6
Riksdagens skrivelse nr 190—191.
Nr 190.
Godkänd av första kammaren den 3 maj 1946.
Godkänd av andra kammaren den 3 maj 1946.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag
för hudgetåret 1946/47 till understöd åt inhemska skönlitterära
författare av utmärkt förtjänst.
(Statsutskottets utlåtande nr 8, p. 276, samt memorial nr 95.)
Till Konungen.
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkt 279
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4
januari 1946) föreslagit riksdagen att till Understöd åt inhemska skönlitterära
författare av utmärkt förtjänst för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av
40 000 kronor.
I motionen I: 13 har hemställts, att riksdagen måtte höja anslaget till 75 000
kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj: ts förslag
och motionen I: 13, till Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt
förtjänst för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisat ett
anslag av 50 000 kronor.
Stockholm den 3 maj 1946.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 191.
Godkänd av första kammaren den 3 maj 1946.
Godkänd av andra kammaren den 3 maj 1946.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående statsbidrag till kostnaderna för tillhandahållande
av fri undervisningsmateriel åt folkskoleharn
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 78.)
Till Konungen.
Sedan Kungl. Majit i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln (punkt
185) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1946/47 beräkna anslag till Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna
Riksdagens skrivelse nr 191.
för tillhandahållande av fria läroböcker m. m., har Kungl. Maj :t i propositionen
nr 59, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 8 februari 1946, framlagt förslag i ämnet.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft de likalydande
motionerna I: 254 och II: 402, i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att statsbidrag till undervisningsmateriel skall utgå jämväl för elever i frivillig
åttonde klass inom folkskolan.
Tillhandahållandet av kostnadsfri undervisningsmateriel.
Såsom av den av chefen för ecklesiastikdepartementet lämnade redogörelsen
framgår har ett stort antal skoldistrikt ridtagit åtgärder för att helt. eller
delvis övertaga kostnaderna för barnens skolmateriel. I dessa distrikt tillämpas
emellertid olika principer vid tilldelandet av materiel. Härtill kommer att
det för fattiga kommuner är svårt att bära utgifter för detta ändamål. I likhet
med departementschefen har riksdagen funnit, att det icke torde vara möjligt
att utan statens medverkan ernå en tillfredsställande ordning på detta område.
Frågan om införande av fri undervisningsmateriel under statens medverkan
för folkskolans barn har redan länge varit aktuell. Det av 1937 års skolmaterielsakkunniga
framlagda förslaget i ämnet innebär i stort sett, att skoldistrikten
skola vara skyldiga att utan behovsprövning tillhandahålla fria läroböcker
och fri förbrukningsmateriel till samtliga elever. Kostnaderna härför
skulle till väsentlig del bestridas av statsverket. Departementschefen har erinrat
örn att i vissa remissyttranden invändningar rests mot principen, att undervisningsmaterielen
skulle tillhandahållas kostnadsfritt utan behovsprövning.
Departementschefen har för egen del ansett, att man vid ställningstagandet
till de sakkunnigas förslag borde bortse från dessa erinringar, och biträtt vad
de sakkunniga på denna punkt förordat. Riksdagen ansluter sig till den av
departementschefen sålunda uttalade uppfattningen. I detta sammanhang
vill riksdagen framhålla, att riksdagen i likhet med skolöverstyrelsen anser, att
de blivande föreskrifterna örn fri skolmateriel torde böra givas en sådan utformning,
att garantier vinnas mot en för det pedagogiska arbetet skadlig
standardisering och uniformitet.
Arbetsböcker och förbrukningsmateriel böra — såsom departementschefen
förordat — utlämnas helt som gåva. Läroböckerna uppdelas i egentliga läroböcker
och läseböcker. Riksdagen är ense med departementschefen örn att läroböcker
böra lämnas som gåva samt att läseböcker för folkskolan ävensom bredvidläsningsböcker
böra lämnas som lån. Dock torde i anslutning till vad departementschefen
förordat även en läsebok för tredje klassen i folkskolan böra betraktas
såsom lärobok och alltså lämnas som gåva åt eleverna. I likhet med departementschefen
finner riksdagen det självklart, att psalmboken bör räknas till
lärobokskategorien.
Riksdagen vill understryka departementschefens uttalande örn att effektiv
kontroll bör från skolans sida utövas över läroböckernas vård samt att varje
elev bör utom i rena undantagsfall erhålla endast en bok av värjo slag.
Riksdagen är även ense med departementschefen örn att varje barn i samma
familj bör erhålla egna läroböcker.
På av departementschefen anförda skäl anser riksdagen, att tillräckligt fasta
grunder för beräknande av statsbidrag för närvarande saknas beträffande fortsätt
ningsskolan. Tillhandahållandet av fri undervisningsmateriel bör därför
8
Riksdagens skrivelse nr 191.
begränsas till eleverna i folkskolan och i enlighet med departementschefens förslag
göras obligatoriskt för skoldistrikten.
Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslagit
har icke givit riksdagen anledning till erinran.
Statsbidragets storlek.
Departementschefens förslag innebär, att statsbidrag för genomförande av
fri undervisningsmateriel i skoldistrikten skall utgå i form av ett visst bestämt
belopp för barn och år, vilket belopp bör avpassas så, att det täcker största delen
av kostnaderna för materielen. Enligt departementschefens mening bör statsbidragsbeloppet
emellertid icke betraktas såsom en gång för alla fixerat, utan
bör det tid efter annan underkastas revision i anslutning till prisutvecklingen
och den pedagogiska erfarenhetens krav på ny undervisningsmateriel. Genomsnittskostnaderna
för ifrågavarande undervisningsmateriel hava beräknats
till mellan 11 och 12 kronor för barn och år. Departementschefen har i betraktande
härav förordat, att statsbidraget för närvarande fastställes till 10
kronor för barn och år för samtliga skoldistrikt, att utgå för alla folkskoleelever,
som fullgöra obligatorisk skolgång, alltså även för elever i obligatorisk
åttonde klass, i den mån sådan förekommer.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot de av departementschefen
förordade grunderna för statsbidragets utgående.
I motionerna I: 254 och II: 402 har hemställts, att statsbidrag till undervisningsmateriel
måtte utgå jämväl för elever i frivillig åttonde klass inom
folkskolan. I likhet med motionärerna anser riksdagen det önskvärt, att skoldistriktens
intresse för anordnande av ett åttonde skolår på allt sätt stimuleras.
Då ett bifall till motionerna enligt riksdagens mening skulle verka i
denna riktning, har riksdagen funnit sig böra godtaga ifrågavarande motionsvis
framställda förslag.
Riksdagen — som i övrigt icke funnit något att erinra mot vad departementschefen
i detta sammanhang anfört — har i enlighet med vad departementschefen
föreslagit anvisat ett anslag till bidrag till kostnaderna för tillhandahållande avfria
läroböcker m. m. för nästa budgetår med ett belopp av 5 400 000 kronor.
Administration och kontroll m. m.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen under
detta avsnitt anfört och föreslagit.
Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen anmäla,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall till motionerna
1:254 och II: 402, dels medgivit, att statsbidrag må utgå till bestridande
av kostnaderna för tillhandahållande av fria läroböcker m. m. i huvudsaklig
överensstämmelse med vad riksdagen angivit, dels ock till Folkskolor
m. m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande av fria läroböcker
m. m. för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag
av 5 400 000 kronor.
Stockholm den 3 maj 1946.
Med undersåtlig vördnad.