock
funnit vissa åtgärder nu böra vidtagas i syfte att nedbringa numerären av
det kontraktsanställda manskapet. Sålunda har departementschefen med avseende
å armén förordat, att antalet långtjänstbeställningar ökas med 389 samtidigt
som antalet kontraktsbeställningar minskas med 1 425. I fråga om
marinen föreslås, att 97 långtjänstbeställningar skola tillkomma, medan
2 149 kontraktsbeställningar bortfalla. Med hänsyn till det rådande ogynnsamma
rekryteringsläget och då enligt vad de i ärendet hörda militära
myndigheterna, liksom 1945 års försvarskommitté, framhållit ett genomförande
av förslaget i fråga icke torde föregripa det beslut, som kan komma att fattas
rörande försvarets framtida organisation, har riksdagen ansett sig böra medgiva
att departementschefens förslag i angiven omfattning genomföres från
och med nästa budgetår. För att underlätta rekrytering av långtjänstunderbefälskadern
må Kungl. Majit härvid då så anses påkallat under en övergångstid
göra vissa eftergifter i fråga örn de uppställda kompetensfordringarna.
Med avseende å flygvapnet har förslag framlagts om inrättande av en ny
yrkesgren för stamflygförare, avsedda att ersätta alla i krigsorganisationen
som flygförare för närvarande placerade reservanställda officerare, stamunderofficerare,
reservunderofficerare och värnpliktiga flygförare. Då en
sådan åtgärd synes på ett ändamålsenligt och tillfredsställande sätt kunna
lösa flygvapnets behov av flygförare, har riksdagen beslutat bifalla Kungl.
Maj :ts förslag i denna del.
Enligt departementschefens förslag skulle denna nya kategori kontraktsanställt
manskap med avlöning i lönegraderna Ma 1—Ma 3 binda sig för en
första anställning örn sex år samt efter avskedet vara skyldig fullgöra två
repetitionsövningar i flygtjänst med möjlighet att fullgöra ytterligare högst
två frivilliga dylika övningar. Riksdagen bifaller förslagen härom och har
Riksdagens skrivelse nr 365.
3
icke något att erinra mot att premier med av departementschefen föreslaget
belopp må utgå till ifrågavarande beställningshavare. Enligt manskapsutredningens
förslag skulle stamflygförama beredas civilanställningsutbildning
under 4:e, 5:e och 6:e vinterhalvåren. Denna fråga synes vara av beskaffenhet
att böra närmare utredas, vilket departementschefen även förutsatt.
Det må ankomma på Kungl. Majit att utfärda reglerande bestämmelser
rörande såväl stamflygförares som förutvarande stamflygförares ställning i
olika hänseenden, ävensom att fatta beslut i frågor i övrigt rörande anställnings-
och utbildningsförhållandena för ifrågavarande personalkategori. Riksdagen
delar departementschefens uppfattning, att det i detta sammanhang
icke är behövligt eller möjligt att avgöra, i vilken omfattning stamflygförare
skola komma i fråga vid rekrytering av flygvapnets officerskader. Under
flygvapnets avlöningsanslag räknar riksdagen för nästa budgetår såsom ett
första led i organisationens uppbyggande med omkring 110 beställningar i
lönegrad Ma 1 för stamflygförare. Mot den sammansättning av flygvapnets
manskapskader i övrigt, som departementschefen förordat, har riksdagen icke
något att erinra.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen dels
beslutat, att en ny yrkesgren för stamflygförare skall inrättas vid flygvapnet,
dels ock bemyndigat Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med
vad av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för
den 1 mars 1946 anförts utfärda reglerande bestämmelser beträffande stamflygförares
och förutvarande stamflygförares ställning i olika avseenden.
4:o) Ändrad organisation av infanteriregemente. Vid anmälan av förenämnda
proposition nr 120 har departementschefen (punkt 5) berört vissa
frågor beträffande ändrad organisation av infanteriregemente.
Riksdagen förutsätter, att vid genomförandet av föreslagna organisationsförändringar
med avseende å infanteritruppförbanden några sådana åtgärder
icke vidtagas, som kunna föregripa riksdagens framtida ställningstagande till
de delar av organisationsförslagen, vari det ankommer på riksdagen att fatta
beslut.
I övrigt påkallar vad departementschefen anfört under förevarande punkt
icke något särskilt uttalande från riksdagens sida.
5:o) Löneställningen för ingenjörpersonalen vid arméns tygverkstäder. Vid
anmälan av förenämnda proposition nr 120 har departementschefen (punkt 8)
berört vissa frågor beträffande löneställningen för ingenjörpersonalen vid
arméns tygverkstäder.
Riksdagen får erinra, att riksdagen i skrivelse nr 258 numera bifallit Kungl.
Maj :ts i propositionen nr 80 framlagda förslag rörande en fastare organisation
av ingenjörpersonalen vid armén och rörande personalens löneställning. I
nämnda skrivelse framhöll riksdagen, att de rådande ovissa framtidsutsikterna
och lösa anställningsförhållandena för arméns ingenjörpersonal i
icke ringa grad försvårat rekryteringen, varför riksdagen ansåg sig böra med
-
4
Riksdagens skrivelse nr 365.
giva, att denna personal bereddes fastare anställningsform. Då samma förhållanden
gälla med avseende å nu ifrågavarande verkstadschefer har riksdagen
beslutat medgiva, att extra ordinarie befattningar inrättas jämväl fordessa
befattningshavare. I fråga örn löneställningen synes det riksdagen
lämpligt och ändamålsenligt, att ifrågakommande lönegrader fastställas såsom
högstlönegrader. En differentiering av löneställningen synes med hänsyn till
önskvärdheten av att åstadkomma viss befordringsgång vara befogad, varför
förslaget i denna del godtagits av riksdagen. Mot de tilltänkta inplaceringarna
vill riksdagen icke framställa någon erinran.
6:o) Bibehållen lön vid kompletteringsstudier. Riksdagen får anmäla, att
riksdagen i enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 9) bemyndigat Kungl.
Majit att meddela bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse med vad av
departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 1 mars
1946 föreslagits.
Vissa anslagsfrågor.
7:o) Försvarets civilförvaltning: Avlöningar. I propositionen nr 1 har
Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 3) föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar
för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 1 242 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 120 (punkt 10) föreslagit
riksdagen att
dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för försvarets
civilförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets
civilförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;
dels ock till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.
Genom 1943 års riksdagsbeslut rörande organisationen av försvarsväsendets
centrala förvaltning inrättades allenast vissa nyckelposter och vissa nya befattningar,
som funnos böra under alla förhållanden tillkomma. Någon möjlighet
förelåg då knappast att med större grad av säkerhet bedöma personalbehovet
efter återgång till fredsförhållanden. Såsom departementschefen
framhållit har från olika håll understrukits behovet av en omprövning av
försvarets centrala förvaltningsorganisation. Departementschefen har med
anledning härav ställt i utsikt, att en dylik översyn är att förvänta.
I avbidan därpå synes det riksdagen dock icke tillrådligt att undanskjuta
trängande frågor örn ändringar i förvaltningsmyndigheternas personalorganisation.
Ej minst gäller detta försvarets civilförvaltning med hänsyn till dess
betydelsefulla ställning som centralt civilt organ inom försvaret. Å andra
sidan böra givetvis inga åtgärder nu vidtagas, som befaras kunna föregripa
framtida omprövning av förvaltningsorganisationen.
5
Riksdagens skrivelse nr 365.
Yad beträffar det nu framlagda personalstatförslaget vill riksdagen med avseende
& krigsrådens löneställning instämma i departementschefens uttalande,
att frågan härom är väl värd övervägande. Riksdagen förutsätter, att det skall
bliva möjligt för Kungl. Majit att utan större tidsutdräkt för riksdagen framlägga
förslag i ämnet.
I förevarande sammanhang har riksdagen ansett sig böra beröra frågan örn
beredande av arvode till generaldirektörens i civilförvaltningen ställföreträdare.
Enligt 28 § civila avlöningsreglementet må dylikt arvode utgå under
vissa förutsättningar. Såsom av förarbetena till nämnda författningsrum framgår
uttalade 1938 års lönekommitté önskvärdheten av att i de största ämbetsverken
särskild ställföreträdare funnes för verkschefen. Tills vidare borde
man enligt kommitténs mening härvidlag ej gå längre än att medtaga de verk,
i vilka chefen tillsattes medelst förordnande tills vidare. Särskild ställföreträdare
borde, framhöll kommittén, vara förordnad i samtliga ämbetsverk med
i allmänhet minst fem byråer. I samtliga de fall, då sålunda särskild person
förordnades såsom ställföreträdare för verkschef, borde enligt kommitténs
mening lämpligen till ställföreträdaren utgå särskilt arvode såsom ersättning
icke blott för vikariat under verkschefens ledigheter utan även för det merarbete
och ansvar, som måste följa med ställföreträdarskapet. Ett fast årsarvode
syntes kommittén vara lämpligare än anordningen med vikariatsersättning vid
vikariat. Kommittén uttalade vidare, att det ur kostnadssynpunkt vore utan
betydelse vilkendera ersättningsvägen som valdes; då verkschefen på grund
av särskilt uppdrag eller av annan anledning åtnjöte ledighet från tjänsten
under längre tid, kunde vikariatsersättningen uppgå till högre sammanlagt
belopp än ett skäligt årsarvode.
Riksdagen vill framhålla, att civilförvaltningen tillhör de till omfattningen
mera betydande generaldirektörsverken. Dess chef tillsättes med förordnande
på viss tid. Särskild ställföreträdare finnes också där förordnad, till vilken
dock icke utgår ställföreträdararvode. Anledningen härtill torde vara att
verket omfattar allenast tre byråer. Framhållas må emellertid, att dessa
byråer hava en tämligen säregen struktur. Sålunda äro de till omfattningen
betydligt större än ämbetsverkens motsvarande enheter i allmänhet, vilket
haft till följd att de måst indelas i ett flertal underavdelningar (sektioner,
kontor) med relativt självständiga chefer.
Det kan såsom jämförelse nämnas, att vid byggnadsstyrelsen och lantbruksstyrelsen,
där ställföreträdare för generaldirektören åtnjuter fast årsarvode,
personalkostnaderna uppgå till i avrundat tal 910 000 respektive 540 000 kronor,
under det att motsvarande kostnader för civilförvaltningens vidkommande
utgöra 1 500 000 kronor. Med hänsyn till det anförda har riksdagen
beslutat, att anordningen med vikariatsersättning vid vikariat för civilförvaltningens
generaldirektör skall utbytas mot ställföreträdararvode, vilket riksdagen
bestämt till sedvanligt belopp av 1 200 kronor för år.
Riksdagen finner tidpunkten nu vara inne att å ordinarie stat uppföra de
i samband med 1943 års förvaltningsreform inrättade nyckelbefattningarna för
byrådirektör och förste byråsekreterare, samtidigt sektionschefer inom
6
Riksdagens skrivelse nr 365.
ämbetsverkets kanslibyrå. Förslaget härom bifalles alltså. Riksdagen kan
vidare ansluta sig till vad departementschefen anfört i fråga örn tredje sektionen
inom byrån och har alltså icke något att invända mot att vikariatslön
i 26 lönegraden beredes den tjänsteman, åt vilken uppdrages att förestå handläggningen
av ärenden, som nu ankomma på nämnda sektion. Även övriga
föreslagna personalförändringar inom kanslibyrån synas vara tillfyllest motiverade,
varför desamma godtagits av riksdagen.
Förste byråsekreterartjänsten å kameralbyrån synes riksdagen böra i likhet
med motsvarande befattningar inom kanslibyrån uppföras på ordinarie stat.
Någon omändring av befattningen till en byrådirektörstjänst bör alltså icke
ifrågakomma. Riksdagen vill icke framställa någon erinran mot att inom
samma byrå inrättas en ny befattning för handläggning av budgetärenden.
Beträffande löneställningen för densamma torde lägre lönegrad
än 24 icke böra ifrågasättas. Däremot finner riksdagen det tveksamt,
huruvida, innan erfarenhet vunnits rörande tjänstens behövlighet i framtiden,
densamma redan nu bör uppföras på ordinarie stat. Även örn en viss
återhållsamhet härvidlag varit befogad vill riksdagen dock icke motsätta sig
Kungl. Maj:ts förslag, övriga föreslagna förändringar med avseende å personaluppsättningen
inom kameralbyrån hava godtagits av riksdagen.
Avvecklingen av den utav försvarsberedskapen föranledda ökade revisionsverksamheten
kommer givetvis att minska revisionsbyråns behov av personal.
Vissa av departementschefen förordade enligt riksdagens mening ändamålsenliga
organisationsförändringar torde möjliggöra en ytterligare begränsning
av byråns personal. De från angivna utgångspunkter verkställda behovsberäkningarna
har riksdagen ansett sig böra godkänna.
Med avseende å advokatfiskalskontoret medgiver riksdagen, att advokatfiskalsbefattningen,
nu i lönegrad Eo 28, i likhet med övriga år 1943 inrättade
nyckeltjänster inom civilförvaltningen uppföres på ordinarie stat.
Kungl. Maj:ts förslag, i vad de avse i det föregående icke särskilt behandlade
detaljer i personalstaterna, hava icke givit riksdagen anledning till
särskilt uttalande. Detsamma gäller den av departementschefen verkställda
anslagsberäkningen.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels fastställt följande personalförteckning för försvarets civilförvaltning,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generaldirektör .................................................................. C 12
3 krigsråd .............................................................................. A 30
1 advokatfiskal ........................................................................ A 28
1 byrådirektör ........................................................................ A 28
3 förste byråsekreterare ......................................................... A 26
4 revisionskommissarier ......................................................... A 26
2 förste byråsekreterare ......................................................... A 24
2 kamrerare ........................................................................... A 24
Riksdagms skrivelse nr 865.
7
Befattning Lönegrad
1 pensionskamrerare ............................................................... A 24
5 byråsekreterare .................................................................. A 21
15 revisorer.............................................................................. A 21
1 kassör ................................................................................. A 15
2 kansliskrivare ..................................................................... All
6 kontorister ........................................................................... -A- 9
1 förste expeditionsvakt ......................................................... A 7
11 kanslibiträden ..................................................................... A ?
5 expeditionsvakter ............................................................... A 5
20 kontorsbiträden .................................................................. A 4
Tjänstemän å övergångsstat.
1 registrator ........................................................................... A 21
1 förrådsförman ..................................................................... A ?
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.
1 biträdande advokatfiskal ...................................................... Eo 24
1 förste byråsekreterare ......................................................... E° ^4
2 förste revisorer .................................................................. ^4
1 biträdande kamrerare ............................................................ ^2
6 byråsekreterare .................................................................. ^o
5 revisorer ........................................................................... ®o 21,
dels godkänt följande avlöningsstat för försvarets civilförvaltning, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
V t gifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ kronor 545 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, förslagsvis ...................................................... * 16 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ............... » 750 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 8_200 000
Summa kronor 1 511 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ............................. kronor 11 000
Nettoutgift kronor 1 500 000;
dels ock till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret 1946/47
anvisat ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.
8:o) Försvarets civilförvaltning: Omkostnader. I propositionen nr 1 bär
Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 3) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets civilförvaltning:
Omkostnader för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 315 000
kronor.
8
Riksdagens skrivelse nr 365.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 11) att till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 450 000 kronor.
9:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar. I propositionen nr 1
har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 11) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméns fortifikationsförvaltning:
Avlöningar för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 299 000
kronor.
Sedermera har Kungl Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 12) att
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns
fortifikationsförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47;
dels ock till Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 656 000 kronor.
Såsom departementschefen framhållit har i fråga om fortifikationsförvaltningens
personal i lägre tjänsteställning under tiden för den förstärkta försvarsberedskapen
icke räknats med den ökning av ämbetsverkets fredsorganisation,
som betingats av genomförandet av 1942 års försvarsbeslut. Då ett
oavvisligt behov av ytterligare arbetskraft synes föreligga, har riksdagen icke
någon erinran att framställa mot att detta behov tillgodoses genom överförande
till förevarande anslag av personal i extra anställning eller arvodesanställd
personal, som avlönas av avvecklingsanslag. Riksdagen har heller icke
något att invända mot att överföringen sker i den omfattning, departementschefen
föreslagit.
Då den nya organisation av fortifikations- och byggnadsförvaltningen, som
kan bliva beslutad, förutsättes kunna träda i funktion redan den 1 juli 1947,
finner riksdagen i likhet med departementschefen, att med inrättandet av nya
ordinarie eller högre extra ordinarie tjänster bör anstå. Av departementschefen
föreslagna smärre jämkningar i den nuvarande organisationen har riksdagen
dock ansett sig böra godtaga, då desamma knappast kunna inverka på organisationsfrågan
i dess helhet.
Kostnaderna för avlönande av civil personal å befästningsbyrån och befästningsinspektionen
hava under beredskapstiden avförts å de anslag för befästningsändamål,
som anvisats å förskottsstat. Riksdagen medgiver på av
departementschefen anförda skäl, att dessa kostnader överföras till avlöningsanslaget.
Mot den för byrån föreslagna personaluppsättningen har riksdagen
icke haft något att invända.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels godkänt följande avlöningsstat för arméns fortifikationsförvaltning,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Riksdagens skrivelse nr 365. 9
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ kronor 61 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t, förslagsvis ......................................................... » 84 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .................. » 490 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. »_71 300
Summa kronor 706 800
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ............................................. kronor 50 800
Nettoutgift kronor 656 000;
dels ock till Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 656 000 kronor.
10:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Omkostnader. I propositionen nr 1
bär Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 11) föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméns fortifikationsförvaltning:
Omkostnader för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 85 000
kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 13) att till Arméns fortifikationsförvaltning: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 185 000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Arméns fortifikationsförvaltning:
Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 185 000
kronor.
ll:o) Arméförvaltningen: Avlöningar. I propositionen nr 1 bär Kungl.
Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 13) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 447 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 14) att
dels besluta, att personalförteckningen för arméförvaltningen skall tills
vidare från och med budgetåret 1946/47 under rubriken Extra ordinarie tjänstemän
i högre lönegrad än 20 upptaga av departementschefen angivna befattningar,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47,
dels ock till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 1 060 000 kronor.
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär en anslagshöjning av 613 000
kronor, vilken höjning till övervägande del hänför sig till överflyttning av
lönekostnader från sakanslag. Dylik överflyttning föreslås sålunda bland
10
Riksdagens skrivelse nr 365.
annat med avseende å personal inom tygavdelningens chefsexpedition. Då,
enligt vad i ärendet upplysts, denna personal fullgör göromål av sådan natur,
att de icke kunna sättas i direkt samband med den verksamhet, för vilken
visst eller vissa sakanslag anvisats, bifaller riksdagen förslaget i denna
del. Under punkten 5 har riksdagen medgivit en fastare reglering av anställningsvillkoren
för cheferna för arméns tygverkstäder och i sådant
syfte medgivit, att åt dessa befattningshavare beredes extra ordinarie anställning.
Detta medför en överflyttning av kostnader från sakanslag till
arméförvaltningens avlöningsanslag. Sedan riksdagen numera godkänt Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 80 framställda förslag angående arméns ingenjörpersonal,
komma ytterligare lönekostnader att härigenom överföras till sistnämnda
anslag.
Kostnaderna för biluttagningssektionen hava intill innevarande budgetår
behandlats såsom löpande beredskapskostnader och täckts från förskottsanslag.
Under budgetåret 1945/46 hava dessa kostnader tills vidare balanserats
å förskottstitel. Sektionens fredskostnader för nästa budgetår, uppskattade
till 80 000 kronor, har riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag ansett
sig böra beräkna under förevarande anslag.
Mot departementschefens förslag i fråga örn personaluppsättningen i övrigt
inom arméförvaltningen har riksdagen ej heller något att invända.
Åberopande det anförda -—- och under hänvisning till riksdagens skrivelse
nr 258 i anledning av Kungl. Maj:ts förberörda proposition nr 80 samt till
vad riksdagen ovan under punkt 5 anfört — får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels
beslutat, att personalförteckningen för arméförvaltningen skall tills
vidare från och med budgetåret 1946/47 under rubriken Extra ordinarie
tjänstemän i högre lönegrad än 20 upptaga följande befattningar i nedan angivna
lönegrader:
1 verkstadschef .
3 ingenjörer ____
4 verkstadschefer
2 ingenjörer
7 verkstadschefer
5 ingenjörer ____
1 kamrerare
5 verkstadschefer
1 ingenjör .......
1 byråsekreterare
1 ingenjör ........
högst Eo 29
........ Eo 28''
högst Eo 28
........ Eo 26
högst Eo 26
........ Eo 24
........ Eo 24
högst Eo 24
........ Eo 22
........ Eo 21
.......Eo 21;
dels godkänt följande avlöningsstat för arméförvaltningen, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Riksdagens skrivelse nr 365. 11
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ kronor 142 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, förslagsvis ...................................................... » 286 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .................. » 650 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ »_175 000
Summa kronor 1 253 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .............................. kronor 193 000
Nettoutgift kronor 1 060 000;
dels ock till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisat
ett förslagsanslag av 1 060 000 kronor.
12:o) Arméförvaltningen: Omkostnader. I propositionen nr 1 har Kungl.
Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 13) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Arméförvaltningen: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 310 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 15) att till Arméförvaltningen: Omkostnader för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 525 000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Arméförvaltningen: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 525 000 kronor.
13:o) Anskaffning av inventarier m. m. för tillbyggnad till ämbetshusen å
Ladugårdsgärde. Med bifall till Kungl. Majlis i förberörda proposition nr
120 framställda förslag (punkt 16) har riksdagen till Anskaffning av inventarier
m. m. för tillbyggnad till ämbetshusen å Ladugårdsgärde för budgetåret
1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 260 000 kronor.
14:o) Försvarsstaben: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit
under fjärde huvudtiteln (punkt 18) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret
1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 2 965 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 17) att
dels besluta, att i försvarsstabens personalförteckning ej mindre skall intagas
föreskrift därom, att en av beställningarna såsom regementsofficer i
lönegrad Oa 5 eller Oa 4 vid uppkommande ledighet skall tills vidare vakantsättas,
än även under rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än
20 skall uppföras en ingenjör vid fotoanstalten i lönegrad MEo 24,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarsstaben,
med undantag av försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1946/47,
12
Riksdagens skrivelse nr 365.
dels ock till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 4 200 000 kronor.
Vidare har riksdagen i förevarande sammanhang till behandling förehaft
de likalydande motionerna I: 272 och II: 425, vari hemställts, att ett tillfälligt
anslag till en stabsredaktörsbefattning i lönegrad MEx 23 beviljas att utgå
tills försvarskommitténs utredning angående formerna för försvarets ujjplysningsverksamhet
föranleder en slutgiltig prövning av detta ärende.
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebära huvudsakligen provisoriska
förändringar i organisationen av försvarsstaben. Då desamma i stort sett
synas vara ägnade att medföra viss rationalisering inom staben, har riksdagen
med nedan nämnda undantag icke något att erinra mot förslagen i fråga.
Enligt 1942 års försvarsbeslut må marin- och flygavdelningama vid försvarsstaben
ingå i sektion allenast vid krigsorganisation. Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag innebär den avvikelsen från den i försvarsbeslutet angivna
organisationen av staben, att marin- och flygavdelningarna, den senare sammanslagen
med luftförsvarsavdelningen, skulle ingå i den för handläggning av
främst operativa frågor organiserade sektion I. I ärendet har framhållits att
vissa olägenheter kunna bliva en följd av att marin- och flygavdelningarna förlora
sin fristående ställning direkt under försvarsstabschefen, främst att den
omedelbara kontakten mellan denne och berörda avdelningschefer skulle kunna
gå förlorad ävensom att dessa avdelningschefers ställning såsom kontaktmän
mellan å ena sidan överbefälhavaren (försvarsstabschefen) och å den andra
respektive försvarsgrenschef (försvarsgrensstabschef) kunde tänkas bliva
rubbad. Riksdagen hyser farhågor för att olägenheter av denna art skola visa
sig så betydande, att en omorganisation av försvarsstaben i enlighet med förslaget
icke bör slutligt genomföras. Då emellertid Kungl. Maj:ts förslag allenast
innebär, att omorganisationen skulle försöksvis tillämpas under budgetåret
1946/47, har riksdagen, ehuru med tvekan, ansett sig kunna godtaga detsamma,
Riksdagen förutsätter, att frågan upptages till förnyat övervägande
i samband med prövningen av försvarsstabens medelsbehov för budgetåret
1947/48.
Då det såsom i ärendet framhållits i vissa fall kan befinnas lämpligt att
låta personal, som sysselsättes i underrättelsetjänst, tvärstanna i tjänst efter
uppnådd pensionsålder, må Kungl. Maj:t vid sådan beställningshavares pensionsavgång
medgiva en tillfällig utökning av antalet för pensionerad personal
avsedda befattningar med arvode enligt löneklass Oa 10, under förutsättning
dock att den genom pensionsavgången ledigblivande beställningen hålles
vakant.
Beträffande inrikesavdelningen och försvarsstabens fotoanstalt hava
organisationsförslagen icke givit riksdagen anledning till särskilt uttalande.
Under beredskapstiden hava press- och filmavdelningen samt personalvårdsavdelningen
sammanförts till en sektion III med den förras avdelningschef såsom
sektionschef. Riksdagen har icke något att erinra mot att denna sektion
organiseras tills vidare i avvaktan på slutligt ställningstagande till försvars
-
13
Riksdagens skrivelse nr 365.
stabens sammansättning, därest så kan ske inom den nuvarande personalorganisationens
ram. Ej heller har riksdagen något att invända mot att i
denna sektion försöksvis inrättas ett organ för ledningen av upplysningsverksamheten,
under förutsättning att några nya tjänster icke inrättas. I avvaktan
på slutligt ställningstagande till upplysningsorganets organisation
bör sålunda en av stabsredaktörerna vid press- och filmavdelningen få tills
vidare utnyttjas för upplysningsverksamheten. Departementschefen har förutsatt,
att den härigenom uppkomna tillfälliga vakansen inom nämnda avdelning
skulle fyllas genom kommendering dit av ytterligare en officer, riksdagen
vill emellertid framhålla, att den stabsredaktörsbefattning, varom här
är fråga, sedan år 1940 upprätthålles av en tillfälligt anställd stabsredaktör,
vilken såsom krigsplacerad uppbär från avvecklingsanslag utgående lön med
9 951 kronor, inberäknat rörligt tillägg och kristillägg. Med hänsyn ej minst
till rådande svårigheter att kunna fylla officerskadrerna synes riksdagen en
lämpligare anordning vara att i avvaktan på upplysningsorganets definitiva
utformning ifrågavarande extra stabsredaktör får upprätthålla förenämnda
befattning. Då vid den slutliga regleringen av upplysningsorganets personalorganisation
det icke torde böra ifrågasättas, att denna skall genomföras
genom eftersättande av den nuvarande presstjänsten, och sålunda även framdeles
två stabsredaktörsbefattningar böra ingå i press- och filmavdelningen,
synes det enligt riksdagens mening icke rationellt att för ett provisorium,
som icke bör sträcka sig över längre tid, avbryta anställningen för en befattningshavare,
vilken under sex år handhaft pressklipptjänsten. Riksdagen
finner sig därför böra i anledning av motionerna I: 272 och II: 425 medgiva,
att försvarsstabschefen bemyndigas att fortsättningsvis under nästa budgetår
anställa ifrågavarande extra stabsredaktör mot ett arvode av i ett för allt
10 551 kronor, inberäknat provisoriskt lönetillägg. Då dessa kostnader böra
belasta förevarande anslag har riksdagen beslutat höja anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal med, i avrundat tal, 10 000 kronor
till 225 000 kronor och anslagets slutsumma till 4 210 000 kronor.
Då behov synes föreligga av sakkunnigt biträde för bland annat översyn
och organisering av biblioteken har riksdagen medgivit, att en bibliotekariebefattning
inrättas. Riksdagen har icke något att invända mot att denna befattning
förenas med arvode motsvarande avlöning i lönegrad MEx 23.
Riksdagen delar departementschefens mening, att ytterligare befattningar
icke böra under nästa budgetår inrättas för militärassistenter vid länsstyrelserna,
och ansluter sig till vad departementschefen jämväl i övrigt föreslagit
under hithörande avsnitt.
Förslaget i fråga om försvarsstabens kontorspersonal innebär icke någon
personalutökning utan allenast smärre jämkningar, vilka riksdagen ansett sig
kunna godtaga. Riksdagen har emellertid under hand erfarit, att fyra enligt
Kungl. Maj:ts förslag till nyinrättande föreslagna kanslibiträdesbefattningar i
lönegrad MEo 7 avses att tillsättas med fyra vid staben anställda kontorsbiträden
i lönegrad A 4, vilka anmält sig såsom sökande till förstnämnda tjänster.
Dessa kontorsbiträden äro emellertid författningsenligt berättigade att under
14
Riksdagens skrivelse nr 365.
tiden för förordnandet erhålla tjänstledighet å sina ordinarie befattningar,
varigenom envar av dem skulle komma att blockera två tjänster. Då samtidigt
föreslagits indragande av två befattningar i lönegrad MEo 4 och två
befattningar i lönegrad MEo 2, skulle följden bliva att antalet befattningar
för kontorspersonal vid staben i praktiken komme att minskas med fyra.
I anledning härav har riksdagen velat bereda Kungl. Majit möjlighet att
i angivna situation medgiva överskridande av den eljest maximerade
icke-ordinarieposten för avlöning till fyra extra ordinarie biträden, därav
två i MEo 4 och två i MEo 2. Härvid har nämnda anslagspost betecknats
förslagsvis samt försetts med anmärkning att densamma icke må utan Kungl.
Majits medgivande överskridas.
Såsom departementschefen erinrat kunna å försvarsväsendets radioanstalt
tjänstgörande befattningshavare försättas i disponibilitet, vilken anordning
dock hittills icke tillämpats. Denna undantagsställning har synts departementschefen
icke erforderlig, i varje fall icke såvitt avser lägre tjänstemän.
På sätt departementschefen förutsatt må Kungl. Majit meddela de begränsningar
med avseende å disponibilitetsinstitutets tillämpning, som kunna befinnas
påkallade.
Den verkställda beräkningen av radioanstaltens medelsbehov för nästa
budgetår har icke givit riksdagen anledning till erinran.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i
anledning av Kungl. Majits förslag samt motionerna I: 272 och lii 425,
dels beslutat, att i försvarsstabens personalförteckning ej mindre skall intagas
föreskrift därom, att en av beställningarna såsom regementsofficer i
lönegrad Oa 5 eller Oa 4 vid uppkommande ledighet skall tills vidare vakantsättas
än även under rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 20 skall uppföras en ingenjör vid fotoanstalten i lönegrad MEo 24;
dels godkänt följande avlöryngsstat för försvarsstaben, med undantag av
försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.......... kronor 665 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,
förslagsvis .................................. » 260 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, förslagsvis.............................................. » 27 000
4. Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer och biträdande
försvarsattachéer:
a) Ortstillägg, förslagsvis .................. kronor 290 000
b) Barnbidrag, förslagsvis.................. » 33 000
c) Utomeuropeiskt tillägg, förslagsvis____ » 25 000
d) Bidrag till automobilresor,/örs/a^m''.. » 17 000
15
Riksdagens skrivelse nr 365.
e) Förflyttningsbidrag, förslagsvis ........ kronor 30 000
f) Prisutjämningstillägg.................... » 19 000 kronor 414 000
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 225 000
Anm. Anslagsposten må icke utan Kungl. Majrts medgivande
överskridas.
6. Eörligt tillägg, förslagsvis ........................ »_174 000
Summa kronor 1 765 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis...................................... kronor 180 000
Nettoutgift kronor 1 585000;
dels och till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisat ett
förslagsanslag av 4 210 000 kronor.
15:o) Försvarsstaben: Omkostnader. I propositionen nr 1 Ilar Kungl. Majit
under fjärde huvudtiteln (punkt 18) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret
1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 645 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit
riksdagen (punkt 18), att till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 250 000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Försvarsstaben: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 1 250 000 kronor.
16:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr 1
har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 22) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar till
aktiv personal m. fl. för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av
72 500 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit
riksdagen (punkt 19) att
dels för budgetåret 1946/47 fastställa de personalförteckningar för ordinarie
tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid armén,
vilka komme att till riksdagen i särskild ordning överlämnas;
dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda
personalförteckningarna meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser, som
genom Kungl. Majits beslut den 30 juni 1942, den 30 juni 1943, den 2 juni
1944 och den 15 juni 1945 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen
av arméns personalförteckningar budgetåren 1942/43—-1945/46, samt
de särskilda föreskrifter, som kunde visa sig erforderliga i samband med
genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända planen för fortsatt utbyggnad
och organisation av landets försvarskrafter under budgetåren 1942/47,
ävensom bestämmelser örn fortsatt giltighet av den för budgetåret 1945/46
fastställda personalförteckningen för ordinarie tjänstemän, såvitt avser manskapsbeställningarna;
-
16
Riksdagens skrivelse nr 365.
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns
anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. att tillämpas under budgetåret
1946/47;
dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 74 200 000 kronor.
Under punkten 3 har riksdagen medgivit, att av departementschefen föreslagna
åtgärder i syfte att minska rekryteringsbehovet av kontraktsanställt
manskap vid armén må genomföras. Då emellertid såsom departementschefen
framhållit med hänsyn till det aktuella personalläget jämkningar inom ramen
för det totala antalet beställningar vid armén kunna visa sig erforderliga, medgiver
riksdagen, att gällande personalförteckning för ordinarie tjänstemän vid
armén må, såvitt avser manskapsbeställningarna, övergångsvis tillämpas jämväl
under nästa budgetår.
Med hänsyn till försvarsorganisationens år 1942 beslutade utbyggnad och
då värnpliktig personal icke i samma utsträckning som tidigare kan tagas i
anspråk för expeditionstjänst har ett ökat behov av kontors- och skrivbiträdespersonal
gjort sig gällande. Departementschefen har därför för nästa budgetår
föreslagit en avsevärd ökning av ifrågavarande personal. Mot de därvid
verkställda behovsberäkningarna har riksdagen icke haft något att erinra.
Innevarande års riksdags beslut örn anordnande av ett betydande antal nya
förrådslokaler för armén påverkar givetvis i hög grad behovet av förrådspersonal.
Departementschefens föreliggande förslag örn utökning av den för förrådsverksamheten
erforderliga personalen har riksdagen ansett sig kunna godtaga.
Departementschefen har förutsatt, att särskilda förrådsredogörare skulle
anställas å vissa förrådsorter i stället för förrådsmän. Förslaget, vilket beräknats
medföra betydande besparingar, har godtagits av riksdagen. Arvodet
tili förrådsredogörarna har ansetts böra fastställas till 660 kronor. Vidare har
för ersättningar till civil personal för biträde åt dessa redogörare räknats
med 600 kronor för varje ifrågakommande förrådsort. Utförda undersökningar
hava emellertid visat, att berörda arvoden möjligen på vissa orter
äro för låga för att få kvalificerad personal. Däremot är det icke osannolikt,
att arvodena kunna i vissa fall beräknas till lägre belopp. Riksdagen anser
därför, att arvodena icke böra fast bindas till angivna belopp, utan möjlighet
bör föreligga att jämka dem efter omständigheterna inom det sammanlagda
arvodesbeloppets ram. Det må ankomma på Kungl. Majit att meddela bestämmelser
härom.
Då den under beredskapstiden tillämpade anordningen med särskilda
assistenter såsom vederbörande förbandschefs egentliga organ för personalvårdsverksamheten
visat sig vara i stort sett lämplig, och då det, såsom
departementschefen framhållit, får anses vara av vikt att innan den framtida
personalvårdsorganisationen fastställes tillräckliga erfarenheter beträffande
assistenternas arbete under fredsförhållanden erhållas, har riksdagen funnit
sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag att den nuvarande provisoriska assistentorganisationen
får bestå även under nästa budgetår. Mot den verkställda
beräkningen av kostnaden härför har riksdagen icke funnit anledning till
erinran.
Riksdagens skrivelse nr 865.
17
För att i görligaste mån avhjälpa den föreliggande avsevärdabristen på läkare
inom armén har departementschefen föreslagit ett återupplivande av den tidigare
tillämpade anordningen med fältläkarstipendiater. Enligt förslaget skulle
denna erhålla provisorisk karaktär samt avvecklas allteftersom facktjänstgöringsskyldiga
värnpliktiga läkare kunna ställas till förfogande. Riksdagen
finner det uppenbart, att extra ordinära åtgärder måste vidtagas för att icke
sjukvården inom armén skall äventyras. Det av departementschefen framlagda
förslaget härutinnan har riksdagen ansett sig kunna godtaga. Riksdagen
har heller icke haft något att erinra mot vad departementschefen föreslagit i
fråga örn tjänstgöringsskyldighet, anställningsform och ekonomiska förmåner
för fältläkarstipendiat liksom ej heller mot förslaget att denne efter viss
tjänstetid beredes möjlighet till inträde i fältläkarkårens reserv.
I likhet med vad som skett för innevarande budgetår må det ankomma
på Kungl. Majit att i samband med personalförteckningens fastställande eller
i annat sammanhang meddela beslut örn tidpunkten för nya beställningars
eller befattningars tillsättande.
Riksdagen har icke haft något att erinra mot vad departementschefen anfört
i fråga örn fortsatt medgivande att, därest ledig kaptensbeställning icke
kunnat besättas med därtill kompetent beställningshavare, ett mot uppkommande
vakanser svarande antal löjtnantsbeställningar i stället får tillsättas.
Yad Kungl. Majit i övrigt i skilda avseenden föreslagit under arméns avlöningsanslag
har icke givit riksdagen anledning till särskilt uttalande.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels för budgetåret 1946/47 fastställt de personalförteckningar för ordinarie
tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid armén,
vilka i särskild ordning överlämnats till riksdagen;
dels bemyndigat Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda
personalförteckningarna meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser, som genom
Kungl. Majits beslut den 30 juni 1942, den 30 juni 1943, den 2 juni 1944 och
den 15 juni 1945 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av
arméns personalförteckningar budgetåren 1942/43—1945/46, samt de särskilda
föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med genomförandet
av den av 1942 års riksdag godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation
av landets försvarskrafter under budgetåren 1942/47, ävensom bestämmelser
örn fortsatt giltighet av den för budgetåret 1945/46 fastställda personalförteckningen
för ordinarie tjänstemän, såvitt avser manskapsbeställningarna;
dels godkänt följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar till
aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ........ kronor 48 000 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,
förslagsvis.................................................... » 5 900 000
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 14 sami. Nr 365.
1265 46 2
18 Riksdagens skrivelse nr 365.
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, förslagsvis ............................................ kronor 1 250 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 13 500 000
5. Körligt tillägg, förslagsvis.................................. » 9 950 000
Summa kronor 78 600 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .................................... kronor 4 400 000
Nettoutgift kronor 74200000;
dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 74 200 000 kronor.
l7:o) Armén: Avlöningar till civil handräckningspersonal. I propositionen
nr 1 har Kungl. Majt under fjärde huvudtiteln (punkt 28) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar
till civil handräckningspersonal för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag
av 3 070 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit
riksdagen (punkt 20) att till Armén: Avlöningar till civil handräckningspersonal
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kronor.
Det för innevarande budgetår anvisade anslaget å 3 070 000 kronor till civil
handräckningspersonal vid armén är beräknat för avlönande av 790 handräckningsmän,
därav 50 avsetts för remontskötare och återstoden huvudsakligen
för förrådstjänst. Kungl. Majit föreslår för nästa budgetår en medelsanvisning
under anslaget, som med 3 930 000 kronor överstiger anslaget för innevarande
budgetår. Antalet handräckningsmän av nyssnämnda kategorier har
därvid beräknats till 1 146, därav 57 remontskötare, varjämte räknats med visst
ytterligare övergångsvis föreliggande behov av handräckningsmän, sammanhängande
med det förhållandet att den avsedda rationaliseringen av truppförbanden
icke kan beräknas vara genomförd under budgetåret. Pörslaget i nu berörda
del, som innebär en anslagsökning med omkring 1 930 000 kronor, är till stor
del föranledd därav, att den militära personal, som står till förfogande för
handräckningstjänst, väsentligt minskat i antal till följd av de ändrade bestämmelserna
rörande uttagning av värnpliktiga i vapentjänst. Till det ökade
medelsbehovet bidrager, såsom av departementschefen framhållits, jämväl ett
under år 1945 slutet nytt specialavtal, enligt vilket till den civila handräckningspersonalen
numera utgå högre löneförmåner än som förutsatts vid kostnadsberäkningarna
för innevarande budgetår. Härtill kommer att det på här
förevarande — liksom på vissa andra områden inom försvaret — icke varit
möjligt att under beredskapstiden exakt beräkna behovet av personal för den
under beredskapen uppbyggda fredsorganisationen. Sedan Kungl. Majit
i propositionen 1945: 334 delgivit riksdagen vissa preliminära beräkningar
rörande det ytterligare behov av handräckningspersonal, som främst hade
sin grund i nyssnämnda förhållande, har riksdagen enligt i proposi
-
Riksdagens skrivelse nr 365.
19
lionell framställt förslag förklarat sig icke vilja framställa någon erinran
mot att för tillgodoseende av detta personalbehov de förslagsanslag, som
härav kunde beröras, finge överskridas. Det av departementschefen för nästa
budgetår beräknade personalbehovet har riksdagen ansett sig böra godtaga,
därvid riksdagen emellertid i likhet med departementschefen förutsätter, att
det skall bliva möjligt att efter ytterligare prövning av behovet begränsa det
sålunda beräknade antalet handräckningsmän.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär vidare, att ett antal civila handräckningsmän
skulle anställas för utförande av eldargöromål vid försvarets
värmeanläggningar. Under beredskapstiden har detta personalbehov tillgodosetts
genom anställande av extra eldare med avlöning från förskottsanslag.
Anledningen härtill har, som departementschefen frai ihållit, närmast
varit att man velat undvika att hålla värnpliktiga inkallade i tjänst i större
utsträckning än som varit strängt nödvändigt. Anlitande av civil personal
i större omfattning för skötseln av värmeanläggningarna har emellertid på
grund av den förenämnda minskningen av antalet värnpliktiga i handräckningstjänst
beräknats erforderligt även efter återgång till fredsförhållanden.
I överensstämmelse med ett av statens organisationsnämnd framställt förslag
har departementschefen beräknat det erforderliga antalet civila handräckningsmän
för eldargöromål vid normalt bränsleläge till 376 för armén, 71 för
marinen och 107 för flygvapnet. Vidare har departementschefen med hänsyn
till att vedeldning ansetts bliva nödvändig även under nästa budgetår för
budgetåret räknat med anställande allenast för eldningssäsongen av civila
handräckningsmän till ett antal av 72, 17 och 51 för respektive armén, marinen
och flygvapnet. Härutöver har räknats med en ytterligare reserv av 26
man för hela försvaret, föranledd av att alla på grund av försvarsbeslutet
tillkommande anläggningar ännu icke färdigställts. Mot de av departementschefen
sålunda verkställda beräkningarna har riksdagen icke funnit anledning
till erinran. Årskostnaderna för den för armén beräknade civila eldarpersonalen
hava av departementschefen uppskattats till 1 950 000 kronor. De övergångsvis
för nästa budgetår erforderliga medlen för reservpersonal hava för
arméns del beräknats till 125 000 kronor, därvid tagits i beräkning den
för försvaret gemensamma reserven av 26 man. Jämväl dessa beräkningar har
riksdagen ansett sig kunna godtaga.
Åberopande det anförda får riksdagen, som i det följande under punkterna
21 och 24 anvisar erforderliga medel för marinen och flygvapnet, såvitt avser
nu förevarande punkt anmäla, att riksdagen till Armén: Avlöningar till civil
handräckningspersonat för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av
7 000 000 kronor.
18:o) Armén: Familjebidrag. I propositionen nr 1 Ilar Kungl. Majit under
fjärde huvudtiteln (punkt 30) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till Armén: Familjebidrag för budgetåret 1946/47 beräkna
ett förslagsanslag av 690 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit
20
Riksdagens skrivelse nr död.
riksdagen (punkt 21) att till Armén: Familjebidrag för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 4 900 000 kronor.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft motionen
II: 437, vari hemställts, att riksdagen i samband med anvisande av anslag för
budgetåret 1946/47 till familjebidrag måtte anvisa ett belopp av 50 000 kronor
för samma budgetår till särskild hjälpverksamhet till förmån för de värnpliktiga
och deras familjer.
I den av riksdagen numera godkända propositionen nr 73 med förslag till
familjebidragsförordning förutsättes, att familjebidragen till de värnpliktigas
familjer skola utbetalas av kommunala familjebidragsnämnder. Med anledning
härav har fråga nu uppkommit örn sättet för redovisningen av dessa
bidrag. Önskvärt vore givetvis, därest utgivna bidrag kunde redovisas med
hänsyn till vid vilken försvarsgren de värnpliktiga fullgöra sin tjänstgöring.
Detta skulle emellertid komma att medföra en betydligt ökad arbetsbörda för
nämnderna. Riksdagen finner därför i likhet med departementschefen en
lämplig anordning vara, att samtliga familjebidragskostnader i första hand
få belasta ett anslag — arméns — men att sedermera genom tillsynsmyndighetens
försorg avräkning äger rum i syfte att åvägabringa en fördelning av
kostnaderna på de olika försvarsgrenarna.
Familjebidragen för samtliga försvarsgrenar hava för nästa budgetår beräknats
till 6 450 000 kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår
innebär en ökning med, i runt tal, 5 550 000 kronor. Denna ökning är, såsom
departementschefen framhållit, till en mindre del beroende på de nya familjebidragsbestämmelserna
men i huvudsak att hänföra till den omständigheten
att kostnadsberäkningarna tidigare med hänsyn till de under beredskapstiden
rådande förhållandena varit bristfälliga. Riksdagen har icke funnit något
vara att erinra mot de nu verkställda beräkningarna. I enlighet härmed
skulle anslaget till familjebidrag vid armén uppgå till 4 900 000 kronor.
Emellertid har i motionen 11:437 yrkats att ett belopp av 50 000 kronor
måtte anvisas till särskild hjälpverksamhet till förmån för de värnpliktiga
och deras familjer. Riksdagen har funnit motionärernas förslag behjärtansvärt.
Såsom i motionen framhållits kunna nämligen hjälpbehov uppkomma,
vilka icke kunna tillgodoses inom ramen för familjebidragsförfattningarna,
och det synes riksdagen i likhet med motionärerna icke lämpligt,
att de värnpliktiga i dylika fall skola tvingas söka bidrag från fattigvården.
Ej heller kan det anses riktigt, att kommunerna skola belastas med kostnaderna
för den erforderliga hjälpen i dylika fall. Riksdagen har därför beslutat
bifalla det motionsvis väckta förslaget. Det för verksamheten såsom lämpligt
ansedda beloppet, 50 000 kronor, har synts riksdagen böra uppföras såsom en
särskilt anslagspost under arméns anslag till familjebidrag. Riksdagen förutsätter
emellertid, att vid budgetårets utgång uppkomna kostnader för utgivna
dylika bidrag då skola fördelas på de skilda försvarsgrenarnas anslag till
familjebidrag genom att på värnpliktiga vid marinen och flygvapnet belöpande
kostnader överföras till dessa anslag efter uppgift, som lämnas av tillsynsmyndigheten
i samma ordning som den vilken förutsatts skola gälla i
Riksdagens skrivelse nr 865.
21
fråga om familjebidragskostnaderna. Det må ankomma på Kungl. Majit
att meddela de erforderliga föreskrifterna härför liksom också att besluta,
huruvida den särskilda hjälpverksamheten skall omhänderhavas av tillsynsmyndigheten
för familj ebidragsverksamheten i samråd med familj ebidragsnämnderna
eller liksom under beredskapstiden ankomma på rikets landshövdingar.
Med hänsyn till vad riksdagen sålunda anfört har riksdagen funnit sig böra
för nästa budgetår under arméns anslag till familjebidrag anvisa ett, i förhållande
till Kungl. Majits förslag, med 50 000 kronor förhöjt belopp.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen, i
anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med bifall till motionen 11:437, till
Armén: Familjebidrag för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av
4 950 000 kronor.
19:o) Armén: Intagning av motorfordon och motorredskap. I propositionen
nr 1 har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 55) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Uttagning av
motorfordon och motorredskap för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit
riksdagen (punkt 22) att till Armén: Uttagning av motorfordon och motorredskap
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Armén: Uttagning av motorfordon
och motorr edskog för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 15 000
kronor.
20:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr 1
har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 75) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar till
aktiv jjersonal m. fl. för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av
33 500 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 23) att
dels för budgetåret 1946/47 fastställa de personalförteckningar för ordinarie
tjänstemän samt för pensionerad personal i arvodesbefattning vid
marinen, vilka komme att till riksdagen i särskild ordning överlämnas;
dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda
personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunde
visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag
godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter
under budgetåren 1942/47;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för marinens
anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. att tillämpas under budgetåret
1946/47;
dels ock till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 30 200 000 kronor.
22
Riksdagens skrivelse nr 365.
Den av departementschefen för nästa budgetår förordade personalförteckningen
för ordinarie tjänstemän vid marinen upptager — med undantag för
det fast anställda manskapet — i huvudsak de nya beställningar, som erfordras
för den planenliga utökningen av organisationen av flottan och kustartilleriet.
Riksdagen har icke funnit något att invända mot de tillämpade grunderna för
beräkning av ifrågavarande personalbehov och har därför beslutat fastställa
nämnda förteckning. Personalförteckningen för pensionerad personal i
arvodesbefattning, beträffande vilken förteckning allenast en mindre
jämkning förordats, har riksdagen likaledes godtagit. Den verkställda beräkningen
av medelsbehovet under anslagsposterna har icke givit riksdagen anledning
till särskilt uttalande.
Riksdagen lår slutligen hänvisa till vad riksdagen ovan anfört i vissa
frågor, som beröra flera försvarsgrenar.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen
dels för budgetåret 1946/47 fastställt de personalförteckningar för ordinarie
tjänstemän samt för pensionerad personal i arvodesbefattning vid
marinen, vilka i särskild ordning överlämnats till riksdagen;
dels bemyndigat Kungl. Maj:t att med avseende å de av riksdagen fastställda
personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunna
visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag
godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter
under budgetåren 1942/47;
dels godkänt följande avlöningsstat för marinens anslag till avlöningar till
aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........ kronor 22 800 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,
förslagsvis .................................................. » 925 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, förslagsvis............................................ » 800 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 2 575 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................................. » 3 700 000
Summa kronor 30 800 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ...................... kronor 600 000
Nettoutgift kronor 30200000;
dels och till Marmén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 30 200 000 kronor.
21 :o) Marinen: Avlöningar till civil handräckningspersonal. Kungl. Majit
har föreslagit riksdagen (punkt 24) att till Marinen: Avlöningar till civil
Riksdagens skrivelse nr 365. 23
handräckningspersonal för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
375 000 kronor.
Riksdagen, som hänvisar till vad riksdagen anfört vid behandlingen i det
föregående av arméns motsvarande anslag, får anmäla, att riksdagen till
Marinen: Avlöningar till civil handräckningspersonal för budgetåret 1946/47
anvisat ett förslagsanslag av 375 000 kronor.
22:o) Marinen: Familjebidrag. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit
under fjärde huvudtiteln (punkt 82) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Marinen: Familjebidrag för budgetåret
1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 155 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förenämnda proposition nr 120 föreslagit
riksdagen (punkt 25) att till Marinen: Familjebidrag för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.
Under åberopande av vad riksdagen i det föregående under punkt 18 anfört,
får riksdagen anmäla, att riksdagen i enlighet med Kungl. Majits förslag
till Marinen: Familjebidrag för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag
av 800 000 kronor.
23:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I propositionen nr
1 har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 112) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar till
aktiv personal m. fl. för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av
26 500 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 26) att
dels för budgetåret 1946/47 fastställa de personalförteckningar för ordinarie
tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning vid flygvapnet,
vilka komme att till riksdagen i särskild ordning överlämnas;
dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda
personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunde
visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag
godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter
under budgetåren 1942/47;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygvapnets
anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1946/47;
dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 25 650 000 kronor.
De av departementschefen föreslagna ändringarna i flygvapnets personaluppsättning
äro —- med undantag av det fast anställda manskapet i huvudsak
föranledda av det planenliga genomförandet under budgetåret 1946/47 av
den av 1942 års riksdag beslutade utökningen av flygvapnets organisation
under femårsperioden 1942/47, dock med de avvikelser, som betingas av 1943
och 1944 års riksdagars beslut rörande omorganisation av flygförvaltningen
respektive uppsättandet av Södertörns flygflottilj. I fråga örn inrättandet vid
24
Riksdagens skrivelse nr 365.
flygvapnet av en särskild yrkesgren för stamflygförare av manskaps grad får
riksdagen hänvisa till sitt under punkten 3 gjorda uttalande i ämnet.
I enlighet nied de av 1945 års riksdag antagna grunderna för lönereglering
föi militär meteorologpersonal skola bland andra militärmeteorolog placeras
i lönegrad Ca 22, militärmeteorolog av 1. respektive 2. och 3. graden i lönegiaderna
MEo 20, respektive MEo 15 och MEo 13. I propositionen nr 240
till innevarande års riksdag angående vissa löneställnings- och ersättningsspörsmål
vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut lii. m. har
föreslagits bland annat, att med avseende å de civila meteorologerna statsmeteorolog
skulle uppflyttas till lönegrad A 23 och att begynnelselönen för
meteorolog skulle utgå enligt 15 lönegraden. Efter viss tids tjänstgöring
i sistnämnda lönegrad borde uppflyttning till högre lönegrad äga rum. Ställningstagandet
till frågan örn vilken eller vilka lönegrader, som därvid skulle
ifrågakomma, liksom till fragan örn tidsintervallerna mellan förekommande
uppflyttningar borde emellertid tills vidare anstå. Ifrågavarande proposition
har numera bifallits av riksdagen. Då det måste anses rättvist, att löneställningen
för den militära meteorologpersonalen överensstämmer med vad som
beslutats för motsvarande civila befattningshavare^, har riksdagen beslutat
vidtaga den ändringen i personalförteckningen, att militärmeteorolog uppflyttas
till lönegrad Ca 23. Beträffande övrig lägre meteorologpersonal torde
böra gälla vad i förenämnda proposition anförts i fråga örn motsvarande civila
personal. Det må ankomma på Kungl. Maj :t att härutinnan träffa avgörande.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen
framlagda förslagen rörande beräkningen av antalet beställnings- och
befattningshavare vid flygvapnet för nästa budgetår och av de i avlöningsstaten
ingående anslagsposterna.
Riksdagen får slutligen hänvisa till vad riksdagen ovan anfört i vissa
frågor, som beröra flera försvarsgrenar.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen
dels med den ändringen att beställning för militärmeteorolog skall hänföras
till lönegraden Ca 23, för budgetåret 1946/47 fastställt de personalförteckningar
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning
vid flygvapnet, vilka i särskild ordning överlämnats till riksdagen;
dels bemyndigat Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda
personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunna
visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag
godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter
under budgetåren 1942/47;
dels godkänt följande avlöningsstat för flygvapnets anslag till avlöningar till
aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........ kronor 17 700 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,
förslagsvis .................................................. » 900 000
Riksdagens skrivelse nr 365.
25
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, förslagsvis............................................ kronor 425 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 4 600 000
5. Kör ligt tillägg, förslagsvis.................................. »_2 725 000
Summa kronor 26 350 000
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis .................................... kronor 700 000
Nettoutgift kronor 25650000;
dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 25 650 000 kronor.
24:o) Flygvapnet: Avlöningar tili civil handräckningspersonal. Kungl. Majit
har föreslagit riksdagen (punkt 27) att till Flygvapnet: Avlöningar till civil
handräckningspersonal för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av
825 000 kronor.
Riksdagen, som hänvisar till vad riksdagen anfört vid behandlingen i det
föregående av arméns motsvarande anslag, får anmäla, att riksdagen till Flygvapnet:
Avlöningar till civil handräckningspersonal för budgetåret 1946/47
anvisat ett förslagsanslag av 825 000 kronor.
25:o) Flygvapnet: Familjebidrag. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit
under fjärde huvudtiteln (punkt 118) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret
1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 57 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 28) att till Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kronor.
Under åberopande av vad riksdagen i det föregående under punkt 18 anfört
får riksdagen anmäla, att riksdagen i enlighet med Kungl. Majits förslag till
Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag
av 750 000 kronor.
26:o) Sjökarteverket: Avlöningar. I propositionen nr 1 bär Kungl. Majit
under fjärde huvudtiteln (punkt 146) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret
1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 511 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit
riksdagen (punkt 29) att
dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för
sjökarteverket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för sjökarteverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;
dels ock till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 530 000 kronor.
26
Riksdagens skrivelse nr 365.
Vidare har riksdagen till behandling i förevarande sammanhang förehaft
dels de likalydande motionerna I: 271 och II: 423, vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta, dels att föreståndarna vid sjökarteverkets kontrollstationer
i Stockholm, Göteborg och Malmö må erhålla ordinarie anställning,
dels ock att dessa föreståndare må placeras i 23:e lönegraden;
dels motionen II: 421, vari hemställts, att riksdagen ville dels besluta lönegradsplaceringarna
vid sjökarteverket i enlighet med vissa av motionären
framställda förslag samt dels besluta öka sjökarteverkets avlöningsanslag för
budgetåret 1946/47 till 542 000 kronor;
dels ock motionen II: 422, vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t ville hemställa örn utredning rörande sjökarteverkets organisation
i vissa i motionen berörda delar.
Den i motionen II: 421 gjorda framställningen innebär, såvitt nu är i fråga,
att befattningen som militärhydrograf skulle placeras i lönegrad A 24, att en
befattning som materialförvaltare i lönegrad A 15 skulle uppföras å sjökarteverkets
personalförteckning samt att förste ritarbefattningen å rättelse- och
reproduktionsdetaljen skulle placeras i lönegrad A 19 med tjänstebenämningen
kartograf.
Den i motionen II: 422 åsyftade utredningen skulle enligt motionären omfatta
följande frågor, nämligen dels huruvida icke sjökarteverkets kontrollstationer
borde sortera under kommerskollegium, dels huruvida icke den
kontrollstationsföreståndarna åliggande kompass- och lanternekontrollen
borde överföras till fartygsinspektionen, dels örn icke den jordmagnetiska avdelningen
vid sjökarteverket borde överföras till motsvarande organ vid
rikets allmänna kartverk, dels ock huruvida icke statsisbrytarverksamheten
borde överföras till sjökarteverket.
På förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1945 års riksdag vissa organisationsändringar
inom sjökarteverket, bland annat innebärande ändrad avdelningsindelning.
Med anledning av 1944 års riksdags uttalande örn lämpligheten
av att vissa personalfrågor inom verket, som icke vore tillfredsställande ordnade,
gjordes till föremål för särskild översyn, har Kungl. Maj:t efter av särskilt
tillkallad utredningsman verkställd utredning i ämnet nu framlagt förslag
örn en mera allmän lönereglering för verkets personal. Riksdagen har
vid sin prövning av de framlagda förslagen ansett sig med vissa avvikelser
kunna godtaga desamma.
I motionen II: 422 hava framställts vissa förslag örn ändring av bestämmelserna
örn sjökarteverkets arbetsuppgifter. Sålunda har ifrågasatts huruvida
icke sjökarteverkets kontrollstationer borde sortera under kommerskollegium
och den föreståndarna för nämnda stationer åliggande kompass- och
lanternekontrollen under fartygsinspektionen samt örn icke den jordmagnetiska
avdelningen vid verket borde överföras till motsvarande organ vid rikets
allmänna kartverk. Däremot skulle enligt motionen statsisbrytarverksamheten
överföras till sjökarteverket. Utan att i sak taga ställning till lämpligheten
av de ifrågasatta anordningarna anser riksdagen emellertid de framställda
förslagen innehålla spörsmål, som torde vara förtjänta av att bliva
Riksdagens skrivelse nr 365. - *
föremål för närmare utredning. Därvid torde även böra undersökas, huruvida
icke lämpligen till lotsstyrelsen böra överflyttas arbetsuppgifter, som avses
i motionen. Riksdagen vill förorda, att utredning kommer till stånd rörande
nu berörda frågor.
Med anledning av vad i motionerna I: 271 och II: 423 anförts och riksdagen
i övrigt inhämtat rörande löneställningen för kontrollstationsförestandarna i
Stockholm, Göteborg och Malmö vill riksdagen ifrågasätta, huruvida icke behovet
av nämnda kontrollstationer får anses numera vara så konstant och
arbetet vid nämnda stationer innebära med hänsyn till sjöfartens säkerhet
ett sådant ansvar, att en fastare anställning och måhända en något förbättrad
löneställning än vad för närvarande är fallet borde beredas dem. Riksdagen
har dock icke nu velat besluta någon avvikelse från Kungl. Majis förslag
beträffande dessa befattningshavare men anser att även berörda spörsmål bör
bliva föremål för ytterligare övervägande. Riksdagen förutsätter, att resultatet
av denna förnyade översyn skall kunna föreläggas nästa års riksdag.
Beträffande den å nautiska avdelningen tjänstgörande assistent, som
handhar redigeringen av Underrättelser för sjöfarande, föreslås att denne befattningshavare
uppflyttas från lönegrad A 21 till lönegrad A 22 och erhåller
benämningen redaktör. Riksdagen anser förslaget välgrundat och godtager
detsamma.
I fråga örn den å sjökarteverkets stat nu uppförda befattningen såsom militärkartograf
i lönegrad A 21 föreslår departementschefen en till lönegrad
A 22 förhöjd löneställning, därvid tjänstebenämningen skulle ändras till militärhydrograf.
Riksdagen vill med anledning härav framhålla, att sjömätningsavdelningen
inom sjökarteverket är uppdelad på tre detaljer, nämligen allmänna
sjömätningsdetaljen och militära sjömätningsdetaljen, en var under
chefsskap av en från flottan kommenderad officer i lönegrad Oa 3 samt
militärkartografiska detaljen under chefsskap av militärkartografen. Enligt
de för sistnämnde befattningshavare fastställda kompetensfordringarna skall
han hava avlagt sjöofficersexamen eller examen såsom officer i flottans
reserv. Därest officer tjänstgör vid förvaltningsmyndighet äger han uppbära
särskilt förvaltningsarvode. Då lön för kapten tillika med nämnda arvode
överstiger befattningshavare i lönegrad A 22 tillkommande löneförmåner, har
riksdagen beslutat inplacera befattningen i närmast högre lönegrad eller
alltså A 23.
Å sjökarteverkets tekniska avdelning tjänstgör en fran flottan kommendeiad
flaggunderofficer å tvångsvis övergångsstat. Denne befattningshavare, som
alltsedan år 1929 varit inkallad till ständig tjänstgöring vid sjökarteverket,
tjänstgör under sommarmånaderna såsom mätningsförrättare och i övrigt såsom
materialförvaltare och arbetsledare för de till avdelningen hörande arbetarna.
Departementschefen har ansett sig icke för närvarande böra föreslå någon
ändring beträffande denna befattning. Riksdagen kan emellertid icke dela
denna departementschefens uppfattning. Framhållas må att materialförvaltaren
är avdelningsföreståndarens närmaste man och ansvarar i dennes frånvaro
för avdelningen. Med hänsyn härtill och till arten och omfattningen i övrigt
28
Riksdagens skrivelse nr 365.
av de arbetsuppgifter, som åligga materialförvaltare!!, anser riksdagen det till
fullo motiverat, att befattningen i fråga överföres till sjökarteverkets stat.
Härvid ansluter riksdagen sig alltså till vad såväl den särskilde utredningsmannen
som statskontoret och statens organisationsnämnd förordat i denna
fråga. Vidkommande löneställningen har riksdagen ansett sig böra inplacera
befattningen i lönegrad A 15, vilken löneställning jämväl förordats av utredningsmannen.
Riksdagen finner sig alltså kunna bifalla motionen II: 421
i här berörd del. Härvid bör givetvis tillses, att ifrågavarande befattningshavare
icke kommer att vid sidan av den nya lönen uppbära någon del av
övergångsstatslönen. I samband med tjänstens omreglering bör vidare det
särskilda arvode av 300 kronor, som nu utgår till nämnde flaggunderofficer
för handhavande av däcksuppbörden å sjökarteverkets fartyg under den tid
dessa icke äro på expedition, indragas.
Å vardera av sjökarteverkets rättelse- och reproduktionsdetalj och dess
originalritningsdetalj finnes för närvarande anställd bland andra en förste
ritare i lönegrad A 17. Enligt departementschefens förslag skulle förste ritaren
å originalritningsdetaljen uppflyttas till lönegrad Ä 19 med tjänstebenämningen
kartograf. Beträffande motsvarande befattning å rättelse- och reproduktionsdetaljen
föreslås icke annan ändring än att även denne — liksom
övriga ritare i 17:e och löre lönegraderna — skulle benämnas kartograf.
Riksdagen kan för sin del icke finna, att några nya omständigheter tillkommit,
som motivera att ur ansvarighetssynpunkt åtskillnad göres dessa ritare emellan.
Någon differentiering av befattningarna i fråga synes riksdagen följaktligen
icke böra ifrågakomma, utan bör åt deni beredas samma löneställning.
Härvid anser riksdagen sig kunna på goda grunder godtaga verksstyrelsens förslag,
att dessa båda ritare placeras i lönegrad A 18. I fråga örn den övriga
ntarpersonalens sammansättning och löneställning finner riksdagen sig böra
följa departementschefens förslag.
På grund av det anförda har riksdagen beslutat följande ändringar i den av
departementschefen förordade personalförteckningen för sjökarteverket. Militärhydrografen
uppflyttas från lönegraden A 22 till lönegraden A 23. En
kartograf i A 19 och en i A 17 utbytas mot två kartografbefattningar i lönegrad
A 18. Vidare har å personalförteckningen uppförts en befattning såsom materialförvaltare
i lönegrad A 15. Till följd härav har anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän ökats nied 6 000 kronor, anslagsposten till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, minskats med
300 kronor och anslagsposten till rörligt tillägg ökats med 300 kronor. Anslagets
slutsumma kommer härigenom att ökas med 6 000 kronor till 536 000
kronor.
Under åberopande av det anförda får riksdagen
I. anmäla, att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen
II: 421
dels fastställt följande personalförteckning för sjökarteverket, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
29
Riksdagens skrivelse nr 365.
Personalförteckning
Befattning |
Lönegrad |
Tjänstemän a ordinarie stat. |
|
1 Överdirektör........................................................ |
...... C 8 |
1 byrådirektör......................................................... |
...... A 28 |
2 byrådirektörer....................................................... |
...... A 26 |
1 militärhydrograf ................................................... |
...... A 23 |
1 statsgeodet ........................................................ |
...... A 23 |
2 statshydrografer.................................................... |
...... A 23 |
1 ingenjör ............................................................. |
...... A 22 |
1 redaktör ............................................................. |
...... A 22 |
1 kamrerare .......................................................... |
...... A 20 |
2 kartografer.......................................................... |
...... A 18 |
1 förste gravör ...................................................... |
...... A 17 |
3 kartografer.......................................................... |
...... A 17 |
5 gravörer ............................................................ |
...... A 15 |
4 kartografer.......................................................... |
...... A 15 |
1 laborant ............................................................ |
...... A 15 |
1 materialförvaltare.................................................. |
...... A 15 |
1 tryckeriförman .................................................... |
...... A 15 |
1 koppartryckare ..................................................... |
...... A 10 |
1 kontorist............................................................ |
...... A 9 |
1 förste expeditionsvakt ............................................ |
...... A 7 |
2 kanslibiträden....................................................... |
...... A 7 |
3 ritbiträden.......................................................... |
...... A 7 |
1 expeditionsvakt .................................................... |
...... A 5 |
1 kontorsbiträde...................................................... |
...... A 4 |
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20. |
|
1 statshydrograf...................................................... |
...... Eo 23 |
1 assistent............................................................. |
...... Eo 21 |
3 kontrollstationsföreståndare (i Stockholm, Göteborg och Malmö).. Eo 21;
dels godkänt följande avlöningsstat för sj ökarte verket, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat
1.
2.
3.
4.
5.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.......... kronor
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit.......................................................... »
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.............. »
Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis ...................................... »
Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ »
Summa kronor
271 000
18 190
146 000
37 800
63 010
536 000;
dels oclc till Sjohar teverket: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisat ett
förslagsanslag av 536 000 kronor.
30
Riksdagens skrivelse nr 365.
II. med bifall till motionen II: 422 samt i anledning av motionerna I: 271
och 11:423 anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredningar i
fråga örn ej mindre den framtida ställningen i organisatoriskt hänseende
rörande dels sjökarteverkets kontrollstationer och den föreståndarna för
nämnda stationer åliggande kompass- och lanternekontrollen, dels sjökarteverkets
jordmagnetiska avdelning, dels ock statsisbrytarverksamheten, än
även anställningsformen och löneställningen för föreståndarna för sjökarteverkets
kontrollstationer i Stockholm, Göteborg och Malmö.
27:o) Sjökarteverket: Omkostnader. I propositionen nr 1 har Kungl. Majt
under fjärde huvudtiteln (punkt 146) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Sjökarteverket: Omkostnader för budgetåret
1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 245 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majt i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 30) att till Sjökarteverket: Omkostnader för budgetåret 1946/47
anvisa ett förslagsanslag av 239 000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Sjökarteverket: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag av 239 000 kronor.
28:o) Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. I propositionen
nr 1 har Kungl. Majt under fjärde huvudtiteln (punkt 146) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Sjökarteverket:
Mätnings- och rekognosceringsverksamhet för budgetåret 1946/47 beräkna ett
reservationsanslag av 465 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majt i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 31) att till Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 430 000 kronor.
Beräkningen av medelsbehovet för fältarbeten till sjöss för nästa budgetår
har grundats på ett pris å motorbrännolja av 125 kronor per ton samt
ett kolpris av 65 kronor per ton. Denna beräkningsgrund har riksdagen ansett
sig böra godtaga. Därest emellertid drivmedelspriserna under budgetåret
skulle understiga denna nivå, bör, såsom departementschefen förutsatt,
anslagsposten ställas till förfogande allenast i den omfattning, som svarar
mot de under budgetåret gällande priserna. Då riksdagen jämväl i övrigt godtagit
den verkställda anslagsberäkningen samt icke funnit anledning till erinran
mot vad departementschefen anfört i fråga örn anskaffning av och försök
med viss ekoradiomateriel, får riksdagen anmäla, att riksdagen till Sjökarteverket:
Mätnings- och rekognosceringsverksamhet för budgetåret 1946/47
anvisat ett reservationsanslag av 430 000 kronor.
29:o) Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet. I propositionen
nr 1 har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 156) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets forskningsanstalt:
Viss forskningsverksamhet för budgetåret 1946/47 beräkna ett
reservationsanslag av 470 000 kronor.
31
Riksdagens skrivelse nr 365.
Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 32) att till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000
kronor.
Riksdagen får erinra, att riksdagen vid anvisande å tilläggsstat för innevarande
budgetår av medel för ifrågavarande ändamål framhöll angelägenheten
av att forskningsverksamheten på det militära området påskyndades så att
resultatet så långt möjligt vore kunde utnyttjas vid ställningstagande till
frågan örn försvarsorganisationens utformning för tiden efter den löpande
femårsperiodens utgång. Då den ifrågavarande forskningsverksamheten nu
kommit i gång och, såsom departementschefen framhållit, får anses vara av
den största betydelse vid planläggandet av försvarets organisation och utrustning
under de närmaste åren, har riksdagen funnit sig böra anvisa medel för
fortsatt forskningsverksamhet under nästa budgetår. Riksdagen, som intet
har att erinra mot storleken av det äskade anslaget, får anmäla, att riksdagen
till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet för budgetåret
1946/47 anvisat ett reservationsanslag av 3 500 000 kronor.
30:o) Försvarets socialbyrå: Avlöningar. I propositionen nr 1 bär Kungl.
Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 158) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Försvarets anställningsbyrå: Avlöningar
för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 67 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 33) att
dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för
Försvarets socialbyrå, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för Försvarets
socialbyrå, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;
dels ock till Försvarets socialbyrå: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 104 000 kronor.
Riksdagen, som intet har att erinra mot att ifrågavarande byrå med hänsyn
till de ändrade arbetsuppgifterna för framtiden benämnes Försvarets
socialbyrå, har funnit sig kunna godtaga den av departementschefen föreslagna
personaluppsättningen för byrån. Jämväl förslaget örn inrättande inom
byrån av en särskild delegation för behandling av viktigare familjebidragsoch
värnpliktslåneärenden m. m. har godtagits av riksdagen. Det må därvid
såsom föreslagits ankomma på Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser
rörande delegationens sammansättning och arbetsuppgifter. Mot de föreslagna
grunderna för arvoden samt resekostnads- och traktamentsersättning
åt ledamöterna i delegationen har riksdagen icke funnit något vara att invända.
Riksdagen anser det rimligt, att byråns chef så länge nu rådande onormala
arbetsbelastning föreligger får uppbära skäligt tilläggsarvode.
Då den av departementschefen verkställda anslagsberäkningen icke givit
riksdagen anledning till erinran, får riksdagen under åberopande av det anförda
anmäla, att riksdagen
32
Riksdagens skrivelse nr 365.
dels fastställt följande personalförteckning för försvarets socialbyrå, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänsteman å ordinarie stat.
1 chef ...................................................................... C 6
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.
1 förste byråsekreterare.................................................. Eo 24
2 byråsekreterare.......................................................... Eo 21;
dels godkänt följande avlöningsstat för försvarets socialbyrå, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.......... kronor 14 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, förslagsvis.............................................. » 13 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.............. » 68 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. » 12 800
Summa kronor 108 300
Särskilda uppbördsmedel:
Pensionsmedel, förslagsvis ...................................... kronor 4 300
Nettoutgift kronor 104 000;
dels ock till Försvarets socialbyrå: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisat
ett förslagsanslag av 104 000 kronor.
31 :o) Försvarets socialbyrå: Omkostnader. I propositionen nr 1 bär Kungl.
Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 158) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Försvarets anställningsbyrå: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 64 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 34) att till Försvarets socialbyrå: Omkostnader för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.
Riksdagen, som under närmast föregående punkt förklarat sig intet hava
att erinra mot att byrån från och med nästa budgetår benämnes försvarets
socialbyrå, har icke funnit anledning till erinran mot den verkställda beräkningen
av medelsbehovet under förevarande anslag. Riksdagen får anmäla, att
riksdagen till Försvarets socialbyrå: Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisat
ett förslagsanslag av 75 000 kronor.
32:o) Skärmbildsundersökningar av värnpliktiga m. fl. I propositionen nr 1
har Kungl. Maj:t under fjärde huvudtiteln (punkt 202) föreslagit riksdagen
Riksdagens skrivelse nr 365.
33
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Skärmbildsundersökningar
av värnpliktiga m. fl. för budgetåret 1946/47 beräkna ett anslag av 61 000
kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 föreslagit
riksdagen (punkt 35) att till Skärmbildsundersökningar av värnpliktiga m. fl.
för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 180 000 kronor.
Riksdagen är ense med departementschefen därom, att kostnaderna för den
skärmbildsundersökning av värnpliktiga, som avses äga rum under tiden för
inskrivningsförrättningarna och under tiden för de värnpliktigas inryckning
till första tjänstgöring, böra belasta försvarets anslag och att särskilt anslag
för ändamålet följaktligen bör anvisas under fjärde huvudtiteln. Mot departementschefens
beräkning av anslaget har riksdagen icke haft anledning till erinran
liksom ej heller mot förslaget att anslaget betecknas såsom förslagsanslag.
Härvid förutsätter riksdagen emellertid, i likhet med departementschefen,
att anslaget icke överskrides utan Kungl. Maj:ts medgivande.
Åberopande det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen till Skärmbildsundersökningar
av värnpliktiga m. fl. för budgetåret 1946/47 anvisat ett
förslagsanslag av 180 000 kronor.
33:o) Kristillägg. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under fjärde
huvudtiteln (punkt 207) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, till Kristillägg för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag
av 20 500 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 föreslagit riksdagen
(punkt 36) att till Kristillägg för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 20 000 000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Kristillägg för budgetåret 1946/47
anvisat ett förslagsanslag av 20 000 000 kronor.
34:o) Provisoriskt lönetillägg. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit
under fjärde huvudtiteln (punkt 208) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Provisoriskt lönetillägg för budgetåret
1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 24 000 000.
Sedermera har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 120 (punkt 37)
föreslagit riksdagen att
dels till Provisoriskt lönetillägg för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 24 000 000 kronor,
dels besluta, att under riksstatens fjärde huvudtitel uppförda anslag till
anskaffning eller underhåll av materiel m. m., från vilka avlöningskostnader
utgå till befattningshavare, som äro berättigade till provisoriskt lönetillägg,
skola vara avsedda jämväl för dylikt tillägg,
dels ock bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 1 mars 1946 förordats medgiva överskridande
under budgetåret 1946/47 av genom riksdagens beslut maximerade anslag,
som nyss sagts.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sami. Nr 365.
1265 46 3
34
Riksdagens skrivelse nr 365.
Såsom departementschefen framhållit avlönas ett stort antal icke-ordinarie
civila befattningshavare inom försvaret från sakanslag, vilka i flertalet fall
äro av reservationsanslags natur. Provisoriskt lönetillägg till denna personal
synes i ''enlighet med vad som förutsatts vid antagandet av grunderna för
dylikt tillägg under budgetåret 1946/47 böra utgå från de anslag, varifrån
avlöningen i övrigt bestrides. Riksdagen har därför i enlighet med departementschefens
förslag beslutat, att ifrågavarande anslag skola vara avsedda
jämväl för provisoriskt lönetillägg ävensom beslutat bemyndiga Kungl. Maj:t
att för ändamålet överskrida respektive anslag med högst belopp, motsvarande
sådant tillägg.
För provisoriskt lönetillägg till befattningshavare med avlöning från avlöningsanslag
har för nästa budgetår beräknats ett förslagsanslag av 24 000 000
kronor, därvid förutsatts, att kostnaderna för provisorisk löneförbättring till
personal med avlöning från avvecklingsanslag skulle bestridas från sistnämnda
anslag. Häremot har riksdagen icke funnit något vara att erinra.
Åberopande det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen dels till
Provisoriskt lönetillägg för budgetåret 1946/47 anvisat ett förslagsanslag
av 24 000 000 kronor, dels beslutat, att under riksstatens fjärde huvudtitel
uppförda anslag till anskaffning eller underhåll av materiel m. m.,
från vilka avlöningskostnader utgå till befattningshavare, som äro berättigade
till provisoriskt lönetillägg, skola vara avsedda jämväl för dylikt tillägg,
dels ock bemyndigat Kungl. Maj:t att i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 1 mars 1946 förordats medgiva överskridande
under budgetåret 1946/47 av genom riksdagens beslut maximerade anslag,
sorn nyss sagts.
Stockholm den 26 juni 1946.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1946. K. L. Beckmans Boktryckeri.