Riksdagens skrivelse nr 257—258.
7
dels för budgetåret 1946/47 under femte huvudtiteln anvisat till Poliskåren
i Boden: Avlöningar ett förslagsanslag av 172 600 kronor och till Poliskåren i
Boden: Omkostnader ett förslagsanslag av 29 500 kronor,
dels ock medgivit, att befattningshavare vid poliskåren i Boden må befrias
från ersättningsskyldighet enligt bestämmelserna i civila avlönings reglementet
för tjänstedräkt (uniform), vilken befattningshavaren utbekommit eller som
för befattningshavarens räkning beställts före den 1 juli 1943.
Stockholm den 21 maj 1946.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 258.
Godkänd av första kammaren den 21 maj 1946.
Godkänd av andra kammaren den 21 maj 1946.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående arméns ingenjörpersonal.
(Statsutskottets utlåtande nr 120.)
Till Konungen.
I propositionen nr 80 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 25 januari 1946, föreslagit
riksdagen godkänna vissa av departementschefen förordade grunder för arméns
ingenjörorganisation.
Det har synts riksdagen kunna ifrågasättas, om icke med vidtagandet av de
föreslagna åtgärderna lämpligen borde anstå i väntan på att frågan örn ingenjörorganisationen
inom försvaret kunde allsidigt bedömas i samband med den
pågående försvarsutredningen. Då emellertid enligt vad i ärendet upplysts de
rådande ovissa framtidsutsikterna och lösa anställningsförhållandena för arméns
ingenjörpersonal i icke ringa grad försvårat rekryteringen, vill riksdagen,
då det här närmast är fråga örn en provisorisk organisation, icke ställa sig avvisande
mot förslaget. Härtill kommer att enligt vad riksdagen kunnat finna
de föreslagna åtgärderna knappast torde vara ägnade att föregripa cn allsidig
prövning av hithörande spörsmål.
I fråga örn detaljerna i det föreliggande förslaget får riksdagen anföra följande:
Enligt
förslaget skulle arméns och armeförvaltningens ingenjörpersonal uppdelas
på två kategorier, nämligen arméingenjörer — med civilmilitär ställning
— samt civila ingenjörer. Arméingenjörerna skulle i huvudsak tjänstgöra vid
arméns staber och truppförband, medan de civila ingenjörerna huvudsakligast
skulle tjänstgöra inom arméförvaltningen samt vid de under dennas ledning
stående tygverkstäderna. Mot denna uppdelning har riksdagen icke något att
erinra.
8
Riksdagens skrivelse nr 258.
För att tillgodose arméns och arméförvaltningens behov av ingenjörtekniskt
utbildad personal bär genom beslut av riksdagen inrättats 78 beställningar,
varav för närvarande To utnyttjas eller avses skola utnyttjas för sådana befattningar,
som i föreliggande förslag åsyftas. Enligt Kungl. Majlis förslag
skulle fastare anställningsform beredas sammanlagt 78 beställningar, därvid
icke medräknats verkstadscheferna. Då såvitt riksdagen kunnat finna endast
sådana ingenjörbefattningar nu upptagits, som med någorlunda säkerhet kunna
beräknas bliva för framtiden erforderliga, vill riksdagen icke framställa någon
erinran mot förslaget i denna del. Härvid är jämväl att märka, att bland de
nu föreslagna befattningarna medräknats vissa tjänster, som nu bestridas av
extra tjänstemän eller kontraktsanställd personal. Det må ankomma på Kungl.
Maj:t att under en övergångstid medgiva anställande av extra ordinarie ingenjörer
i lägre lönegrad än den 24: e samt extra och kontraktsanställd personal
med avlöning från sakanslag.
I fråga örn den närmare uppdelningen av ingenjörpersonalen på arméingenjörer
och civila ingenjörer anser riksdagen sig kunna i huvudsak godtaga departementschefens
föi-slag.
I likhet med departementschefen anser riksdagen, att i detta sammanhang
några mera genomgripande förändringar i gällande stabs- och förvaltningsorganisation
icke böra genomföras. I syfte emellertid att underlätta ett rationellt
infogande av arméingenjörerna i organisationen föreslår departementschefen,
att en särskild arméingenjöravdelning tillkommer inom arméinspektionen
samt att inom arméförvaltningens tygavdelning materiel vårdssektionen utbrytes
ur kontrollbyrån och bildar en särskild byrå, materielvårdsbvrån. Då
såsom i ärendet framhållits de ifrågasatta ändringarna endast obetydligt rubba
den nuvarande ordningen och icke äro av den art, att de kunna föregripa en
allmännare prövning av denna fråga, har riksdagen ansett sig kunna medgiva
de föreslagna organisationsjämkningama. Departementschefen har även varit
inne pa frågan att förena lörenämnda byrå och arméingenjöravdelning under
en gemensam chef, vilken från början skulle företräda ingenjörpersonalen i frå
gor rörande rekrytering och befordran. Denna anordning har godtagits av riksdagen.
Huruvida den gemensamme chefen bitr vara övergångsvis officer eller
ingenjör — vilket närmast torde bliva beroende på personvalet — är en fråga,
varutinnan det, såsom departementschefen föreslagit, må ankomma på Kungl!
Majit att träffa slutligt avgörande.
Riksdagen delar departementschefens uppfattning, alt ställning nu icke bör
lägås till frågan örn utbildning och rekrytering av arméingenjörpersonalen
utan bör härmed anstå i avvaktan på ytterligare erfarenheter.
Riksdagen är ense med departementschefen örn att den föreslagna ingenjörpersonalen
med nedan nämnt undantag tills vidare bör beredas extra ordinarie
anställning. Beträffande lönesättningen för de olika befattningarna är ett
ställningstagande förenat med vissa svårigiheter, då ståndpunkt ännu icke tagits
till frågan örn de kvalifikationskrav, som allt efter ingenjöruppgifternas
olika art och omfattning böra ställas på innehavarna av befattningarna. Då
det med hänsyn till det betydande värde, som arméns materielstock representerar,
är av vikt att löneställningen så bestämmes, att kompetent och förstklassig
kraft kan erhållas, har riksdagen ansett sig kunna godtaga de föreslagna
lönegradsplaceringarna. Härvid har riksdagen även, såsom departementschefen
förutsatt, velat bereda Kungl. Majit möjlighet att tillämpa en lägre löneställning
än den för viss befattning normalt avsedda, därest ifrågakommande
befattningshavare skulle visa sig icke från början besitta den kompetens, som
Riksdagens skrivelse nr 258—259. 9
hör åtfölja befattningen i fråga. Med avseende å förcnämnda befattning såsom
gemensam chef för materielvårdsbyrån inom arméförvaltningens tygavdelning
och arméingenjöravdelningen inom arméinspektionen medgiver riksdagen,
att denna befattning förenas med arvode, som bestämmes av Kungl.
Majit. Därest befattningen kommer att upprätthållas av officer, må skäligt
tilläggsarvode utgå.
Mot kostnadsberäkningarna har riksdagen icke något att invända.
Det må ankomma på Kungl. Majit att utfärda de föreskrifter, som erfordras
för övergången till de nya grunderna.
Vad departementschefen anfört i de delar, varom riksdagen icke särskilt uttalat
sig, har icke givit riksdagen anledning till erinran.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen godkänt
de grunder för arméns ingenjörorganisation, som av departementschefen i
statsrådsprotokollet över försvarsärendell för den 25 januari 1946 förordats.
Stockholm den 21 maj 1946.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 259.
Godkänd av första kammaren den 22 maj 1946.
Godkänd av andra kammaren den 22 maj 1946.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition, nr 213, angående reglering av sockernäringen
i riket in. in., såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet,
jämte i umnet väckta motioner.
(Bevillningsutskottets betänkande nr 31.)
Till Konungen.
Under åberopande av bevillningsutskottets av riksdagen godkända betänkande
nr 31, varav ett tryckt exemplar härvid fogas, får riksdagen
dels anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Majits den 26 april
1946 dagtecknade proposition nr 243, i vad densamma hänvisats till bevillningsutskottet,
1) beslutat, alt för tiden från och med den 1 februari 1947 till och med dag,
som Eders Kungl. Majit bestämmer, dock senast den 31 januari 1948, rätt att
till riket införa socker (tulltaxenummer 119 och 120) med av Eders Kungl.
Majit stadgade undantag, icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt
vilken Eders Kungl. Majit överlåter sådan rätt;
2) bemyndigat Eders Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter, som
må erfordras för upprätthållande av nu angivna ensamrätt; och