BERÄTTELSE

till 1946 års lagtima riksdag om yad i rikets styrelse

sig tilldragit;

given Stockholms slott den 4 januari 1946.

Justitiedepartementet.

Rådhusrätten i Torshälla har upphört med 1945 års utgång, varefter staden
i judiciellt avseende förenats med Livgedingets domsaga.

Vattendomstolarnas personal har förstärkts, i samband varmed Norrbygdens
vattendomstol från och med den 1 juni 1945 tills vidare uppdelats på
två avdelningar.

Å det av svenska diakonissällskapet upplåtna skyddshemmet Solhyddan
å Viebäck har inrättats en fångkoloni för kvinnor. Vid Stöpsjön i Färnebo
socken har anordnats en fångkoloni, därvid avsetts att sysselsätta fångar
med vissa vägarbeten.

Utrikesdepartementet.

Genom ministeriella noter, växlade med Finland den 12 januari 1945,
den 28 april 1945 och den 28 maj 1945, har överenskommelse träffats angående
utökning av det genom avtalet den 25 oktober 1944 beviljade kredit
beloppet.

Den 6 mars 1945 har i London undertecknats ett svenskt-b r i 11 i s k t betalningsavtal.

Den 5 april 1945 har i Chungking undertecknats ett avtal med Kina angående
upphävande av Sveriges exterritoriella rättigheter
i Kina. Avtalet har den 15 juni 1945 av Kungl. Majit ratificerats.

Den 7 april 1945 har i Stockholm undertecknats en överenskommelse med
Island angående varuutbyte, överenskommelsen har den 1 juni 1945
av Kungl. Majit ratificerats. Ratifikationerna ha utväxlats i Stockholm den
20 juli 1945.

Bihang till riksdagens prof. 19i6. 1 sami. 1

Riksdagsbcrättelscn.

2

Riksdagsberättelsen.

Genom ministeriella noter, växlade med Island den 20 april 1945, Ilar
överenskommelse träffats angående luftfart mellan Sverige och Island.

Genom ministeriella noter, växlade med Storbritannien den 21 mars
och den 30 april 1945, har överenskommelse träffats angående Sveriges anslutning
till överenskommelsen den 5 augusti 1944 angående kontroll av
handelssjöfarten.

Den 30 maj 1945 ha i Bruxelles undertecknats en handels- och en
betalningsöverenskommelse med den belgisk-luxemburgsk
a ekonomiska unionen.

Den 14 juni 1945 har i Oslo undertecknats ett kreditavtal med
Norge.

Den 15 juni 1945 har i Stockholm undertecknats en överenskommelse
med De Ryska Rådsrepublikernas Union rörande t r a n s i t er
i n g från Norge genom Sverige av vissa so v jetmedborgare.

Den 21 juni 1945 har i Paris undertecknats ett handels- och betalningsavtal
med Frankrike.

Den 29 juni 1945 bär Kungl. Maj:t godkänt den vid den internationella
civila luftfartskonferensen i Chicago den 7 december 1944 av åtskilliga makter
undertecknade interimsöverenskommelsen angående internationell civil
luftfart.

Den 9 juli 1945 har i Warszawa undertecknats en handelsöverensk
om mel se med Polen.

Den 12 juli 1945 har i Stockholm undertecknats ett kredit a vt al med
Danmark.

Genom ministeriella noter, växlade med Argentina den 31 juli 1945,
har överenskommelse träffats angående handelsutbyte.

Den 31 juli 1945 har i Stockholm undertecknats en överenskommelse med
Norge angående varuutbyte under andra halvåret 1945.

Den 8 augusti 1945 har i Köpenhamn undertecknats en överenskommelse
med Danmark angående varuutbyte under andra halvåret 1945.

Genom noter, växlade med Finland den 17 augusti 1945, har överenskommelse
träffats med Finland angående varuutbyte.

Den 20 augusti 1945 har i Warszawa undertecknats en överenskommelse
med Polen angående handelsutbyte och betalningar.

Den 8 november 1945 har i Stockholm undertecknats ett tilläggsavtal till
överenskommelsen med Danmark den 8 augusti 1945 angående det
svensk-danska varuutbytet under andra halvåret 1945.

Den 15 november 1945 har Kungl. Majit godkänt de vid den internationella
civila luftfartskonferensen i Chicago den 7 december 1944 av åtskilliga
makter undertecknade transitöverenskommelsen angående internationella
luftfartslinjer samt överenskommelsen angående internationell lufttrafik.

Genom ministeriella noter, växlade med Tjeckoslovakien den 15
november 1945, har provisorisk överenskommelse träffats angående luftfart
mellan Sverige och Tjeckoslovakien.

Försvarsdepartementet. — Socialdepartementet. 3

Den 17 november 1945 ha i Stockholm undertecknats vai uutbytesoch
betalningsöverenskommelser med Tjeckoslovakien.

Den 24 november 1945 har i Rom undertecknats handels- och betalningsavtal
med Italien.

Den 30 november 1945 har i Stockholm undertecknats varuutbytes-,
betalnings- och kreditöverenskommelse med Nederländerna.

Den 21 december 1945 har i Oslo undertecknats en överenskommelse med
Norge angående varuutbyte under år 1946.

Försvarsdepartementet.

Rörande åtgärder av beskaffenhet att böra omnämnas i denna berättelse
hänvisas till behandlingen i 1946 års statsverksproposition av de frågor, som
beröra anslagen till försvarsdepartementet.

S ocial departem entet.

Kungl. Majit har under tiden från och med den 1 december 1944 till och
med den 30 november 1945 förordnat:

att ordningsstadgan för rikets städer samt stadsplanelagens, byggnadsstadgans,
brandlagens, brandstadgans och hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande
stad skola gälla inom visst område invid Gällivare kyrkostads municipalsamhälle,
inom vissa områden invid Orsa municipalsamhälle, inom visst område
i Södra Vi socken samt inom visst område invid Skene municipalsamhälle; att

ordningsstadgan för rikets städer samt stadsplanelagens, byggnadsstadgans,
hälsovårdsstadgans och brandstadgans föreskrifter rörande stad skola
gälla inom visst område vid Deje i Nedre Ulleruds socken;

att ordningsstadgan för rikets städer samt stadsplanelagens, byggnadsstadgans
och hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande stad skola gälla inom visst
område i Munka Ljungby socken;

att ordningsstadgan för rikets städer samt brandlagens, brandstadgans och
hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande stad skola gälla inom viss del av
Kiruna municipalsamhälle;

att ordningsstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgans föreskrifter
rörande stad skola gälla inom Alvesta köping och inom Klippans köping;
samt

att stadsplanelagens och byggnadsstadgans föreskrifter rörande stad skola
gälla inom ett område vid Vretstorps järnvägsstation och inom Mölle municipalsamhälle.

Under år 1945 intill utgången av oktober månad lia vid samtliga offentliga
arbetsförmedlingsorgan anmälts 1 157 041 lediga platser samt förmedlats
939 153 arbetsanställningar.

4

Riksdag sberättelsen.

Den svenska arbetsmarknaden har, frånsett den fem månader långa arbetsnedläggelsen
inom den mekaniska verkstadsindustrien, under år 1945
kännetecknats av fortsatt god sysselsättning inom flertalet näringsområden.
Arbetslösheten har varit av ringa omfattning. Antalet hjälpsökande hos arbetslöshetsnämnderna
har varit lägre än under år 1944. Flertalet hjälpsökande
har beretts sysselsättning i öppna marknaden eller, om detta icke varit
möjligt, i statliga och statskommunala beredskapsarbeten. Arbetslösheten
inom fackförbunden var under månaderna januari—april mindre än under
motsvarande månader år 1944. Från och med maj månad har arbetslöshetsprocenten
inom fackförbunden visat en obetydlig höjning jämfört med motsvarande
tid under föregående år.

Inom jordbruket har liksom under år 1944 förelegat en avsevärd brist
på van arbetskraft ävensom ett stort behov av tillfällig sådan såväl under
vårarbetet som vid hö- och stråsädesskördens bärgning. Avvecklingen
av den förstärkta försvarsberedskapen medförde visserligen någon lättnad
för jordbruket, men denna uppvägdes delvis av att ökningen av antalet
skogsarbetare under sommarmånaderna i viss mån skedde på jordbrukets bekostnad.

Efterfrågan på arbetskraft till skogarna har efter det att produktionsplikten
i februari månad återinfördes varit betydande, och skogsbruket har kännetecknats
av ovanligt livlig sysselsättning.

Industrien har efter verkstadskonfliktens biläggande kännetecknats av en
betydande sysselsättningsökning. Sysselsättningen vid skeppsvarven och inom
verkstadsindustrien, som redan före konflikten låg på en hög nivå, har därefter
stigit ytterligare. Den under år 1944 inträdda minskningen i sysselsättningen
vid exportgruvorna har ägt bestånd även under år 1945. Den del av
gruvindustrien, som är inriktad på den inhemska marknaden, har däremot
utnyttjat hela sin produktionskapacitet. Vid sågverk, pappersmassefabrikör
och pappersbruk har sysselsättningen varit mycket god efter exportens återupptagande.
Inom textil- och beklädnadsindustrien har produktionen fortfarande
begränsats genom brist på arbetskraft, främst kvinnlig. Flyktingarna
ha emellertid utgjort ett betydande arbetskrafttillskott för denna industri.

Arbetslöshetsförsäkringen. Under år 1945 ha tillhopa 3 3 erkända
arbetslöshetskassor varit i verksamhet med sammanlagt
omkring 804 000 medlemmar. Jämlikt beslut av 1944 års höstriksdag ha den
1 mars 1945 lagändringar trätt i kraft, innebärande vissa omfattande förbättringar
av understödsförmånerna för de arbetslöshetsförsäkrade. Därvid
ha bland annat införts förhöjda barn- och hustrutillägg samt ett provisoriskt
kristillägg till daghjälpen.

Skyddshemsvården. Skyddshemsegendomen östra Spång har inlösts
av staten. En 20-dagars psykologisk-pedagogisk fortbildningskurs för
skyddshemspersonal i ledande ställning har avhållits å riksidrottsförbundets
institut Boson. Under tiden den 1 januari—den 31 oktober 1945 ha 803
ärenden rörande intagning av barn i skyddshem handlagts av skyddshemsinspektören,
varav 114 fall hänvisats till andra vårdformer.

Socialdepartementet.

5

Inom den organiserade alkoholistvården voro vid årets början
sexton allmänna och en enskild alkoholistanstalt i verksamhet. Antalet
allmänna anstalter har under året ökats med en ny anstalt, Lillegården i
Eksjö, vilken erkänts som allmän anstalt och trätt i verksamhet från och
med den 1 oktober 1945. Denna anstalt är avsedd att vara en lokal central
för familjevård av alkoholister. Hela antalet vårdplatser på anstalterna uppgick
vid årets början till 1 052 och den 1 november 1945 till 1 074, varav
46 för kvinnor. Under de tio första månaderna av år 1945 ha, efter anvisning
av socialstyrelsen av vårdplats i varje särskilt fall, å samtliga alkoholistanstalter
intagits tillhopa 1 088 personer — varav 797 tvångsintagna —
och utskrivits 926 personer. Antalet på alkoholistanstalterna inskrivna vårdbehövande
har under året varit högre än någonsin tidigare; den 1 november
1945 var detta antal 2 015 (mot 1 796 vid motsvarande tidpunkt år 1944),
av vilka 853 tillhörde kategorierna farliga, kringflackande, straffriförklarade,
åklagaranmälda återfallsfyllerister eller så kallade kvarhållna alkoholister,
för vilka statsverket bestrider vårdkostnaden. Av de nämnda dag inskrivna
voro 961 närvarande på anstalterna, medan 1 054 voro frånvarande på grund
av försökspermission eller annan anledning.

Socialstyrelsen har under de tio första månaderna av år 1945 meddelat
344 beslut i ärenden angående kvarhållande på allmän alkoholistanstalt jämlikt
37 § alkoholistlagen av farliga och straffriförklarade alkoholister samt
recidivister, i 283 fall örn överflyttning till annan alkoholistanstalt — varav
i 58 fall från öppen till sluten anstalt — och i 30 fall om direkt intagning
å någon av de slutna anstalterna å Svartsjö och i Karlstad.

Under år 1945 ha de tio nyinrättade ombudsmannabefattningarna med
heltidstjänstgöring hos länsnykterhetsnämnder blivit tillsatta. De härav berörda
länsnykterhetsnämnderna ha härigenom kunnat utvidga sin verksamhet.
I första hand söka länsnykterhetsnämnderna stärka de kommunala
nykterhetsnämndernas förmåga till självständigt initiativ i individuella nykterhetsvårdsfall
samt inrikta deras intresse på förebyggande indviduella åtgärder.
I sistnämnda syfte ha länsnykterhetsnämnderna bland annat, ofta i
samarbete med länens sammanslutningar av nykterhetsnämnder, anordnat instruktionskurser
rörande övervakning av alkoholister för ledamöter av kommunala
nykterhetsnämnder och särskilt utsedda övervakare. På grund av den
nya bidragsformen Ersättning till övervakning av alkoholister föreligga numera
också förutsättningar för en effektivisering av nykterhetsnämndernas individuella
förebyggande verksamhet. Under de tio första månaderna av år
1945 har socialstyrelsen meddelat beslut i 466 fall rörande bidrag till kostnader
för övervakning av alkoholister.

Familjevård av alkoholister har under året förberetts särskilt genom att
skapa förbindelse med enskilda hem, som äro lämpliga för sådan vård.
Bland annat har, i samband med upprättande av alkoholistanstalten Lillegården,
överenskommelse träffats med 27 lantbrukare- och hantverkarehem
i Eksjötrakten alt stå till förfogande som familjevårdsgivare.

6

Riksdagsbercittelsen.

Utlänningskontrollen. Under tiden den 1 januari—den 31 oktober
1945 utgjorde sammanlagda antalet behandlade ansökningsärenden
149 539, medan motsvarande antal för samma tid föregående år utgjorde
96 192. Antalet skulle blivit större, om icke fram till den 16 augusti 1945 generell
förlängning av de danska och norska flyktingarnas uppehållstillstånd
varit gällande. Det bör i detta sammanhang erinras örn att i ett betydande
antal fall arbetstillstånd numera icke erfordras samt att viseringstvånget upphävts
för danska, norska och isländska medborgare.

Vid vapenstilleståndet mellan Tyskland och de allierade makterna vistades
cirka 195 000 utlänningar i Sverige. I slutet av november året därförut
var motsvarande siffra 180 000. Ökningen utgjordes framförallt av norska
flyktingar. Vid vapenstilleståndet voro flyktingarna från Norge cirka 44 000.
De danska och norska flyktingarna hava till allra största delen lämnat Sverige
efter stilleståndet. Genom Röda Korsets och UNRRA’s försorg hava under
våren och sommaren 1945 till Sverige överförts respektive cirka 20 700
och 10 000 personer från tyska intemeringsläger. Av dessa har emellertid
ett stort antal utrest ur riket. I mitten av november uppehöllo sig här cirka
33 000 haitiska flyktingar, varav cirka 6 000 voro estlandssvenskar. Antalet
finska barn utgjorde vid samma tid cirka 25 500 och av de finska evakuerade
voro endast cirka 500 kvar i landet. Det sammanlagda antalet utlänningar i
Sverige utgjorde vid årsskiftet 1945/46 cirka 115 000.

Från och med den 1 augusti 1945 har inrättats Torsås provinsialläkardistrikt.
Från och med den 1 oktober 1945 ha följande provinsialläkardistrikt
inrättats, nämligen Rottna, Frösö, Vilhelmina norra, Vilhelmina södra,
Långsele, Dalarö och Roma distrikt.

Inrättande av nya lasarettsläkareänster har av Kungl. Maj:t medgivits vid
lasarettet i Gävle (för den medicinska bamsjukvården), vid lasarettet i Nyköping
(för öron-, näs- och halssjukdomar), vid lasarettet i Linköping (som
laborator), vid lasarettet i Landskrona (å barnavdelningen) samt vid lasarettet
i Umeå (å centrallaboratoriet).

Vidare har Kungl. Maj:t medgivit inrättande av en extra ordinarie överläkartjänst
med tjänstgöring som klinisk laborator vid Sabbatsbergs sjukhus i
Stockholm, en extra ordinarie överläkartjänst å patologiska avdelningen vid
S:t Görans sjukhus i Stockholm och en överläkartjänst å kvinnokliniken vid
Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Genom beslut av Kungl. Majit den 18 maj 1945 hava vissa utbildningskurser
för distriktsbammorskor beträffande handhavandet av transportabla
lustgasapparater anordnats vid barnmorskeläroanstalterna i Stockholm och
Göteborg.

Kungl. Majit har föreskrivit, att ytterligare ett självständigt apotek skall
inrättas i Stockholm, varjämte medicinalstyrelsen beslutat örn inrättande av
5 filialapotek därstädes. Beslut ha vidare fattats örn inrättande av filialapotek
i Grums, Laxå, Limmared, Linköping, Malmö, Mariannelund och Sävedalen.

Kommunikationsdepartementet.

7

Apoteket i Hjortkvarn, som förflyttats till Pålsboda, har avsynats och öppnats
för allmänheten, varjämte medicinalstyrelsen medgivit inrättande av
läkemedelsförråd å ytterligare 14 platser.

Kommunikationsdepartementet.

De fasta postanstalterna ha under år 1945 ökats i antal med
28 till 4 316. — Antalet postgirokonton har under året ökats från
177 838 till omkring 195 000.

Postbefordran flygledes från Sverige ägde vid årets början
rum blott å linjer till Tyskland, Finland, Danmark och, med oregelbundna
turer, till Storbritannien. Flygtrafiken på Tyskland upphörde emellertid redan
den 31 januari och på Finland den 4 mars.

Efter det tyska sammanbrottet öppnades flygförbindelser till ett flertal
länder i Europa, nämligen till Frankrike den 18 maj, till Polen den 18 juli,
tili Nederländerna den 28 juli, till Belgien den 1 augusti och till Schweiz den
6 september. Trafiken å dessa linjer liksom å linjen till Storbritannien var
till en början oregelbunden och utfördes i form av kurirflygningar men är
numera regelbunden. Slutligen ha svenska provflygningar med gott resultat
sedan den 27 juni utförts mellan Stockholm och New York via Reykjavik.

Vad beträffar befordringen av post till utlandet med båt
och tåg märkes att postförbindelserna med Tyskland avbrötos den 4 maj.
Redan dessförinnan hade postförbindelsema avbrutits med de flesta länderna
på kontinenten. Post till Ryssland, Polen, de flesta balkanländema och vissa
länder i Asien och i nordöstra Afrika kunde dock sändas via Finland.

Från den 19 juli kunde post befordras med svenska fartyg till England.
Senare tillkommo även postbåtar till Polen och Belgien samt till Nord- och
Sydamerika. Postutväxling kunde till följd härav åter öppnas med de flesta
länderna i och utom Europa. Numera är sålunda postutväxlingen helt inställd
endast med Tyskland, Österrike, Japan och vissa områden i Asien.

Den försökstrafik, som aktiebolaget Aerotransport under år 1944 igångsatte
å linjerna Malmö—Stockholm och Stockholm—Luleå, fortgick även
under år 1945, nämligen hela året å den förra linjen och fr. o. m. den 1 maj
å den senare.

Till statens intressekontor voro vid 1945 års utgång anslutna
omkring 101 000 kontoinnehavare, varav ca 50 000 befattningshavare och
f. d. befattningshavare i statens tjänst eller i intressekontorshänseende med
dem likställda. Under året ha av kontoinnehavarna verkställts sammanlagt
omkring 1,6 milj. inbetalningar å tillhopa ca 123 milj. kronor, varjämte för
deras räkning gjorts omkring 1,4 milj. utbetalningar å i runt tal 121 milj.
kronor.

Delsträckan Järpen—Storlien av rikskabeln Östersund—Storlien och
därmed hela kabeln har under år 1945 färdigställts. — Helautomatisk

8

Riksdags b erättelsen.

drift har införts vid centralstationen i Kristianstad. — Antalet telefonstationer,
central-, växel- och fristående samtalsstationer har under år
1945 ökats från 7 356 till omkring 7 410. —- Antalet telefonapparater
har under år 1945 ökats från 1 146 027 till omkring 1 222 500 eller med omkring
76 500. — Av de i krigets slutskede avbrutna telefonförbindelserna
med andra länder än våra nordiska grannländer ha telefonförbindelser
kunnat återupprättas med Nederländerna och Schweiz. Med det sistnämnda
landet har förbindelsen ordnats med radiotelefon. — Direkta radiotelegrafförbindelser
ha — såsom ersättning för avbrutna trådförbindelser
eller för att möjliggöra snabbare befordran — under år 1945 öppnats
med Belgien, Frankrike, Nederländerna, Siam och Tjeckoslovakien. —
Antalet radiolicenser har under år 1945 ökats från 1 784 204 till omkring
1 840 000.

Enligt statsmakternas beslut har staten förvärvat Halmstad — Nässjö,
Vetlanda och Eksjö — Österbymo järnvägar, av vilka Halmstad—Nässjö
järnvägar äro normalspåriga och de båda andra smalspåriga,
ävensom aktiemajoriteten i Nässjö — Oskarshamns nya järnvägsaktiebolag.
Stockholm — Västerås — Bergslagens och Halmstad—
Nässjö järnvägar hava den 1 juli 1945 införlivats med statens
järnvägar. Övriga här ovan omförmälda järnvägar komma att införlivas
med statens järnvägar från och med den 1 januari 1946.

Linjen Östersund — St or lien har öppnats för elektrisk drift.

Kraftstationerna vid Torpshammar och Midskogsforsen, vilka
tidigare tagits i drift, invigdes den 13 mars respektive 13 juli 1945. Byggnadsarbetena
för kraftstationerna vid Nämforsen och Forsmoforsen i
Ångermanälven ha under året bedrivits i rask takt. För kraftstationen vid
Hölleforsen i Indalsälven ha de egentliga byggnadsarbetena igångsatts.
För byggande av en kraftstation vid Harsprånget i Stora Lule älv ha
utförts en del förberedande arbeten.

För reglering av vattenföringen i Ångermanälvens flodområde har
arbetet med en dammbyggnad vid utloppet från Flåsjön påbörjats.

Distributionsanläggningarna vid statens kraftverk hava ytterligare
förstärkts. Den år 1921 utförda och sedermera med 130 kV drivna
västra stamlinjen mellan Hallsberg och Västerås har ombyggts till 200 kV.
Leveranserna till de elektrifierade banorna ha utvidgats med sådan för statsbanedelen
Östersund—Storlien.

Kraftförbrukningen har under året ökat avsevärt, ehuru verkstadskonflikten
under första halvåret inverkade hämmande. Vattenkrafttillgången
var under första halvåret synnerligen god men har därefter minskat och varit
betydligt sämre än normalt. Förbrukningen av kol och olja för elektrisk kraftproduktion
har kunnat hållas mycket låg. Betydande kraftbelopp ha kunnat
avsättas för elektrisk ånggenerering, varigenom stora mängder bränsle inbesparats.
För förbrukningen av kol för kraftproduktion samt för användningen
av elektrisk kraft för ånggenerering ha samma reglerande bestäm -

Kommunikationsdepartementet.

9

inelser gällt som tidigare. Härutöver ha icke några restriktioner i fråga om
kraftförsörjningen behövt tillgripas.

Det vid början av kriget inledda samarbetet mellan de statliga, kommunala
och enskilda kraftföretagen för att möjliggöra bästa utnyttjande av landets
samlade krafttillgång har fortsatts och det har överenskommits, att samarbete,
även sedan kriget nu avslutats, skall bedrivas enligt samma riktlinjer
som hittills.

Södertälje kanalverk överfördes den 1 juli 1945 från vattenfallsstyrelsens
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förvaltning.

Av vägförvaltningarna under året utförda nyanlagda vägar uppgå
till en sammanlagd längd av 147 km. Omläggningar och förbättringar av
vägar hava färdigställts till en längd av 168 km. De permanenta och halvpermanenta
beläggningarna hava utökats med 119 km till 4 518 km. Antalet
nyuppförda eller ombyggda broar utgör 31.

I städer och stadsliknande samhällen, som själva äro
väghållare, hava med statsbidrag utförts nyanläggning av vägar till en
längd av 0,4 km, omläggning och förbättring av vägar till en längd av 11 km,
beläggningsarbeten till en längd av 18 km samt 2 broföretag.

148 i arbetsplaner ingående broförslag hava granskats och godkänts
och 38 broförslag upprättats. Arbetsritningar hava godkänts för sammanlagt
55 broföretag. Därjämte har antagits eller godkänts entreprenör för 56 broarbeten
samt godkänts tilläggsarbeten för en entreprenadsumma av tillhopa
5,2 miljoner kronor.

Antalet pågående respektive fullbordade hamn- och farledsarbeten,
vatten- och a v 1 op p s 1 e d ni n g s a n 1 ä g g n i n g a r samt
drivmedelsanläggningar, vilka utförts genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
försorg eller under dess kontroll, utgör 161 respektive 59.

Från och med den 1 april 1945 är inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
organiserad en särskild avdelning för handläggning jämlikt kungörelsen den
17 november 1944 (Sv. förf.-saml. nr 733) av ärenden rörande vattenförsörjning
och avlopp. Till styrelsen har inkommit ett 100-tal ansökningar örn
statsbidrag till anläggningar av här avsedda slag. I ett 40-tal fall har tillstånd
meddelats till påbörjande av dylika arbeten under styrelsens kontroll. Under
året har program för generalplaneutredningar för vattenförsörjning och avlopp
uppgjorts för 8 län.

Enligt beslut av Kungl. Majit och riksdagen har från och med den 1 juli
1945 inrättats en särskild Iuftfartsstyrelse, i samband varmed luftfartsavdelningen
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens järnvägs- och luftfartsbyrå
upphört.

Under år 1945 lia anläggningsarbeten för nya civila flygplatser fortgått,
varjämte vissa befintliga civila flygplatser utvidgats och förbättrats. Å vardera
av Norrköpings och Uppsala flygplatser har anlagts en permanentbelagd
bana för alt erhålla reservlandningsplatser för den interkontinenlnla
lufttrafiken. Arbeten med belysnings- och radioanlägg -

10

Riksdagsberättelsen.

ningar för luftfarten ha fortsatts. 1944 års flygplatsutredning har under
året framlagt förslag om ytterligare utbyggnad av vissa flygplatser samt förnyade
förslag om anläggande av en storflygplats.

Efter vapenstilleståndet har flygtrafiken på utlandet snabbt utvidgats.
Under sommaren och hösten lia svenska trafikflygplan genomfört
flygningar av mer eller mindre regelbunden karaktär till Amsterdam, Brussén
Paris, Genéve, Warszawa, Prag och Oslo. Trafiken på Köpenhamn och
Storbritannien har fortsatt. Ett antal flygningar till New York och Montreal
ha genomförts över Island—Labrador. En flygning Stockholm—Madagaskar
och åter till förmån för den skandinaviska missionen har ägt rum med ett
svenskt flygplan under hösten. Lufttrafiken Stockholm—Finland har t. v.
inställts.

Inhemsk lufttrafik har bedrivits i väsentligt större omfattning än
föregående år genom dubblering av turerna och genom längre trafikperioder.
Det inhemska linjenätet planeras bli ytterligare utvidgat under år 1946.

Utländsk luftfart på Sverige har bedrivits av amerikanska, brittiska,
danska, finska, franska, holländska, norska, polska, schweiziska, tjeckiska
och tyska företag.

Riksdagen har godkänt de vid luftfartskonferensen i Chicago år 1944 undertecknade
dokumenten. Sverige har i december 1944 avslutat en luftfartsöverenskommelse
med Amerikas förenta stater samt i april 1945 dylika överenskommelser
med Island och Kanada.

Årets medeltemperatur var i hela landet omkring 2° högre än
normalt.

Vintern 1944—45 var liksom de två föregående vintrarna mild. Visserligen
var januari i allmänhet kallare än normalt, särskilt i västra Norrland, men
under övriga vintermånader förelåg ett värmeöverskott. Särskilt anmärkningsvärda
voro de varma dagar, som förekommo 24—26 mars, då temperaturer
mellan + 15° och + 20° C iakttogos på ett flertal platser i landet.
Även april var varmare än normalt, medan månaderna maj och juni i stort
sett voro normala. I juli och augusti förelåg ett värmeöverskott, och i mitten
av den förra månaden rådde stark värme, särskilt i Norrland, där flera
värmerekord noterades, bl. a. observerades + 37° C i Norrbottens län. Temperaturförhållandena
voro under september ungefär normala. Under oktober
var Norland kallare än normalt, i Göta- och Svealand förelåg däremot
ett obetydligt värmeöverskott.

Nederbörden var för hela året och för riket i dess helhet större än
normalt. Den relativt sett största nederbördsmängden erhöll Västernorrlands
län med 154 % av den normala, den minsta föll i kusttrakterna vid Bottenviken
med 91 %. Nederbörden under januari var betydligt rikligare än normalt
i större delen av landet, bl. a. kunde nederbördsrekord noteras på en
del platser. Även under april föll rikligt med nederbörd, vilken huvudsakligen
var koncentrerad till månadens senare hälft. Särskilt i Norrland föll
därvid rikligt med nederbörd, och Västernorrlands län erhöll t. ex. mer än

Kommunikationsdepartementet.

11

tre gånger så mycket som normalt; även nu noterades ett flertal nederbördsrekord.
I juni föll rikligt med nederbörd i större delen av landet, och särskilt
Skåne erhöll denna gång mycket regn. I sydöstra Götaland förekom under
augusti skyfallsliknande regn; i Kronobergs län föll på en plats under månaden
347 mm, vilket torde vara den högsta månadssumma, som med säkerhet
någonsin uppmätts i vårt land.

Isförhållandena vid rikets kuster och i de omgivande haven voro
under vintern 1944—45 i likhet med de två närmast föregående vintrarna
lindriga. Isläggningen började omkring tre veckor senare än normalt i våra
nordligaste farvatten och fortgick därefter långsamt från norr till söder. Vid
årsskiftet fanns is praktiskt taget blott utefter norrlandskusten. Först under
senare hälften av januari och början av februari blevo en del svenska östersjöhamnar
isbelagda. På västkusten fanns is endast kort tid. Isen nådde i allmänhet
sin största utbredning i slutet av februari och början av mars. Islossningen
fortgick tämligen långsamt men avslutades dock två å tre veckor tidigare
än normalt. Isens tjocklek blev icke stor och uppgick i Bottenviken
till högst 50 å 60 cm.

Vattentillgången var för årstiden god eller medelgod under årets
första månader i hela landet, tidvis under april och maj t. o. m. mycket god
i Norrland. Den försämrades något i Götaland under maj och juni men förbättrades
åter i juli och särskilt i augusti i samband med de häftiga regn,
som då folio flerstädes i denna landsdel, och förblev sedan som regel god och
medelgod. I de oreglerade vattendragen i Norrland återigen vidtog under
augusti en fortgående försämring, som under september och oktober även
gjorde sig gällande i västra Svea- och Götaland. I övriga delar av Svealand
var vattentillgången i allmänhet god eller medelgod hela året.

Regleringsmagasinen fylldes i allmänhet väl, i södra Sverige genom
vinterflöden, i Norrland och västra Svealand, där de under vintern tagits
i anspråk till ungefär hälften, genom flöden under våren, sommaren och
hösten. I södra Sverige togs en del av magasinvolymen i anspråk under sommaren
men i större delen av Götaland skedde därefter en viss återfyllnad.
I västra Svealand samt i Vänern har urtappningen av magasinen fortgått
även under hösten. Vänern stod över dämningsgränsen till slutet av maj.
Från augusti vidtog en kraftig urtappning så att ungefär halva magasinet
återstår i slutet av november. Magasinen äro i slutet av november i Norrland
i allmänhet fyllda till omkring 90 °/o, i Svea- och Götaland till i medeltal
ca 55 %>. I medeltal för hela landet är fyllnadsgraden ca 75 %.

Bland större byggnadsarbeten, som handhafts av byggnadsstyrelsen
och fullbordats under år 1945, må nämnas: nybyggnader för arméförvaltningen,
för bujafrisk-obstetrisk institution vid veterinärhögskolan
och för skogsförsöksanstalten, nybyggnad för telegrafverket i kvarteret
Jericho samt för bangårdspostkontor i Stockholm, första etappen, expeditionsbaracker
för utlänningskommissionen på Riddarholmen och i kvarteret
Kasernberget i Slockholm samt för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vid

12

Riksdagsberättelsen.

statens historiska museum, bostadshus vid Broby dövstumskola, vissa lägeranläggningar
för utlänningskommissionen, betonglaboratorium vid statens
provningsanstalt i Stockholm, post- och telegrafbyggnad i Trollhättan, postbyggnader
i Östersund och Enköping, stabsbyggnad i Östersund, lantmäterikontorsbyggnad
i Örebro, läroverksbyggnad i Haparanda, förrådsbyggnad
för telegrafverket i Nynäshamn, telefonstation i Viggbyholm, överdragsstationer
för telegrafverket i Järpen och Filipstad, tillbyggnad av telefonstationen
i Aspudden, om- och tillbyggnad av folkskolan i Lappträsk, ny- och ombyggnadsarbeten
vid S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg, om- och påbyggnad
av länsresidenset i Växjö, vissa örn- och nybyggnadsarbeten vid statens bakteriologiska
laboratorium, ombyggnad av tandläkarinstitutet i Stockholm
samt vissa ledningsarbeten vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala. — Av tidigare
igångsatta byggnadsarbeten hava under år 1945 pågått bland andra: nybyggnad
för psykiatrisk klinik och institutionsbyggnad för medicinsk kemi och
farmakologi i Uppsala, administrationsbyggnad för karolinska institutet i
Stockholm, om- och nybyggnadsarbeten vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn,
nybyggnader för posthus i Borås, träforskningsinstitut och metallografiskt
institut i Stockholm, telefonstation i Lidköping, post- och telegrafhus
i Sveg, om- och tillbyggnad av posthus i Umeå samt ombyggnad av lokaler
för B-sektionen och järnets metallurgi vid tekniska högskolan. — Under
året hava bland annat följande byggnadsarbeten påbörjats: nybyggnader
för kanslihusets annex, för centraldepå vid Tomteboda blindinstitut och för bangårdspostkontor
i Stockholm, nybyggnader för anatomiska, histologiska, farmakologiska
och fysiologiska institutionerna vid Karolinska institutet, grundförstärkningsarbeten
för gamla rådhuset i Stockholm, inredning av vindslokaler
i statens historiska museum och i gamla Kungshuset i Stockholm, grundläggningsarbeten
till nybyggnad för krigsarkivet, ombyggnads- och inredningsarbeten
i biblioteksbyggnaden och i institutionen för radioteknik vid
tekniska högskolan, ombyggnads- och reparationsarbeten i legationsbyggnaden
i Helsingfors, nybyggnader för sjukpaviljonger vid vissa länssanatorier,
tillbyggnad av landsstatshusen i Göteborg, Malmö, Västerås och Luleå, nybyggnader
för posthus i Göteborg, Växjö och Storuman, telefonstrtionsbyggnader
i Värnamo och Saltsjöbaden, om- och tillbyggnad av posthuset i Uddevalla
och småskoleseminariet i Lycksele, bostadshus för lärare vid folkskolan
i Lappträsk, byggnad för vägförvaltning m. m. i Karlstad, ny- och ombyggnadsarbeten
vid veterinärinrättningen i Skara, bostadshus vid radiostationen
i Grimeton, ombyggnad av vårdhem i Hammar, byggnad för dövstumskola i
Mogård samt magasinsbyggnad och tillbyggnad vid flygtekniska försöksanstalten
i Ulvsunda.

Bland större utredningsarbeten, som under år 1945 pågått
inom byggnadsstyrelsen, märkas utredningar rörande: uppförande av ett radiohus
i Stockholm, nybyggnader för musikaliska akademien och för krigsarkivet,
nya lokaler för nedre justitierevisionen, socialstyrelsen, domänstyrelsen,
kammarkollegiet, kommerskollegium samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
statens markfrågor i Stockholm, lokalfrågor för högsia domstolen

Finansdepartementet. — Ecklesiastikdepartementet.

13

och Svea hovrätt, nya hovrättsbyggnader i Göteborg och Sundsvall, om- och
tillbyggnad av hovrättsbyggnaderna i Jönköping, Malmö och Umeå, uppförande
av nya landsstatshus i Karlskrona och Mariestad, ny- och tillbyggnader för
samtliga länsstyrelser i riket för att bland annat bereda utrymme åt de nya
folkbokförings- och uppbördsavdelningarna, ny- och tillbyggnader för andra
statsinstitutioner såsom vägförvaltningar och lantmäterikontor i flertalet residensstäder,
nybyggnader för geotekniska institutet i Stockholm, för vissa institutioner
vid universiteten i Uppsala och Lund, vid karolinska institutet och
vid lantbrukshögskolan, nybyggnader för försvarets forskningsanstalt, farmaceutiska
institutet samt rättskemiska och farmaceutiska laboratorierna, omoch
tillbyggnad av landsarkivet i Göteborg, nybyggnad för statens brandskola
i Stockholm, om- och tillbyggnad av Bulltofta och Torslanda flygplatser,
ombyggnad av centralposthuset i Stockholm, om-, till- och nybyggnader
för postverkets räkning på ett tiotal och för telegrafverkets räkning på ett
femtiotal platser i riket, nybyggnad för seminariebiblioteket i Lund, om- och
tillbyggnad av Lycksele seminarium och av småskoleseminarierna i Växjö,
Skara och Strängnäs samt nybyggnad för Haparanda småskoleseminarium,
utökade lokaler för samtliga folkskoleseminarier, nybyggnader för Skytteanska
skolan i Tärna och Mogårds dövstumskola, nya lokaler för ostasiatiska
samlingarna i Stockholm, utvidgade och förbättrade lokaler för domkapitlet
i Västerås samt standardtyper för polisarrester. Dessutom hava i samråd med
statens arbetsmarknadskommission pågått utredningar rörande den statliga
investeringsreserven.

Finansdepartementet.

Redogörelser för förhållanden av natur att införas i denna berättelse ha
lämnats vid anmälan av finansplanen, för flera huvudtitlar gemensamma
frågor samt anslagen under sjunde huvudtiteln i 1946 års statsverksproposition,
till vilka redogörelser hänvisas.

Ecklesiastikdepartementet.

Löneregleringar hava under år 1945 fastställts för prästerskapet i omkring
40 pastorat.

Föreskrifter hava meddelats rörande undersökning och restaurering av
kistorna i Vasagraven (Gustavianska gravkoret) i Uppsala domkyrka liksom
undersökning för identifiering av Magnus Stenbocks kista i samma kyrka.

Bidrag har anvisats till vissa ändringsarbeten i Visby domkyrka.

Stadga angående stiftsnämnds förvaltning av ecklesiastik jord (ecklesiastik
arrendestadga) har utfärdats den 29 juni 1945 (Sv. förf.-saml. nr 588)
och trätt i kraft den 1 augusti 1945.

Ett medicinskt forskningsråd har inrättats från och med den 1 december
1945.

Samrealskolan i Sollefteå har ombildats till högre samläroverk.

14

Rik sdag sberättelsen.

Kungl. Majit har medgivit, att samrealskolorna i Katrineholm och Trelleborg
må förenas med kommunala gymnasier.

Kungl. Majit har föreskrivit att följande kommunala mellanskolor skola
från och med den 1 juli 1945 under vissa villkor successivt ombildas till
statliga samrealskolor, nämligen kommunala mellanskoloma i Emmaboda,
Finspång, Höör, Kungälv, Lilla Edet, Mellerud, Mölndal, Nynäshamn, Orsa,
Spånga, Stocksund, Storvik, Tierp, Torsby, Årjäng och Åtvidaberg. I fråga
örn de kommunala mellanskoloma i Fagersta, Nora och Örkelljunga vill
Kungl. Majit framledes meddela beslut.

Högre folkskolan i Malung har erkänts såsom kommunal mellanskola.

Eskilstuna elementarläroverk för flickor har erkänts såsom kommunal
flickskola.

Tekniska skolan i Stockholm har omorganiserats under benämningen
Konstfackskolan.

Bestämmelser hava utfärdats om stipendier åt vissa lärjungar för bedrivande
av högre studier och örn statsbidrag till skolhem för lärjungar vid högre
skolor.

Med hänsyn till förutsedd brist på lärare inom folkskoleväsendet hava dels
nya avdelningar inrättats vid småskoleseminarierna i Skara, Strängnäs och
Växjö samt provisoriska dubbelseminarier upprättats i Falun, Norrköping och
Stockholm, dels ock beslut fattats om särskild utbildning av folkskollärare
vid en tillfälligt anordnad seminarielinje.

Högre folkskolor hava erkänts i Vansbro, Gravarne, Åseda, Ockelbo, Östra
Broby och Vaggeryd.

Centrala verkstadsskolor hava erkänts i Jönköping, Borås, Trollhättan,
Uppsala, Mjölby och Östersund.

Arbetena med nomadskolanläggningar i Tärna, Storvallen och Lannavaara
hava i huvudsak slutförts.

Stadsbiblioteken i Kalmar, Uppsala, Karlskrona och Umeå hava godkänts
som centralbibliotek.

Jordbruksdepartementet.

Årets skörderesultat synes kunna betecknas såsom medelmåttigt för höstvete
och icke obetydligt under medelmåttigt för höstråg. Skördeutfallet blev
under medelmåttigt för samtliga vårsädesslag och för vissa av desamma ej
obetydligt under medelmåttigt. Den tidigt inbärgade höstsäden blev i allmänhet
väl bärgad men den senare inbärgade säden var i betydande omfattning
regn- och groddskadad. För rotfrukter och särskilt för potatis blev skördeutfallet
under medelmåttigt med undantag dock för sockerbetor vilka lämnade
en något över medelmåttig skörd. Höskörden blev i allmänhet riklig
och väl bärgad. Skörderesultatet i sin helhet synes kunna betecknas såsom
medelmåttigt. Beträffande köksväxterna ha såväl grönsaker som trädgårdsrotfrukter
i allmänhet lämnat tillfredsställande och delvis rik skörd. Frukt -

Handelsdepartementet.

15

skörden torde kunna betecknas såsom medelgod beräffande plommon, något
under medelgod i fråga om äpplen, svag i fråga om päron och dålig i fråga
om körsbär. Skörden av trädgårdsbär har varit tillfredsställande och av
skogsbären ha lingon och blåbär lämnat medelmåttig skörd.

Till följd av förbättrade betingelser ha kreatursbeståndet och den animaliska
produktionen liksom under år 1944 ökat i omfattning. Den animaliska
produktionen synes nu ha uppnått ungefärligen samma storlek som under
tiden närmast före det andra världskriget.

Tillgången på arbetskraft för jordbrukets behov har i allmänhet varit otillräcklig
men dock något bättre än föregående år. Statsmakterna ha, liksom
under en följd av år, med ett flertal åtgärder ingripit reglerande i prisbildningen
å jordbrukets produkter.

Ehuru en viss knapphet på motorbränsle och fiskredskap även år 1945
vållat vissa olägenheter för fiskerinäringen, har dock tillgången på dessa
förnödenheter varit något större än under de närmast föregående åren. Minfaran
har alltjämt vållat stora svårigheter för fisket. Sedan de direkta krigshandlingarna
inställts och Skagerackspärren hävts, ha emellertid västkustfiskarna
åter kunnat uppsöka sina gamla fiskeplatser i västra Skagerack och
i Nordsjön, vilket medfört en betydande lättnad för dessa fiskare. Under
hösten ha mycket rika fångster särskilt av sill erhållits. Laxfisket i Östersjön
har varit osedvanligt rikt givande. I övrigt har havsfisket givit ungefär
medelgott fångstutbyte. Sötvattensfisket har bedrivits i vanlig omfattning och
givit ett medelgott utbyte, ehuru bristen på fintrådig garnredskap dock på
flera håll vållat visst avbräck. Fiskpriserna ha delvis varit statligt reglerade.

Kapitalskulden till egnahemslånefonden och till arbetarsmåbrukslånefonden
utgjorde den 1 juli 1945 258,1 respektive 36,7 miljoner kronor. Arbetarsmåbruksstatslån
ha under år 1945 beviljats 29 kommuner.

Sedan berättelsen till 1945 års riksdag avgavs har för bildande av kronoparker
eller utvidgande av redan befintliga kronoparker inköp avslutats beträffande
1 841 hektar mark för en köpeskilling av 819 400 kronor.

Ett jordbrukstekniskt institut och ett jordbrukets forskningsråd ha inrättats.

Handelsdepartementet.

Kungl. Maja har den 19 oktober 1945 uppdragit åt kommerskollegium
att verkställa en statistisk undersökning rörande industriens kapitalinvesteringar
i egna anläggningar under år 1945 samt planerade dylika investeringar
under år 1946 lii. m.

Sveriges geologiska undersökning har under år 1945 fortsatt
det geologiska kartbladsarbetet med rekognoscering på bladen Söderfors,
Säter, Uppsala och Halmstad. Sammanlagt har kartlagts en areal av 347 km2.
Revisionsarbeten lia utförts på bladen Vårvik och Falun. Jordartskarteringen
av Kopparbergs län har fortsalt inom området för de topografiska kartbladen
Bingsjö, Storejen, Idre, Lillhärdal och Tännäs. — Under året har på -

16

Riksdagsberättelsen.

börjats allmän berggrundsrekognoscering av Norrbottens län jämte malmletning.
Härvid ha hittills områden inom skilda delar av länet rekognoscerats.
Särskild uppmärksamhet har ägnats det förut upptäckta manganförande
området i Jokkmokks socken, där också omfattande diamantborrningar utförts
för närmare undersökning av den mineraliserade zonen. Inom Västerbottens
län ha kompletterande geofysiska mätningar blivit utförda ävensom
diamantborrningar inom Kuorbevarefältet i Malå socken och vid Bjurfors
i Norsjö socken. Schaktsänkning på fyndigheten Rudjtebäcken i nämnda
fält har fortsatts under året. — Djupborrhålet Höllviken nr 2 har fortsatts,
hittills till närmare 1 500 meters djup. Arbetet har lämnat positivt resultat
i den mening, att i enlighet med förutberäkningar vatten påträffats med
högre salthalt än det, som förekom högre upp. — En viktig nyhet vid arbetena
under året har varit påvisandet i Sverige av bentonitlera. Närmare undersökning
av denna naturtillgång pågår. — Av Sveriges geologiska undersöknings
publikationer ha under året utkommit sex avhandlingar ingående
i Årsboksserien.

Fyrbelysningen i farleden Stockholm—Södertälje—Sävösund har
kompletterats med tre nya agafyrar, och i farleden Arkö-Mem ha uppförts
två nya dylika fyrar. Bland övriga fyrbyggnader må nämnas en på revet
Lilleland söder om Nidingen uppförd fyr. Av lotsverkets större angöringsoch
kustfyrar har fyren Djursten elektrifierats, varjämte fyr-, mist- och radiofyrutrustningen
vid Landsorts fyrplats delvis automatiserats. På Gråskälsbådan
utanför Gävle och Ängholmen utanför Göteborg ha uppförts nya 1 o t suppassningshus
för Gävle respektive Göteborgs lotsplatsen Vid Ängholmen
har därjämte anlagts en ny lotshamn. Restaurering och modernisering
av bostadsbeståndet har ägt rum bland annat vid fyrplatserna Draghällan,
Björn, Ölands södra udde, Sandhammaren, Ven och Hallands Väderö.
En med motorlivbåt utrustad livräddningsstation har anlagts
vid Kåseberga på Skånes sydkust. I samband härmed har en äldre livräddningsstation
vid Sandhammarens fyrplats indragits.

Patent- och registreringsverket har under tiden 1 januari—
31 oktober 1945 beviljat 2 239 patent ävensom registrerat 1 151 varumärken,
51 mönster och modeller samt 1 381 aktiebolag med ett sammanlagt tecknat
aktiekapital av nära 80 miljoner kronor.

I en vid denna berättelse som Bil. A fogad sammanställning ha upptagits
de bidrag av lotterimedel, som beviljats under år 1945.

Folkhushållningsdepartementet.

Redogörelse för åtgärder av betydelse att böra införas i denna berättelse
har lämnats vid behandlingen i 1946 års statsverksproposition av de frågor,
som beröra anslagen till fokhushållningsdepartementet, till vilken redogörelse
hänvisas.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

17

I Ju

Kommittéer och sakkunniga samt centrala

krisorgan.

I. Kommittéer och sakkunniga.

Justitiedepartementet.1

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1945.

1. Sakkunniga för samråd med byggnadsstyrelsen vid utredning angående
lokaler för Högsta domstolen, Nedre justitierevisionen och Svea hovrätt
(1943:I 4; 1944:I 5; 1945:1 7).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 23 maj 1935 och den
5 december 1941:

Ekeberg, B., president;

Gärde, N., f. d. justitieråd;

Vult von Steyern, N., justitieråd;

Wijnbladh, C. M. E., revisionssekreterare, Nedre justitierevisionens ordförande.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1937: Ju 7 och 1942:1 Ju 5.

De av byggnadsstyrelsen i skrivelser den 7 december 1944 framlagda förslagen
angående anordnande av nya lokaler för Högsta domstolen och lagrådet
samt utvidgning av lokalerna för Svea hovrätt ha varit föremål för
överarbetning i vissa detaljer, varvid de sakkunniga stått till byggnadsstyrelsens
förfogande för samråd. De sålunda överarbetade förslagen ha i proposition
nr 98 framlagts för 1945 års riksdag. Riksdagen har med bifall till
propositionen anvisat anslag för ändamålet.

De sakkunnigas uppdrag är därmed slutfört.

2. Stadsplaneutredniagen 1942 (1943:1 21: 1944:1 21; 1945:1 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 november 1941 för
att verkställa utredning av frågan örn regionplanelagstiftning och en översyn
av gällande lagstiftning för byggnadsverksamheten jämte vad därmed äger
samband (se Post- och Inrikes tidn. den 20 december 1941)

1 Arbctsredogöreise för år 1945 angående lagberedningen är, för att bringas till riksdagens
kännedom, bilagd det till årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden.

Hillring till riksdagens prof. 1946. 1 sami.

Itiksdngsberiittelscn.

18

Riksdagsår rättelsen.

I Ju: 2 dels såsom utredningsmän:

Elliot, K., häradshövding, ordförande;

Malmberg, H., generaldirektör;

Wetterling, G. M. W., stadsarkitekt;

Aurén, N. E. J., kansliråd;

dels ock att deltaga i överläggningar med utredningsmännen:

Ahlmark, S. A., advokat, ombudsman i Sveriges fastighetsägareförbund;
Andersson, E. V., byggmästare;

Bergvall, L., arkitekt;

Bernhard, H. B., civilingenjör;

Glimstedt, N. R., fastighetsdirektör;

Hast, N. B., professor;

Hedqvist, P. G., professor;

Häggbom, S., länsarkitekt;

Janzon, K. A., brandingenjör;

Lindström, S. A., arkitekt;

Lundquist, S. V., civilingenjör;

Mattsson, V. J., hemmansägare, led. av II kamm.;

Moller, T., arkitekt;

Rydberg, J. A., docent;

Södergren, J. R. A., vägdirektör;

Sörensen, K., länsarkitekt;

Wåhlin, P. F., bankdirektör;

Öberg, Th., f. d. drätseldirektör.

Sekreterare:

Nordenstam, A., hovrättsråd.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1942:1 Ju 22.

Den 22 maj 1945 har utredningen avlämnat betänkande lil med förslag
till byggnadslag m. m. (Statens off. utredn. 1945: 15).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. 1944 års vallagssakkunniga (1945: I 27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 april 1944 för att
verkställa utredning om underlättande för de röstberättigade att deltaga i
allmänna val (se Post- och Inrikes tidn. den 11 maj 1944):

Beskow, E. A., f. d. landshövding, ordförande;

Hall, D. E., ombudsman, led. av II kamm.;

Kolmodin, L. T., ombudsman;

Lindblom, E. A., direktör, led. av I kamm.;

Nordwall, Å., assessor vid Stockholms rådhusrätt;

Pettersson, A., förbundssekreterare.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1945:1 Ju 27.

De sakkunniga ha den 22 december 1945 avgivit betänkande angående
underlättande av deltagandet i allmänna val (Statens off. utredn. 1945: 64).
Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

19

4. Förberedande utredning angående utgivande av författningshandböcker I Jll
för förvaltande verk och myndigheter (1945:1 31).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 november 1944 för att
inom departementet verkställa förberedande utredning angående utgivande
av en eller flera författningshandböcker för förvaltande verk och myndigheter: Nothin,

T. K. V., överståthållare.

Sekreterare:

Blomqvist, C. G., e. notarie.

Utredningsmannen har den 5 november 1945 avlämnat en promemoria
med utlåtande i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Löneutredningen för viss fångvårdspersonal (1945: I 32).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 november 1944 för
att inom departementet biträda med utredning rörande frågan om löneställningen
för vakt- och arbetsledarpersonalen vid fångvården (se Post- och
Inrikes tidn. den 22 december 1944):

Nevrell, B. A., t. f. chef för finansdepartementets löne- och pensionsavdelning,
ordförande;

Andersson, J. Elon, chefredaktör, led. av I kamm.;

Mårtensson, J. W., led. av II karn.;

Wennerholm, H. A. L., byråchef.

Sekreterare:

Crona, L. B., förste amanuens.

Beträffande omfattningen av det ursprungliga utredningsuppdraget, se
1945: I Ju 32.

Den 22 december 1944 förordnade Kungl. Maj:t, efter föredragning av
chefen för socialdepartementet, att utredningsuppdraget skulle avse jämväl
frågan örn löneställningen för motsvarande personal vid statens alkoholistanstalt
å Venngarn samt statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens
alkoholistanstalt därstädes.

Den 21 februari 1945 tillkallades representanter för de av utredningsarbetet
berörda personalgrupperna för att överlägga med utredningen, nämligen för

Sveriges fångvårdsmannaförbund:

Larsson, B., överkonstapel;

Johnsson, S., vaktkonstapel;

Österberg, E., uppsyningsman;

för Sveriges arbetsledareförbund:

Gustavsson, S., ombudsman;

Norrby, J. A., lärare i yrkesämne;

Axelsson, G., e. vaktkonstapel.

Utredningen, som under år 1945 hållit 21 sammanträden, har den 16 no -

20 Riksdagsbercittelsen.

I Ju: 5 vember 1945 avlämnat betänkande med utredning och förslag rörande löneställningen
för vakt- och arbetsledarpersonalen vid fångvården m. m. ävensom
avlåtit skrivelse med förslag i ämnet, såvitt angår personalen vid anstalterna
å Venngam och Svartsjö.

Utredningsuppdraget är därmed slutfört.

6. Sakkunniga för utredning angående vissa ändringar i hyresreglerings lag

stiftning en m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 mars 1945 för samråd
inom departementet vid utredning angående vissa av statens hyresråd
ifrågasatta ändringar i hyresregleringslagstiftningen m. m.:

Bengtsson, O., ombudsman, ordförande i hyresgästernas riksförbund;

Dios, A-, byggmästare;

Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;
von Plomgren, C., advokat;

Rosén, A. J., avdelningschef i statens byggnadslånebyrå.

Förordnad av Kungl. Maj:t att biträda vid utredningen:

Dag, B. H. N:son, hovrättsassessor. i

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid bl. a.:

I en den 31 januari 1945 dagtecknad framställning angående fortsatt giltighet
för hyresregleringslagstiftningen påkallade statens hyresråd jämväl åtgärder
för effektivisering av bostadspriskontrollen såvitt angår bostadsrättsföreningar
och s. k. bostadsföreningar. I en framställningen bifogad promemoria
framhölls, bland annat, att den prövning av ekonomisk plan för
bostadsrättsföreningar, som jämlikt stadgande i lagen den 19 juni 1942
om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m. (kontrollagen)
skall företagas av hyresnämnderna, merendels komme till stånd alltför sent,
varigenom kontrollen bleve ineffektiv. I anledning härav föreslogos vissa
ändringar i kontrollagen med syfte att möjliggöra en tidigare skeende granskning.
I samband därmed föreslogs vidare — till förhindrande bl. a. av bostadspriskontrollens
kringgående genom bildande av bostadsföreningar och
liknande företag — införande i både hyresregleringslagen och kontrollagen
av bestämmelser, enligt vilka vissa andels- eller aktieförvärv m. m. ej utan
hyresnämnds tillstånd finge sättas som villkor för uthyrning resp. bostadsrättsupplåtelse.

De av hyresrådet påtalade förhållandena lia även berörts i en i december
1944 från hyresgästernas riksförbund inkommen skrivelse.

Vid anmälan den 23 februari 1945 av frågan om fortsatt giltighe* för hyresregleringslagstiftningen
uttalade jag — efter att ha redogjort för i infordrade
remissyttranden framförd kritik mot hyresrådets förslag — att jag icke
kunde tillstyrka, att de av hyresrådet föreslagna lagändringarna då genomfördes.
Jag fann emellertid en skyndsam utredning rörande lämpligaste sättet

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

21

att komma till rätta med de anmärkta missförhållandena böra verkställas T Ju:»
inom justitiedepartementet. Vid utredningen borde företrädare för de berörda
bostadskooperativa organisationerna erhålla tillfälle att framlägga sina synpunkter.

I samråd med de sakkunniga har inom departementet utarbetats en promemoria
med förslag om åtgärder mot vissa missförhållanden med avseende
å bostadsrätts- och bostadsföreningar m. m. (stencilerad). Denna promemoria
avlämnades i juli 1945.

Utredningsuppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet viel ingången av 1946.

7. Sakkunniga för utredning rörande åtgärder för att förhindra förorening
av vatten och luft samt rörande rätt att utnyttja underjordiska vattentillgångar
(1943:1 5; 1944: I 6; 1945: I 8).

Enligt departementschefens beslut den 23 december 1939 skall den del av
de sakkunnigas utredningsuppdrag som icke slutförts, nämligen frågan om
lagstiftning beträffande förorening av luften, tills vidare vila.

8. Sakkunniga för kodifiering av gällande rätt på kyrkolagstiftningens om råde

(1943: I 6; 1944: I 7; 1945: I 9).

Enligt beslut den 23 december 1939 av departementschefen skall utredningen
vila tills vidare.

9. Sträffråttskommittén (1943: I 7; 1944: I 8; 1945: I 10).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 18 juni 1937, den
11 oktober 1940 och den 8 juni 1945 (se Post- och Inrikes tidn. den 3 juli
1937 och den 11 oktober 1940):

Ekeberg, B., president, ordförande;

Wetter, F., professor;

Bergendal, R., professor;

Strahl, I., revisionssekreterare (t. o. m. den 18 januari 1945);

Beckman, N., hovrättsråd, tillika sekreterare.

Biträdande sekreterare:

Petrén, S., hovrättsassessor (fr. o. m. den 15 januari 1945).

Lokal: östra riddarhusflygeln; tel. 10 54 85.

Jämlikt bemyndigandet den 11 oktober 1940 utsedda sakkunniga att på
kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med kommittén:

Hallgren, E. S., f. d. underståthållare;

Lindqvist, A. A., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Persson, K. G., landsfogde;

Stjernstedt, G. M. V., friherre, advokat;

Werner, O. E., hemmansägare, led av II kamm.;

Linnér, S. N., f. d. landshövding, led. av I kamm.

22

Riksdagsberättelsen.

1 Ju: 9 Kommittén, som den 30 november 1944 avgivit betänkande med förslag till
lagstiftning om brott mot staten och allmänheten (Stålens off. utredn. 1944:
69), har i anslutning därtill den 15 juni 1945 avgivit dels betänkande med
förslag till ändringar av strafflagen för krigsmakten i vad den berör brott
mot staten och allmänheten (Statens off. utredn. 1945: 28), dels ock betänkande
med förslag till ändrad lagstiftning örn ämbetsbrott av präst (Statens
off. utredn. 1945:29).

Härigenom har kommittén fullgjort sitt tidigare uppdrag. Beträffande riktlinjerna
därför, se 1938: Ju 18 och 1941:1 Ju 12.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 juni 1945 har kommittén erhållit
uppdrag att verkställa en översyn av straffbestämmelserna rörande
brott mot person jämte därmed sammanhängande spörsmål samt att framlägga
förslag till lagstiftning om de särskilda brotten och därmed sammanhängande
allmänstraffrättsliga frågor, ägnad att efter erforderlig överarbetning
med avseende å straffskalomas utformning inpassas i en ny strafflag
eller i en brottsbalk.

Vid meddelandet av det nya bemyndigandet anförde departementschefen
till statsrådsprotokollet:

Vid reformarbetet på straffrättens område har, alltsedan tanken att på en
gång tillskapa en ny strafflag övergavs för de partiella reformernas väg,
arbetet på en förändrad och förbättrad utformning av straffsystemet samt
frågan örn en översyn av bestämmelserna örn de särskilda brotten bedrivits
jämsides.

Vad angår straffsystemet har Kungl. Maj:t den 15 december 1944 uppdragit
åt strafflagberedningen att upptaga frågan om en allmän översyn av
det straffrättsliga reaktionssystemet i dess helhet. I direktiven för detta utredningsarbete
ha angivits åtskilliga spörsmål som vid utredningen borde
beaktas, varjämte uttalats, att beredningens förslag till lagstiftning i de ämnen
som avsåges borde, om och i den mån det befunnes ändamålsenligt, givas
sådan form, att de kunde intagas i en ny strafflag eller straffbalk.

Frågan örn en reformering av bestämmelserna örn de särskilda brotten har
varit anförtrodd straffrättskommittén. År 1942 genomfördes på grundval av
ett av kommittén avgivet förslag ändrad lagstiftning i fråga örn förmögenhetsbrotten,
varigenom strafflagens 20—23 kap. erhöllo helt ny lydelse. I ett
den 30 november 1944 dagtecknat betänkande har kommittén framlagt förslag
till lagstiftning örn brott mot staten och allmänheten, vari föreslagits
upphävande av bl. a. 7 kap. strafflagen samt ny lydelse av 8—13, 19, 24
och 25 kap. strafflagen. Förslag till lagstiftning i ämnet bör såvitt möjligt föreläggas
1946 års riksdag. Genomföres en dylik lagstiftning, kommer därmed
revisionen av strafflagens speciella del att vara slutförd utom såvitt
angår de i 14—18 kap. strafflagen upptagna bestämmelserna, som huvudsakligen
avse brott mot person.

Det är uppenbarligen angeläget att jämsides med den åt strafflagberedningen
anförtrodda utredningen rörande det straffrättsliga reaktionssyste -

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 23

niet arbetet på en reformering av straffrättens speciella del slutföres. Sedan I Ju; 9
så skett och ställning tagits jämväl till frågan om straffsystemets utformning
och vad därmed sammanhänger, torde det böra övervägas att låta 1864
års strafflag helt avlösas av en modern strafflagstiftning. Det kan därvid
ifrågasättas att, liksom i 1734 års lag de straffrättsliga bestämmelserna voro
fördelade på en straffbalk och en missgärningsbalk, upptaga föreskrifterna
om straffsystemet och dess utformning, å ena, samt bestämmelserna om de
särskilda brotten jämte därmed sammanhängande allmänstraffrättsliga bestämmelser,
å andra sidan, i var sin lag eller balk.

Enligt min mening bör straffrättskommittén erhålla i uppdrag att, sedan
kommittén färdigställt de ändringsförslag i fråga örn strafflagen för krigsmakten
och i fråga örn ämbetsbrott av präst som föranledas av kommitténs
senast avgivna betänkande, göra en översyn av straffbestämmelserna i 14—

18 kap. strafflagen örn brott mot person. Kommittén bör därvid upptaga till
övervägande även sådana till strafflagens allmänna del hörande spörsmål,
som äga samband med nämnda bestämmelser, exempelvis frågan om s. k.
objektiva överskott. I samband härmed torde kommittén böra erhålla uppdrag
att framlägga förslag till de ändringar i fråga om den systematiska uppställningen
av straffbestämmelserna för såväl ifrågavarande som andra brott,
vilka synas önskvärda för bestämmelsernas inpassande i en ny strafflag eller
i en ny brottsbalk. I den mån kommittén härvid finner sig böra till behandling
upptaga jämväl allmänrättsliga frågor bör kommittén söka samråd
med strafflagberedningen angående fördelningen mellan kommittén och beredningen
av dylika frågor. Kommittén bör vid upprättandet av sitt förslag
vara obunden av den gällande strafflagens uppställning och systematik.

I avbidan å resultatet av strafflagberedningens utredning synes kommittén
vid sitt arbete böra bygga på det för närvarande bestående systemet av reaktionsåtgärder.
I direktiven för strafflagberedningens fortsatta arbete har
jag uttalat bl. a., att beredningen i fråga örn de tidsbestämda frihetsstraffen
borde undersöka huruvida icke en förenkling med fördel kunde ske genom
att fängelse och straffarbete sammanfördes till en straffart samt att det jämväl
borde övervägas om skäl funnes att inrätta en särskild strafform med
mildare behandling för vissa slags brottslingar (custodia honesta). I samband
med utredningen angående frihetsstraffen borde vidare jämväl bötesstraffet
och dess tillämpningsområde underkastas en omprövning Det är
uppenbart, att resultatet av beredningens arbete i dessa avseenden måste inverka
på den slutliga utformningen av straffskalorna för de särskilda brotten.
Kommittén synes böra eftersträva att giva de av kommittén utarbetade
straffbestämmelserna en sådan form, att ändringar i straffsystemet av nyss
antydda innebörd icke i större omfattning återverka på grupperingen eller
omfattningen av de olika brottstyperna. Den överarbetning av den nytillkomna
lagstiftningen örn de särskilda brotten, som med hänsyn till ändringar
i straffsystemet kan bliva erforderlig innan en ny strafflag eller brottsbalk
utfärdas, bör anstå tills frågan örn straffsystemets uppbyggnad upptages lill
avgörande.

^ Riksdagsberättelsen.

I Jli: 9 Till fullgörande av det nya uppdraget har inom kommittén upprättats en
översikt över europeisk rätt beträffande brott mot person.

10. 1938 års patentutredning (1943:1 8; 1944:1 9; 1945:1 11).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1938 (se rostoch
Inrikes tidn. den 30 juni 1938):

Hjertén, K. H. R., f. d. generaldirektör.

Sekreterare:

von Zweigbergk, Å., byråchef.

Hjertén och von Zweigbergk hava tillika utsetts att från svensk sida deltaga
i överläggningar mellan representanter för Sverige, Danmark, Finland
och Norge i syfte att i väsentliga delar uppnå likformighet i patentlagstiftningens
huvudgrunder.

Att på kallelse av utredningsmannen deltaga i överläggningar med honom
i frågor, som röra utredningen, hava den 11 september 1941 utsetts, likaledes
enligt ovannämnda bemyndigande:

Bergling, N., civilingenjör;

Brahmer, H., överingenjör;

Dahl, G., civilingenjör;

Eriksson, K. E., direktör;

Hasselrot, A., direktör (numera avliden).

Lokal: Patent- och registreringsverket; tel. Patentverket.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1939: Ju 24.

På grund av tidsförhållandena har det nordiska samarbetet på ifrågavarande
område måst, liksom under åren 1942—1944, ligga nere även under år
1945. Till följd bland annat härav har den svenska patentutredningens interna
arbete under sistnämnda år ansetts böra bedrivas i ganska begränsad omfattning
och i stort sett bestått endast i fortsatt övervägande från utredningsmannens
sida av vissa speciella lagstiftningsfrågor på området. 11

11. Strafflagberedningen (1943:19; 1944:1 10; 1945:1 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 6 oktober 1938, den
31 december 1942 och den 15 december 1944 (se Post- och Inrikes tidn. den
21 oktober 1938, den 12 januari 1943 och den 3 januari 1945):

Schlyter, K., president, led. av I kamm., ordförande;

Bergendal, R., professor;

Göransson, H., överdirektör;

Eriksson, G. A., häradshövding;

Heuman, M., borgmästare;

Strahl, I., revisionssekreterare.

Sakkunniga, utsedda att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar
med beredningen:

Stenberg, S., överläkare (avliden den 5 mars 1945);

Lindberg, H., advokat;

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

25

Agge, I., professor; L Jli: 12

Jonsson, G., leg. läkare;

Kjellegård, S. A., direktör;

Lindberg, T., e. o. aktuarie;

Nordlund, Elsa-Brita, leg. läkare;

Larsson, S., hovrättsassessor (fr. o. m. den 13 april 1945).

Sekreterare:

Gripmark, W., hovrättsassessor.

Lokal: Östra riddarhusflygeln; tel. 10 54 23.

Beträffande beredningens uppdrag, se 1939: Ju 25, 1943: I Ju 9 och 1945: I
Ju 12.

Under 1945 ha hållits 2 plenarsammanträden med beredningens ledamöter
och sakkunnig under sammanlagt 20 dagar.

Beredningen har under år 1945 väsentligen ägnat sig åt utredningar rörande
grundprinciperna för det straffrättsliga reaktionssystemet.

Beredningen har avgivit infordrade yttranden dels den 18 januari 1945
till Kungl. Maj:t över fångvårdsstyrelsens utredning angående fångvårdspersonalens
utbildning och rekrytering m. m. (Statens off. utredn. 1944:60),
dels den 30 april 1945 till riksdagens andra lagutskott över en inom riksdagen
väckt motion angående reformering av lösdriverilagstiftningen, dels ock den
27 oktober 1945 till Kungl. Maj:t över en framställning av Sveriges yngre
läroverkslärares förening rörande omdaning av undervisningsväsendet vid
fångvårdsanstalterna.

12. Auktorrättskommittén (1943: I 10; 1944: I 11; 1945: I 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 oktober 1938 (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 november 1938)
dels såsom sakkunniga:

Ekeberg, B., president, ordförande;

Eberstein, G., professor;

dels ock såsom representanter för olika intressen, som beröras av utredningen: Hemming-Sjöberg,

A., advokat, förutvarande ordförande i Sveriges författareförening
och i Filmförfattareföreningen för Sverige;

Atterberg, K., sekreterare i musikaliska akademien, vice ordförande i Föreningen
svenska tonsättares internationella musikbyrå, Stim, u. p. a.;
Dehlgren, S. F., chefredaktör;

Ahlberg, A., fil. d:r, föreståndare för Brunnsviks folkhögskola;

Grape, A., fil. d:r, överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek;
Flodin, H., advokat, juridisk rådgivare åt Skandinaviska grammophonaktiebolaget
m. ii. företag;

Hugo, Y., fil. kand., verkst, direktör i Aktiebolaget Radiotjänst;

Lemon, C. G., direktör, förutvarande ordförande i Svenska musiker förbundet;
Lindberg, E., vice-professor, sekreterare i Akademien för de fria konsterna;

Riksdagsberättelsen.

I »lii: 12 Nordenfalk, J., f. d. revisionssekreterare, verkst, direktör i Aktiebolaget P. A.

Norstedt & Söner, vice ordförande i Svenska bokförläggarföreningen;
Siljeström, G., häradshövding, ordförande i styrelsen för Aktiebolaget svensk
filmindustri;

von Konow, U., advokat, ombudsman och sekreterare i Sveriges författareförening
och i Föreningen svenska tonsättares internationella musikbyrå,
Stim, u. p. a.

Sekreterare:

Zetterberg, H., statsråd (t. o. m. den 2 augusti 1945).

Lokal: Lagberedningen, Rosenbad 2.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1939: Ju 26.

Kommitténs arbete, som enligt direktiven skall bedrivas i samverkan med
motsvarande kommittéer från de övriga nordiska länderna, har på grund av
tidsförhållandena huvudsakligen legat nere under år 1945.

Något sammanträde med intresserepresentanterna har icke hållits under
året.

13. 1943 års sekretessutredning (1943: I 11; 1944: I 12; 1945: I 14).

Tillkallade den 3 december 1943 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
24 mars 1939 (se Post- och Inrikes tidn. den 27 mars 1939):

Gärde, N., f. d. justitieråd, ordförande;

Beckman, K. E., redaktionschef;

Casparsson, R., pressombudsman;

Hagström, B., borgmästare;

Håstad, E., docent, led. av II kamm.

Sekreterare:

Kjellin, B., hovrättsassessor.

Lokal: Rosenbad 2; tel. 11 53 28 (ordföranden) och 11 53 30 (sekreteraren).
Beträffande direktiven för utredningen, se 1940: Ju 25.

Under år 1945 intill den 1 december ha 7 sammanträden hållits.
Utredningen har den 22 oktober 1945 till Kungl. Maj:t avgivit infordrade
utlåtanden dels angående gallring i kyrkoarkiven i riket och dels angående
gallring i lanibruksstyrelsens arkiv. Dessutom har utredningen på uppdrag
av chefen för justitiedepartementet undersökt frågan om offentliggörande av
hemliga protokoll i spionerimål m. m.

14. Sakkunnig för utredning angående möjlighet för konkursbo att avsluta
av konkursgäldenär påbörjat byggnadsföretag (1943: I 12; 1944: I 13;

1945: I 15).

Enligt beslut av departementschefen den 23 december 1939 skall utredningen
vila tills vidare.

15. Ungdomsvårdskommittén (1943: I 13; 1944: I 14; 1945: I 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 9 juni 1939, den 12
december 1941 och den 19 juni 1942 för att dels verkställa utredning rörande

27

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

åtgärder för bekämpande av ungdomsbrottsligheten och till utredning järn- 1 Jll
väl upptaga frågan örn de missförhållanden som företinnas inom det offentliga
nöjeslivet och örn botemedlen däremot, dels ock utreda fragan örn åtgärder
för en förbättrad ungdomsvård i enlighet med vad riksdagen i skrivelse
till Kungl. Majit den 10 juni 1942, nr 327, hemställt (se Post- och
Inrikes tidn. den 8 augusti 1939 och den 3 juli 1942):

Wangson, O. R., fattigvårdsdirektör, ordförande;

Hässelberg, A., folkskolinspektör;

Ronner, G., redaktör, sekreterare i arbetames bildningsförbund;

Råberg, E., major, direktör i svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas
riksförbund;

Hahnberg, E., redaktör;

Elfving, G., redaktör, ordförande i Nordens godtemplares ungdomsförbund;
Baggren, A., byråchef.

Jämlikt bemyndigande!! den 12 december 1941, den 19 juni 1942 och den
8 september 1944 utsedda att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar
med kommittén;

Alm, Ulla, redaktör;

Beckman, Sigrid, advokat (t. o. m. den 5 maj 1945);

Cedergren, C. A. H., generalsekreterare (t. o. m. den 27 juli 1945);

Rosén, Göta, barnavårdsinspektris;

Eriksson, G. T., skyddshemsinspektör;

Sehlstedt, O., chefredaktör;

Hartmann, L., fil. lie., ordförande i folkpartiets ungdomsförbund;

Holmstedt, I., jur. kand., ombudsman i ungsvenskarnas riksförbund;

Eliasson, L., sekreterare i svenska landsbygdens ungdomsförbund;

Jonsson, G., ieg. läkare;

Inghe, G., med. lie.;

Kälvesten, Anna-Lisa, fil. kand.;

Sundström, E., sekreterare i svenska missionsförbundets ungdom.

Sekreterare:

von Hofsten, Birgitta, fru.

Biträdande sekreterare;

Essén, E., notarie (fr. o. m. den 15 januari 1945).

Lokal: Östra riddarhusflygeln; tel. 20 71 14 och 20 71 41.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1940: Ju 27 och 1943; I Ju 13.
Kommittén har under år 1945 intill den 1 december hållit 8 plenisamman1
rådén. I dessa sammanträden deltogo även de personer, som voro utsedda
att på kallelse av ordföranden deltaga i kommitténs överläggningar. Till fullföljande
av kommittéarbetet ha kommittéledamöterna och de med kommittén
adjungerade sakkunniga samt sekreterarna under året varit verksamma
i olika delegationer.

Delegationssammanträden lia inlin den 1 december 1945 hållits under 22
dagar. Vid åtskilliga av dessa delegationssammanlräden ha utomstående sakkunniga
närvä rit och tillhandagått med upplysningar. Särskilda sammanträ -

Riksdagsbe rut tetsell.

I Jll! 15 den lia hållits med bl. a. folkbildningsutredningen, Stockholms ungdomskommitté
samt riksförbundet Sveriges hemgårdar. Vidare ha vid vissa sammanträden
närvarit representanter för åtskilliga statliga och enskilda institutioner
och sammanslutningar, såsom socialstyrelsen, befolkningsutredningen,
statens byggnadslånebyrå, statens nämnd för samlingslokaler, skid- och
friluftsfrämjandet, A.B.F., K.F.U.M., 1.0.G.T., bygdegårdarnas riksförbund
samt ordenshusens riksförbund.

Den 7 maj 1945 avlämnade kommittén ett betänkande rörande ungdomens
nöjesliv (Statens off. utredn. 1945:22).

Ivå skilda betänkanden äro under utarbetande. Det ena avser förslag rörande
ungdomens fritidssysselsättning utom föreningslivets ram. I syfte att
lå denna fråga allsidigt belyst och att ta del av de erfarenheter och åtgärder,
som i utlandet vidtagits för att lösa dessa frågor, har sekreteraren under november
månad 1945 företagit en studieresa till England. Det andra utredningsavsnitt,
som kommittén har under utarbetande och som närmast handhas
av lii. kand. Anna-Lisa Kälvesten, behandlar frågan örn ungdomens yrkesval,
yrkesutbildning och arbetsförhållanden liksom frågan om lämpliga
åtgärder till stöd för de ungdomar, som flytta från hemorten.

Kommittén är vidare sysselsatt med en undersökning av den från folkskolan
avgående ungdomens yrkesval, arbetsplacering, ekonomi och utbildning
m. m. avseende hela landet. Material för undersökningen har införskaffats
från landsorten. För Stockholms vidkommande äro uppgifter under insamling
i samarbete med ungdomsförmedlingen.

Kommittén har även ägnat uppmärksamhet åt frågan om utbildning av
praktiska psykologer och förbättrad utbildning i psykologi för en rad befattningshavare,
verksamma i arbete med barn och ungdom. Samråd med olika
myndigheter och sammanslutningar har ägt rum i frågan.

Kommittén har under året på begäran avgivit en råd yttranden i olika
frågor, bl. a. över ordningsstadgeutredningens betänkande, befolkningsutredningens
abortbetänkande och 1942 års skyddshemsutrednings betänkande
och förslag rörande effektivisering av skyddshemselevemas eftervård.
Kommittén har vidare avgivit yttranden till följande av riksdagens utskott,
nämligen till andra kammarens föi-sta tillfälliga utskott över motion örn
vissa frågor rörande veckopressen, till samma utskott över motion angående
utredning av behovet av ytterligare industrihem eller omskolnings- och träningsanstalter
för från fängelser, vissa sjukhus och anstalter utskrivna eller
permitterade personer samt till statsutskottet över motioner angående fritidscentrum
och samlingslokaler.

16. Fastighetsbildning ssakkunniga (1943: I 15; 1944: I 15; 1945: I 17).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 juni 1939 (se rostoch
Inrikes tidn. den 12 juli 1939):

Malmberg, H., generaldirektör, ordförande;

Andersson, J. A., småbrukare, led. av II kamm.;

Berg, N. R., godsägare, ryttmästare;

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

29

Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.; I Ju; 19

Näslund, P. J., hemmansägare, led. av I kamm.;

Odencrants, J. O., häradshövding;

Palm, G., byråchef;

Quensel, S. G. L., hovrättsråd, tillika sekreterare.

Lokal: Lantmäteristyrelsen; tel.: 10 09 03.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Ju 29.

Under år 1945 ha de sakkunniga hållit 7 plenisammanträden.

Arbetet under året har huvudsakligen ägnats skiftesväsendet och fastighetsregistreringen,
därvid Malmberg, Quensel och, under några månader,
jämväl Palm samarbetat såsom ett arbetsutskott. Även större delen av år
1946 torde komma alt ägnas åt dessa mycket omfattande och centrala partier
av de sakkunnigas arbetsuppgifter. Ett särskilt betänkande angående
principerna för skiftesväsendets omdaning beräknas kunna avlämnas under
år 1946.

De sakkunniga ha den 1 december 1944 avgivit utlåtande över vissa framställningar
och yttranden rörande lantmätarnas omkostnader i tjänsten och
de hos distriktslantmätama arbetande kontorsbiträdenas anställningsförhållanden.
Vidare ha de sakkunniga i skrivelse den 21 mars 1945 till chefen för
justitiedepartementet avgivit förslag angående ändringar i lantmäteriets organisation
samt i skrivelse den 27 augusti 1945 till chefen för jordbruksdepartementet
avgivit yttrande med anledning av promemoria angående provisorisk
lagstiftning till förhindrande av sammanslagning av vissa jordbruk.

17. Sakkunnig för utredning av vissa flottledsfrågors behandling (1943:1 17;

1944: I 17; 1945: I 18).

Enligt beslut den 23 december 1939 av depaxdementschefen skall utredningen
vila tills vidare.

18. Sakkunnig för en förberedande utredning örn det allmännas skyldighet
att svara för skada, som uppkommit genom fel eller försummelse av tjänsteman
(1943: I 18; 1944: I 18; 1945: I 19).

Enligt beslut den 23 december 1939 av departementschefen skall utredningen
vila tills vidare.

19. Sakkunniga för kodifiering av ärvdabalken (1943: I 19; 1944: I 19;

1945: I 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1941 för att
biträda med arbetet på ett sammanförande till en eller flera större enheter
av det flertal lagar, som bruka sammanföras under beteckningen nya ärvdabalken
(se Post- och Inrikes tido. den 8 november 1941):

Ekeberg, B., president, ordförande;

Walin, A. G., statssekreterare;

Edling, S. Å„ t. f. byråchef för lagärenden (fr. o. m. den 2 november 1945).

30

Riksdagsberättelsen.

I Ju: jy Lokal: Justitiedepartementet; tel.: Kanslihuset.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I Ju 20.

Arbetet med författandet av motiv till utkast till föräldrabalk har fortsatt.
Utredningsuppdraget beräknas bliva slutfört under år 1946.

20. Fortsatt utredning angående revision av strafflagen för krigsmakten
(1943: 1 20; 1944: I 20; 1945: I 21).

Tillkallad den 30 oktober 1941 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22
maj 1936:

Regner, N., hovrättsråd.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 december 1943 tillkallade att
såsom sakkunniga, på kallelse av utredningsmannen, deltaga i överläggningar
med honom:

Brinck, G. F., överste (fr. o. m. den 30 maj 1945);

Gezelius, L. E. B., advokat, led. av II kamm.;

Lundström, B., ombudsman;

Montelius, S. C. G., kommendörkapten av 1. graden;

Thunborg, F., direktör;

Wetter, F., professor, krigsdomare;

Wilhelmsson, E. A., rådman, vice krigsdomare;

Öberg, S. E., överste (t. o. m. den 29 maj 1945).

Biträde åt utredningsmannen vid ifrågavarande utredningsarbete enligt
Kungl. Maj:ts förordnande den 7 juli 1944:

Henkow, K. H., hovrättsråd.

Lokal: Justitiedepartementet; tel.: Kanslihuset.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1944: I Ju 20.

Under år 1945 ha hållits 4 sammanträden med de tillkallade sakkunniga.
Därvid ha behandlats preliminära lagutkast rörande större delen av det militärstraffrättsliga
området.

Utredningsuppdraget beräknas bliva slutfört under år 1946.

21. Sakkunnig för utredning angående statlig kontroll över organisationer,
som avse att ngttiggöra auktorrättigheter (1943: I 24; 1944: I 22; 1945: I 23).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1942 för att
inom departementet, i samråd med auktorrättskommittén, verkställa utredning
angående statlig kontroll över organisationer, som avse att nyttiggöra
auktorrättigheter (se Post- och Inrikes tidn. den 2 november 1942):
Nordenfalk, J., f. d. revisionssekreterare.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1943: I Ju 24.

Enligt departementschefens beslut den 20 december 1943 skall utredningen
vila i avbidan på vunna erfarenheter av den i juni 1943 beslutade omorganisationen
av Föreningen svenska tonsättares internationella musikbyrå, Stim,

u. p. a.

31

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

22. Dissenterlagskommittén (1944: I 26; 1945: I 24). I Ju: 23

Tillkallade enligt Kungl. Majlis bemyndigande den 15 oktober 1943 för att
verkställa utredning rörande ny dissenterlagstiftning och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1943):

Nordenskjöld, H. J., friherre, f. d. hovrättsråd, ordförande;

Ljunggren, G., biskop;

Mosesson, G. A., f. d. rektor, led av II kamm.;

Sundqvist, G., rektor;

Westin, G., professor;

Bärg, A. J., led. av I kamm. (för skattefrågor).

Sekreterare:

Eliaeson, Å. T., assessor;

Bodin, N. A., kammarrättsråd (för skattefrågor).

Lokal: Kammarrätten; tel.: 11 48 40.

Beträffande direktiven för kommittén, se 1944: I Ju 26.

Kommittén har under år 1945 till och med den 30 november haft 6 sammanträden,
omfattande tillhopa 30 dagar.

Kommittéarbetet har pa grund av inträffade sjukdomsfall legat nere från
början av augusti 1945. Under den tid, kommitténs arbeten kunnat pågå,
har utarbetats och ingående diskuterats författningstext rörande de flesta
frågor beträffande dissenters, så att därutinnan i huvudsak blott återstå
vissa speciella frågor. Dessutom ha utarbetats omfattande promemorior, avsedda
att tjäna till grundval för kommande meningsutbyte rörande skattefrågorna.
Vidare har upprättats och till vederbörande för besvarande utsänts
två frågeformulär angående: det ena predikanters utbildning och avlöningsvillkor
m. m. samt det andra dissenterssammanslutningarnas ekonomiska
förhållanden.

Representanter för Pingstförsamlingen i Stockholm, Mosaiska församlingen
därsammastädes och de katolska församlingarna i riket lia hörts av kommittén
i vissa frågor, varjämte f. d. undervisningsrådet N. J. F. Almkvist
och förste aktuarien L. H. Fredelius var för sig på begäran lämnat kommittén
vissa upplysningar.

Kommittén beräknar kunna återupptaga arbetet under våren 1946.

23. 1943 års domarutredning (1944: I 27; 1945: I 25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1943 för
att verkställa utredning rörande domarutbildningen jämte därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 8 och den 10 november
1943):

Bendz, G. M. E., president, ordförande;

Danielson, G., statsråd;

Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Gezelius, L. E. B., advokat, led. av II kamm.;

Laurin, J., borgmästare;

32

Riksdagsberättelsen.

I Ju: 23 Lindqvist, A. A., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Rodhe, K., professor;

Siljeström, G., häradshövding.

Sekreterare:

Widegren, B. G., hovrättsassessor.

Lokal: Hovrätten, Jönköping; tel.: 25 50 (ordföranden) och 24 18 (sekreteraren).

Beträffande direktiven för utredningen, se 1944: I Ju 27.

Under år 1945 ha sakkunniga hållit 5 sammanträden.

Utredningen har i skrivelse till chefen för justitiedepartementet den 18
juni 1945 framlagt förslag angående förbättring av tingsnotariernas och tingsnotarieaspiranternas
ävensom fiskalsaspirantemas löneställning.

Arbetet beträffande övriga av utredningen berörda frågor har under året
fortsatts och beräknas kunna avslutas under första halvåret 1946.

24. Utredning rörande revision av varumärkes- och firmalagstiftningen

(1945: I 26).

Tillkallad av Kungl. Majit den 3 september 1943 för att inom departementet
biträda med en förberedande utredning rörande revision av varumärkesoch
firmalagstiftningen samt därmed sammanhängande spörsmål:
von Zweigbergk, Å., byråchef.

Uppdraget beräknas bliva avslutat i början av år 1946.

25. 19iA års tryck fr ihet ssakkunniga (1945: I 28).

Tillkallade enligt Kungl. Majit bemyndigande den 30 juni 1944 för att
verkställa en allsidig utredning angående revision av tryckfrihetslagstiftningen
och därmed sammanhängande ämnen (se Post- och Inrikes tidn. den
15 juli 1944):

Gärde, N., f. d. justitieråd, ordförande;

Brusewitz, A., professor;

Edberg, R., redaktör;

Engzell, G., utrikesråd;

Gezelius, L. E. B., advokat, led. av II kamm. (t. o. m. den 29 september
1945);

Hagberg, E., chefredaktör, led. av II kamm. (fr. o. m. den 30 september
1945);

Petersson, K., fil. d:r, redaktör;

Rising, G. A., rådman;

Sundell, O., överste;

Werner, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Wiklund, H., advokat.

Sekreterare:

Kjellin, B., hovrättsassessor.

Lokal: Rosenbad 2; tel.: 11 53 28 (ordföranden) och 11 53 30 (sekreteraren).

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

33

Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I Ju 28. I Jll

Under år 1945 ha 2 sammanträden hållits, därvid preliminära utkast till
vissa delar av ny tryckfrihetsförordning behandlats.

De sakkunniga ha den 8 november 1945 till Kungl. Maj:t avgivit infordrat
utlåtande angående hävande av konfiskation utan rättegång.

26. Utredning angående reglering av förfarandet hos förvaltningsmyndigheter
i ärenden rörande enskild rätt (1945: I 29).

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 15 juli 1944 för att, i enlighet med vad
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 maj 1942, nr 236, hemställt,
inom departementet verkställa en förberedande ulredning angående reglering
av förfarandet hos förvaltningsmyndigheter i ärenden rörande enskild rätt
och därmed sammanhängande frågor:

Herlitz, N., professor, led. av I kamm.

Utredningsarbetet har fortsatts och beräknas kunna slutföras under år
1946.

27. Luftråttssakkunniga (1945: I 30).

Tillkallade av Kungl. Majit den 8 september 1944 för att inom departementet
biträda vid en förberedande utredning rörande nya privaträttsliga bestämmelser
på lufträttens område:

Wikander, H. Chr., hovrättsråd;

Folkard von Scherling, F. A. J., häradshövding.

De sakkunnigas arbete har varit inriktat på det ämne, som behandlas i den
i Rom den 29 maj 1933 avslutade internationella konventionen rörande fastställande
av vissa gemensamma bestämmelser i fråga om skador, som genom
luftfartyg tillfogats tredje man på jordytan, och den 29 september 1945 överlämnade
de sakkunniga

1 :o. översättning av omförmälda konvention ävensom ett i Bryssel den 29
september 1938 upprättat tilläggsprotokoll till samma konvention, avsett att
utgöra en integrerande del av konventionen;

2:o. ett förberedande förslag till lag örn ansvarighet för skada i följd avluftfart,
upprättat med två alternativ och åtföljt av preliminära motiv, innehållande
jämväl ett antal till dryftande under nordiskt samarbete framlagda
spörsmål; samt

3:o. ett likaledes av sådana motiv åtföljt förberedande förslag till lag örn
trafikförsäkring å luftfartyg.

Härefter förordnade Kungl. Majit den 5 oktober 1945 följande personer
att inom departementet fullfölja utredningsarbetet rörande de nya privaträttsliga
bestämmelser på lufträttens område, vilka kunna erfordras för anslutning
till den år 1933 i Rom avslutade konventionen med tilläggsprotokoll
till samma konvention den 24 september 1938, nämligen:

Ekeberg, B., president, ordförande;

Bihang lill riksdagens prof. I,9i6. 1 sami. 3

Riksdagsberättelsen.

34

Riksdagsberättelsen.

I Ju: 27 Wikander, H. Chr., hovrättsråd;

Folkard von Scherling, F. A. J., häradshövding, tillika sekreterare.

Förordnad att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med
de sakkunniga:

Hall, M., direktör.

I oktober 1945 ha hållits sammanträden i Stockholm, i vilka delegerade
från Danmark, Finland, Norge och Sverige deltagit. Vid olika tillfällen ha
därjämte såväl direktören M. Hall som representanter för utrikesdepartementet
och luftfartsstyrelsen deltagit.

De delegerade ha inskränkt sig till att, på grundval av ett av Wikander och
Folkard von Scherling utarbetat betänkande, utarbeta översättning av konventionens
text, i samband varmed tolkningsfrågor och viktigare lagstiftningsspörsmål
dryftats.

De svenska, danska och norska delegerade lia därjämte beslutat ett gemensamt
uttalande dels angående av Amerikas Förenta staters regering framlagda
förslag till konventioner om luftfartygsregister och om panträtter i luftfartyg,
dels ock rörande en av den franska regeringen framställd interimistisk
inbjudan till diplomatisk lufträttskonferens i Paris.

28. Utredning rörande rationalisering av det frivilliga skydds- och hjälparbetei
bland villkorligt dömda m. fl.

Sedan strafflagberedningen i sitt den 14 november 1944 avgivna betän
kande angående verkställigheten av frihetsstraff m. m. framhållit såsom
önskvärt, att frågan örn en rationalisering av de enskilda skyddsföreningarnas
organisation gjordes till föremål för utredning, uppdrog Kungl. Majit
genom beslut den 2 februari 1945 åt fångvårdsstyrelsen att verkställa utredning
angående en rationalisering av det frivilliga skydds- och hjälparbetet
beträffande villkorligt dömda samt från fångvårdsanstalt frigivna eller utskrivna
ävensom med dem jämställda hjälpbehövande samt bemyndigade
därjämte chefen för justitiedepartementet att tillkalla särskilda, med skyddsarbete
och annan social verksamhet förtrogna sakkunniga ävensom annan
expertis, som kunde finnas behövlig för utredningens verkställande.

Tillkallade med stöd av förenämnda bemyndigande för att såsom särskilda
sakkunniga biträda fångvårdsstyrelsen:

Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Hedlund, V. V., fattigvårdskonsulent, led. av II kamm.;

Johnsson, J. W., pastor, led. av II kamm.

Under år 1945 ha hållits ett flertal sammanträden för överläggningar i

ämnet.

Utredningsarbetet har fortgått så långt, att ett preliminärt principprogram
för omorganisering av det frivilliga skyddsarbetet föreligger. Sedan detaljerade
förslag utarbetats, beräknas utredningsuppdraget bliva slutfört under
år 1946.

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

35

29. 1945 års kommitté för utredning örn rätten till anställdas uppfinningar. 1 Ju; 39

Tillkallade enligt Kungl. Ma.j:ts bemyndigande den 16 mars 1945 (se rostoch
Inrikes tidn. den 28 mars 1945):

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Dahlberg, A. B. C., civilingenjör;

Eriksson, K. E., direktör;

Geijer, J. L., ombudsman;

Kjellman, W., överingenjör;
von Zweigbergk, Å. C., byråchef;

Ödeen, S. A. E., generaldirektör.

Sekreterare:

Berglund, K. H. F., byråsekreterare.

Lokal: Patent- och registreringsverket; tel.: Patentverket.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid bland annat:

En fråga inom patenträtten som tilldrager sig särskild uppmärksamhet är,
vem rätten till en uppfinning skall tillkomma, när uppfinningen gjorts av
person i annans tjänst samt uppfinningen står i samband med anställningen.

Den svenska patentlagstiftningen innehåller icke några särskilda lagregler angående
detta spörsmål. Gällande svensk rätt torde emellertid innebära, att
en arbetsgivare icke har någon rätt till en arbetstagares uppfinning, såvida
ej sådan rätt uttryckligen överenskommits eller får anses följa av anställningsvillkoren.

Det är tydligt, att i avsaknad av uttryckliga lagregler på området svårigheter
ofta möta att avgöra, i vilka fall rätten till den anställdes uppfinning
skall tillkomma denne eller när arbetsgivaren har ett rättsenlig! anspråk på
att helt eller delvis tillgodonjuta resultatet av uppfinningen. Bortsett från
svårigheter av sådan art uppställer sig spörsmålet, om det kan anses tillfredsställande
från rättvise- och billighetssynpunkter att låta rätten till en uppfinning,
som gjorts av en anställd arbetstagare, uteslutande vara beroende av
vad som i det särskilda fallet kan anses vara mellan kontrahenterna avtalat.

Med hänsyn till beskaffenheten av de mot varandra stridande intressen som
härvid göra sig gällande synes kunna ifrågasättas, huruvida det icke vore av
värde att på lagstiftningens väg tillskapa regler till ledning för det ifrågavarande
spörsmålet.

Frågan om rätten till anställdas uppfinningar har, såvitt angår anställda
vid vissa statliga verk och inrättningar, blivit föremål för särskild utredning
av en inom handelsdepartementet tillkallad utredningsman, som den 20
juni 1944 framlagt betänkande med förslag i ämnet (Statens off utredn
1944: 27).

Under den remissbehandling som förslaget undergått har från flera håll
gjorts gällande, alt en lagstiftning på området icke borde begränsas till frågan

36

Riksdagsberättelsen.

I Jin 29 om ^rätten till uppfinningar som gjorts av statsanställda utan borde avse spörsmålet
om förhållandet uti ifrågavarande hänseende mellan arbetsgivare och
arbetstagare överhuvud taget. Även enligt min mening tala skäl för att frågan
om en laglig reglering av rätten till anställdas uppfinningar i hela sin vidd
på en gång upptages till övervägande. Med hänsyn härtill torde en allsidig
utredning böra verkställas angående detta spörsmål.

Vid en lagstiftning i ämnet gäller att söka åstadkomma en skälig avvägning
mellan den anställdes och arbetsgivarens berättigade intressen. Å ena
sidan måste sålunda den synpunkten beaktas, alt den anställde som gjort
uppfinningen i fråga skäligen bör Ira del i den ekonomiska vinsten av densamma.
Sådana anställningsvillkor som tillerkänna arbetsgivaren ensamrätt
till den anställdes uppfinning kunna med hänsyn härtill i vissa fall innebära
en obillighet mot den anställde. Å andra sidan måste uppmärksammas, att
arbetsgivaren, i vars tjänst uppfinningen skett, ofta har ett berättigat krav på
att rätten till uppfinningen skall övergå till honom. När ett sådant krav kan
anses vara för handen är tydligen beroende på uppfinningens art och de omständigheter
under vilka den tillkommit. I detta hänseende kunna förhållandena
vara synnerligen olika. Vad till en början angår de fall, då uppfinningen
saknar egentligt samband med anställningen, synes arbetsgivaren i
allmänhet icke böra kunna påfordra någon rätt till uppfinningen. Men även
när ett sådant samband finnes är läget självfallet olika, örn arbetstagaren anställts
helt eller delvis i syfte att för arbetsgivarens räkning ägna sig åt uppfinnarverksamhet
eller örn anställningen varit sådan, att en uppfinning i
samband med densamma endast framstått som en avlägsen möjlighet. Mellan
dessa ytterlighetsfall inrymmas tydligen en mängd anställningsförhållanden
med skiftande syfte. Vid bedömandet av spörsmålet örn arbetsgivarens
rätt till anställdas uppfinningar måste tydligen hänsyn tagas ej endast
till anställningens syfte utan även till anställningsvillkoren överhuvud taget.

Vid en utredning i ämnet torde alltså i första hand böra undersökas, under
vilka omständigheter en arbetsgivare bör äga rätt till arbetstagares uppfinningar.
Därjämte torde böra utredas, huru långt denna rätt bör sträcka
sig. Jag vill särskilt framhålla, att i fråga örn uppfinningar av betydelse för
försvaret staten självfallet kan ha ett betydande intresse att erhålla uteslutanderätt
till desamma. I fråga örn andra uppfinningar kan en intresseavvägning
mången gång leda till, att det framstår som skäligt att saväl arbetsgivaren
som arbetstagaren erhåller viss rätt till uppfinningen. I en del fall
kan det härvid synas rimligt, att en sådan uppdelning mellan arbetsgivaren
och arbetstagaren sker genom att den förre tillerkännes rätt att, örn han så
önskar, mot ersättning förvärva rätten till uppfinningen. I andra fall åter
kan arbetsgivarens intresse anses skäligen tillgodosett genom en rätt att begagna
uppfinningen i sin egen verksamhet medan i övrigt rätten till uppfinningen
tillkommer arbetstagaren.

En synpunkt som vid en utredning i ämnet måste skänkas vederbörligt
beaktande är, att en rättslig reglering icke bör ske på sådant sätt att uppfinnarverksamheten
hämmas. Behörig hänsyn bör sålunda tagas till det för -

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

37

hållandet, att om de anställdas rätt till av dem gjorda uppfinningar i alltför! Jli: 30
hög grad beskäres, den nödvändiga stimulansen för uppfinnarverksamhet
kan tänkas bortfalla.

Plenarsammanträden med kommittén ha hållits sammanlagt 13 dagar.

Inom kommittén har utarbetats ett förslag till betänkande, vilket för närvarande
är föremål för justering.

Uppdraget beräknas bli slutfört i början av år 1946.

30. Utredning för översyn av lagstiftningen örn ekonomiska föreningar.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 maj 1945 (se rostoch
Inrikes tidn. den 29 maj 1945)

dels såsom utredningsman:

Hagbergh, C. E., revisionssekreterare;

dels ock att, på kallelse av utredningsmannen, deltaga i överläggningar
med honom:

Johansson, K. A. A., direktör;

Kilbom, K., redaktör;

Nisell, S., ombudsman;

von Plomgren, C. P. G., advokat;

Stensgård, A. A. H., direktör;

Wijnbladh, C. M. E., revisionssekreterare.

Lokal: Östra Riddarhusflygeln; tel.: 20 64 44.

Riktlinjerna för utredningen framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelande av nyssnämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid följande.

Bestämmelserna i lagen den 22 juni 1911 örn ekonomiska föreningar ansluta
sig i åtskilliga hänseenden till motsvarande stadganden i 1910 års aktiebolagslag.
Detta förhållande står i samklang med det under förarbetena
till 1911 års lag framhållna syftet att ernå, i den mån så syntes lämpligt,
överensstämmelse mellan aktiebolags- och föreningslagarna.

Den utveckling på det ekonomiska området, som kännetecknat de senaste
årtiondena, har i hög grad berört jämväl sådana företag, som drivas i form
av ekonomiska föreningar. Ehuru tid efter annan ändringar vidtagits i 1911
års föreningslag, torde denna lagstiftning i betydelsefulla delar ej motsvara
de fordringar som numera böra ställas på densamma från såväl enskild som
samhällelig synpunkt. Frågan om behovet av en revision av lagstiftningen
har också i skilda sammanhang varit föremål för uppmärksamhet. Sålunda
förordade kooperativa förbundets styrelse i en till Kungl. Majit ingiven skrivelse
den 10 mars 1933 angående förbättrad lagstiftning rörande kapitalbildningen
inom ekonomiska föreningar och aktiebolag, att viss begränsning i
fråga örn rätten för ett företag att till sina delägare betala ränta å gjorda insatser
eller utdelning skulle gälla intill dess företagets behov av eget kapital
kunde anses fyllt.

Även inom riksdagen har frågan örn en revision av föreningslagstiftningen

38

Riksdagsberättelsen.

1 Ju: 30 uppmärksammats. I motion vid 1935 års riksdag hemställdes örn en allmän
revision av föreningslagen, därvid särskilt framhölls att ändrade lagregler
syntes påkallade beträffande redovisning och revision. Vid 1937 års riksdag
väcktes motion rörande införande av ökat skydd för minoriteten inom en
förening. Dessa motioner föranledde icke till åtgärd från riksdagens sida, under
åberopande att resultatet av det då pågående arbetet å en ny aktiebolagslag
borde avvaktas, innan frågan om revision av föreningslagstiftningen upptoges
till närmare övervägande. I anledning av motion vid 1939 års lagtima
riksdag örn revision av bestämmelserna angående registrering av aktiebolag
och ekonomiska föreningar uttalade första lagutskottet, att revisionen av
aktiebolagslagstiftningen torde komma alt föranleda behov av vissa jämkningar
även i lagstiftningen om ekonomiska föreningar samt att frågan om
utformningen av bestämmelserna rörande registrering av ekonomiska föreningar
icke syntes för det dåvarande böra upptagas till särskild prövning.

Spörsmålet om ändringar i lagen örn ekonomiska föreningar står uppenbarligen
i visst samband med aktiebolagslagstiftningen. Den nya lagen om
aktiebolag, som utfärdades den 14 september 1944, skall träda i kraft den 1
januari 1948. Vid avlåtande till 1944 års riksdag av proposition i ämnet uttalade
jag, i fråga örn tidpunkten för lagens ikraftträdande, att lämplig tid
måste beräknas för de erforderliga ändringarna i annan associationslagstiftning,
vilken borde träda i kraft samtidigt med den nya lagen örn aktiebolag.
Med detta uttalande åsyftades närmast den speciella lagstiftning, som gäller
för vissa arter av aktiebolag eller beträffande aktiebolag för verksamhet av
visst slag. Arbete för revision av nu avsedda lagbestämmelser pågår för närvarande.
Vid sidan härav har emellertid inom justitiedepartementet till övervägande
upptagits frågan örn en revidering även av lagstiftningen om ekonomiska
föreningar och för detta ändamål lia vissa överläggningar ägt rum
med representanter för sammanslutningar, som företräda större grupper av
ekonomiska föreningar, såsom de kooperativa föreningarna och ekonomiska
sammanslutningar å jordbrukets område.

Under berörda överläggningar lia från olika synpunkter uttalats önskemål
om en översyn av lagen örn ekonomiska föreningar, dock under samtidigt
betonande av angelägenheten att iakttaga varsamhet vid införande av
nya lagbestämmelser. Den utredning, som i angivna syfte redan igångsatts
inom justitiedepartementet, torde i fortsättningen böra bedrivas under samråd
med representanter för de större grupperna av ekonomiska föreningar
ävensom andra sakkunniga.

Vid utredningen bör undersökas i vad mån i föreningslagstiftningen bör
upptagas motsvarighet till stadgandena i nya aktiebolagslagen. Härvid måste
givetvis beaktas den väsentliga skillnad, som förefinnes mellan aktiebolagen
och de ekonomiska föreningarna i fråga om såväl deras allmänna syfte som
sättet för deras kapitalanskaffning och deras uppbyggnad. Jag vill särskilt
framhålla, att åtskilliga av de kontrollbestämmelser, som intagits i den nya
aktiebolagslagen, torde visa sig icke vara erforderliga beträffande ekonomiska
föreningar eller kunna förenklas avsevärt. Bland ämnen, som vid denna

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

39

undersökning böra behandlas, märkas frågorna om vinstutdelning och åt- 1 Ju: 30
gärder syftande till företagens konsolidering, om styrelse och revision samt
om skärpta regler för redovisningen. Spörsmålen om fusion och förhållandet
mellan moder- och dotterföretag böra övervägas. Införande av offentlighet i
redovisningen bör tagas under omprövning. Det kan erinras, att en år 1942
inom handelsdepartementet verkställd utredning angående registreringen av
landets företagare m. m. upptog förslag rörande viss publicitetsskyldighet beträffande
redovisningen inom ekonomiska föreningar.

Härjämte torde böra undersökas, huruvida och i vad mån ändringar i övrigt
av de speciellt föreningsrättsliga lagbestämmelserna med hänsyn till
vunna erfarenheter på området eller eljest böra vidtagas. Bland spörsmål,
som härvid torde få övervägas, må nämnas frågan om ändamålsenligheten
av det nuvarande systemet för de ekonomiska föreningarnas registrering samt
frågan om införande av möjlighet för föreningar, som icke falla under 1911
års lag, att om de så önska vinna registrering. I detta sammanhang bör även
beaktas, att det från skattesynpunkt är önskvärt att åstadkomma en gränsdragning
mellan de egentliga ekonomiska föreningarna samt övriga föreningar.

Den nya aktiebolagslagen innehåller i olika avseenden skärpta bestämmelser
i förhållande till 1910 års aktiebolagslag. Därest en motsvarande skärpning
skulle finnas icke böra komma till uttryck i föreningslagstiftningen,
torde fall kunna uppkomma, där ett företag, som på grund av ändamål och
struktur rätteligen bör ikläda sig aktiebolagets form, i stället anlitar föreningsfonnen.
Det synes angeläget att undersöka de möjligheter, vilka kunna
stå till buds för att från föreningsformen utesluta företag av nyss antydd
natur.

Då enligt lagen den 25 april 1930 om bostadsrättsföreningar stadgandena
i lagen om ekonomiska föreningar i allmänhet gälla även för bostadsrättsföreningar,
bör vid utredningen beaktas att ändrade eller nya lagregler för
ekonomiska föreningar kunna påkalla jämkningar eller tillägg i förstnämnda
lag.

Utredningsarbetet har till en början inriktats på frågor som sammanhänga
med föreningsbildningen och organen för de ekonomiska föreningarna. Därjämte
ha kapitalbildningen och redovisningen inom föreningarna varit föremål
för överväganden. Preliminära utkast till lagbestämmelser örn förenings
bildande, om fondavsättningar och vinstutdelning, om styrelse och firmateckning,
örn räkenskapsföring och årsredovisning, örn revision samt om föreningssammanträde
lia upprättats.

överläggningar med de sakkunniga lia under juni—november 1945 ägt
runi vid 6 tillfällen, varvid omförmälda lagutkast jämte därtill utarbetade
anmärkningar genomgåtts.

Slutligt förslag till ändringar i föreningslagstiftningen jämte motiv torde
kunna färdigställas under år 1940.

40

Riksdag sberättelsen.

I Ju: 31 31. 1945 års krigsdomstolsutredning.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 juni 1945 för att
inom departementet verkställa utredning örn krigsdomstolarnas avskaffande
i fredstid, fältkrigsrätternas verksamhet samt de militära befälhavarnas judiciella
uppgifter (se Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1945)
dels såsom utredningsman:

Wilhelmsson, E. A., rådman;

dels ock att såsom sakkunniga deltaga i överläggningar med utredningsmannen
:

Brinck, G. F., överste;

Olsson, C. P., led. av II kamm.;

Persson, K. G., landsfogde;

Regner, N. I., hovrättsråd;

Rylander, A. O. E., borgmästare;

Siljeström, E. G. H., häradshövding;

Werner, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Wiklund, H. O. E., advokat.

Sekreterare:

Skarvall, K.-E., amanuens.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelande av förenämnda bemyndigande. Efter att
ha framhållit, att 1945 års riksdag anhållit om framläggande för riksdagen
snarast möjligt av förslag i fråga om krigsdomstolarnas avskaffande i fredstid
samt att denna fråga vid flera tillfällen varit föremål för statsmakternas
uppmärksamhet anförde departementschefen därvid bland annat följande.

De allmänna skälen för och emot avskaffandet av särskilda krigsdomstolar
ha bland annat framlagts i ett år 1922 avgivet kommittébetänkande samt
i propositionen nr 223 till 1933 års riksdag. Under beaktande av de förändringar
som processreformen medför och de erfarenheter som vunnits under
de senaste åren böra verkningarna av en reform ånyo övervägas i anslutning
till att förslag framlägges som visar huru ett överförande av de militära målen
till de allmänna domstolarna bäst kan genomföras. I den mån utredningen
ger anledning därtill böra även andra möjligheter att lösa frågan beaktas.

Utredningen bör även avse fältkrigsrätternas verksamhet samt de militära
befälhavarnas judiciella uppgifter.

Beträffande de särskilda spörsmål som möta vid en utredning av denna
omfattning må följande framhållas.

Vad först angår de militära befälhavarnas disciplinära bestraffningsrätt bör
— — — undersökas huru en lämplig avvägning bör göras mellan denna bestraffningsrätt
och den straffrättsskipning, som skall ankomma på domstol.
Med hänsyn till arbetsbelastningen för de allmänna domstolarna är anledning
att speciellt pröva huruvida en utökning av den disciplinära bestraffningsrätten
är önskvärd och tillrådlig. Skulle en utökning anses vara erforderlig,
skärpas tydligen kraven på att den disciplinära bestraffningsrätten

41

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

handhaves på ett sätt som är ägnat att tillgodose rättssäkerhetens krav, och I Jli: lil
även om en utökning av bestraffningsrätten icke anses påkallad, böra givetvis
formerna därför underkastas granskning. I sistnämnda hänseende föreligger
redan viss utredning, bland annat i en år 1936 av en särskild sakkunnig
avgiven promemoria (justitiedepartementets promemorior 1936:2).

I samband härmed uppkommer frågan örn den medverkan vid bestraffningsrättens
utövning som för närvarande lämnas av auditörema. Då det ej
lärer kunna ifrågasättas att medverkan av juridiskt kunnig person kan avvaras,
knyter sig intresset härvid framför allt till spörsmålen örn uppdraget
alltjämt bör ankomma å särskilda för ändamålet utsedda audilörer eller utan
särskilt förordnande ankomma på befattningshavare vid domstol. Särskilt
med hänsyn till behovet av kontinuitet och vana vid ärendenas handläggning,
peka otvivelaktigt starka skäl i förstnämnda riktning. Om därjämte
auditören kunde erhålla plats såsom ledamot av vederbörande underdomstol,
skulle hans insikt i de militära förhållandena komma domstolsrättsskipningen
till godo, vilket uppenbarligen skulle var ändamålsenligt. Dessa frågor
förtjäna ett noggrant övervägande. Därvid bör även uppmärksammas, att
för närvarande medverkan av jurist vid utövande av den disciplinära bestraffningsrätten
ej kräves då fältkrigsrätt är inrättad, ehuru bestraffningsrätten
får antagas då ej sällan tillkomma en befälhavare som tidigare ej vunnit
förtrogenhet med denna uppgift.

I samband med den disciplinära bestraffningsrätten är att märka befälhavarens
verksamhet vid utövningen av hans behörighet att ålägga ersättningsskyldighet.
Den år 1944 genomförda lagstiftningen härom kan givetvis behöva
revideras i anledning av nya bestämmelser om bestraffningsrätten.---

Beträffande huvudfrågan vid reformen eller handläggningen i fredstid av
militära mål erinrar jag att tidigare, åren 1922 och 1933, framlagts två lagförslag
som innefattade bestämmelser rörande allmän domstols handläggning
av dylika mål. Av viss betydelse i detta sammanhang är också det av processlagberedningen
år 1944 framlagda förslaget till lag angående ändringar i 1914
års lag örn krigsdomstolar och rättegången därstädes (Statens off. utredn.

1944 nr 9 s. 127 och nr 10 s. 316). Detta förslag, som numera granskats av
lagrådet, innebär sådana ändringar av den militära rättegångsordningen som
påkallas av den nya rättegångsbalken. Såsom av dessa förslag framgår torde
det bliva erforderligt att meddela åtskilliga speciella stadganden rörande handläggningen
av militära mål. Bland de frågor som uppkomma är här anledning
att dröja vid några.

Det synes uppenbart att spörsmålet örn vilken domstol som skall vara behörig
att upptaga ett militärt mål icke gärna kan regleras på samma sätt som
beträffande vanliga brottmål eller i princip efter platsen för brottets begående.

Liksom för närvarande torde det bliva nödvändigt att såsom huvudregel
stadga att mål från visst regemente eller annat förband skall gå till viss domstol.
Med hänsyn bl. a. till behovet av snabbhet synas härvid rådhusrätterna i
första hand böra ifrågakomma och detta även beträffande förband som
kunna vara förlagda utanför respektive städer. Så t. ex. synes det böra prö -

42

Riksdagsberättelsen.

I Jli: 31 vas huruvida icke mål från de utanför men i trakten av Stockholm förlagda
förbanden böra upptagas av Stockholms rådhusrätt. För de fall, då denna
ordning, med hänsyn till avståndet mellan förläggningsorten och närmaste
stad med rådhusrätt, icke kan genomföras, bör undersökas örn icke särskilda
regler påkallas rörande häradsrättens sammansättning.

Beträffande åklagarväsendet bör framför allt undersökas, huruvida behov
alltjämt föreligger av särskilda krigsfiskal eller om åklagaruppgifterna kunna
övertagas av de allmänna åklagarna. Möjligt är att i detta hänseende kan
befinnas önskvärt att icke överallt hava ensartad organisation.

Särskilda föreskrifter synas vidare kunna bliva påkallade rörande bland
annat inledandet av rättegång, ort och plats för domstolarnas sammanträden
ävensom sammanträdesordningen i övrigt, beträffande sättet att tillföra domstolarna
speciell militär sakkunskap samt angående vad som skal] anses såsom
militära mål. Beträffande de nu förekommande s. k. undersökningsmålen
hör utredas, huruvida icke de uppgifter som i detta avseende nu åligga
domstol lämpligen kunna överflyttas på annat organ.

Vid utredningen av de organisatoriska spörsmål som föranledas av reformen
mäste även kostnadsfrågan beaktas, och härom bör göras en noggrann
undersökning, som även avser frågan huruvida städerna kunna anses skyldiga
att utan gottgörelse av statsverket svara för kostnaderna för handläggningen
av militära mål.

Vad slutligen angår rättsskipningen under krig och förstärkt försvarsberedskap
synes det kunna förutsättas, att den nuvarande domstolsorganisationen
med särskilda fältkrigsrätter i stort sett måste bibehållas. Sammansättningen
av dessa krigsrätter torde emellertid behöva ändras och det synes
ej heller vara uteslutet att förutsättningarna för inrättandet av fällkrigs1
ätt böla jämkas. Med hänsyn till behovet att i fältkrigsrätlerna såsom domare
anlita jurister som äro förtrogna med dömande verksamhet i ''allmänhet
är det av vikt att — på sätt skett under det senaste världskriget — en planläggning
äger rum huru detta behov skall kunna tillgodoses.

Beträffande rättegångsförfarandet vid krigsrätterna torde det komma att
visa sig att en tämligen utförlig reglering blir erforderlig.

I det föregående har jag blott berört de frågor som sammanhänga med
handläggningen i första instans. Beträffande överdomstolarna torde de särskilda
krigsdomstolamas upphörande såvitt angår fredstid böra medföra, att
de nuvarande militära ledamöterna icke bibehållas och målen handläggas av
överdomstolarna i vanlig sammansättning. I anledning härav synes det böra
undersökas, huruvida i fråga örn mellaninstansen särskilda anordningar behöva
vidtagas för att bereda målen en sakkunnig, snabb och följdriktig behandling.
En annan fråga rörande domstolsorganisationen är behovet av en
motsvarighet till överkrigsrätt för upptagande av mål från fältkrigsrättema
eller deras motsvarighet.

Utredningen rörande den militära rättsskipningen synes till en början böra
begränsas att avse utarbetandet av ett betänkande rörande principfrågor samt
viktigare spörsmål av organisatorisk eller annan art. Det synes nämligen

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

43

vara mest ändamålsenligt att statsmakterna på grundval av ett sådant be- I Ju; 32
tänkande taga ställning till häri ingående huvudfrågor innan detaljerade lagförslag
utarbetas.

Sammanträde med de sakkunniga har hållits 2 dagar i oktober 1945.

Utredningen beräknas vara slutförd tinder år 1946.

32. Utredning rörande offentliggörande av hemligstämplade protokoll och
handlingar i mål rörande spioneri m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Majlis bemyndigande den 19 oktober 1945:

Alexanderson, K. E., hovrättsassessor, t. f. byråchef;

Bergström, K., redaktör, led. av II kamm.

Lokal: Birger Jarls torg 2; tel. Socialstyrelsen.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelande av förenämnda bemyndigande. Efter att
inledningsvis ha erinrat om gällande bestämmelser i ämnet anförde departementschefen.

På min anmodan har inom 1943 års sekretessutredning gjorts en undersökning
angående den utsträckning i vilken domstolarna i mål örn spioneri, olovlig
underrättelseverksamhet och vissa andra liknande brott förordnat, att
protokollen och handlingarna skola vara hemliga under viss tid. Därvid har
det framgått att förhållandena under krigsåren 1939—1945 medfört en vidsträckt
tillämpning av de gällande lagbestämmelserna i ämnet. I vissa fall
har förordnande om hemlighållande tillkommit på grund av militära behov
och i andra fall av utrikespolitiska hänsyn, som avsett båda de krigförande
lägren. Därjämte ha dylika förordnanden meddelats för att skydda medborgare
i tyskockuperade länder och deras anhöriga mot repressalier från
tysk sida. De av domstolarna bestämda tiderna, inom vilka protokoll och
handlingar skola hemlighållas, ha i praxis växlat. I intet av de undersökta
fallen har tiden understigit 10 år, vanligen har den bestämts till 25 år och
i några fall till 50 år.

Sedan kriget avslutats äro förhållandena uppenbarligen så förändrade, att
det i flertalet av de fall, där förordnande örn domstolshandlingars hemlighållande
föranletts av skäl, som sammanhänga med krigsförhållandena, numera
icke finnas samma skäl till dylikt hemlighållande som förut. Det finnes
också omständigheter, som tyda på att försiktigheten under krigsåren drivits
för långt i vissa fall. Både med hänsyn till förtroendet för rättsskipningen
och ur allmänt demokratiska synpunkter anser jag det vara av stor vikt, att
domstolshandlingar icke hemlighållas i större utsträckning än som är oundgängligen
nödvändigt. På grund härav synes det böra övervägas, huru domstolarnas
förordnanden om hemlighållande lämpligen skola kunna upphävas,
så att de protokoll och handlingar, som kunna frigivas, bliva tillgängliga
för offentliggörande. Alt helt generelll förordna att handlingarna i alla dessa
mål må utlämnas låter sig emellertid ej göra. I vissa fall finnes det nämligen
fortfarande giltiga skäl för att handlingarna böra vara hemliga. Fram -

Riksdagsberättelsen.

I Ju: 32 förallt måste det uppmärksammas, att en del av de mål, som av hänsyn till
rikets säkerhet handlagts inom stängda dörrar, innehålla uppgifter örn
svenska militära förhållanden, vilka alltjämt höra skyddas. Även om domstolshandlingarna
i det stora flertalet av ifrågavarande mål nu skulle kunna
offentliggöras, är därför en undersökning och prövning i varje särskilt fall
nödvändig.

En möjlighet vore att allenast efter ansökan i varje särskilt fall pröva,
huruvida i visst mål meddelat förordnande örn handlingarnas hemlighållande
lämpligen kan hävas. Det allmänna intresset av att dessa mål kunna
offentliggöras synes dock kräva att oberoende av dylika ansökningar låta
upphäva förordnande om hemlighållande i alla de fall, där detta utan allvarlig
olägenhet kan ske. Antalet mål av ifrågavarande art är emellertid
stort och många av dem äro mycket vidlyftiga. Det måste därför med nödvändighet
taga tämligen lång tid, innan samtliga mål hunnit bli genomgångna
och frågan om upphävande av hemligstämplingen kunnat bli prövad.
För att i möjligaste mån söka påskynda denna undersökning och underlätta
beredningen av ärendena torde särskilda sakkunniga böra anlitas.

De sakkunniga ha vidtagit åtgärder för åstadkommande av en fullständig
förteckning över de mål, vari förordnande örn hemlighållande meddelats på
grund av förhållandet till främmande makt, av militära skäl eller andra
skäl, som sammanhänga med krigsförhållandena.

Uppdraget beräknas bli slutfört under första halvåret 1946.

33. Utredning angående omorganisation av justitiekanslersämbetet i anledning
av processreformen.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 november 1945 för
att inom departementet, i samarbete med processreformbyrån, verkställa utredning
angående omorganisation av justitiekanslersämbetet i anledning av
processreformen jämte därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 17 december 1945):

Stridsberg, E. R., f. d. generaldirektör, ordförande;

Alsén, O., justitiekansler;

Gärde, N., f. d. justitieråd.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelande av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid bland annat följande.

Processreformen kommer att medföra en betydande utvidgning av justitiekanslersämbetets
uppgifter såsom åklagarmyndighet. Enligt nya rättegångsbalken
(7 kap.) är justitiekanslern under Konungen högste åklagare och
har i denna egenskap ansvaret för och ledningen av åklagarväsendet i riket.
Justitiekanslern skall vara allmän åklagare vid hovrätt i mål om ansvar
eller enskilt anspråk på grund av ämbetsbrott av underrättsdomare eller annan
ämbets- eller tjänsteman, mot vilken åtal för sådant brott enligt lag
eller författning skall väckas i hovrätt. Vid högsta domstolen är justitie -

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 45

kanslern allmän åklagare såväl i mål som väckas eller fullföljas i högsta I Ju: 33
domstolen av allmän åklagare som i mål vilka dit fullföljas av enskild part.

Från denna regel gäller dock det undantaget att, om talan till högsta domstolen
fullföljts allenast av enskild part, åklagartalan där må efter justitiekanslerns
förordnande föras av lägre åklagare. Justitiekanslern må övertaga
uppgift som tillkommer lägre åklagare, d. v. s. landsfogdar och
distriktsåklagare. Han skall även äga förordna extra åklagare att föra talan
vid underrätt eller hovrätt eller, då talan fullföljts allenast av enskild part,
vid högsta domstolen. Enligt 8 kap. har justitiekanslern dessutom viss befattning
med advokatväsendet. Han äger således att hos styrelsen för advokatsamfundet
påkalla åtgärd mot advokat, som åsidosätter sin plikt eller ej
längre är behörig alt vara advokat. Har styrelsen meddelat beslut i fråga om
varning eller erinran åt advokat eller om uteslutning av advokat ur samfundet,
må talan mot beslutet av justitiekanslern föras genom besvär till
högsta domstolen.

Justitiekanslern har för närvarande jämväl till uppgift att bistå Kungl.

Maj:t med juridiska utredningar eller utlåtanden och att å Kungl. Maj:ts
vägnar utöva tillsyn över tjänstemännens förvaltning. Ämbetets sammanlagda
arbetsbörda är redan för närvarande mycket tyngande och vid flera tillfällen
hava förslag framkommit att söka åstadkomma lättnad häri. Några
åtgärder hava emellertid icke blivit vidtagna, huvudsakligen av det skälet
att man ej velat föregripa den omorganisation av ämbetet som skulle bliva
erforderlig i samband med den väsentliga utvidgning av justitiekanslerns
åklagaruppgifter som processreformen måste medföra. Såsom lagrådet framhållit
i sitt yttrande över förslaget till ny rättegångsbalk måste justitiekanslern
beredas tillfälle att personligen på ett effektivt sätt utöva ledningen
av åklagarverksamheten, för detta ändamål äga översikt över det hela samt
kunna anslå erforderlig tid för undersökningar på eget initiativ och följa
lagstiftning, doktrin och praxis. Detta låter sig ej göra om justitiekanslerns
tid splittras på ett flertal uppgifter av så olikartad natur som för närvarande
är fallet. Det skulle visserligen kunna övervägas att delegera beslutanderätten
i vissa frågor av mindre vikt och därigenom vinna en viss lättnad för justitiekanslern
personligen. Nya rättegångsbalken förutsätter att justitiekanslern
skall äga befogenhet att för fullgörande av viss åklagaruppgift anlita biträdande
åklagare som är anställd hos honom. Att han skulle helt överlämna
vissa ärenden till biträden låter sig dock svårligen förena med ämbetets hittillsvarande
natur och jag är icke beredd att föreslå någon ändring härutinnan.

Av de skäl som nu anförts synes det påkallat att överväga en omorganisation
efter andra linjer. Olika förslag härtill ha tidigare diskuterats. En utväg
som ligger nära till hands är att överlämna vissa av ämbetets uppgifter
till andra myndigheter, som äro mindre arbetstyngda än justitiekanslersämbetet
eller kunna på lämpligt sätt utvidgas. De uppgifter som därvid närmast
komma i fråga äro de vilka åligga ämbetet i dess egenskap av remissinstans
åt Kungl. Maj:t i ärenden, vilka ej röra åklagarväsendet, jämte vad

46

Rik sdag sb er ottel sen.

I Ju: 33 i övrigt hänför sig till justitiekanslerns ställning som kronjurist. En annan
lösning, som utgår från samma tankegång, har diskuterats av 1937 års sakkunniga
för utredning angående justitiekanslerns, justitieombudsmannens
och militieombudsmannens allmänna ämbetsställning m. m. i deras den 16
mars 1939 avgivna betänkande (Statens off. utredn. 1939:7). Den skulle
innebära att justitiekanslersämbetet delas i två ämbeten och att således ett
nytt ämbete tillskapas för att övertaga en del av göromålen. Det är uppenbart,
att vilkendera lösningen man än väljer gynnsamma betingelser skulle erbjudas
ämbetets innehavare att odelat ägna sina krafter åt den krävande uppgiften
som högste åklagare. Vilket alternativ som är det lämpligaste fordrar
emellertid noggrant övervägande.

I samband med ståndpunktstagandet till frågan om justitiekanslersämbetets
organisation efter processreformen bör även utredas vilken bilrädeshjälp
som erfordras inom det blivande ämbetets kansli. Under förarbetena till processreformen
har processlagberedningen förutsatt, att hos justitiekanslern
skulle finnas anställda biträdande åklagare med åliggande att utföra på
justitiekanslern ankommande uppgifter. Beredningen erinrade därvid örn
processkommissionens förslag att ett antal ämbetsmän, benämnda kanslersråd,
skulle hava till uppgift att tillhandagå justitiekanslern i hans ämbete
och efter förordnande av honom utföra åklagartalan i högsta domstolen. Biträdesfrågan
berördes jämväl av föredragande departementschefen i proposition
nr 5 till 1942 års riksdag med förslag till ny rättegångsbalk. Han framhöll
däri, att en viss personalförstärkning vore påkallad för justitiekanslersämbetets
del, närmast som en följd av de uppgifter som skulle tillkomma
ämbetet med avseende å åtal i hovrätt och högsta domstolen.---

Av betydelse för frågan om storleken av den erforderliga förstärkningen av
arbetskrafterna inom ämbetets kansli är tydligen bl. a. i vilken omfattning
underordnade åklagare, främst landsfogdar, kunna komma att utföra åklagartalan
för justitiekanslern. Dessa frågor böra tydligen bliva föremål för
övervägande.

I den mån göromål överflyttas till andra ämbetsverk eller till ett nytt ämbete,
bör det utredas, vilka arbetskrafter som i så fall erfordras för att övertaga
göromålen.

Den utredning som sålunda bör äga mm torde böra begränsas till de frågor
som äga nödvändigt samband med de av mig berörda organisatoriska
spörsmålen. Däremot torde frågorna örn justitiekanslerns ställning som förtroendeämbetsman
och om justitiekanslerns befattning med tryckfrihetsärendena
ej nu böra ånyo upptagas.

34. Utredning rörande frågan om säkerställande av byggnadsarbetares lönc f

ord ringar m. m.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 november 1945
för att inom departementet biträda med utredning rörande frågan om säkerställande
av byggnadsarbetares lönefordringar och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes thin. den 11 december 1945):

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

Bergquist, Th. E. N., generaldirektör, lee!, av I kamm., ordförande;

Cavallin, S., bankdirektör;

Eriksson, J. A., tekn. d:r;

Johansson, J. E., ombudsman;

Lindblom, E. A., direktör, led. av 1 kamm.;

Sölvén, K. O. A., advokat.

Sekreterare:

Svennegård, C. J., hovrättsråd.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelande av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
redogjorde därvid inledningsvis för de gällande bestämmelserna
i ämnet samt lämnade en översikt över frågans tidigare behandling i skilda
sammanhang, varvid bl. a. berördes riksdagens skrivelser den 5 juni 1935,
nr 287, rörande utredning örn ökat skydd för byggnadsarbetares lönefordringar
och den 12 mars 1938, nr 96, rörande utredning om revision av de i
17 kap. 4 § handelsbalken givna föreskrifterna om förmånsrätt för arbetare
m. fl. Vidare erinrades bl. a. örn att i april 1944 uppdragits åt en särskild
utredningsman inom departementet att verkställa en förberedande undersökning
av hithörande spörsmål, vilken utredningsman våren 1945 avlämnat
preliminära förslag i ämnet. Härefter anförde departementschefen följande.

Enligt min mening bör det sålunda påbörjade utredningsarbetet snarast

fullföljas. Gällande bestämmelser i 17 kap. 4 § handelsbalken äro---

icke ägnade att giva ett tillfredsställande skydd för byggnadsarbetares lönefordringar.
För ett stärkande av deras rättsliga ställning kunna vägande skäl
anföras. De sociala skälen äro påtagliga; de arbetare varom här är fråga
äro regelmässigt för hela sin existens beroende av sin arbetsinkomst. Någon
möjlighet för arbetarna att på förhand bedöma arbetsgivarens solvens finnes
i regel ej. Det kan ej heller anses tillfredsställande, att arbetarna, på grund
av lagstiftningens brister, nödgats att i vissa fall för tillvaratagande av sin
rätt anlita självhjälp i form av indrivningsblockader. Dessa brister böra i
stället såvitt möjligt botas.

Vid en lagstiftning i ämnet möler i första hand frågan, örn denna bör omfatta
ej endast byggnadsarbetare utan även andra byggnadsborgenärer. Det
måste vid övervägande av detta spörsmål beaktas, att de skäl som tala för
ökat rättsskydd för byggnadsarbetare icke i allo äga tillämpning å övriga
byggnadsborgenärer. De sociala skälen äro sålunda i regel ej för handen eller
äga i vart fall ej samma styrka med avseende å de senare. Dessa ha i regel
även bättre möjlighet än byggnadsarbetarna att bedöma byggherrens solvens
samt kunna i viss utsträckning sälta priser och betalningsvillkor därefter.
Krav på tryggande av nu avsedda byggnadsborgenärers rätt kunna emellertid—
liksom fallet även är beträffande byggnadsarbetarna — grundas därpå,
att de genom lämnande av materialier på kredit eller annorledes bidragit till
att åstadkomma ett förmögenhetsobjekt, som kan utnyttjas till säkerställande
av deras fordringar. Det torde få ankomma på den tillärnade utredningen att

47

I Ju: 34

48

Riksdag sberättelsen.

I »J u: 34 efter prövning av samtliga frågan påverkande omständigheter i första hand
taga ställning till spörsmålet om lagstiftningens omfattning med avseende å
skilda borgenärskategorier.

Såsom förut antytts ligger det nära till hands att bygga en lagstiftning i
ämnet på den principen, att byggnadsborgenärerna, vilka genom arbete eller
tillhandahållande av materialier bidragit till att fastigheten ökat i värde, i
första hand böra njuta säkerhet i själva fastigheten för sina fordringar. I de
förslag till frågans lösning som hittills framkommit i vårt land har denna
princip tjänat som utgångspunkt. I överensstämmelse härmed skulle byggnadsborgenärema,
sedan deras fordringar erhållit publicitet i viss ordning,
enligt förslagen erhålla panträtt i fastigheten. Härigenom skulle de vid fastighetens
exekutiva försäljning framför flertalet andra fordringsägare få
rätt till betalning ur köpeskillingen eller den del därav som belöper å det
värdetillskott som tillkommit genom fastighetens bebyggande. Jämväl i de
främmande länder, där frågan om byggnadsborgenärernas rättsställning regleras
av lagstiftningen, har den lösts i huvudsaklig anslutning tid dessa riktlinjer,
om ock lagstiftningen i de olika länderna företer väsentliga skiljaktigheter.
De invändningar som riktats mot bestämmelser av nu antydd innebörd
lia huvudsakligen grundats därpå, att andra borgenärers rätt till betalning ur
egendomen skulle kunna trädas för nära. Särskilt har härvid avsetts inteckningshavarnas
rätt, varvid man gjort gällande att en dylik lagstiftning skulle
strida mot grunderna för vårt fastighetskreditväsen, enligt vilka inteckningar
i princip äga företrädesrätt till betalning ur fastigheten. Såsom förut nämnts
har även den nu i 17 kap. 4 § handelsbaden stadgade förmånsrättens inverkan
på inteckningshavarnas rätt uppmärksammats och givit anledning
till kritik. I själva verket torde de konkurrensspörsmål som sålunda måste
uppkomma i och med att byggnadsborgenärer erhålla rätt till betalning ur
byggherrens fasta egendom vara det föreliggande lagstiftningsproblemets
egentliga kärnpunkt. Lösningen måste tydligen bli beroende på en avvägning
mellan de olika borgenärsintressen som stå emot varandra. Härvid måste
självfallet beaktas, att tilltron till vårt fastighetskreditväsen icke rubbas. Ett
allvarligt osäkerhetsmoment, som för närvarande skadar fastighetskrediten,
skulle kunna undanröjas, örn byggnadsborgenärernas rätt begränsades i så
måtto, att de skulle få hålla sig endast till den fastighet till vilken deras
fordringar hänförde sig. Denna begränsning som vid flera tillfällen har förordats
synes också naturlig ur den synpunkten, att byggnadsborgenärernas
rätt då skulle direkt anknytas till det genom deras medverkan skapade kapitalvärdet.

Därest lagstiftningen anses böra omfatta icke endast byggnadsarbetare
utan även andra byggnadsborgenärer, måste ställning tagas till spörsmålet
örn alla borgenärer böra äga samma rätt eller om företräde bör tillerkännas
byggnadsarbetarnas fordringar. En annan fråga är, vilka byggnadsarbeten
som böra hänföras under lagstiftningen. Att denna bör omfatta, förutom
nybyggnader, även mer genomgripande örn- och tillbyggnader förefaller naturligt.
Däremot synes det kunna ifrågasättas, örn under lagstiftningen böra

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet. 49

inbegripas jämväl reparationsarbeten i inskränkt bemärkelse. En gränsdrag- 1 Ju; 35
ning efter dessa linjer kan emellertid bli svår att genomföra i praktiken.

Den nuvarande förmånsrätten enligt 17 kap. 4 § handelsbaden tillhör de
s. k. tysta förmånsrätterna, vilkas tillvaro icke framgår av något besittningsförhållande
och varom ej heller upplysning kan inhämtas ur offentliga register.
En lagstiftning som tillerkänner byggnadsborgenärer ökade möjligheter
att erhålla betalning ur fast egendom synes såvitt möjligt böra förbindas
med regler som i en eller annan form giva publicitet åt de prioriterade fordringarna.
Det är emellertid angeläget, att det förfarande som finnes erforderligt
för vinnande av detta syfte göres så enkelt som möjligt, så att icke
lagstiftningens praktiska användbarhet förhindras eller försvåras.

35. Utredning rörande vissa ändringar i vattenlagen.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 november 1945
för att inom departementet biträda med utredning rörande ändringar i vattenlagen
i syfte att vinna snabbare prövning av frågor om tillämnade utbyggnads-
eller regleringsföretags tillåtlighet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den
15 december 1945):

Walin, A. G., statssekreterare, ordförande;

Andersson, K. J. B., led. av II kamm.;

Berggren, N. C. W., advokat;

Jönsson, N. O., hemmansägare, led. av II kamm.;

Kleman, C. F., direktör;

Riben, K. O., hovrättsassessor, tillika sekreterare;

Rusck, J. Å., driftdirektör;

Skoglund, G. T., led. av II kamm.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelande av förenämnda bemyndigande. Under
hänvisning till en av vattenfallsstyrelsen i skrivelse den 27 augusti 1945 gjord
framställning i ämnet samt efter redogörelse för olika myndigheters utlåtanden
i fråga örn de av vattenfallsstyrelsen framlagda förslagen anförde
departementschefen därvid följande.

Den av vattenfallsstyrelsen upptagna frågan om ett snabbare och enklare
förfarande vid prövning av kraftverks- eller regleringsföretags tillåtlighet får
ökad aktualitet, om 1939 års lag med särskilda bestämmelser angående tillfällig
vattenreglering upphäves och de lättnader med avseende å vattenregleringar
för kraftändamål, som bereus genom denna lag, icke längre stå till
buds. Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att prövningen enligt vattenlagen
av ett företags tillåtlighet är förenad med avsevärd tidsuldräkt. Att,
såsom i vattenfallsstyrelsens framställning anföres, betydande olägenheter
kunna uppkomma av ett alltför långvarigt dröjsmål med tillståndsbeslutet i
själva byggnadsfrågan har vitsordats från skilda håll. Då vidare planeringen
av dylika företag icke alltid kunnat ske på så lång sikt, att den med domstolsprövningen
förenade tidsomgången ansetts kunna godtagas ur national Bihang

till riksdagens grot. ISIG. 1 sami. 4

Riksdagsbcrättelsen.

50 Riksdagsberättelsen.

1 Ju: 35 ekonomisk synpunkt, har stundom inträffat att företag igångsatts utan föregående
prövning av vattendomstolen. Ett sådant förfarande är uppenbarligen
icke tillfredsställande. Med hänsyn till vad sålunda anförts och då det är av
vikt, att en snabb ökning av kraftproduktionen i görlig mån underlättas, synes
det föreligga starka skäl för en översyn av vattenlagens bestämmelser i
detta ämne för att utröna, om icke medgivande till utbyggnads- eller vattenregleringsföretag
skulle kunna meddelas efter ett snabbare förfarande utan
att motstående intressen trädas för nära. Härvid torde särskild uppmärksamhet
böra ägnas möjligheten att tillämpa del dom i ansökningsmål. Det
synes vara en framkomlig väg att under vissa förutsättningar meddela preliminärt
tillstånd till kraftverks- eller regleringsföretag. Uppenbarligen skulle
det vidare vara till fördel för vattenkraftindustrien, om de krav på ansökningshandlingarnas
innehåll som uppställas ill kap. 27 § vattenlagen kunde
i viss utsträckning eftergivas och preliminärt tillstånd således kunde
meddelas på en mindre fullständig utredning som sedermera finge kompletteras.
Det bör undersökas, i vad mån en sådan eftergift kan ske utan att
därigenom enskilda parters intressen skadas eller målets slutliga behandling
uppskjutes alltför länge. I samband med den nyss angivna frågan om deldomsinstitutet
bör även utredas det av vattenöverdomstolen väckta spörsmålet
om deldom beträffande rättegångskostnad i vattenmål.

Vid utredningen torde ledning kunna hämtas av de erfarenheter som vunnits
vid tillämpningen av 1939 års lag. Såsom förut angivits erbjuder förfarandet
enligt denna lag den fördelen, att kännedom erhålles om verkningarna
av ett regleringsföretag, innan de därmed förenade villkoren slutgiltigt
fastställas. Ur denna synpunkt skulle en inarbetning av 1939 års lag i vattenlagen
måhända i viss utsträckning kunna anses ändamålsenlig. I sådant
fall bör också prövas, huruvida särskilda regler erfordras rörande provisoriska
anordningar till skydd för fiske och flottning eller beträffande vintervägar
och iordningställande av andra kommunikationsleder m. m.

Den ifrågasatta utredningen torde böra verkställas genom särskilda sakkunniga.
Det bör ankomma på dessa att i första hand till behandling upptaga
frågan örn upphävande av 1939 års lag jämte därav föranledda spörsmål
samt att utan dröjsmål framlägga särskilt förslag härom.

Under år 1945 har hållits ett sammanträde.

36. Utredning rörande särskilda för fredstid avsedda bestämmelser örn uppfinningar
av betydelse för försvaret eller folkförsörjningen.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 november 1945
för att inom departementet biträda med utredning rörande behovet och utformningen
av särskilda för fredstid avsedda bestämmelser om uppfinningar
av betydelse för försvaret eller folkförsörjningen (se Post- och Inrikes tidn.
den 11 december 1945):

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Sundfeldt, B., överingenjör;

Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet.

51

Widell, G. A., t. f. byråchef; X Jill 36

von Zweigbergk, Å. C., byråchef;

Ödeen, S. A. E., generaldirektör.

Sekreterare:

Berglund, K. H. S., byråsekreterare.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelande av förenämnda bemyndigande. Under
hänvisning till en av granskningsnämnden för vissa patentansökningar m. m.
i skrivelse den 29 oktober 1945 gjord hemställan örn utredning samt efter
redogörelse för gällande bestämmelser i ämnet m. m. anförde departementschefen
därvid följande.

Granskningsnämnden har i sin skrivelse yttrat, att starka skäl syntes tala
för att särskilda bestämmelser om uppfinningar av betydelse för försvaret
gällde jämväl i fredstid. Ej minst den senaste tidens utveckling på det krigstekniska
området gjorde, att det syntes betänkligt att släppa möjligheten att
även i framtiden med hänsyn till det allmännas intresse utöva kontroll på
detta område. Nämnden, som icke ansåg sig böra framlägga något eget förslag
till nya bestämmelser, förordade att hela frågan om behovet och den
lämpliga utformningen av särskilda stadganden örn uppfinningar av betydelse
för försvaret och folkförsörjningen m. m. upptoges till förutsättningslös
utredning. Därvid borde bl. a. undersökas, huruvida för framtiden en särskild
granskningsnämnd erfordrades eller om dess funktioner kunde övertagas
av annat statsorgan.

T likhet med granskningsnämnden fimier jag vägande skäl kunna anföras
till stöd för den uppfattningen, att det allmänna även under fredstid bör
äga möjlighet till viss kontroll över sådana uppfinningar varom här är fråga,
särskilt såvitt angår uppfinningar av betydelse för rikets försvar. Liksom
fallet är under krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden,
kan staten även eljest ha intresse av att på ett tidigt stadium få kännedom
örn tekniska nyskapelser av hithörande slag. Vidare kan det vara nödvändigt
att trygga hemlighållandet av dylika nyskapelser av större militär betydelse.

Även för fredsförhållanden kan slutligen föreligga behov för det allmänna
att, där frivillig överenskommelse ej kan träffas på skäliga villkor, expropriera
rätt till uppfinning. Dessa synpunkter ha, såsom granskningsnämnden
framhållit, fått ökad betydelse genom den senaste utvecklingen på det krigstekniska
området. Å andra sidan är det av vikt att ej för normala förhållanden
meddela lagregler som medföra för stora inskränkningar i näringslivets
rörelsefrihet.

Med hänsyn till det anförda vill jag förorda, att frågan örn behovet och
utformningen av en dylik lagstiftning nu upptages till utredning. -—■ — —

Önskvärt är, att utredningen bedrives med sådan skyndsamhet, att förslag
till de bestämmelser i ämnet, som kunna finnas erforderliga, kan föreläggas
1946 års riksdag. Under förutsättning alt 1942 års lag, vars giltighetstid utgår
den 30 juni 1946, icke behöver förlängas, vore det nämligen lämpligt att
de nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 1946.

52

Riksdagsberättelsen.

I Ju: 37 37. Utredning angående utformningen av administrativa föreskrifter rörande
förundersökningsförfarandet i brottmål enligt nya rättegångsbalken m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 december 1945:
Persson, K. G., landsfogde;

Wadenius, S. R., landsfiskal;

Fahlander, N. L., kriminalöverkonstapel.

Riktlinjerna för utredningsarbetet framgå av departementschefens anförande
vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid.

Enligt nya rättegångsbalken skola åtskilliga bestämmelser till komplettering
av balkens stadganden utfärdas i administrativ ordning. Bland annat
skola enligt 23 kap. 24 § närmare föreskrifter om undersökningsledares verksamhet
samt om protokoll och anteckningar vid förundersökning meddelas
av Konungen. Utredning erfordras angående det närmare utformandet av
dessa föreskrifter. I samband med denna utredning synas jämväl vissa andra
spörsmål som hänföra sig till förundersökningsförfarandet i brottmål
eller äga samband därmed böra övervägas.

Ifrågavarande utredning synes böra verkställas inom departementet i samråd
med av departementschefen utsedda sakkunniga.

38. Förberedande utredning rörande ökad offentlig redovisning av
driftföretags ekonomiska förhållanden.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 december 1945
för att i anledning av riksdagens skrivelse den 2 maj 1945, nr 169, inom departementet
biträda med en förberedande utredning rörande ökad offentlig
redovisning av driftföretags ekonomiska förhållanden:

Nial, S. H., professor;

Karleby, O., sekreterare.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
erinrade därvid inledningsvis om gällande bestämmelser i ämnet
samt redogjorde för frågans tidigare behandling vid såväl 1944 som 1945
års riksdagar. Departementschefen anförde därefter:

Riksdagens skrivelse rör ett för näringslivet och arbetsmarknaden synnerligen
betydelsefullt ämne. Det möter emellertid stora svårigheter att angiva
de utvägar som kunna ifrågakomma för att tillgodose de önskemål som avses
med skrivelsen. För att vinna erforderlig överblick av de problem som här
möta synes till en början lämpligen böra verkställas en förberedande undersökning
i ämnet. När en sådan undersökning ägt rum, torde bättre möjligheter
föreligga att bedöma, vilka huvudpunkter som böra upptagas till mera
ingående utredning. För det fortsatta arbetet torde bliva erforderligt att tillkalla
en representativ kommitté för närmare prövning av hithörande frågor
såväl från näringslivets som från det allmännas synpunkt.

Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet.

53

Utrikesdepartementet.

I U: 3

Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1946.

1. Under stödsnämnden för rysslandssvenskar (1943: I 2; 1944: I 1; 1945:1 1).

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1934.

Ledamöter:

Engzell, G., utrikesråd, ordförande;

Corin, G. E. M., kansliråd, tillika sekreterare;

Johnsson, B. E., statskommissarie;

Carlsund, A., ingenjör.

Beträffande nämndens uppdrag, se 1936: U 1.

Nämnden har under år 1945 intill den 1 december hållit omkring 60 sammanträden.

2. Sakkunniga för utredning rörande Sveriges kommersiella och kulturella
förbindelser med transoceana länder (Amerikautredningen) (1944:1 2;

1945: I 2).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 februari 1943:
Boheman, E. C:son, envoyé, ordförande;

Sahlin, S. E. G., envoyé;

Johnsson, A. A:son, generalkonsul;

Lamm, O. H., generalkonsul;

Jonsson, P. C., landshövding;

von Heidenstam, R. M., kabinettskammarherre;

Vinell, K. T., handelsråd;

Myrdal, K. G., professor, statsråd, led. av I kamm. (t. o. m. den 8 november
1945);

Öste, A., redaktör.

Sekreterare:

Rydbeck, O., andre legationssekreterare.

Lokal och tel.: Utrikesdepartementet.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1944: I U 2.

Sakkunniga ha under år 1945 icke hållit något sammanträde.

3. Repatrieringskommittén 1945.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 juni 1945:

Frisell, E. G., direktör, ordförande i statens trafikkommission, ordförande;
Bernadotte af Wisborg, F., greve, major;
von Horn, C. C:son, överstelöjtnant;

Kjebon, E., major;

Lundborg, L. ö. M., t. f. byråchef.

Kommitténs uppgift är enligt departementschefens anförande vid meddelandet
av förenämnda bemyndigande att i samråd med utländska myndig -

54

Riksdagsberätt elsen.

3 heter planlägga transporter av sovjetryska och tyska medborgare från Norge
genom Sverige till respektive hemland. Beträffande de allmänna förutsättningarna
för dylika transporter hänvisas till de uppgifter därom, som lämnats
i proposition nr 332 till 1945 års riksdag.

På grundval av överenskommelser, som genom kommittén träffats med allierade
militärmyndigheter i Norge samt med Sovjet-Unionens legation i
Stockholm, ha under året omkring 66 000 ryska och 53 000 tyska medborgare
genom vederbörande svenska militärmyndigheters försorg på järnväg
transiterats från Norge till svenska hamnar för vidare befordran till hemlandet.

Kommitténs arbete beräknas kunna avslutas under år 1946.

4. Redaktionsnämnden för utgivandet av en framställning över Sveriges ut rikespolitik

under det andra världskriget.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 augusti 1945:
Sjöborg, A. E. M., f. d. envoyé;

Bolin, A. S. R., professor;

Thermaenius, J. E. F., docent.

Den 12 juni 1943 tillkallade statens informationsstyrelse docenten vid
Stockholms högskola, lektorn, fil. dr J. E. F. Thermaenius såsom sakkunnig
inom styrelsen för att fr. o. m. den 18 i samma månad t.v. biträda vid arbeten
inom styrelsens sektion för kulturell folkberedskap. Enligt ett mellan
nämnda sektion och Thermaenius den 9 juli 1943 upprättat avtal skulle Thermaenius
författa en framställning över Sveriges utrikespolitik under det andra
världskriget. Sedermera förordnade Kungl. Maj:t, afl Thermaenius skulle
fr. o. m. den 1 januari 1945 i egenskap av sakkunnig inom utrikesdepartementet
fortsätta det honom av informationsstyrelsen lämnade uppdraget att
utarbeta nyssberörda framställning.

Den 23 augusti 1945 bemyndigade Kungl. Maj :t ministern för utrikes ärendena
att tillkalla två sakkunniga för att jämte Thermaenius utgöra en redaktionsnämnd
för utgivandet av en framställning över Sveriges utrikespolitik
under det andra världskriget. På grund av detta bemyndigande tillkallades
såsom sakkunniga f. d. envoyén A. E. M. Sjöborg och professorn A. S. R.
Bolin.

5. Sakkunniga för beredande av frågan angående Sveriges anslutning till

Förenta Nationerna.

Tillkallade enligt Kungl. Majlis beslut den 19 september 1945 med uppdrag
att inom departementet biträda vid beredande av frågan angående Sveriges
anslutning till Förenta Nationerna:

Herlitz, N., professor, led. av I kamm.;

Tingsten, H. L. G., professor.

Sekreterare:

Lundborg, L. ö. M., t. f. byråchef.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet. 55

De sakkunniga sammanträda i utrikesdepartementet under ordförandeskap
av utrikesrådet och chefen för departementets politiska avdelning S. Hj:son
Grafström samt med deltagande av kanslirådet och chefen för departementets
arkiv K. S. T. N. Gihl och departementets sakkunnige i folkrätt amanuensen
G. A. Sandberg.

De sakkunniga ha intill utgången av november 1945 hållit 4 sammanträden.

Uppdraget avses bliva slutfört senast under första kvartalet 1946.

Försvarsdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1945.

1. Försvarets forskningsnämnd (1944: I 20; 1945: I 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 februari 1943 för
att verkställa utredning rörande den militärtekniska forskningsverksamhetens
framtida ställning och organisation samt verka för att, intill dess en slutgiltig
organisation av den naturvetenskapliga och tekniskt vetenskapliga forskningen
för militära ändamål kan genomföras, den pågående militärtekniska
forskningsverksamheten samordnas, effektiviseras och bedrives med erforderlig
skyndsamhet:

Odqvist, F. K. G., professor, ordförande;

Ericson, S. H:son, konteramiral;

Granström, G. E., kommendör;

Ljunggren, G. A. C:son, professor;

Norén, K. G., flygdirektör av 2. graden;

Sievert, R. M., professor;

Swedlund, N. P. R., överste.

Sekreterare:

Lemmel, C. F. R., överstelöjtnant.

Expert:

Jentzen, C. IL, överstelöjtnant.

Nämndens verksamhet övertogs den 1 april 1945 av försvarets forskningsanstalt.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. 1943 års utredning rörande sjökrigsmaterielen (1944: I 25; 1945: I 22).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 september 1943 för
att biträda med fortsatt utredning rörande sjökrigsmaterielen (se Post- och
Inrikes tidn. den 1 oktober 1943):

Bjurner, K. G., konteramiral.

Att såsom sakkunniga biträda vid utredningen ha tillkallats överstelöjtnanten
S. E. Haglund, kommendörkaptenen av 1. graden O. H. L. Hammargren
samt översten K. J. A. Silfverberg.

Fö: 2

56

Riksdagsberättelsen.

I FÖ: 2 Experter:

Berthelsson, A. E. B., kommendörkapten av 2. graden (tillika sjömilitär
sekreterare);

Hult, I. S., marindirektör av 2. graden.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1944: I Fö 25.
Utredningsmannen har den 8 augusti 1945 överlämnat betänkande med
utredning och förslag angående sjökrigsmaterielens sammansättning m. m.
Uppdraget är därmed slutfört.

3. Försvarets upplysningsutredning (1945:1 25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 mars 1944 för att
verkställa utredning rörande upplysningsverksamhet inom och om försvaret
(se Post- och Inrikes tidn. den 23 mars 1944):

Holmquist, C. A. F. I., generallöjtnant, ordförande;

Grafström, A. V. F., kapten;

Heckscher, G. E., docent;

Lagerberg, S. P. E., major;

Lund, R. F., rektor.

Sekreterare:

Bergström, S., jur. och fil. kand.

Utredningen har enligt särskilda medgivanden biträtts av ett flertal
experter.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1945:1 Fö 25.

Utredningen har den 1 maj 1945 överlämnat betänkande med förslag rörande
upplysningsverksamhet örn och inom försvaret (Statens off. utredn.
1945: 21).

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Fortifikations- och byggnadsförvaltningsutredningen (1945:1 28).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 maj 1944 för att
biträda med utredning rörande organisationen av fortifikations- och byggnadsförvaltningen
inom försvaret m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20
maj 1944):

Levinson, K. S., landshövding, ordförande;

Lindh, E., byggnadschef;

Lundberg, N. R. W., byråchef;

Magnell, K. J. T., överste;

Nilsson, G. V., stadsbibliotekarie, led. av II kamm.;

Sandberg, A. E., direktör;

Swedlund, N. P. R., överste.

Sekreterare:

Nordberg, L. F. G., krigsråd.

Biträdande sekreterare:

Höijer, G., e. o. byråsekreterare;

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

57

Experter:

Bergquist, E. V., specialingenjör av 1. graden;

Raab, G. A., friherre, kapten.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I Fö 28.

Utredningen har den 27 december 1945 överlämnat betänkande med förslag
angående omorganisation av fortifikations- och byggnadsförvaltningen
inom försvaret m. m. (Statens off. utredn. 1945: 65).

Uppdraget är därmed slutfört.

5. 7944 års utredning rörande försvarets läkemedelsförsörjning (1945: I 30).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1944 för att biträda
med fortsatt utredning rörande organisationen av försvarsväsendets
läkemedelsförsörjning (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1944):
Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande;

Björkquist, E. G. A., byråchef;

Ekman, N. G. M., förste byråläkare;

Svensson, S. E., apotekare;

Wilund, A. O., byråchef.

Sekreterare:

Holmqvist, S. E., t. f. förste revisor.

Expert:

Natt och Dag, B. H., överstelöjtnant.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I Fö 30.

Utredningen har den 14 juni 1945 överlämnat en promemoria rörande vård
och omsättning av försvarets läkemedel.

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Utredning rörande inkallad personals återförande till civil verksamhet

(1945: I 31).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 september 1944 för
att biträda med omprövning av uppkommande frågor örn till beredskapstjänstgöring
inkallad personals återförande till civil verksamhet (se rostoch
Inrikes tidn. den 15 september 1944):

Gärde, A. B., f. d. landshövding, ordförande;

Brandberg, K. G., kapten;

Carlsson, O. H., förste postiljon;

Ericsson, J. A., led. av II kamm.

Sekreterare:

Karén, H. V., sekreterare.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I Fö 31.

Den 31 januari 1945 avgav utredningen betänkande rörande särskilda åtgärder
vid återförandet till civil verksamhet av till beredskapstjänstgöring inkallad
personal (Statens off. utredn. 1945:3).

Uppdraget är därmed slutfört.

I Fö: 6

58

Riksdagsberättelsen.

I FÖ: 7 7. Utredning rörande återförande till näringslivet av ianspråktagna hästar,

fordon och fartyg (1945: I 32).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 september 1944 för
att biträda med utredning rörande riktlinjerna för återförande till näringslivet
av under den förstärkta försvarsberedskapen ianspråktagna hästar, fordon
och fartyg med därtill hörande utrustning (se Post- och Inrikes tidn.
den 15 september 1944):

Bergvall, J. H., direktör, led. av I kamm., ordförande;

Gewert, G. I. V., generalmajor;

Throne-Holst, H„, disponent.

Sekreterare:

Lagercrantz, M. H., förste amanuens.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I Fö 32.

Utredningen har den 19 februari 1945 överlämnat en promemoria angående
försäljning av kronans vid avveckling av beredskapen övertaliga motorfordon,
cyklar, bilbatterier och reservdelar.

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Utredning rörande förfogandelagstiftningens fortsatta tillämpning

(1945: I 33).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 september 1944 för
att biträda med omprövning av frågan örn formerna för fortsatt förfogande
under erforderlig tid efter den förstärkta försvarsberedskapens upphörande
över olika slag av ianspråktagen egendom (se Post- och Inrikes tidn. den 15
september 1944):

Öhman, F. K. I., revisionssekreterare, ordförande;

Lindell, I., byråchef för lagärenden.

Utredningsmännen ha den 15 maj 1945 avgivit betänkande angående den
militära förfogandelagstiftningens tillämpning under tiden för försvarsberedskapens
avveckling.

Uppdraget är därmed slutfört.

9. 7944 års manskap sutredning (1945: I 34).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 november 1944 för
att biträda med utredning av frågan örn nedbringande av antalet kontraktsanställda
i manskaps grad inom försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den
13 november 1944):

Giron, M. E., konteramiral, ordförande;

Falk, K. B. G. F. H:son, major;

Hall, D. E., ombudsman, led. av II kamm.;

Karén, H. V., sekreterare, tillika sekreterare;

Wiklund, T. K. E., major.

Experter:

Bengtsson, K. B., major;

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

59

Montelius, S. C. G., kommendörkapten av 1. graden; I FÖJ11

Beskow, C. A., kommendörkapten av 1. graden;

Widner, A. Å., kapten;

Wrede, C. H. A., friherre, kapten.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I Fö 34.

Utredningen har den 29 december 1945 avgivit betänkande med förslag
rörande begränsning av kontraktsanställt manskap inom krigsmakten.

Uppdraget är därmed slutfört.

10. 19AA års uniformspliktskommitté (1945: I 35).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 november 1944 för
att biträda med utredning rörande skyldighet för viss personal inom försvarsväsendet
att bära uniform och i samband därmed stående spörsmål
(se Post- och Inrikes tidn. den 25 november 1944):

Giron, M. E., konteramiral, ordförande;

Birath, B. K., tygverkmästare;

Norberg, R. E., statskommissarie.

Sekreterare:

af Sandeberg, G. W. D., förste amanuens.

Beträffande direktiven för kommittén, se 1945: 1 Fö 35.

Kommittén har den 27 december 1945 avgivit betänkande i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1946.

11. Försvarsdepartementets granskningsnåmnd för byggnadsarbeten
(1944: I 21; 1945: I 21).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 april 1943 med
uppdrag att, på sätt i statsverkspropositionen till 1943 års riksdag förutsatts,
inom försvarsdepartementet biträda vid prövning av skäligheten av
från myndigheterna inkommande framställningar rörande anvisande av tillläggsanslag
för mötande av prisstegring å byggnadsföretag eller markförvärv
inom försvaret samt öva tillsyn över byggnadsföretagens överensstämmelse
med fastställda ritningar och byggnadsnormer:

Wittrock, K. J. P., förste byrådirektör, ordförande;

Cederwall, G. F. E., fil. lie.;

Suwe, E. G., civilingenjör, tillika sekreterare.

Nämnden har sedan den 1 december 1944 hållit 5 sammanträden och besvarat
5 remisser angående framställningar från myndigheter rörande anvisande
av tilläggsanslag för metande av prisstegring å byggnadsföretag eller
markförvärv för försvaret samt utfört för besvarandet erforderliga utredningar.

60

Riksdagsberättelsen.

I Fö: ll Dessutom har granskningsnämnden utfört besiktning vid Älvsborgs kustartilleriregemente
och Nya Varvet i Göteborg.

Nämndens uppdrag beräknas komma att kvarstå under den tid, som åtgår
för utförandet av de i 1942 års försvarsbeslut förutsedda byggnadsarbetena.

12. Arméns officersutbildningskommitté (1944: I 26; 1945: I 23).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 november 1943 för
att biträda med utredning rörande officersutbildningen inom armén m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 november 1943):

Douglas, W. A., greve, generallöjtnant, ordförande;

Edenman, R. H., fil. lie.;

Ekelöf, J. A. A. S., professor;

Granat, H. A., lektor;

Tamm, V. S. H:son, överste;

Wassberg, L. F. S., överstelöjtnant.

Sekreterare:

Almgren, C. E. Å., kapten.

Lokal: Arméinspektionen, Östermalmsgatan 87 v; tel.: Militärstaberna 333.
Kommittén har enligt särskilda förordnanden och medgivanden biträtts av
vissa experter.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1944: I Fö 26.

Kommittén har under år 1945 hållit omkring 50 sammanträden samt avlagt
studiebesök vid militära skolor och kurser. Särskilda subkommitterade
och delegerade för detaljfrågor ha därjämte sammanträtt vid ett stort antal
tillfällen. Såväl genom gemensamma sammanträden som genom särskilda
delegationer eller representanter har kontakt upprätthållits och samarbete
skett med andra utredningar. Utredningen har vidare avgivit utlåtanden i
anledning av remisser.

Uppdraget beräknas kunna slutföras under första kvartalet 1946.

13. 7944 års militårsjukvårdskommitté (1945:1 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 december 1943 för
att verkställa utredning rörande militärsjukvårdens organisation och därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 17 januari
1944):

Bredberg, A., generalmajor, ordförande;

Asplund, E. G., överläkare;

Byttner, J. T., medicinalråd;

Fast, J. E. G., led. av II kamm.;

Strömberg, Ö. A. E., fältläkare;

Westring, L., förste flygläkare.

Sekreterare:

Wikland, L. E., förste byråsekreterare.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

61

Lokal: Försvarets sjukvårdsförvaltning; tel.: 23 00 80. I j^Jj;

Beträffande direktiven för utredningen, se 1945:1 Fö 24.

Kommittén har den 22 december 1944 avgivit betänkande del I rörande
den militära sjukvårdens ledning, utbildningsfrågor samt personalorganisation.

Efter remissbehandling av detta betänkande har detsamma anmälts i
statsrådet den 29 juni 1945, varvid Kungl. Maj:t godkänt av chefen för
försvarsdepartementet i statsrådsprotokollet angivna riktlinjer för militärsjukvårdskommitténs
fortsatta arbete. Ytterligare undersökningar och klarlägganden
borde äga rum beträffande utformningen av det centrala militära
lednings- och förvaltningsorganet — försvarets sjukvårdsstyrelse — i organisatoriskt
och personellt avseende. Garantier borde skapas för att med
olika militärmedicinska förhållanden förtrogen personal komme att stå till
de ledande militära chefernas förfogande i erforderlig utsträckning. Slutligen
borde övervägas huru på försvarsgrensöverläkarna för närvarande ankommande
arbetsuppgifter borde fördelas. En enhetlig kårorganisation för
de militära läkarna borde eftersträvas.

Kommittén har under år 1945 hållit 16 sammanträden samt avlagt studiebesök
vid Älvsborgs regemente i Borås och de militära organisationerna i
Göteborg. Med biträde av personal ur statens organisationsnämnd ha arbetsoch
organisationsundersökningar bedrivits och avslutats vid Älvsborgs regemente.
Resultatet härav — vilket kommer att redovisas av organisationsnämnden
i dess slutrapport rörande dess arbete vid nämnda regemente —
avses skola läggas till grund för de fortsatta undersökningarna av arbetsoch
organisationsförhållanden inom militärsjukvården, vilka för närvarande
pågå inom III. militärområdet. Likaledes med personal ur organisationsnämnden
bedrives för närvarande en organisationsundersökning inom försvarets
sjukvårdsförvaltning.

De nämnda undersökningarna avses skola bilda underlaget för militärsjukvårdskommitténs
bedömanden av de spörsmål, som enligt de för kommittén
meddelade direktiven utgöra kommitténs återstående arbetsuppgifter.

Kommittén har vidare under året avgivit utlåtande i anledning av vissa
remisser.

Uppdraget beräknas kunna slutföras under första halvåret 1946.

14. Utredning rörande Sveriges försvarsberedskap (1945: I 26).

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 14 april 1944 för att biträda med utarbetande
av historik rörande de åtgärder som vidtagits för stärkande av Sveriges
försvarsberedskap under det då pågående kriget och rörande därunder
ur militär synpunkt gjorda iakttagelser och erfarenheter:

Thörnell, O. G., general.

Officer till förfogande:

Rosengren, E. O., kapten (t. o. m. den 30 september 1945);

Schildt, G., major (fr. o. m. den 16 november 1945).

Beträffande planen för arbetet, se 1945: I Fö 26.

62

Riksdag sberättelsen.

I Fö: 14 Den översiktliga kronologiska sammanfattningen av händelseförloppet —
huvudredogörelsen — har beträffande den högsta ledningen, armén samt
marinen med vissa undantag framförts till våren 1944; beträffande flygvapnet
återstå betydande kompletteringar för tiden fr. o. m. 1941. Specialredogörelserna
rörande dels vissa högre militära myndigheter, dels försvarsgrensförvaltningama
samt civila verk och myndigheter, vilka redogörelser
mer eller mindre fullständigt författas av myndigheterna själva och i varje
fall vila på därifrån inkommet material, äro under arbete under samverkan
med utredningsmannen, men endast i ett mindre antal fall färdiga. Planen
för specialredogörelsema har enligt anvisning av departementschefen utvidgats
att omfatta även de delar av länsstyrelsernas verksamhet, som direkt
berört den militära försvarsberedskapen. Specialredogörelser äro även under
utarbetande för vissa särskilda verksamhetsområden, exemplvis krigslagstiftningen
och rättsväsendet.

Samlingsverket av expeditionshandlingar m m., berörande vissa högre
arméförband, har varit föremål för fortsatt komplettering.

Beträffande historiken över gjorda iakttagelser har den första avdelningen,
innefattande allmänna iakttagelser och erfarenheter, den 28 februari 1945
avlämnats till chefen för försvarsdepartementet. Den andra avdelningen avses
innehålla iakttagelser och erfarenheter beträffande särskilda myndigheters
verksamhetsområden. I den mån specialredogörelsema bliva färdiga och
bearbetats, sammanställas successivt de i sistnämnda del ingående avsnitten.

15. Fortsatt utredning rörande sjukhusfrågornas lösande vid vissa truppr förband

(1945: I 27).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 maj 1944 för att
biträda med fortsatt utredning rörande de sjukhusfrågor vid arméns truppförband,
som finnas vara av sådan angelägenhetsgrad, att de böra upptagas
till prövning samt att, efter samråd med försvarets sjukvårdsförvaltning, till
Kungl. Maj :t inkomma med av kostnadsberäkningar åtföljda förslag i ämnet:
Fast, J. E. G., led. av II kamm.

Sekreterare:

Melén, O. F. R., t. f. förste byråsekreterare.

Experter, tillkallade enligt förenämnda bemyndigande:

Axén, T. R., arkitekt;

Clason, P., arkitekt;

Groth, C. E. L., förste byråläkare;

Löfström, F., arkitekt;

Molin, F., arkitekt;

Stade, K. Y., överstelöjtnant.

Genom beslut den 23 februari och den 13 april 1945 har Kungl. Maj:t
medgivit, att det lämnade uppdraget må utsträckas att omfatta jämväl undersökning
och prövning av de frågor, som röra garnisonssjukhusets i Sollefteå
framtida ställning, respektive de vid marinen och flygvapnet förelig -

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

63

gande sjukhusfrågorna av sådan beskaffenhet som nyss nämnts beträffande J JPÖ! 17
arméns truppförband.

Utredningen har under tiden den 1 december 1944—den 30 november
1945 sammanträtt 11 gånger samt företagit ett flertal studieresor.

Efter samråd med försvarets sjukvårdsförvaltning och arméns fortifikationsförvaltning
har utredningen avlåtit skrivelser den 8 och den 21 februari
1945 med förslag angående sjukhusfrågans lösande vid Bohusläns regemente.

16. Försvarets sakanslag sutredning (1945:129).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1944 med uppgift
att inom departementet biträda med viss omprövning av frågan örn behovet
av icke-ordinarie personal inom försvarsväsendet och om bestridande
av kostnaderna för sådan personal samt därmed sammanhängande spörsmål
(se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1944):

Stridsberg, E. R., f. d. generaldirektör, ordförande;

Aste, J. G., generaldirektör;

Bredberg, A., generalmajor;

Curtman, C. W., byråchef.

Sekreterare:

Rydback, A. V. L., t. f. byrådirektör.

Biträdande sekreterare:

Hallin, G. E., t. f. förste byråsekreterare.

Lokal: Allmänna lönenämnden, Västra Trädgårdsgatan 4; tel.: 11 63 81.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1945:1 Fö 29.

Utredningen har under tiden den 1 december 1944—den 30 november 1945
hållit 29 sammanträden samt avlagt besök vid centrala flygverkstaden å
Malmen och arméförvaltningens tygavdelning.

17. 7945 års hemvärnskommitté.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 februari 1945 för
att biträda med utredning rörande hemvärnets organisation m. m. (se rostoch
Inrikes tidn. den 27 februari 1945):

Petri, G. V., generalmajor, ordförande;

Holmberg, S., major;

Lindberg, C. A. E., ombudsman, led. av II kamm.;

Persson, F. J. H., ombudsman, led. av II kamm.;

Persson, I., agronom, led. av I kamm.;

Skogh, B. V., överste.

Sekreterare:

Ekeberg, L.-O., kanslisekreterare (t. o. m. den 30 september 1945);

Kallenius, S. I. IL, sekreterare (fr. o. m. den 1 oktober 1945).

Expert:

Kallenius, S. I. R., sekreterare (t. o. m. den 30 september 1945);

Ekeberg, L.-O., t. f. förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 1 oktober 1945).

64

Riksdagsberättelsen.

I FÖ; 17 Lokal: Hemvärnsstaben, Drottninggatan 82; tel.: 10 59 38.

Av de för kommittén meddelade direktiven framgår bl. a., att vid utredningen
skulle förutsättas, att hemvärnet liksom nu skall i princip vila på frivillighetens
grund. Utredningen borde dock taga under omprövning örn och
i vad mån särskilda åtgärder kunde vara erforderliga till förhindrande av
nedgång i hemvärnets numerär. I anslutning härtill skulle undersökas, örn
de i hemvärnsorganisationen ingående reservhemvärnsmännen borde bibehållas.
En samordning av den på olika håll bedrivna lantmilitära utbildningen
bland ynglingar under värnpliktsåldern borde om möjligt åvägabringas,
varför det borde övervägas, huruvida icke all lantmilitär utbildning för ynglingar
under värnpliktsåldern skulle kunna koncentreras till hemvärnet, som
därigenom sannolikt skulle erhålla visst stöd i sitt rekryteringsarbete. Det borde
vidare övervägas, huruvida icke under fredsförhållanden även vissa värnpliktiga,
utan att bliva krigsplacerade vid hemvärnet, borde beredas tillfälle
att ingå däri. Utredningsmännen ägde även upptaga de med driftvärnets inordnande
i hemvärnsorganisationen sammanhängande spörsmålen. Av överbefälhavaren
den 29 september 1944 framlagda förslag örn beväpning av bl. a.
uppskovsmännen skulle prövas och konsekvenserna i organisatoriskt och ekonomiskt
hänseende allsidigt belysas. Frågan om hemvärnsmännens ställning
i straffrättsligt hänseende och därmed sammanhängande spörsmål borde beaktas.
En översyn av bestämmelserna angående hemvärnsmännens förmåner
skulle jämväl äga rum. Av arméchefen framlagt förslag att hemvärnsmän,
som ansluta till fält- eller lokalförsvarsförband m. m., finge antagas till
krigsfrivilliga och avlönas i likhet nied värnpliktiga, borde tagas under omprövning.
Slutligen skulle utredningen bygga sina förslag på att hemvärnsförbanden
skulle kunna snabbt och under enkla former uppsättas
och inriktas på hembygdens försvar och att de måste kunna uppträda självständigt
och icke finge tyngas av någon vidlyftigare organisation. Dessa grunddrag
i hemvärnets organisation och verksamhet skulle om möjligt ytterligare
markeras. De sakkunniga ägde avgiva förslag rörande hemvärnspersonalens
ekonomiska förmåner m. m., innan slutligt förslag kunde avgivas i anledning
av utredningsarbetet i övrigt.

Utredningen har under år 1945 intill den 1 december sammanträtt i sin
helhet 23 gånger samt företagit ett antal studieresor. Samråd med olika av
utredningsarbetet berörda myndigheter och organisationer har förekommit.

Under arbetets gång har kommittén den 25 juli och den 3 september 1945
avlåtit särskilda framställningar jämte författningsförslag örn dels rätt för
vissa kommuner att anslå medel till hemvärnets verksamhet m. m., dels vissa
ändringar i hemvärnskungörelsen, innebärande förbättrade förmåner för
hemvärnsmännen, ävensom den 3 september 1945 avlåtit särskild framställning
angående hemvärnets utrustande med fältuniform m/39, kappor och
marschskodon.

Utredningen beräknar kunna slutföra sitt uppdrag i början av år 1946.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

65

18. 1945 års utredning rörande åtgärder för ridhästavelns befrämjande. I FÖ: 20

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 maj 1945 för att
biträda med utredning rörande särskilda åtgärder för främjande av ridhästaveln
(se Post- och Inrikes tidn. den 18 juni 1945):

Carlström, O. L., lantbrukare, led. av II kamm., ordförande;

Aaby-Ericsson, A. V., med. lie., legitimerad läkare;

Wilhelmson, J. F., fältveterinär på fältveterinärkårens reservstat.

Sekreterare:

Britth, L. G., förste byråsekreterare.

I de för utredningen meddelade direktiven har anförts att behovet av åtgärder
för att säkerställa tillgången på för krigsbruk lämpade ridhästar under
senare år i olika sammanhang varit på tal, särskilt vid beräkningen av
medelsbehovet för remontering. Från skilda håll hade framhållits, att den
nuvarande hästrekryteringen vore otillfredsställande ur försvarssynpunkt,
och olika åtgärder i syfte att avhjälpa bristen på för armén lämpliga hästar
hade varit under diskussion. Utredningens uppgift vore att närmare bedöma
dessa förslag och de andra utvägar, som kunde komma i fråga, samt väga
kostnaderna för åtgärder, som utredningen funne erforderliga och lämpliga
mot den sannolika nyttan därav.

Utredningen har intill den 1 december hållit 12 sammanträden samt företagit
ett antal studieresor.

Uppdraget beräknas kunna slutföras under första halvåret 1946.

19. 1945 års elektronrörsutredning.

Tillkallad enligt Kungl. Majlis bemyndigande den 25 maj 1945 för att inom
departementet biträda med utredning rörande tillverkning inom landet av
elektronrör samt därmed sammanhängande frågor:

Ödeen, S. A. E., generaldirektör.

Sekreterare:

Yngström, N. G., byråsekreterare.

Utredningsarbetet har under år 1945 huvudsakligen omfattat undersökning
av vissa för utredningen grundläggande frågor. Förberedande diskussioner
lia förts med sakkunniga hos olika myndigheter och företag. Under arbetsåret
har avhållits ett sammanträde med representanter för civila myndigheter.

Uppdraget beräknas kunna slutföras under år 1946.

20. 1945 års för svar skommitté.

Tillkallade enligt Kungl. Majlis bemyndigande den 29 juni 1945 för att avgiva
förslag rörande försvarsorganisationens gestaltning efter budgetåret
1946/47 (se Post- och Inrikes tidn. den 14 juli 1945)

Bihang lill riksdagens prat. 1946. 1 sami.

Riksrlagsberfittelsen.

66

Riksdagsberättelsen.

I FÖ: 20 såsom ledamöter:

Levinson, K. S., landshövding, ordförande;

Andersson, J. E., chefredaktör, led. av I kamm.;

Andersson, S., partisekreterare;

Bjelle, E., direktör;

Ewerlöf, K. G., direktör, led. av I kamm.;

Geijer, A., förbundssekreterare;

Hagberg, K. H., redaktör, led. av II kamm.;

Hall, D. E., ombudsman, led. av II kamm.;
von Heland, K. E. H., godsägare, led. av I kamm.;

Törnkvist, A. Alson, redaktör, led. av II kamm.;

Wallenberg, J., bankdirektör;

såsom sakkunniga:

Backlund, G. I., överste;

Ehrensvärd, C. A., greve, generalmajor;

Ericson, S. H:son, konteramiral;

Lundberg, E. F., professor;

Malcolm, R. A., överingenjör;

Silfverberg, K. J. A., överste;

Ström, E. T. H., krigsråd.

Experter:

Ahlgren, N., kapten;

Löfgren, S. A. L., kapten;

Holmin, G. H., major;

Berg, B. G. A., kapten;

Söderbom, Å. H., kapten;

Berthelsson, A. E. B., kommendörkapten av 2. graden;

Bergelin, S. O., kommendörkapten av 2. graden;

Larsson, B. G. A., kapten;

Segrell, K. G., kommendörkapten av 2. graden;

Möller, N. K. S., kapten;

Hansson, N. O., kapten;

Berglund, K. G. H., flygingenjör av 1. graden;
von Porat, S. A., byrådirektör.

Generalsekreterare:

Lundberg, N. R. W., byråchef.

Biträdande sekreterare:

Söderberg, G., förste byråsekreterare.

Lokal: Mästersamuelsgatan 10; tel.: Krigsmaterielverket (växel). I

I de för kommittén meddelade direktiven hänvisas till en början till vissa
allmänna riktlinjer för utredningsarbetet, vilka angivits i det vid propositionen
nr 45 till 1945 års riksdag fogade utdraget av statsrådsprotokollet
och i riksdagens skrivelse den 13 juni 1945, nr 368. Därvid hade framhållits,
bl. a., att erfarenheterna från det andra världskriget, vilket inneburit en
delvis genomgripande utveckling av krigstekniken, måste i skilda hänseenden

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet. 67

påverka även den nu gällande så sent som år 1942 beslutade försvarsorga- I FÖt 20
nisationen. En viktig uppgift för kommittén bleve att söka ytterligare anpassa
försvarets organisation och inriktning efter dessa erfarenheter. Ifrågavarande
erfarenheter, som ofta icke vore entydiga, måste granskas och sovras.

De måste bedömas med hänsyn tagen till vårt lands speciella förhållanden
och ekonomiska möjligheter. De rön, som särskilt under beredskapstiden
gjorts inom vårt land, måste beaktas och resultatet av den forskningsverksamhet
på det militära området, som under denna tid energiskt bedrivits,
tillvaratagas i den mån så borde ske. Målet måste vara en ytterligare effektivisering
och modernisering av försvarsmedlen och försvarsorganisationen
inom ramen för våra ekonomiska möjligheter och med aktgivande på att
försvarsorganisationen — exempelvis genom långt driven motorisering —
icke bleve i så hög grad beroende av tillförsel från utlandet eller av industriell
kapacitet, att den vid avspärrning icke kunde effektivt under längre
tid fungera. Denna del av utredningen måste ske förutsättningslöst även i den
meningen att utredningen icke finge tveka att slopa eller med andra försvarsanstalter
ersätta sådana delar av försvarsorganisationen, som till äventyrs
kunde finnas icke längre lia berättigande. Krigserfarenheterna utvisade nödvändigheten
för en försvarsorganisation att äga en effektiv och modern utrustning
och den snabba utvecklingen under de senare åren bade framkallat
behov av en komplettering av försvarets materielutrustning med nya försvarsmedel.
Även de taktiska metoderna och därmed de krav, som ställdes
på de särskilda försvarsenheternas organisation och sammansättning, hade
påverkats av den senaste tidens utveckling. De sålunda refererade synpunkterna
borde uppmärksammas av kommittén. Dess uppgift bleve att noggrant
beakta de vunna erfarenheterna vid övervägandena rörande försvarsorganisationens
utformning men även tillse, att möjligheter skapades för att så
skulle kunna ske även successivt i fortsättningen.

Med avseende å övningstiden för de värnpliktiga hade riksdagen framhållit,
att några delade meningar icke rådde därom att, såsom krigserfarenheterna
också bestyrkt, en god utbildning vore en viktig förutsättning för
att ett försvarsväsende skulle kunna effektivt fylla sina uppgifter. Frågan
om övningstidens längd borde, erinrade riksdagen, givetvis bedömas från
denna utgångspunkt och med hänsyn tagen till den skärpning i olika hänseenden
av de krav, som det moderna kriget ställde på den enskilde soldaten.

Riksdagen hade tillika framhållit, alt vid utredningsarbetet hänsyn även
borde tagas till alt den minskning i värnpliktskontingenterna, som bleve en
följd av nativitetsminskningen under 1920-talet och någon tid därefter, nödvändiggjorde
en utbildning av alla vapenföra. Dessa synpunkter borde vid
utredningsarbetet uppmärksammas. Vid utredningen borde även övervägas
lämpliga åtgärder i syfte alt undvika all värnpliktiga, utbildade i vapentjänst,
i så relativt stor utsträckning som nu vore fallet foges i anspråk för andra
uppgifter i krigstid. Såsom riksdagen anfört borde uppmärksamhet jämväl
ägnas frågan örn de inskrivningsskyldigas uttagning till värnpliktstjänstgöring,
så att befogade invändningar ur hälsosynpunkt icke kunde framställas.

68

Riksdagsbercittelsen.

IFö: 20 Vid utredningen måste de ekonomiska synpunkterna noga beaktas. En
ingående granskning av organisationen borde ske i avsikt att i den mån så
vore möjligt förenkla densamma och skära bort alla kostnader, som icke vore
strängt nödvändiga. Resultatet av det genom olika organ pågående rationaliseringsarbetet
borde härvid utnyttjas.

Kommittén syntes vid sin översyn av försvarsorganisationen ur dessa synpunkter
komma att stöta på vissa svårigheter i arbetsorganisatoriskt hänseende.
Då det vore angeläget, att pågående besparingssträvanden inom försvaret
icke försvårades, finge det förutsättas, att kommittén sökte lägga sitt
arbete så att det rationaliseringsarbete, som bedreves av förvaltningsmyndigheterna
och av statens organisationsnämnd, kunde i möjligaste mån ostört
fortgå. Lämpligen borde utredningen använda dessa organ för de ralionaliseringsundersökningar,
som funnes påkallade, och borde eftersträva att samordna
dessa undersökningar med de nu pågående.

Det borde vara möjligt att på denna väg, genom en rationaliserad och förenklad
organisation ernå åtskilliga besparingar och påtagligt minska försvarets
andel i de totala statsutgifterna. Örn så icke prövades möjligt i tillräcklig
omfattning och förhållandena syntes möjliggöra fredens bevarande
i vår närmaste omgivning, kunde det — med hänsyn till vart lands ansträngda
finansiella läge efter försvarsberedskapens avveckling — bliva erforderligt
att åstadkomma kostnadsminskningar genom justeringar i den organisationsram,
som genom 1942 års försvarsbeslut avsetts för försvaret. Härvid
borde iakttagas, att den blivande försvarsorganisationen kunde effektivt
fungera och från fred snabbt omställas till att slagfärdigt möta angreppsföretag
mot vårt land. Det bleve utredningens uppgift att med beaktande härav
framlägga förslag till den avvägning som i dessa hänseenden kunde bliva
erforderlig.

Skulle det vid bedrivandet av utredningen rörande försvarsorganisationen
visa sig påkallat och lämpligt att till särskild utredning utbryta vissa spörsmål,
som tillhöra det kommittén givna uppdraget, borde det vara kommittén
obetaget att göra framställning i sådant hänseende.

Kommittén borde vidare, i den mån så prövades erforderligt, före det slutliga
ståndpunktstagandet i uppkommande personalfrågor av större betydelse
träda i kontakt med de civila och militära personalsammanslutningar, som
berördes av dylika frågor.

Det borde åligga kommittén att utarbeta fullständiga och noggranna beräkningar
rörande kostnaderna för den försvarsorganisation, som av densamma
förordades, såväl övergångskostnader som slutliga kostnader. Kommittén
borde vidare lia att framlägga förslag rörande sättet för genomförandet av
de åtgärder som funnes böra vidtagas. Huruvida det förslag som av kommittén
framlades borde begränsas till att avse viss tidsperiod — exempelvis
ytterligare en femårsperiod — eller kunde utformas att omspänna en längre
tid, lämnade departementschefen öppet i avbidan på den bedömning av läget
och möjligheterna i berörda hänseende, som i första hand borde verkställas
genom kommitténs försorg.

69

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

Utredningen borde om möjligt vara slutförd hösten 1946 på det att det I FÖ: 21
förslag, vari utredningen utmynnade, skulle kunna föranleda framställning
till riksdagen före utlöpandet av femårsperioden 1942/43—1946/47.

Kommittén har intill den 1 december 1945 hållit 17 sammanträden samt
företagit en studieresa till Göteborg med omnejd.

21. 1945 års militärutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1945 för att
verkställa utredning rörande förhållandet mellan befäl och meniga inom
krigsmakten m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 13 juli 1945):

Salander, S. P., generalmajor, ordförande (t. o. m. den 26 december 1945);

Dyrssen, G. P. W., generalmajor, ordförande (fr. o. m. den 27 december
1945);

Bolin, H. M., överstelöjtnant;

Brundell, A., montör (fr. o. m. den 21 december 1945);

Gustafson, M., redaktör;

Heckscher, G. E., docent;

Lund, R. F., rektor (t. o. m. den 20 december 1945);

Petersson, O., ombudsman;

Schmidt, M. H. L., fanjunkare.

Sekreterare:

Ersman, S., jur. kand.

Utredningen har enligt särskilda medgivanden biträtts av ett antal experter.

I de för utredningen meddelade direktiven erinras, att frågan örn förhållandet
mellan befäl och meniga inom krigsmakten och i samband därmed
stående spörsmål vid skilda tidpunkter tilldragit sig intresse och på senare
tiden i olika sammanhang uppmärksammats. Den spänning mellan militärt
och civilt tänkesätt, som alltjämt kvarstode i fråga om inställningen till de
särskilda militära formerna, skulle emellertid avsevärt kunna minskas örn
man i samband med en bearbetning av erfarenheterna från de krigförande
staterna och från vårt land under beredskapstiden skulle kunna eilas örn
riktlinjer för en yttre disciplin inom krigsmakten, anpassad såväl efter de
militära behoven som efter svenska förhållanden och vårt folks kynne.

Bland de huvudsakliga problem, som i främsta rummet borde upptagas
till bedömande vid utredningen, nämndes hävdandet av individens människovärde,
likheten inför lagen och bevarandet av envars åsiktsfrihet i den
mån dessa spörsmål icke voro föremål för särskilda utredningar. Även de
medborgerliga rättigheter, som avsågo självstyrelse och församlingsfrihet,
vore aktuella, särskilt i samband med vissa frågor rörande den allmänna
trivseln vid truppförbanden. En omprövning av föreskrifterna rörande nvningstidens
omfattning per vecka borde vidare ske för hela försvarsväsendet
med sikte på att ernå en fastare reglering av tjänstgöringen i fredstid för de
värnpliktiga. Vad man skulle kunna kalla den yttre disciplinen påkallade
även uppmärksamhet. Det kunde sålunda sättas i fråga, örn samma stränga

70

Riksdagsberättelsen.

I Fö: 21 lydnadsförhållande behövde tillämpas på fritid och utom den egentliga tjänsten.
Det borde övervägas i vad mån ytterligare jämkningar i de disciplinära
bestämmelserna och ett ytterligare uppmjukande av den militära traditionen
på detta område kunde vålla svårigheter då det gällde disciplinen i tjänsten
eller i fält. Ledning borde vid dessa överväganden mera sökas i faktiska erfarenheter
inom och utom landet än i principiella meningsyttringar rörande
fördelar och nackdelar av olika system.

Utredningen, som höll sitt första sammanträde den 4 september 1945, har
intill den 1 december 1945 hållit 11 sammanträden.

22. Utredning rörande provisoriska åtgärder till förbättring av utgående ersättningar
i anledning av olycksfall m. m. under beredskapstjänstgöring.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1945 för att inom
försvarsdepartementet biträda med utredning rörande provisoriska åtgärder
till förbättring av de ersättningar, som utgå i anledning av olycksfall m. m.
under beredskapstjänstgöring (se Post- och Inrikes tidn. den 14 juli 1945):
Östrand, D. O., byråchef.

Sekreterare:

Engström, E. M., e. o. förste byråsekreterare.

Av de för utredningen meddelade direktiven framgår bl. a. att utredningen
bör begränsas till att avse de kroppsskador som inträffat under beredskapstjänstgöring.
Vid utredningen bör övervägas, huruvida förbättringar
böra ske genom allmänt verkande bestämmelser eller genom prövning i varje
särskilt fall eller genom en kombination av dessa system. Även bör beaktas
att ogifta personer hittills i relativt mindre grad fått del i de hittills genomförda
förbättringarna av ersät t n i n gsgrun de rna och att i dessa fall -—- särskilt
då fråga är om en högre grad av invaliditet -— ett starkt behov av förbättrade
försörjningsmöjligheter kan föreligga. Vid utredningen bör vidare undersökas,
huruvida icke betingelser kunna skapas för en ur individens synpunkt
i ersättningshänseende mjukare övergång från en högre invaliditetsgrad
till en lägre. I övrigt synes utredningen böra ske förutsättningslöst.

Utredningen, som bör ske i samråd med socialvårdskommittén, bör bedrivas
med skyndsamhet och på sådant sätt, att i vart fall ett första förslag till
provisoriska åtgärder kunna föreläggas riksdagen i början av år 1946. Vid
utredningen böra uppgöras fullständiga författningsförslag och, i den mån
så kan ske, verkställas beräkningar rörande merkostnaderna för de åtgärder,
som av utredningen förordas.

Utredningsarbetet synes lämpligen böra bedrivas i två etapper. I första
hand bör uppdragas åt en särskild utredningsman att belysa de tekniska förutsättningarna
för provisoriska åtgärder på detta område och de möjligheter
till lösningar av frågan, som erbjuda sig. Resultatet av denna förberedande
utredning bör därefter hänskjutas till särskilda sakkunniga, vilka böra ha
till uppgift att från allmännare utgångspunkter bedöma de förslag, som vid
den grundläggande utredningen framkommit.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

71

Efter det en förberedande utredning verkställts av utredningsmannen har I FÖ: 24
den 12 december 1945, jämlikt förenämnda bemyndigande, tillkallats följande
sakkunniga för överläggningar rörande de förslag som vid den grundläggande
utredningen framlagts:

Östrand, D. O., byråchef, ordförande;

Curtman, C. W., byråchef;

Haeggblom, E. E., rektor, led. av II kamm.;

Sandberg, J. M. V., Överlärare, led. av I. kamm.;

Svensson, W., agronom, led. av II. kamm.

Sekreterare:

Engström, E. M., e. o. förste byråsekreterare.

23. Utredning av vissa vid sjökarteverket aktuella lönefrågor.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 oktober 1945 för att
inom departementet biträda med i propositionen nr 170 till 1945 års riksdag
(s. 384) omförmäld utredning av vissa vid sjökarteverket aktuella lönefrågor:
Lindbergson, K. A., t. f. statskommissarie.

Sekreterare:

Stiernstedt, L. J. T., e. o. byråsekreterare.

Utredningsmannen har under november 1945 påbörjat arbetet. Uppdraget
beräknas bliva slutfört under januari 1946.

24. Utredning rörande avveckling av övertaliga baracker.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 december 1945 för
att biträda med utredning av vissa med avvecklingen av övertaliga baracker
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 28 december 1945):

Sundström, N. W., folkskollärare, led. av II kamm., ordförande;

Carpelan, I. B. T., överste;

Gabrielsson, L. A., t. f. förste kanslisekreterare;

Jacobson, J. E. K. G., byråchef;

Johansson, B., sektionschef i statens arbetsmarknadskommission;

Thorsell, E. G., kapten;

Åsbrink, P. V., sekreterare.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen anförde
därvid inledningsvis, att baracker under beredskapsåren i betydande omfattning
anskaffats såväl av de militära myndigheterna som av statens arbetsmarknadskommission,
statens utlänningskommission och civilförsvarsstyrelsen
samt att ett överskott av baracker i statlig ägo nu förelåge eller vore
att förvänta inom olika verksamhetsområden samtidigt som statliga myndigheter
anmält behov av bax-acker och olika institutioner, föreningar och enskilda
gjort framställningar att få köpa eller på annat sätt övertaga ledigblivna
baracker. Departementschefen anförde vidare.

72

Riksdagsberättelsen.

I Fö: 24 Ett avsevärt antal av de övertaliga barackerna hade på sistone överförts
till Danmark och ytterligare ett antal baracker hade försålts. Vid den avveckling
av barackheståndet i övrigt, som inom den närmaste framtiden bleve
aktuell, framstode det som angeläget att åstadkomma en samordning olika
myndigheter emellan icke blott i fråga örn barackernas eventuella fortsatta
utnyttjande för annan statlig myndighets räkning utan även beträffande utnyttjandet
av därefter återstående baracker. En del av barackerna syntes
väl lämpa sig för tillgodoseende av lokalbehov inom föreningslivet. Vidare
kunde man räkna med att planer förelåge att utnyttja baracker såsom semestergårdar,
för koloniändamål eller såsom sport- och sommarstugor. Naturligt
vore att i de fall, då en barack vore uppmonterad på arrenderad mark,
markägaren kunde önska övertaga dispositionsrätten.

Inför de önskemål som framträtt uppstode frågan, huruvida barackerna
skulle kunna överlåtas för vissa ändamål till priser, som understege dem,
som kunde väntas framkomma vid ett öppet anbudsförfarande. Om denna
fråga besvarades jakande borde principerna för värdering av barackerna utredas.
Då konkurrerande intressen kunde framträda i samband med avvecklingen,
vöre det vidare önskvärt att få belyst om och i vad mån på förhand
kunde uppställas vissa regler för den inbördes företrädesrätten dessa intressen
emellan. Formerna för överlåtelse eller måhända endast upplåtelse och
därmed sammanhängande ekonomiska problem syntes vidare böra ägnas
uppmärksamhet liksom också de spörsmål med avseende på markfrågor som
kunde uppkomma för det fall att barack eventuellt avsåges skola kvarligga å
kronan tillhörig eller av kronan arrenderad mark. Vid dessa överväganden
måste självfallet statsverkets intresse av skälig ersättning vid barackbeståndets
avveckling beaktas.

Enligt departementschefens uppfattning borde det icke, åtminstone ej i
första hand, ankomma på utredningsmännen att utreda i vilken utsträckning
under beredskapen anskaffade baracker borde bibehållas inom försvaret
samt inom arbetsmarknadskommissionens, utlänningskommissionens och civilförsvarsstyrelsens
förvaltningsområden. Uppgifter i dessa hänseenden
avses skola tillhandahållas utredningsmännen av vederbörande myndigheter.

25. Utredning rörande ett för försvaret och jordbruket avsett

motorfordon.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 december 1945 för
att verkställa utredning rörande konstruktion av ett drag-, last- och släpmotorfordon
av beskaffenhet att kunna utgöra såväl standardmotorfordon inom
försvaret som hästersättande fordon inom det svenska jordbruket samt rörande
i samband därmed uppkommande spörsmål av ekonomisk, teknisk och
administrativ natur (se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1945):
Ödeen, S. A. E., generaldirektör, ordförande;

Berggren, S. N. W., överstelöjtnant;

Hackelius, A., godsägare;

Moberg, H. A:son, agronom.

Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet.

73

Sekreterare: I Fö: 25

Palme, E. R. C., e. o. förste byråsekreterare.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Efter att ha inledningsvis bland
annat anmält, att inom både försvaret och jordbruket i stort sett överensstämmande
behov föreligger av ett motorfordon, som är robust, lättskött,
lätt reparabel!, användbart för person- såväl som för materieltransport på
landsväg såväl som i terräng med god dragförmåga, anpassbart för olika
uppgifter, konstruerat för svenska förhållanden och tillverkat inom landet
anför departementschefen vidare.

Ehuru det är för tidigt att ännu bestämt yttra sig om möjligheterna att
frambringa ett sådant fordon, finner jag dock de resultat som hittills vunnits
tala för att en närmare undersökning av förslagets möjligheter bör ske. Denna
undersökning bör i första hand avse att under medverkan av experter
från försvaret och jordbruket söka få till stånd en lämplig konstruktion för
ett fordon av angivet slag. Sedan konstruktionen färdigställts, torde ett antal
provexemplar böra tillverkas och under olikartade förhållanden prövas inom
såväl försvaret som jordbruket. Sedan proven pågått viss tid, förslagsvis ett
år, torde konstruktionen med de modifikationer, som påkallas av proven,
kunna göras till föremål för serietillverkning. Parallellt med konstruktionsarbetet
och provtillverkningen synas planer för tillverkningens uppläggning
samt kostnadskalkyler böra uppgöras. Därjämte bör företagas en utredning
angående dels försvarets och jordbrukets behov av ett motorfordon av ifrågavarande
typ, dels vilka behov som i övrigt skulle kunna på denna väg tillgodoses,
dels ock de spörsmål av ekonomisk, teknisk och administrativ natur,
som sammanhänga med fordonets tillverkning och dess ställande till försvarets
och jordbrukets förfogande.

Vid utredningsarbetet blir en viktig uppgift att undersöka på vad sätt fordonen
böra ställas till förfogande. En utväg synes vara att uthyra de
fordon, som icke erfordras för försvarets fredsmässiga organisation, till
enskilda och därvid i första hand till jordbrukare men även till företagare
inom skogsbruk, industri, transportväsendet o. dyl. Även andra former,
exempelvis fordonens överlåtande med äganderätt efter viss tid, torde emellertid
böra övervägas. Därest uthyrning finnes böra ske, synas i hyran böra
ingå förräntning och amortering av anskaffningskostnaden samt visst pålägg
för täckande av administrationskostnaderna. Upplåtelse bör vidare ske
på det villkoret, att staten vid krig eller krigsfara efter viss uppgjord plan
äger disponera fordonen för försvarets räkning, varvid emellertid uppskovsrätt
för ett visst antal fordon torde böra förutses. Utredningen torde även
böra beakta behovet såväl av en för ändamålet lämpad service- och reparationstjänst
som av ökad motorteknisk skolning av jordbrukets personal. Det
torde därvid bl. a. böra undersökas örn och i vad mån försvarets fabriker och
verkstäder kunna tagas i anspråk för periodiska besiktningar liksom för reparation
av fordonen, varigenom dessa verkstäders och fabrikers sysselsättningsproblem
i fred i viss utsträckning skulle kunna lösas.

74 Riksdagsberåttelsen.

I Fö: 25 Vilken folin för fordonens tillhandahållande som än väljes är det av vikt
att verksamheten organiseras affärsmässigt under central ledning, varvid bör
eftersträvas, att redan befintliga centrala och lokala organ, som äro därför
lämpade, i första hand tagas i anspråk. Det torde därvid även böra undersökas,
huruvida icke den lokala organisationen skulle kunna anslutas till
jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse, hushållningssällskapen eller liknande.

I den mån ytterligare ekonomiskt stöd till motorisering av det mindre jordbruket
anses önskvärt, bör övervägas huruvida detta bör ske genom bidrag
till eller rabattering av hyresbeloppen efter lämplig behovsprövning.

Socialdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1945.

1. Hembiträdesutredningen (1943:1 14; 1944:1 11; 1945:1 7).

Utredningen, som enligt beslut den 30 december 1939 skulle vila tills vidare,
har jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 7 december 1945 upphört.

2. Sakkunnig för översyn av gällande föreskrifter angående länskungörel serna

(1943: I 29; 1944: I 23; 1945: I 17).

Tillkallad — efter hemställan av riksdagen i skrivelse den 26 juni 1941,
nr 405 — av Kungl. Maj:! den 11 juli 1941 med uppdrag att verkställa översyn
av gällande föreskrifter angående länskungörelsema samt att till Kungl.
Maj:t avgiva de förslag, vartill nämnda översyn kan föranleda:

Åkesson, N. O., landssekreterare.

Sekreterare:

Lundborg, S., länsnotarie.

Genom beslut den 31 december 1945 har Kungl. Maj:t förordnat, att utredningen
skall upphöra.

3. Sakkunnig för undersökning rörande kommissionärsväsendet hos statens

förvaltningsmyndigheter (1943: I 30; 1944: I 24; 1945: I 18).

Tillkallad —- efter hemställan av riksdagen i skrivelse den 26 juni 1941, nr
405 -— av Kungl. Maj:! den 11 juni 1941 med uppdrag att verkställa undersökning
rörande kommissionärsväsendet hos statens förvaltningsmyndigheter
samt att till Kungl. Maj:t avgiva det förslag, vartill nämnda undersökning
kan föranleda:

Äkesson, N. O., landssekreterare.

Sekreterare:

Lundborg, S., länsnotarie.

Kommittéer oell sakkunniga: Socialdepartementet.

75

Den sakkunnige har den 20 juli 1945 avgivit betänkande med förslag an- I S: 5
gående kommissionärsväsendet vid statens förvaltningsmyndigheter m. m.

{Statens off. utredn. 1945:34).

Uppdraget är därmed slutfört.

4. 794/ års reumatikervårdssakkunniga (1943: 134; 1944: 127; 1945: 121).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 oktober 1941 med
uppdrag att inom departementet biträda med fortsatt utredning av frågan
om reumatikervårdens utbyggande och vidtagande i övrigt av åtgärder för
de reumatiska sjukdomarnas bekämpande (se Post- och Inrikes tidn. den 23
oktober 1941):

Höjer, J. A., generaldirektör, ordförande;

Edström, G., docent;

Lindberg, E. H., landshövding;

Nilsson, P. B., f. d. domänintendent, led. av I kamm.;

Petterson, A., med. d:r;

Svartz Malmberg, Nanna, professor.

Sekreterare:

Runald, M., förste amanuens.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I S 40 och 1943: I S 34.

De sakkunniga, som efter den 30 november 1944 hållit 27 sammanträden,
Ira den 18 oktober 1945 avlämnat betänkande del 3 med utredning om reumatikervårdens
utbyggande och vidtagande i övrigt av åtgärder för de reumatiska
sjukdomarnas bekämpande (Statens off. utredn. 1945:41).

Uppdraget är därmed slutfört.

5. 1942 års skyddshemsutredning (1943: I 38; 1944: I 30; 1945: I 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 12 juni och den 18
december 1942 med uppdrag att inom departementet verkställa utredning
rörande möjligheterna till effektivisering av skyddshemselevernas eftervård
jämte därmed sammanhängande spörsmål ävensom framlägga de förslag, till
vilka utredningen kan föranleda (se Post- och Inrikes tidn. den 16 juni 1942):
Weijne, J. J. E., t. f. statssekreterare, ordförande;

Forssell, E. G. B., direktör för statens uppfostringsanstalt å Bona;

Eriksson, G. T., skyddshemsinspektör;

Nilsson, G. V., stadsbibliotekarie, led. av II kamm.

Sekreterare:

Grenander-Pehrling, Greta, byråinspektör hos socialstyrelsen.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1943: I S 38.

Utredningen har den 4 januari 1945 till chefen för socialdepartementet överlämnat
betänkande och förslag rörande effektivisering av skyddshemselevernas
eftervård m. m. (Statens off. utredn. 1945: 10).

Uppdraget är därmed slutfört.

76

Riksdagsberättelsen.

I S: 6 6. 1942 års semesterkommitté (1943: I 39; 1944: I 31; 1945: I 25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1942 för att
verkställa en allmän förutsättningslös översyn av lagen om semester och
framlägga därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli
1942):

Hesselgren, O., häradshövding, ordförande;

Adamsson, H., ingenjör;

Jansson, A. F., f. d. riksdagsman;

Ödholm, C. G. A., direktörsassistent;

Sölvén, K. O. A., advokat;

Wikander, R., jägmästare (avliden den 22 juni 1945);

Elfström, N. G., direktör (fr. o. m. den 29 juni 1945).

Sekreterare:

Samuelsson, G. Y., hovrättsassessor (t. o. m. den 1 juni 1945);

Rune, I. F., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 2 juni 1945).

Experter:

Ahlmark, A. K. I., e. o. laborator (fr. o. m. den 19 januari 1945);

Samuelsson, G. Y., hovrättsassessor (fr. o. m. den 2 juni 1945).

Beträffande kommitténs ursprungliga uppdrag, se 1943: I S 39.

Kommittén har därjämte haft att verkställa den omprövning av frågan om
differentiering av den lagstadgade semesterns längd för olika grupper av arbetstagare
med hänsyn till deras semesterbehov, örn vilken riksdagen hemställt
i skrivelse den 4 mars 1944, nr 48, ävensom att enligt Kungl. Maj:ts
uppdrag den 6 april 1945 verkställa utredning av frågan om utvidgning av
ungdomens semestertid och dess förläggning till den därför lämpligaste tidpunkten.

Kommittén har den 15 december 1945 avlämnat betänkande med förslag
till lagstiftning örn längre semester för vissa arbetstagare (Statens off. utredn.
1945:59).

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Sakkunnig för utredning rörande åtgärder för erhållande av vikarier å
landsfiskals- och landsfiskalsassistenttjänst m. m. (1944: I 33; 1945: I 26).

Tillkallad av Kungl. Majit den 22 januari 1943 för att inom departementet
biträda med utredning dels rörande åtgärder för erhållande av vikarier å
landsfiskals- och landsfiskalsassistenttjänst, dels rörande en jämnare fördelning
de olika länen emellan av landsfiskalsaspiranter och landsfiskalselever,
dels ock rörande vidtagande av särskilda ågärder i avlöningshänseende beträffande
vissa landsfiskalselever och landsfiskalsbiträden, ävensom för undersökning
av möjligheterna att rationalisera arbetet å landsfiskalskontoren
och i samband därmed översyn av biträdestilldelningen å landsfiskalskontoren: Stiernström,

M., landsfogde.

Den sakkunnige har inom departementet biträtt vid utarbetandet av propo -

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

77

sitionen nr 235 till 1945 års riksdag angående anslag till landsfiskalerna m. I 9
fl. I samband därmed har en översyn av biträdestilldelningen å landsfiskalskontoren
verkställts.

Vidare har den sakkunnige avgivit yttranden och promemorior i anledning
av ett flertal remisser.

Utredningen är därmed slutförd.

8. Kommunindelningskommittén (1944: I 38; 1945: I 29).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1943 med
uppdrag att utreda frågan örn åstadkommande av en mera rationell kommunal
indelning och framlägga därav föranledda förslag (se Post- och Inrike?
tidn. den 9 juli 1943):

Jacobsson, M. F., landshövding, ordförande;

Fast, J. E. G., led. av II kamm.;

Nilsson, G. E., lantbrukare, led. av II kamm.;

Olsson, A., redaktör;

Persson, I., agronom, led. av I kamm.;

Schalling, E. H., kammarråd;

Weijne, J. J. E., t. f. statssekreterare;

Sekreterare:

Nilsson, S. J., landssekreterare.

Biträdande sekreterare:

Kilander, E. T. E., länsassessor.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1944: I S 38.

Kommittén har den 26 september 1945 avlämnat betänkande med förslag
till riktlinjer för en revision av rikets indelning i borgerliga primärkommuner
(Statens off. utredn. 1945:38). Vid betänkandet har fogats ett särskilt
häfte med redogörelser för vissa av kommittén gjorda undersökningar rörande
större och mindre kommuners lämplighet såsom förvaltningsenheter för särskilda
grenar av kommunalförvaltningen m. m. (Statens off. utredn. 1945: 39).
Uppdraget är därmed slutfört.

9. Sakkunnig för utredning angående kontrollen över samfärdseln med
utlandet m. m. (1945:1 33).

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 14 januari 1944 med uppdrag alt såsom
sakkunnig inom departementet verkställa utredning angående kontrollen vid
krig eller krigsfara över samfärdseln med utlandet ävensom över samfärdseln
inom riket samt att avgiva förslag till erforderliga författningsbestämmelser: Sjöholm,

B. E., landsfogde.

Utredningsmannen har i februari 1945 till socialdepartementet överlämnat
ett av honom och kammarskrivaren S. L. Malmberg utarbetat förslag till
»Handledning för gränsövervakningspersonal», avsedd att utgivas genom departementets
försorg.

Uppdraget är därmed slutfört.

78

Riksdag sberättelsen.

I S: 10 10. Sakkunnig för översyn av vapenkungörelsen (1945: I 34).

Tillkallad av Kungl. Majit den 27 oktober 1944 för att såsom sakkunnig
inom departementet verkställa översyn av vapenkungörelsen den 22 juni 1934
(Sv. förf.-saml. nr 315) samt avgiva det förslag, som därav föranledes:
Sjöholm, B. E., landsfogde.

Den sakkunnige har med skrivelse den 30 november 1945 överlämnat betänkande
med förslag till vapenkungörelse.

Uppdraget är därmed slutfört.

11. Sakkunnig med uppdrag att biträda vid utredning rörande biträdespersonalens
å häradsskrivarkontoren avlöningsförhållanden (1945: I 35).

Tillkallad — efter hemställan av riksdagen i skrivelse den 22 mars 1944, nr
5, punkten 153 — av Kungl. Majit den 21 juli 1944 med uppdrag att inom
departementet biträda vid utredning rörande biträdespersonalens å häradsskrivarkontoren
avlöningsförhållanden:

Britth, L. G., sekreterare.

Den sakkunnige har den 22 januari 1945 till chefen för socialdepartementet
avlämnat utredning jämte förslag till åtgärder till förbättrande av löneställningen
för biträdespersonalen å häradsskrivarkontoren.

Uppdraget är därmed slutfört.

12. Sakkunniga för undersökning rörande övertagande av vissa norska

förläggningar.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1945 för att inleda
förhandlingar med vederbörande norska myndigheter om övertagande
från svenska statens sida av förläggningar, vilka tidigare använts för utbildning
av norsk polispersonal eller som mottagningscentral för norska flyktingar,
ävensom verkställa värdering av förläggningarna samt till Kungl. Maj:t inkomma
med redogörelse för angivna undersökning om värdering jämte härav
föranledda förslag, däribland förslag till avtal rörande förläggningarnas övertagande: Bexelius,

E. G., byråchef, ordförande i statens utlänningskommission, ordförande; Granström,

M., byggnadskontrollant;

Jacobson, J. E. K. G., byråchef;

Sundelin, Å., byråintendent.

Sekreterare:

Vogel, L. W., sekreterare.

Experter:

Hollander, H. Å. V., förste inspektör;

Bäcklund, E. G., kontrollant;

Jalme, S. E., assistent.

De sakkunniga ha den 15 augusti 1945 avlämnat betänkande med utredning
och förslag angående inköp av vissa norska förläggningar.

Uppdraget är därmed slutfört.

79

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

13. Kommittén rörande huselement. I Si 14

Tillkallade av Kungl. Maj:t den 13 juli 1945 med uppdrag att, efter samråd
med vissa myndigheter m. fl., verkställa utredning rörande den närmare organisationen
och planläggningen av ifrågasatta utrednings- och experimentarbeten
rörande mekaniserad tillverkning av huselement:

Johansson, A., byråchef, ordförande i statens byggnadslånebyrå, ordförande;

Friberger, E. G., länsarkitekt;

Markelius, S. G., stadsplanedirektör;

Grewin, J., ordförande i svenska byggnadsträarbetareförbundet.

Genom beslut den 19 september 1945 har Kungl. Majit förordnat sekreteraren
i svenska byggnadsträarbetareförbundet I. Olsson att under den tid då
Grewin på grund av närvaro vid internationella kongresser kan bliva förhindrad
deltaga i kommitténs arbete vara suppleant för honom i kommittén.

Kommittén har den 16 oktober 1945 avlämnat betänkande med förslag angående
utredning och experimentverksamhet rörande mekaniserad tillverkning
av bostadshus.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1946.

14. Bostadssociala utredningen (1943: I 15; 1944: I 12; 1945: I 8).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 oktober 1933 för att
biträda med utredning rörande omfattningen och beskaffenheten av städers
och stadsliknande samhällens slumbostadsbestånd ävensom rörande åtgärder
ägnade att undanröja missförhållanden i sådant hänseende:

Nyström, B. A. E., byråchef, ordförande;

Engkvist, O., byggmästare;

Myrdal, K. G., statsråd, led. av I kamm. (t. o. m. den 8 november 1945);

Wallander, S., arkitekt;

Westholm, S., f. d. stadsarkitekt;

Ahrén, U., arkitekt.

Sekreterare:

Johansson, A., byråchef, ordförande i statens byggnadslånebyrå.

Biträdande sekreterare:

Holm, P., pol. mag.

Lokal och tel.: Socialstyrelsen.

Såsom exepert har under år 1945 medverkat hovrättsassessorn E. W. Z.

Göransson.

Utredningen har under år 1945 intill den 1 december hållit 4 sammanträden.

Den i 1945 års riksdagsberiittelse omförmälda specialundersökningen av
vissa saneringsproblem har slutförts.

Utredningen har i april 1945 avgivit infordrade utlåtanden lill riksdagens
andra kammares andra tillfälliga utskott över de inom nämnda kammare
väckta motionerna angående dels utredning rörande statens medverkan till en

80

Riksdag sberättelsen.

I S: 14 lösning av industriens arbetarbostadsfråga, dels åtgärder för likviderande av
bostadsbristen vid vissa bruk i Värmlands m. fl. län och dels en ingående
undersökning av landsbygdens bostadsstandard.

Kungl. Maj:t har till utredningen överlämnat ett flertal framställningar i
bostadssociala frågor att tagas under övervägande vid fullgörande av utredningens
uppdrag.

Utredningen har den 28 december 1945 avlämnat första delen av sitt slutbetänkande,
innehållande bland annat allmänna riktlinjer för den framtida
bostadspolitiken samt förslag till förenhetligade låne- och bidragsformer (Statens
off. utredn. 1945:63).

Andra delen av slutbetänkandet, vari avses att till behandling upptaga frågor
om sanering av det undermåliga bostadsbeståndet, beräknas föreligga färdig
under första kvartalet 1946.

15. Fritidsutredningen (1943: I 16; 1944: I 13; 1945: I 9).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 maj 1937 (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 juni 1937):

Kjellman, H., landshövding, ordförande;

Ekstam, A., föreståndare för statens järnvägars resebyrå;

Gustafson, Ruth, fru, led. av II kamm.;

Horney, N., redaktör;

Nordenson, C., f. d. sekreterare;

Svenson, Gärda, fru, led. av I kamm.

Sekreterare:

Montell, E., förste kanslisekreterare.

Lokal: Socialdepartementet; tel. Kanslihuset 138.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1938: S 25.

Kommittén har dels den 12 oktober 1945 efter remiss från jordbruksdepartementet
avgivit yttrande över ett av 1940 års sportstugekommitté avgivet betänkande
med förslag rörande sportstugebebyggelsen ovan odlingsgränsen i
Norrbottens län och dels genom sin delegation för husmoderssemestern även
under sommaren 1945 omhänderhaft den statligt understödda husmoderssemesterverksamheten.

Enligt beslut den 30 december 1939 av Kungl. Maj:t skall kommitténs återstående
arbete vila tills vidare.

16. Socialvårdskommittén (1943: I 18; 1944: I 14; 1945: I 10).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1937 (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 januari 1938):

Eriksson, J. B., f. d. landshövding, ordförande;

Bexelius, E. G., byråchef, ordförande i statens utlänningskommission;
Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.;

Hartmann, L., fil. lie.;

Höjer, K. J., generaldirektör;

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

81

Nordgren, Olivia, fru, led. av II kamm.; I Si 16

Olsson, E., direktör, stadsfullmäktiges i Malmö ordförande;

Skoglund, J. M., hemmansägare, led. av II kamm.;

Wallén, O. A., lantbrukare;

Wangson, O. R., fattigvårdsdirektör.

Sakkunniga vid verkställande av en av kommittén anförtrodd utredning
rörande arbetslöshetsförsäkring och kontantunderstödsverksamhet för arbetslösa,
tillkallade av departementschefen den 18 mars och den 7 april 1941:

Jememan, T. G., t. f. byråchef;

Larsson, L., ordförande i svenska beklädnadsarbetareförbundet;

Sten, H., redaktör, led. av II kamm.;

Brodén, E. H., direktör i svenska arbetsgivareföreningen;

Sölvén, K. O. A., advokat.

Såsom sakkunniga att biträda kommittén vid utredning av frågan örn samordnande
av sjukkasseverksamheten och den sociala olycksfallsförsäkringen
har departementschefen den 4 september 1942 tillkallat:

Behring, I. A., lasarettsläkare;

Bergström, G., direktör i arbetsgivarnas ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolag; von

Schulzenheim, C. H. J., f. d. byråchef;

Östrand, D. O., byråchef.

Att såsom sakkunniga biträda kommittén vid utredning av frågan om revision
av den allmänna folkpensioneringen tillkallade av departementschefen dels

den 9 oktober 1943:

Östlind, A. J., byråchef;

Parenius, M. F., förste byråsekreterare;

dels den 15 april 1944:

Tegendal, O. E., byråchef;

och dels den 25 april 1945:

Jonsson, E., docent, biträdande lasarettsläkare;

Wickbom, H„ förste provinsialläkare, t. f. byråchef.

Den 1 augusti 1945 har departementschefen åt ledamoten K. J. Höjer uppdragit
att såsom sakkunnig beträffande de frågor, som stå i samband med en
omarbetning av 1918 års fattigvårdslag, för kommitténs räkning verkställa
utredning rörande nämnda frågor.

Sekreterare:

Larsson, S. O., hovrättsassessor.

Biträdande sekreterare:

Broberg, R., byråchef (sjukförsäkrings- och folkpensioneringsfrågor);

Hessler, J. T. H., förste byråsekreterare (arbetslöshetsförsäkringsfrågor);

Engström, E. M., e. o. förste byråsekreterare (vid behandling av vissa frågor
rörande den sociala olycksfallsförsäkringen).

Lokal: Torsgalan 4; tel. 10 83 22.

Bihang lill riksdagens prof. 1946. 1 sami. 6

Riksdagsberättelsen.

82

Riksdagsberåttelsen.

I St 16 Beträffande kommitténs uppdrag, se 1939: S 19.

Kommittén har under år 1945 intill den 1 december hållit 32 plenisammanträden,
varjämte särskilda delegationer hållit ett stort antal sådana. I
vissa frågor har samråd ägt rum med bland annat 1941 års befolkningsutredning
samt kommittén för partiellt arbetsföra.

Den i föregående riksdagsberättelse omförmälda redogörelsen för en av
kommittén verkställd statistisk undersökning angående folkpensionäremas
bostadsförhållanden m. m. framlades i maj 1945 såsom kommitténs betänkande
X (Statens off. utredn. 1945: 23).

Sedan den kommittén anförtrodda översynen av lagen om folkpensionering
fullföljts, avlämnade kommittén i november 1945 sitt betänkande XI med
utredning och förslag angående revision av lagen örn folkpensionering (Statens
off. utredn. 1945: 46) jämte en av kommittén utarbetad kortfattad redogörelse
för betänkandet. Frågan om folkpensioneringens administrativa
handhavande samt ordningen för pensionernas utbetalande är föremål för
fortsatt utredning; förslag i dessa ämnen torde kunna avlämnas under första
hälften av år 1946.

Den i föregående riksdagsberättelse omförmälda utredningen angående införande
av obligatorisk moderskapsförsäkring har under år 1945 fullföljts,
och kommittén beräknar kunna framlägga förslag i ämnet i början av år
1946.

Utredningsarbetet angående införande av obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
har fortsatt under år 1945. Med hänsyn till de ändringsförslag, som
framlagts i anledning av kommitténs tidigare avgivna förslag till allmän
sjukförsäkring, har kommittén tilldelats vissa utvidgade arbetsuppgifter i
fråga örn arbetslöshetsförsäkringen. Förslag till lagstiftning angående obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring torde emellertid kunna framläggas under förslå
halvåret 1946.

Utredningsarbetet på den sociala olycksfallsförsäkringens område, vilket
jämväl är beroende av den obligatoriska sjukförsäkringens utformning, har
fullföljts under året. Det torde kunna slutföras med utgången av år 1946.

Arbetet med en revision av fattigvårdslagstiftningen har återupptagits under
senare delen av år 1945. Bearbetningen av det statistiska material, som
inkommit i samband med den i föregående riksdagsberättelse omförmälda
undersökningen angående löne- och anställningsförhållanden för vissa befattningshavare
inom socialvården, pågår.

Under år 1945 har kommittén på anmodan av Kungl. Maj:t avgivit åtskilliga
yttranden i sociala spörsmål.

17. 1938 års arbetarskyddskommitté (1943: I 19; 1944: I 15; 1945: I 11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1938 (se Postoch
Inrikes tidn. den 9 juli 1938):

Nordin, J. V., generaldirektör, chef för arbetsrådet, ordförande;

Ericsson, J. A., statsråd, led. av II kamm. (t. o. m. den 20 augusti 1945);

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

83

Andersson, G. L., pappersbruksarbetare, led. av II kamm. (fr. o. m. den 21 I S; 17
augusti 1945);

Fischer, Ida, yrkesinspektris;

Söderbäck, C. F., verkst, direktör i svenska arbetsgivareföreningen;

Hultman, G., verkst, direktör i pappersmasseförbundet;

Löfvander, A., lantbrukare, led. av I kamm.;

Yllner, C. A. T., förste provinsialläkare;

Olovson, O. E., redaktör, led. av II kamm.;

Vahlberg, G. E., förste sekreterare i landsorganisationen.

Teknisk sekreterare, tillika föredragande:

Starland, H., yrkesinspektör.

Experter:

Alling, K. G., f. d. provinsialläkare;

André, L., yrkesinspektör;

Bergwall, G., bergmästare;

Christenson, A., e. o. förste byråsekreterare;

Fahlman, T., ingenjör;

Gabrielson, E. V., byråchef;

Hansen, F. H. R., kapten i väg- och vattenbyggnadskåren;

Karlsson, K. V., gruvarbetare, led. av II kamm;

Kvist, S., gruvarbetare;

Ödholm, A., direktörsassistent i svenska arbetsgivareföreningen;

Saemund, G., verkst, direktör i svenska ^^arbetsgivareföreningen:

Welin-Berger, J., yrkesinspektör;

Östergren, T., krigsråd.

Lokal: Arbetsrådet, Kungsgatan 2; tel. 10 29 34 (ordföranden) och 11 29 33
(sekreteraren).

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1939: S 20.

Kommittén har under år 1945 intill den 1 december sammanträtt 27 dagar.
Med kommitténs experter ha dessutom under samma tid hållits sammanträden
under sammanlagt 57 dagar.

Kommittén har under år 1945 varit sysselsatt med att ytterligare överarbeta
förslaget till ny arbetarskyddslag. I samband därmed har utarbetats
förslag till anvisningar till lagtexten. Inom kommittén har vidare behandlats
förslag till lag angående förbud mot minderårigs användande vid offentliga
tillställningar och till viss försäljning ävensom förslag till lag örn ändring
i vissa delar av gruvlagen respektive lagen om stenkolsfyndigheter m. m.

Dessutom har inom kommittén utarbetats och framlagts förslag till ett flertal
nya eller ändrade författningar, som sammanhänga med föreliggande
förslag till arbetarskyddslag.

Kommittén har därjämte under året förehaft lill behandling frågan örn
organisation av tillsynen å arbetarskyddslagstiftningens efterlevnad och därvid
behandlat olika framlagda förslag. I anslutning härtill lia upprättats
förslag till personal- och avlönings- samt omkostnadsstater.

Kommitténs sekreterare har under senare delen av året varit sysselsatt

84

Riksdagsberättelsen.

JL §1 17 med att utarbeta och sammanställa motivering till de inom kommittén behandlade
författnings- och organisationsförslagen.

Kommitténs allmänna experter jämte sekreteraren ha under året ytterligare
granskat och överarbetat de av kommittén utarbetade författningsförslagen.
Vissa specialförfattningar ha dessutom varit föremål för närmare
granskning och överarbetning. Inom expertkommittén lia därjämte utarbetats
förslag till kungörelser angående lyftanordningar, gasbehållare och övriga
tryckkärl. Över samtliga dessa författningsförslag ha under året vissa
därav särskilt berörda parter beretts tillfälle att till kommittén avgiva yttrande.

Kommittén har vidare under år 1945 slutfört arbetet med att sammanställa
och bearbeta de av kommittén införskaffade statistiska och andra uppgifter
angående arbetsförhållandena vid de industriella och därmed likställda arbetsställen,
som finnas registrerade hos samtliga yrkesinspektörer och bergmästare.

Slutligen har kommittén under år 1945 avgivit utlåtanden dels till riksdagens
andra kammares första tillfälliga utskott över en inom nämnda kammare
väckt motion angående utredning om anordnande av hygieniska inrättningar
på arbetsplatserna, dels till Kungl. Majit i anledning av besvär av
tidningen Hallandsposten över ett av riksförsäkringsanstalten meddelat beslut
rörande kvinnors användande till visst nattarbete, dels ock till Kungl.
Maj :t över en av styrelsen för statens institut för folkhälsan gjord framställning
angående behov av utvidgade lokaler för institutets yrkeshygieniska avdelning.

Kommitténs arbetsuppgifter beräknas bliva slutförda under år 1946.

18. 1944 års kommitté för kommunal samverkan (1943: I 20; 1944: I 16;

1945: I 12).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 11 november 1938 och den 3
mars 1944 (se Post- och Inrikes tidn. den 18 november 1938):

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Andersson, C. A., direktör, ordförande i Stockholms stadsfullmäktige;
Ekemar, K. E., kanslidirektör;

Larsson, Y. G. R., borgarråd;

Thun, F. W., poststationsföreståndare, ordförande i Stockholms läns landsting; Wallentheim,

A. V., sekreterare, led. av II kamm.;

Åhrén, U. E., arkitekt;

Wigert, A. G. A., landskamrerare.

Sekreterare:

Törngren, C. E. G., sekreterare.

Lokal: Svenska stadsförbundet; tel.: 23 34 60.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1939: S 22 och 1945: I S 12.
Kommittén har under år 1945 hållit 2 sammanträden in pleno. Härjämte
har ett arbetsutskott inom kommittén sammanträtt 12 gånger.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 88

Arbetsutskottet har under år 1945 utarbetat en utredning med förslag an- £ gj *jj
gående samarbete mellan Stockholms stad och Stockholms läns landsting,
vilken utredning för närvarande är under behandling av kommittén in pleno.

Kommitténs arbete beräknas bliva avslutat i slutet av år 1946 eller under
första hälften av år 1947.

19. 1939 års stadslåkarutredning (1943: I 23; 1944:1 19; 1945:1 13).

Enligt beslut den 30 december 1939 av Kungl. Ma.j:t skall utredningen vila
tills vidare.

20. Sakkunniga för granskning av planer för beredskapssjukhus m. m.

(1943:1 24; 1944:1 20; 1945:1 14).

Tillkallade av Kungl. Maj:t den 16 februari 1940 för att i egenskap av
sakkunniga inom medicinalstyrelsen biträda vid handläggning av ärenden
rörande beredskapssjukhusens planläggning, upprättande och drift:

Fast, J. E. G., led. av II kamm.;

Dahlgren, I. J. G., sekreterare.

De sakkunniga ha under år 1945 under hand avgivit yttranden i vissa
frågor rörande flyktingssjukvården samt deltagit i några sammanträden i medicinalstyrelsen
vid behandling av frågor rörande den allmänna sjukvårdens
utbyggnad.

21. Sakkunnig för utredning rörande åtgärder för uppnående av största
möjliga enhetlighet och rationalisering i fråga örn länsstyrelsernas verksamhet
och arbetssätt (1943:1 25; 1944:1 21; 1945:1 15).

Tillkallad genom Kungl. Maj:ts beslut den 4 oktober 1940:

Åkesson, N. O., landssekreterare.

Sekreterare:

Lundborg, S., länsnotarie.

Lokal: Kanslihuset; tel.: Kanslihuset 264.

Beträffande den sakkunniges uppdrag, se 1941:1 S 22.

Efter därom av den sakkunnige gjord framställning har departementschefen
den 22 junj 1945 tillkallat länsassessorn O. G. Harvard att såsom expert
beträffande frågor rörande modernisering och förenkling av länsstyrelsernas
inkomst- och utgiftsbokföring m. m. biträda utredningen.

Det insamlade arbetsmaterialet har bearbetats och utkast till vissa delar
av ett blivande betänkande har utarbetats. Därjämte har den sakkunnige
biträtt vid handläggning inom socialdepartementet av en del ärenden rörande
länsstyrelserna. Vidare har den sakkunnige avgivit yttranden i anledning av
ett flertal remisser från social- och finansdepartementen.

Slutbetänkande beräknas föreligga under loppet av första kvartalet 1946.

86 Riksdagsberättelsen.

22 22. Kommittén för estlandssvenskarna (1943:1 27; 1944:1 22; 1945:1 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1940:
Sandström, A. E. F., f. d. justitieråd, ordförande i utlandssvenskarnas förening,
ordförande;

Curman, J. S., riksantikvarie, ledamot av överstyrelsen för Riksföreningen
för svenskhetens bevarande i utlandet, vice ordförande;

Forslund, J. A., led. av I kamm.;

Hellstedt, E. S., legationsråd;

Kuylenstierna, G. W. G., f. d. generaldirektör;

Lindeberg. E. F. L., landshövding;

Skogh, S. A., byråchef;

Ytterborn, G. R., överdirektör;

Svedelius, E.., direktör i utlandssvenskarnas förening;

Höjer, K. J., generaldirektör (t. o. m. den 30 juni 1945);

Bergquist, Th. E. N., generaldirektör, led av I kamm. (fr. o. m. den 1 juli
1945);

Hafström, A. G. G:son, fil. lie., jur. kand.;

Östberg, L. F. P., advokat;

Bexelius, E. G., byråchef, ordförande i statens utlänningskommission.

Sekreterare:

Ohlson, S., jur. kand.

Expert för fiskerifrågor:

Hessle, Chr. W., byråchef;

Expert för mottagande och inkvartering:

Cronwall, M., kontorsassistent vid Sabbatsbergs vård- och ålderdomshem.

Expert för befolkningsstatistiska utredningar:

Hyrenius, H. fil. d:r.

Lokal: Stockholmsföreningen av riksföreningen för svenskhetens bevarande
i utlandet, Tunnelgatan 23; tel.: 11 35 00, 11 57 21, 11 57 22.

Angående kommitténs uppdrag, se 1941: I S 26.

För närvarande finnas i kommitténs förteckning över estlandssvenskar i
Sverige upptagna cirka 7 200 personer. Samtliga arbetsföra av dessa ha utplacerats
i arbete här i landet. Utplacering av estlandssvenskar, som äro åldringar,
å olika ålderdomshem och hos anhöriga här i landet har under år
1945 pågått och fortsätter alltjämt. Cirka 300 åldringar äro för närvarande
intagna å svenska ålderdomshem.

23. 19kl års befolkningsutredning (1943:1 31; 1944:1 25; 1945 1 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 september 1941 för
att inom departementet verkställa utredningar rörande vissa befolkningspolitiska
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 12 september 1941):
Erlander, T. F., statsråd, led. av I kamm., ordförande;

Gyllenswärd, C., professor;

Johansson, A., byråchef, ordförande i statens byggnadslånebyrå;

Wahlund, S. G. W., professor, led. av I kamm.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

87

Sekreterare: I 8: 38

Cederwall, C. F. E., fil. lie.

Biträdande sekreterare:

Tegner, G., pol. mag.;

Eckerberg, P., fil. kand. (fr. o. m. den 1 maj 1945).

Lokal: Fredsgatan 2; tel.: 10 32 02, 10 22 01, 10 22 03.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1942:1 S 35.

Befolkningsutredningen har under tiden den 1 december 1944—30 november
1945 hållit 37 sammanträden. Liksom tidigare under åren ha vissa
betydelsefulla frågor varit föremål för specialbehandling inom utredningens
olika delegationer.

Frågor av betydelse för de i hemmen arbetande kvinnorna lia fortlöpande
upptagits till behandling av utredningens den 12 september 1941 tillsatta
delegation för hem- och familjefrågor.

Delegationens ledamöter:

Höjer, Signe, fru, ordförande;

Collin, Karin, fröken;

Osvald, Ingrid, fröken, inspektris för statens lanthushållsskolor;

Rydh-Munck af Rosenschöld, Hanna, fil. d:r;

Wallentheim, Annie, fru;

Wiklund, Gertrud, fru.

Sekreterare:

Åkerman Johansson, Brita, fru, fil. lie.

Delegationen har under tiden den 1 december 1944—den 30 november
1945 hållit 6 sammanträden samt dessutom deltagit i befolkningsutredningens
samtliga sammanträden. Delegationens huvudsakligaste arbetsuppgifter,
sedan delegationens förslag rörande den husliga utbildningen behandlats,
ha varit att till behandling upptaga frågor rörande hembiträdesbristen
och därmed sammanhängande problem samt frågor rörande organisation av
vissa grenar av yrkesutbildningen på det husliga området. I samverkan med
husmodersorganisationer, Hemmens forskningsinstitut och Aktiv hushållning,
har delegationen låtit företaga olika statistiska och arbetstekniska undersökningar,
avsedda att ligga till grund för dess utlåtanden rörande hemarbetets
rationalisering.

Efter anmodan av utredningen har delegationen den 26 maj 1945 avgivit
utlåtande över ett till socialdepartementet inkommet förslag örn kvinnlig
samhällstjänst.

Utredningens den 20 oktober 1943 tillsatta delegation för den halvöppna
barnavården har fortsatt sina undersökningar rörande småbarnsinstitutionerna
samt därmed sammanhängande problem.

Delegationens ledamöter:

Elmgren, B., Överlärare, led. av I kamm., ordförande;

Arnesen, Märta, lekstugeinspektris, fru;

Gustafsson, Gunvor, fröken;

Lindblom, Helena, sjuksköterska;

88

Rik.sday.sbc

I 8: 23 Myrdal, Alva, rektor, fru;

Nordenfelt, P., leg. läkare;

Höjer, Signe, fru (tillkallad den 16 december 1944);

Olsson, Gertrud, konsulent (tillkallad den 16 december 1944);

Ahnsjö, S., docent (tillkallad den 6 april 1945).

Delegationen har under tiden den 1 december 1944—den 30 november
1945 hållit 21 sammanträden. Sedan delegationen i december 1944 slutbehandlat
frågorna om utbildningen av personal till förskoleinstitutionerna, har delegationen
till slutgiltig behandling upptagit frågan om samhällets inställning
till daghemmen och lekskolorna i framtiden. I samarbete med statens institut
för folkhälsan utfördes dessutom av delegationen olika undersökningar
för att söka bekämpa infektionsriskerna och smittospridningen på småbarnsinstitutionerna.

I oktober 1945 har delegationen dessutom jämlikt bemyndigande av Kungl.
Majit verkställt en undersökning av landets småbarnsinstitutioner för att
klarlägga den utveckling, som försiggått på den halvöppna barnavårdens område
de senaste åren och för att närmare söka utröna behovet av en ytterligare
utbyggnad.

Under tiden den 9 november—den 26 november 1945 har delegationens
ordförande och två delegationsledamöter samt en representant från 1940
års skolutredning enligt Kungl. Majits uppdrag företagit en resa till England
för studium av de erfarenheter, som vunnits vid den snabba expansion, som
förskoleinstitutionerna i detta land undergått de senaste åren.

Utredningens socialpedagogiska delegation, som tillsattes den 27 novembei
1943, har företrädesvis varit sysselsatt med utarbetandet av förslag rörande
skolmåltidernas utbyggnad.

Delegationens ledamöter:

Lindén, L. V., folkskollärare, led. av I kamm., ordförande;

Boalt, Carin, fil. mag., fru;

Herlitz, C. W., skolöverläkare, docent;

Arrhén, E., lektor, led. av I kamm.;

Bäckström, F. E., f. d. folkskolinspektör;

Nygren, Hildur, Överlärare, led. av II kamm.;

Persson, I., agronom, led. av I kamm.;

Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm.

Delegationen har under tiden den 1 december 1944—den 30 november 1945
hållit 14 sammanträden samt dessutom deltagit i flera av befolkningsutredningens
sammanträden. Efter bemyndigande av Kungl. Majit har delegationen
företagit vissa studieresor till olika delar av landet för att studera möjligheterna
att anordna skolmåltider inom olika skolor och delegationens utredningar
och förslag härutinnan ha framlagts för befolkningsutredningen. Under
ledning av några arkitekter pågå dessutom omfattande undersökningar
angående skolmåltidslokalernas inredning, planmässiga disposition etc. Detta
utredningsmaterial beräknas kunna publiceras i början av år 1946.

Den socialpedagogiska delegationen har dessutom diskuterat frågorna om

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

89

skolbad. Efter vissa förberedande undersökningar har delegationen dock I £j; 23
kommit till den uppfattningen, att det icke synes lämpligt att lösa skolbadsfrågan
skild från det stora problemet om beredande av bättre badmöjligheter
för hela folket. Befolkningsutredningen har icke ansett, att ularbetandet
av ett allmänt folkbadsprogram tillhör utredningens arbetsuppgifter,
varför den socialpedagogiska delegationen inskränkt sig till att ta initiativet
till en allmän konferens örn folkbad. Socialpedagogiska delegationens arbetsuppgifter
ha därmed slutförts.

Utredningens den 27 november 1943 tillsatta delegation för förlossningsvården
har slutfört sina arbetsuppgifter.

Delegationen har bestått av följande ledamöter:

Gyllenswärd, C., professor, ordförande;

Dahlgren, I., sekreterare;

Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.;

Lundquist, B., professor;

Wallentheim, Annie, fru;

Wickbom, H., förste provinsialläkare, t. f. byråchef;

Viklund, K. G., folkskollärare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Hedberg, E., förste byråsekreterare;

Holmén, F. E., direktörsassistent.

Delegationen har under tiden den 1 december 1944—den 30 november 1945
hållit 14 sammanträden, varjämte ett av delegationen tillsatt arbetsutskott
sammanträtt ett flertal gånger. Dessutom har delegationen deltagit i flera
av befolkningsutredningens sammanträden.

På anmodan av befolkningsutredningen har delegationen den 22 februari
1945 till medicinalstyrelsen avgivit yttrande över en hemställan, att den skyldighet,
som åvilade i avgångsförhör vid barnmorskeläroanstalt godkänd elev
att anskaffa för barnmorskeyrket erforderlig utrustning, skulle bliva föremål
för utredning i syfte att få bestämmelsen upphävd eller dess tilllämpning
ändrad.

Såsom särskilt tillkallad utredningsman har arkitekt N. Halla i egnahemsstyrelsen
lett utredningens undersökningar angående inrättandet av kollektiva
tvätterier för att underlätta husmödrarnas arbetsbörda. Dessa undersökningar
ha till större delen kunnat färdigställas.

Enligt Kungl. Maj:ts uppdrag har arkitekt N. Halla, ingenjör N. Cederquist,
lil. lie. fru Brila Åkerman Johansson och inspektrisen fröken Ingrid
Osvald under tiden den 8—den 22 juli 1945 besökt Danmark samt där studerat
tvätteriindustriens nuvarande läge samt tvättmaskinstillverkningen.

Befolkningsutredningen har icke kunnat avsluta sitt utredningsarbete under
1945, men en väsentlig del av utredningens arbetsuppgifter har dock
kunnat fullföljas under det senaste verksamhetsåret. Den 8 december 1944
framlades sålunda förslag örn anslag för bestridande av upplysningsverksamhet
till vägledning av sökande av bosättningslån, den 8 januari 1945 förslag
örn statsunderstöd för utbildningen av personal vid institutioner inom den

90

Riksdagsberättelsen.

I S: 23 halvöppna barnavården, den 26 januari förslag om fria eller rabatterade
resor för barn, vårdare och husmödrar budgetåret 1945/46, den 15 februari
betänkande angående den husliga utbildningen (Statens off. utredn. 1945:4),
den 16 mars förslag om särskild utredning om behovet av gemensamhetsanläggningar
och fritidscentra, den 9 april skrivelse till chefen för finansdepartementet
med hemställan örn att barnmorskornas lönefrågor måtto upptagas
till behandling av 1944 års kommitté för sjukhus- och ekonomipersonal,
den 20 april betänkande örn socialpolitikens ekonomiska verkningar
(Statens off. utredn. 1945: 14), den 16 november betänkande om skolmåltiderna
(Statens off. utredn. 1945:47), den 22 november betänkande örn förlossningsvården
(Statens off. utredn. 1945: 50), den 26 november betänkande
om akademikernas amorteringsproblem (Statens off. utredn. 1945:51),
den 3 december betänkande om »Statistiska undersökningar kring befolkningsfrågan»
(Statens off. utredn. 1945:53) samt den 11 december betänkande
om åtgärder för beredande av vila och rekreation åt mödrar och barn
(Statens off. utredn. 1945: 55).

Utredningen har den 21 december 1944 avgivit utlåtande över en inom
justitiedepartementet utarbetad promemoria angående ändrade bestämmelser
rörande rätt för sinnessjuka och sinnesslöa att ingå äktenskap, den 27 februari
1945 över föreningen för rationell textiltvätts till Kungl. Maj:t ingivna
ansökan om statsbidrag för anordnande av kurser i hand- och maskintvätt,
den 7 mars utlåtande till riksdagens första kammares första tillfälliga utskott
och riksdagens andra kammares andra tillfälliga utskott över motioner
om utredning angående statens medverkan vid upprättandet av barnkolonier,
den 28 februari till riksdagens andra kammares första tillfälliga utskott över
motion om samhälleliga åtgärder i och för att minska enskildas kostnader
för att häva ofrivillig sterilitet, den 7 mars till riksdagens första kammares
andra tillfälliga utskott över motion örn samhälleliga åtgärder i och för att
minska enskildas kostnader för att häva ofrivillig sterilitet, den 16 mars till
riksdagens första kammares andra tillfälliga utskott över motioner om åtgärder
för planläggning av det fortsatta utredningsarbetet på socialpolitikens
och socialvårdens områden, den 16 april till riksdagens första kammares
andra tillfälliga utskott över motion örn en utredning angående befolkningsoch
näringsförhållanden i Sverige, den 15 oktober till Kungl. Maj:t över norrlandskommitténs
betänkande om yrkesutbildningen i Norrland.

Frågorna om samhällets ekonomiska hjälpåtgärder vid havandeskap och
barnsbörd ha diskuterats gemensamt med socialvårdskommittén, vilken underställt
utredningen kommitténs förslag till moderskapshjälp. Med anledning
härav har befolkningsutredningen i skrivelse till socialvårdskommittén av
den 16 oktober 1945 deklarerat sin principiella syn på utformningen av de
samhälleliga stödåtgärderna vid havandeskap och barnsbörd.

Utredningens i betänkandet om förlossningsvården redovisade undersökningar
örn vårdtidens längd vid förlossningsanstalterna år 1942 och första
halvåret 1943 har utredningen ansett böra kompletteras med undersökningar

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

91

även för tiden den 1 juli 1943—den 30 juni 1945. Resultatet av dessa under- i S: 24
sökningar kommer att framläggas i början av år 1946.

Befolkningsutredningens huvudbetänkande med de olika förslagen till utjämning
av barnkostnadema har varit föremål för ingående diskussioner
under hela år 1945. Ett ställningstagande till de däri framförda förslagen har
utredningen icke ansett vara möjligt förrän slutgiltig ståndpunkt kunnat tagas
även till övriga under året av utredningen utarbetade specialförslag på
olika områden.

Av befolkningsutredningens arbetsuppgifter återstå därefter dels det inom
delegationen för den halvöppna barnavården utarbetade betänkandet om
»Barnen i förskoleinstitutionema», vilket beräknas kunna publiceras i maj—
juni 1946, betänkande örn kollektiva tvätterier samt de inom delegationen
för hem- och familjefrågor utarbetade betänkandena örn hemhjälpsfrågan
och kvinnorna i hemmen och på arbetsmarknaden, vilka samtliga beräknas
kunna avlämnas under våren 1946.

Slutligen har utredningen för avsikt att framlägga förslag örn inrättandet
av ett permanent organ för att kontinuerligt följa befolkningsfrågan och befolkningsutvecklingen.

Befolkningsutredningens arbetsuppgifter beräknas kunna vara avslutade
före den 1 juli 1946.

24. Statens flyktingsnämnd (1943: I 32; 1944: I 26; 1945: I 20).

Enligt kungörelse den 12 september 1941 (Sv. förf.-sainl. nr 753) om statlig
och statsunderstödd flyktingshjälp skall från och med den 1 oktober 1941
en särskild nämnd, kallad statens flyktingsnämnd, finnas för handläggning
av ärenden örn bidrag av statsmedel till flyktingskommittéer samt örn direkt
understöd av statsmedel åt utlänning, som icke erhåller hjälp genom flyktingskommitté.

Genom beslut den 26 september 1941 fastställde Kungl. Maj:t instruktion
för statens flyktingsnämnd samt förordnade ledamöter och ersättare i nämnden
för en tid av ett år, räknat från och med den 1 oktober 1941.

För tiden den 1 juli 1945—den 30 juni 1946 har nämnden följande sammansättning.

Ledamöter:

Bexelius, E. G., byråchef, ordförande i statens utlänningskommission, ordförande; Andersson,

Ebon, bibliotekarie, led. av 11 kamm.;

Hagelin, N., inspektör;

Skogh, S. A., byråchef;

Wahlberg, E., direktör i svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet.

Ersättare:

Schmidt, C. C., byråchef (t. o. m. den 31 december 1945);

Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.;

Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm.;

92

Riksdagsberättelsen.

I S: 24 Granath, A., sekreterare;

Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.

Enligt instruktionen skall socialstyrelsens avdelning för utlänningsförläggningar
— numera statens utlänningskommissions sociala byrå — tjänstgöra
såsom nämndens kansli.

Lokal: Statens utlänningskommission; tel.: 67 93 00 (växel).

Nämnden har under år 1945 sammanträtt 21 gånger.

Under tiden den 1 januari—den 30 september 1945 har genom nämnden
utbetalats understöd med sammanlagt 2 334 111 kronor. Härav ha 371 707
kronor beviljats i bidrag åt flyktingskommittéerna och 1 962 404 kronor såsom
direkt understöd åt enskilda flyktingar.

25. Medicinalstyrelseutredningen (1943: I 36; 1944: I 28; 1945: I 22).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 januari 1942 för
att inom departementet biträda med utredning rörande organisationen av
den centrala förvaltningen för medicinal- och veterinärväsendet (se Post- och
Inrikes tidn. den 3 februari 1942):

Tiselius, K. E., f. d. landshövding, ordförande;

Bager, E. B. E., lasarettsläkare;

Borg, A. W., länsveterinär;

Fast, J. E. G., led. av II kamm.;

Hesselgren, O., häradshövding;

Thunberg, T. L., professor emeritus;

Höglund, H. H., sjukhusdirektör.

Sekreterare:

Björkquist, E. G. A., byråchef.

Biträdande sekreterare:

Mac Dowall-Pihlström, G. H„ t. f. förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 5
november 1945).

Lokal: Medicinalstyrelsen, Vallingatan 2; tel.: Medicinalstyrelsen.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1943: I S 36.

Under år 1945 ha hållits 5 plenisammanträden. Arbetsutskottet har sammanträtt
tillhopa 12 gånger.

Utredningen har till följd av remiss avgivit yttranden rörande dels medicinalstyrelsens
anslagsäskanden för budgetåret 1946/47, i vad angår styrelsens
avlöningsanslag, dels ock förslag till civil beredskapsorganisation på
sjukvårdens område.

Utredningsarbetet torde kunna slutföras under början av år 1946.

26. Sakkunnig för revision av »handbok» rörande länsstyrelsernas och dem
underlydande myndigheters åligganden vid krig eller krigsfara (1943: I 37;

1944: I 29; 1945: I 23).

Tillkallad av Kungl. Majit den 17 april 1942 med uppdrag att inom departementet
biträda med revision av den år 1940 genom departementets försorg

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

93

av trycket utgivna handboken rörande länsstyrelsernas och dem underlydan- I St 27
de myndigheters åligganden vid krig eller krigsfara:

Sjöholm, B. E., landsfogde.

Lokal: Socialdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Arbetet har vilat under år 1945.

27. Statens sjukhusutredning av år 1933 (1944: I 36; 1945: I 27).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 maj 1943 för att biträda
med fortsatt utredning rörande möjligheterna att — utan försämring
av vårdresultatet — genom rationalisering begränsa driftkostnaderna vid sådana
sjukhus, för vilkas drift staten, landstingen eller städerna utanför landsting
i sista hand svara (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juni 1943):
Ljungdahl, M. J. J., professor, ordförande;

Björkquist, E. G. A., byråchef;

Goldkuhl, A. E., docent, t. f. överläkare;

Hagård, S. A. A., lasarettssyssloman, led. av II kamm.;

Olsson, C. P., led. av II karn.;

Höglund, H. H., sjukhusdirektör;

Odelberg, A. A., lasarettsläkare;

von Hofsten, S. E. C., landstingsdirektör.

Sekreterare:

Blom, S. D., byrådirektör.

Experter:

Assarsson, S., t. f. kamrerare, för frågor rörande arbetsstudier och patientarbetet
inom sinnessjuk- och sinnesslövården;

Berg, A. E., civilingenjör, för frågor rörande arbetsstudier;

(för frågor rörande revision av inom
sinnessjukvården använda blankettformulär; Hakeman,

Elin, husmoder, för frågor rörande rationalisering av sjukhusdriftens
olika grenar;

Jönsson, R. W., civilingenjör, j för frågor rörande rationalisering av sjukhuKöhler,
S., avdelningschef, ( sens tvättavdelningar;

Ström, G., syssloman, för frågor rörande sjukhusens driftsekonomi.

Lokal: Hamngatan 14; tel.: 11 15 95.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1944: I S 36.
Plenisammanträden lia hållits sammanlagt 24 dagar under år 1945.

För utförande av arbetsstudier å vissa sjukhus har utredningen jämlikt
medgivande av departementschefen haft, förutom civilingenjören Berg, sex
ingenjörer anställda.

Jämlikt medgivande av Kungl. Maj:t den 31 augusti 1945 lia ledamöterna
Björkquist, Goldkuhl, Hagård, von Hofsten och Odelberg, utredningens sekreterare
samt experterna Assarsson och Berg under tiden den 16—den 24

Böckert, Signe, första föreståndarinna,
Dagberg, E. O., överläkare,

94

Riksdagsberättelsen.

27 september 1945 företagit en resa till Danmark för studier av sjukvård och
förvaltning vid danska sinnessjukhus.

Utredning rörande sjukhusväsendets utbyggnad med sjukhus eller sjukhusavdelningar
av s. k. B-typ har bedrivits under år 1945.

Den utredning rörande personalförhållanden vid lasarett, sanatorier och
sinnessjukhus, som sjukhusutredningen i samarbete med centrala sjukvårdsberedningen
igångsatt, har slutförts under året.

Frågan örn en effektivisering i olika avseenden av sinnessjukvården i landet
har omhänderhafts av särskild subkommitté. Härvid hava i synnerhet
frågor rörande B-platser vid sinnessjukhusen, läkarnas expeditionsarbete,
arbetsterapien, revision av blankettväsendet m. m. varit föremål för behandling.

Arbetsstudier lia under året bedrivits dels vid lasaretten i Värnamo, Sala
och örebro samt Allmänna sjukhuset i Malmö, dels vid hemmet för kroniskt
sjuka i Jönköping, dels vid Sidsjöns sjukhus, S:t Maria sjukhus och Lillhagens
sjukhus dels ock vid centraltvättinrättningen vid Sahlgrenska sjukhuset
i Göteborg. Fortsatta arbetsstudier beräknas komma att taga även år
1946 i anspråk.

Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete under år 1947.

28. 1943 års sockersjukutredning (1944: I 37; 1945: I 28).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1943 för att
inom departementet biträda med av riksdagen i skrivelse den 20 maj 1943,
nr 223, begärd utredning rörande åtgärder för att förbättra förhållandena för
de sockersjuka:

Sandén, J. E., redaktör, led. av I kamm., ordförande;

Byttner, J. T., medicinalråd;

Möllerström, J. V. S., med. d:r, docent;

Restad, E. H., landstingsdirektör.

Tillkallad att såsom expert biträda de sakkunniga:

Cramér, C. H., professor.

Sekreterare:

Wistrand, A. D. H., byråchef.

Lokal: Kontrollstyrelsen, Näckströmsgatan 2; tel.: 23 05 60.

Under år 1945 hava 4 sammanträden hållits, varjämte överläggningar ägt
rum mellan ordföranden och enskilda ledamöter samt sekreteraren.

Utredningen har under år 1945 slutfört bearbetningen av de under föregående
år från landets sjukvårdsanstalter insamlade registerkorten över ålder,
yrke, vårdtid, sjukdomskomplikationer m. m. för samtliga sockersjuka, som
vårdats å nämnda anstalter under åren 1931—1943. Väsentliga delar av utredningens
blivande betänkande ha utarbetats och varit föremål för överläggningar
mellan utredningen och experter på olika områden.

Utredningen har under året haft att besvara vissa remisser.

Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1946.

95

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

29. Sakkunnig för översyn av bestämmelserna rörande arbetsdomstolens, IJS
arbetsrådets och försäkringsrådets sammansättning (1944: I 39; 1945: I 30).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1943 för att
inom departementet verkställa översyn av bestämmelserna rörande arbetsdomstolens,
arbetsrådets och försäkringsrådets sammansättning samt till
Kungl. Maj:t avgiva det förslag, vartill denna utredning kan föranleda:

Nordin, J. V., generaldirektör.

Sekreterare:

Rune, I. F., förste byråsekreterare.

Lokal: Kungsgatan 2; tel.: 10 29 33.

Beträffande den sakkunniges uppdrag, se 1944: I S 39.

Uppdraget beräknas bliva slutfört omkring den 1 april 1946.

30. Jordbrukets byggnadsstudiekommitté (1944: I 40; 1945: I 31).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1943 med
uppdrag att anordna arbetsstudier beträffande byggnadsarbete för jordbrukets
behov (se Post- och Inrikes tidn. den 15 oktober 1943):

Lindeberg, E. F. L., landshövding, ordförande;
von Bergen, J. A., byrådirektör;

Björkman, V., ordförande i svenska murareförbundet;

Eriksson, G., ombudsman;

Grewin, J., ordförande i svenska byggnadsträarbetareförbundet;

Nilson, Hj. R., hemmansägare, led. av II kamm.;

Saemund, G., direktör;

Sjögren, E., direktör;

Strandberg, E., ombudsman;

Örbom, A., agronom.

Sekreterare:

Junaeus, H., byrådirektör.

Arbetsstudieavdelning:

Kindstrand, C. A., civilingenjör (arbetsstudiechef);

Wale, H., civilingenjör, (vice arbetsstudiechef);

Karlén, F. I. G. D., civilingenjör (fr. o. m. den 15 januari 1945);

Brinkmar, A., ingenjör (assistent);

Bryntse, I., (assistent fr. o. m. den 24 juli 1945);

Enervald, G., ingenjör (assistent fr. o. m. den 1 april 1945);

Fasth, E. L. byggnadsarbetare (assistent);

Hermansson, T., ingenjör (assistent);

.lohansson, H., byggnadsarbetare (assistent);

Lindgren, B. E., ingenjör (assistent fr. o. m. den 1 mars 1945) ;

Rohlin, A. U., byggnadsarbetare (assistent);

Stenholm, S., ingenjör (assistent t. o. m. den 31 juli 1945).

Expert;

Ekenstam, S., intendent.

Lokal: Torstenssonsgatan 12; tel.: 62 43 40, 62 43 50.

96 Riksdagsbercittelsen.

I Si 30 Beträffande kommitténs uppdrag, se 1944: I S 40.

Under år 1945 ha intill den 1 december 4 sammanträden hållits med hela
kommittén. Dessutom har ett flertal mindre sammanträden och konferenser
ägt rum.

Bearbetning av arbetsstudiematerialet från år 1944 har verkställts. Därvid
lia framkommit vissa erfarenheter rörande de spilltider, som ha den största
betydelsen vid detta slag av byggnadsföretag. På så sätt ha synpunkter erhållits
rörande byggnadsarbetets ledning och organisation samt i fråga om
yrkesutbildningens betydelse, varjämte uppslag givits till nya arbetsmetoder
och hjälpmedel.

Arbetsstudier ha under år 1945 bedrivits vid fyra olika arbetsplatser i
södra och mellersta Sverige. Samtliga ha gällt ladugårdsbyggnader. Huvudintresset
har därvid koncentrerats till ett byggnadsföretag, vilket projekterats
av kommittén och domänstyrelsen i samarbete. Det erhållna arbetsstudiematerialet
är under bearbetning.

Förutom ovannämnda arbetsstudier lia beträffande enstaka arbetsoperationer
och grupper av arbetsoperationer försöksmässiga studier gjorts för
utrönande av olika arbetsmetoders lämplighet.

På initiativ av kommittén har överenskommelse träffats mellan de myndigheter,
institutioner och företag, som syssla med jordbrukets byggnadsfrågor,
att tills vidare gemensamt tillämpa vissa enhetliga konstruktionsberäkningsgrunder.
Dessa beräkningsgrunder ha av kommittén sammanställts
och publicerats i en stencilerad upplaga under rubriken »Rekommendationer
för konstruktiv beräkning av jordbruksbyggnader».

En fortsatt omprövning av gängse byggnadskonstruktioner har ägt rum,
syftande till att på detta område åstadkomma lägre byggnadskostnader genom
material- och arbetsbesparing. Kommittén har uppehållit kontakt med
befintliga organ för forskning, planläggning och standardisering på byggnadsområdet.
En viss arbetsfördelning har därigenom kunnat åstadkommas.

Utredningsarbetet beräknas icke komma att bli slutfört under de närmaste
två åren. •* 4 £

31. Kommittén för partiellt arbetsföra (1944: I 42; 1945: I 32).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1943 med
uppdrag att verkställa utredning av de partiellt arbetsföras problem (se Postoch
Inrikes tidn. den 25 oktober 1943):

Kjellman, H., landshövding, ordförande;

Cederström, H., ingenjör;

Hedkvist, C., sekreterare;

Larsson, K., sekreterare;

Larsson, M., direktörsassistent (fr. o. m. den 9 november 1945),

Myrdal, Alva, rektor, fru;

Rehn, G., sekreterare (fr. o. m. den 2 november 1945);

Rulcker, A., stadsdistriktsläkare;

Sterner, R., statssekreterare (t. o. m. den 1 november 1945);

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

97

Thorelli, H., överingenjör; 1 Si 31

Thornander, T., direktör (t. o. m. den 8 november 1945);

Sekreterare:

Ström, N., revisor.

Biträdande sekreterare:

Almqvist, Marja, D. S. I. (t. o. m. den 22 juli 1945);

Lundquister, G., fil. kand. (fr. o. m. den 1 november 1945);

Rehnberg, B., förste assistent, D. S. I. (fr. o. m. den 8 oktober 1945).

Tillkallade sakkunniga:

Knutsson-Hall, N. A., överste;

Malcolm, R. A., överingenjör.

Tillkallade experter:

Bergh, A., förste inspektör;

Ericson, F. C. W., förste kanslisekreterare;

Montell, E., förste kanslisekreterare (kommitténs sekreterare t. o. m. den 1
november 1945);

Söderqvist, C., byrådirektör (biträdande sekreterare i kommittén i. o. m. den
1 november 1945).

Lokal: Birger Järngatan 13; tel.: 11 78 04.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1944: I S 42.

Under tiden den 1 december 1944—30 november 1945 har kommittén hållit
9 plenisammanträden, varjämte de särskilda delegationerna hållit ett antal
sammanträden.

Tre ledamöter och två sekreterare ha den 26—28 november 1945 företagit
en studieresa för att studera Invalideforsikringsrettens invaliditetsförebyggande
verksamhet och Arbejdsskolen på Amager i Köpenhamn, vissa
industriföretag i Malmö och vanföreanstalten i Hälsingborg.

Kommittén har arbetat på sex delegationer med följande utredningsuppgifter: 1.

de partiellt arbetsföras anställning i allmän och enskild tjänst;

2. arbetsvärdens organisation;

3. yrkesutbildning för partiellt arbetsföra;

4. eftervård och arbetsterapi;

5. socialväsendets forskningsorganisation;

6. arbetsvärd åt beredskapsinvalider.

Vid sammanträde den 10 september 1945 har kommittén inom sig utsett
en delegation för samarbete med socialvårdskommittén i för kommittéerna
gemensamma frågor.

Av delegationerna har delegation 6 slutfört sitt arbete och avlämnat ett
betänkande den 10 februari 1945. Kommittén har därefter genom beslut
den 25 maj 1945 befriats från det jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 7 juli
1944 kommittén åliggande uppdraget att verkställa fortsatt utredning i
ärendet.

Kommittén har den 17 februari 1945 avlämnat en bilaga till betänkande

Bihang till riksdagens prof. 10i6. 1 sami. 7

Itiksdagsberättclscn.

98

Rik sdag sberättelsen.

I Si 31 med förslag till »Riktlinjer för skapande av socialväsendets forskningsorganisation»
(Statens off. utredn. 1945: 26), utarbetat av ledamoten, ingenjör H.
Cederström.

I övrigt har kommitténs arbete koncentrerats på frågan om effektivisering
av arbetsförmedlings- och kuratorsverksamheten för partiellt arbetsföra, och
betänkande i detta ämne beräknas kunna framläggas i början av år 1946. Betänkanden
torde vidare kunna avlämnas under år 1946 beträffande de partiellt
arbetsföras anställning i allmän tjänst samt beträffande yrkesutbildning
för partiellt arbetsföra.

I anledning av remisser har kommittén avgivit utlåtanden över utredningar
och skrivelser beträffande dess arbetsområde angränsande frågor.

32. Parlamentariska undersökningskommissionen angående flyktingärenden

och säkerhetstjänst.

Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 12 januari 1945 med uppdrag att
verkställa en allsidig undersökning rörande vissa förhållanden i samband
med uppdagandet att e. o. byråinspektören i statens utlänningskommission
R. Paulson tillhandahållit en svensk medborgare, som bedrivit olovlig underrättelseverksamhet,
vissa uppgifter (se Post- och Inrikes tidn. den 16 januari
1945).

Ledamöter:

Sandler, R. J., landshövding, led. av I kamm., ordförande;

Branting, G., advokat, led. av I kamm.;

Hedlund, G., jur. d:r, led. av II kamm.;

Mosesson, G. A., f. d. rektor, led. av II kamm.;

Sefve, S. I., rektor, led. av II kamm.

Sekreterare:

Romanus, S. E., lagbyråchef.

Förhörsledare m. m.:

Lindskog, A. G., borgmästare;

Tammelin, N. E., rådman;

von Sydow, G., e. o. hovrättsfiskal.

Notarier (biträdande sekreterare):

Munthe, R. E. L., revisor;

Eberhardt, G., amanuens;

Åqvist, N. E., extra fiskal;

Cruse, K.-E., extra notarie (fr. o. m. den 19 maj 1945);

Lindström, E., stadsfiskal (fr. o. m. den 14 augusti 1945);

Lindencrona, L. G., extra fiskal (fr. o. m. den 1 oktober 1945).

Biträdande tjänstemän för särskilda uppdrag:

Mehr, Hj. L., vice stadssekreterare (fr. o. m. den 20 februari 1945);
von Hartmansdorff, C.-H., förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 1 november
1945).

Härjämte har kommissionen med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande så -

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet. 99

sorn biträden under vissa tidsperioder eller för särskilda utredningsuppdrag I S: 32
anlitat sex personer.

Lokal: Rosenbad 2; tel.: 20 29 75, 20 28 94, 20 28 öl.

Direktiven för utredningen framgå av statsrådet Erlanders anförande vid
meddelandet av Kungl. Maj:ts beslut den 12 januari 1045. Statsrådet yttrade
därvid följande.

I samband med uppdagandet nyligen att en svensk medborgare bedrivit
en omfattande olovlig underrättelseverksamhet, närmast riktad mot flyktingar
här i landet, framkom jämväl, att e. o. byråinspektören i statens utlänningskommission
R. Paulson sedan år 1942 tillhandahållit denne sådana
uppgifter om dessa flyktingar, till vilka Paulson på grund av sin tjänsteställning
hade tillgång. 1 den allmänna diskussion som föranletts därav har
gjorts gällande att Paulson haft en politisk inställning, som gjort honom
ovänligt sinnad mot stora grupper flyktingar, samt att detta borde ha varit
känt av dem, vilka ägt möjlighet att följa Paulsons verksamhet i tjänsten.

Då Paulson vid sidan av sin tjänst tagits i anspråk av säkerhetstjänsten för
särskilda uppdrag, har denna kritik riktat sig jämväl mot denna myndighet.

Därjämte har i diskussionen gjorts gällande att de svenska myndigheter,
vilka haft att i olika avseenden meddela beslut eller vidtaga åtgärder, som
berörde flyktingarna i vårt land, understundom intagit en ståndpunkt, som
från flyktingarnas sida tett sig oförklarlig och därför föranlett klagomål,
vilka enskilda svenska medborgare funnit vara berättigade. Vidare har uppgivits,
att hemliga handlingar rörande flyktingar kommit utländsk polismakt
till handa ävensom att handlingar, som haft avseende å flyktingar, förkommit.
Nu angivna förhållanden lia satts i samband med den gjorda upptäckten
av Paulsons förehavanden, och det har alltså ifrågasatts, huruvida Paulson
i fall av angiven art kunnat öva inflytande på meddelade beslut eller
på sättet för behandlingen av flyktingar ävensom huruvida han brutit mot
gällande sekretessbestämmelser eller undanskaffat handlingar, som han mottagit
i tjänsten.

Då de av anmärkningarna berörda myndigheterna lia sådana åligganden,
att ett orubbat förtroende från allmänhetens sida för myndigheternas oväld
är oeftergivligt synes en undersökning av nu angivna förhållanden vara påkallad.
Hemställan örn sådan undersökning för säkerhetstjänstens del har
gjorts av säkerhetschefen i skrivelse den 11 januari 1945. Undersökningen
bör anförtros åt en av Kungl. Majit utsedd kommission. Dess uppgift bör sålunda
vara att verkställa utredning huruvida missförhållanden av sådan beskaffenhet
som ovan antytts förekommit i de berörda myndigheternas verksamhet
och till Kungl. Majit inkomma nied förslag till de åtgärder, som i anledning
av resultatet av utredningen må finnas påkallade. I den mån flyktingar,
som anse sig lia anledning till missnöje nied de svenska myndigheternas
åtgärder mot dem, tro sig kunna sätta arten av dessa åtgärder i samband
med Paulsons tjänsteverksamhet, böra de äga möjlighet att framlägga
sina angelägenheter för kommissionen, som därest skäl finnas för klagomålen,
bör lill vederbörande myndigheter göra därav påkallad hemställan.

100

Riksdag sberättelsen.

I S: 32 Kommissionen bör vara oförhindrad alt till granskning under sitt utredningsarbete
upptaga jämväl andra frågor rörande svenska myndigheters behandling
av flyktingar eller angående säkerhetstjänstens verksamhet än sådana
som äga samband med Paulsons förehavanden.

Kommissionen har under tiden den 19 januari—den 30 november 1945 hållit
98 sammanträden.

Kommissionen, som slutfört sina utredningar rörande flyktingars behandling
och angående utlämnande av uppgifter örn flyktingar m. m., beräknas
komma att avsluta sina undersökningar rörande säkerhetstjänstens verksamhet
och därmed sammanhängande spörsmål under första halvåret 1946.

33. 1945 års skogshärbärgesutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 januari 1945 med
uppgift att inom departementet biträda med utredning angående förbättrande
av skogsarbetarnas och dem närstående arbetargruppers bostadsförhållanden
på arbetsplatserna (se Post- och Inrikes tidn. den 31 januari 1945):
Wallner, K. O. G., skogs- och flottledsinspektör, e. jägmästare, ordförande;
Sten, H., redaktör, led. av I kamm.;

Sahlin, O., disponent.

Sekreterare:

Broström, S., forstmästare (fr. o. m. den 19 februari 1945).

Lokal: Kungsgatan 55; tel.: 11 78 30.

Direktiven för utredningen framgå av statsrådet Erlanders anförande vid
meddelande av förenämnda bemyndigande. I anförandet framhölls bland
annat:

De brister som föreligga i fråga om arbetarnas inom det mindre skogsbruket
bostäder ha föranlett riksdagen att i skrivelse den 16 maj 1944, nr
279, anhålla om utredning av frågan om förbättrande av skogsarbetarnas
bostadsförhållanden på arbetsplatserna.

Kravet på åtgärder på detta område torde bland annat lia aktualiserats
därigenom att statens arbetsmarknadskommission såsom ett led i sin verksamhet
under krigsåren för överflyttning av arbetskraft till skogsbruket från
andra yrkesområden anskaffat bostadsbaracker, vilka utlånats till skogsägare,
för vilka inkvarteringssvårigheter förelegat.---Den tanken lig ger

nära till hands att dessa baracker skulle, då de icke längre äro erforderliga
för sitt ursprungliga ändamål, kunna överlåtas till skogsägare för
stadigvarande användning såsom skogsarbetarbostäder. Med hänsyn till sin
storlek torde barackerna, därest de skola kunna utnyttjas inom det mindre
skogsbruket, få tagas i anspråk såsom gemensamma bostäder för skogspersonal
på varandra närbelägna avverkningsplatser, tillhöriga olika skogsägare.
Måhända blir det, för att befrämja avsättningen av barackerna, erforderligt
att skogsvårdsstyrelser eller skogsägareföreningar medverka genom att
antingen ställa sig såsom köpare av barackerna och därefter på skäliga villkor
upplåta dem till skogsägarnas disposition eller förmedla kommissionens

101

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

försäljningar direkt till skogsägarna. För att härmed sammanhängande pro- L 8l 34
blem emellertid skola vara fullt klarlagda vid den tidpunkt, då de av kriget
föranledda svårigheterna i avseende å bränsleförsörjningen äro överståndna,
torde den härför erforderliga utredningen nu böra igångsättas.

Denna utredning bör — utöver frågan under vilka former arbetsmarknadskommissionens
baracker kunna överlåtas för att användas till förbättrande
av skogsarbetarnas bostadsförhållanden — upptaga till granskning de materiella
bestämmelserna i skogshärbärgeslagen och lagen om skyldighet i vissa
fall att vid flottled anordna härbärgen åt flottningsarbetama och däri föreslå
de ändringar som på grund av de gångna årens erfarenheter må finnas
påkallade. Vid utredningen bör härjämte uppmärksammas, huruvida det må
vara erforderligt att staten även i andra fall än sådana som avses i kungörelsen
den 16 september 1933, nr 549, angående statsbidrag till vissa väg- och
flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo i dess lydelse enligt kungörelsen
den 6 juni 1941, nr 493, ger bidrag åt skogsägare, som på grund av svag
ekonomi kunna antagas icke vara i stånd att utan sådant bidrag bära kostnaden
för anskaffande av härbärgen av föreskriven beskaffenhet.

Utredningen har under år 1945 hållit 5 sammanträden. De sakkunniga ha
därjämte företagit tre studieresor inom Norrbottens, Jämtlands, Kopparbergs
och Värmlands län. Under studieresorna ha anordnats konferenser dels med
representanter för bondeskogshrukel inom vissa av de av resorna berörda
trakterna, dels med andra kategorier arbetsgivare inom skogshanteringen,
dels ock med länsjägmästare och skogsägareföreningar inom vart och ett
av de sju nordliga länen. Överläggningar ha därjämte vid olika tillfällen ägt
rum med representanter för statens arbetsmarknadskommission, norrlandsutredningen
samt Sveriges skogsägareföreningars riksförbund.

Verksamheten under året har huvudsakligen omfattat planläggning av utredningsarbetet,
införskaffande av material för belysande av bostadsfrågans
nuvarande läge å bondeskogarna samt behovet av åtgärder av olika
slag för bostadsbeståndets förbättrande och komplettering. Vidtagna åtgärder
och i samband därmed gjorda överväganden ha redovisats i en promemoria
av den 30 juli 1945. Utredningen har vidare behandlat bl. a. frågan
örn tillskapande av de ekonomiska förutsättningarna för erforderlig sanering
av bostadsförhållandena i hemmansskogarna. Under 1946 avses att avgiva
utredning och förslag rörande försäljning av SAK-baracker och därmed
sammanhängande spörsmål.

34. Sakkunniga för utredning beträffande erforderliga åtgärder vid överflgttning
frän socialstyrelsen till statens arbetsmarknadskommission av ärenden
rörande arbetslöshetsförsäkring.

Tillkallade av Kungl. Maj:t den 26 januari 1945 med uppdrag att inom
departementet biträda med utredning rörande vilka åtgärder, som behöva
vidtagas vid en överflyttning från socialstyrelsen till statens arbetsmarknadskommission
av ärenden rörande arbetslöshetsförsäkring samt att till
Kungl. Majit inkomma med dc förslag, vartill utredningen må föranleda:

102

Riksdagsår rättelsen.

I S: 34 Thomson, A. N., landshövding, ordförande i statens arbetsmarknadskommission,
ordförande;

Jerneman, T. G., t. f. byråchef.

Sekreterare:

Ringenson, S., t. f. byrådirektör (fr. o. m. den 27 april 1945).

Loked och tel.: Arbetsmarknadskommissionen (ordföranden) och tel.:
21 18 08 (sekreteraren).

De sakkunniga ha intill den 1 december 1945 hållit 2 sammanträden.
Redogörelse avseende vissa spörsmål av juridiskt-administrativ och kameral
natur att böra beaktas vid en överflyttning av ifrågavarande ärenden
till arbetsmarknadskommissionen har utarbetats av de sakkunniga.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1946.

35. 1945 års vårdhemssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 februari 1945 med
uppdrag att inom departementet biträda med verkställande av överarbetning
av ett av 1940 års civila byggnadsutredning den 15 februari 1943 avgivet
betänkande (Statens off. utredn. 1943: 10), i vad betänkandet avser
förslag till föreskrifter rörande planläggning och utförande av byggnader
för ålderdomshem, hem för kroniskt sjuka, vårdhem för lättskötta sinnessjuka
samt lokaler för folktandpolikliniker:

Fast, J. E. G., led. av II kamm., ordförande;

Dahlgren, I. J. G., sekreterare, tillika sekreterare;

Hamrin, Greta, kursledarinna;

Myrgård, A., provinsialläkare;

Molander, M. E., arkitekt.

Lokal: Svenska landstingsförbundet, Slussplan 9. Stockholm; tel.: 10 05 70.
De sakkunniga ha intill den 1 december 1945 hållit 4 sammanträden, varvid
lämpliga normer för planläggning och utförande av byggnad för vissa
vårdanstalter och folktandpolikliniker diskuterats i samråd med tillkallade
experter. Inom statens institut för folkhälsan har på sakkunnigas begäran
igångsatts utredning rörande risken för kvicksilverförgiftning i operationsrum
och laboratorium vid folktandpoliklinik.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första hälften av år 1946.

36. Sakkunnig för utredning ao vissa i samband nied en avveckling av den
allmänna säkerhetstjänsten uppkommande spörsmål.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 16 mars och den 27
september 1945 för att inom departementet biträda med utredning av vissa
i samband med en avveckling av den allmänna säkerhetstjänsten uppkommande
spörsmål:

Mossberg, H. K. E., statsråd (t. o. m. den 26 september 1945);

Wahlbäck, J. M., underståthållare (fr. o. m. den 27 september 1945).
Sekreterare.

Lindblad, C. W., sekreterare (fr. o. m. den 13 april 1945).

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

103

Lokal och tel.: Överståthållarämbetet. I S; 38

Utredningsmannen har i en promemoria av den 23 maj 1945 avgivit förslag
rörande förmåner åt den personal, som komme att entledigas i samband
med urkraftträdandet den 1 juli 1945 av lagen den 9 januari 1940 (Sv.
förf.-saml. nr 3) om vissa tvångsmedel vid krig eller krigsfara m. m.

Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1946.

37. Sakkunniga för utredning rörande behovet av landsfogdeassistenter

i länen m. m.

Tillkallade av Kungl. Majit den 29 juni 1945 med uppdrag att inom departementet
verkställa utredning rörande behovet av landsfogdeassistenter i länen
m. m. samt att till Kungl. Majit inkomma med förslag i ämnet:

Thulin, G. Å. L., statspolisintendent;

Enhörning, H. A., landsfogde.

Lokal: Polishuset; tel.: Polisen.

Utredningen beräknas bliva slutförd under början av år 1946.

38. Byggnads säsongutredningen.

Tillkallade enligt Kungl. Majits bemyndigande den 31 augusti 1945 för utredning
angående överföring av viss del av den nuvarande byggnadsregleringen
att gälla även under normala tider (se Post- och Inrikes tidn. den 21
september 1945):

Thomson, A. N., landshövding, ordförande i statens arbetsmarknadskommission,
ordförande;

Björkman, V., förbundsordförande;

Gustafson, D., byggmästare;

Holmén, F. H., direktör;

Johansson, A., byråchef, ordförande i statens byggnadslånebyrå;

Olsson, I., sekreterare.

Sekreterare.

Lindblad, C. W., sekreterare.

Lokal och tel.: Arbetsmarknadskommissionen.

Direktiven för utredningen framgår av statsrådet Danielsons anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. I anförandet
framhölls bland annat:

Enighet torde råda därom alt byggnadstillståndslagstiftningen i dess nuvarande
form icke bör bibehållas. Uppenbart är vidare att den angelägcnhetsprövning
mellan olika byggnadsobjekt, som nu förekommer, icke kan
vara berättigad i ett beträffande tillgången på material och arbetskraft normalt
försörjningsläge. Det vore dock stor skada örn man icke för framtiden
sökte tillvarataga de goda följdverkningar, som byggnadsregleringen medfört.

Det torde med anledning härav böra undersökas, huru man med hänsyn
till verkningarna på den allmänna arbetsmarknaden samt önskemålet att be -

104

Riksdagsberättelsen.

I S: 38 vara den nu åstadkomna säsongutjämningen inom byggnadsindustrien skall
kunna överföra viss del av den nuvarande byggnadsregleringen att gälla även
under normala tider. Den lagstiftning, som skulle erfordras för detta ändamål,
synes under hänvisning till vad som anförts kunna givas en avsevärt
enklare form än den nu gällande.

För utredning av de nu angivna spörsmålen torde böra tillsättas en särskild
utredning med uppdrag att överväga och föreslå den lagstiftning, som kan
bliva erforderlig för förverkligande av här angivna syften.

Utredningen har intill den 1 december 1945 hållit 2 sammanträden.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första hälften av år 1946.

39. 19A5 års civilförsvarsutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 oktober 1945 för att
verkställa översyn av gällande anordningar för civilförsvaret och framlägga
därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes tidn. den 13 oktober 1945):
Bergquist, Th. E. N., generaldirektör, led. av I kamm., ordförande;

Håstad, E. W., docent, led. av II kamm.;

Lemmel, C. F. R., överstelöjtnant;

Linderot, S. H., redaktör, led. av I kamm.;

Lundquist, S. V., byråchef;

Svenson, Gärda, fru, led. av I kamm.;

Thäpper, G. F., led. av II kamm.;

Öberg, Märta, kassörska, led. av II kamm.

Sekreterare:

Widmark, G. F. S., civilförsvarsdirektör.

Lokal och tel.: Socialstyrelsen.

Direktiven för utredningen framgår av statsrådet Mossbergs anförande vid
meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Statsrådet yttrade därvid följande.

Vid tillkomsten av gällande civilförsvarslag av den 15 juli 1944 (nr 536)
och uppbyggnaden av den därå grundade organisationen betonades, att det
moderna krigets totala karaktär medförde, att försvarsanordningarna på det
civila området icke finge slå de militära föranstaltningarna efter. Riktigheten
av denna uppfattning har vunnit stöd av erfarenheterna icke minst under
slutskedet av stormaktskriget. Av samma anledning som vi i fortsättningen
icke kunna undvara ett militärförsvar måste vi därför allt fortfarande räkna
med nödvändigheten av att upprätthålla ett civilförsvar av viss omfattning.

I enlighet med riksdagens beslut äger civilförsvarslagen endast en till fem
år begränsad giltighet. Anledningen till denna tidsbegränsning var att riksdagen
hyste den uppfattningen, att en omprövning efter nämnda tids förlopp
borde företagas såväl av lagbestämmelsernas innehåll som av organisationens
omfattning. Av olika anledningar, vilka jag i det följande kommer
att närmare beröra, synes emellertid angeläget, att en omprövning verkställes
redan nu.

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

105

Redan det förhållandet, att världskriget upphört, motiverar, att gällande J 39
civilförsvarsanordningar bliva föremål för översyn. Vid uppbyggandet av
civilförsvarets nuvarande organisation har givetvis de under kriget aktuella
omedelbara beredskapskapskraven i första hand tillmätts beaktande. Det är
därför naturligt, att de förhållanden, som äga samband med civilförsvarets
organisation under en fredsperiod, nu påkalla större uppmärksamhet än
tidigare.

Det är av synnerlig vikt, alt civilförsvaret åtnjuter förståelse och intresse
från allmänhetens sida. Medan det under krigstid och vid krigsfara torde
vara självfallet att påfordra ett aktivt deltagande i civilförsvaret från stora
delar av den civila befolkningen, måste under fredstid förutsättningarna härför
anses vara mindre. Ett civilförsvar, som under fredstid pålägger medborgarna
plikter, vilkas betydelse icke är omedelbart påtaglig, torde löpa
fara att icke vinna den förankring i de stora medborgarskikten, vilken är
en förutsättning för dess effektivitet. Under en fredsperiod torde därför civilförsvaret
böra planläggas så, att allmänhetens aktiva insatser begränsas
så långt detta är möjligt med hänsyn till kravet på erforderlig beredskap,
samtidigt som organisationen besitter en sådan elasticitet, att den vid ett
skärpt läge snabbt kan utbyggas och bringas upp till önskvärd styrka.

Krigsteknikens utveckling kräver en fortlöpande anpassning från civilförsvarets
sida. Det är sannolikt, att ole praktiska erfarenheterna i detta avseende
givit de krigförande ländernas civilförsvar ett försprång framför det
svenska, ökade möjligheter att tillgodogöra sig denna utveckling torde erbjuda
sig i och med att kriget upphört. Det är därför angeläget, att en undersökning
nu göres, huruvida de under de sista krigsåren vunna erfarenheterna
kunna föranleda mera genomgripande omläggningar av civilförsvaret
i organisatoriskt eller tekniskt avseende.

Ur de nu anförda synpunkterna bör uppmärksamhet ägnas bland annat
utbildnings- och övningsfrågorna. Det gäller härvidlag dels att bilda sig ett
omdöme örn huruvida utbildnings- och övningsverksamheten under de gångna
åren kan sägas motsvara de förväntningar, som man med hänsyn till
storleken av nedlagda kostnader och olägenheterna för de enskilda deltagarna
kan lia rätt hysa, dels att söka bedöma i vilken omfattning denna verksamhet
bör upprätthållas under en fredsperiod. Det förefaller antagligt, att
vid nu antydda bedömanden slutsatserna kunna bliva olika beträffande de
särskilda grenarna av civilförsvaret (allmänt civilförsvar, verkskydd, hemskydd)
. Då det av skäl som ovan anförts är angeläget, att de civilförsvarspliktiga
medborgarnas övningar under fredstid icke erhålla större omfattning
än som oundgängligen erfordras, böra undersökningarna inriktas på huruvida
den sänkning av beredskapen, som ett minskat övningsprogram innebär,
kan kompenseras genom åtgärder, som äro ägnade att säkerställa en
relativt god tillgång å befäl och specialister för det allmänna civilförsvaret och
verkskyddet samt å instruktörer för hemskyddet eller motsvarande organisationer.
Möjligheterna att inom civilförsvaret tillgodogöra sig det frivilliga

106

Rik sdag sbe rättelsen.

I Si 39 försvarsintresset böra särskilt uppmärksammas. I samband därmed bör riksluftskyddsförbundets
framtida ställning och uppgifter övervägas.

Därjämte torde utredningen böra upptaga till prövning frågan örn omfattningen
i olika hänseenden av de skyldigheter beträffande civilförsvarets
upprätthållande, som åvila kommuner och enskilda, ävensom frågan örn fördelningen
av härav föranledda kostnader. Därvid bör uppmärksamhet särskilt
ägnas möjligheten att under fredstid begränsa kostnaderna för de enskilda.

Beträffande den tekniska sidan av civilförsvaret bör en principutredning
kunna göras av de erfarenheter, som vunnits i de krigförande länderna under
de sista krigsåren. Då sannolikt utvecklingen på detta område kommer
att fortgå, bör vid planläggningen av civilförsvarets fredsorganisation beaktas,
att civilförsvarets centralmyndighet organiseras på sådant sätt att erforderlig
planerings- och experimentverksamhet kan äga rum i samarbete
med vederbörande militära organ.

Den sakkunnigutredning, som utarbetade förslaget till gällande civilförsvarslag,
ägnade ett ingående studium åt frågan, huru sambandet skulle upprätthållas
mellan å ena sidan civilförsvaret och å den andra sidan övriga
myndigheter och organisationer, som beröras av ifrågavarande verksamhet
eller planeringsarbete. På denna punkt kunna säkerligen erfarenheterna från
kriget lämna nya synpunkter. Övergången till mera fredsmässiga förhållanden
måste även återverka på lösningen av förevarande problem. Särskilt
beaktande bör skänkas frågan, huru under fredsförhållanden sambandet
skall upprätthållas mellan civilförsvaret samt brand- och polisväsendet.
Spörsmålen örn bevakningstjänstens ordnande och landslormspolisens ställning
böra även uppmärksammas.

Behovet av evakueringsåtgärder samt åtgärder av social natur till civilbefolkningens
skydd bör under utredningsarbetet övervägas under hänsynstagande
till erfarenheterna på detta område i de länder, som varit indragna i
kriget.

Vid bedömandet av den organisatoriska sidan av problemet bör även uppmärksammas
frågan örn den framtida organisationen av den s. k. ekonomiska
försvarsberedskapen. Utredning härom verkställes för närvarande av
särskilda sakkunniga, tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22
juni 1944 (ekonomiska försvarsberedskapsutredningen). Det bör härvid undersökas,
huruvida sådana planläggningsuppgifter som undanförsel av varuförråd
och evakuering av industrier eller andra anläggningar lämpligen böra
i fortsättningen handhavas av civilförsvaret eller överflyttas till ett blivande
organ för den ekonomiska försvarsberedskapen. Frågan örn möjligheten av
ett gemensamt centralorgan för civilförsvaret och för den ekonomiska försvarsberedskapsplaneringen
bör jämväl beaktas.

Utredningen har under år 1945 intill den 1 december hållit 4 sammanträden.

Till utredningen har för avgivande av utlåtande eller för att tagas i övervägande
vid fullgörandet av utredningen länmat uppdrag överlämnats ett

Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet.

flertal framställningar, däribland civillörsvarsstyrelsens anslagsäskanden för I S; 40
budgetåret 1946/47.

Utredningen har i första hand inriktat sitt arbete å en undersökning, huruvida
några civilförsvarsåtgärder, som för närvarande innebära förpliktelse
för kommuner och enskilda, lämpligen böra inskränkas eller uppskjutas i avbidan
å det slutliga resultatet av utredningen. Härvid har utredningen närmast
tagit sikte å frågorna örn utbildnings- och övningsverksamheten, byggandet
av skyddsrum samt anskaffning och förvaring av materiel. Förslag
i anledning av denna undersökning avser utredningen framlägga i januari
1946.

Utredningen beräknas bliva slutförd under senare delen av år 1946.

40. Sakkunniga för utredning rörande vissa frågor angående försäljning av
egnahem och bostadsrättslägenheter i samband med innehavarens
avflyttning till annan ort m. m.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 december 1945 för
att inom departementet verkställa utredning rörande vissa frågor angående
försäljning av egnahem och bostadsrättslägenheter i samband med innehavarens
avflyttning till annan ort i arbetsmarknadsreglerande syfte ävensom angående
betalning av förfallande annuiteter och räntor å bostadslån vid inkomstbortfall
till följd av arbetslöshet och arbetskonflikt (se Post- och Inrikes
tidn. den 11 december 1945):

Lindeberg, E. F. L., landshövding, ordförande;

Tunhammar, E., direktör i Sveriges industriförbund;

Gonäs, E., ombudsman i svenska gruvindustriarbetareförbundet;

Persson, F. J., ombudsman, led. av II kamm.

Direktiven för utredningen framgå av statsrådet Mossbergs anförande vid
meddelande av ovannämnda bemyndigande. Statsrådet anförde därvid bland
annat:

En rationell reglering av arbetsmarknaden förutsätter bl. a. en viss rörlighet
hos arbetskraften, såväl mellan olika branscher som mellan olika orter.
Stundom förekomma dessa rörlighetsanspråk kombinerade med varandra.

De förhållanden, som bidraga till att binda arbetskraft på en ort eller inom
ett yrke, där den icke längre kan nyttjas i full utsträckning samtidigt som
det kanske annorstädes visar sig förenat med svårigheter att tillgodose behovet
av arbetskraft, måste uppenbarligen vara föremål för statsmakternas intresse
och föranleda åtgärder, som kunna vara ägnade alt underlätta en önskvärd
rörlighet hos arbetskraften.

Trots de fördelar som i allmänhet ett eget hem eller en bostadsrättslägenhet
erbjuder den enskilde, är ägaren dock i regel, örn lian blir arbetslös, mera
bunden vid en ort eller ett företag än den, som icke investerat kapital i en
bostad. En egnahems- eller lägenhetsägare vill ogärna utsätta sig för den kapitalförlust
sorn kan uppstå, örn han på grund av avflyttning från orten
tvingas realisera sin bostad. Örn bosladsägande i den ena eller andra formen

108

Riksdagsbcrättelsen.

I S: 40 bidrar till att minska arbetskraftens rörlighet, bör det av arbetsmarknadspolitiska
skäl vara angeläget att söka att neutralisera detta tröghetsmoment.
Vikten härav har nu senast påtalats av kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering
i ett betänkande angående vissa arbetsmarknadsfrågor (Statens
off. utredn. 1945: 36).

Efter att lia erinrat örn att denna fråga var föremål för övervägande av
1936 års rationaliseringsutredning och föranledde vissa förslag från utredningens
sida, vilka emellertid icke lett till någon statsmakternas åtgärd, föreslår
kommissionen att frågan snarast upptages till ny prövning. Det förslag
från 1936 års rationaliseringsutredning, till vilket kommissionen hänvisar,
framfördes i ett av utredningen den 10 juni 1939 avgivet betänkande (Statens
off. utredn. 1939: 13) och avsåg olika åtgärder för underlättande av egnahemsägares
rörlighet på arbetsmarknaden.

Bostadsägandet som bidragande orsak till en minskad rörlighet på arbetsmarknaden
har även berörts i en av industriens utredningsinstitut innevarande
år publicerad utredning om industriens arbetarbostäder. Där uttalas
bl. a. att egnahemsbyggnadsverksamhet eller föreningshusrörelse ej kan drivas
hur långt som helst på en ort. Arbetarna bli bundna genom att själva
äga sina bostäder och tvingas på grund härav att i första hand söka sin utkomst
inom orten eller i närheten därav. Nödvändiga inskränkningar i företagets
arbetsstyrka genom rationalisering, koncentration av driften till annan
ort etc. komma härigenom att möta ökat motstånd och betecknas som social
hänsynslöshet. Enligt institutet bör detta vara särskilt värt att beakta
för den kommande efterkrigstiden, då sannolikt inom vissa branscher icke
obetydliga strukturförändringar torde komma att inträffa.

Frågan om vad som kan och bör åtgöras i de avseenden som berörts i de
av mig atergivna uttalandena synes mig böra bli föremål för en närmare
prövning.

Statens byggnadslånebyrå och egnahemsstyrelsen ha i sina yttranden över
det av kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering avgivna betänkandet
tillstyrkt att en utredning i ämnet kommer till stånd.

Det bör vid en dylik utredning vara angeläget att pröva icke endast huruvida
och på vilket sätt det allmänna bör medverka till svårigheternas övervinnande
utan också vad som skäligen bör ankomma på vederbörande företag
i detta hänseende. Förslag i dessa ämnen böra i görligaste mån vara åtföljda
av utkast till de författningstexter eller normer för frivilliga överenskommelser,
som kunna föranledas av förslagen.

Utredningen bör även taga under övervägande, huruvida någon form av anstånd
med erläggande av förfallande annuiteter och räntor bör tillämpas i
samband med ett mera betydande inkomstbortfall för egnahemsägare och
innehavare av bostadsrättslägenheter till följd av temporär arbetslöshet eller
arbetskonflikt. En prövning av de speciella förhållanden som i sistnämnda
fall förekomma synes mig vara motiverad av det skälet att situationen kan
bli betydligt mera kritisk och ekonomiskt ödeläggande för en skuldsatt egnahemsägare
än för en vanlig hyresgäst i samma ekonomiska belägenhet.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet 109

Det är icke möjligt att med ledning av tillgänglig statistik bilda sig en be- I K: 1
stämd uppfattning örn hur många anställda inom våra mest konjunkturkänsliga
områden av näringslivet, som äro ägare av egna hem eller lägenheter
med bostadsrätt.---

Tillgängliga statistiska uppgifter ge dock vid handen, att en situation på
arbetsmarknaden, som utlöser av mig i det föregående omnämnda förhållanden,
kan, i de fall statlig kredit beviljats, tillskynda även det allmänna
icke obetydliga förluster. Riskerna härför ökas i den mån ställda säkerheter
icke äro betryggande.

Vissa ekonomiska och administrativa olägenheter ge sig även till känna
för de lånebeviljande instanserna i de fall då erläggande av förfallande annuiteter
och räntor icke kan ske efter vid lånets beviljande fastställda regler. I
detta avseende torde nu i vissa fall träffade dispositioner i fråga om tillfälliga
uppskov eventuellt behöva ersättas med ett författningsmässigt reglerat
förfarande.

De åtgärder, som på förevarande område kunna vidtagas av det allmänna,
böra enligt min mening utformas på ett sådant sätt att de i skälig utsträckning
skydda lägenhetsinnehavaren mot ekonomiska skadeverkningar, oavsett
örn anskaffandet av bostaden skett med anlitande av lån eller helt finansierats
med egna medel. Givet är dock att även långivarens rätt och intressen
skola beaktas.

Det bör även ankomma på utredningen att pröva, huruvida eventuella av
utredningen föreslagna åtgärder påkalla särskilda organisatoriska och administrativa
anordningar för att verksamheten skall kunna bedrivas på ett ändamålsenligt
sätt.

Kommunikationsdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1945.

1. 19A0 års civila byggnadsutredning (1943: I 7; 1944:14; 1945: 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 augusti 1940 för
verkställande av utredning angående erforderliga åtgärder för förenkling
och standardisering av nybyggnader för civilförvaltningens räkning (se rostoch
Inikes tidn. den 20 augusti 1940):

Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;

Lindh, E., överste, byggnadschef;

Markelius, S. G., stadsplanedirektör;

Jonson, B. G., arkitekt;

Dios, A. V., ingenjör.

Tillkallade experter:

Berggren, A. B., byråchef;

Edén, E., medicinalråd;

Ilo

Riksdcigsberättelsen.

I K: 1 Björck, P., medicinalråd;

Maunsbach, A. B., byrådirektör;

Lichtenstein, A., professor;

Åkerlund, Å. O., professor;

Odin, M., professor;

Westman, A., professor;

Bergman, R., överläkare;

Bohmansson, G., lasarettsläkare;

Sundelin, F., överläkare;

Vidfelt, G., lasarettsläkare;

Lundquist, J., sanatorieläkare;

Sjunnesson, N. S., syssloman;

Dahlberg, E., arkitekt;

Lindh, A. V., landstingsdirektör;

Wetterling, G. M., stadsarkitekt;

Birch-Lindgren, G. M., arkitekt.

Sekreterare:

Lindegren, S. G., arkitekt.

Biträdande sekreterare:

Holmqvist, S. E., t. f. förste revisor.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1941: I K 12.

Utlåtanden ha under året 1945 avgivits rörande ett mindre antal remitterade
byggnadsförslag.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Nämnden för granskning av vägdistriktens förvaltning (1945: I 14).

Tillsatt av Kungl. Majit den 28 januari 1944.

Ledamöter:

Meurling, C. H. F., f. d. regeringsråd, ordförande;

Bexelius, T. A., revisionssekreterare;

Eklund, J. A., led. av I kamm.;

Hjort, K.-G. M., överdirektör;

Johansson, J. B., lantbrukare, led. av I kamm.;

Wallgren, T. O., byråchef.

Sekreterare:

Önnesjö, K. E., revisor.

Beträffande nämndens uppdrag, se 1944: I K 14.

Enligt Kungl. Maj:ts medgivanden den 26 maj och den 27 oktober 1944
har nämnden anlitat sakkunniga personer för utredning rörande dels vissa
av vägdistrikten träffade pensionsavtal, dels ock den lämpliga ordningen för
uttagande av särskild vägskatt. Granskningsarbetet och nämndens sammanträden
ha varit förlagda till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Liksom under år 1944 har granskningsarbetet och den förberedande utredningen
närmast letts av ett arbetsutskott, bestående av ordföranden samt

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet lil

ledamöterna Bexelius och Wallgren. Arbetsutskottet har under år 1945 sam- I Kl 4
manträtt 17 gånger och nämnden in pleno 13 gånger.

Utredningsarbetet har huvudsakligen omfattat fortsatt genomgång av vägdistriktens
räkenskaper och förvaltning. Resultatet av den förebragta utredningen
har sammanfattats i en den 25 juni 1945 till Kungl. Majit överlämnad
granskningsberättelse, daterad den 15 juni 1945. Nämnden har därvid
förordat uttagande av särskild vägskatt av tre vägdistrikt, varjämte i ett
fall rättelse i särskild ordning av vidtagna åtgärder föreslagits.

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Sakkunniga för upprättande av förslag till normalbrandordningar

(1945: I 18).

Sedan Kungl. Majit den 14 september 1944 uppdragit åt riksbrandinspektören
att utarbeta och till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till bland annat
normalbrandordningar samt bemyndigat chefen för kommunikationsdepartementet
att tillkalla högst fem sakkunniga för att biträda vid upprättandet av
nämnda förslag ha såsom sakkunniga tillkallats:

Janzon, K. A., brandinspektör;

Lindroth, S., länsjägmästare;

Mattsson, V. J., led. av II kamm.;

Petri, B. A. W., t. f. expeditionschef.

I början av år 1945 framlades förslag till normalbrandordningen (Statens
off. utredn. 1945: 18, 19 och 20).

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Sakkunniga för samråd med byggnadsstyrelsen vid utarbetande av anvisningar
till byggnadsstadgan.

Genom beslut den 15 juni 1945 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen
att i närmare angiven omfattning utarbeta och underställa Kungl. Majlis
prövning anvisningar till byggnadsstadgan. Kungl. Majit förordnade samtidigt
hovrättsrådet B. A. Nordenstam att såsom sakkunnig inom byggnadsstyrelsen
biträda med utarbetandet av ifrågavarande anvisningar samt föreskrev,
att byggnadsstyrelsen skulle, i den omfattning styrelsen funne erforderligt,
vid anvisningarnas utarbetande samråda med särskilda sakkunniga,
som utsåges av chefen för kommunikationsdepartementet.

Tillkallade enligt förenämnda bemyndigande:

Boalt, Carin, fru, fil. mag.;

Chatillon-Winbergh, G., överingenjör;

Dios, A. V., byggmästare;

Fischer, G. A. V., professor;

Hansson, G. H., civilingenjör;

Stoltz, C.-A., stadsarkitekt;

Strokirk, E., civilingenjör;

Wetterling, G. M. W., stadsarkitekt;

Wretling, K. L., stadsarkitekt.

112

Riksdag sberättelsen.

I IlJ 4 Den 15 november 1945 har byggnadsstyrelsen till Kungl. Majit för godkännande
överlämnat byggnadstekniska anvisningar till byggnadsstadgan.

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Sakkunniga för viss utredning rörande förläggningen av en storflygplats.

Tillkallade den 20 juni 1945 för att såsom led i den inom departementet
pågående beredningen av frågan örn anläggande av en storflygplats (se I K:
12) biträda med utredning rörande vissa särskilda förhållanden, som kunna
vara ägnade att påverka valet av förläggningsplats:

Lindeberg, E. F. L., landshövding, ordförande;

Börjeson, B. B., t. f. byråchef;

Delin, T. Y., direktör.

Enligt av departementschefen meddelade direktiv skulle de sakkunniga
verkställa undersökningar dels rörande den inverkan beträffande bostadsanskaffning
och andra anordningar av samhällsbildande natur m. m., som förläggning
av storflygplatsen till Väsby respektive Grillby kan väntas medföra,
samt därav föranledda ekonomiska konsekvenser, dels ock beträffande de
skiljaktigheter, som en förläggning av flygplatsen enligt det ena eller det
andra av dessa alternativ skulle medföra i fråga örn förvaltningsorganisation
samt möjligheter till ett samarbete mellan storflygplatsen och Bromma flygfält.

De sakkunniga ha den 24 oktober 1945 avgivit redogörelse för de resultat,
som framkommit av de begärda undersökningarna.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1946.

6. 1939 års traktorsutredning (1943: I 5; 1944: I 2; 1945: I 4).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juli 1939 (se Postoch
Inrikes tidn. den 20 augusti 1939)
dels såsom utredningsman:

Berglund, H., kansliråd;

dels ock i egenskap av särskilda sakkunniga att överlägga med utredningsmannen: Björklund,

L. A., led. av II kamm.;

Elliot, C. W., besiktningsman för motorfordon i Stockholm, major;
Lindberg, C., ordförande i svenska lasttrafikbilägarelörbundet;

Sjögren, C. E., verkst, direktör i Sveriges lantbruksförbund;

Svensson, G. Ilj., lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Schwartz, V. A. O., t. f. förste byråsekreterare.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. Kanslihuset.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1940: K 10.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 113

Av utredningens uppdrag återstår att avgiva yttrande över en från jord- I K: 8
bruksdepartementet överlämnad, till nämnda departement ingiven framställning
om undantagande av bensin, avsedd att användas i jordbruksdrift, från
särskild skatt. Med hänsyn till under krigsåren rådande förhållanden på
bensinmarknaden har med uppdragets utförande i denna del fått anstå. I
slutet av år 1945 har emellertid arbetet återupptagits.

Utredningens uppdrag beräknas vara slutfört under år 1946.

7. Nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild järnväg uppkommande
tvistefrågor örn järnvågsegendomens värde m. m. (1943: I 6; 1944:

I 3; 1945: I 5).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 4 augusti 1939.

Ledamöter:

Leo, H. V., generaldirektör, ordförande;

Bolinder, N. L., generaldirektör;

Westman, K.-A., lantbrukare, led. av I kamm.

Sekreterare:

Gemzell, Öhr., häradshövding.

Beträffande nämndens uppdrag, se 1940: K 16.

Nämnden har icke haft något sammanträde under år 1945.

8. 1942 års järnvägskostnadsutredning (1943: I 8; 1944: I 5; 1945: I 7).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 januari 1942 för
verkställande av utredning om principerna för statens järnvägars självkostnadsberäkningar
i syfte att erhålla möjligast tillförlitliga grunder för de kostnadskalkyler,
på vilka taxesättningen bygger (se Post- och Inrikes tidn. den
26 januari 1942):

Ohlin, B. G., professor, led. av II kamm., ordförande:

Lundvik, V. G., landshövding;

Malmkvist, E. V., byråchef;

Palander, T. F., professor (t. o. m. den 14 oktober 1945);

Rapp, Y., civilingenjör (fr. o. m den 1 januari 1945);

Sällfors, C T., generaldirektör.

Tillkallad expert:

Sjöberg, E. A., förste aktuarie, tillika sekreterare.

Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel.: Järnvägen 436.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1943: I K 8.

Utredningen har under 1945 intill den 1 december hållit 26 sammanträden.

Mellan sammanträdena ha vissa utredningsarbeten utförts av utredningens
expert och av olika organ inom järnvägsstyrelsen.

Utredningens arbete har i huvudsak varit inriktat på en undersökning av
statens järnvägars kostnadsbetingelser. Härvid har utredningsarbetet avsett
dels att klarlägga kostnadsberäkningarnas uppgifter och användningssätt för

Bihang till riksdagens prat. 19i6. 1 sami. 8

RiksdaKsberfittelaen.

114

Riksdagsberättelsen.

I Kl 8 taxepolitiken, rationaliseringsarbetet inom driften och resultatredovisningen,
dels att precisera de kostnadsteoretiska och prispolitiska grundbegreppen i
fråga örn järnvägarnas taxeväsen. I syfte att belysa olika för kostnadsberäkningarna
för taxeändamål viktiga kostnadssamband inom järnvägarnas godstrafik
har ett flertal specialundersökningar påbörjats och delvis slutförts
inom utredningen eller — efter framställning från utredningen — inom
järnvägsstyrelsen.

Utredningen beräknar att i slutet av år 1946 kunna avgiva principbetänkande
angående statens järnvägars kostnadsberäkningar för taxeändamål.

9. 1943 års rundradioutredning (1944: I 7; 1945: I 8).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1943 (se rostoch
Inrikes tidn. den 1 juli 1943):

Sävström, A. V., ombudsman, led. av II kamm., ordförande;

Berger, O. A., t. f. kansliråd, tillika huvudsekreterare;

Hugo, Y., verkst, direktör i Aktiebolaget Radiotjänst;

Hökerberg, Eva, chefredaktör, fru;

Johansson, J., rektor;

Linder, E. H., redaktör;

Sterky, H. K. A., generaldirektör.

Sekreterare:

Hahr, H., intendent.

Biträdande sekreterare:

von Schéele, C.-A., t. f. andre kanslisekreterare.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1944: I K 7.

Utredningen har under 1945 hållit 19 sammanträden samt företagit studiebesök
vid telegrafstyrelsens trådradioanläggningar å Gotland samt vid Aktiebolaget
Radiotjänsts studiolokaler i Visby.

Utredningen har i skrivelse den 7 februari 1945 framlagt förslag till ett
radiohus i Stockholm.

Utredningens uppdrag beräknas vara slutfört vid årsskiftet 1945/1946.

10. 1943 års järnvägskommitté (1944: I 9; 1945: I 9).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 september 1943 (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1943):

Forslund, J. A., led. av I kamm., ordförande;

Johnsson, P. A., lantbrukare, led. av II kamm.;

Malmkvist, E. V., byråchef;

Palander, T. F., professor;

Sandström, K. H., byråchef;

Sundberg, C. G., disponent, led. av I kamm.;

Söderling, E. G., direktör;

Blomberg, A. M. R., distriktschef.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 115

Huvudsekreterare: I K: 11

Gemzell, Öhr., häradshövding.

Biträdande sekreterare:

Svensson, J. S., byråsekreterare.

Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel.: Järnvägen 977.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1944: I K 9. Därutöver har kommittén
sedermera fått i särskilt uppdrag att överväga bland annat följande
frågor.

Fortsatt utbyggnad av järnvägen mellan Visby och Lärbro fram till
Fårösund.

Fortsatt utbyggnad av järnvägen mellan Mönsterås och Fagerhult fram
till lämplig station på järnvägen mellan Växjö och Hultsfred.

Återupptagande av trafiken på den nedlagda järnvägen mellan Lidköping
och Tun.

Under tiden den 1 december 1944—den 30 november 1945 har kommittén
hållit 18 sammanträden, därav ett gemensamt med 1944 års trafikutredning.

Studieresor hava företagits på de smalspåriga järnvägarna i Västergötland
samt av ordföranden och sekreterarna på de smalspåriga järnvägarna i Småland.
En grupp av kommittén har besökt Gotland för studium av järnvägsprojektet
Lärbro—Fårösund.

Kommittén har den 9 januari 1945 avgivit betänkande rörande allmänna
synpunter på frågan om ombyggnad av smalspåriga järnvägar till normalspår
(Statens off. utredn. 1945: 7), samt betänkande med förslag till ombyggnad
m. m. av de till det s. k. Blekingenätet hörande järnvägarna (Statens
off. utredn. 1945: 8).

Utredningsarbetet har under året i första hand omfattat de smalspåriga
järnvägarna i Småland samt frågan örn förlängning av järnvägen Visby—

Lärbro till Fårösund. I sistnämnda fråga har kommittén för avsikt att vid
årsskiftet 1945/1946 avlämna sitt utlåtande. 11

11. Utredning rörande revision av gällande regler örn järnvägs ansvar för
skada å gods m. m. (1944: 111; 1945: I 10).

Tillkallad med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 december 1943
(se Post- och Inrikes tidn. samma dag) för att verkställa av riksdagen i skrivelse
den 1 juli 1943, nr 440, begärd utredning i ämnet:

Bagge, A. J. F., f. d. justitieråd.

Angående direktiven för utredningen, se 1944: I K 11.

Utredningsmannen har under år 1945 trätt i förbindelse med standardiseringskommissionens
emballageavdelning och därvid diskuterat det nuvarande
tillverkningssättet och användningen i Sverige av pappemballage samt
möjligheten att uppställa och i lagstiftningen formulera sådana krav på tillverkningen
och kontrollen därav, som kunde anses tillfredsställande för tillverkare,
trafikanter och transportörer. På utredningsmannens anmodan har

116

Riksdagsberättelsen.

I K: 11 statens provningsanstalt påbörjat vissa hållbarhets- och stadighetsprov å
pappemballage.

Utredningsmannen har i övrigt varit sysselsatt med att bearbeta redan insamlat
material.

12. 19A3 års flygplatsutredning (1944: I 12; 1945: I 11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 december 1943 för att
verkställa utredning rörande behovet av civila flygplatser och därmed sammanhängande
förhållanden (se Post- och Inrikes tidn. den 15 december
1943):

Gärde, A. B., f. d. landshövding, ordförande;

Delin, B. G., kapten;

Jung, E. S., överlantmätare;

Ljungberg, G. R., byråchef;

Lundqvist, R., byråchef;

Wirseen, Å., kansliråd.

Tillkallade experter:

Lignell, K., överingenjör;

Ångström, T. K., luftfartsinspektör.

Sekreterare:

Liljevall, B. G:son, förste byråsekreterare.

Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; tel.: Väg- och vatten.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1944: I K 12.

Utredningen har intill den 1 december 1945 hållit 43 sammanträden, varjämte
utredningen företagit fyra resor till olika delar av landet för studier
av föreslagna flygplatsanläggningar.

Utredningen har den 10 mars 1945 avgivit infordrat utlåtande över möjligheterna
att begränsa de av utredningen i betänkande den 25 november 1944
föreslagna banlängderna och antalet banor för storflygfält ävensom i anslutning
härtill dels upprättat förnyad kostnadsberäkning för anläggning av storflygplats
vid Väsby respektive Grillby, dels ock framlagt driftskalkyl för
storflygplats.

Genom beslut den 29 juni 1945 har Kungl. Majit uppdragit åt utredningen
att verkställa utredning angående en eventuell begränsning av den första
utbyggnadsetappen för en blivande storflygplats. Utredningen har den 24
september 1945 avlämnat betänkande i ämnet.

Utredningen har vidare den 25 september 1945 avgivit betänkande med
förslag till vissa flygplatsarbeten, vilka ansetts erforderliga för säkerställande
av den nu pågående inhemska, reguljära lufttrafiken.

Utredningen har i anledning av remisser avgivit ett flertal utlåtanden.
Utredningen beräknas bliva slutförd under år 1946.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

13. 19iA års fiskehamnsutredning (1944: I 13: 1945: I 12). I K: 14

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 december 1943
för att verkställa utredning rörande planläggning av statliga och statsunderstödda
fiskehamnsbyggnader (se Post- och Inrikes tidn. den 30 december
1943):

Hansén, D., landshövding, ordförande;

Hessle, Chr. W., byrådirektör;

Hällgren, E. W., led. av II kamm.;

Stenberg, S. J., byråchef;

Utbult, B., affärsföreståndare, led. av II kamm.;

Sekreterare:

Hall, G. V., förste byråingenjör.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. Kanslihuset 251.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1944: I K 13.

Utredningen har under år 1945 fortsatt bearbetningen av de uppgifter om
behoven av anläggningsarbeten i fiskehamnarna utmed rikets kuster och
vid stränderna av de insjöar, i vilka fiske av någon betydenhet bedrives,
vilka uppgifter tidigare införskaffats från länsstyrelserna, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
fiskeriintendentema m. fl. Vidare har utredningen under
ett flertal studieresor fortsatt besiktningarna av sådana fiskelägen, beträffande
vilka önskemål örn hamnförbättringar framställts. Initiativ har tagits
till upprättande av arbetsplaner och preliminära kostnadsberäkningar för de
hamnar, i vilka förbättringsarbeten synts vara motiverade. Dessa hamnar
uppgå till ett antal av omkring 250. Arbetsplanerna förväntas bliva färdigställda
omkring den 15 januari 1946, och utredningen avser att därefter söka
slutföra sitt uppdrag i så god tid att proposition med förslag till fortsatt utbyggnad
av fiskehamnarna m. m. kan föreläggas 1946 års riksdag.

I övrigt har utredningen under året avgivit utlåtanden i anledning av remisser
angående ansökningar örn statsbidrag till fiskehamnsarbeten, varjämte
granskning utförts och yttranden avgivits beträffande uppgjorda förslag
till investeringsplaner och statliga och statsunderstödda fiskehamnar
m. m.

14. Kraftlednings-skadeersättnings-sakkuimiga (1945: I 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 januari 1944 (se
Post- och Inrikes tidn. den 27 januari 1944):

Quennerstedt, N. H., f. d. vattenrättsdomare, ordförande;

Edén, J. A., jägmästare;

Hagberg, A. E., biträdande jägmästare;

Hagberth, N. E., domänintendent;

Herlitz, N., verkst, direktör;

Streyffert, K. T., professor;

Pontén, S., föreståndare för lantbruksskola.

Lokal: Vattenfallsstyrelsen; tel. Vattenfall 352.

118

Riksdagsberättelsen.

I K: 14 Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1945: I K 13.

De dkernormssakkunniga ha under år 1945 hållit 3 sammanträden. Tre studieresor
ha företagits.

Med ledning av tabeller, innefattande resultatet av förut utförda arbetstidsstudier,
ha beräkningar verkställts för utrönande av med vilka belopp ersättning
bör utgå för merkostnad, förorsakad av intrång av kraftledning i åker
och därmed jämförlig mark. Under senare halvåret 1945 har förslag till betänkande
i fråga örn åkernormer varit under utarbetande. Detta förslag beräknas
kunna framläggas i början av år 1946.

De skogsnormssakkuniga ha under året hållit 1 sammanträde. Vissa av de
sakkunniga ha företagit resor i studiesyfte.

Ledamoten Hagberg har utarbetat en promemoria angående vissa moment
vid värdering av skador vid framdragande av kraftledningar i skogsmark.

För att kunna avge betänkande angående nya skogsnormer äro de sakkunniga
i behov av modema produktionstabeller. Sådana utarbetas för närvarande
av statens skogsforskningsinstitut och väntas bli tillgängliga under
år 1946.

15. 1944 års hamnutredning (1945: I 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 mars 1944 för att,
i enlighet med i riksdagens skrivelse den 21 juni 1943, nr 375, gjord hemställan,
utreda frågan om större planmässighet i den svenska hamnbyggnadspolitiken
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 mars 1944):
von Sneidern, A., f. d. landshövding, ordförande;

Berger, T., byråchef;

Dieden, G., f. d. hamndirektör, överstelöjtnant;

Eneborg, H., förste aktuarie, tillika sekreterare;

Enström, A., direktör;

Flink, A., kassör;

Lundblad, N., f. d. hovrättsassessor, direktör (t. o. m. den 16 juni 1945);
Sandström, B., direktör;

Sundin, T. W., tullpackhusförman;

Sylwan, E. C., fil. lie., sekreterare (fr. o. m. den 16 juni 1945).

Lokal: Kommerskollegium.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1945: I K 15.

Utredningen har i maj, juni och september 1945 besökt ett stort antal
svenska hamnar och avhållit sammanträden med hamnmyndigheterna samt
trafikanter. Härvid har utredningen dels kunnat taga närmare del av föreliggande
utbyggnadsprojekt och deras förutsättningar med hänsyn till föreliggande
förhållanden, dels inhämtat upplysningar om motiven till samt den
ekonomiska bärigheten av desamma.

Utredningen har under året verkställt undersökningar angående nyanläggningar
i svenska hamnar och deras finansiering genom statsbidrag, lånemedel,
skattemedel och tillgängliga hamnmedel. Utredningen har vidare bedri -

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

vit undersökningar angående hamnarnas upplandsförhållanden och arten I Kl 16
av deras trafik. Vidare ha olika undersökningar, sammanhängande med frågan
om en koncentration av viss trafik till en eller ett fåtal större hamnar,
verkställts. Sålunda ha vissa undersökningar angående tomdragningen av
tonnage utförts till komplettering av tidigare utförda undersökningar av
tomvagnsdragningen å järnvägarna. Utredningen har även undersökt merkostnaderna
för utnyttjande av tomvagnsöverskottet för vissa slag av transporter
vid olika transportalternativ. Utredningen har slutligen studerat frågan
om statens ställning till hamnbyggnadsverksamheten i vissa länder, varvid
särskild uppmärksamhet ägnats Amerikas förenta stater.

Utredningsarbetet beräknas taga hela år 1946 i anspråk.

16. 1944- års trafikutredning (1945: I 16).

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 april 1944 (se
Post- och Inrikes tidn. den 17 april 1944):

Rausing, A. R., direktör, ordförande;

Grill, C. L. C. C., konsul, verkst, direktör;

Huss, E., verkst, direktör, tillika huvudsekreterare;

Olsson, O. L., ombudsman;

Palander, T. F., professor;

Simonsson, Y. A., verkst, direktör;

Sylwan, E. C., sekreterare.

Tillkallade experter:

Forsblom, E., åkeriägare;

Kållberg, H., åkeriägare;

Ljunggren, Th., ingenjör;
von Matern, N., överingenjör;

Sjöberg, E. A., förste aktuarie;

Svennberg, T., civilingenjör.

Biträdande sekreterare:

Lindahl, B. G., sekreterare.

Lokal: Regeringsgatan 31in; tel. 10 94 50.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I K 16.

Utredningen har under 1945 intill den 1 december hållit 10 sammanträden.
Utredningen har sysslat med vissa frågor rörande omfattningen och inriktningen
av investeringarna i trafikväsendets fasta anläggningar. Vidare
ha frågor rörande trafikverkens organisation berörts samt den statliga trafikadministrationen
i övrigt. Utredningen bär även ingående behandlat lagstiftningen
rörande yrkesmässig biltrafik och vissa därmed sammanhängande
problem. I anslutning till sistnämnda båda frågekomplex ha behandlats vissa
spörsmål rörande trafikmedlens företagsstruktur.

Utredningen har avgivit utlåtanden rörande tvenne betänkanden av 1943
års järnvägskommitté samt över ett antal riksdagsmotioner.

Uppdraget beräknas vara slutfört under år 1946.

120

Riksdagsberättelsen.

I K: 17 17. Utredning rörande organisation och personalbehov för vissa avdelningar
inom väg- och vattenbgggnadsstgrelsen m. m. (1945:1 17).

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1944
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 juni 1944):

Sahlin, O. E., direktör, ordförande;

Braune, E. G., byråchef;

Sundström, E. V., avdelningschef;

Wittrock, E. J. P., förste byrådirektör.

Sekreterare:

Hagstrand, E. F., förste byråsekreterare.

Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; tel.: Väg och Vatten 185.
Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I K 17.

Under tiden den 1 december 1944—den 30 november 1945 ha de sakkunniga
hållit 48 sammanträden.

De sakkunniga ha den 24 januari 1945 avgivit betänkande med förslag
till organisation av en luftfartsstyrelse m. m. (Statens off. utredn. 1945:2)
samt ha den 24 oktober 1945 avgivit utlåtande över en framställning av luftfartsstyrelsen
om viss personalförstärkning.

Den återstående delen av utredningsarbetet beräknas bliva slutförd i början
av år 1946.

18. 7944 års trafikförfattningssakkunniga (1945: I 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september 1944 (se
Post- och Inrikes tidn. samma dag):

Löfgren, T. E., landshövding, ordförande;

Berglund, H., kansliråd (t. o. m. den 23 mars 1945);

Elliot, C. W., överstelöjtnant, ^^besiktningsman;

Forsselius, E. J. E., trafikpolisintendent;

Hagardt, S. A. O., advokat;

Rapp, F., droskägare;

Rimby, Hj., folkskollärare;

Christensson, J., ombudsman (fr. o. m. den 9 februari 1945);

Sekreterare:

Beskow, B. G., hovrättsassessor.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. Kanslihuset.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1945: I K 19.

Under tiden från och med den 1 december 1944 till och med den 30 november
1945 ha de sakkunniga sammanträtt 66 dagar. Mellan de sakkunnigas
sammanträden ha utredningsarbeten utförts, förutom av de sakkunnigas
sekreterare, av vissa av ledamöterna. De sakkunniga, vilka samrått
med representanter för ett flertal intressegrupper, ha uppgjort preliminära
utkast till författningstext, motsvarande bl. a. vissa delar av motorfordonsförordningen
och vägtrafikstadgan.

Då de sakkunnigas arbete i vissa väsentliga delar är beroende på de ut -

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 1^1

redningar, som bedrivas av 1945 års trafiksäkerhetskommitté och 1945 års I K: 20
bilbesiktningsutredning, har tiden för arbetets slutförande ej kunnat närmare
beräknas.

19. 1944 års telefonkommitté (1945:1 20).

Genom beslut den 13 oktober 1944 bemyndigade Kungl. Majit telegrafstyrelsen
att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom styrelsen verkställa utredning
i fråga örn åtgärder till förbättring av landsbygdens telefonförhållanden.

Tillkallade med stöd av nämnda bemyndigande:

Lundgren, J. A., f. d. överdirektör, ordförande;

Heimburger, H. A., byråchef;

Sigmar, E. R. J. K., trafikinspektör;

Nehrfors, A. E. L., linjeingenjör;

Lindblad, K. F. T., telegrafkommissarie.

Sekreterare:

Nygren, T. G., förste byråsekreterare.

Lokal: Telegrafstyrelsen; tel.: Telegrafstyrelsen 357.

Kommittén har under år 1945 genomarbetat problemet angående åtgärder
för förbättring av landsbygdens telefonförhallanden, varvid kommittén närmare
behandlat.

dels frågan om telegrafverkets övertagande av kostnaderna för anläggning
och underhåll av samtliga telefonledningar i landet mellan abonnentens huvudapparat
och telefonstationen,

dels frågan om telegrafverkets övertagande av kostnaderna för lokal och
betjäning vid de s. k. taxa II-stationema, d. v. s. växeltelefonstationer, vid
vilka abonnenterna ha att själva svara för dessa kostnader,

dels frågan om en översyn av frisamtalsförhållandena i landet i syfte att
införa de förbättringar, vilka kunna befinnas lämpliga och möjliga med hänsyn
till de tekniska och ekonomiska förutsättningarna.

Den sistnämnda frågan har i alldeles särskilt hög grad tagit kommitténs
lid i anspråk.

Utöver ovanstående har kommittén sysslat med en del ytterligare frågor,
som sammanhänga med åtgärder för förbättring av landsbygdens telefonförhållanden.

Kommittén beräknas kunna avsluta sitt arbete i början av år 1946.

20. 1945 års markkommission.

Av Kungl. Majit den 26 januari 1945 tillförordnad ordförande (se Post- och
Inrikes tidn. den 9 februari 1945):

Nothin, T. K. V., överståthållare.

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande nämnda dag såsom
statens representanter:

Heiding, G. A., godsägare, led. av I kamm.;

Leo, II. V. generaldirektör;

Riksdagsberättelsen.

I Kl ''JO Malmberg, O. H. generaldirektör;

Ward, K. S. V., redaktör, led. av II kamm.

Utsedda av Stockholms stadskollegium såsom

representanter för Stockholms stad:

Göransson, K. H. borgarråd;

Höglund, C. Z. K., borgarråd;

Larsson, Y. G. R., borgarråd;

Sandberg, H. K. A., borgarråd;

Sekreterare:

Joachimsson, N., t. f. revisionssekreterare.

Biträdande sekreterare:

Blomqvist, C. G., notarie.

Lokal: Överståthållarämbetet.

Kommissionens arbetsuppgifter framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid bland annat:

Mellan staten och Stockholms stad föreligga åtskilliga olösta frågor rörande
byte eller köp av mark, rörande exploateringen av staten tillhöriga markområden
samt rörande därmed sammanhängande stadsplaneproblem m. m. Av
dessa markfrågor hava vissa berörts av förhandlingar mellan representanter
för staden samt djurgårdskommissionen, medan åter andra på statens sida
höra under annan myndighets handläggning. Det torde även föreligga vissa
svävande frågor, vilka ej för närvarande äro direkt hänförda under viss
statlig myndighets ämbetsbefogenhet. Här avsedda markfrågor äro i åtskilliga
fall av invecklad beskaffenhet och sammantagna av mycket betydande
ekonomisk räckvidd. I det läge vari dessa frågor kommit, torde skäl
föreligga för ett sammanförande av dem i syfte att åvägabringa en uppgörelse
i ett sammanhang. För ändamålet synes en lämplig utväg vara att,
liksom tidigare i ett liknande fall skedde åren 1939—1940, förhandlingar
under ledning av en av Kungl. Maj:t utsedd ordförande föras genom särskilt
utsedda delegerade för staten och staden---

Såsom exempel på frågor, vilka torde böra upptagas av kommissionen, kan
här endast nämnas, hurusom från stadens sida för vissa fall ifrågasatts, att
till staden skulle på en gång försäljas vissa större områden av kronan tillhörig,
inom staden belägen mark. Djurgårdskommissionen har hittills haft i
uppdrag främst att efter stadsplaneläggning iordningställa och å statens
vägnar exploatera tomtmark för bostadsändamål. För djurgårdskommissionen
har det varit naturligt och med statsmakternas direktiv överensstämmande
att därvid bedriva en ekonomiskt sett så fördelaktig exploatering av de av
kommissionen förvaltade markområdena, som ansetts försvarlig med nutida
krav på stadsplanen. För staden kan det emellertid måhända synas önskvärt,
att staden får förvärva råmark för en exploatering till bostadsändamål i stadens
egen regi. Till äventyrs kan det också befinnas lämpligt, att större
områden avsättas för allmän nytta och trevnad än eljest skulle vara på -

123

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

kallat. Ur statens synpunkt behöver invändning ej resas mot alt tillmötesgå I K: 20
dylika önskemål, självfallet dock under förutsättning att erforderlig mark
reserveras för statliga behov på lång sikt och att en godtagbar ekonomisk
uppgörelse kan träffas mellan kronan och staden såväl i delta avseende som
beträffande andra mellan parterna föreliggande markfrågor, vilka kunna
vara av natur att lämpligen böra behandlas i ett sammanhang.

Med hänsyn till att staden av nyss antydda och andra skäl torde hava
intresse av att förvärva i statens hand befintliga, för bostadsbebyggelse
särskilt lämpliga områden, vilka måhända icke fullt ut lika väl lämpa sig för
statliga behov som vissa andra områden, samt lill att befintliga markområden
eller byggnader, vilka ägas eller kunna komma att förvärvas av staden,
i vissa fall på grund av sitt läge skulle kunna vara ägnade att tillgodose
statliga behov, synes det icke uteslutet att fördelar för båda kontrahenterna
skulle stå att vinna genom en del fastighetsbyten. Tydligt är att, innan försäljningar
eller byten i större omfattning kunna föreslås, tidskrävande värderingar
och utredningar måste ske å ömse håll. För statens del är det av särskild
vikt att tillse, att kronan icke avhänder sig sådana i dess ägo nu varande
markområden, vilka under överskådlig tid kunna erfordras för statliga
ändamål.

Av det anförda framgår, att de frågor, som kommissionen skulle få att behandla,
delvis kunna befinna sig i ett inre sammanhang, vilket svårligen kan
överblickas, innan kommissionen planlagt sitt arbete. För statens representanter
i kommissionen synas därför icke nu böra utfärdas några närmare
direktiv vare sig i fråga örn avgränsning av kommissionens undersökningar
eller till bindande av dess handlingsfrihet beträffande de delproblem, som
visa sig böra ingå i frågekomplexet. Kommissionens uppgift bör sålunda närmast
bliva att efter en allmän inventering av mellan staten och staden föreliggande
markfrågor undersöka möjligheterna att åvägabringa en plan för
lösning av de svävande markfrågorna, på vars grundval närmast aktuella
spörsmål kunna vinna ett snabbt avgörande utan att sammanhanget med
den på längre sikt lagda planen brytes. Örn alltså med hänsyn till frågornas
art och inbördes förhållande bindande direktiv icke nu kunna givas för
statens representanter i kommissionen, böra emellertid dessa under förhandlingarnas
gång upprätthålla kontakt med chefen för kommunikationsdepartementet
samt, i den mån så kan anses erforderligt, efter hand av
denne erhålla närmare direktiv, såväl när det gäller att avgöra, valka spörsmål
som böra upptagas lill förhandling, som beträffande huvudgrunderna
för en uppgörelse. Kommissionen bör upprätthålla förbindelse med de myndigheter
å respektive sidor, som besitta speciell sakkunskap rörande skilda
delproblem eller hava med frågorna sammanhängande särskilda intressen
att bevaka, samt av dessa myndigheter erhålla nödigt bistånd med de utredningar,
som kunna vara påkallade. På statens sida ankommer i främsta
rummet på byggnadsstyrelsen att medverka vid de utredningar, vilka erfordras
för säkerställande av statens mark- och byggnadsbehov för framtiden
-— •—• —

124

Riksdagsberåttelsen.

I K: 20 Kommissionen har till en början inhämtat upplysningar från staden och
från fastighetsförvaltande statliga verk och inrättningar i Stockholm om
deras innehav av mark ävensom örn vardera sidans önskemål örn förvärv
av mark från motsidan. Vidare har på hemställan av kommissionen byggnadsstyrelsen
låtit utreda behovet att reservera statens mark för statliga ändamål.
Det har visat sig, att frågan i vad mån de skilda önskemålen örn markförvärv
skola kunna tillgodoses i betydande omfattning förutsätter tillgång till
dispositionsplaner och i vissa fall även stadsplaner. Särskilt gäller detta
Norra Djurgården, men även i andra fall har utarbetandet av förslag till
stadsplaner blivit nödvändigt av det skäl att sådana erfordras såsom utgångspunkt
för värdering av marken. På grund härav har kommissionens
arbete i betydande omfattning måst inriktas på förberedandet av dispositionsplaner
och stadsplaner. Beträffande åtskilliga väckta frågor örn markförvärv,
huvudsakligen avseende redan stadsplanelagda områden, ha likväl värderingar
kunnat ske och förhandlingar förts, vilka i några fall resulterat i
samförstånd örn förslag till överlåtelser.

21. Vägmarkser sättning ssakkunniga.

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1945 (se
Post- och Inrikes tidn. den 17 juli 1945):

Quennerstedt, N. H., f. d. vattenrättsdomare, ordförande;

Bexelius, T A., revisionssekreterare;

Hedlund, G., jur. d:r, led. av II kamm.;

Håård, K. H., byggnadschef;

Hagberth, N. E., domänintendent, för utarbetande av åkernormema;
Pontén, S., föreståndare för lantbruksskola, för utarbetande av åkernormerna; Herlitz,

N. A., direktör, för utarbetande av skogsnormerna;

Streyffert, K. T., professor, för utarbetande av skogsnormerna.

Sekreterare:

Önnesjö, K.-E. A., revisor.

Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Direktiven för de sakkunniga, vilka tillkallats efter hemställan av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, framgå av departementschefens anförande till statsrådsprotokollet
vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid bland annat:

Enligt 19 § lagen den 30 juni 1943 om allmänna vägar är fastighetsägare
berättigad till ersättning av väghållaren för upplåtelse med vågrätt av mark
till väg ävensom för annat intrång, som orsakas av vägens byggande eller
begagnande. Denna regel gäller för det fall, att det ej avtalats eller uppenbarligen
förutsatts, att ersättning ej skall lämnas. Å ersättningen skall utgå sex
procent årlig ränta från den dag, då marken togs i anspråk. Enahanda rätt
till ersättning för intrång tillkommer innehavare av sådan nyttjanderätt eller
annan särskild rätt i avseende å fastigheten, som upplåtits innan marken

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 1^5

togs i anspråk. Om vägens framdragande jämväl medför nytta för fastighe- 1 K: 21
ten eller för särskild rätt i avseende å denna, skall ersättningen jämkas med
hänsyn därtill. Liknande bestämmelser gälla enligt expropriationslagen för
de fall, då vägmark undantagsvis förvärvas med äganderätt.

Det allmännas kostnader för nu ifrågavarande ersättningar äro av betydande
storleksordning. Bestämmandet av ersättningarna så att de bliva skäliga
och rättvisa är redan enligt sakens natur förenat med avsevärda svårigheter.
Den uppgift, som numera åligger vägförvaltningarna att söka träffa
avtal med vederbörande markägare eller annan rättsinnehavare, är särskilt
vansklig av den anledningen att enhetliga värderingsnormer icke finnas. Än
mer bidrager detta förhållande att försvåra den granskningsverksamhet i förenhetligande
syfte, som bör bedrivas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Vad nu sagts gäller givetvis även i de fall, där ersättningsskyldigheten åvilar
annan än kronan.

Med hänsyn till de skiftande förhållandena är det givetvis förenat med
svårigheter att fastställa enhetliga normer för ersättning i nu förevarande
fall. Ett försök bör dock göras att uppställa vissa på objektiva grunder baserade
regler att tjäna till ledning vid ersättningarnas fastställande. Särskilda värderingsnormer
böra därvid utarbetas beträffande ersättning för upplåtelse
av eller intrång å skogsmark samt beträffande dylik ersättning i fråga om
åkermark, ängsmark eller därmed jämförlig mark samt tomtmark. Önskvärt
är att kunna uppställa normalgrunder i fråga om ersättning för häckar, fruktträd
o. s. v. Det är sannolikt, att geografiskt skiftande förhållanden kunna
påkalla variationer i värderingsnormerna för olika delar av landet.

I samband med behandlingen av värderingsnormerna böra uppmärksammas
vissa andra spörsmål, som erfarenhetsmässigt visat sig kunna uppkomma
vid ianspråktagande av mark för vägändamål. Detta gäller exempelvis
frågan, hur mycket mark som bör lösas i de olika fallen, ett problem som
sammanhänger med spörsmålet, hur långt från släntkant stängsel bör placeras.
Till övervägande bör även upptagas frågan, vilka åtgärder som kunna
vara ägnade att minska olägenheterna av att brukandet av ägoskiften i samband
med nyanläggning eller omläggning av väg i vissa fall försvåras. Härmed
sammanhänger i viss mån frågan, om och i vilken ordning markägare
bör få taga i anspråk samfälld vägmark, som ej längre användes för vägändamål.
Det kan förtjäna övervägas, om och på vad sätt möjligheterna att
genom ägoutbyten motverka de i samband med väganläggning uppkommande
olägenheterna av brukningsdelarnas splittring kunna underlättas. —- —- —

De sakkunnigas arbete har hittills huvudsakligen omfattat organiserandet
av utredningsarbetet, varvid de haft att särskilt taga del av de resultat, som
hittills vunnits av kraftlednings-skadeersättnings-sakkunniga. De sakkunniga
komma närmast att inrikta sitt arbete på utarbetandet av åkernormer, och i
detta avseende lia förberedande undersökningar verkställts rörande möjligheterna
att utnyttja de vid 1945 års allmänna fastighetstaxeringar gjorda

126

Riksdagsberåttelsen.

I K: 21 värderingarna. För erhållande av erforderligt material för bedömande av
med utredningen sammanhängande frågor ha vidare uppgifter infordrats
från landets vägförvaltningar rörande de ersättningsfall, som varit föremål
för bedömande sedan vägväsendets förstatligande.

22. 1945 års skärgårdsutredning.

Tillkallade på grund av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1945
(se Post- och Inrikes tido. den 20 juli 1945):

Nylander, O. E., landshövding, ordförande;

Böös, C. C., marindirektör;

Eckerberg, E. L., statssekreterare (t. o. m. den 6 september 1945);
Engelstedt, E. C. L., expeditionschef (fr. o. in den 7 september 1945);
Lindencrona, A., byråchef;

Martin, K. A. M. J., disponent;

Södergren, J. R. A., vägdirektör;

Thorburn, B., direktör.

Sekreterare:

Winberg, A. H., t. f. andre kanslisekreterare.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel.: Kanslihuset 233.

Direktiven för utredningens arbete framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelande av ovannämnda bemyndigande.
Departementschefen anförde därvid bland annat:

Med stöd av Kungl. Maj:ts den 21 juli 1938 givna bemyndigande tillkallade
dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet sakkunniga för
att inom departementet biträda med utredning rörande skärgårdarnas behov
av förbättrade kommunikationer och möjligheterna för tillgodoseende av
detta behov. Dessa sakkunniga, vilka antogo benämningen 1938 års skärgårdsutredning,
avgåvo sedermera ett betänkande i två delar med förslag i
fråga örn förbättrade kommunikationer i skärgårdarna (Statens off. utredn.
1939:34 och 1940:15).

Skärgårdsutredningens förslag i fråga om anläggningar och anskaffningar
för nya eller förbättrade kommunikationer torde i huvudsak kunna läggas
till grund för den fortsatta prövningen av här avsedda kommunikationsspörsmål.
Vissa kompletteringar och uteslutningar torde emellertid påkallas
med hänsyn till de senaste årens utveckling. För ett ståndpunktstagande
till frågan om tidpunkten för utförandet av de enskilda förslagen är vidare
en åtminstone ungefärlig gradering ur angelägenhetssynpunkt av de olika
företagen önskvärd. Med hänsyn till de prisstegringar, som ägt rum under
kriget, tarvas jämväl en revision av utredningens kostnadsberäkningar.

Jämväl i vissa andra avseenden är en översyn av skärgårdsutredningens
förslag påkallad. På grund av vägväsendets förstatligande och tillkomsten
av den nya väglagstiffningen har frågan örn finansieringen av utredningens
förslag, i vad desamma direkt beröra vägväsendet, kommit i ett delvis nytt
läge. Vid den omprövning av finansieringsfrågan, som med hänsyn härtill

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 127

måste ske, böra även den enskilda väghållningens särskilda problem upp- I Kl 23
märksammas liksom även spörsmålet om bestridandet av kostnaderna för
anordnande av sådana kommunikationsleder, vilka icke direkt kunna hänföras
till vägväsendet. I sistnämnda avseende bör framför allt undersökas, i
vad mån bidrag kunna vara att påräkna från kommuner och landsting,
eventuellt även från postverket och andra intressenter, ävensom huru grunderna
för eventuella statsbidrag lämpligen böra utformas. Huvuddragen av
de med kommunikationsledernas underhåll och drift sammanhängande organisatoriska
spörsmålen böra även utredas.

Innan ståndpunkt tages till de i andra delen av skärgårdsutredningens betänkande
framlagda förslagen torde en överarbetning böra ske med beaktande
av de synpunkter, som framkommit under remissbehandlingen, samt
med hänsyn tagen till de erfarenheter som sedermera vunnits rörande tillståndsgivningen
för den yrkesmässiga automobiltrafiken. Vidare bör såsom
ett alternativ till utredningens förslag undersökas, i vad mån och med vilka
kostnader trafiken i olika skärgårdsområden — särskilt vintertid — kan
upprätthållas genom anlitande av ett subventionsförf avande.---

Utredningen har intill den 1 december 1945 sammanträtt 11 gånger samt
företagit sammanlagt 4 studieresor inom Stockholms, Göteborgs och Bohusläns
skärgårdar.

De sakkunniga avse att slutföra uppdraget under år 1946.

23. 1945 års trafiksäkerhetskommitté.

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1945 (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 juli 1945):

Ekblom, O., landshövding, ordförande;

Bennich, L., direktör;

Bång, O. G. M., rådman;

Ekberg, K. G., vägtrafikinspektör;

Hagardt, S. A. O., advokat;

Helgesson, H. I. R., förbundsordförande, led. av I kamm.;

Holmstedt, E. W. A., rektor;

Håstad, E. W., docent, led. av II kamm.;

Nilsson, G. O., trafikförman, led. av II kamm.;

Rimby, Hj., folkskollärare;

Wallenberg, C. O., direktör;

Ygberg, N. H., leg. läkare.

Experter:

Cassler, A. L., kapten;

Fellenius, V., fil. lie.;

Kugelberg, I. F. R., docent;

Norström, K., ombudsman;

Nyström, E. V., förste flygläkare;

Rylander, C. G., docent;

128

Riksdagsberättelsen.

I K. 23 Wassén, K. E. docent;

Wold, H. O. A., professor.

Sekreterare:

Cassel, L. D., länsnotarie.

Biträdande sekreterare:

Salomonson, C. S. R., jur. kand.

Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Direktiven för kommitténs arbete framgå av departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande.
Departementschefen anförde därvid bland annat:

I skrivelse den 18 april 1945 (nr 6, punkten 44) har riksdagen i samband
med behandlingen av frågan om statsbidrag för budgetåret 1945/46 till nationalföreningen
för trafiksäkerhetens främjande anhållit, att Kungl. Maj:t
måtte föranstalta om skyndsam utredning rörande möjligheterna att genom
lämplig upplysningsverksamhet m. m. höja den allmänna trafiksäkerheten
och åstadkomma en bättre trafikkultur.

Riksdagens anhållan ävensom de motioner, vilka närmast föranlett denna,
äro betingade bland annat av den allvarliga tendens, som i statistiken över
trafikolyckorna framträtt även under de senaste årens begränsade trafik, samt
av farhågor beträffande utvecklingen i detta avseende vid en återgång till
trafik av normal omfattning och vid en framtida ytterligare trafikökning.

I riksdagsskrivelsen framhålles, hurusom trafikolyckorna draga med sig
ofantliga kostnader för sjukvård, polisövervakning och domstolsarbete. Även
humanitära skäl anses påkalla kraftiga åtgärder för att bringa nödig upplysning
om trafikens vådor. Vid den begärda utredningen förtjänar enligt
riksdagens mening särskilt att uppmärksammas en motionsvis framförd tanke
att bilda ett centralt trafiksäkerhetsorgan inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Detta ämbetsverk handhaver redan nu vägtrafikinspektionen, och det
åligger styrelsen att fullgöra sådana med trafiksäkerhetsarbetet nära sammanhägande
uppgifter som exempelvis handläggning av körkorts- och bilbesiktningsärenden
samt av de frågor, vilka röra säkerhetsanordningar på vägarna.
Även andra utvägar för hithörande uppgifters lösande anses böra klarläggas.
En ledande synpunkt vid utredningsarbetet bör emellertid enligt riksdagens
mening vara att söka bättre än för närvarande tillvarataga möjligheterna
att genom skolorna meddela ungdomen ökade insikter om trafikens
faror och i övrigt bibringa den en erforderlig bättre tarfikkultur.

Trafiksäkerhetsarbetet är för närvarande splittrat på ett flertal myndigheter,
institutioner och föreningar. I och för sig är detta naturligt med hänsyn
till de i viss mån väsensskilda metoder, vilka kunna avändas vid strävandena
att åstadkomma ökad trafiksäkerhet. Det fortgående arbetet på vägarnas förbättring
utgör en av dessa metoder. Härvid är särskilt att märka uträtning av
farliga kurvor, undanröjande av hinder för fri sikt vid korsningar, anordnande
av planskilda korsningar mellan järnväg och väg, anbringande av
vamingsmärken, signalanordningar och skyddsräcken m. m. Det synes rik -

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 129

tigt, att detta arbete handhaves av vederbörande tekniska myndigheter, så- I K: 23
lunda främst väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och järnvägsstyrelsen samt
kommunala tekniska organ. För att åtgärder av nu avsedd art skola kunna
utan dröjsmål vidtagas där de bäst behövas erfordras, att orsakerna till trafikolyckorna
liksom dessas frekvens på olika platser genom en tillförlitlig
statistik snabbt bringas till vederbörandes kännedom. På en dylik statistik
måste icke blott ställas krav på fullständighet och aktualitet, utan den måste
även uppläggas på sådant sätt, att en tillförlitlig analys av trafikolyckornas
orsaker är möjlig. Det kan enligt min mening ifrågasättas, huruvida nuvarande
resurser för detta ändamål äro tillräckliga eller utnyttjade på bästa
sätt.

En annan form av trafiksäkerhetsarbete av teknisk art utgör tillsynen över
att motorfordonen befinna sig i ett ur trafiksäkerhetssynpunkt tillfredsställande
skick. Närmast åvilar denna uppgift dels bilbesiktningsmännen med
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såsom chefsmyndighet och dels polismyndigheterna.
Frågan örn besiktningsväsendets organisation kommer att göras
till föremål för särskild utredning. Denna får dock i huvudsak annat syfte
än att öka bilbesiktningsväsendets effektivitet ur trafiksäkerhetssynpunkt,
varemot någon erinran av vikt icke synes kunna göras. Såtillvida har emellertid
frågan om bilbesiktningsmännens framtida ställning och uppgifter särskilt
intresse ur trafiksäkerhetssynpunkt, som besiktningsmännen hava särskilda
uppgifter med avseende å övervakningen av den utbildning i körskolor, som
i regel föregår avläggande av körkortsprov. Några enhetligt preciserade krav
på förmåga och insikter hos körskollärare torde icke för närvarande uppställas.
Den enda organiserade utbildning av dylika lärare, som förekommer,
torde vara de kurser, vilka tid efter annan anordnas av nationalföreningen
för trafiksäkerhetens främjande. Det kan ifrågasättas, huruvida icke rätten
att meddela undervisning i förande av bil bör knytas till uppfyllandet av
vissa bestämda kompetensfordringar. Vidare kunna skäl anföras för att körskolornas
verksamhet ställes under inspektion av statlig myndighet.

Det område, där det största behovet av en intensifiering av verksamheten
torde föreligga men där också påtagliga resultat på mera lång sikt böra kunna
vinnas, utgör, såsom i riksdagens skrivelse antydes, trafikundervisningen
för barn och ungdom. På vad sätt en dylik intensifiering skall kunna åstadkommas
och vilka organ, som därvid böra medverka, måste bliva en viktig
uppgift för utredningen att pröva. Jämsides därmed torde på kortare
sikt krävas en utvidgning och måhända även en samordning av den allmänna
trafiksäkerhetspropaganda, som för närvarande bedrives av nationalföreningen
för trafiksäkerhetens främjande och ett flertal andra sammanslutningar.

En dylik propaganda måste inriktas på alla trafikantgrupper och anpassas
efter de förändringar i trafikens struktur, som ägt rum under senare år,
icke minst genom den stora ökningen av cykeltrafiken. Jämte anordnande av
trafikdagar m. m. synes en sådan utvidgad propaganda böra utnyttja moderna
reklammetoder,---på sätt redan för närvarande i viss mån sker.

linning lill riksdagens prat. Ulin. 1 sand. 9

Itiksdagsbcriittelsen.

130

Riksdagsberättelsen.

I K: 23 Det kan ifrågasättas, huruvida sådan propaganda lämpligen bör direkt bedrivas
av ett statligt ämbetsverk. Självfallet är, att olika statliga oell kommunala
organ böra medverka i densamma, men det synes även nödvändigt att söka
medverkan av olika enskilda sammanslutningar och organisationer, även om
dessa icke hava trafiksäkerhetsarbete till sin egentliga uppgift. Övervägas
bör, örn propagandaverksamheten bör stå under överinseende av ett statligt
organ samt huruvida åt ett statligt organ bör anförtros uppgiften att samordna
trafiksäkerhetsarbetet såväl i propagandahänseende som i övrigt ävensom
att på detta område taga erforderliga initiativ. I riksdagens skrivelse har
ifrågasatts, att denna verksamhet skulle handhavas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Förslag har emellertid på sin tid (Statens off. utredn. 1940: 30)
väckts om inrättande av en direkt under kommunikationsdepartementet ställd
statens trafiksäkerhetsbyrå. Vidare har nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande föreslagit inrättande av en fristående statlig trafiksäkerhetsinspektion.
Även dessa uppslag böra prövas.---

Kommittén in pleno har intill den 1 december 1945 haft 3 sammanträden,
därav ett gemensamt med 1944 års trafikförfattningssakkunniga. Inom kommittén
arbeta flera subkommittéer, vilka haft ett betydande antal sammanträden.
Vissa studieresor ha företagits. För att få olika delar av arbetsområdet
belysta ha uppgifter infordrats från olika myndigheter.

24. 1945 års bilbesiktningsutrerhling.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1945 (se rostoch
Inrikes tidn. den 19 juli 1945):

Nylander, K. A. S., civilingenjör, ordförande;

Braune, E. G., byråchef (t. o. m. den 7 december 1945);

Elliot, C. W., överstelöjtnant, länsbesiktningsman;

Klackenberg, O. H., byråchef;

Hellbacken, G. K., hemmansägare, led. av II kamm.;

Ekberg, K. G., vägtrafikinspektör (fr. o. m. den 8 december 1945).
Sekreterare:

Nilsson, C. E., förste byråsekreterare och ombudsman.

Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande.

Utredningen har att underkasta hela besiktningsmannainstitutionens för
motorfordon ställning och uppgifter en omprövning i syfte att utröna den
lämpligaste organisationsformen och med hänsyn därtill avväga anställningsformer
och ersättningsgrunder på ett ur såväl personalens som det allmännas
synpunkter tillfredsställande sätt.

Utredningen har intill den 1 december 1945 sammanträtt sammanlagt 8
dagar samt företagit en studieresa.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

131

25. Utredning rörande förhållandet mellan löneställningen för däcks- och I K: 26
maskinbefälet vid statens järnvägars tågfärjor.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1945:

Löfgren, T. E., landshövding, ordförande;

Eggert, E. A. F., f. d. byrådirektör;

Johnsson, B. E., statskommissarie.

Sekreterare:

Anderson, F. V., byråsekreterare.

Lokal: Järnvägsstyrelsen; tel.: Järnvägen 540.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Efter
att inledningsvis lia erinrat örn frågans tidigare behandling, varom en redogörelse
lämnats i propositionen nr 206 till 1945 års riksdag, anförde departementschefen
bland annat följande.

Järnvägsstyrelsen har vid sin prövning av den här ifrågavarande personalens
lönefråga ansett den nuvarande lönegradsplaceringen av förste styrmännen
av klass 1 och övermaskinistema lämpligt avvägd. Allmänna lönenämnden
åter förordar en uppflyttning av övermaskinisterna till samma
lönegrad som förste styrmännen av klass 1. Däcksbefälet och Sveriges fartygsbefälsförening
ha anslutit sig till styrelsens ståndpunkt, medan svenska
maskinbefälsförbundet såsom företrädare för maskinbefälet förordat avsevärda
löneförbättringar för maskinpersonalen i dess helhet. Sålunda föreslås,
att övermaskinist placeras å ångfärja i 24 och å motorfärja i 25 lönegraden.

Problemet om avvägning av löneställningen för ifrågavarande befattningshavare
är svårbedömligt. Mot varandra stå de uppfattningar, som representeras
å ena sidan av verksstyrelsen, däcksbefälet och fartygsbefälsföreningen
samt å andra sidan av lönenämnden och maskinbefälet. Riksdagen anslöt sig
år 1942 till järnvägsstyrelsens ståndpunkt men ansåg år 1944 frågan så pass
tveksam, att en utredning förordades. För min del är jag icke beredd att med
ledning av det föreliggande utredningsmaterialet tillstyrka vare sig den ena
eller den andra lösningen. Spörsmålet bör därför hänskjutas till förnyad utredning,
därvid bör övervägas att även anlita särskild sakkunskap beträffande
tjänste- och lönerelationerna mellan tågfärjebefälet och motsvarande
befattningshavare vid handelsflottan. Den fortsatta utredningen bör så bedrivas,
att resultatet av densamma kan föreläggas 1946 års riksdag.

De sakkunniga lia före den 1 december 1945 hållit 4 sammanträden. Vid
det sista av dessa sammanträden hållos överläggningar med representanter
för Sveriges fartygsbefälsförening och svenska maskinbefälsförbundet samt
för till dessa organisationer ansluten tågfärjepersonal.

Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1946.

26. Verkstadskommittén 19A5 för väg- och vattenbgggnadsväsendet.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1945 (se rostoch
Inrikes tidn. den 18 juli 1945):

132

Riksdagsberåttelsen.

IK. 26 Granholm, A., f. d. generaldirektör, ordförande;

Hallgren, H. H., fabrikör;

Hedqvist, A. S., metallarbetare, led. av II kamm.;

Malcolm, R. A., överingenjör;

Nelander, J. E., förrådsdirektör;

Norinder, T. E., verkstadsdirektör.

Expert:

Belz, F. A. A., ingenjör.

Sekreterare:

Laurin, L. E., överingenjörsassistent.

Biträdande sekreterare:

Hård af Segerstad, N. J. G., amanuens.

Lokal: Statens sakrevision, Smålandsgatan 14; tel.: 23 53 40.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid bland annat:

För översyn och reparation av vägväsendets maskinpark stå till förfogande
dels de från vägdistrikten övertagna verkstäderna, vilka i regel äro ganska
små, och dels större eller mindre privata verkstäder. En sådan organisation
av verkstadsväsendet, som möjliggör rationalisering med avseende å utnyttjandet
av maskinella resurser, är önskvärd och kunna kostnadsbesparingar
vinnas genom en centralisering av verkstadsväsendet för åtminstone vägoch
flygfältsunderhållet. Härvid bör beaktas, att ett bottenbehov av verkstadsresurser
i varje fall föreligger och måste tillgodoses vid vägväsendets
garagegårdar för den dagliga skötseln och vården samt det löpande mekaniska
underhållet av arbetsmaskinerna ävensom för brådskande reparationer
å desamma, så att dessas kontinuerliga utnyttjande ej äventyras eller en
förtidig förstöring av desamma riskeras. Dessa verkstäder äga en viss elasticitet
i kapacitet som bör tillvaratagas för att verkställa även underhålls- och
revisionsarbeten vid garagegårdarna under sådana vid det säsongbetonade
vägbyggnads- och underhållsarbetet förekommande perioder, då garagegårdamas
verkstadspersonal och verkstadsapparat ej äro så hårt tagna i anspråk
för den yttre byggnads- och underhållstjänsten. Det bör emellertid förutsättningslöst
prövas, huruvida och i vilken utsträckning enskilda verkstäder
kunna och lämpligen böra anlitas i stället för eller vid sidan av statliga
verkstäder för att upptaga toppbelastningar vid dessa verkstäder eller eljest.

Ehuru vägväsendets maskin- och bilpark, sedan underhålls- och vägbyggnadsarbeten
återtagit normal omfattning, kan beräknas bliva tämligen omfattande,
kan det ifrågasättas, örn densamma är av sådan storleksordning,
att den kan möjliggöra ett utnyttjande i önskvärd grad av stordriftens fördelar
samtidigt med tillgodoseende av önskemålet om låga transportutgifter
och därmed följande begränsade spilltidskostnader. Om en statlig verkstadsrörelse
för den väsentliga delen av vägväsendets reparationsbehov anses böra
upprättas, bör därför till övervägande upptagas frågan, örn det kan vara
ändamålsenligt, att väg- och vattenbyggnadsväsendets verkstadsrörelse sam -

133

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

ordnas med en eller flera av de verkstadsorganisationer som för reparationer I K: 27
av motorfordon och arbetsmaskiner finnas inom andra statliga institutioner,
t. ex. statens järnvägar, statens vattenfallsverk, telegrafverket, postverket och
försvarsväsendet. Fördelar och olägenheter med en dylik samordning mellan
verkstadsrörelsen vid väg- och vattenbyggnadsväsendet samt vid andra statliga
verk böra prövas.

Nu berörda spörsmål torde böra göras till föremål för en utredning, vilken
bör taga sikte på att framlägga av kostnadsberäkningar åtföljda alternativa
förslag till organisation av och investeringsbehov för en verkstadsrörelse
antingen i större eller mindre grad samordnad med annan statlig verkstadsdrift
eller avsedd enbart för väg- och vattenbyggnadsväsendets samt luftfartsväsendets
behov. Förslag bör även framläggas till lämplig organisation
och omfattning av den varvs- eller sliporganisation, som må anses påkallad
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens befattning med byggnads- och underhållsarbeten
för hamnar och farleder.

Vidare bör vid utredningsarbetet beaktas ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i skrivelse den 30 augusti 1944 berört önskemål örn samordning
med verkstadsarbetet av de styrelsen åliggande nitrevisionerna å de i det
allmänna vägnätet ingående jämbroarna.

Kommittén har intill den 1 december 1945 sammanträtt 2 gånger in
pleno för principdiskussioner samt beslut örn ledande linjer för utredningsarbetet.
Ett flertal sammanträden har ägt rum mellan kommitténs ordförande
och enskilda ledamöter samt experter och sekreterare i och för utredningsförloppets
planläggning och bedömningsmaterials anskaffande och tillgodogörande.
I syfte att erhålla bedömningsmaterial avseende, bland annat,
bruket av privata bilverkstäder och andra privata mekaniska verkstäder
har kommitténs sekreterare företagit en längre studieresa i Norrland. Ordföranden,
ledamöter av kommittén samt sekreteraren lia studerat typiska
liknande anläggningar i huvudstaden.

Kommittén beräknar att kunna slutföra sitt arbete under de första månaderna
av år 1946.

27. Utredningen örn Säffle kanal.

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 29 juni 1945 för att verkställa utredning
och med vederbörande föra förhandlingar beträffande ombyggnad och förbättring
av Säffle kanal samt beträffande kanalens framtida förvaltning och
drift ävensom att till Kungl. Majit inkomma med det utlåtande och förslag,
vartill utredningen och förhandlingarna kunna föranleda:

Malm, C. G. O., f. d. generaldirektör.

Sekreterare:

Ekeberg, L.-O., t. f. förste kanslisekreterare (t. o. m. den 12 oktober 1945);
Fröman, K. A., byråchef (fr. o. m. den 13 oktober 1945).

Lokal: Vattenfallsstyrelsen.

Till utredningsmannen har för övervägande vid uppdragets fullgörande
överlämnats ett antal till Kungl. Majit ingivna framställningar.

134

Riksdagsberättelsen.

IK: 27 Utredningsmannen har den 28 oktober—den 1 november 1945 verkställt
inspektion av Säffle kanal och i samband härmed hållit vissa sammanträden
för inhämtande av upplysningar och uppgifter.

Vidare ha genom hänvändelse till olika av trafiken på Säffle kanal intresserade
företag och personer skriftligt och muntligt inhämtats material
till underlag för utredningen.

Utredningen beräknas bliva slutförd under första kvartalet 1946.

28. Utredning rörande förbättring av statens järnvägars bostadsbestånd.

Tillkallade av järnvägsstyrelsen med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 29 juni 1945 (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1945):

Gärde, A. B., f. d. landshövding, ordförande;

Johansson, K. A., trafikbiträde;

Jonson, B., arkitekt;

Poring, A. A., förste baningenjör;

Strokirk, E., civilingenjör.

Sekreterare:

Genborg, H. I., bokhållare.

Lokal: Järnvägsstyrelsen.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid bland annat:

Enligt av järnvägsstyrelsen till investeringsutredningen lämnade uppgifter
utgöres cirka en tredjedel av de omkring 2 500 tjänstebostäderna för banbevakningspersonal
av lägenheter om endast 1 rum och kök. Av de omkring
6 300 tjänstebostäderna för övriga befattningshavare är omkring en fjärdedel
av denna typ. Bostadsbeståndet är delvis av otidsenlig beskaffenhet även
i andra avseenden.

Enligt en inom järnvägsstyrelsen i november 1942 företagen preliminär utredning
beräknades kostnaderna för utvidgning av de för banbevakningspersonal
avsedda enrumslägenheterna till lägenheter om två rum och kök,
för anordnande av tvättstugor, vatten- och avloppsledningar samt värmeledning
i de fall, där dylika anordningar saknas, ävensom för erforderliga reparationer
och moderniseringar i övrigt av banbevakningspersonalens bostäder
till i runt tal 12 miljoner kronor vid 1939 års prisnivå. Motsvarande kostnader
för modernisering av statens järnvägars övriga tjänstebostäder hava av
investeringsutredningen uppskattats till i runt tal 20 miljoner kronor. Med
nuvarande prisnivå kunna kostnaderna beräknas bliva väsentligt högre.

Under senare år hava för förbättring av ifrågavarande bostäder anvisats
1 300 000 kronor för budgetår, därav 300 000 kronor för utvidgning av enrumslägenheter
och 1 000 000 kronor för andra modemiseringsarbeten.

Det är enligt min mening önskvärt, att den mindre tidsenliga delen av
statens järnvägars bostadsbestånd så snart ske kan försättes i ett skick, som
kan anses motsvara skäliga krav på utrymme och standard i övrigt. Detta är

135

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.

tydligen icke möjligt utan en väsentlig höjning av medelsanvisningen för I K: 28
ändamålet.

Investeringsutredningen har i sitt betänkande med förslag till investeringsreserv
av statliga och statsunderstödda anläggningsarbeten för budgetåret
1944/45 (Statens off. utredn. 1944: 12, s. 73) upplyst, att kostnaderna för förbättring
av ett stort antal banvaktsboställen av järnvägsstyrelsen beräknats
till 15 å 20 000 kronor för varje bostad och, i nordligaste Sverige, i ett flertal
fall till icke mindre än 23 000 kronor per byggnadsföretag. Enligt utredningens
mening framstode dessa belopp som oproportionerligt höga, icke
minst med hänsyn till att hyran för en banvaktslägenhet i allmänhet icke
plägade uppgå till mer än 450 å 500 kronor för år.

Investeringsutredningen har framhållit såsom angeläget, att en planläggning
komme till stånd beträffande modernisering inom en begränsad tid av
statens järnvägars bostadsbestånd i hela den omfattning, som betingades av
numera vedertagen bostadsstandard. Planläggningsarbetet vore så mycket
mera påkallat som en rationalisering och koncentrering i tiden av bostadsförbättrandet
syntes kunna medföra ej oväsentliga kostnadsbesparingar.

Vid utredningsarbetet bör till en början övervägas, huruvida det är påkallat,
att statens järnvägars befattningshavare bebo särskilda tjänstebostäder
i den omfattning, som hittills varit fallet. Det är måhända icke uteslutet,
att en avveckling av tjänstebostadssystemet i viss utsträckning kan ske. Detta
måste dock bli en fråga på lång sikt. Under alla förhållanden är det på
grund av jämvägstjänstens särskilda förhallanden sannolikt, att tjänstebostäder
alltjämt måste tillhandahållas i betydande omfattning. Det bör vid sådant
förhållande övervägas, örn och på vad sätt en begränsning av kostnaderna
kan vinnas utan åsidosättande av kraven på skälig standard. Normaltyper
för nya bostäder för olika befattningshavargrupper böra utarbetas. Det
bör prövas, örn det icke i vissa fall kan vara ändamålsenligt att slopa äldre
bostäder och ersätta dem med seriebyggda eller s. k. monteringsfärdiga hus.

Jämväl i de fall, där ombyggnad befinnes vara den bästa lösningen, kan det
måhända vara möjligt att genom samtidiga beställningar av inredningsdetaljer
och dylikt nedbringa kostnaderna. På basis av dessa och andra undersökningar
bör en av kostnadsberäkningar åtföljd plan för arbetets bedrivande
framläggas tillika med förslag örn den takt, vari byggnadsarbetet bör bedrivas,
och den därav beroende frågan om storleken av de årliga anslag,
som böra anvisas. Nämnda plan torde av praktiska skäl fa inskränkas till en
uppläggning i stora drag, medan av lokala förhallanden betingade detaljfrågor
torde få hänskjutas till de reguljära utrednings- och beslutsorganen.

Den avsedda utredningen, vilken berör ett antal svårbedömliga problem och
därför måhända kan bliva tidskrävande, bör självfallet ej få förhindra en
fortgående förbättring av bostadslägenheter i fall, där sådan förbättring enligt
hittillsvarande bedömningsgrunder finnes påkallad.

Samråd bör vid utredningen äga rum med statens arbetsmarknadskommission
för beaktande av frågan örn den inverkan på omfattning och takt för

Riksdagsberättelsen.

I Ks 28 bostadsförbättrandets bedrivande, vartill arbetsmarknadspolitiska överväganden
böra föranleda. Åt materialtillgångarnas betydelse för planläggningen
bör självfallet också ägnas uppmärksamhet.

Under år 1945 ha vissa förberedande planläggnings- och utredningsarbeten
utförts.

29. Utredning rörande vissa ersättningsspörsmål m. m. vid Sveriges meteoro logiska

och hydrologiska institut.

Tillkallad med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1945:
Edsberg, P. G. H. L., assessor.

Lokal: Krigsmaterielverket, Mäster Samuelsgatan 6; tel.: Krigsmaterielverket.

Den sakkunnige har i uppdrag att, med beaktande av vad till statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 4 januari 1945 (sjätte huvudtiteln
s. 128—172) samt i riksdagens skrivelse den 18 april 1945 nr 6
(punkten 45) anförts i ämnet, inom departementet biträda med utredning
och förslag i fråga om de löneställnings- och ersättningsspörsmål m. m. vid
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, vilka i samband med ämbetsverkets
omorganisation lämnats öppna.

överläggningar ha ägt rum mellan utredningsmannen samt institutsledningen
och institutets personalförening, varvid dryftats vissa löneställningsfrågor
samt rekryterings- och befordringsförhållanden för av utredningen berörda
personalgrupper. I anslutning härtill ha från personalföreningens sida
till utredningsmannen överlämnats vissa konkreta förslag i ämnet.

Uppdraget beräknas vara slutfört i början av år 1946.

30. Utredning angående översyn av bestämmelserna rörande postverkets en samrätt

till befordran av brev och brevkort m. m.

Genom beslut den 29 juni 1945 uppdrog Kungl. Majit åt generalpoststyrelsen
att företaga en översyn rörande bestämmelserna örn postverkets ensamrätt
till befordran av brev och brevkort samt framlägga förslag till ändringar
i nuvarande kungörelse om postmonopolet. Styrelsen skulle därvid biträdas
av sakkunniga, tillkallade av departementschefen. Med stöd härav ha
såsom sakkunniga tillkallats:

Hagberg, E. R., chefredaktör, led. av II kamm.;

Hellquist, C. G. I., justitieråd;

Olsson, G. A., redaktör, led. av II kamm.;

Wemer, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.

Lokal: Generalpoststyrelsen; tel: Posten 200.

Inom generalpoststyrelsen ha utarbetats redogörelser dels för tillkomsten
och den vidare utvecklingen av det svenska postmonopolet,

dels ock för de bestämmelser, som i liknande hänseende gälla i främmande
länder.

Uppdraget torde kunna slutföras under år 1946.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 137

31. 1945 års Gotlandskommitté. I K: 32

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 september
1945 (se Post- och Inrikes tidn. den 3 oktober 1945):

Malmkvist, E., byråchef, ordförande;

Pettersson, G., expeditör;

Svennberg, T., civilingenjör;

Wahlgren, Å., direktör.

Sekreterare:

Lemne, M., sekreterare.

Lokal: Finansdepartementet; tel.: Kanslihuset 338.

I direktiven för utredningen, som återfinnas i departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande,
erinras till en början om riksdagens skrivelse den 30 juni 1945, nr 441,
vari riksdagen anhållit örn en allsidig och förutsättningslös utredning rörande
sjöfartsförbindelserna mellan Gotland och det övriga Sverige.

Departementschefen framhöll vidare:

Den av riksdagen sålunda begärda utredningen bör nu komma till stånd.

Det utredningsmateriel, som redan förebragts under frågans riksdagsbehandling,
och de därunder gjorda uttalandena i olika riktningar synas utgöra ett
gott underlag för utredningsarbetet, vilket i enlighet med riksdagens önskan
bör bedrivas utan direktiv rörande slutresultatet. Olika tänkbara alternativ
till frågans lösning böra således ingående prövas.

Om det därvid befinnes önskvärt att staten svarar för sjötrafiken på Gotland,
bör det tillika utredas under vilka förutsättningar, i vilken form, på
vilka linjer och med vilken fartygsmateriel samt i vilken omfattning i övrigt
detta lämpligen bör ske ävensom huruvida den statliga rederirörelsen
bör kombineras med sådana åtgärder till främjande av turistväsendet, vilka
Ångfartygsaktiebolaget Gotland vidtagit genom dotterföretag eller på annat
sätt. Även kostnadsfrågan bör givetvis beaktas. Då det sannolikt kommer
att visa sig, att utrymme icke finnes för två konkurrerande företag att bedriva
en lönande linjetrafik på Gotland, är det angeläget att utröna huruvida,
i vilken omfattning och på vilka villkor nyssnämnda bolag är villigt
att överlåta sin rörelse på staten.

Kommittén har intill den 1 december 1945 hållit 5 sammanträden samt
företagit en studieresa till Visby. Ledamöterna Svennberg och Wahlgren ha
därjämte företagit en resa till Danmark för studerande av vissa samtrafikproblem.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1946.

32. Djurgårdskommissionen.

Ledamöter:

Malmberg, H., generaldirektör, ordförande;

Grönvall, S. I., kammarråd, tillika ombudsman;

Heiding, G. A., godsägare, led. av I kamm.;

138

Riksdag sberättelsen.

I K: 32

Ekonomiskt sammandrag rörande

	Ladugårdsgärdes-
	området
Inkomster:	kronor
1. a) Influtna köpeskillingar för tomter under budget-
året........................................	17 000: —
b) Köpeskilling för stadsägorna n:ris 24 E och 17 B
till folkskola på Ladugårdsgärdet.............	1 848 062: 50
c) Köpeskilling för område av fotgardesregemente-
nas tomter jämlikt K. br. den 22/e 1945.......	27 910: —
d) Köpeskillingsandel för fastigheter, försålda un-
der budgetåret, som skall erläggas budgetåret
1945,46 .....................................	320 000:-	2 212 972:50
2. a) Å reverser, avlämnade som köpeskillingslikvid
för tomter, på budgetåret belöpande räntor ..	2 654: 51
b) Ränta å köpeskilling m. m. för skoltomt å
Ladugårdsgärdet ............................	33 433:90	36 088:41
3. Arrenden och hyror m. m. för områden.........		91005: 39
4. Inkomster av administrationstillägg......		3 9%: 83
5. Inkomster från fastighetsägare för gårdsutrym-
menas inom kvarteren iordningställande:
a) för inteckningar.............................	—
b) > planteringsarbeten........................	23 475:10	23 475:10
6. Inkomst av förskotterad kostnad för expenser, ren-
hållning och fastighetsbildning................		5 567:85
7. Inkomster för förskotterade gatukostnader:
a) Kostnader att helt återgäldas kommissionen...	16 982: 49
b) Kostnader för breddning av Valhallavägen öster
örn Värtavägen..............................	10 000: —
c) Kostnader för breddning av Värtavägen......	—
d) Övriga gatuanläggningskostnader.............	18 353: 24	45 335:73
Summa inkomster		2418 441:81
Utgifter:
1. Förvaltningskostnader:
a) Avlöningar och expenser.....................	22 451: 31
b) Renhållning, vägunderhåll och tillsyn ........	22 189: 92
c) Skatter.....................................	19 340: 36
d) Kostnader för fastighetsbildning..............	—
e) övriga förvaltningskostnader ................	7 070:98	71 052:57
2. Stadsplanearbete och kartläggning ..............		3 150:33
3. 1945 års markkommission......................		6 195:25
4. Flyttning och iordningställande av militära och
övriga anordningar m. m.....................		129: 82
5. Kostnader för gatuarbeten:
a) att helt återgäldas kommissionen.............	14 568:03
b) för breddning av Valhallavägen öster örn Vårta-
vägen ......................................	—
c) för breddning av Värtavägen.................	—
d) övriga gatuanläggningskostnader .............	145 613: 70	160 181:73
6. Utgifter för gårdsutrymmenas inom kvarteren iord-
ningställande:
för inteckningar .............................	30:-
> planteringsarbeten........................	47 488: —	47 518: —
Summa utgifter		288 227: 70

139

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet.
koiiimissiouens förvaltuingsverksamhet budgetåret 1944/45.__I Kt 32

Johanneshov— Kvarnängen kronor	Marieberg—Konrads-bergsområdena kronor	Årsta—Bellevue-områdena kronor	Summa kronor
442850: —		100 000: —		—
2 992 000: —	3 434 850: —		100 000: —			5 747 822: 50
11001:98		22 533:33		—
—	11001:98	—	22 533:33	_		69 680:18
	150: - 32 323:45		1175: — 376:13	—		92 330: 39 36 696:91
169: 50 153 990: 46	154 159:96	71 855:20	71 855: 20	—		249 490:16
	4 698:05		1 724: 30	—		11990:20
91 606: 76		1 836: 24		—
268 168: 66	359 775:42	1 984: 94	3 821:18	-		408 932:33
	3 996 958:86		201485:14	—		6616 942:17
22 451:31 5 756:80 5 356:07 3 500: —	37 064:18	22 451:31 1 876:90 578: 57	24 906:78	22 451:31	22 451: 31	155 474:84
	1739: 73		3 855:33		280: —	9 025: 39 6195: 25
	68 700: —		22 235:39	—	—	91 065: 21
27 655: 23		6 398: 03		—
349 778: 79	377 434: 02	248147:01	254 545: 04	—		792 160: 79
170:25 197 141: 70	197 311:95	67 000: -	67 000: —	—		311829:95
	|		372 542:54	22 781:31	1865 751.43

Riksdagsberättelsen.

I K: 32 Persson, J. A. L., led. av II kamm.;

Schönmeyr, L. J., major, tillika verkställande direktör;

Sjöwall, H. E. J., advokat (fr. o. m. den 16 mars 1945).

Sekreterare:

Grönvall, S. I.

Ingenjör:

Frölén, G. H. F., kapten.

Lokal: Blasieholmstorg 11 C; tel., 10 55 91, 10 38 04 och 11 46 88.

Beträffande kommissionens allmänna uppgifter samt huvudsakliga förvaltningsuppgifter,
se 1937 s. 60 och 1942: I K 11.

A. Exploateringsverksamheten å Ladugårdsgärdet.

Under budgetåret 1944/45 har ingen tomt för bostadsändamål kunnat bliva
disponibel för försäljning, då kvarvarande tomtmark enligt 1931 års
stadsplan icke kan exploateras pa grund av att densamma antingen disponeras
för statliga ändamål eller är beroende av vissa stadsplanefrågors lösande.
Av de i kvarteret Tegeludden befintliga tomterna för kontors-, lager- och
liknande ändamål ha emellertid under budgetåret tomterna nr 4 och 5 försålts
för sammanlagt 337 000 kronor.

Sedan statsmakterna beslutat att visst område örn cirka 20 000 kvadratmeter,
utgörande delar av kvarteren Batteriet, Regementet och Divisionen
ävensom viss staden tillhörig gatumark å Ladugårdsgärdet, utan avgift skulle
ställas till Stockholms stads förfogande såsom tomt för statens normalskola,
har Kungl. Maj:t den 16 februari 1945 uppdragit åt djurgårdskommissionen
att på statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms stad
angående erforderlig ändring i 1931 års Ladugårdsgärdesavtal samt att under
förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande, sluta det avtal med staden
rörande den stadsplaneändring, som må föranledas av ifrågavarande områdens
användning såsom byggnadsmark för statens normalskola.

I anledning av beslutad förläggning av ett radiohus till området norr om
Valhallavägen mellan Grevturegatan och Sibyllegatan å Ladugårdsgärdet, i
areal innehållande cirka 32 000 kvadratmeter, har Kungl. Maj:t den 22 juni
1945 ävenledes uppdragit åt djurgårdskommissionen att å statens vägnar
upptaga förhandlingar med Stockholms stad angående erforderlig ändring av
stadsplanen för kvarteren Artilleristen och Fyrverkaren samt angränsande
områden vid Valhallavägen samt att, under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande,
sluta det avtal med staden rörande sagda stadsplan, som må föranledas
av ifrågavarande områdens användning såsom byggnadsmark för
radiohuset.

Inom det vid Frihamnen belägna industriområdet i kvarteret Tegeludden
har för en tid av 25 år utarrenderats ett område till Aktiebolaget C. W.
Schumacher om ca 1 200 kvadratmeter.

Budgetårets gatuarbeten inom det stadsplanelagda Ladugårdsgärdesområdet
hava huvudsakligast omfattat fortsatt iordningställande av gatudelama
med ytbeläggning med smågatsten och cementplattor kring kvarteren Oporto,
Lissabon, London och Tegeludden.

Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet. 141

B. Verksamheten för exploatering av Marieberg-Konradsbergsområdena. I K; 32

Med anledning av pågående förhandlingar mellan kronan och staden genom
1945 års markkommission har den fortsatta exploateringen av de områden
av Marieberg och Konradsberg, vilka ställts under djurgårdskommissionens
vård och förvaltning, uppskjutits.

Arbetena för iordningställande av gator med ledningar ha fortsatt under
budgetåret och omfattat gatudelama inom exploateringsområdet, där försäljningen
av tomter ägt rum.

C. Exploateringsverksamheten inom Johanneshov-Kvarnängen.

Under budgetåret har tomtförsäljningen inom dessa områden fortsatts. Därvid
ha försålts 14 tomter för låghusbebyggelse och 11 tomter för höghusbebyggelse.
Sammanlagt hava köpeskillingarna uppgått till 3 434 850 kronor.

Arbetena med iordningställande av gator och ledningar ha fortsatts under
budgetåret å gatudelarna inom de exploateringsområden, där tomtförsäljningama
ägt rum.

Årstaområdet.

Med anledning av stadens framställning hösten 1943 om förvärv av visst
område för skoländamål ha under budgetåret förhandlingarna med staden
beträffande stadsplaneändring för området och därav föranlett stadsplaneavtal
blivit slutförda.

Den med staden träffade överenskommelsen innebär i huvudsak ett markbyte,
varigenom kronan av staden förvärvat stadens tomtmark i kvarteren
Kinneviken och Ymsen, mot det att kronan till staden avstått kvarteren Rungeln,
Ringsjön och Rymmen, vilka tillsammans med annan staden tillhörig
mark skola utgöra tomt för folkskola. Vidare ha vissa kronan tillhöriga
tomtområden utlagts till park. Det sammanlagda värdet av eldstäderna inom
kronans markinnehav har bibehållits ungefär oförändrat.

Stadsplaneändringen och stadsplaneavtalet ha godkänts av stadsfullmäktige
den 18 juni 1945.

Kungl. Maj:ts beslut i markbytesärendet meddelades den 23 augusti 1945.

Kungl. Majit har genom beslut den 2 november 1944 uppdragit åt djurgårdskommissionen
att i samråd med domänstyrelsen upptaga förhandlingar
med Stockholms stad om reglering av mark- och stadsplanefrågor rörande
de inom Stockholms stad öster om Roslagsvägen belägna delarna av kronoegendomen
Bergshamra nr 1 samt Torphagen under kronoegendomen Sveden
nr 1 och 2.

Stadsplaneutredningarna för områdena lia under budgetåret påbörjats.

142

Riksdagsberättelsen.

Finansdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1945.

1. Folkbokföring skommittén (1943: I 31; 1944: I 5; 1945: I 17).

Besparingsberedningen beslöt den 26 september 1941 att jämlikt Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 22 november 1940 föranstalta örn särskild sakkunnigutredning
angående folkbokföringen.

Den 10 december 1943 förordnade Kungl. Maj:t i samband med beslut
örn besparingsberedningens upphörande i övrigt, att nämnda utredning skulle
fullföljas.

Av besparingsberedningen tillkallade sakkunniga:

Höijer, E. J., överdirektör;

Rylander, A. O. E., borgmästare, led. av II kamm.;

Wahlund, S. G. W., professor, led. av I kamm.

Sekreterare:

Olsson, A. E„ hovrättsassessor.

Biträdande sekreterare:

Hammarberg, J. G., aktuarie.

Aktuarien N. W. A. Romberg har biträtt kommittén med vissa utredningar
och inom sekretariatet förekommande göromål.

Kommittén har därjämte biträtts av följande särskilt tillkallade experter,
nämligen prosten P. D. G. Bergfors, riksarkivarien S. B. Boéthius, aktuarien
N. A. Lagerström, kyrkoherden J. E. Lindholm, förste postassistenten A. H.
Lindström, kontraktsprosten J. A. Nordberg, kontraktsprosten K. G. A. Qvarnström,
civilingenjören O. Rimér, föredraganden i regeringsrätten S. Sjöberg,
häradsskrivaren B. F. Steen, byråchefen I. T. Uhnbom, kyrkoherden A.
Wihlborg samt kronouppbördskassören A. E. Winnermark.

Kommittén, som i november 1944 avlämnade betänkande med förslag till
omorganisation av folkbokföringen (Statens off. utredn 1944: 52), har den
25 januari 1945 avlämnat en promemoria med visst detaljmaterial.
Uppdraget är därmed slutfört.

2. 1943 års dyrortskommitté (1944: I 30; 1945: I 21).

Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni (se Post- och Inrikes
tidn. den 7 augusti 1943) och den 1 oktober 1943:

Linnér, S. N., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;

Andersson, J. Elon, led. av I kamm.;

Ekegård, E. A., lektor;

Ericsson, C. H., led. av I kamm.;

Mårtensson, J. W., led. av II kamm.;

Nilsson, Hj. R., led. av II kamm.;

Ohlon, S. J. E., rektor;

Rosberg, K.-G., folkskollärare;

Rundlöw, H. N., stationsmästare.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

143

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 25 februari 1944: I|Fi: 4

Höijer, E. J., överdirektör.

Sekreterare:

Soop, E., t. f. aktuarie.

Biträdande sekreterare:
von Euler, R., fil. kand.

Expert:

Berggren, G. R. V., förste aktuarie.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1944: I Fi 30.

De sakkunniga, som sedan arbetets början hållit sammanträden under
39 dagar, ha den 5 maj 1945 avgivit betänkande angående dyrortsgrupperingen
(Statens off. utredn. 1945: 32).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. 19M års uppbördsberedning (1945: I 27).

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 januari 1944:

Wigert, A. G. A., landskamrerare, ordförande;

Sivert, E. D., f. d. kammarrättsråd;

Jarnerup, S. E., assessor, tillika sekreterare.

Biträdande sekreterare:

Edström, K. S., länsbokhållare av första klass.

Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1945: I Fi 27.

Efter chefens för finansdepartementet medgivande har t. f. kanslirådet
N. M. af Malmborg biträtt beredningen vid behandlingen av frågor, som
röra löneregleringen av häradsskrivarna och deras biträden.

Under år 1945 har beredningen sammanträtt under 47 dagar.

Beredningen hav den 8 juni 1945 avgivit betänkande med förslag till omläggning
av uppbördsförfarandet (Statens off. utredn. 1945: 27).

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering (1945: I 28).

Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 11 februari och den 13 oktober
1944 (se Post- och Inrikes tidn. den 23 februari 1944):

Myrdal, K. G., statsråd, led. av I kamm., ordförande;

Andersson, J. A., småbrukare, led. av II kamm.;

Andersson, S. O. M., partisekreterare i socialdemokratiska partistyrelsen;

Bonow, K. D. M., fil. lie., organisationschef i kooperativa förbundet;

Ericsson, J. A., statsråd, led. av II kamm.;

Fredriksson, K., redaktör;

Grewin, J., ordförande i svenska byggnadsträarbetareförbundet;

Gustafson, E. A., lantbrukare, led. av II kamm.;
von Heland, K. E. H., kapten, led. av I kamm.;

Hérnod, T. R., direktör;

Kock, Karin, professor, tillika huvudsekreterare;

144 Riksdagsberättelsen.

Fi: 4 Liedberg, C. G., godsägare, led. av 11 kamm.;

Lilliehöök, Eleonor, fru;

Lindberg, K. A., förste ordförande i landsorganisationen;

Nordenson, H., direktör, led. av I kamm.;

Sandberg, O. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Sandler, R. J., landshövding, led. av I kamm.;

Söderlund, G., direktör, ordförande i svenska arbetsgivareföreningen;

Wehtje, E. J., direktör, led. av I kamm.;

Westerlund, E. O., ordförande i svenska metallindustriarbetareförbundet;
Åselius, K. Hj., disponent.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 16 februari 1945 har sekreteraren Arne
Lundberg förordnats som suppleant för landshövdingen R. J. Sandler. Genom
beslut den 16 februari och den 14 september 1945 har Kungl. Maj:t förordnat
sekreteraren i landsorganisationen G. E. Vahlberg och byggnadsarbetaren
I. Olsson som suppleanter för förste ordföranden K. A. Lindberg och
ordföranden J. Grewin under deras frånvaro på grund av utrikes resor,
Vahlberg för Lindberg och Olsson för Grewin.

Sekreterare:

Björnberg, B. A., fil. d:r.

Biträdande sekreterare:

Browaldh, T., sekreterare;

Westerlind, E., pol. mag.;

Åmark, S. O. F., jur. och fil. kand.

Experter:

Stemer, R. M. E., statssekreterare;

Svennilson, S. I., docent.

Genom beslut den 11 februari 1944 hade Kungl. Maj:t förklarat, att statssekreteraren
D. H. A. C. Hammarskjöld, vilken erhållit Kungl. Maj:ts uppdrag
att biträda vid planläggningen och samordnandet av fredsutredningarna,
för fullgörande av detta uppdrag ägde deltaga i kommissionens överläggningar.

Genom senare beslut under 1944 hade Kungl. Maj:t lämnat motsvarande
medgivande att deltaga i kommissionens överläggningar åt statssekreteraren
N. A. E. Malmfors, statssekreteraren B. A:son Fallenius och statssekreteraren
E. L. Eckerberg.

Efter därom av kommissionen gjord framställning hade chefen för finansdepartementet
genom beslut den 13 april 1944, medgivit att bankdirektörerna
E. Browaldh, E. C:son Herslow och J. Wallenberg finge adjungeras en
inom kommissionen tillsatt delegation för penningpolitiska frågor. Genom
beslut den 8 maj 1944 hade departementschefen lämnat motsvarande medgivande
att adjungera Wallenberg samt vice riksbankschefen K. Böök och
utrikesrådet R. Sohlman en inom kommissionen tillsatt delegation för utrikesfrågor.
Genom beslut den 24 maj, den 29 juni och den 11 september
1944 hade professorn E. Lundberg (för frågor angående investeringsavvägningen),
byråchefen A. Johansson (för bostadsfrågor) och t. f. byråchefen

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

145

T. Jerneman (för arbetsmarknadsfrågor) adjungerats inom kommissionen £ FÉ
tillsatta delegationer. Departementschefen hade vidare den 21 november 1944
förordnat, att andre ordföranden i landsorganisationen G. A. Andersson, professorn
E. R. Lindahl och professorn G. A. Montgomery skulle för vissa överläggningar
adjungeras en inom kommissionen tillsatt delegation för finansoch
penningpolitiska frågar. Genom beslut den 11 och 21 december 1944 hade
departementschefen förordnat bergsingenjören B. H. Dahlerus, direktören
J. L. Ekman, direktören G. Fredlund, kabinettskammarherren R. M. von
Heidenstam, konsuln Th. Lundgren, direktören L. Lundquist, generaldirektören
S. E. G. Sahlin, direktören A. A. H. Stensgård, handelsrådet K. T. Vinell
samt direktören G. N. Österdahl att adjungeras den inom kommissionen
tillsatta delegationen för utrikeshandelsfrågor. Vidare hade direktören G. C.

A. Settergren (för frågor angående monopolkontroll och organisationsrationalisering
m. m.), direktören E. R. Kördel (för utrikeshandelsfrågor) samt
sekreteraren G. Cederwall (för frågor angående monopolkontroll) adjungerats
inom kommissionen tillsatta delegationer. Den 27 januari 1945 förordnade
departementschefen direktören R. Sachs att adjungeras delegationen
för utrikeshandelsfrågor.

Angående för kommissionen gällande direktiv, se 1945:1 Fi 28.

Kommissionen har under tiden den 1 december 1944—den 1 december
1945 sammanträtt in pleno 15 gånger.

Under året har kommissionen avgivit följande betänkanden: den 2 mars
1945 angående vissa åtgärder för att under en depressionsperiod stimulera
avsättningen av varaktiga konsumtionsvaror; den 16 maj 1945 angående den
svenska handelspolitiken efter kriget, den 29 juni 1945 angående vissa arbetsmarknadsfrågor,
den 21 september 1945 angående övervakning av konkurrensbegränsade
företeelser inom näringslivet.

Kommissionen har vidare i en skrivelse den 28 maj 1945 till chefen för
finansdepartementet uttalat sig angående frågan örn den ekonomiska statistiken.

Dessutom har kommissionen under år 1945 beretts tillfälle att genom remissyttranden
framföra sina synpunkter på följande frågor, vilka äro av
betydelse för efterkrigsplaneringen: den 7 februari 1945 angående frågan örn
den fortsatta driften vid skifferoljeverken i Kvarntorp och Kinnekleva, den
9 mars 1945 angående 1944 års skaltekommittés betänkande med förslag till
förfarande vid avvecklingen av krigskonjunkturbeskattningen och den 30
april 1945 angående utrednings- och experimentarbeten rörande mekaniserad
serietillverkning av huselement. Vidare har kommissionen avgivit utlåtanden
över ett antal riksdagsmotioner m. m.

Kommissionens kansli har fortsatt de tidigare i samarbete med statliga
organ och vissa näringsorganisationer igångsatta utredningarna för komplettering
av tidigare gjorda undersökningar rörande arbetsmarknaden och har
publicerat dessa i en volym i serien Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering
under titeln Sysselsättningsundersökningar. Vidare har kom Bihanq

till riksdagens prof. 19iG. 1 sami. 10

Uiksdasrsberiit tetsell.

146

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 4 missionen låtit utarbeta en sammanfattning och analys av samtliga sysselsättningsundersökningar
under titeln Sysselsättningen under och närmast
efter kriget.

Kommissionen har i skrivelse den 21 december 1945 anmält, att dess
uppdrag vore slutfört.

5. 1944 års re st aur ang sakkunnig a (1945: I 35).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september 1944 (se
Post- och Inrikes tidn. den 3 oktober 1944):

Wetter, F., professor, ordförande;

Andersson, J. Elon, chefredaktör, led. av I kamm.;

Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.;

Hammarlund, N., lantbrukare, led. av II kamm.;

Sjödahl, H. L. E., lektor, led. av I kamm.

Sekreterare:

Nitelius, H. V., hovrättsråd.

Beträffande utredningsuppdraget, se 1945: I 35.

De sakkunniga ha den 31 januari 1945 avlämnat promemoria med förslag
till omorganisation av de allmänna restaurangbolagens verksamhet.
Uppdraget är därmed slutfört.

6. 7944 års nöjesskatteutredning (1945: I 36).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 oktober 1944 med
uppdrag att inom departementet biträda med utredning om revision av gällande
bestämmelser rörande nöjesskatten (se Post- och Inrikes tidn. den 26
oktober 1944):

Laurin, J., borgmästare, ordförande;

Lundberg, A. N. V., uppbördsintendent;

d’Ailly, S. A. H., regissör, ordförande i svenska tealerförbundet.

Sekreterare:

Rappe, N. J. assessor.

Beträffande utredningsmännens uppdrag, se 1945: I Fi 36.
Utredningsmännen, som under tiden den 1 december 1944—den 10 februari
1945 hållit tre sammanträden, ha sistnämnda dag till chefen för finansdepartementet
avlämnat en P. M. angående ändrade bestämmelser om nöjesskatt.

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Sakkunniga för översyn av gällande bestämmelser rörande kommunal

fondbildning (1945: I 37).

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 oktober 1944 ha såsom sakkunniga
tillkallats (se Post- och Inrikes tidn. den 20 oktober 1944):
Holmbäck, Å., professor, led. av I kamm., ordförande;

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 147

Jungen, E. B., ordförande i Göteborgs stadsfullmäktige, Överlärare; I Fi:9

Larsson, S., direktör i svenska landskommunernas förbund.

Sekreterare:

Törngren, C. E. G., andre sekreterare i svenska stadsförbundet.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1945: I Fi 37.

De sakkunniga, som under år 1945 hållit 3 sammanträden, ha den 22
september 1945 avgivit betänkande angående revision av kommunala fondbildningslagen
(Statens off. utredn. 1945: 37).

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Sakkunniga för översyn av lagstiftningen örn investeringsfonder m. m.

(1945: I 38).

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 november
1944 (se Post- och Inrikes tidn. den 6 december 1944):

Rosander, K. E., borgmästare, ordförande;

Bengtsson, T., e. o. hovrättsnotarie, lantbrukare;

Brandt, E. R., pappersbruksarbetare, led. av II kamm.;

Holdo, S. H., taxeringsinspektör;

Sivert, E. D., f. d. kammarrättsråd;

Waldenström, M. E., direktör.

Experter:

Persson, E., länsjägmästare;

Kellgren, M. S. E., lektor.

Sekreterare:

Elfving, F. R. A., taxeringsintendent.

Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1945: I Fi 38.

De sakkunniga sammanträdde första gången den 19 januari 1945 och hava
hållit 22 plenisammanträden.

De sakkunniga hava den 7 november 1945 avgivit utlåtande i anledning
av en framställning den 29 januari 1945 av Sveriges redareförening angående
ändrade bestämmelser i fråga örn avsättning till investeringsfond för fartyg.

Den 22 november 1945 ha de sakkunniga överlämnat betänkande med förslag
till förordning örn vissa investeringsfonder m. m. (Statens off. utredn.
1945: 49).

De sakkunniga hava därmed slutfört sitt uppdrag.

9. Sakkunniga för undersökning rörande taxering av jordbruksfastighet vid
1945 års allmänna fastighetstaxering.

Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 december 1944:

Lindeberg, E. F. L., landshövding;

Höijer, E. J., överdirektör.

Uppdraget innebar verkställande av sådan undersökning med avseende å
1945 års allmänna fastighetstaxering, som avses i 71 § taxeringsförordningen,

148

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 9 för utrönande huruvida vid taxeringen av jordbruksfastigheter å landsbygden
jämnhet och likformighet de olika länen emellan blivit uppnådd.

De sakkunniga ha den 23 maj 1945 avgivit redogörelse för sin undersökning,
varmed uppdraget slutförts.

10. Järnvägspensionsutredningen.

Sedan 1943 års jämvägspensionsutredning den 25 november 1944 avlämnat
betänkande angående reglering av tjänste- och familjepensioneringen beträffande
personal vid av staten övertagna enskilda järnvägar och deras uppdrag
därmed slutförts (se 1945: 1 Fi 8), uppdrog Kungl. Majit den 16 mars
1945 åt de sakkunniga i nämnda utredning att jämväl verkställa utredning
och inkomma med förslag angående reglering av tjänste- och familjepensioneringen
för personal vid Halmstad—Nässjö och Nässjö Oskarshamns
järnvägar i anslutning till dessa järnvägars förstatligande.

Tillkallade såsom sakkunniga i 1943 års jämvägspensionsutredning:
Lindstedt, S., f. d. direktör för statens pensionsanstalt, ordförande;

Gemzell, Chr., häradshövding;

Ruist, G. F., byråchef i järnvägsstyrelsen.

De sakkunniga ha den 13 september 1945 avgivit förslag i ämnet (stencilerat).

Utredningsuppdraget av den 16 mars 1945 är därmed slutfört. 11

11. 19A5 års bensinskattesakkunniga.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 19 september 1945 ha såsom sakkunniga
tillkallats (se Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1945):

Petersson, T. P. J., generallotsdirektör, ordförande;

Sundström, E. V., byråchef;

Wahlstedt, G. V. R., direktör.

Sekreterare:

Odén, C. Å., kanslichef.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda beslut. Därvid erinrade departementschefen
inledningsvis, att inkomsterna av automobilskattemedlen, d. v. s. dels skatter
å bensin och brännoljor och dels den egentliga automobilskatten eller
fordonsskatten, användes för vägväsendets behov. Den beräknade avkastningen
av automobilskattemedlen täckte för det dåvarande — på grund av
den starka nedgången i bensinförsörjningen — endast en mindre del av
de utgifter för vägväsendet, som skulle avräknas mot automobilskattemedlen.
Departementschefen framhöll vidare.

Sedan krigshandlingarna upphört både i Europa och Fjärran östern,
syntes kunna antagas, att oljeimporten till vårt land successivt kunde ökas
till mera normal omfattning. I och med att sa skedde, förbättrades skatteunderlaget
för finansieringen av vägväsendet och kunde utrymme tänkas
uppkomma för en skattereduktion. Med hänsyn till den grundläggande

149

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

betydelse för transportkostnaderna, som bensinpriset efter en återgång till I Fl: 15
mera normala förhållanden ägde, vore det angeläget, att de möjligheter till
skattelättnader, som sålunda kunde komma att inträda, utan dröjsmål tillvaratoges.
Departementschefen ville av dessa skäl förorda, att frågan örn
beskattningen av bensin och andra flytande drivmedel för automobiler bleve
föremål för en omprövning i syfte att förbereda en senare skattelindring.

När — och i viss mån även på vad sätt — skattelättnaderna lämpligen borde
genomföras bleve främst beroende på utvecklingen av försörjningen på
flytande bränslen men påverkades även av hur importpriserna komme att
gestalta sig.

Vid den förordade omprövningen av beskattningen av flytande bränslen
borde utgångspunkten vara, att den under kriget införda särskilda tilläggsskatten
skulle borttagas. Samtidigt borde en förnyad avvägning ske av den
ordinarie skatten å bensin. Därest en ändring av fordonsskatten i det förevarande
sammanhanget skulle befinnas önskvärd, borde detta anmälas i
samband med framläggande av utredningsresultatet i övrigt.

De sakkunnigas arbete fortgick under tiden den 26 september 17 oktober
1945, vilken sistnämnda dag de sakkunniga avlämnade betänkande i
ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1946.

12. Sakkunnig för utredning av frågan örn den rättsliga vården och förvaltningen
av kronans fasta egendom (1943: I 19; 1944: I 17; 1945: I 11).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 februari 1935:
Berglöf, L., f. d. generaldirektör.

Utredningsarbetet, som försenats på grund av andra brådskande arbeten,
avses att bliva slutfört i början av år 1946.

13. 1938 års tulltaxerevision (1943: I 23; 1944: I 18; 1945: I 12).

Enligt departementschefens beslut är de sakkunnigas verksamhet sedan
juli 1940 tills vidare inställd.

14. Sakkunniga för utredning av frågan örn malmexportens fördelning mellan
Luleå och Narvik (1943: I 24; 1944: I 19; 1945: I 13).

Enligt departementschefens beslut den 30 december 1939 skall utredningen
vila tills vidare.

15. 1939 års sulfitspritsakkunniga (1943: I 25; 1944: I 20; 1945: I 14).
Enligt departementschefens beslut den 30 december 1939 skall utredningen
vila tills vidare.

150

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 16 16. Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan om arbetstidsreglering för
personal vid tullverkets kust- och gränsbevakning (1943: I 28; 1944: I 22;

1945:1 15).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 juni 1939:

Larsson, A. S. E., generaldirektör, led. av I kamm., ordförande;

Lindberg, P. H., byråchef;

Mårtenson, C., tullkontorist.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Fi 26.

I samband med beslut om utredningsarbetets återupptagande entledigade
departementschefen den 23 november 1945 generaldirektören A. S. E. Larsson
från honom meddelat förordnande att vara sakkunnig, tillika ordförande,
samt utsåg i Larssons ställe ordföranden och chefen för arbetsrådet,
generaldirektören J. V. Nordin.

Utredningen, som enligt departementschefens beslut den 30 december 1939
tills vidare uppskjutits, har efter det Kungl. Maj:t genom beslut den 15
november 1945 förordnat därom ånyo upptagits.

17. 1941 års lärarlönesakkunniga (1943: I 32; 1944: I 24; 1945: I 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 juni 1941 (se Postoch
Inrikes tidn. den 9 juli 1941):

Weijne, J. J. E., t. f. statssekreterare, ordförande;

Andersson, D. E., undervisningsråd;

Arvidsson, K. A. V., byråchef;

Swartling, A. E. V., expeditionschef;

Tamm, K. G. L. H., jägmästare.

Tillkallad med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 31 december 1943.
Källquist, K. G. E., undervisningsråd.

Sekreterare:

Ulne, J. O., e. o. förste byråsekreterare.

Biträdande sekreterare:

Öhman, B., e. o. förste kanslisekreterare.

Lokal och tel.: Skolöverstyrelsen.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1942:1 Fi 25.

De sakkunniga ha avgivit ett flertal utlåtanden i anledning av remisser
samt under december 1945 betänkande med förslag till boställsordning för
folkskolans lärare. Vidare räkna de sakkunniga med att framlägga
betänkande med förslag till reglering av övningslärarnas m. fl. anställnings-
och avlöningsförhållanden våren 1946,
betänkande med förslag till bestämmelser om statsbidrag till folkskolans
och de högre kommunala skolornas lärarlöner under senare delen av 1946
samt

betänkande angående anställnings- och avlöningsförhållanden för fortsättnings-
och ersättningsskolans lärare likaledes under senare delen av

151

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

1946, därest 1940 års skolutredning dessförinnan framlagt förslag om dessa I Fi: 19
skolformers framtida organisation.

Hittills ha de sakkunniga hållit omkring 330 sammanträden.

18. Sakkunnig angående hgressättningen i staten tillhöriga fastigheter

(1944: I 5; 1945: I 18).

Tillkallad av besparingsberedningen den 8 oktober 1941 med stöd av
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 november 1940:

Löhr, B. A. H., kamrer.

Enligt departementschefens beslut är den sakkunniges verksamhet sedan
april månad 1943 tills vidare inställd.

19. Utredningar angående ekonomiska efterkrigsproblem.

Kungl. Maj:t har den 19 mars 1943 bemyndigat chefen för finansdepartementet
att föranstalta örn vissa utredningar rörande de ekonomiska problem,
som möta vid omställningen efter ett vapenstillestånd. Direktiven för nämnda
utredningar ha återgivits i propositionen nr 365 till 1943 års riksdag.

Angående de med stöd av nämnda bemyndigande under år 1943 lämnade
utredningsuppdragen, se 1944: I Fi 26.

Under år 1944 färdigställda utredningar ha redovisats under 1945: I Fi 19.

1945 års utredningar redovisas nedan under respektive utredningsorgan.

Arbetsmarknadskommissionen. Kommissionen har under år 1945 med nedan
angivna dagar daterade skrivelser till chefen för finansdepartementet
överlämnat följande utredningar:

1. Den 10 januari en undersökning rörande stuveriarbetamas sysselsättningsförhållanden
under krigsåren.

2. S. d. en statistisk undersökning av yrkes- och utbildningsförhållanden
m. m. beträffande långtidstjänstgörande lottor och övriga kvinnliga krigsfrivilliga.

3. Den 25 maj promemoria angående sysselsättningsförhållandena inom
sjöfartsnäringen under och närmast efter kriget (nr 1—3, Statens off. utredn.

1945: 31).

4. Den 5 november en statistisk undersökning rörande extra och arvodesavlönad
civil tjänstemannapersonal vid försvarsväsendet (ej publicerad).

Dessutom har kommissionen med skrivelse den 26 mars till kommissionen
för ekonomisk efterkrigsplanering överlämnat en statistisk undersökning rörande
arbetskraften inom större järn- och verkstadsindustriföretag, som kunde
befaras få minskad sysselsättning efter kriget (Statens off. utredn. 1945:

31).

Investering sutredningen. Se nedan I: Fi 20.

Överstyrelsen för yrkesutbildning. Påbörjade utredningar ha under året i
viss omfattning fortsatts och närmast inriktats på frågan om möjligheterna
att skapa former för yrkesutbildning av arbetslösa i företag, vilkas drift nedlägges
eller inskränkes i samband med en arbetsmarknadskris.

152

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 19 Sakkunniga angående arbetsförmedlingens organisation, se nedan I: Fi 21.
Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering, se ovan I: Fi 4.

20. Investeringsutredningen (1944: I 27; 1945: I 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 mars 1943 (se rostoch
Inrikes tidn. den 30 mars 1943):

Thomson, A. N., landshövding, ordförande i statens arbetsmarknadskommission,
ordförande;

Westling, E. A., landshövding;

Sundström, E. V., avdelningschef i statens arbetsmarknadskommission;
Mossberg, H. K. E., statsråd.

Särskilda experter:

Blomberg, D. A:son, gasinspektor;

von Hartmansdorff, C.-H., förste kanslisekreterare.

Sekreterare:

Gustafsson, T. B., civilingenjör;

Klintstedt, H. G., byråingenjör;

Petrelius, B., byråingenjör.

Lokal: Statens arbetsmarknadskommission; tel.: »Arbetsmarknadskommissionen».

Beträffande utredningens uppdrag, se 1944: I Fi 27.

Under tiden den 1 december 1944—den 30 november 1945 har utredningen
sammanträtt 3 dagar.

Utredningen har den 28 februari 1945 avgivit betänkande med förslag till
investeringsreserv för budgetåret 1945/46 av statliga, kommunala och statsunderstödda
anläggningsarbeten (Statens off. utredn. 1945: 12, 13). Därjämte
har utredningen under år 1945 avgivit utlåtande i ett 10-tal ärenden.

Utredningen har för avsikt att under januari månad 1946 avgiva betänkande
med utredning rörande personal och materielresurser m. m. för genomförande
av en investeringsreserv.

21. Sakkunniga angående arbetsförmedlingens organisation (1944: I 32;

1945: I 22).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 mars 1943 (se Postoch
Inrikes Tidn. den 30 mars 1943):

Thomson, A. N., landshövding, ordförande i statens arbetsmarknadskommission,
ordförande;

Höjer, K. J., generaldirektör (t. o. m. den 22 augusti 1945);

Lindberg, A., förste ordförande i landsorganisationen;

Söderlund, G., direktör, ordförande i svenska arbetsgivareföreningen;
Bergquist, Th. E. N., generaldirektör, led. av I kamm. (fr. o. m. den 23 augusti
1945).

Sekreterare:

Jönsson, O., kontorschef hos arbetsnämnden i Stockholm.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

153

Biträdande sekreterare: I Fi: 22

Kellgren, N., amanuens.

Lokal: Statens arbetsmarknadskommission; tel.: Arbetsmarknadskommissionen.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1944: I Fi 32 och 1945: I Fi 22.

De sakkunniga ha under år 1945 hållit 12 sammanträden.

Enligt direktiven skulle de sakkunniga i första hand utreda de frågor beträffande
arbetsförmedlingens organisation m. m., som kunde väntas bli aktualiserade
efter ett vapenstillestånd. Under utredningsarbetet, vilket utförts i
nära samråd med arbetsmarknadskommissionen, har en förskjutning av
problemställningen ägt rum. För arbetsförmedlingens vidkommande medförde
näringslivets övergång från krigs- till fredsförhållanden icke några meruppgifter
av sådan storleksordning, att speciella organisatoriska åtgärder behövde
vidtagas. Som huvudproblem under utredningsarbetets första etapp
har i stället framstått frågan om behovet av åtgärder för att effektivisera arbetsförmedlingen
vid en arbetsmarknadskris med vikande arbetstillgång. De
sakkunniga ha utarbetat förslag till olika organisatoriska åtgärder och sammanfattat
dessa i ett betänkande, som beräknas kunna slutjusteras under januari
1946.

De sakkunniga ha senare även erhållit i uppdrag att utreda frågan om arbetsförmedlingens
framtida organisation. Vissa hithörande problem ha av de
sakkunniga upptagits till behandling parallellt med ovannämnda utredningsuppdrag.
Då enligt sakkunnigas uppfattning den framtida organisationen i
vidsträckt omfattning måste utformas efter samma linjer som varit normerande
vid förmedlingens utbyggande efter dess provisoriska förstatligande den
20 maj 1940, lia de sakkunniga låtit utarbeta en redogörelse för arbetsförmedlingens
organisation och uppgifter efter nämnda tidpunkt. Redogörelsen
är intagen i ett betänkande, som beräknas kunna slutjusteras omkring årsskiftet
1945/46. På grundval av bl. a. detta betänkande komma de sakkunniga
att fortsätta utredningsarbetet angående arbetsförmedlingens framtida
organisation och beräkna att kunna slutföra utredningsuppdraget under år
1946.

22. Tullverkets redovisningskommission (1945: I 23).

Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 5 november 1943:
Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande;

Dahlberg, G. W., kanslichef;

Dahlstedt, R. G. A., tullförvaltare.

Sekreterare:

Bergström, S., e. o. förste byråsekreterare.

Expert:

Tammelin, P. A. V., förste distriktsingenjör.

Lokal: Generaltullstyrelsen; tel: 11 14 93.

Angående kommissionens uppdrag och tidigare arbete, se 1945: I Fi 23.

154

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 22 Kommissionen har, sedan prov med av besparingsberedningen föreslaget
ändrat redovisnings- och journaliseringsförfarande i tullverket slutförts, den
29 december 1944 till generaltullstyrelsen avgivit yttrande och förslag i anledning
av vad som framkommit vid proven.

Praktiska prov för utrönande av ändamålsenligheten av besparingsberedningens
förslag till omreglering av vissa arbetsmetoder på tulltaxeringsområdet,
för vilka prov kommissionen till generaltullstyrelsen framlagt förslag
till plan m. m. och beträffande vilka prov vissa förarbeten verkställts under
slutet av år 1944 och början av år 1945, ha på grund av den starkt minskade
utrikestrafiken icke kunnat igångsättas. Kommissionens arbete har därför
legat nere sedan början av år 1945 och beräknas icke kunna återupptagas
förrän under år 1946.

Kommissionen har under år 1945 hållit 2 sammanträden.

23. 1943 års jordbrukstaxeringssakkunniga (1944: I 35; 1945: I 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj-.ts bemyndigande den 12 november 1943 (se
Post- och Inrikes tidn. den 27 november 1943):

Rietz, A. T., landskamrerare, ordförande;

Andersson, K. A. M., hemmansägare, led. av II kamm.;

Janson, S., agronom, led. av II kamm.;

Lodenius, V. G., lantbrukare, led. av I kamm.;

Svensson, W., agronom, led. av II kamm.

Sekreterare:

Baekkevold, A. F., länsassessor.

Bokföringssakkunnigt biträde:

Elvefors, B. E., taxeringsintendent.

Efter därom av de sakkunniga gjord framställning har departementschefen
den 10 mars 1945 förordnat professorn L. Nanneson att biträda de sakkunniga
i vissa frågor rörande avdrag vid inkomsttaxeringen för värdeminskning
å inventarier och byggnader i jordbruk och skogsbruk.

Lokal: Storkyrkobrinken 4, Stockholm; tel.: Kanslihuset.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1944: I Fi 35.

De sakkunniga ha under december 1944 och intill utgången av november
1945 sammanträtt 29 dagar.

De sakkunnigas arbete under år 1945 har i huvudsak inriktats på frågorna
om taxering av inkomst av skogsbruk efter bokföringsmässiga grunder
samt om avdrag för reparation och underhåll av jordbrukets driftsbyggnader
och av täckdikningsanläggning.

De sakkunniga ha den 24 januari 1945 avgivit infordrat yttrande över en
i riksdagen framställd interpellation rörande rätt för jordbrukare att vid
taxering avskriva kostnader för anskaffande av jordbruksinventarier.
Utredningen avser att slutföra sitt uppdrag under början av 1946.

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

155

24. Sakkunnig för fortsatt utredning angående rationalisering av den stat- I fj; 26
liga statistiken (1944: I 36; 1945: I 25).

Tillkallad genom Kungl. Maj:ts beslut den 17 december 1943:

Höijer, E. J., överdirektör.

Angående den sakkunniges uppdrag, se 1945: I Fi 25.

Utredningsarbetet har under år 1945 kunnat bedrivas endast i mindre omfattning.

25. 1944 års skattesakkunniga (1944: I 37; 1945: I 26).

Tillkallade av chefen för finansdepartementet den 23 december 1943:
Bärg, A. J., led. av I kamm.;

Bergstedt, C. J., landskamrerare, tillika sekreterare.

Statistiker:

Östman, O., taxeringsrevisor.

Lokal: Munkbron 7; tel.: 10 74 33 och 11 23 36.

Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1944: I Fi 37.

De sakkunniga ha under år 1945 hållit 36 sammanträden.

De sakkunniga ha dels den 31 maj 1945 avgivit betänkande med förslag
angående vissa spörsmål på den allmänna kommunalbeskattningens område
(Statens off. utredn. 1945: 35), dels ock den 18 oktober avgivit yttrande över
en av taxeringsrevisorn E. Annell upprättad promemoria rörande nedskrivning
av varulager i beskattningshänseende jämte förslag till åtgärder för att
motverka överdrifter i fråga örn varulagernedskrivning.

De sakkunniga beräkna att under början av år 1946 avgiva ett betänkande
med förslag rörande idrottssammanslutningars beskattning för inkomst
och senare under året ett betänkande med förslag rörande vissa återstående,
till de sakkunniga hänskjuta beskattningsfrågor.

26. 1944 års personalutredning (1945: I 29).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 mars 1944 för att
inom departementet biträda med utredning rörande anställningsförhållandena
för viss icke-ordinarie personal i statens tjänst (se Post och Inrikes
tidn. den 15 april 1944):

Westling, E. A., landshövding, ordförande;

Broström, Jane, kanslibiträde;

Carlsson, A., kansliråd;

Ekelöf, P. O., professor;

Eriksson, E. G. E., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Höijer, E. J., överdirektör;

Johansson, Helga, förbundskassör;

Styrud, S. G., byrådirektör;

Woxén, R., professor.

Sekreterare:

af Malmborg, N. M., t. f. kansliråd.

156

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 26 Biträdande sekreterare:

Lane, S., förste kanslisekreterare (intill den 1 september 1945);

Mollander, R., fil. kand.;

Agnell, Anna Lisa, amanuens (fr. o. m. den 1 oktober 1945).

Lokal: Biblioteksgatan 3; tel.: 21 12 90.

Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1945: I Fi 29.

Utredningen har införskaffat ett omfattande utredningsmaterial för närmare
undersökning av anställnings- och rekryteringsförhållandena för biträdespersonal
med skriv- och kontorsgöromål. Detta material har statistiskt
bearbetats, och för frågans vidare behandling har inom kommittén
tillsatts en särskild sektion, som för närvarande är sysselsatt med att utarbeta
riktlinjer för biträdespersonalens befordringsgång m. m. Sektionen
har intill utgången av november månad 1945 sammanträtt 15 gånger.

Ett rikhaltigt utredningsmaterial har jämväl införskaffats beträffande amanuenspersonal
och vissa andra jämförliga befattningshavare med göromål
av väsentligen administrativ karaktär. Den statistiska bearbetningen av
ifrågavarande material har slutförts, och en särskild sektion inom kommittén
har tillsatts för närmare behandling av frågan om amanuenspersonalens
befordrings- och rekryteringsförhållanden.

Särskild undersökning har igångsatts jämväl beträffande personal med viss
teknisk utbildning. Cirkulärskrivelse i ämnet, åtföljd av individuella uppgiftskort,
har expedierats till vederbörande verk och myndigheter.

Den 22 september 1945 har utredningen till justitiedepartementet avgivit
infordrat utlåtande i anledning av 1943 års domarutrednings förslag rörande
avlöningsförhållandena för fiskalsaspiranter, tingsnotarier och tingsnotarieaspiranter.

Utredningen har under tiden den 1 december 1944—den 30 november 1945
sammanträtt in pleno 17 gånger.

Utredningsarbetet väntas kunna i vissa delar slutföras under loppet avår
1946.

27. 7944 års allmänna skattekommitté (1945: I 30).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 maj 1944 (se Rostoch
Inrikes tidn. den 30 maj 1944):

Sandström, K. G. A., skattedirektör, ordförande;

Browaldh, E., bankdirektör;

Lindahl, E., professor;

Lundblad, N. W., direktör;

Montgomery, G. A., professor;

Strand, A. W., kassör, led. av I kamm.;

Werner, O. E., hemmansägare, led. av II kamm
Experter:

.Iohansson, A. E. M., taxeringsrevisor;

Lindgren, G., fil. lie.;

Bredal-Bauer, J. F., t. f. aktuarie (fr. o. m. den 16 juni 1945);

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

Lundberg, F., fil. d:r (fr. o. m. den 26 september 1945);

Prawitz, H. A., byråchef (fr. o. m. den 26 september 1945).

Sekreterare:

Lindquist, N. G., assessor.

Lokal: Sliatteberedningen, Storkyrkobrinken 4; tel.: Kanslihuset 654.
Beträffande kommitténs direktiv, se 1945: I Fi 30.

Ledamoten av kommittén professorn A. Montgomery har den 19 januari
1945 efter av honom gjord ansökan befriats från sitt uppdrag.

Kommittén har under år 1945 sammanträtt 4 gånger.

Under året hava utredningar verkställts angående olika i direktiven angivna
spörsmål. Bland de spörsmål, som därvid behandlats, märkas frågan
om marginalbeskattningen och i samband därmed förmögenhetsbeskattningen;
avdragsrätt för försäkringspremier m. m.; bidragsformer vilka kunna
vara av den art, att de möjligen kunna undantagas från beskattning; begränsning
i vissa fall av rätt till avdrag från inkomst av tjänst; avdragsrätt och
skatteplikt för periodiskt understöd; beskattning av medlemsavgifter och avdragsrätt
för dylika avgifter; beskattningsperioden; beskattning av utdelning
å aktier i svenska aktiebolag eller andelar i ekonomiska föreningar, då jämväl
mottagaren är aktiebolag eller ekonomisk förening; beskattning av värden
av good wills natur i vissa fall.

Kommittén har den 17 oktober 1945 avgivit infordrat yttrande över en av
revisor E. Annell upprättad promemoria rörande nedskrivning av varulager
i beskattningshänseende m. m.

Kommitténs ordförande samt ledamoten Lindahl ha med stöd av Kungl.
Maj:ts bemyndigande under tiden den 23 oktober—den 6 november 1945
företagit en resa till England för att studera vissa skattespörsmål, som omfattas
av kommitténs arbetsuppgifter.

Sedan kommittén under 1945 i avsevärd utsträckning slutfört förberedande
arbeten, torde kommittén under loppet av år 1946 kunna avgiva betänkande
rörande ifrågasatta ändringar i kommunalskattelagen m. m.

28. 1944 års pensionsutredning (1945: I 31).

Tillkallade med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 maj 1944 (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 juni 1944):

Sverne, E. V., generaldirektör, ordförande;

Andersson, Ebon, bibliotekarie, led. av II kamm.;

Björn, E. O. F., statskommissarie;

Dahlgren, I., sekreterare i svenska landstingsförbundet;

Lindstedt, S., f. d. direktör i statens pensionsanstalt.

Expert:

Kjellén, T. B., direktör i statens pensionsanstalt.

Sekreterare:

Isoz, N. P. E., förste byråsekreterare.

Biträdande sekreterare:

Sollander, E. R., förste amanuens.

157

I Fi: 28

Riksdagsberättelsen.

1 Fi: 29 Lokal och telefon: sekreteraren, statens pensionsanstalt tel.: 23 27 30; bitr.
sekreteraren, kammarkollegiet, tel.: 10 08 26.

Beträffande utredningsuppdraget, se 1945: I Fi 31.

Utredningen har under år 1945 hållit 9 sammanträden. Därvid ha i huvudsak
behandlats de allmänna principerna för avgränsningen av statens
pensionsanstalts verksamhetsområde samt grunderna för den av anstalten
bedrivna pensioneringen.

Utredningen beräknas bliva slutförd under år 1946.

29. 19AA års deltidstjänstutredning (1945: I 32).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 maj 1944 med uppdrag
att inom finansdepartementet biträda med utredning i fråga om deltidsarbete
i allmän tjänst (se Post- och Inrikes tidn. den 19 juli 1944):
Lundquist, R., överdirektör, ordförande;

Jäderström-Rössel, Agda, fru;

Nevrell, B., t. f. avdelningschef i finansdepartementet;

Nilsson, G. V., stadsbibliotekarie, led. av II kamm.;

Wallberg, C. E. F., bankdirektör;

Vedberg-Larsson, Elvira, fru;

Vinge, Margit, biblioteksassistent.

Sekreterare:

Lingren, G. W., byråchef.

Lokal och tel.: Arbetsmarknadskommissionen, Stockholm.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1945:1 Fi 32.

De sakkunniga ha under 1945 fortsatt sitt arbete och därvid bl. a. från
statliga verk och institutioner samt kommunala sammanslutningar inhämtat
uppgifter angående möjligheten att anordna deltidsarbete i allmän tjänst.
Liknande förfrågningar ha riktats till sammanslutningar inom det privata
näringslivet. Vid ett stort antal konferenser med representanter för olika
statliga och enskilda företag samt personalorganisationer m. fl. ha diskuterats
fördelar och olägenheter av ökad användning av deltidsarbete.

De sakkunniga ha under år 1945 t. o. m. den 1 december sammanträtt 20
gånger.

Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1946.

30. Försvarets tjånsteförteckningssakkunniga (1945: I 33).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1944 för att
inom finansdepartementet biträda med viss omprövning av lönegradsplacering
m. m. för befattningshavare inom försvarsväsendet (se Post- och Inrikes
tidn. den 22 september 1944):

Ödeen, S. A. E., generaldirektör, ordförande;

Carlsson, A., kansliråd;

Dahl, C. E. H., ingenjör;

Helldén, B. E., förbundsordförande;

Norberg, R. E., statskommissarie;

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

159

Ström, E. T. H., krigsråd. I Fi: 31

Sekreterare:

Edsberg, H., assessor.

Biträdande sekreterare:

Cars, G. F. O., förste amanuens.

Lokal: Krigsmaterielverket; tel. Krigsmaterielverket.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1945: I Fi 33.

Enligt under hand meddelade direktiv har utredningsuppdraget utsträckts
att omfatta jämväl befattningar vid försvarsväsendet med avlöning enligt
löneplan Eo eller Ex.

I och för planläggning av utredningsarbetet ha de sakkunniga trätt i förbindelse
med försvarets sakanslagskommitté och 1944 års personalutredning.

De sakkunniga, vilkas uppdrag är avhängigt av — förutom de ovannämnda
— vissa andra pågående utredningar, ha såsom första etapp i utredningsarbetet
inriktat sig på uppgörandet av utkast till en generell tjänsteförteckning,
innefattande förslag till placering i lönegrad samt till tjänstebenämning
av samtliga av utredningen berörda befattningar och serier av befattningar
oavsett löneplaner men med hänsyn tagen till såväl befattningarnas art och
arbetsuppgifter som föreskrivna kompetenskrav respektive i övrigt erforderliga
kvalifikationer. De sakkunniga lia genom hänvändelse till försvarets verk
och myndigheter införskaffat ett vidlyftigt uppgiftsmaterial, avseende samtliga
vid vederbörande organisationsenheter eller underavdelningar därav anställda
civilmilitära och civila befattningshavare med avlöning enligt någon
av löneplanerna Ca, MEo, Eo, MEx och Ex, respektive med arvode motsvarande
viss löneklass inom någon av nämnda löneplaner eller med avlöning
enligt kontrakt. Materialet har därefter varit föremål för bearbetning inom
de sakkunnigas kansli.

Resultatet av de sakkunnigas arbete i ovan angivna del beräknas kunna
framläggas under första halvåret 1946.

De sakkunniga ha under år 1945 intill den 1 december hållit 18 sammanträden.
Därjämte ha de sakkunniga avlagt studiebesök vid krigsmaterielverket,
försvarets radioanstalt, Åkers krutbruk, Carl Gustafs stads gevärsfaktori,
marinens centrala beklädnadsverkstad, Södermanlands pansarregemente,
Sydkustens marindistrikt samt Blekinge kustartilleriförsvar.

De sakkunniga ha till Kungl. Maj:t avgivit utlåtanden, på grund av remisser,
i ett flertal frågor.

Genom beslut den 9 november 1945 har chefen för försvarsdepartementet,
under hänvisning till proposition nr 170 (s. 350) till 1945 års riksdag, uppdragit
åt de sakkunniga att taga under övervägande fråga om lönefyllnadsarvoden
till styresmännen för de centrala flygverkstäderna samt att inkomma
med det förslag i ämnet, vilket kunde befinnas påkallat.

31. 19H års militära pensionsutredning (1945: I 34).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 september 1944
(se Post- och Inrikes tidn. den 31 oktober 1944) för alt biträda med utred -

160

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 31 liing om ändrade bestämmelser om pensionsålder m. m. för viss personal
inom förvarsväsendet:

Sverne, E. V., generaldirektör, ordförande;

Nilson, J. F., krigsråd;

Silfverberg, K. J. A., överste;

Törnkvist, A. Å:son, led. av II kamm.

Sekreterare:

Dickson, W., t. f. andre kanslisekreterare.

Sammanträdeslokal: Kammarkollegium; tel. (sekreteraren): Kanslihuset
371.

Angående direktiven för utredningen, se 1945: I Fi 34.

De sakkunniga, som hållit 12 sammanträden, ha under år 1945 verkställt
utredning i pensionsåldersfrågor för olika beställningshavargrupper. En diskussion
i flygmedicinska frågor har under året ordnats med deltagande av
bland andra professorerna U. S. von Euler-Chelpin och H. E. Christensen
samt flygöverläkaren C. E. Westerberg.

De sakkunnigas uppdrag beräknas kunna avslutas under år 1946. Utredningsarbetet
är dock beroende på vissa frågor, som beröra såväl 1944 års
militära pensionsutredning som 1945 års försvarskommitté.

32. 19AA års nykterhetskommitté (1945:1 39).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 november 1944 såsom
sakkunniga för utredning rörande nykterhetslagstiftningens framtida
innehåll och utformning (se Post- och Inrikes tidn. den 23 november 1944):
Ingvar, S. I., professor, ordförande;

Bergvall, J. H., direktör, led. av I kamm.;

Englund, E. V., aktuarie, led. av I kamm.;

Furuskog, K. J., rektor;

Hagberg, E. R., redaktör, led. av II kamm.;

Larsson, Karin, fru;

Nilsson, J., distriktsföreståndare, led. av II kamm.;

Olsson, G. A., redaktör, led. av II kamm.;

Onsjö, J., lantbrukare, led. av II kamm.;

Sefve, S. I., rektor, led. av II kamm.;

Svensson, Valborg, redaktör;

Åkerberg, O. H., redaktör, led. av I kamm.;

Öberg, Märta, kassörska, led. av II kamm.

Sekreterare:

Elmér, Å. B. A., fil. mag.

Biträdande sekreterare:

Nelker, H. G., amanuens.

Lokal: Storkyrko^Riken 2; tel. Kanslihuset 388.

Beträffande direktiven för kommitténs utredningsuppdrag, se 1945:1 Fi 39.
Jämlikt ovannämnda bemyndigande förordnades den 8 januari 1945 byråchefen
O. H. Klackenberg att deltaga i överläggningarna inom kommittén

161

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

samt att i övrigt biträda såsom expert i den omfattning, departementschefen I Fil 33
bestämde. Därjämte förordnade departementschefen den 19 september 1945
professorn T. Segerstedt att såsom expert biträda kommittén med vissa social-psykologiska
undersökningar.

Kommittén har under år 1945 hållit 6 plenarsammanträden, varjämte ett
inom kommittén utsett arbetsutskott, bestående av herrar Ingvar, Bergvall,

Furuskog, Hagberg och Olsson, sammanträtt 7 gånger.

Kommittén har verkställt vissa förberedande undersökningar angående
restriktionssystemets verkningar i olika avseenden, därvid överläggningar ägt
rum med professorerna Harald Cramér, Gunnar Dahlberg och Torgny Segerstedt.
Vissa större undersökningar på området komma att igångsättas under
år 1946.

Kommittén har den 15 mars 1945 till riksdagens andra kammares första
tillfälliga utskott avgivit yttrande över motionen nr 450 i andra kammaren
angående upphävande av viss föreskrift örn järnvägens fungerande såsom
inlämningsställe för motböcker m. m. Vidare har kommittén den 29 november
1945 avgivit utlåtande över ungdomsvårdskommitténs betänkande del lil
angående ungdomen och nöjeslivet (Statens off. utredn. 1945:22).

33. 7944 års lönekommitté avseende sjukvårds- och ekonomipersonal

(1945:1 40).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 november 1944 (se
Post- och Inrikes tidn. den 30 november 1944):

Johnsson, B. E., statskommissarie, ordförande;

Anderberg, H. R., stationsmästare, led. av I kamm.;

Andersson, A. J., förste expeditionsvakt;

Blomqvist, H. Iv. G., kapten;

Elfving, K. I., byrådirektör;

Höjer, Gerda, sjuksköterska.

Sekreterare:

Elfving, K. I. (se ovan);

Petré, K. B. T., assessor.

Angående de sakkunnigas ursprungliga uppdrag, se 1945:1 Fi 40.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 27 april 1945 ha de sakkunniga jämväl
erhållit i uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om regie*
ring av avlöningsförhållandena för statsanställda barnmorskor och distriktsbammorskor.

De sakkunniga lia med början den 18 januari hållit 26 sammanträden under
år 1945. Vidare lia de sakkunniga i studiesyfte avlagt besök å karolinska
sjukhuset, förskolan för blinda å Tomteboda, Beckomberga sjukhus i Stockholm,
dövstumskolan å Manilla, serafimerlasarettet, garnisonssjukhuset i
Stockholm, statens sjuksköterskeskola, statens distriktssköterskeskola, tandläkarinstitutet
och centralfängelset å Långholmen. Efter särskilt medgivande
lia de sakkunniga företagit resor till Hälsingborg (S:ta Maria sjukhus), örkel Bi

Ilang till riksdagens prof. 19A6, 1 sami. 11

Riksdagsberättelsen,

162

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 33 ljunga (statens skolhem Östra Spång), Lund (vårdanstalten för blinda med
komplicerat lyte, Vipeholms sjukhus), Göteborg (Göta artilleriregemente),
Vänersborg (statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor, statens skolhem
Brättegården, dövstumskolan) och Vagnhärad (Lövstahemmet, statens
anstalt för själsligt abnorma manliga skyddshemselever).

Under år 1945 har utarbetats preliminärt förslag till betänkande till i stort
sett alla de delar utredningen omfattar. En förberedande överläggning hav
också hållits med representanter för svenska stadsförbundet och svenska
landstingsförbundet.

Då kommittén för sitt fortsatta arbete är beroende av de resultat beträffande
löneplanernas utformning, som kunna framkomma av 1945 års lönekommittés
arbete, har slutlig ståndpunkt till föreliggande spörsmål ännu icke
kunnat tagas.

34. 1945 års bankkommitté.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 23 mars 1945 (se Post- och
inrikes tidn. den 3 april 1945):

Eriksson, Ii., f. d. generaldirektör, ordförande (t. o. m. den 22 juni 1945);
Jonsson, P. G., landshövding, ordförande (fr. o. m. den 23 juni 1945);
Anderson, I., fil. d:r, chefredaktör, led. av I kamm.;

Andersson, O., ombudsman, led. av II kamm.;

Browaldh, E., bankdirektör;

De Geer, J. G. G., friherre, disponent;

Elofsson, G., lantbrukare, led. av I kamm.;

Fredriksson, K., redaktör (fr. o. m. den 20 september 1945);

Hall, D., ombudsman, led. av II kamm.;

Hallnäs, S., ombudsman;

Lindahl, G., bankdirektör;

Rooth, I., riksbankschef;

Severin, F., chefredaktör, led. av II kamm.;

Vougt, A., statsråd, led. av II kamm. (t. o. m. den 19 september 1945);

Wulff, K., byråchef, tillika sekreterare;

Waem, T., f. d. statssekreterare.

Biträdande sekreterare:

Gabrielson, L., t. f. förste kanslisekreterare.

Lokal: Bank- och fondinspektionen, Sturegatan 16; tel. 62 43 18.

De för kommittén gällande direktiven framgå av departementschefens anförande
vid beslutet örn kommitténs tillsättande. Departementschefen erinrade
därvid om att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 juni 1941, nr
75, hemställt om en förutsättningslös utredning rörande dels riksbankens
uppgifter och organisation, dels tryggandet av ur samhällssynpunkt tillfredsställande
förhållanden på kreditväsendets område, dels ock formerna för
uppnående av enhetlighet i den offentliga finanspolitiken. De konkreta spörsmål,
som åsyftats i riksdagens hemställan, hade närmare belysts i motiveringen
till denna. Enligt riksdagens mening borde sålunda i första hand ut -

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 163

redas, huruvida riksbanken borde vara en ren centralbank eller även driva I Fi: 34
bankmässig rörelse i konkurrens med affärsbankerna. I förra fallet aktualiserades
frågan, vilka medel staten behövde förfoga över för att kunna trygga
ur samhällssynpunkt tillfredsställande ränteförhållanden. Vid prövningen av
delta spörsmål borde övervägas lämpligheten av att inrätta en eller flera av
det allmänna kontrollerade affärsbanker. Ett sådant övervägande vore i och
för sig motiverat redan på grund därav, att frågan om Jordbrukarbankens
och Göteborgs handelsbanks framtida ställning krävde sin lösning. I sammanhang
med prövningen av här berörda problem borde diskuteras även de
lämpliga formerna för samverkan mellan finansdepartementet, riksgäldskontoret
och riksbanken samt arbetsfördelningen dem emellan närmast i
låne- och räntepolitiska frågor.

Departementschefen framhöll därefter, att Kungl. Majit i anledning av
riksdagens hemställan åt bank- och fondinspektionen uppdragit att verkställa
en statistisk utredning rörande de för marginalen mellan affärsbankernas inoch
utlåningsräntor bestämmande förhållandena. Vid anmälan av förslaget
örn denna utredning hade departementschefen uttalat, att den av riksdagen
berörda frågan om riksbankens uppgifter aktualiserats närmast därigenom,
att delade meningar rådde rörande statens möjligheter att med nu föreliggande
organisationsförhållanden i önskvärd grad främja en sund utveckling
av kreditväsendet. Om det visade sig önskvärt att förstärka statens inflytande
på kreditmarknaden, syntes detta emellertid bäst ske genom en vidare utveckling
av andra statliga kreditinstitutioner än riksbanken. Kritiken mot
kreditväsendet toge väsentligen sin utgångspunkt i det förhållandet, att marginalen
mellan in- och utlåningsräntor till men för sparandet och kreditgivningen
ansåges alltför stor. Att förändra riksbankens ställning och uppgifter
i syfte att komma till rätta med de missförhållanden som kunde föreligga i
berörda hänseende syntes icke vara den naturliga utvägen. Departementschefen
hade slutligen framhållit, alt innan de av riksdagen berörda principiella
spörsmålen upptoges till prövning, frågan om kreditväsendets ekonomi
borde underkastas en ingående statistisk utredning. Denna kunde preliminärt
begränsas till affärsbankerna och anförtros åt bank- och fondinspektionen.

Departementschefen framhöll härefter, att bank- och fondinspektionen i
maj 1943 överlämnat resultaten av den enligt Kungl. Maj:ts nyssnämnda beslut
av inspektionen verkställda utredningen och att inom finansdepartementet
sedermera genom särskilda sakkunniga verkställts viss ytterligare bearbetning
av de i bankinspektionens utredning lämnade statistiska uppgifterna.

Under hänvisning till det sagda förordade departementschefen, att en kommitté
tillsattes för ifrågavarande utredning, samt anförde vidare följande.

Kommittén hör taga till utgångspunkt vad riksdagen uttalat i sin här behandlade
skrivelse och pröva, hur de av riksdagen avsedda problemen bäst
kunna lösas. Hinder bör därvid icke möta att, i den mån så befinnes erforderlig!,
vidga utredningen till att avse organisationen av kreditväsendet i dess
helhet. I övrigt torde särskilda direktiv för utredningen icke böra meddelas.

164

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 34 Det bör alltså stå kommittén fritt att avgöra, i vilken ordningsföljd de olika
spörsmålen lämpligen böra angripas, vilken avgränsning i detalj av arbetsprogrammet
som är mest ändamålsenlig och huru resultaten lämpligen böra
redovisas.

Kommittén har under tiden april—november 1945 sammanträtt 13 dagar.
Därvid har behandlats huvudsakligen de nuvarande kreditinstitutens verksamhet
och organisation, varjämte vissa grundläggande frågor rörande kreditväsendets
framtida gestaltning diskuterats. Utredningsarbetet beräknas
vara avslutat 1947.

35. 1945 års lönekommitté.

Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1945 med uppdrag att
verkställa revision av gällande avlöningsbeslämmelser för befattningshavare
vid den civila och militära statsförvaltningen och det statsunderstödda kommunala
skolväsendet (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli 1945):

Westling, P. W. N., advokat, ordförande;

Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.;

Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;

Mårtensson, J. W., f. d. tändsticksarbetare, led. av II kamm.;

Nilson, J., distriktsföreståndare, led. av II kamm.;

Nilsson, G. V., stadsbibliotekarie, led. av II kamm.;

Persson, S. E., redaktör, led. av II kamm.;

Swartling, A. E. V., expeditionschef.

Sekreterare:

Ericson, F., förste kanslisekreterare.

Följande personer ha vidare förordnats att biträda kommittén, nämligen
byråchefen i lotsstyrelsen S. J. G. Ericsson (vissa utredningar avseende avlönings-
och pensionsförhållanden för lots- och fyrpersonal) samt t. f. förste
byråsekreteraren hos försvarets civilförvaltning S. H. T. Beskow, amanuensen
hos statens arbetsmarknadskommission C. H. H. Edgardh och amanuenen
hos riksräkenskapsverket N. V. Simonsson (inom kommitténs sekretariat
förekommande arbetsuppgifter).

Lokal: Storkyrkobrinken 2; tel.: Kanslihuset 661 (huvudsekreteraren) och
395 (expeditionen).

De ursprungliga direktiven för kommittén återfinnas i departementschefens
anförande till statsrådsprotokollet vid kommitténs tillsättande. Departementschefen
anförde bl. a. följande.

Sedan det europeiska kriget upphört, vore det angeläget att så snart som
möjligt få tjänstemännens reallöner avvägda efter den standard, som kunde
anses skälig med hänsyn till efterkrigslägets förhållanden. Det syntes därför
lämpligt att arbetet på en ny allmän lönereglering upptoges. Den centrala
uppgiften för löneutredningen bleve utarbetandet av nya löneplaner.
Fastställandet av däri ingående lönebelopp och löneplanernas konstruktion
i övrigt finge göras beroende på de resultat, som erhölles vid prövning av

Kommittéer och sakkunniya: Finansdepartementet.

165

såväl frågan om den allmänna lönestandarden och lönernas dyrortsgrade- I Fi: 35
ring som olika andra lönespörsmål, vilkas lösning i större eller mindre utsträckning
bleve bestämmande för den verkliga löneställningen.

Vad först anginge det allmänna ekonomiska utgångsläget för löneregleringen,
syntes det rimligt att räkna med att efterkrigstiden skulle föra med sig
en återhämtning i det allmänna välståndet inom landet. I den mån så skedde
borde även löntagarna bli delaktiga i återhämtningen. Det borde alltså bli
en uppgift för löneutredningen att, med aktgivande på utvecklingen av det
ekonomiska läget och löneutvecklingen på den allmänna arbetsmarknaden,
pröva i vilken mån och på vilka vägar den genomsnittliga lönenivån skulle
kunna återföras till förkrigstidens reallönest andard.

Regleringen av lönerna borde liksom förut anknytas lill en viss levnadskostnadsnivå.
Även om lönerna gjordes i viss utsträckning rörliga icke blott
uppåt utan även nedåt, vore det naturligt, att de fasta lönebeloppen anpassades
efter en levnadskostnadsnivå som med största sannolikhet kunde beräknas
icke komma att underskridas, när förhållandena efter kriget stabiliserats.

För de överväganden i dyrortsfrågan, som skulle äga rum vid löneplanernas
omarbetning, borde 1943 års dyrortskommittés förslag jämte däröver avgivna
yttranden tagas till utgångspunkt. Att en dyrortsgradering av lönerna
alltjämt borde ingå i lönesystemet syntes redan nu kunna fastslås, liksom
även att dyrortsgraderingen, såsom kommittén föreslagit, borde innebära en
minskning i skillnaden mellan lönerna i lägsta och i högsta ortsgrupp. Storleken
av denna minskning och sättet för dess genomförande komme att
starkt påverka löneställningen för de av frågan närmast berörda lönetagargrupperna
och även lönenivån i genomsnitt sett. De närmare avvägningarna
härutinnan jämte regleringen av antalet ortsgrupper borde vid löneregleringen
bli föremål för vidare prövning med ledning av det föreliggande utredningsmaterialet.

Löneställningen reglerades emellertid icke enbart genom lönebeloppens avvägning
i de olika löneklassema utan påverkades även av förhållandet mellan
begynnelse- och slutlönerna i en och samma lönegrad, antalet löneklasser
i lönegraden och tidsschemat för uppflyttning mellan löneklassema. Anledning
hade givits att, främst för de lägre gradernas del, uppmärksamma hur
de statsanställda till följd av det statliga lönesystemets utformning i början
av sin bana vore förhållandevis sämre ställda än närmast motsvarande anställningshavare
på allmänna arbetsmarknaden. En omprövning av de principer,
efter vilka löneplanerna i dessa hänseenden vore konstruerade, borde
ingå i löneavvägningen. I detta sammanhang finge erinras, att i samband
med de tekniska löneklassplaceringsreglernas omarbetning vid den senaste
löneregleringen den s. k. sneddningsregeln erhöll vidgad användning. Det
nya löneturssystemet hade visat sig medföra vissa ojämnheter i tillämpningen,
och frågan örn jämkningar däri borde nu upptagas till övervägande.

Till löneregleringen hörde även en avvägning av lönenivån olika löntagargrupper
emellan. I främsta rummet mötte härvid — utom frågan örn dyrortsgraderingen
— spörsmålet örn förhållandet mellan lägsta och högsta löne -

166

Riksdag sberättelsen.

I Fi: 35 lägena. Kravet på ett återställande av tidigare reallöner gjorde sig med
ökad styrka gällande ju lägre lönerna vore och ju mindre marginal de följaktligen
lämnade för anpassning efter ett skärpt ekonomiskt tryck. Uppenbart
vore emellertid, att även löntagarna i mellangraderna och högre grader
i längden borde kunna resa allt starkare anspråk på en återgång till tidigare
reallöner. En förbättring av reallönerna även för dessa löntagare vore
också nödvändig av rekryteringshänsvn och ur andra lönepolitiska synpunkter,
vilka staten som arbetsgivare måste anlägga, även örn det läge i sakens
natur, att tendensen i ett utvecklingsläge som det nuvarande borde gå
i riktning mot en relativ minskning av spännvidden i löneskalan.

Vid tidigare lönerevisioner hade frågan örn behovsprincipen vid lönesättningen
varit under övervägande. Ett hithörande spörsmål, som i synnerhet
varit föremål för diskussion, vore spörsmålet örn högre löner för befattningshavare
med försörjningsplikt mot barn. Principfrågan om de hänsyn
som borde tagas till försörjningsbördan berörde icke blott befattningshavare
i allmän tjänst utan även andra samhällsgrupper. Departementschefen
hade därför kommit till den uppfattningen, att frågan örn behovsprincipens
tillämpning icke lämpligen borde upptagas till behandling med avseende enbart
å statliga och därmed jämställda löntagare. Den borde således lämnas å
sido i nu förevarande sammanhang.

Frågan om möjligheterna för ett genomförande av nettolönesystemet, såvitt
fråga vore om pensionsavdrag, borde upptagas till förnyad undersökning.

Vid tidigare tillfällen hade ifrågasatts en omläggning av grunderna för
övertidsersättningarna. Denna fråga syntes böra uppmärksammas i samband
med löneregleringen. Örn en mera ingående omarbetning av övertidsreglema
komme i fråga, borde man bland annat beakta det särskilda spörsmål, som
sammanhängde med att övertidsersättning icke utginge — och fortfarande
icke heller syntes böra utgå — i högre lönegrader.

Verkställda utredningar hade visat, att de olika jämförelsegrunder, som
kunde komma i fråga vid kallortsindelningen, vore så obestämda, att varje
dylik indelning måste bliva i avsevärd mån godtycklig, liksom även hur
schematiskt en sådan avlöningsform som kallortstilläggen överhuvudtaget
verkade under de olika förhållanden, efter vilka den borde vara anpassad.
Frågan om kallortstilläggens bibehållande syntes nu böra omprövas.

Örn ock huvudvikten vid löneregleringen borde läggas vid en revision av
löneställningen, syntes det lämpligt, att en teknisk översyn av löneförfattningarna
samtidigt företoges, varvid i främsta rummet vissa efter den senaste
löneregleringen aktualiserade detalj spörsmål borde komma under övervägande.

Löneregleringen borde icke begränsas att gälla den statliga civilförvaltningen
utan omfatta alla de områden, där det nya avlöningssystemet vore
genomfört. Utredningen borde alltså även avse en revision av militära avlöningsreglementet
och manskapsavlöningsreglementet. Härvid förelåge till
fortsatt övervägande frågan örn en radikal begränsning av det militära arvodesväsendet.

167

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

De mot civila och militära avlöningsreglementena svarande icke-ordinarie- I Fil 36
reglementena borde även underkastas översyn. I olika sammanhang hade
ifrågasatts om den nuvarande skillnaden i avlöningsvillkor för ordinarie,
extra ordinarie och extra personal i lönegrader med samma nummer vöre
lämpligt avvägd. Hithörande spörsmål hade icke gällt rekryteringspersonal
— för vilken de rådande skiljaktigheterna mestadels kunde förefalla naturliga
såsom tillhörande en reguljär befordringsgång — utan annan ickeordinarie
personal, vilken i en på senare tid ökad omfattning anställts under
skiftande förhållanden.

Utredningen borde ytterligare omfatta de avlöningsbestämmelser för det
statsunderstödda undervisningsväsendet, som vore anslutna till det nya lönesystemet.
Däremot borde utredningen icke beröra de områden av statsförvaltningen,
där personalen ännu hade oreglerade löner.

Lönekommittén borde fungera dels som utredningskommitté i vanlig mening
och dels som delegation för löneförhandlingar under ordförandens ledning
med representanter för de av utredningen berörda personalgrupperna.

Vad anginge formen för förhandlingarna syntes man böra räkna med att
dessa jämväl i större eller mindre utsträckning skulle kunna förås av ordföranden
under medverkan i erforderlig omfattning av ledamöter inom kommittén.

Kommitténs uppdrag har genom Kungl. Maj:ts beslut den 26 oktober 1945
utvidgats till att omfatta jämväl verkställande av utredning och avgivande
av förslag rörande de ändringar i tjänste- och familjepensionsförfattningarnas
bestämmelser om storleken av pensionsförmåner och örn pensionsavdrag,
som kunna påkallas i samband med avlöningsrevisionen.

Kommittén har under tiden intill den 1 december 1945 sammanträtt 9 dagar.
Vid sammanträdesdagar i november ägde förhandlingar rörande avlöningsförhållandena
för civila statstjänstemän i allmänhet rum med statstjänarkartellen,
statstjänstemännens riksförbund och tjänstemännens centralorganisation.

Sedan vissa på kommitténs föranstaltande igångsatta utredningar slutförts
samt fortsatta förhandlingar ägt rum med representanter för av löne- och
pensionsutredningen berörda personalgrupper, beräknas kommitténs arbete
kunna bliva slutfört omkring mitten av år 1946.

36. 1945 års statsskatteberedning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 oktober 1945 (se
Post- och Inrikes tidn. den 15 oktober 1945):

Andersson, J. Elon, chefredaktör, led. av I kamm.;

Brandt, E. R., pappersbruksarbetare, led. av II kamm.;

Bärg, A. J., f. d. förrådsförman, led. av I kamm.;

Hermansson, C., redaktör;

Olsson. G. A., redaktör, led. av II kamm.;

Rubbestad, A. L., lantbrukare, led. av II kamm.;

168

Riksdagsberättelsen.

I Fil 36 Sjödahl, H. L. E., lektor, led. av I kamm.;

Sundén, O. R., direktör.

Sekreterare:

Bodin, N. A., kammarrättsråd.

Biträdande sekreterare:

Löfqvist, I., förste amanuens.

Lokal: Riksdagshuset; tel.: Riksdagen 50.

Såsom statistisk expert lia de sakkunniga anlitat fil. d:r O. Lundberg.

Enligt direktiven skola de sakkunniga med utgångspunkt från statens beräknade
behov av inkomstskatter framlägga förslag till utformning av den
statliga inkomst- och förmögenhetsbeskattningen vid ett slopande av värnskatten.
Frågan om en viss lindring av beskattningen för ensamstående inkomsttagare
i de lägre inkomstskikten skall även upptagas till prövning.
Utredningen bör även omfatta frågan örn den särskilda förmögenhetsbeskattningen.
Den sedan länge svävande frågan örn en engångsskatt å förmögenhet
bör därvid bliva föremål för nytt övervägande liksom den av
riksdagen angivna möjligheten att låta ett ökat bidrag från förmögenheterna
utgå genom höjning av den årliga förmögenhetsskatten och av arvsskatten.
Uppmärksamhet bör enligt direktiven ägnas frågan om en förbättring
av taxeringsförfarandet i vad avser förmögenhetsuppgifterna. Om de sakkunniga
finna så påkallat, äro de oförhindrade att framlägga förslag till
ändringar av nuvarande bestämmelser angående vad som är att hänföra
till skatteplikig förmögenhet.

Under departementschefens ordförandeskap ha de sakkunniga under år
1945 intill den 1 december sammanträtt tre gånger, varvid vissa utredningar
angående den statliga beskattningen igångsatts.

Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1946.

37. Utredning angående arbetsuppgifterna för tullverkets kust- och gränsbevakning
jämte därmed sammanhängande frågor.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 november 1945 (se
Post- och Inrikes tidn. den 22 december 1945):

Linnér, S. N., f. d. landshövding, ordförande;

Lindberg, P. H., byråchef;

Beskow, G. A., kommendörkapten;

Andersson, H. B. W., ombudsman.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Därvid erinrade departementschefen
till en början att frågor om tullpersonalens deltagande i olika övervaknings-
och andra uppgifter i kust- och gränstrakterna vid sidan av den
egentliga tulltjänsten sedan länge varit aktuella samt hänvisade till vissa uttalanden
i det av särskilda sakkunniga år 1935 avgivna betänkande (Statens
off. utredn. 1935:24), som låg till grund för den år 1937 genomförda omorganisationen
av kustbevakningen. Departementschefen anförde vidare bland
annat:

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet.

169

Efter krigsutbrottet hade inskränkningarna i fredstrafiken och behovet av J Ffc 39
övervakning i olika nied kriget sammanhängande hänseenden medfört väsentliga
ändringar i tullverkets arbetsförhållanden. Detta vore i synnerhet fallet
med kustbevakningen, som de sista krigsåren varit ställd till marinens förfogande
med personalen inordnad i marinens krigspolis. Grunderna härför
hade underställts riksdagen i propositionen 1941:236. Av stor betydelse vore
tullverkets medverkan vid övervakandet av samfärdseln över rikets gränser.

I den särskilda organisation, som för detta ändamål inrättats, hade tullverkets
personal kommit att utgöra grundstommen. Även i andra hänseenden
hade under krigsåren etablerats en ingående och fortlöpande samverkan
mellan tullverket samt försvars- och polisväsendets olika organ. I samband
med avvecklingen av beredskapen hade kustbevakningen numera i stort sett
återgått till den fredsorganiserade tulltjönsten, och även gränsbevakningstjänsten
hade i det väsentliga återtagit sin tidigare karaktär.

Krigsårens erfarenheter hade förstärkt intrycket av att åtskilliga övervaknings-
m. fl. uppgifter inom kust- och gränsområdena borde handhavas på
ett effektivare sätt och att härutinnan mycket skulle kunna vinnas genom
ett rationellt utnyttjande av de därstädes verksamma bevakningsorganen.

Bland de för närvarande mest aktuella spörsmålen på detta område märktes
frågan angående omfattningen av och formerna för det fortsatta samarbetet
mellan tullverket samt försvars- och polisväsendet.

Vid den utredning i detta ämne, som sålunda nu borde komma till stånd,
borde man vad anginge kustbevakningen i princip fasthålla vid den i propositionen
nr 226 till 1937 års riksdag uttalade tanken att låta organisationen
vara anpassad efter den egentliga tulltjänsten och från denna utgångspunkt
undersöka, vilka ytterligare arbetsuppgifter som lämpligen borde ingå i
tjänsteåliggandena. Någon mera betydande organisationsändring borde således
icke ifrågakomma för kustbevakningens del, i varje fall icke med mindre
det kunde anses bestämt påkallat av ändrade förhållanden inom den
egentliga tulltjänsten eller viktigare förhållanden vid sidan därav, särskilt
med hänsyn till krigsårens erfarenheter om samarbetet med försvars- och
polisväsendet. Detsamma borde i tillämpliga delar gälla gränsbevakningen.

För mindre omfattande organisationsjämkningar borde däremot hinder ej
föreligga. Anledning funnes även att uppmärksamma sambandet mellan
arbetsuppgifternas art och omfattning samt personalens löneställning.

38. Utredning angående anställningsvillkoren för de underordnade läkarna

vid Karolinska sjukhuset och Serafimerlasarettet.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 november 1945 (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1945):

Johnsson, B. E., statskommissarie.

39. Sakkunniga för utredning angående riksråkenskapsverkets organisation.

Tillkallade enligt Kungl. Majlis bemyndigande den 21 december 1945:

Linnér, S. N., f. d. landshövding, ordförande;

170

Riksdagsberättelsen.

I Fi: 39 Runemark, P. S., generaldirektör;

Dahlberg, G. W., kanslichef.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av ovannämnda bemyndigande. Departementschefen erinrade
därvid till en början örn att en omorganisation av riksräkenskapsverket hade
genomförts vid 1939 års riksdag efter vissa angivna principer. Departementschefen
anförde vidare bland annat:

Det räkenskapsmaterial, som ingår till riksräkenskapsverket för granskning,
företer en betydande ökning under tiden efter 1939 års omorganisation.
Till stor del är denna ökning att tillskriva krisförhållandena. Såväl försvarsreformen
som företagna utvidgningar inom den civila statsförvaltningen
medföra dock, att en del av ökningen måste förutsättas bli bestående.

I och med uppbördsreformens antagande komma de till riksräkenskapsverket
ingående skatteräkenskaperna, såvitt angår uppbörden av preliminärskatt,
icke att giva lika goda utgångspunkter för uppbördskontrollen som
ämbetsverket för närvarande har beträffande skatteuppbörden i dess helhet.
Vid sådant förhållande måste ökad vikt fästas vid den av ämbetsverket förda
uppbördsstatistikens omfattning och organisation. Det kan måhända vidare
bli nödvändigt att i större utsträckning än hittills grunda uppbördskontrollen
på inventeringar och inspektioner hos myndigheterna.

Den av angivna skäl erforderliga översynen av riksräkenskapsverkets organisation
bör syfta till en avveckling av kristidens provisorier och en anpassning
av den bestående organisationen efter mängden och beskaffenheten
av revisionsuppgifterna, sådana de kunna beräknas gestalta sig i fortsättningen.

Frågan om en allmän översyn av den statliga revisionsverksamheten har
sedan någon tid varit aktuell. Som ett första led i en sådan översyn ingick
inrättandet från och med år 1943 av statens sakrevision. Även den blivande
utredningen om riksräkenskapsverkets organisation bör betraktas som ett
led i den nu berörda allmänna översynen. Det torde emellertid vara nödvändigt
att begränsa utredningen att i huvudsak omfatta de i det föregående
antydda organisationsfrågor, som aktualiserats närmast av inträdda förändringar
i fråga om granskningsmaterialet, då dessa frågor kräva ett avgörande
utan längre uppskov. Sådana till det allmänna revisionsproblemet hörande,
mera djupgående spörsmål som frågorna om redogöraransvaret och om anmärkningsprocessens
huvudgrunder torde således få hänskjutas till en kommande
fortsatt utredning.

40. Utredning för översyn av det statliga kommittéväsendet.

Tillkallad med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 december
1945:

Rosander, K. E., borgmästare.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid

Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet. 171

meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen yttrade där- I Fit 40
vid bland annat följande.

Kommittéväsendet har under de senaste åren fått en väsentligt stegrad
omfattning, beroende bland annat på att den allmänna politiska och ekonomiska
utvecklingen aktualiserat ett flertal utredningsfrågor av stor räckvidd.
Bland följderna av utredningsväsendets tillväxt äro icke blott att
uppmärksamma de stegrade kommittékostnaderna utan även och framför
allt en tilltagande svårighet att överblicka och samordna utredningsarbetet
och inom önskad tid få fram resultaten av arbetet. En särskild anledning att
nu företaga en revision av utredningsväsendet är, att övergången till fredsförhållanden
i olika avseenden kan antagas ha rubbat förutsättningarna för
åtskilliga pågående utredningar.

Vid den översyn av kommittéväsendet, som sålunda enligt min uppfattning
bör företagas, bör bland annat undersökas, i vad mån förutsättningarna
för olika utredningar kunna lia bortfallit eller förskjutits genom det
ändrade tidsläget. Om så är fallet beträffande en viss kommittéutredning,
kunna olika åtgärder övervägas. Anledning kan måhända finnas att helt
eller delvis nedlägga utredningen eller att sammanslå kommittén med något
annat utredningsorgan eller överföra någon del av utredningsuppgifterna
till sådant organ. Örn arbetet finnes böra fortgå, kan en jämkning
av direktiven ifrågakomma.

Åtgärder för samordnande av olika kommittéutredningar — exempelvis
för att få in skilda, av varandra beroende utredningsresultat i en rätt tidsföljd
— torde i åtskilliga fall visa sig påkallade och möjliga. Liksom vid
andra allmänna rationaliseringsundersökningar böra förefintliga möjligheter
till förenkling av kommittéarbetet tillvaratagas. Detta gäller icke blott
hopsamlandet och bearbetningen av utredningsmaterialet utan även framläggandet
av arbetsresultaten. En större koncentration i utredningsarbetet
är även önskvärd. Då det gäller förverkligandet av detta önskemål, kan
man emellertid icke undgå att taga hänsyn till de svårigheter, som sammanhänga
med att de ledande krafterna i många fall endast kunna ägna
en begränsad del av sin tid åt kommittéarbetet, något som i regel även
torde lia varit förutsett vid arbetets igångsättande.

Översynen bör bedrivas under vederbörande statsrådsledamöters ledning
men närmast omhänderhavas av en för de olika departementen gemensam
utredningsman. I fråga om det omedelbara deltagandet från departementens
sida i översynen böra vederbörande departementschefer äga bestämma.
Utredningsmannen bör taga kännedom om de olika kommittéernas arbetsuppgifter,
örn utredningsfrågornas läge och föreliggande arbetsplaner samt
om tilliimpade arbetsformer. Härigenom bör vinnas en överblick till ledning
vid den allmänna planläggningen och samlas erfarenheter och uppslag,
som kunna mera allmänt tillgodogöras.

Vad angår sättet för framläggande och genomförande av de vid översynen
framkommande resultaten, torde det få förutsättas, att förenklingar
och andra jämkningar av övervägande teknisk innebörd skola kunna ge -

172

Riksdagsberätf elsen.

I Fi; 40 nomföras under hand alltefter översynens fortskridande. Frågor örn åtgärder,
som gå därutöver, böra anmälas till vederbörande statsråd och vidare
handläggas i den ordning, som betingas av omständigheterna.

Det torde böra ankomma på chefen för finansdepartementet att lämna
erforderliga anvisningar rörande framläggande av sådana vid översynen
framkomna iakttagelser och förslag, som ha en allmännare innebörd.

Ecklesiastikdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1945.

1. Sakkunniga för utredning rörande sjöfolkets bildning sfråga (1943: I 11;

1944:I 9; 1945: I 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 30 april 1937 och den
22 oktober 1943 att biträda med utredning och avgiva förslag angående sjöfolkets
bildningsfråga:

Josephson, K. O., byråchef, ordförande;

Andersson, M. A., kassör;

Lindberg, C. A. E., ombudsman, led. av II kamm.;

Gorthon, S., skeppsredare.

Sekreterare:

von Schwerin, F. K. W., greve, förste byråsekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1938: E 16.

De sakkunniga ha den 20 februari 1945 avgivit betänkande med utredning
och förslag angående yrkesutbildning av sjöfolk av manskapsgrad samt åtgärder
till höjande av sjöfolkets allmänna och medborgerliga bildning (Statens
off. utredn. 1945:5).

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Läkarutbildningssakkunniga (1943: I 13; 1944: I 10; 1945: I 15).

Tillkallade enligt Kungl. Majit bemyndigande den 10 juni 1938 för att
inom departementet verkställa utredning och avgiva förslag angående läkarutbildningens
reformering:

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Ankarswärd, G. F. W. G., förste provinsialläkare;

Berg, S. F., professor;

Fast, J. E. G., led. av II kamm.;

Giertz, G. B., leg. läkare, tillika sekreterare;

Skoog, T. O., professor;

Wallgren, A. J., professor.

Biträdande sekreterare:

Malmberg, P. G., e. o. andre kanslisekreterare.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1939: E 25.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

173

De sakkunniga lia under 1945 sammanträtt in pleno 23 dagar. I E: 4

De sakkunniga ha den 15 december 1945 överlämnat dels betänkande med
utredning och förslag angående läkarutbildningen III. Utbildningen efter medicine
licentiatexamen (Statens off. utredn. 1945: 56), dels ock överarbetning
av förslag angående läkarutbildningen; Statens off. utredn. 1941:27,
utbildningen till medicine licentiatexamen (Statens off. utredn. 1945: 57).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Universitetsarrendeutredningen (1945:1 23).

Tillkallade enligt Kungl. Maj-.ts bemyndigande den 4 februari 1944 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande arrendebestämmelser
för universitet, akademier, högskolor och vetenskapliga
samfund:

Engströmer, T., t. f. universitetskansler, ordförande;

Carlsson, E., arrendator;

Ericsson, J., akademifogde;

Gynnerstedt, T. V. K., stiftssekreterare.

Sekreterare:

Svennegård, C. J., hovrättsråd.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: E 23.

De sakkunniga ha den 19 januari 1945 avlämnat betänkande, innehållande
förslag till förordning angående utarrendering av jordbruksegendom, tillhörig
universitet, akademi, högskola eller vetenskapligt samfund.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Prästutbildningssakkunniga (1945:125).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 februari 1944 för
att inom departementet verkställa fortsatt utredning och avgiva förslag angående
prästutbildningens reformering:

Brilioth, Y. T., biskop, ordförande;
von Engeström, J. S. V., professor;

Nygren, A. T. S., professor;

Palm, S. E. W., direktor vid samariterhemmet i Uppsala;

Rudberg, Y., domprost;

Westman, K. B., professor.

Sekreterare:

Murray, G. R. O., teol. lie., kyrkoadjunkt.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1945: E 25.

De sakkunniga lia den 1 december 1944 avgivit betänkande med förslag
rörande ändring av gällande bestämmelser i frågor örn prästutbildningen
(Statens off. utredn. 1944: 67).

Uppdraget är därmed slutfört.

174

Rik sdag sberättelsen.

1 E: 5 5. Församlingssakkunniga för Göteborg.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 februari 1945:
Malmeström, E. A. C., domprost, ordförande;

Hjörne, H., chefredaktör;

Sjödahl, H. L. E., lektor, led. av I kamm.

Sekreterare:

Göransson, W., byråchef vid Göteborgs stads statistiska byrå.

Uppdraget avsåg biträde med den överarbetning av kammarrådet E. H.
Schallings den 28 augusti 1943 avlämnade utredning (se 1944: E 9) med
förslag angående reglering av den territoriella församlingsindelningen i Göteborg,
vartill de över detsamma avgivna yttrandena eller omständigheterna
eljest kunde giva anledning.

Med överlämnande den 10 december 1945 av betänkande med förslag angående
reglering av den territoriella församlingsindelningen i Göteborg (Statens
off. utredn. 1945: 52) ha de sakkunniga slutfört sitt uppdrag.

6. Nämnden för utredning rörande demobiliserade amerikanska studenters
tillträde till svenska universitet och högskolor. 1

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1945 för att
efter samråd med den svenska akademiska hjälpkommittén, svenska institutet
för kulturellt utbyte med utlandet, Sverige-Amerika stiftelsen och Sveriges
förenade studentkårer skyndsamt undersöka möjligheterna att tillmötesgå
de av Förenta staternas arméhögkvarter i Europa uttalade önskemålen
angående placering av ett antal armén tillhöriga, svensktalande amerikanska
studenter vid svenska universitet och högskolor samt snarast möjligt avgiva
förslag till erforderliga åtgärder:

Engströmer, T., t. f. universitetskansler, ordförande;

Fägersten, K. A. N., lektor;

Wessén, E. G. A., professor.

Sekreterare:

Malling, J. H. P. A., andre vicekonsul.

Överläggningar ägde under juli 1945 rum mellan nämnden och representanter
för amerikanska legationen i Stockholm samt en för dessa frågor
utsedd representant för ovannämnda högkvarter. Nämnden upprättade bl. a.
förslag till en allmän kurs, avsedd att som en allmän grund till studierna
i olika ämnen ge ifrågavarande studenter en översikt av svensk andlig och
materiell kultur, den svenska forskningens nuvarande läge inom olika discipliner
m. m.

Sedan nämnden erhållit meddelande, att det planerade studiebesöket icke
kunde äga rum, enär demobiliseringen av de amerikanska ockupationstrupperna
i Europa kunnat ske snabbare än man beräknat, har nämnden i skrivelse
den 6 november 1945 avgivit redogörelse för sitt arbete.

Nämnden har därmed avslutat sin verksamhet.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

175

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1946. I El 7

7. Chalmerska byggnadskommittén (1943:1 10; 1944:1 8; 1945:1 13).

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 14 augusti 1936 och den 15 januari 1937
tillsattes en särskild byggnadskommitté för uppförande av byggnad för fackavdelningen
för skeppsbyggeri m. m. vid Chalmers tekniska institut.

Genom beslut den 18 november 1938 förordnade Kungl. Maj:t, att Chalmerska
skeppsbyggeriinstitutionens byggnadskommitté icke vidare skulle äga
bestånd samt att i stället skulle inrättas en kommitté, benämnd Chalmerska
byggnadskommittén.

Den 27 september 1945 förordnade Kungl. Maj:t om anordnande inom
kommittén av ytterligare två sektioner utöver de tidigare bildade, nämligen
en sektion för maskinteknik och en sektion för elektroteknik.

Byggnadskommitténs sammansättning under år 1945:

Hammar, H. G. E., fil. d:r, direktör, ordförande;

Steen, S. O., arkitekt, vice ordförande;

Hultin, S., professor, kassaförvaltare;

Friberger, E. G., länsarkitekt;

ledamot av kommitténs sektion för skeppsbyggeri:

Lindblad, A. F., professor;

ledamöter av kommitténs sektion för väg- och vattenbyggnad:

Granholm, J. H., professor;

Huggert, E. W., speciallärare;

ledamöter av kommitténs sektion för maskinteknik, tillkallade den 27 september
1945:

Karlson, K. G., professor;

Lundberg, S. G. E., professor;

ledamöter av kommitténs sektion för elektroteknik, tillkallade den 27 september
1945:

Dahr, K., professor;

Ekelöf, J. A. A. S., professor;

Rydbeck, O. E. H., professor.

Sekreterare:

Nordwall, K. E., kamrer.

Kommitténs arkitekt:

Wernstedt, C. M., professor.

Därjämte arbetar sedan år 1944 en särskild sektion för textilteknik med
samma ledamöter som i huvudkommittén.

Lokal: Chalmers tekniska högskola, Storgatan 43, Göteborg; tel.: 13 12 85.
Chalmers tekniska högskolas rektor har deltagit i de flesta av kommitténs
under år 1945 hållna sammanträden.

Vid handläggande av ärenden i samband med maskinhallens ombyggnad
har kommittén med sig adjungerat professorn J. A. Hedvall.

Sektionen för skeppsbyggeri har under år 1945 icke haft något självständigt
sammanträde, men i samband med sammanträden med övriga sektioner

176

Riksdagsberåttelsen.

1 E: 7 inom kommittén ha enstaka ärenden tillhörande sektionen för skeppsbyggeri
upptagits till behandling. Byggnaderna för statens skeppsprovningsanstalt
vid högskolans skeppsbyggnadsavdelning lia under året överlämnats. Utrustningen
har dock icke kunnat helt fullbordas, beroende på att i utlandet beställda
maskiner icke kunnat levereras. Genom beslut den 19 september 1945
har Kungl. Majit förklarat, att det kommittén anförtrodda uppdraget i denna
del skulle anses vara slutfört med utgången av juni månad 1945.

Sektionen för väg- och vattenbyggnad har under år 1945 icke hållit något
eget sammanträde. Enstaka förekommande ärenden i anslutning till uppförande
och utrustning av byggnader för högskolans väg- och vattenbyggnadsavdelning
lia behandlats i samband med övriga sektioners sammanträden.
Smärre förändringar och kompletteringar av inredning och möblering
i byggnaderna Ira under året företagits. Vissa för byggnaderna beställda maskiner
och apparater ha levererats. Anskaffandet av maskiner och apparater
för laboratoriernas utrustning kommer att fortsättas under år 1946. Kommittén
beräknar att inom den närmaste tiden kunna överlämna byggnaderna
för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad samt för arkitektur.

Ändringsarbetena i högskolans maskinhall å institutionen för kemisk teknologi
äro helt färdiga. För ombyggnaden av maskinhallen har länsarkitektkontoret
i Göteborg anlitats.

Sektionen för textilteknik har hållit 3 sammanträden. I sektionens sammanträden
lia deltagit representanter för stiftelsen svensk textilforskning.
Arbetena å byggnaden för svenska textilforskningsinstitutet lia på grund av
arbetskonflikten inom verkstadsindustrien icke kunnat helt slutföras. Besiktning
av den huvudsakliga delen av byggnaden har ägt rum. Byggnadens
uppförande beräknas kunna slutföras under år 1946.

Genom beslut den 29 juni 1945 har Kungl. Majit uppdragit åt kommittén
att omhänderhava de arbeten, som vore förenade med uppförande av följande
byggnader för högskolan, nämligen nybyggnad för avdelning för maskinteknik,
nybyggnad för avdelningen för elektroteknik och tillbyggnad av fysikinstitutionen.
För behandling av härmed sammanhängande frågor har
kommittén sammanträtt 5 gånger. Kommittén har beslutat att av nämnda
byggnadsföretag först skall uppföras en värme- och kraftcentral, ansluten till
maskinlaboratoriet, samt tillbyggnad av fysikinstitutionen. Värme- och kraftcentralen
skall leverera värme och elektrisk energi till högskolans nuvarande
och planerade byggnader å området Nya Chalmers. I skrivelse den 1 november
1945 har kommittén gemensamt med högskolans styrelse hemställt
örn tillstånd att låta utföra kraftcentralen för större effekt än som ursprungligen
avsetts. Såsom sakkunnig för biträde med frågor rörande kraftcentralen
har anlitats professorn L. Malm. Anbud å värme- och kraftcentralen ha
infordrats till den 2 januari 1946. Detaljritningar och programhandlingar
för fysikinstitutionens tillbyggnad beräknas kunna utlämnas på entreprenad
i början av år 1946.

177

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

8. 1940 års arkivsakkunniga (1943: I 14; 1944: I 11; 1945: I 16). I El 8

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 februari 1940 att
biträda med utredning och avgiva förslag angående gallring av statsmyndigheternas
arkivalier m. m.:

Knös, B. A. O., statssekreterare, ordförande;

Arvidsson, K. A. V., byråchef;

Boéthius, S. B., riksarkivarie;

Staf, N. O. B., förste arkivarie vid Stockholms stadsarkiv.

Sekreterare:

Samzelius, P. P. M., arkivarie.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel.: Kanslihuset 225 (ordf.), 11 25 98
(sekr.: Riksarkivet).

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1941: I E 19.

De sakkunniga ha under år 1945 hållit 25 plenisammanträden. Mellan
sammanträdena har utredningsarbetet bedrivits av ordföranden och sekreteraren,
delvis tillsammans med olika ledamöter, överläggningar och samråd
ha vid skilda tillfällen ägt rum med representanter för olika förvaltningsområden.

De sakkunniga ha under år 1945 avgivit följande framställningar och utlåtanden:
den 24 maj angående utgallring av handlingar hos statens vattenfallsverk;
den 1 juni angående gallring i kristidsstyrelsernas arkiv; den 5
juni angående gallring i statens bränslekommissions arkiv; den 27 augusti
angående utgallring av vissa obehövliga handlingar i kontrollstyrelsens arkiv;
den 17 september angående utgallring av statistiskt primärmaterial m. m.
i socialstyrelsens arkiv; den 17 september över riksarkivets framställning örn
förstärkning av dess arbetskrafter; den 8 oktober angående förvaringen av
riksarkivets förråd av författningstryck; den 6 november angående gallring
i statens bakteriologiska laboratoriums arkiv; den 30 november över riksarkivets
framställning angående ordnande av kristidsförvaltningens arkivfrågor;
den 7 december över riksarkivets framställning örn viss gallring i
försvarets kommandoexpeditions arkiv; samt den 7 december angående gallring
i verifikationsbeståndet i riksgäldskontorets arkiv.

Därjämte ha de sakkunniga under förra hälften av år 1945 utarbetat utkast
till gallringsbestämmelser för länsstyrelsens i Stockholms län arkiv, vilket
utkast expedierats till de övriga länsstyrelserna (utom Överståthållarämbetet)
med anhållan, att respektive länsstyrelse måtte under hänsynstagande
till av de sakkunniga i detta utkast framförda synpunkter och förslag före
årets utgång till de sakkunniga insända ett detaljerat gallringsförslag för
sitt eget arkivs vidkommande.

Under år 1944 avlåtna skrivelser med begäran örn upplysningar rörande
de statliga civila myndigheternas nuvarande arkivaliebestånd m. m. lia under
år 1945 besvarats. Behövliga kompletteringar lia infordrats, och de sakkunniga
äro sysselsatta med att bearbeta det inkomna materialet för beräknande
av lokalbehoven för de statliga arkivinstitutionerna.

Bihang till riksdagens prof. WiG. 1 sami. 12

Riksdagsberättelsen.

178

Riksdcigsberättelsen.

I E; 8 Sedan svar inkommit från länsstyrelserna med anledning av de sakkunnigas
nyssnämnda skrivelse, komma de sakkunniga att upptaga frågan om
gallring i de olika länsstyrelsearkiven. Beräkningarna rörande lokalbehoven
för de statliga arkivinstitutionerna komma härefter att slutföras samt, i den
mån sådant medhinnes, ytterligare några mera skrymmande ämbetsverksarkiv
behandlas, såsom arkiven hos byggnadsstyrelsen, generaltullstyrelsen,
domänstyrelsen och statens arbetsmarknadskommission.

9. 1940 års skolutredning (1943:1 16; 1944: I 13; 1945: I 17).

Genom beslut den 22 november 1940 uppdrog Kungl. Maj :t åt en kommitté
att verkställa utredning rörande skolväsendets organisation m. m. och framlägga
därav föranledda förslag (se Post- och Inrikes tidn. den 30 november
1940).

Sammansättning:

Bagge, G., professor, led. av II kamm., ordförande;

Andrae, T. J. E., biskop;

Cardell, Karin, småskollärarinna;

Dahr, Elisabeth, rektor;

Fredriksson, V. A., folkskolinspektör;

Hjärne, U. G. E:son, överläkare vid Stockholms stads folkskolor;

Iverus, G. H., rektor;

Jonsson, Sigrid, Överlärare;

Jonzon, B. A. S., förste folkskolinspektör;

Karnell, N. B., folkskolinspektör;

Kolmodin, K. M., rektor;

Kärre, K., undervisningsråd;

Persson, N. A., folkskolinspektör;

Sandberg, F. W. E., kansliråd, tillika sekreterare;

Wellander, E. L., professor.

Den 29 oktober 1943 förordnad att såsom ledamot av skolutredningen biträda
vid utarbetandet av en översikt av frågor rörande skolans uppfostrande
och undervisande verksamhet m. m.:

Hänninger, N. H., f. d. undervisningsråd.

Biträdande sekreterare:

Bruce, N. O. H., assessor vid Stockholms rådhusrätt;

Bäck, G. H. H:son, t. f. andre kanslisekreterare.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1941: I E 23.

Under år 1945 ha följande personer tillkallats för att såsom experter biträda
skolutredningen vid behandlingen av vissa frågor, nämligen: lektorn
E. K. G. Smedberg vid behandling av frågor rörande underlättande av skolgången
för lärjungar från mindre bemedlade hem m. m.; chefen för arbetsmarknadskommissionens
sektion för ungdomsförmedling och yrkesvägledning,
fil. lic. N. G. E. Neymark vid behandling av sådana frågor om ungdomens
yrkesval samt örn yrkesrådgivning, som skolutredningen funne sig

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 179

böra upptaga till närmare behandling; f. d. undervisningsrådet J. E. Eng- I Et 10
vall vid beräkningen av vissa kostnader. Därjämte hava vissa tidigare tillkallade
experter även under år 1945 biträtt skolutredningen.

Den inom kommittén år 1944 tillsatta delegationen med uppdrag att undersöka
behovet av socialpedagogiska anordningar inom undervisningsväsendet
har under året fortsatt sitt arbete.

Kommittén och dess organisationsutskott har under år 1945 hållit ett stort
antal sammanträden, varjämte kommitténs båda underavdelningar, läroverksoch
folkskolavdelningarna, var för sig sammanträtt ett flertal gånger.

Skolutredningens rådgivande nämnd sammanträdde den 11—den 14 juni
1945 och överläde tillsammans med skolutredningen örn de frågor, som under
året behandlats av kommittén.

Kommittén har under år 1945 avgivit utlåtanden i flera frågor. Därjämte
har kommittén avlämnat betänkanden rörande flertalet av de frågor, som ingå
i det kommittén lämnade uppdraget. Dessa betänkanden äro följande: IV.
Skolpliktstidens skolformer. 1. Allmän organisationsplan; 2. Folkskolan. A.

Allmän del. B. Undervisningsplaner; 3. Realskolan. Teoretisk linje; 4. Realskolan.
Praktiska linjer; V. Skolans betygssättning. Därjämte föreligga tre bilagor
till skolutredningens betänkanden och utredningar, nämligen: IV. Lärjungurvalet
till studielinjer med den nuvarande realskolans mål av ledamoten
av skolutredningen Elisabeth Dahr; V. Skolungdomens vägledning till utbildning
och yrke av sektionschefen i statens arbetsmarknadskommission
E. Neymark; samt VI. Sammanfattning av allmän organisationsplan.

Av ovannämnda betänkanden föreligga i samlingen Statens offentliga utredningar
för år 1945 betänkandena IV. 1 och 3 samt V under nummer 60, respektive
61 och 45. Bilagorna IV—VI föreligga i samma samling under nummer
44 respektive 43 och 62.

Av de åt kommittén uppdragna arbetsuppgifterna återstå närmast frågorna
örn gymnasiet, den högre flickskolan och vissa social-pedagogiska anordningar.
För samtliga dessa utredningar föreligga förberedande undersökningar.
Enligt direktiven för kommitténs arbete återstår dessutom att behandla
spörsmålet om utbildningsbehoven för olika ändamål och i skilda landsdelar.

10. Socialutbildningssakkunniga (1943: I 21; 1944: I 16; 1945: I 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1942 för att inom
departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande den
högre socialvetenskapliga och sociala utbildningen och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 19 juni 1942):

Thomson, A. N., landshövding, ordförande;

Andersson, Ebon, bibliotekarie, led. av II kamm.;

Heckscher, G. E., docent, rektor för socialinstitutet i Stockholm, tillika sekreterare; Hult,

W. P. A., professor;

Högbom, I., professor, rektor för handelshögskolan i Stockholm;

Karlbom, T. O., studierektor;

180

Riksdagsberättelsen.

I E: 10 Larsson, Y. G. R., borgarråd;

Lindahl, E. R., professor;

■Swartling, A. E. V., expeditionschef.

Biträdande sekreterare:

Edgardh, C., amanuens.

Lokal: Socialinstitutet, Odengatan 61; tel. 23 10 45 (växel).

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1943: I E 21.

Under år 1945 ha hållits 6 sammanträden med samtliga sakkunniga. Delegationer
av de sakkunniga ha därutöver sammanträtt tillhopa 14 gånger.

Slutbetänkande rörande statsvetenskaplig examen och därmed sammanhängande
frågor föreligger i förslag, vilket för närvarande är föremål för
slutlig granskning och beräknas kunna avlämnas i början av år 1946.

11. 19A2 års kyrkomusikerutredning (1943: I 22; 1944: I 17; 1945: I 19).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1942 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag angående
en nyorganisering av klockarinstitutionen och dit hänförliga befattningar
samt vad därmed sammanhänger (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juli 1942):
Hallén, H. M., prost, led. av II kamm., ordförande;

Gustafsson, K. G., kantor;

Ralf, E. C., direktör för musikhögskolan;

Staxäng, E. V., lantbrukare, led. av II kamm.;

Wohlin, T. H., kammarråd, tillika sekreterare.

Lokal: Konstitutionsutskottets ordföranderum i riksdagshuset; tel. 10 51 50.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1943: I E 22.

I utredningens arbete har deltagit e. o. förste kanslisekreteraren N.-E.
Brolin, vilken enligt departementschefens beslut den 29 november 1943 tillkallats
att såsom särskild expert biträda utredningen i vissa hänseenden.

Genom beslut den 23 november 1945 har departementschefen tillkallat direktören
i statens pensionsanstalt T. B. Kjellén att såsom särskild expert biträda
utredningen vid utarbetande av förslag till erforderliga tjänste- och familjepensioneringsbestämmelser
för befattningshavarna vid en ny tjänsteorganisation
för kyrkomusikerväsendet.

Utredningen har den 13 april 1945 avgivit Betänkande med förslag till nyorganisation
av kyrkomusikerbefattningarna m. m. Del I (Statens off. utredn.
1945: 16), innefattande närmare riktlinjer för de härmed sammanhängande
frågornas uppordnande. Efter remissbehandling ha de över betänkandet avgivna
yttrandena överlämnats till utredningen för att tagas i beaktande vid
slutförandet av utredningsuppdraget.

Utredningen har härefter sammanträtt för överläggningar sammanlagt 21
dagar, däribland den 15 och 16 oktober 1945 med representanter för Sveriges
allmänna organist- och kantorsförening och för Lunds stifts organist- och
kantorsförening.

Slutligt betänkande med förslag till fullständig reglering av den ifråga -

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 181

satta nya tjänsteorganisationen för kyrkomusikerväsendet, innefattande järn- I El 13
väl förslag till därav påkallade författningsbestämmelser, beräknas kunna
avlämnas i början av år 1946.

12. 7945 års sexualundervisningssakkunniga (1944:1 22; 1945:1 20).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 augusti 1943 för att
inom departementet i anslutning till gällande författningar och i samråd med
1940 års skolutredning skyndsamt utarbeta och avgiva förslag till instruktionskurser
och annan handledning i sexualundervisning för lärare vid folkskolor
och övriga under skolöverstyrelsens inseende stående läroanstalter samt
förslag till anordnande av ifrågavarande undervisning för lärjungar på olika
åldersstadier i nämnda skolor:

Herlitz, C. W., skolöverläkare, sammankallande ledamot;

Ahlberg, G. A., Överlärare;

Nordlund, Elsa-Brita, leg. läkare;

Runestam, A., biskop.

Sekreterare:

Näsmark, K. E. J., lektor (adr. Äppelviken).

Såsom experter ha tillkallats dels rektorn Elisabeth Dahr för att biträda de
sakkunniga vid utformningen av den sexualundervisning, som bör lämnas
den kvinnliga skolungdomen i flickskolor, flick- och samläroverk samt kommunala
mellanskolor, dels ock lektorn S. F. P. Silén för att biträda de sakkunniga
vid utarbetande av förslag till den sexualundervisning, som vid läroverken
må kunna meddelas inom ämnet kristendomskunskap.

Under år 1945 ha hållits 31 sammanträden, därav 3 plenarsammanträden.

De sakkunniga ha under år 1945 utarbetat handledning i sexualundervisning
för lärarna inom högre skolor, vilken beräknas föreligga färdig i början
av år 1946.

13. Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande
(1944:I 24; 1945:I 21).

Genom beslut den 24 september 1943 tillsatte Kungl. Maj:t en särskild kommitté
för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande med uppgift i första
hand att — med ledning av vad chefen för ecklesiastikdepartementet enligt
proposition nr 151 till 1943 års riksdag och riksdagen enligt dess skrivelse
den 8 juni 1943, nr 280, i ämnet anfört — uppgöra och för Kungl. Maj:t
framlägga förslag till karolinska sjukhusets utbyggande med en dermatosyfilidologisk
och en pediatrisk klinik.

Av Kungl. Maj:! den 24 september 1943 tillkallade ledamöter:

Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;

Birke, G. E., grosshandlare, led. av II kamm.;

Bohmansson, G., med. d:r, lasarettsläkare;

Hellerström, S. C. A., professor;

Hellström, J. G. L., professor;

182

Riksdcigsberåttelsen.

I E: is Lichtenstein, A., professor;

Nordström, A., byggnadsingenjör;
öman, I., borgarråd.

Ledamöterna Hellerström och Lichtenstein deltaga i kommitténs överläggningar
och beslut endast såvitt angår den dermato-syfilidologiska respektive
den pediatriska kliniken.

Sekreterare:

Ekbom, C. A. H., förste amanuens (tel. Kanslihuset).

Lokal: Karolinska institutets kollegierum, Hantverkargatan 3.

Beträffande kommitténs uppdrag, se 1944:1 E 24.

Sedan kommittén den 7 juni 1945 till Kungl. Majit överlämnat huvudritningar
angående den dermato-venereologiska kliniken, har Kungl. Majit den
15 juni 1945 fastställt dessa ritningar att lända till huvudsaklig efterrättelse
vid byggnadsföretagets utförande. Schaktnings- och sprängningsarbetena för
ifrågavarande klinik ha under hösten 1945 påbörjats.

Kungl. Majit har den 29 juni 1945 uppdragit åt kommittén att ombesörja
uppförandet av den pediatriska kliniken och utbyggnaden av karolinska sjukhusets
centrala anläggningar ävensom anbefallt kommittén att uppgöra ritningar
och entreprenadhandlingar samt utföra andra förberedande arbeten
beträffande sistnämnda klinik och de centrala anläggningarna.

Kommittén har under år 1945 sammanträtt in pleno 2 gånger. Ett inom
kommittén tillsatt arbetsutskott har under året haft 12 sammanträden.

Huvudritningar beträffande den pediatriska kliniken och de centrala anläggningarna
beräknas kunna överlämnas under senare halvåret 1946.

14. Sakkunniga för andliga vården vid sjukhusen (1944: I 28; 1945: I 22).

Tillkallade enligt Kungl. Majits bemyndiganden den 17 december 1943 och
den 10 november 1944 för att inom departementet biträda med utredning och
avgiva förslag rörande förbättrade betingelser för den andliga vården å sjukvårdsinrättningar
jämte därmed sammanhängande frågor:

Hedlund, V. V., fattigvårdskonsulent, led. av II kamm., ordförande;

Bager, E. B. E., lasarettsläkare;

Bergsten, G., distriktsföreståndare, pastor;

Hillbom, Karin, sjuksköterska;

Skoglund, H. L., kammarråd;

Ysander, D. T., biskop.

Sekreterare:

Åberg, E. V. R., t. f. förste advokatfiskal (tel. 1142 88).

Lokal: Kammarkollegium.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1944:1 E 28.

Kommittén har under år 1945 hållit 10 sammanträden.

Kommittén, som under år 1944 infordrat vissa uppgifter, har under år
1945 genomarbetat större delen av detta material. Vidare har kommittén
behandlat vissa införskaffade uppgifter rörande den andliga vården å sjukhusen
i Danmark, England, Finland, Norge och Schweiz. En översikt över

183

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

den andliga vården å sjukhusen i Sverige under gången tid har också utar- I E: 16
betets.

Under år 1945 ha vissa uppgifter införskaffats till utrönande av möjligheten
att sammanföra närbelägna sjukvårdsinrättningar till att i avseende å
andlig vård betjänas av samme prästman samt om den tid som må åtgå
för pastorernas verksamhet å sjukhusen m. m.

Vid flera sammanträden har kommittén haft överläggningar rörande de
allmänna principerna för en reform. Särskilt har till behandling upptagits
spörsmålen rörande den prästerliga organisationen å sjukhusen, prästerskapets
ersättning för sjukhustjänsten samt kyrkobokföringen å sjukhusen.

De sakkunniga lia den 23 februari 1945 avgivit yttrande över prästutbildningssakkunnigas
betänkande med förslag rörande ändring av gällande bestämmelser
i fråga om prästutbildningen.

Under år 1946 avser kommittén att behandla det ännu ej genomgångna
materialet samt att taga närmare ställning till frågorna om reformer på området.

15. Sakkunnig för utredning rörande reglering av församlingsindelningen i

Stockholm (1945: I 24).

Tillkallad den 11 februari 1944 för att i enlighet med bestämmelserna i
lagen den 13 juni 1919 örn ordning och villkor för ändring i kommunal och
ecklesiastik indelning verkställa utredning rörande reglering av församlingsindelningen
i Stockholm:

Schalling, E. H., kammarråd.

Lokal: Kammarkollegiet; tel. 11 34 80.

Beträffande den sakkunniges uppdrag, se 1945: I E 24.

En allmän redogörelse för de kyrkliga förhållandena i Stockholm, en principiell
motivering samt preliminära förslag till ändringar i församlingsindelningen
ha utarbetats, varjämte beräkningar av därmed förbundna kostnader
samt dessas fördelning på de skattskyldiga påbörjats. Där anledning förelegat
ha sammanträden hållits med representanter för prästerskapet och församlingarna.

Betänkande i ämnet beräknas kunna avgivas under första hälften av år 1946.

16. 19M års utredning rörande tandläkarutbildningen m. m. (1945:1 26).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 18 februari och den
6 oktober 1944 för att inom departementet biträda med utredning och avgiva
förslag rörande tandläkarundervisningens organisation och därmed sammanhängande
utbildnings- och lokalfrågor:

Engströmer, T., t. f. universitetskansler, ordförande;
von Hofsten, S. E. C., landstingsdirektör;

Kjellgren, B. S. T., tandläkare;

Lindbärg, K. E., stadskamrerare;

Nordlander, O., generalfältläkare;

184

Riksdagsberåttelsen.

I E: 16 Petrén, T. E. A. professor;

Pålsson, F., chefstandläkare;

Strömbeck, J. P., professor;

Westin, G. E. N., professor;

Wikblad, Å. H., tandläkare.

Sekreterare:

Malmberg, P. G., e. o. andre kanslisekreterare (t. o. m. den 28 november
1945);

Romberg, N. W. A., aktuarie (fr. o. m. den 29 november 1945; tel. Stadshuset)
.

Lokal: Tandläkarinstitutet; tel. 10 30 92.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I E 26.

De sakkunniga ha under år 1945 fortsatt sitt utredningsarbete och härvid
sammanträtt in pleno 23 dagar. Mellan sammanträdena har utredningsarbetet
bedrivits av särskilda subkommittéer. Därjämte ha de sakkunniga
jämlikt medgivande av chefen för ecklesiastikdepartementet verkställt en
statistisk utredning angående tandläkarkårens framtida storlek.

De sakkunniga ha den 13 januari 1945 avgivit utlåtande över Betänkande
med utredning och förslag angående tandvården vid försvarsväsendet, den
26 april 1945 utlåtande över en av socialstyrelsen hos Kungl. Maj:t gjord
framställning rörande utökning av antalet tandläkare samt den 9 juni 1945
förslag angående vissa åtgärder för en ökning av elevantalet för tandläkarutbildningen
från och med höstterminen 1945.

Genom beslut den 10 augusti 1945 har Kungl. Maj:t uppdragit åt de sakkunniga
att i samråd med medicinalstyrelsen bland annat utarbeta ett av
preliminära ritningar och kostnadsberäkningar åtföljt förslag till ett nytt
tandläkarinstitut att i erforderlig omfattning tagas i bruk hösten 1947. Med
anledning härav ha besök avlagts i Göteborg och Malmö för vissa överläggningar
med representanter för nämnda städers kommunalförvaltningar. De
sakkunniga ha den 6 november 1945 avgivit preliminärt förslag i ämnet.
Definitivt förslag beräkna de sakkunniga kunna avge före den 1 februari
1946.

17. Prisnämnden för granskning av tävlingsförslag till restaurering av Uppsala
domkyrka (1945: I 27).

Tillkallade den 15 juli och den 8 december 1944 för granskning av tävlingsförslag
vid den allmänna pristävling för svenska arkitekter rörande restaurering
av Uppsala domkyrka, som enligt beslut förstnämnda dag skall anordnas: Bagge,

G., professor, led. av II kamm., ordförande;

Anderberg, A. H., domprost;

Boéthius, Gerda, professor;

Curman, J. S., riksantikvarie;

Eidem, E., ärkebiskop;

Hedqvist, P. G., professor;

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

185

Leo, H. V., generaldirektör; I Ej 18

Lundberg, E. J., antikvarie;

Noreen, Ä., intendent;

Thiis, H., domkyrkoarkitekt;

Zimdahl, H., arkitekt.

Sekreterare:

Tengelin, Å. E., intendent (tel. Byggnadsstyrelsen).

Beträffande nämndens uppdrag, se 1945: I E 27.

Nämnden, som vid sammanträde den 4 oktober 1944 granskat det inom
byggnadsstyrelsen uppgjorda tävlingsprogrammet och därvid beslutat att tävlingstiden
skulle utgå den 30 mars 1946, har vid sammanträde den 21 december
1945 utsträckt tävlingstiden till den 1 november 1946.

Nämnden har under år 1945 låtit färdigställa till tävlingen hörande programhandlingar
samt ombesörjt dessas utlämnande och i samband därmed
till ledning för de tävlande anordnat en i tävlingsprogrammet omnämnd utställning
av äldre ritningar, litteratur m. m. Såsom lokal för denna utställning
användes landstingssalen å Uppsala slott.

Sedan tävlingstiden utgått, kommer granskning och prisbedömning av de
inlämnade tävlingsförslagen omedelbart att vidtagas.

18. 19H års lönekommitté för privatläroverken (1945: I 28).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 augusti 1944 för att
inom departementet biträda med utredning i fråga örn löne- och pensionsreglering
för lärarpersonalen vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna
m. m. (se Post- och Inrikes thin. den 22 augusti 1944):

Pauli, I. H. E., lektor, led. av I kamm., ordförande;

Aurivillius, Monica L., ämneslärare;

Lundh, H. T., rektor;

af Malmborg, N. M., t. f. kansliråd (fr. o. m. den 18 september 1945);

Nevrell, B. A., t. f. chef för finansdepartementets löne- och pensionsavdelning
(t. o. m. den 17 september 1945).

Sekreterare:

Blomberg, D. Ingeborg, byråsekreterare.

Lokal: Riksdagshuset; tel. 11 84 99.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1945 I E 28.

Enligt departementschefens anförande till statsrådsprotokollet den 4 januari
1945 vid framläggande av utgiftsstaten under åttonde huvudtiteln av
1945 års statsverksproposition skall kommittén såsom ett andra led i sitt
utredningsarbete upptaga frågan örn löneförhållandena m. m. vid de enskilda
handarbets- och skolköksseminarierna.

De sakkunniga ha under tiden den 1 december 1944—den 30 november
1945 sammanträtt in pleno 20 dagar. Mellan sammanträdena har utredningsarbete
enligt kommitténs uppdrag bedrivits av enskilda medlemmar.

Kommittén har fortsatt bearbetningen av från vederbörande läroanstalter
införskaffat material angående lärarnas löner, kompetens, tjänstgöring

186

Riksdagsberåttelsen.

I E: 18 m. m. och angående de olika privatläroverkens ekonomiska förhållanden
i övrigt.

Med anledning av en framställning från centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen
har kommittén den 6 december 1944 hemställt om vissa
författningsändringar för möjliggörande av kvarstående i tjänst för delägare
i lärarinnornas pensionsanstalt till 65 års ålder. Vidare har kommittén i utlåtande
den 12 november 1945 över skolöverstyrelsens förslag i anslagsäskanden
för budgetåret 1946/47 beträffande privatläroverken samt handarbets-
och skolköksseminarierna avgivit förslag till förhöjning av den tillfälliga
löneförbättringen för vissa lärarkategorier.

Uppdraget kan beräknas bliva slutfört under år 1946.

19. Naturvetenskapliga forskning skommittén (1945: I 29).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 augusti 1944 för
att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
åtgärder för främjande av matematisk-naturvetenskaplig forskning jämte
därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes lidn. den 5 september
1944):

Tunberg, S. A. D., professor, rektor vid Stockholms högskola, ordförande;
Edlén, B., professor;

Kahlson, G. S., professor;

Siegbahn, K. M. G., professor, föreståndare för vetenskapsakademiens forskningsinstitut
för experimentell fysik;

Sundén, O. R., direktör i Sveriges industriförbund;

Tiselius, A. W. K., professor;

Westgren, A. F., professor, vetenskapsakademiens sekreterare.

Expert:

Josephson, K. O., byråchef.

Sekreterare:

Funke, G. W., lektor (adr.: Besmansvägen 10, Åkeslund; tel.: 25 23 15).

Kommittén i sin helhet har under år 1945 haft sammanträden 20 dagar
Dessutom hava vissa av de sakkunniga hållit sammanträden ytterligare 12
dagar.

Kommittén har den 1 november 1945 avgivit betänkande »I. Den naturvetenskapliga
forskningens behov av personal, anslag och lokaler. Förslag
örn inrättande av ett naturvetenskapligt forskningsråd.» (Statens off. utredn.
1945:48).

Kommittén väntas kunna slutföra sitt arbete mot slutet av år 1946.

20. Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté (1945: I 30).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 12 augusti 1944 för fortsatt beredning
av byggnadsfrågor vid tekniska högskolan i Stockholm:

Kreuger, H., professor emeritus, ordförande;

Ahrbom, N. O., professor (t. o. m. den 26 januari 1945);

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

Dahl, D., byggnadsråd;

Hellström, B. M., professor;

Larsson, S. B., led. av I kamm. (fr. o. m. den 27 januari 1945);

Sundahl, P. E., professor;

Woxén, R., professor, rektor vid tekniska högskolan.

Arkitekter:

Ahrbom, N. O., professor;

Zimdahl, H., arkitekt.

Sekreterare:

Swedenborg, J. E., t. f. kamrerare.

Lokaler: Sammanträdeslokal: Tekniska högskolan; tel. 23 28 20 (växel);
arkitektkontor: Tekniska högskolan; tel. 20 84 12, 20 85 12, 20 85 31, 20 85 32.
Beträffande kommitténs uppdrag, se 1945: I E 30.

Fyra biträdande arkitekter hava varit anställda under olika tider av år
1945.

Den 7 december 1944 tillkallade departementschefen professorn vid tekniska
högskolan i Stockholm L. V. L. Malm att såsom särskild expert biträda
kommittén vid utredning av frågan om gemensam värmecentral för högskolans
nuvarande och planerade byggnader ävensom för övriga angränsande
befintliga och planerade vetenskapliga institutioner.

Under år 1945 har kommittén sammanträtt 12 gånger.

Kommittén har den 15 april 1945 — med överlämnande av ritningar m. m.
— efter samråd med riksmarskalksämbetet framlagt förslag till generalplan
för ny- och ombyggnader av högskolan ävensom förslag till närmare planläggning
av de byggnader och övriga arbeten, som i enlighet med meddelade
direktiv i första hand borde komma till utförande. Sedermera har kommittén
den 16 augusti 1945, med överlämnande av tillhörande ritningar m. m.,
kompletterat generalplanen i de delar, som avse byggnader m. m. tillhörande
senare etapper av högskolans utbyggnad, innefattande bland annat en
särskild utredning rörande anläggande av en värme- och kraftcentral för
högskolan. Kommittén har härvid tillika på grund av utvecklingen inom
vissa områden m. m. föreslagit vissa jämkningar i den av kommittén tidigare
framlagda generalplanen.

Kommittén har jämväl framlagt kostnadsberäkningar, som legat till grund
för högskolans äskanden av investeringsanslag för de om- och nybyggnader,
som enligt generalplanen avses skola utföras under budgetåren 1945/46 och
1946/47.

Sedan medel till anordnande av provisoriska lokaler för arkitektkontor
m. m. för utbyggnadsarbetet anvisats av riksdagen, har under hösten 1945
på högskolans område uppförts en kontorsbyggnad av trä, som tagits i bruk
från och med ingången av november 1945.

21. 1944 års folkbildningsutredning (1945: I 31).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 13 oktober och den 15
december 1944 för att inom departementet biträda med utredning och avgiva

187

I E: 21

188

Riksdagsberättelsen.

I El 21 förslag rörande grunderna för statens understödjande av det fria och frivilliga
bildningsarbetet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 oktober 1944):
Andersson, C. I., fil. d:r, ordförande;

Bolin, E. I., fil. lie.;

Hirdmän, G. G., riksstudieledare;

Nilsson, B. A., egnahemsdirektör, led. av I kamm.;

Sjöstrand, Helga, fru (fr. o. m. den 23 mars 1945);

Sundqvist, E. G., studierektor;

Wallentheim, A. V., sekreterare, led. av II kamm.;

Aberg, T. G., folkhögskolerektor.

Expert med sekreteraråligganden:

Wirgin, N. A. C., assessor.

Sekreterare:

Hjelmqvist, B. O., förste bibliotekskonsulent (adr. och tel.: Skolöverstyrelsen).

Beträffande utredningsuppdraget, se 1945: I E 31.

Utredningen har under år 1945 sammanträtt in pleno 37 dagar samt företagit
studiebesök vid vissa folkbildningsinstitutioner inom landet. En studieresa
till England har företagits av två ledamöter.

Utredningen har under året preliminärt behandlat större delen av de i direktiven
angivna frågorna. Samråd har därvid ägt rum med representanter
för ungdomsvårdskommittén, försvarets upplysningsutredning, 1943 års
rundradioutredning och 1940 års skolutredning samt med särskilt inbjudna
representanter för olika bildningsorganisationer. Uppgifter ha infordrats rörande
folkbildningsarbetets nuvarande omfattning och verksamhetsformer,
varjämte de berörda organisationerna beretts tillfälle att för utredningen framlägga
sina synpunkter på folkbildningsarbetet, dess syften, metoder och organisation,
samt sina önskemål med hänsyn till dess framtid. Det inkomna materialet
har underkastats en första granskning och bearbetning.

Utredningen har avgivit yttrande rörande ett antal till utredningen remitterade
ärenden.

Utredningens uppdrag kan beräknas bliva slutfört under år 1946.

22. Nationalmuseiutredningen (1945: I 32).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 december 1944 för
att verkställa utredning rörande frågan örn beredande av ändamålsenliga lokaler
för de av nationalmuseum förvaltade konstsamlingarna, varvid bland
annat särskilt böra undersökas frågorna örn lokalbehovet för samlingarna av
konsthantverksprodukter och modern konst (se Post- och Inrikes tidn. den
2 december 1944):

Beskow, E. A., f. d. landshövding, ordförande;

Gauffin, A. W. R., f. d. Överintendent;

Gustafson, K. H., lantbrukare, led. av II kamm. (fr. o. m. den 20 september
1945);

Markelius, S. G., stadsplanedirektör;

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

189

Wettergren, K. E. W. F., Överintendent och chef för nationalmuseum; I El 23

Wiberg, J. Å. T., direktör, led. av II kamm.;

Vougt, A. G. F., statsråd, led. av II kamm. (t. o. m. den 19 september 1945);

Althin, T. K. W., museiintendent;

Olson, H., direktör;

Romdahl, A. L., professor;

Sköld, J. A. J. O., f. d. professor.

Uppdraget åt Althin och Olson avser medverkan vid behandlingen av frågan
om lokaler för konsthantverkssamlingarna samt uppdraget åt Romdahl
och Sköld medverkan vid behandlingen av frågan örn lokaler för samlingarna
av modern konst.

Sekreterare:

von Malmborg, B. F., e. o. intendent.

Lokal: Nationalmusei sessionssal; tel. 10 51 10.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I E 32.

De sakkunniga lia under år 1945 sammanträtt 12 dagar.

Under år 1945 ha huvudsakligen behandlats frågorna örn den nuvarande
museibyggnadens användning samt behövliga nybyggnader och dessas planering.
De sakkunniga hava den 20 december 1945 avgivit utlåtande, behandlande
vissa frågor av större principiell innebörd och utmynnande i en
anhållan om anslag för anordnande av en arkitekttävlan.

Uppdraget beräknas bliva slutfört före 1946 års utgång.

23. 1945 års folkskolesakkunniga (1945: I 33).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 december 1944 för
utredning rörande förhållandet mellan staten och skoldistrikten och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 16 december
1944):

Weijne, J. J. E., t. f. statssekreterare, ordförande;

Andersson, Jones Erik, hemmansägare, led. av I kamm.;

Dillner, H. J., kansliråd, tillika huvudsekreterare (t. o. m. den 29 oktober
1945);

Granér, P. E., folkskolinspektör;

Ryling, K. F. F., folkskollärare, led. av II kamm.;

Lund, B. A., komminister.

Expert:

Ahlberg, G. A., Överlärare (fr. o. m. den 30 oktober 1945).

Sekreterare:

Reuterswärd, B. E., förste amanuens (fr. o. m. den 30 oktober 1945; dessförinnan
biträdande sekreterare).

Såsom expert för utredning av vissa frågor rörande utbetalning av statsbidrag
till byggnader för folkskoleväsendet har under år 1945 anlitats revisionsassistenten
T. A. R. Thorson.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel.: Kanslihuset.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I E 33.

190

Riksdagsberättelsen.

I Et 23 Genom beslut den 19 oktober 1945 har Kungl. Maj:t vidare uppdragit åt
de sakkunniga att — med beaktande av vad 1945 års riksdag i skrivelse nr 8,
punkten 151, anfört — verkställa av riksdagen begärd utredning angående
frågan om mellaninstanserna i ärenden rörande folkskoleväsendet och vad
därmed står i samband.

De sakkunniga ha under år 1945 hållit 13 sammanträden om sammanlagt
23 sammanträdesdagar.

En konferens med representanter för vissa städer har hållits den 1 och 2
november 1945 för diskussion av frågor rörande förhållandet mellan staten
och de större skoldistrikten.

Den 29 maj 1945 avlämnades betänkande med förslag angående statsbidrag
till byggnader för folkskoleväsendet (Statens off. utredn. 1945:25).

De sakkunniga äro för närvarande sysselsatta med utredning rörande möjligheten
till förenklingar i skoldistriktens reglementen m. m. samt frågor,
som sammanhänga med den statliga inspektionen av folkskoleväsendet. I
förstnämnda hänseende torde förslag vara att emotse i början av år 1946.

24. Kyrkoniötesutredningen (1945:1 34).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 december 1944 för
utredning rörande kyrkomötets sammansättning m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 11 januari 1945):

Rodhe, E. M., biskop, ordförande;

Berggren, G. H., kansliråd;

Gustavson, J. A., lantbrukare, led. av I kamm.;

Göransson, H. P., överdirektör;

Hermelin, Gunilla (Gunni), friherrinna;

Hultgren, G. A. E., domprost;

Lindqvist, A. A., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.

Sekreterare:

Svensson, T. V., förste amanuens.

Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. Kanslihuset.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I E 34.

De sakkunniga ha under år 1945 hållit 4 sammanträden örn sammanlagt
15 sammanträdesdagar.

Riktlinjerna för de sakkunnigas betänkande äro uppdragna och betänkandet
är under utarbetande.

De sakkunniga beräkna att kunna framlägga sitt betänkande omkring den
1 mars 1946.

25. 19A5 års seminariesakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 februari 1945 för att
verkställa skyndsam utredning och avgiva förslag rörande elevintagningen
vid folkskoleseminarierna under de närmaste åren jämte därav föranledda
organisationsändringar m. m. (se Post- och Inrikes lidn. den 29 mars 1945):

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

191

Falck, K. R., undervisningsråd, ordförande; I Et 25

Bergh, K. R., folkskolinspektör, led. av I kamm.;

Nygren, Hildur, Överlärare, led. av II kamm.;

Rosberg, K. G., folkskollärare;

Wahlund, S. G. W., professor, led. av 1 kamm.

Sekreterare:

Wikberg, S., Överlärare (adr. Adolf Fredriks torg 7; tel. 40 70 96).

Lokal: Skolöverstyrelsen.

Departementschefen anförde vid meddelandet av nämnda bemyndigande
bland annat följande.

Utredningsarbetet bör bedrivas med utgångspunkt från nuvarande organisation
av folkskoleväsendet och på grundval av de förhållanden i övrigt, som
nu föreligga. Jag förutsätter, att de sakkunniga komma att finna en åtminstone
provisorisk utvidgning av seminarieorganisalionen påkallad; i den mån
därav föranledas jämkningar av sättet för undervisningens anordnande, böra
de sakkunniga givetvis vara oförhindrade att härutinnan föreslå erforderliga
åtgärder. I frågor, som gälla beredande av nya eller utvidgning av befintliga
lokaler för seminarier, böra de sakkunniga samråda med byggnadsstyrelsen.

Vid utredningsarbetet bör beaktas nödvändigheten av att även Norrbottens
finnbygder tillföras tillräckligt många och väl kvalificerade lärarkrafter.

Kungl. Majit har tidigare i sådant syfte för riksdagen framlagt förslag om
bland annat en väsentlig förhöjning av de s. k. finnbygdsstipendierna för
blivande folkskollärare. En sådan åtgärd är emellertid icke tillfyllest. Ej
heller kan den väntas giva omedelbara resultat. Därför synas även andra
utvägar böra prövas, exempelvis ett återinförande — eventuellt för begränsad
tid — av de förut utgående men numera avskaffade språktilläggen. Jag förutsätter
vidare, att de sakkunniga vid övervägande av åtgärder i detta hänseende
uppmärksamma, att förevarande fråga i själva verket allenast är en
del åv det större spörsmålet, huru en rekrytering av lärarpersonal vid avlägset
belägna orter i allmänhet skall kunna säkerställas. En tilltagande
brist på folkskollärare måste nämligen förväntas komma att i första hand
drabba de på dylika orter belägna skolorna av lägre skolformer.

De sakkunnigas arbete bör bedrivas med sådan skyndsamhet, att förslag i
ämnet må kunna föreläggas 1946 års riksdag. Det bör icke möta hinder för
de sakkunniga att, örn så befinnes möjligt och lämpligt, framlägga förslag
beträffande särskilda av utredningen berörda frågor, innan arbetet i dess
helhet slutförts.

De sakkunniga ha före den 1 december 1945 hållit 10 sammanträden in
pleno. Dessutom har ett antal sammanträden mellan ordföranden och sekreteraren
eller mellan dessa och enskilda sakkunniga ägt rum.

Vissa av de sakkunniga företagna större undersökningar rörande lärartillsättningarna
i riket under en fyraårsperiod m. m. lia statistiskt behandlats av
experter å Stockholms stads statistiska kontor.

De sakkunniga ha färdigbehandlat frågan örn åtgärder för att fylla det närmast
aktuella behovet av folkskollärare genom provisoriska seminariekurser

192

Riksdagsberättelsen.

I El 25 med början på nyåret 1946 och för det ändamålet den 12 oktober 1945 avgivit
sitt betänkande del I. Ett betänkande, del II, innehållande utredning
angående finnbygdens lärarproblem m. m. samt betänkande del III, innehållande
förslag till seminarieorganisation från och med hösten 1946, komma
att avgivas år 1946.

De sakkunnigas arbete beräknas vara avslutat under första hälften av år
1946.

26. Fannaceututbildningssakkunniga.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 februari 1945 för
att inom departementet verkställa utredning och avgiva förslag rörande organisationen
av den farmaceutiska undervisningen och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 29 mars 1945).

Nordström, J. H. M., kansliråd, ordförande;

Källström, E. J. E., apotekare;

Lönngren, D. R., leg. apotekare, tillika sekreterare,

Ohlsson, C. E., professor, rektor för farmaceutiska institutet;

Wilund, A. O., byråchef.

Lokal: Farmaceutiska institutets styrelserum; tel. 32 54 89.

I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
anförde departementschefen bland annat följande.

I skrivelse den 12 november 1943 hade styrelsen för farmaceutiska institutet
hemställt om en allsidig utredning rörande organisationen av den farmaceutiska
undervisningen samt därmed sammanhängande frågor och därvid
anfört bland annat följande. Studieordningen vid institutet vore i behov
av reformer. Den allvarligaste bristen i den nuvarande organisationen vöre institutets
otillräckliga kapacitet. Utbildningen av farmaceuter hade icke hållit
jämna steg med efterfrågan. En avsevärd brist på examinerade farmaceuter
hade sedan åratal gjort sig kännbar. För att minska olägenheterna härav
hade institutet under en följd av år nödgats vidtaga extraordinära åtgärder
för att möjliggöra intagning av ett ökat antal deltagare å lärokursen för farmacie
kandidatexamen. Antalet elever hade härigenom kunnat ökas från 56
till 80 om året. Dessa extra åtgärder, som likväl varit otillräckliga för att
tillgodose behovet, hade endast med svårighet kunnat inordnas i undervisningsplanen.
Det vore angeläget, att mera definitiva anordningar träffades,
varigenom institutet bleve bättre i stånd att mottaga ett ökat antal studerande
till farmacie kandidatexamen. Kursen för apotekarexamen började endast
vartannat år. Detta vore för de studerande en betydande olägenhet och
medförde en avsevärd fluktuation i antalet farmaceuter, som stöde till förfogande
för tjänstgöring på apoteken. I samband med nu nämnda spörsmål
hade ifrågasatts att giva farmacie kandidatexamen karaktär av en mera
självständig, avslutad examen för de farmaceuter, som icke ämnade fortsätta
studierna fram till apotekarexamen. En uppdelning av eleverna borde möjligen
ske redan på ett tidigt stadium och utbildningen i viss utsträckning
differentieras. Varje utvidgning av institutets kapacitet förutsatte ökade lo -

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 193

kaler och förstärkning av lärarpersonalen. Lokalfrågan vore för övrigt redan I El 27
för närvarande aktuell. En ökning av utgifterna för institutet bleve givetvis
ofrånkomlig, om de ökade kraven på lärarpersonal och lokaler skulle kunna
tillgodoses. Därest en utredning komme till stånd rörande en förstärkning av
institutets kapacitet och därmed sammanhängande reformer i dess studieordning,
vore det naturligt att till övervägande upptoges också andra spörsmål,
som berörde de farmaceutiska studierna och forskningen vid institutet.

Bland dessa spörsmål kunde nämnas förhållandet mellan den teoretiska och
den praktiska utbildningen, bland annat frågan huruvida icke apotekarkursen
regelmässigt borde följa omedelbart efter farmacie kandidatexamen för de studerande,
som icke avlägga sistnämnda examen såsom slutexamen, vidare frågan
om nya ämnens intagande i undervisningsplanen samt örn ämnenas fördelning
på farmacie kandidatexamen och apotekarexamen.

En utredning i de av styrelsen berörda frågorna är i hög grad av behovet
påkallad. Spörsmålen om utbildningens organisation och institutets kapacitet
samt dess lokalfrågor böra med det snaraste upptagas till omprövning.

Genom anordnande av extra kurser för farmacie kandidatexamen utan att
institutets möjligheter att ordna undervisning och examination för apotekarexamen
ökats har antalet farmacie kandidater, som avvakta möjlighet att
vinna inträde vid apotekarkurser, oproportionerligt stegrats. Det av institutets
styrelse framlagda programmet för utredningsarbetet har icke givit anledning
till erinran. Institutets ställning som högskola förutsätter, att det
utrustas med sådana lärarkrafter, laboratorier och tekniska hjälpmedel, som
göra det möjligt för institutet att följa den för närvarande synnerligen livliga
utvecklingen inom den farmaceutiska forskningen och denna närstående vetenskapsgrenar.
Jag förutsätter vidare, att vid utredningen tagas under övervägande
möjligheterna att åvägabringa ett nära samarbete med de institutioner
och vetenskapsmän, som äro verksamma på näraliggande områden.

Det synes lämpligt, att de sakkunniga upptaga jämväl frågan om utbildningen
av apotekselever till prövning.

De sakkunniga lia intill den 1 december 1945 sammanträtt in pleno 14
gånger. Mellan sammanträdena har utredningsarbetet enligt kommitténs uppdrag
bedrivits av ett arbetsutskott.

Efter inledande diskussioner örn planläggningen av kommitténs arbete lia
riktlinjerna för utbildningen till en lägre farmaceutisk examen uppdragits.

Arbetet med utformandet av en utbildningsgång ledande till apotekarexamen
pågår.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under senare delen av år 1946.

27. Sakkunniga för utredning rörande organisationen av den meteorologiska
forskningen och undervisningen.

Tillkallade enligt Kungl. Majlis bemyndigande den 23 februari 1945 för
att inom departementet verkställa utredning och avgiva förslag beträffande

Bihang till riksdagens prof. 19tG. 1 sami. 13

Riksdags!) (‘rättelsen.

194

Riksdagsberättelsen.

I E: 27 vissa frågor rörande organisationen på längre sikt av den meteorologiska
forskningen och undervisningen:

Ahlmann, H. J. K. W., professor;

Norinder, E. H., professor.

De i nämnda beslut den 23 februari 1945 avsedda frågorna avse dels
upprätthållandet för framtiden av den undervisning i meteorologi vid Stockholms
högskola, som bedrivits av förste statsmeteorologen T. Bergeron, dels
det från universitetet i Uppsala framförda förslaget, att Bergeron i stället
skulle knytas till universitetet och att plan för ombyggnad av meteorologiska
institutionen i Uppsala med hänsyn härtill skulle undergå revision, dels
ock frågan, huruvida förläggningen till Stockholm av en professur i meteorologi
skulle kräva även särskilda institutionslokaler och dessas omfattning.

De sakkunniga ha under år 1945 hållit 3 sammanträden.

Upplysningar ha införskaffats örn till de sakkunnigas utredningsuppdrag
hörande förhållanden i Sovjetunionen, Finland, Norge och Amerikas förenta
stater. De sakkunniga ha till vissa vetenskapsmän i utlandet riktat framställningar
örn yttranden angående lämplig organisation av meteorologiundervisningen
och anknytning av en professur i tillämpad meteorologi till
universitet, högskola eller Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
Begärda yttranden ha delvis inkommit.

Kommittén kommer att i januari 1946 avgiva sitt första yttrande angående
dels den föreslagna ombyggnaden av meteorologiska institutionen vid universitetet
i Uppsala, dels ock den lärarbefattning i tillämpad meteorologi, som vid
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut samt Stockholms högskola
upprätthålles av docenten Bergeron.

De sakkunniga beräkna kunna slutföra sitt uppdrag under år 1946.

28. 1945 års universitetsberedning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 22 juni och den 15
november 1945 för att biträda med utredning och avgiva förslag beträffande
universitetsorganisationen och därmed sammanhängande frågor (se rostoch
Inrikes tidn. den 20 juli 1945):

Undén, B. ö., minister för utrikes ärendena, ordförande (t. o. m. den 1
augusti 1945);

Andrén, G., professor, ordförande (fr. o. m. den 2 augusti 1945);

Löfstedt, H. E. H., professor emeritus, vice ordförande;

Agge, K. I., professor;

Aspelin, G., professor;

Blix, F. G., professor (fr. o. m. den 15 november 1945);

Gunnarsson, G. O. I., professor;

Hådding, A. R., professor;

Hult, W. P. A., professor;

Höjer, T. A. M., docent;

Kjöllerström, S. G., professor;

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

195

Ohlon, S. J. E., rektor; I E: 28

Pauli, I. H. E., lektor, led. av I kamm.;

Svensson, G. H., lantbrukare, led. av II kamm.;

Tiselius, A. W. K., professor;

Wistrand, K. K., direktör, led. av I kamm.;

Wolontis, S., med. lie., ordförande i Sveriges förenade studentkårer.

Sekreterare:

Lönnroth, N. E. M., professor, huvudsekreterare;

Bruno, C. A., amanuens, biträdande sekreterare.

Lokal: Utrikesutskottets plenisal i riksdagshuset; tel. Riksdagen.

I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
den 22 juni 1945 anförde departementschefen bland annat följande.

Med utgångspunkt från universitetens fundamentala betydelse för den
nationella kulturen och det mellanfolkliga kulturutbytet böra de sakkunniga
inrikta utredningsarbetet på åtgärder, syftande till att befästa och vidga de
akademiska lärosätenas möjligheter att göra en insats på den högre utbildningens
och den vetenskapliga forskningens områden, som är helt i nivå
med vad som fordras och presteras inom de främsta kulturnationema. Det
synes önskvärt, att de sakkunniga i främsta rummet uppehålla sig vid de
stora linjerna och söka utstaka huvuddragen för den akademiska undervisningens
utveckling samt föreslå utvägar för forskningens främjande. De
böra i enlighet härmed i första hand upptaga de allmänna och för de skilda
lärosätena och fakulteterna gemensamma frågorna, men det bör å andra
sidan icke vara dem betaget att ingå jämväl på spörsmål av mera speciell
natur, om så finnes påkallat. Jag erinrar härvid om att de humanistiska
studierna icke varit föremål för speciella, mera ingående utredningar under
senare år. På detta område föreligga ett flertal reformkrav, som tarva närmare
belysning. Sålunda förtjäna övervägas möjligheterna att ge den kulturhistoriskt
orienterade filologien större utrymme vid språkstudierna än den
för närvarande har. Vad den juridiska undervisningen beträffar, ha vissa
spörsmål upptagits till behandling inom 1943 års domarutredning å ena
sidan och socialutbildningssakkunniga å andra sidan. Men på detta område
finnas det oaktat åtskilliga frågor, som påkalla uppmärksamhet, inte minst
sådana som gälla en eventuell uppdelning av undervisningsskyldigheten mellan
professorer och biträdande lärare.

Flertalet specialfrågor böra emellertid hänskjutas till utredning i annan
ordning. Sålunda avser jag att i annat sammanhang hemställa om bemyndigande
att tillkalla särskilda sakkunniga för översyn av förslag om inrättande
av ett samhällsvetenskapligt forskningsråd; sistnämnda sakkunniga
böra granska socialvetenskapernas ställning över huvud taget vid våra universitet
och högskolor. Likaledes bör i särskild ordning de medicinska institutionernas
utrustningsbehov överses. Utredningen bör icke begränsas till att
avse statsuniversiteten utan bör till behandling upptaga även förhållandena
vid Stockholms högskola och Göteborgs högskola, varvid de ekonomiska

196

Riksdcigsberättelsen.

I Et 28 förutsättningarna för verksamheten vid sistnämnda läroanstalter böra ägnas
ingående prövning; härvid må dock uppmärksammas, att en specialfråga,
nämligen spörsmålet örn statsbidrag åt den matematisk-naturvetenskapliga
avdelningen vid Stockholms högskola, i enlighet med ett av riksdagen i fjol
gjort uttalande för närvarande är föremål för särskild utredning.

Universitetens ställning i förhållande till vårt bildnings- och utbildningsväsende
i övrigt bör bli föremål för undersökning, varvid de sakkunniga
böra beakta konsekvenserna för de fria akademiska studiebanorna av läroverksutbildningens
demokratisering; ett av målen bör härvid vara, att kvarstående
ekonomiska hinder för studielämplig ungdom att vinna inträde vid
universiteten och de allmänna högskolorna undanröjas. Ingående uppmärksamhet
bör vidare ägnas den med åren alltmer stegrade konkurrensen örn
studiebegåvningama från olika specialhögskolors sida, vid vilka en på betygspoäng
grundad intagningsspärr finnes anordnad eller tillämpas. ----

Under de gångna åren har behov av en utbyggnad och förbättring av universitetsstatistiken
visat sig föreligga särskilt för följande ändamål, nämligen
för uppgörande av rationella studieordningar, för arbetsmarknadsprognoser
för de akademiska yrkena och för genomförandet av studentsociala undersökningar.
De sakkunniga böra —•--- uppmärksamma denna fråga och

avgiva förslag till dess lösning.

Huvudvikten vid utredningsarbetet synes emellertid -— —- — böra läggas
på åtgärder inom det universitetsorganisatoriska området. De akademiska
lärarnas nuvarande fåtalighet i förhållande till antalet studenter påkallar
en översyn av antalet lärarbefattningar och av dessa befattningshavares arbetsförhållanden.
Möjligheterna för professorerna att i ökad utsträckning
ägna sin tid åt vetenskaplig forskning och åt handledandet av mera avancerade
lärjungar böra sålunda undersökas. På grundval av jämförelser med
förhållandena i våra nordiska grannländer och i de viktigaste kulturländerna
i övrigt, böra de sakkunniga söka bilda sig en uppfattning örn den lämpliga
avvägningen mellan undervisnings- och forskningsuppgifterna för de
akademiska lärarnas vidkommande. Behovet av lärarbefattningar må i samband
härmed upptagas till prövning, i den mån detta spörsmål icke faller
inom ramen för i andra sammanhang bedrivna mera speciella undersökningar.
Jag förutsätter emellertid, att en viss försiktighet iakttages i fråga
om framläggande av förslag örn inrättande av nya professurer, bland annat
på det sätt att dylika befattningar föreslås allenast, när betingeiser kunna
anses vara förhanden att erhålla ett tillräckligt antal kompetenta sökande.
Större vikt bör för närvarande läggas vid önskvärdheten att successivt frambringa
en stab av vetenskapligt väl rustade lärarkrafter och forskare vid de
akademiska lärosätena och de med dem samarbetande vetenskapliga institutionerna
och lärda verken. För den skull synas docentinstitutionen och
frågan örn en utökning av antalet biträdande lärarbefattningar böra upptagas
till ingående behandling av de sakkunniga. I samband härmed böra
förslag utarbetas beträffande anställningsvillkoren för ifrågavarande typer
av befattningshavare, varvid syftet bör vara att söka åvägabringa en avväg -

197

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

ning mellan å ena sidan önskemålet örn tillbörlig trygghet för den enskilde I El 28
och å andra sidan universitetens intresse av en viss rörlighet och förnyelse
på dessa poster. Frågan om inrättande av särskilda forskarbefattningar samt
rörliga professurer och docenturer förtjänar jämväl att uppmärksammas.

Särskilt beträffande universitetens och högskolornas byggnadsfrågor samt
institutionernas anslagsbehov är det av vikt, att de sakkunniga icke fördjupa
sig i detaljer; dylika frågor synas med större fördel höra göras till
föremål för särskilda undersökningar. Även på detta område möta emellertid
gemensamma frågor, som lämpligen böra upptagas till prövning i delta
sammanhang, exempelvis spörsmålen om de tekniska hjälpkrafternas löneställning,
frågan om anslag till skrivhjälp samt resestipendier för universitetslärare
och vetenskapsidkare.

Ett centralt problem, som de sakkunniga böra ägna ingående uppmärksamhet,
utgör frågan örn förbättrade möjligheter för publicering av den vetenskapliga
forskningens resultat. Det är önskvärt, att de sakkunniga verkställa
en översyn över förefintliga vetenskapliga tidskrifter och av de till
dessa utgående statsanslagen. Frågan i vilken utsträckning härutöver särskilda
medel böra ställas till lärosätenas och fakulteternas förfogande för
publikationsverksamhet bör jämväl uppmärksammas.

Jag förutsätter, att en vägledande synpunkt för de sakkunniga kommer
att vara önskvärdheten av att den akademiska forskningens och undervisningens
frihet lämnas oförkränkt. Den akademiska självstyrelsen är sedan
gammalt en god garanti för den vetenskapliga forskningens frihet och bör
i full utsträckning upprätthållas. Åtskilliga av de framkomna reformförslagen
kunna och böra förverkligas utan reglerande bestämmelser från statsmakternas
sida. Detta torde vara fallet med exempelvis de uppslag till förbättringar,
vilka ha avseende å undervisningens metodik samt fördelningen
av vissa slag av arbetsuppgifter mellan lärare av olika kategorier. Vad i synnerhet
beträffar föreläsningarnas ersättande med seminarieövningar samt
tryckta läroböcker och kompendier —- vilka problem väsentligen falla inom
detta komplex av frågor — utgår jag från att de sakkunniga skola finna
det angeläget att förskaffa sig ingående kännedom örn de studerandes önskemål
och åsikter.

Genomförandet av de sakkunnigas program förutsätter en nära samverkan
mellan de sakkunniga och den i fjol tillsatta utredningen för den matematisk-naturvetenskapliga
forskningen. Jag förutsätter, att detta samarbete
kommer att genomföras på det sätt, att frågor rörande de matematisk-naturvetenskapliga
fakulteternas och institutionernas organisation och anslagsbehov
i detalj utredas av den sistnämnda sakkunnigberedningen, medan däremot
principiella spörsmål rörande exempelvis befattningshavarnas löneställning,
grunderna för anslag till vetenskapliga publikationer o. s. v. hänskjutas
till de nu tillämnade sakkunniga.

En vägledande synpunkt för utredningsarbetet bör slutligen vara önskvärdheten
att snabbt ernå praktiskt genomförbara resultat. För den skull
synes det lämpligt, att utredningsmaterialet och de sakkunnigas därpå grun -

198

Riksdagsberättelsen.

I E: 28 dadé förslag successivt framläggas i var för sig avgränsade betänkanden
och promemorior.

Beredningen har under år 1945 hållit 6 plenisammanträden, varjämte 2
delegationssammanträden hållits.

Beredningen har den 28 december 1945 avgivit ett separatbelänkande angående
docentinstitutionen.

Under år 1946 avser beredningen att verkställa utredning och framlägga
förslag angående den akademiska forskningens och undervisningens organisation.

29. Handelsutbildningskommittén.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 29 juni och den 31
augusti 1945 (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juli 1945):

Törnqvist, K. G. G., professor, ordförande;

Andersson, G. O., rektor;

Elldin, H., rektor;

Larsson, G. I., rektor;

Lindblom, Edith M., försäkringstjänsteman;

Lindforss, K. B. R., ombudsman (fr. o. m. den 17 september 1945);

Olsson, S. S., auktoriserad revisor;

Rosenberg, G. D., direktör;

Wetterlind, Å. J., direktör;

Wiklund, H. W., rektor (fr. o. m. den 28 juli 1945).

Sekreterare:

Lindblad, C. W., sekreterare.

Lokal: Statens arbetsmarknadskommission; tel. Arbetsmarknadskommissionen.

I anförande till statsrådsprotokollet den 29 juni 1945 vid meddelande av
det nämnda dag givna bemyndigandet erinrade departementschefen inledningsvis
örn att redan den 22 december 1943 bemyndigande givits att tillkalla
sakkunniga för utredning rörande ordnande av vissa grenar av handelsundervisningen
och utbildningen av handelslärare samt därmed sammanhängande
frågor. Till statsrådsprotokollet sistnämnda dag hade i frågan
anförts bland annat följande.

Utredningen bör för närvarande begränsas till att omfatta främst dels
handelsgymnasiernas ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska förhållanden
jämte därmed sammanhängande frågor, dels spörsmålet om en förbättring
av handelslärarutbildningen.

Vad handelsgymnasierna beträffar bör vid övervägande av åtgärder för
att förbättra dessa läroanstalters ekonomi ett förstatligande icke betraktas
såsom enda alternativ, utan även andra utvägar böra utredas och valet mellan
dem träffas med beaktande av såväl det statsfinansiella läget som önskvärdheten
av att nå bästa möjliga resultat. Handelsgymnasieorganisationens
omfattning bör bestämmas med hänsyn till näringslivets och förvaltningeas

199

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

behov av personer med olika slag av handelsutbildning. Härvid möter fram- I Et 29
för allt uppgiften att åvägabringa en lämplig kvantitativ avvägning mellan
handelsgymnasier å ena sidan samt praktiska mellanskolor, i läroverk och
realskolor inbyggda praktiska linjer samt kommunala och statsunderstödda
enskilda handelsskolor å andra sidan. Vid utredningen av detta spörsmål böra
de sakkunniga samråda med 1940 års skolutredning, inom vilken tillsatts en
delegation för behandling av de praktiska undervisningsfrågorna inom det
allmänna skolväsendet. I samband härmed bör undersökas fragan örn anknytningen
av studierna vid övergång från praktiska mellanskolor och i
realskolan inbyggda praktiska linjer till handelsgymnasiema. Även i övrigt
böra förutsättningarna för inträde på handelsgymnasium skärskådas, varvid
uppmärksamhet framförallt bör ägnas åt frågan, huruvida och i vilken
utsträckning föregående praktisk verksamhet bör uppställas såsom inträdesfordring
liksom också vilket värde som bör tillerkännas dylik merit i jämförelse
med teoretiska förkunskaper.

De sakkunniga böra vidare till övervägande upptaga frågan örn utbildningstidens
längd vid handelsgymnasiema. Huruvida det från åtskilliga håll
uppställda önskemålet om den normala studietidens utsträckning från två
till tre år bör villfaras, måste väsentligen bli beroende på de kunskapskrav,
som näringslivet uppställer. För att vinna klarhet i denna fråga är det avvikt,
att de sakkunniga samråda med representanter för olika yrkes- och
näringsorganisationer. Med frågan örn studietidens längd sammanhänger
spörsmålet om differentierad eller icke differentierad utbildning. En differentiering
synes nämligen knappast kunna genomföras, därest nuvarande
utbildningstid bibehålies, utan torde bliva möjlig, först om studietiden förlänges.
Örn en differentiering framstår som önskvärd, bör klarläggas, efter
vilka riktlinjer den bör ske. Vid bedömningen av frågan synes det lämpligt,
att de sakkunniga utgå från den faktiska arbetsfördelning, som successivt
utkristalliserat sig inom näringslivet, och att de tillika uppmärksamma olä
genheterna av att specialiseringen drives för långt. Oavsett örn en differentiering
anses böra komma till stand eller icke ha de sakkunniga anledning
undersöka, örn icke på vissa områden en del mindre aktuellt eller alltför
speciellt stoff lämpligen kan utmönstras. Sålunda bör övervägas, om icke
undervisningen i handelsräkning kan begränsas och i stället ökat utrymme
lämnas åt behandlingen av exempelvis skattefrågor och privatekonomiska
spörsmål. Å andra sidan synes det, även örn studietiden i allmänhet
förblir tvåårig och utbildningen i princip enhetlig, befogat att giva större
plats åt försäljningsproblemen, i samband varmed även allmängiltiga ekonomiska
problem borde kunna få en utförligare behandling än som nu tillkommer
dem.

Ytterligare en viktig fråga, när det gäller handelsgymnasiernas inre arbete,
är de främmande språkens ställning. Vid utredningen torde såväl antalet
språk som kursernas omfattning böra tagas under omprövning. Uppmärksamhet
bör ägnas även åt undervisningen i modersmålet. Även frågan örn
övningsämnenas antal och ställning bör beaktas, varvid särskilt kravet pa

Riksdagsberättelsen.

I E: 29 anordning av obligatorisk undervisning i gymnastik bör uppmärksammas.

De sakkunniga böra ej heller förbigå frågan, i vad mån ytterligare praktiska
moment böra inbyggas i undervisningen. Härvid bör såsom riktmärke
uppställas, att alltför mycken tid icke bör ägnas åt mindre väsentliga eller
mekaniska moment. Som allmänt riktmärke för handelsgymnasiernas inre
arbete bör uppställas, att tillräckligt utrymme lämnas icke blott åt sådana
kurser, som syfta att bibringa yrkesfärdighet, ulan även åt allmänbildande
ämnen och karaktärsfostran. När de sakkunniga gå att uppgöra förslag till
kursplaner, såväl för teoretiska som för praktiska ämnen, böra de uppmärksamma
det nära sammanhang, som denna fråga har med spörsmålet örn utformningen
av kursplanerna på det allmänna gymnasiet, särskilt dess eventuella
nysprakliga linje. Da sistnämnda spörsmål för närvarande överväges
av skolutredningen, är det angeläget, att de båda sakkunnigberedningarna
samråda härutinnan.

Vid handelsgymnasierna förekommer för närvarande icke någon avgångsexamen
i egentlig mening, och inga bestämmelser finnas rörande anordnandet
av avgångsprövningar. Efter hand ha emellertid vissa former för dylika
prövningar utbildat sig, men dessa äro mycket skiftande vid de olika gymnasierna.
Gemensamt är, att avgångsskrivningar anordnas i modersmålet,
engelska, franska, tyska, bokföring och handelsräkning. Under läsåret
1942/43 vörö uppgifterna gemensamma för samtliga handelsgymnasiers avgångsskrivningar
i engelska, tyska, bokföring och handelsräkning, men
denna anordning hade tillkommit genom frivillig överenskommelse mellan
handelsgymnasiernas styrelser. Samma anordning är avsedd att tillämpas
även under innevarande läsår. Härigenom har en väg beträtts, som torde
kunna leda till en fastare ordning beträffande handelsgymnasiernas avgångsprövning.
De sakkunniga böra taga under övervägande, huruvida denna
stravan till likformighet i kunskapsfordringarna bör regelbindas och
systemet med gemensamma examensuppgifter sålunda göras obligatoriskt.
Med denna fråga sammanhänger nära spörsmålet örn en särskild privatistexamen
for sådana personer, som bedrivit sina studier utanför handelsgymnasierna.
Det synes angeläget att de sakkunniga söka finna utvägar för en
lösning av denna fråga.

Departementschefen yttrade härefter i anförandet den 29 juni 1945 bland
annat: Den i beslutet den 22 december 1943 avsedda utredningen har av
olika skäl ännu icke ansetts böra påbörjas. Tidpunkten synes nu vara inne
för verkställande av den beslutade översynen rörande handelsgymnasiernas
kursplaner och organisation. Utredningen bör omfatta all handelsundervisning
med undantag allenast för den, som meddelas vid handelshögskolorna
i Stockholm och Göteborg.

Till vad min företrädare i ämbetet yttrat rörande riktlinjerna för en översyn
av handelsgymnasiernas organisation och läroplaner kan jag för egen
del ansluta mig. Vad åter beträffar programmet för en förbättring av den

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 201

lägre handelsutbildningen böra enligt min mening följande synpunkter vara I E: 29
vägledande för de sakkunniga.

Den lägre handelsutbildningen i Sverige är för närvarande synnerligen
oenhetlig, varför nya, klarare och fastare linjer måste eftersträvas för denna

gren av yrkesutbildningen.--— För de statsunderstödda kurserna böra

enhetliga normer utformas.---

Det svenska näringslivets utveckling i såväl organisatoriskt som tekniskt
avseende under de senaste åren har icke blott för handelsgymnasiernas utan
även för den lägre handelsundervisningens vidkommande givit anledning till
krav på en modernisering av läroplanerna. Den översyn, som i sådant hänseende
ansetts nödvändig när det gäller handelsgymnasierna, bör få motsvarighet
även i fråga örn den lägre handelsundervisningen. Äldre undervisningsstoff
bör kunna beskäras för att lämna rum för nya ämnen och kurser. Även
på det lägre stadiet bör utrymme beredas för reklam- och försäljningsfrågor.
Beträffande undervisningen i språk, handelslära, handelsräkning och bokföring
bör en utveckling av undervisningen i mera praktisk riktning kunna
genomföras i viss utsträckning. En mera ändamålsenlig avvägning av timantalet
för olika läroämnen bör eftersträvas i syfte att åstadkomma en koncentration
till väsentligare och för svensk handel särskilt värdefulla ämnesområden.

Vid sidan av den handelsutbildning, som meddelas vid handelsgymnasierna
och som -— även örn en viss differentiering visar sig lämplig och genomförbar
— dock i det väsentliga måste komma att få en mera allmän karaktär,
finnes otvivelaktigt ett betydande utrymme för specialisering. Detaljhandelsutbildningen
torde exempelvis böra utvecklas och delvis omprövas. Kursverksamheten
för reklamverksamhet bör kunna organiseras efter fastare linjer.

Ett betydande behov av undervisning förebgger för handelsresande och för
annan distributionspersonal inom partihandeln. Ett viktigt problem utgör behovet
av vidareutbildning av lägre personal med rutinmässigt arbete, särskilt
på de större kontoren med deras mycket specialiserade arbete. Sannolikt tarvas
även en översyn av den speciella kursverksamheten för försäkringsfunktionärer,
bankmän m. fl. överhuvudtaget synes det angeläget, att den specialiserade
handelsutbildningen i vårt land, som nu är föga utvecklad, ägnas en
uppmärksamhet, svarande mot den, som sedan lång tid tillbaka kommer specialutbildningen
för tekniska yrken till del.

Vid den översyn, varom här är fråga, bör uppmärksamhet jämväl ägnas åt
principerna för beviljande av anslag till såväl kommunala som enskilda handelsskolor.
Därvid bör beaktas, att åtskilliga nya läroanstalter tillkommit och
äldre sådana kraftigt utvecklats under krigsåren utan att möjlighet funnits att
bereda dessa skolor anslag. I samband därmed böra observeras de svårigheter,
som nu möta flertalet skolor att anskaffa fullgod undervisningsmateriel. De
sakkunniga böra sålunda söka, i den mån så är möjligt, uppdraga riktlinjer
för materielanskaffningen och för en viss kontroll av undervisningsmaterielen

202

Riksdagsberättelsen.

I El 29 inom läroanstalter, som åtnjuta eller göra framställning om bidrag av allmänna
medel.

Vad min företrädare i ämbetet yttrade beträffande önskvärdheten att ernå
en lämplig kvantitativ avvägning mellan handelsgymnasier å ena sidan samt
praktiska mellanskolor, i läroverk och realskolor inbyggda praktiska linjer
samt kommunala och statsunderstödda enskilda handelsskolor å andra sidan
har givetvis betydelse icke minst för den i yrkesskolorna bedrivna handelsutbildningen.
Framförallt kan fastslås, att mellan å ena sidan de skoltyper,
som meddela handelsutbildning och leda till realexamen samt å andra sidan

yrkesskolornas handelslinjer någon egentlig avvägning icke skett.---

En avvägning mellan dessa olika utbildningsmöjligheter med hänsyn till de
olika orternas speciella behov bör därför såvitt möjligt komma till stånd, varvid
riktmärket bör vara att alla, som ha intresse därför, få möjlighet att erhålla
yrkesutbildning för handel. I detta sammanhang bör hela det stora
problem, som korrespondensundervisningen på handelns ämnesområden utgör,
bli föremål för en grundlig utredning.

---Frågan om handelslärarutbildningen bör ingå i de sakkunnigas

arbetsprogram. Härvid böra särskilt uppmärksammas bl. a. frågan örn ämneskombinationer,
kraven på teknisk och praktisk förutbildning m. m.,
spörsmålet örn införande av en provårsinstitution o. s. v. Vid behandlingen av
lärarutbildningen böra de sakkunniga jämväl ägna uppmärksamhet åt handelsläramas
anställningsförhållanden och arbetsvillkor i övrigt. Vid behandlingen
av sistnämnda frågor böra de sakkunniga samråda med experter på

de löne- och pensionstekniska områdena.---Det bör icke möta hinder

för de sakkunniga att successivt framlägga resultaten av sina utredningar.

Genom beslut den 29 oktober 1945 har departementschefen tillkallat förste
aktuarien i statens arbetsmarknadskommission E. J. E. Bohlinder att för en
tid av högst sex månader såsom expert biträda kommittén med av dess uppdrag
föranledda statistiska utredningar.

Kommittén har under år 1945 hållit 4 sammanträden in pleno.

30. Sakkunnig för utredning rörande avskaffande av den tvångsvisa anslutningen
till de tyska församlingarna i Stockholm och Göteborg m. m.

Tillkallad den 13 juli 1945 för att verkställa den av 1945 års riksdag i
skrivelse den 27 juni 1945, nr 470, gjorda hemställan om utredning av spörsmålet,
huruvida åtgärder böra vidtagas, varigenom den tvångsvisa anslutningen
till de tyska församlingarna i Stockholm och Göteborg samt församlingar
av motsvarande art kan avskaffas:

Schalling, E. H., kammarråd.

Lokal: Kammarkollegiet; tel. 11 34 80.

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 203

31. Sakkunnig för utredning rörande organisationen av lärarinneutbild- J E; 31
ningen på det husliga området m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 31 juli 1945 för att såsom sakkunnig
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
organisationen av lärarinneutbildningen på det husliga området och
därmed sammanhängande utbildnings- och lokalfrågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 10 september 1945):

Osvald, Ingrid, inspektris för lanthushållsskolorna.

Lokal: Befolkningsutredningen, Fredsgatan 2; tel. 10 32 02.

I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda beslut
anförde departementschefen bland annat följande.

Det synes nödvändigt att nu till särskild behandling upptaga hela det viktiga
problem, som lärarinneutbildningen på det husliga området utgör. Den
nuvarande lärarinneutbildningen är splittrad på ett flertal olika utbildningslinjer.
Stora olikheter förefinnas med avseende å utbildningen av de olika
kategorierna av lärarinnor, både beträffande de kvalifikationer, som krävas
för inträde vid respektive utbildningsanstalter och beträffande själva utbildningens
bedrivande. Mera enhetliga regler härutinnan äro önskvärda.---

Det bör bli den sakkunniges främsta uppgift att undersöka förutsättningarna
för skapandet av en utbildningsorganisation, vilken samtidigt som den
kan giva en jämn och god utbildning över hela linjen även bevarar möjligheten
till självständiga och fruktbärande initiativ vid de olika utbildningsanstaltema.
Därvid har den sakkunnige att taga ställning till framför allt
två frågor, nämligen dels frågan om de yttre organisatoriska förutsättningarna
för en förbättrad lärarinneutbildning, dels frågan om anordnandet och
planläggningen av själva utbildningen.

I förstnämnda hänseende bör klargöras, huruvida det nyss antydda målet
för utbildningen skulle kunna ernås utan alltför genomgripande ändringar
av den nuvarande yttre organisatoriska ramen. Det torde därvid visa sig
nödvändigt att i ökad utsträckning ekonomiskt understödja de icke statliga
utbildningsanstalterna. Det kommunala och enskilda initiativet är på detta
område av så stor betydelse, att ett förstatligande av läroanstaler bör ifrågasättas
endast om särskilt påtagliga fördelar därmed skulle vinnas. Stor uppmärksamhet
synes böra ägnas det förslag, som befolkningsutredningen framlagt
rörande upprättandet av ett statligt seminarium, som skulle omfatta
samtliga linjer av lärarinneutbildning. Ett dylikt seminarium skulle fylla en
viktig uppgift icke blott såsom utbildningsanstalt i och för sig utan även och
kanske framförallt såsom normgivande och vägledande för all lärarinneutbildning
på detta område. Sistnämnda uppgift ter sig särskilt betydelsefull
vid ett bibehållande av det nuvarande systemet med även andra än statliga
utbildningsanstalter. Den sakkunnige bar att för lösande av dessa frågor bilda
sig en såvitt möjligt riktig uppfattning av det ungefärliga framtida behovet
av lärarkrafter och hur stort antal lärarinnor, som därför årligen bör
utbildas, samt med ledning härav angiva behovet av utbildningsanstalter

204

Riksdag sberättelsen.

I E: 31 ävensom den regionala fördelningen av desamma. Skulle den sakkunnige ur
olika synpunkter finna en avveckling eller ett övertagande från statens sida
av kommunal eller enskild utbildningsanstalt ändamålsenliga, böra jämväl
angivas de riktlinjer, efter vilka sådana åtgärder lämpligen böra vidtagas.

Den sakkunnige bör i samband med utredningen av de yttre organisationsfrågorna
undersöka, huruvida dessa ärendens handläggning kan koncentreras
samt framlägga de förslag, som härav föranledas.

Beträffande frågan om anordnandet och planläggningen av själva utbildningen
bör den första uppgiften bli att undersöka, örn icke de nuvai''ande
lärarinnekategoriemas antal kan något minskas. Sålunda synes exempelvis
den av befolkningsutredningen förordade sammanslagningen av utbildningen
för skolkökslärarinnor och lanthushållslärarinnor vara värd att närmare undersökas.
I samband härmed bör övervägas möjligheten av en ändring av
de nuvarande ämneskombinationerna. Ett önskemål synes även vara att i
stället för de nuvarande strängt skilda utbildningsformerna för olika lärarinnor
åstadkomma en utbildning, som i vissa grundläggande hänseenden
är gemensam för alla eller i vart fall flertalet lärarinnekategorier. En viktig
fråga är det sätt varpå utbildningen bör bedrivas. Det kan ifrågasättas, om
ej en grundligare och allsidigare teoretisk skolning för samtliga lärarinnekategorier
skulle vara av behovet påkallad. Strävan efter god teoretisk utbildning
får emellertid icke drivas så långt, att den skymmer blicken för
även den praktiska eller manuella utbildningens behov. Utbildningen bör
emellertid planläggas så, att det praktiska arbetet icke inverkar hindrande
och störande på den teoretiska utbildningen. Det bör givetvis axxkomma på
den sakkunnige att i anslutning till undersökningarna rörande lärarinneutbildningens
planläggning och i samråd med ämnesrepresentanter och andra
experter jämväl utarbeta detaljerade kursplaner för densamma. Härvid synes
stor uppmärksamhet böra ägnas frågan örn övningsundervisningen, vilken
för närvarande torde vara mycket olika tillgodosedd vid de skilda utbildningsanstal
terna.

En annan viktig fråga är möjligheten att anordna fortsatt utbildning för
dem, som vilja ei’hålla högre kompetens till särskilt kvalificerade tjänster.
Lämpliga utbildningsanstalter härför saknas för närvarande. Den sakkxxnnige
bör upptaga även denna fråga till behandling. Därvid bör klargöras,
om en differentiering av denna utbildning efter de tre linjer —- påbyggnadsutbildning
för lärarinnor, utbildning för konsulenter och högre huslig utbildning
-—- som befolkningsutredningen förordat, lämpligen kan och bör genomföras,
ävensom hur en sådan utbildning bör anknytas till det ifrågasatta
seminariet, till hemmens forskningsinstitut eller andra befintliga högre läroanstalter,
t. ex. lantbrukshögskolan.

En omorganisation av lärarinneutbildningen torde med säkerhet ställa
krav på nyanskaffning av teknisk utrustning och nybyggnader för läroanstalterna
på detta område. Först och främst gör sig härvid behovet av nya
lokaler för det ifrågasatta statliga seminariet med styrka gällande. Tiden
synes nu vara inne att upptaga denna fråga till omsorgsfull pi-övning. Jag

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 205

förutsätter sålunda, att den sakkunnige i anslutning till ett eventuellt förslag I E: 32
om inrättande av ett allmänt seminarium för huslig lärarinneuIbildning i
samråd med ledningen för statens skolköksseminarium, skolöverstyrelsen och
byggnadsstyrelsen framlägger utredning rörande de nybyggnadsarbeten, som
befinnas erforderliga, samt kostnadsberäkningar. I detta sammanhang bör
även lokalfrågan för det nyssnämnda forskningsinstitutet upptagas till prövning,
varvid bör beaktas önskvärdheten av att dessa båda institutioner med
hänsyn till önskvärdheten av ett intimt samarbete dem emellan förläggas
i anslutning till varandra.

Jag förutsätter, att den sakkunnige vid förslagens utarbetande kommer
att eftersträva så kostnadsbesparande lösningar som möjligt, utan att därför
utbildningens intressen skjutas åt sidan. Förslagen böra åtföljas av beräkningar
rörande såväl anläggnings- som driftkostnader ävensom av de
uppgifter i övrigt, som må befinnas erforderliga för en fullständig överblick
av förslagens ekonomiska konsekvenser.

Överläggningar ha ägt rum med statens skolköksseminarium, byggnadsstyrelsen
och representanter för de olika berörda lärarinnekategoriema.

Svaren på en enquéte till samtliga under åren 1918—1943 utexaminerade
lanthushållslärarinnor ha av lantbruksstyrelsen överlämnats till den sakkunniga
och bearbetas för närvarande. Uppgifter om lokalförhållandena vid
de nuvarande seminarierna för ifrågavarande utbildningsområde insamlas
även för närvarande. Likaså inväntas uppgifter beträffande seminarierna i
de övriga nordiska länderna. Plan för byggnadsarbeten vid det statliga seminariet
är under utarbetande.

Så snart experter tillkallats kommer arbetet med planläggning av kurserna
för olika lärarinnelinjer att påbörjas. För år 1946 planeras vidare resor
till samtliga seminarier för olika grenar av huslig utbildning inom landet
samt till de övriga nordiska länderna.

32. Utredning beträffande kommuns rätt att anslå medel för underlättande

av studier.

Tillkallad den 31 juli 1945 för att inom departementet verkställa utredning
och avgiva förslag beträffande kommuns rätt att anslå medel för underlättande
av studier:

Wejle, C. G., avdelningschef i skolöverstyrelsen, kansliråd (tel. 53 28 03 eller

Skolöverstyrelsen).

Samråd skall äga rum med ledamoten av riksdagens andra kammare, riksgäldsfullmäktigen
E. G. E. Eriksson och drätselkammarens i Umeå ordförande,
fältläkaren P. G. Lundgren såsom experter.

I beslutet den 31 juli 1945 erinras örn hemställan i motionen nr 205 i andra
kammaren vid 1943 års riksdag, alt riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla
örn utredning rörande ändrade grunder för kommuner att anslå medel
till bestridande av viss del av inackorderingskostnadema för mindre be -

206 Riksdagsberättelsen.

I E: 32 medlade och obemedlade elever vid högre folkskola och kommunal mellanskola
och riksdagens skrivelse i anledning härav den 8 maj 1943, nr 192,
vilken överlämnats till 1940 års skolutredning för att tagas i övervägande
vid fullgörandet av skolutredningens uppdrag. 1940 års skolutredning hade
sedermera i sitt betänkande med utredning och förslag angående vidgade
möjligheter till högre undervisning för landsbygdens ungdom (Statens off.
utredn. 1944: 22) dryftat olika möjligheter beträffande den ekonomiska sidan
av hjälpverksamheten och därvid funnit av det i Regeringsrättens årsbok
1942 under S 356 angivna rättsfallet framgå, att det icke förefunnes möjlighet
att låta kostnaderna för verksamheten helt eller delvis bestridas av kommunala
medel, med mindre ändring företoges i den kommunala lagstiftningen.
Utredningen hade emellertid ansett sådan ändring icke påkallad och föreslagit,
att de med hjälpverksamheten förenade kostnaderna skulle helt bestridas
av statsverket.

Vidare fästes i direktiven uppmärksamheten på yrkandet i motionen vid
1944 års riksdag II: 1, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville hemställa
örn skyndsam utredning om kommuns rätt att bevilja stipendier eller
i annan form giva bidrag för underlättande av fortsatt utbildning vid högre
läroanstalter och för deltagande i studiekurser, innehållet i de över motionen
avgivna utlåtandena av andra kammarens första tillfälliga utskott, nr 6, och
första kammarens första tillfälliga utskott, nr 11, samt riksdagens skrivelse
den 14 juni 1944, nr 377, med hemställan i enlighet med yrkandet i motionen.

Därefter hade föredragande departementschefen enligt propositionen nr
74 till 1945 års riksdag angående studiehjälp för högre undervisning åt landsbygdens
ungdom m. m. funnit, att ehuru skolutredningen dryftat problemet
om kommuns rätt att bevilja stipendium eller i annan form ge bidrag till
underlättande av fortsatt utbildning vid högre läroanstalter, detta spörsmål
dock borde bliva föremål för ytterligare utredning. Den i propositionen ifrågasatta
studiehjälpen borde emellertid bestridas av statsmedel, varvid dock
kommunal medverkan borde kunna förekomma vid upprättande av skolhem.
Riksdagen hade i skrivelse den 7 juni 1945, nr 351, förklarat sig icke ha funnit
anledning till erinran mot vad departementschefen anfört ifråga om bestridande
av kostnaderna för studiehjälp.

Slutligen hade Överståthållarämbetet med skrivelse den 28 september 1944
överlämnat och tillstyrkt bifall till en av Stockholms stadsfullmäktige den
18 september 1944 beslutad underdånig skrivelse med framställning örn åtgärder
för lagstiftning i syfte att bereda möjlighet för kommuner att bevilja
medel till studiestipendier.

Vid den nu ifrågavarande utredningen skall beaktas vad i ärendet sålunda
förekommit.

Under 1945 ha hållits 3 sammanträden.

Utredningsarbetet har hittills huvudsakligen omfattat insamlande och bearbetande
av för uppdragets fullgörande erforderligt material.

Uppdraget beräknas bliva slutfört i början av år 1946.

207

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

33. Helgdagssakkunniga. I El 34

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 31 juli 1945 med uppdrag att
inom departementet verkställa en förutsättningslös utredning, huruvida en
allmän högtidsdag med eller utan kyrklig karaktär kunde inrättas under höstens
lopp samt inkomma med det förslag vartill utredningen kunde föranleda: Hallén,

H. M., prost, led. av II kamm., ordförande;

Lindström, K. A. R., redaktör, led. av I kamm.;

Mosesson, G. A., f. d. rektor, led. av II kamm.;

Nilsson, A. H., disponent.

Sekreterare:

Hallberg, B. O. C. L., amanuens.

Lokal: Riksdagen, tel. 10 51 50.

1944 års riksdag har i skrivelse den 13 juni 1944, nr 374, anhållit om utredning
och förslag i ämnet. Sedan de sakkunniga tillkallats, har departementschefen
sedermera uppdragit åt de sakkunniga att även upptaga frågan
om midsommardagens förläggande till behandling.

De sakkunniga ha intill den 1 december 1945 hållit ett sammanträde.

Utredningen beräknas bliva slutförd under senare delen av år 1946.

34. Sakkunniga för utredning av den samhällsvetenskapliga forskningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 september 1945 för
att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
socialvetenskapemas ställning vid universitet och högskolor m. m. (se rostoch
Inrikes tidn. den 28 september 1945):

Bergquist, T. E. N., generaldirektör, led. av I kamm., ordförande;

Bonow, K. D. M., fil. lie.;

Heckscher, G. E., docent, rektor för socialinstitutet i Stockholm (fr o. m.

den 3 november 1945);

Nelson, H. M. O., professor;

Ohlin, B. G., professor, led. av II kamm.;

Segerstedt, T., professor;

Svennilson, S. I., docent;

Tingsten, H. L. G., professor (t. o. m. den 2 november 1945);

Åkerman, J. G., professor.

Sekreterare:

Westerståhl, J., fil. lic. (tel. 23 41 10).

Lokal: Socialstyrelsens sessionssal, Birger Jarls torg 2.

I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
anförde departementschefen bland annat följande.

Utredningsarbetet bör i första hand inriktas på frågan örn en ökning av
forskningsmöjligheterna på det samhällsvetenskapliga området. De sakkunniga
böra därvid utgå från att den samhällsvetenskapliga forskningen i fram -

208

Riksdagsberättelsen.

I E; 34 tiden liksom hittills i stor utsträckning kommer att omhänderhavas av universitetens
och högskolornas lärare. Mot bakgrunden härav bör undersökas,
hur arbetsmöjligheterna inom här ifrågavarande ämnesområden skola kunna
förbättras vid universitet och högskolor. Till övervägande bör härvid upptagas
frågan örn antalet professurer och andra lärarbefattningar, frågan örn
beredande av tillräckliga lokaler åt de vetenskapliga institutionerna samt
spörsmålen om vetenskapliga och tekniska hjälpkrafter och deras löneställning,
om inköp av litteratur och teknisk utrustning m. m. Vid utredningens
genomförande får icke förbises, att fackhögskolorna och särskilt handelshögskolorna
under senare tid i ökad grad på många områden blivit härdar
för samhällsvetenskaplig undervisning och forskning. Det vore vidare oriktigt
att förbigå allt det forskningsarbete på det samhällsvetenskapliga området,
som sedan gammalt i Sverige sker inom olika grenar av administrationen
samt kommittéer och utredningar av olika slag.---Vid pröv ningen

av de problem om arbetsfördelning och samarbete, som därvid uppkomma,
böra de sakkunniga även till förutsättningslös omprövning upptaga
föreliggande förslag om ett samhällsvetenskapligt forskningsråd, varvid
jag förutsätter, att de komma att beakta vad i ärendet anförts från de
hörda myndigheterna och sammanslutningarna samt de offentliga inlägg,
som gjorts från fackmannahåll. Slutligen böra de sakkunniga vara oförhindrade
att, örn de så skulle finna lämpligt, ingå jämväl på frågan om de samhällsvetenskapliga
disciplinernas ställning i universitetsorganisatoriskt hänseende,
däribland spörsmålet huruvida särskilda samhällsvetenskapliga fakulteter
böra upprättas.

De sakkunniga böra under arbetets gång samråda med de sakkunniga för
utredning beträffande universitetsorganisationen och med socialutbildnings -sakkunniga. Härvid bör beaktas, att åt socialutbildningssakkunniga uppdragits
att verkställa en av riksdagen i skrivelse den 18 maj 1943 begärd
utredning örn en förstärkning av akademisk forskning och undervisning rörande
samtida svenska samhällsförhållanden. Förslag i sistnämnda fråga
lär inom kort vara att vänta från socialutbildningssakkunniga. De nu tillämnade
sakkunniga synas böra avvakta detta förslag, innan de ingå på frågor
rörande de sociologiska disciplinerna.

Till socialutbildningssakkunniga har jämväl överlämnats en av Sveriges
förenade studentkårer den 30 september 1943 gjord framställning om inrättande
av samhällsvetenskapliga fakulteter vid universiteten i Uppsala och
Lund. Framställningen torde böra överlämnas till de nu tillämnade sakkunniga.

De sakkunniga ha under år 1945 hållit ett sammanträde.

Uppdraget kan beräknas bliva slutfört under år 1946.

35. Sakkunniga för utredning rörande det kyrkliga kollektväsendet.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 oktober 1945 för att
inom departementet verkställa den av riksdagen i skrivelse den 19 maj 1945,

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet. 209

nr 235, begärda utredningen angående ändrade bestämmelser för det kyrkliga I Et 36
kollektväsendet i syfte att rimligen tillgodose den enskilda församlingens rätt
och behov (se Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober 1945):

Cullberg, J. O., biskop, ordförande;

Mogård, J. A. B., kyrkoherde;

Andersson, Jones Erik, hemmansägare, led. av I kamm.;

Ericson, J. E., kommunalborgmästare, led. av I kamm.;

Tillkallad att såsom sakkunnig deltaga i granskningen av de ändamål, för
vilka rikskollekterna till lutherska världskonventets svenska landskommitté
och allmänna svenska prästföreningens evangeliska utskott hittills använts:
Ljunggren, Å. V., fil. stud.

Sekreterare:

Sunnerfelt, B. G., stiftsnotarie (tel. Västerås 302 64).

Lokal: Ecklesiastikdepartementet.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda
bemyndigande hänvisade departementschefen till den motivering för den begärda
utredningen, som förebragts i de till grund för ovannämnda riksdagsskrivelse
liggande motionerna (1:41 och 11:79) ävensom till det av andra
kammarens första tillfälliga utskott avgivna utlåtandet i ämnet (nr 8) samt
anförde bland annat.

Den av riksdagen begärda utredningen synes böra komma till stånd. De
under riksdagsbehandlingen framkomna synpunkterna torde i stort sett böra
vara vägledande vid utredningen. Det synes ock lämpligt, att de ändamål,
för vilka de s. k. rikskollekterna hittills använts, underkastas en granskning.
Härvid bör prövas, huruvida nämnda ändamål i viss utsträckning böra
understödjas i annan ordning än genom kollektör.

De sakkunniga ha under år 1945 hållit ett sammanträde.

36. De medicinska högskolornas organisationskommitté.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 oktober 1945 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande de
medicinska högskoleinstitutionernas arbetsförhållanden och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 22 oktober 1945):
Bergstrand, K. J. H., professor, rektor vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet, ordförande;

Hammarsten, E., professor;

Westman, A. E., professor;

Blix, F. G., professor;

Strömbeck, J. P., professor;

Wolontis, S., med. lie., ordförande i Sveriges förenade studentkårer.
Sekreterare:

Funke, G. W., lektor (adr. Besmansvägen 10, Åkeslund; tel. 25 23 15).

Bihang till riksdagens prof. 1046. 1 sami. 14

Riksdagsberfttteken.

210

Riksdagsberåttelsen.

I E: 36 I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
anförde departementschefen bland annat följande.

De sakkunniga böra granska arbetsförhållandena beträffande varje enskild
medicinsk högskoleinstitution i syfte att klarlägga dess eventuella behov
av ny, ändamålsenlig apparatur och inventarieutrustning samt av permanenta
och tillfälliga befattningar för såväl vetenskapligt kvalificerad som
tekniskt utbildad personal. Befinnes en förbättring av nuvarande förhållanden
erforderlig, böra planer för nyanskaffning av materiel respektive personalförstärkning
uppgöras. Av vikt är att institutionernas behov av löpande
anslagsmedel till nyanskaffning, underhåll och förbrukning av materiel så
noggrant som möjligt uppskattas; i detta sammanhang torde de sakkunniga
få anledning att även uppmärksamma frågan om de studerandes avgifter för
den materiel, som förbrukas under kurserna. Skulle de sakkunniga finna
erforderligt att vissa engångsanslag till nyanskaffning anvisas för att avhjälpa
mera besvärande brister i den vetenskapliga utrustningen, böra kostnaderna
härför särskilt angivas och särskiljas från de löpande anslagsmedlen.

Det anförda gäller icke endast de teoretiska institutionerna vid de medicinska
lärosätena. Även vid dessas kliniska institutioner pågå vetenskapliga
undersökningar i samband med sjukvården. —- -— -—- Klinikernas resurser i
förevarande avseende anses i allmänhet icke vara tillfyllest. De sakkunniga
böra därför även ingå på frågan vad som kan och bör göras för att förbättra
klinikernas möjligheter härvidlag, med avseende på såväl instrument- och
apparatutrustning som förbrukningsartiklar och personal. En speciell fråga
i detta sammanhang, till vilken de sakkunniga få taga ställning, blir spörsmålet
örn fördelningen av kostnaderna för ifrågavarande undersökningar
mellan å ena sidan sjukvården och dess huvudmän och å andra sidan målsmännen
för forskning och undervisning.

Det bör vara de sakkunniga obetaget att, i den mån så visar sig önskvärt,
ingå i prövning även av andra närliggande här ej särskilt berörda frågor.

De sakkunnigas förslag böra vara åtföljda av noggranna kostnadsberäkningar.
Jag vill i detta sammanhang betona angelägenheten av att de sakkunniga
kritiskt sovra de önskemål som framkomma från de olika institutionernas
sida och såvitt möjligt uppdela dem efter angelägenhetsgrad.

Utredningen kommer att tangera spörsmål inom den pågående universitetsberedningens
verksamhetsområde. De sakkunniga böra därför låta sig angeläget
vara att upprätthålla kontakt med nämnda utredning.

Kommittén har under år 1945 haft ett sammanträde.

Kommittén har planlagt och förarbetat en inventering av det behov av
stödåtgärder, som förefinnes vid de medicinska högskoleinstitutionerna.

Under år 1946 planerar kommittén att fullfölja sitt arbete bland annat
med utgångspunkt från önskemål och yrkanden som framställts av de berörda
institutionerna.

Uppdraget beräknas bliva slutfört mot slutet av år 1946.

211

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

37. 79-45 års lärobokskommitté. I Et 37

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 oktober 1945 för
att inom departementet verkställa utredning och avgiva förslag rörande åtgärder
för förbättring av läroböcker m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 24
oktober 1945):

Jonsson, P. C., landshövding, ordförande;

Elmgren, B. F., Överlärare, led. av I kamm.;

Mattsson, J. G. A., f. d. rektor, sekreterare i målsmännens riksförbund;
Rönn-Christiansson, Solveig A. O., fru, led. av II kamm.;

Sefve, S. I., rektor, led. av II kamm.;

Wikström, N. K., redaktör.

Sekreterare:

Sundfeldt, S.-A., fil. kand. (tel. 32 28 96).

Lokal: Statens läroboksnämnd, Vasagatan 52.

I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
anförde departementschefen bland annat följande.

1945 års riksdag har i skrivelse den 30 juni 1945, nr 508, anhållit örn en
utredning angående åtgärder och medverkan från statens sida för åstadkommande
av en förbättring och modernisering av läroböckerna samt ett förbilligande
av dessa och övrig skolmateriel och att därvid möjligheterna till
ett statligt förlag eller andra långt syftande åtgärder upptagas till prövning.

Beträffande de problem, utredningen bör avse, hänvisar jag till de synpunkter,
som framkommit i samband med frågans behandling vid 1945 års
riksdag. Jag vill emellertid särskilt framhålla ett par sidor av utredningsuppdraget.
Den förestående omorganisationen av vårt skolväsende innebär
en genomgripande revidering av läro- och kursplaner för de olika skolformerna.
Det är därför en trängande angelägenhet, att läroboksbeståndet
snabbt och effektivt anpassas efter det nya läget. Därvid är det ej endast av
vikt, att ur det nuvarande läroboksbeståndet utmönstra de läroböcker, som
ej fylla måttet. Det har vitsordats, att ett starkt behov av utmönstring förefinnes
med hänsyn till att samtliga av lärobokssakkunniga såsom A-böcker
betecknade läroböcker uppförts i läroboksförteckningen, och det har gjorts
gällande, att läroboksbeståndet såsom sådant, särskilt i vissa ämnen, är allt
för stort. Av än större vikt är emellertid, att de nya läroböcker, som skola
användas vid undervisningen enligt de förändrade läro- och kursplanerna,
motsvara de krav, som ur olika, vitt skilda synpunkter böra ställas på dem.

Det främsta målet för en blivande utredning synes därför vara att tillgodose
dessa krav. I den mån därvid det nuvarande granskningsförfarandet — som
kännetecknas av en samverkan främst mellan lekmannaintressen samt pedagogisk
och fackmässig sakkunskap — befinnes sakna tillräcklig representation
för den moderna psykologiska forskningens synpunkter bör en ändring
härutinnan åvägabringas. Jämväl bör övervägas en sådan förstärkning av
granskningsförfarandet, att till vederbörande organ härför knytas fackmän,

212

Riksdagsberättelsen.

I El 37 som ha förmåga och tid att kontinuerligt följa utvecklingen på respektive ämnesområden.
överhuvud synes en förutsättningslös utredning böra äga rum
rörande de former, i vilka den framtida granskningen av läroböcker och annan
hithörande undervisningsmateriel lämpligast bör ske. I detta sammanhang
erinras endast örn de olika meningar, vilka göra sig gällande i fråga
om den institution, som i första hand bör omhänderha granskningsarbetet.
---Ehuru vägande skäl synas tala för en särskilt inrättad nämnd såsom
handhavare av ifrågavarande uppgifter, synas likväl vid en blivande utredning
i ämnet skälen för de olika ståndpunkterna böra objektivt omprövas.

Vid riksdagsbehandlingen av förevarande frågor lia jämväl kraven på ett
förbilligande av kostnaderna för läroböcker och annan hithörande undervisningsmateriel
starkt framhållits.---- Redan inledningsvis har jag redo gjort

för att årskostnaderna för läroböcker stiga till mycket betydande belopp,
och läggas härtill kostnaderna för övrig undervisningsmateriel — beträffande
vilka tidigare föreslagits, att de skola övertagas av det allmänna —
är det uppenbart att spörsmålen om ifrågavarande kostnader utgöra ett viktigt
frågekomplex. — — — Förevarande frågor böra förutsättningslöst
prövas.

Bland de många övriga spörsmål, vilka böra bli föremål för en utredning,
må här endast ytterligare framhållas frågan om distributionen av skolmateriel.
Möjligheterna av en direkt distribution av skolmaterielen från producenterna
till skolorna böra särskilt uppmärksammas.

Kommittén har under år 1945 haft ett sammanträde.

38. 1945 års döv stumutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 oktober 1945 för att
inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande dövstumskolväsendet
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 31 oktober 1945):

Wagnsson, R., undervisningsråd, led. av I kamm., ordförande;

Larsson, S. B., led. av I kamm.;

Malmborg, O. J. N., folkskollärare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Malm, N. T. B., dövstumlärare.

Lokal: Riksdagshuset.

I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda
bemyndigande anförde departementschefen bland annat följande.

En ännu olöst fråga, avseende dövstumskolväsendets yttre organisation,
är spörsmålet örn den definitiva förläggningen av östra dövstumskoldistriktets
upptagningsskola, vilken för närvarande är förlagd till Manilla å Djurgården
i Stockholm. Riksdagen har i skrivelse den 27 juni 1945, nr 425,
framhållit angelägenheten av att detta spörsmål utan allt för stor tidsutdräkt
bringas till sin lösning. Det bör ankomma på utredningsmännen att taga

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

213

denna fråga under övervägande och söka ge densamma en tillfredsställande I Ej 38
lösning. Utredningsmännen böra också ägna uppmärksamhet åt önskvärdheten
av att åstadkomma en modernisering av vissa lokaler i de skolor, som
icke stå inför nybyggnad. Det torde vara möjligt att genom vissa icke alltför
kostsamma anordningar höja trevnaden för barnen i skolinternaten.

Åtskilliga av de organisationsproblem i övrigt inom dövstumskolväsendets
område, vilka för närvarande äro aktuella, ha berörts av 1945 års riksdag i
dess nyssnämnda skrivelse nr 425. Till dem höra frågorna om förskolundervisning
åt dövstumma småbarn, om det lämpliga barnantalet i klasserna
samt om de dövstummas yrkesutbildning. Dessa spörsmål böra de sakkunniga
taga under omprövning. Överhuvudtaget böra utredningsmännen underkasta
dövstumundervisningen i dess helhet en översiktlig granskning.

Av särskild vikt synes frågan örn förskolundervisning åt dövstumma barn
vara. Inte minst med hänsyn till den omvårdnad, som under senare år i allt
större utsträckning genom åtgärder från samhällets sida kommer fullsinnade
småbarn till del, synes det påkallat att nu till omprövning upptaga frågan
örn mera effektiva åtgärder från de statliga myndigheternas sida för omhändertagande
av dövstumma barn i förskolåldem. För närvarande finnas
endast två förskolor och skolhem för döva småbarn. Statsbidrag till dessa
utgår jämlikt kungörelse den 20 maj 1938 (nr 343). ökade möjligheter till
undervisning av dövstumma barn i förskolåldern torde emellertid böra tillskapas.
Målet synes böra vara en sådan utbyggnad nedåt av dövstumundervisningen
att alla dövstumma småbarn kunna beredas omvårdnad och undervisning
i för dem avpassade förskolor. I fråga om barnantalet i klasserna
är en undersökning påkallad, huruvida detta nu är så avpassat, att det i
önskvärd omfattning ger utrymme för individuell undervisning. Även frågan
om yrkesval och yrkesutbildning för dövstum ungdom förtjänar omprövas,
varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas åt spörsmålen om lämpliga utbildningsgrenar
och hur en förbättrad yrkesrådgivning skall kunna åstadkommas.
I detta sammanhang bör frågan om ytterligare skolbildning efter avgången
från barndomsskola för de bäst begåvade bland de dövstumma upptagas
till behandling.

Det är av vikt, att utredningsmännen ägna uppmärksamhet åt dövstumskolornas
förseende med tidsenlig teknisk utrustning. Den moderna radiotekniken
har möjliggjort konstruktion av effektiva hörselförstärkare, vilka
i högre grad än vad nu är fallet kunna utnyttjas för undervisningen av barn
med hörselrester. Film och ljusbilder torde även mera än hittills böra ingå
i skolornas utrustning, då vid undervisning av dövstumma barn synsinnet
måste anlitas, överhuvudtaget får det anses vara av största vikt att dövstumskolorna
äro försedda med sådan undervisningsmateriel, som är ägnad
att effektivisera undervisningen.

Det bör vara de sakkunniga obetaget alt vid fullgörandet av sitt uppdrag
till prövning upplaga även andra frågor än här särskilt berörda, som finnas
ägnade all möjliggöra en förbättring av dövstumundervisningen och vad därmed
sammanhänger.

214 Riksdagsberättelsen.

I El_38 Under år 1945 ha de sakkunniga hållit ett sammanträde, varjämte ordföranden
och sekreteraren haft 6 sammanträden.

39. Sakkunniga för utredning rörande planläggningen av forskningsarbetet
för atomenergiens tillgodogörande.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 november 1945 för
att inom departementet biträda med utredning rörande planläggningen av
forskningsarbetet för atomenergiens tillgodogörande (se Post- och Inrikes
tidn. den 5 december 1945):

Jacobsson, M. F., landshövding, ordförande;

Alfvén, H. O. G., professor;

Björkeson, G. A. G., överdirektör;

Gustafson, T. V., professor;

Kalling, B. M. S., greve, f. d. professor;

Liljeblad, K. R., direktör;

Schmidt, T. A., överstelöjtnant;

Siegbahn, K. M. G., professor, föreståndare för vetenskapsakademiens forskningsinstitut
för experimentell fysik;

Sterky, H. K. A., generaldirektör;

Tiselius, A. W. K., professor.

Sekreterare:

Funke, G. W., lektor (adr. Besmansvägen 10, Åkeslund; tel. 25 23 15).

I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
anförde departementschefen bland annat följande.

För forskningen gäller det främst att finna lämpliga metoder för tillgodogörande
av atomkraften för fredliga ändamål. Om vårt land icke skall komma
efter i den tekniska utvecklingen är det nödvändigt att inom landet bedriva
forskningar på detta område med speciellt syfte att utröna våra förutsättningar
och möjligheter att praktiskt utnyttja atomenergien. Dessa forskningar
måste omspänna en mångfald problem på olika områden, och tillfredsställande
resultat torde på kort tid icke kunna ernås med mindre verksamheten
vid ifrågakommande institutioner och tekniska organ effektivt
samordnas och inriktas på att praktiskt lösa frågan om atomenergiens ändamålsenliga
utnyttjande. En organisatorisk grundval för denna målbundna
forskning måste sålunda tillskapas och samtidigt lämpliga åtgärder vidtagas
i syfte att tillföra atomforskningen ett tillräckligt antal forskare med möjlighet
att göra en insats i arbetet för atomenergiens tillgodogörande. Möjligen
kan det visa sig lämpligt att inrätta ett särskilt institut för verksamhetens
handhavande i samarbete med andra forskningsorgan.

De sakkunnigas huvuduppgift bör vara att framlägga förslag, hur atomkärnforskningen
lämpligen bör organiseras och hur den teoretiska och den
tillämpade forskningen bäst kunna stödja varandra. Skulle det vid utredningsarbetet
befinnas påkallat att, i avbidan på definitiva åtgärder på detta
område, vidtaga tillfälliga anordningar i syfte att främja den för ögonblicket

215

Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet.

aktuella forskningsverksamheten, bör det vara de sakkunniga obetaget afl I El 40
i detta hänseende framlägga de förslag som kunna finnas påkallade.

Utredningsarbetet, som torde böra ske i samarbete med naturvetenskapliga
forskningskommittén, bör bedrivas med största skyndsamhet och sa plan
läggas, att förslag till erforderliga åtgärder kunna framläggas i början av åi
1946.

40. Sakkunniga för utredning rörande omorganisation av utbildningen av
gymnastiklärare och sjukgymnaster m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Majlis bemyndigande den 7 december 1945 för
att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
omorganisation av utbildningen av gymnastiklärare och sjukgymnaster m. m.

(se Post- och Inrikes tidn. den 10 december 1945):

Larsson, O. E., borgarråd, ordförande;

Abramson, E. L., professor;

Allard, K. Å. H., annonschef, led. av II kamm.;

Blomquist, K. S., Överlärare;

Christensen, H. E., professor;

Fischer, Ingrid, gymnastiklärare;

Holmdahl, D. E., professor;

Thorson, G. A., gymnastiklärare.

I anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av ovannämnda bemyndigande
anförde departementschefen bland annat följande.

Till prövning föreligga två huvudspörsmål. Det första gäller utbildningen
av gymnastik- och idrottslärare vid gymnastiska centralinstitutet och det
andra förläggningen av sjukgymnastutbildningen.

Med utgångspunkt från det av direktionen för institutet framlagda förslaget
om en utvidgning och omläggning av gymnastiklärarutbildningen, i
samband varmed utbildningstiden borde förlängas till tre år, böra de sakkunniga
till närmare övervägande upptaga inträdesfordringarna, frågorna
örn utbildningens syften, utbildningstidens längd, utformningen av kursplaner
ävensom den erforderliga personalorganisationen och kostnaderna
för densamma. Beträffande utbildningens syften böra de sakkunniga utgå
från att gymnastiska centralinstitutet avser att utbilda fullgoda ledare för
gymnastik- och idrottsutbildningen vid högre läroanstalter, folkskolor, yrkesskolor
och militära förband ävensom ledare för frivillig gymnastik och idrott.

Institutet bör även tillgodose det växande behovet av väl utbildade föreståndare
för idrottshallar, idrottsplatser, simhallar o. d. Härvid bör tillses, att
utbildningstiden för de olika kategorierna av elever icke blir längre än som
erfordras för att uppnå det för vart fall avsedda syftet. Det är sannolikt att
utbildningstiden åtminstone för de sistnämnda samt för vissa slag av ledare
för frivillig gymnastik och idrott skall kunna avsevärt nedbringas. De sakkunniga
böra överväga, huruvida utbildningen vid institutet bör kombineras
med teoretiska studier på universitetsstadiet i syfte att göra gymnastik -

"■*■6 Riksdagsberättelsen.

IE: 40 lärarna kompetenta att meddela undervisning jämväl i något teoretiskt läroämne
och, i händelse så befinnes vara fallet, framlägga härav betingade förslag.

De sakkunniga böra vidare till ingående behandling upptaga de av direktionen
vid framläggandet av ovannämnda förslag angivna bristerna i den
nuvarande gymnastiklärarutbildningen och möjligheterna att avhjälpa dessa.
I samband härmed förtjänar uppmärksammas behovet av specialutbildning
av gymnastiklärare för det växande yrkesskolväsendet. önskvärt är vidare,
att redan under utbildningstiden vid institutet hänsyn kan tagas till gymnastik-
och idrottslärarnas viktiga organisatoriska uppgifter inom sammanslutningar
för frivillig gymnastik och idrott, deras behov av utbildning till
domare för bedömning av tävlingar m. m. och till ledare för gymnastik- och
semesterläger av olika slag. ökat utrymme bör dessutom beredas för seminarieövningar
och skälig tid tillmätas för undervisning i talteknik, rytmik
och redskapskännedom.

Beträffande undervisningstidens längd böra de sakkunniga inrikta sitt arbete
på, att denna hålles inom sådana gränser, att ett högskolemässigt studiesätt
möjliggöres. Vid bestämmandet av läsårets början och terminsindelningen
bör hänsyn tagas till de manliga elevernas värnpliktstjänstgöring.

I samband med utredning av frågan om sjukgymnastutbildningens förläggning
bör övervägas om det är möjligt att bereda dem vissa lättnader i
syfte att nedbringa den sammanlagda studietiden, vilka efter föregående utbildning
på den ena linjen skaffa sig kompetens jämväl på den andra linjen.
De sakkunniga böra vidare uppmärksamma, huruvida en omorganisation
av sjukgymnastutbildningen kan förväntas medföra avsevärt ökade kostnader
för statsverket. De sakkunniga böra slutligen undersöka vilka förändringar,
som en eventuell omorganisation kan föranleda med avseende å administrationen
av sjukgymnastutbildningen och i sammansättningen av gymnastiska
centralinstitutets direktion.

Utredningsarbetet bör bedrivas i nära samverkan med gymnastiska centralinstitutet,
karolinska institutet, karolinska sjukhusets direktion samt de viktigaste
sammanslutningarna på gymnastikens och idrottens områden.

Jordbruksdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1945.

1. Utredning angående markkart ering ens ordnande (1944: I 26; 1945: I 22).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 februari 1943 att,
enligt departementschefens närmare bestämmande, verkställa utredning rörande
organiserandet av markkarteringsverksamheten efter för hela landet
ernar tade principer:

Torstensson, G., professor.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

217

Utredningsmannen har den 10 december 1945 avlämnat en promemoria I Jo: 3
angående organiserandet av markkarteringsverksamheten.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Utredning rörande svenska vall- och mosskulturföreningens verksamhet

(1944: I 30; 1945: I 24).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 december 1943 (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 december 1943)
dels såsom sakkunniga:

Sylvan, H. T., generaldirektör, ordförande;

Granström, E. A., byråchef;

Rappe, G., fil. lie., föreståndare för svenska vall- och mosskulturföreningen;
Nilsson, N. R., professor, rektor vid lantbrukhögskolan;

dels ock såsom experter vid behandling av vissa byggnadsfrågor:

Rosén, B., ingenjör;

Åkesson, T., arkitekt.

Sekreterare:

Sjöfält, E. E., byrådirektör.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I Jo 24.
Utredningsmännen ha den 30 december 1944 avgivit betänkande med förslag
angående svenska vall- och mosskulturföreningens verksamhet.
Uppdraget är därmed slutfört.

3. Utredning rörande arrendebestämmelser för kommunal jord m. m.

(1945: I 26).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 januari 1944 (se
Post- och Inrikes tidn. den 22 januari 1944)

dels såsom utredningsmän för att verkställa utredning rörande arrendebestämmelser
för kommunal jord m. m.:

Wihlborg, N., f. d. häradshövding, ordförande;

Gynnerstedt, T. V. K., stiftssekreterare;

dels såsom sakkunniga att med utredningsmännen deltaga i överläggningar
i ämnet:

Johnsson, E., arrendator;

Lundgren, G., agronom;

Persson, F., direktör;

Pettersson, A. P., lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Andersson, H. G., hovrättsassessor.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I Jo 26.
Utredningsmännen ha avgivit dels den 16 februari 1945 en promemoria
med förslag till arrendebeslämmelser för kommunal jord (Statens off. utredn.
1945: 9), dels ock den 27 augusti 1945 en promemoria angående de sociala

218

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 3 arrendebestämmelsernas tillämpning å upplåtelse på arrende av viss allmänningsjord.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. 194-4 års skog svårdsstyrelseutr edving (1945:128).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 mars 1944 för att
verkställa utredning och avgiva förslag angående finansieringen av skogsvårdsstyrelsemas
verksamhet m. m. (se Post- och Inrikes tuln. den 3 april
1944):

Sveme, E. V., generaldirektör, ordförande;

Andersson, L. E., hemmansägare, led. av II kamm.;

Björkman, E., länsskogvaktare;

Ekman, W., direktör;

Hellbacken, G. K., hemmansägare, led. av II kamm.;

Johansson, F. L. H., byråchef;

Lubeck, O. R., länsjägmästare;

Norberg, R. E., statskommissarie;

Sundberg, C. G., bruksdisponent, led. av I kamm.

Tillkallade att såsom experter biträda de sakkunniga med vissa utredningsuppgifter: Jansson,

A., jägmästare;

Kjellén, T. B., direktör;

Olhammar, G. F. N., Överkontrollör.

Sekreterare:

Edling, N. P. J''., amanuens.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I Jo 28.

Under år 1945 har utredningen intill den 24 november 1945 sammanträtt
in pleno 13 gånger, varjämte ett inom utredningen tillsatt arbetsutskott sammanträtt
15 gånger. Vid två av sistnämnda sammanträden ha representanter
för vissa personalorganisationer deltagit.

Studieresor ha företagits av ordföranden, ledamoten Norberg och sekreteraren.
Utredningen har besvarat ett flertal remisser från Kungl. Maj:t.

Utredningsmännen ha den 4 december 1945 avgivit betänkande med förslag
angående skogsvårdsstyrelserna (Statens off. utredn. 1945:58).
Uppdraget är därmed slutfört.

5. Utredning för verkställande av över arbetning av lantbruksstyrelsen förslag
den 11 november 1943 angående omorganisation av den lägre
trådgårdsundervisningen (1945:1 29).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 mars 1944
dels såsom utredningsman:

Näsgård, B., f. d. statssekreterare, led. av I kamm.;

dels såsom sakkunniga att med utredningsmannen deltaga i överläggningar
i ämnet:

Johansson, H., trädgårdsmästare;

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

219

Löfving, G. E., trädgårdsskoleföreståndare;

Martinsson, G., lantbrukare;

Ferlenius, G. R., trädgårdskonsulent;

Torssell, B. R. M., professor.

Utredningsmannen har den 30 november 1945 avgivit utredning med förslag
i ämnet.

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Utredning rörande beredande ao ersättning för skador å tamdjur, förorsakade
av varg och järö.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1945
dels såsom utredningsman:

Näsgård, B., f. d. statssekreterare, led. av I kamm.;

dels såsom sakkunniga att med utredningsmannen deltaga i överläggningar
i ämnet:

Dahlbeck, N., fil. d:r;

Johansson, H., lappfogde;

Malmström, K. E., lappfogde.

Utredningsmannen och de sakkunniga ha under tiden den 29 augusti—
den 6 september 1945 företagit en resa i Västerbottens och Jämtlands län och
därunder hållit sammanträden.

Utredningsmannen har den 31 december 1945 avgivit utredning i ämnet.
Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1946.

7. Statens sockernämnd (1943: I 14; 1944: I 9; 1945: I 11).

Tillsatt den 22 februari 1932. Gällande instruktion utfärdad den 10 maj
1940 (Sv. förf.-saml. nr 377), ändrad den 30 augusti 1941 (Sv. förf.-saml. nr
710).

Ledamöter:

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Carlbom, Hj., direktör;

Degerstedt, Hj., direktör;

Backman, H. R., hovrättsråd.

Extra ledamöter vid behandling av frågor rörande betarbetarlöner:
Christoffersson, O., agronom;

Lovén, P., landstingsman.

Föredragande för tvister angående betarbetarlöner m.m.:

Jacobsson, G., jur. kand.

Föredragande i frågor rörande ekonomisk-teknisk granskning av Svenska
sockerfabriksaktiebolagets verksamhet:

Ljunggren, A. A., auktoriserad revisor.

Föredragande och kontrollant i frågor rörande anslag och lån för lastningsoch
lossningsanordningar för sockerbetor:
von Friesen, E., f. d. distriktschef.

I Jo: 7

220

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 7 Lokal: Handelskammaren, Malmö; tel.: 710 97.

Nämnden har under år 1945 sammanträtt 17 dagar.

Jämlikt sin instruktion har nämnden utövat fortlöpande kontroll över dels
Svenska sockerfabriksaktiebolagets verksamhet, dels den betodlare åliggande
skyldigheten att jämlikt till nämnden avlämnad förbindelse erlägga viss
minsta ersättning för utfört betarbete. Nämnden har uppburit den avgift som
betodlarna enligt samma förbindelse haft att erlägga samt efter av Kungl.
Maj:t lämnade föreskrifter fördelat influtna avgiftsmedel. Slutligen har
nämnden haft att handlägga inkomna ansökningar örn bidrag och lån av
statsmedel till lastnings- och lossningsanordningar för sockerbetor.

8. Lånenämnden för sekundär jordbrukskredit (1943: I 15; 1944: I 10;

1945: I 12).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 7 juni 1935 för handhavande av ärenden angående
statens sekundärlånefond för jordbrukare. Instruktion utfärdad den
2 april 1937.

Ledamöter,

utsedda av Kungl. Maj:t:

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

utsedd av fullmäktige i riksgäldskontoret:

Magnusson, K. H., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

utsedda av styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank:
von Hofsten, E. G. N., bankdirektör (t. o. m. den 31 maj 1945);

Allstrin, B., bankdirektör (fr. o. m. den 1 juni 1945);

utsedd av styrelsen för Svenska jordbrukskreditkassan:

Waller, T., revisor.

Suppleanter, resp.:

Berger, O. A., t. f. kansliråd;

Hallagård, G. A., lantbrukare, led. av II kamm.;

Larsson, S., riksgäldsfullmäktig, led. av I kamm.;

Allstrin, B., bankdirektör (t. o. m. den 31 maj 1945);

von Hofsten, E. G. N., bankdirektör (fr. o. m. den 1 juni 1945);

Cederström, A., friherre, godsägare.

Verkställande tjänsteman:

Stjernberg, S. T., jur. kand.

Lokal: Näckströmsgatan 1; tel.: 20 02 80.

Nämnden har under år 1945 sammanträtt 9 gånger.

Verksamheten, vari ett flertal kreditinrättningar medverka såsom låneförmedlare,
har under året fortgått i huvudsaklig överensstämmelse med tidigare
tillämpade riktlinjer. De anvisningar till låneförmedlarna, som visat sig
erforderliga, ha genom cirkulärskrivelser lämnats dessa.

Under året ha i anledning av från låneförmedlare inkomna medelsrekvisitioner
till dessa utanordnats sammanlagt 2 546 700 kronor för bestridande
av beviljade lån till ett antal av 510 stycken.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

221

För besiktning av belånade eller till belåning ifrågasatta egendomar ha I Jo: 10
åtskilliga resor företagits av nämndens ledamöter och verkställande tjänsteman.

9. Lyckeby åutredningen (1943: I 17; 1944: I 11; 1945: I 13).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1936:
Lindeberg, E. F. L., landshövding, ordförande;

Fröberg, J., f. d. landssekreterare, tillika sekreterare;

Herbe, G. H., egnahemsdirektör;

Larsson, L. G. E., egnahemsdirektör.

Därjämte har Kungl. Majit den 23 augusti 1945 förordnat överlantmätama
K. G. T. Araberg och B. F. O. Edstam att vara adjungerade ledamöter av
utredningen vid behandlingen av frågor rörande utarbetande av fastighetsbildningsplaner
inom Lyckebyområdet.

Lokal: Hushållningssällskapet, Karlskrona; tel.: 24 eller 825.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1938: Jo 29.

Under år 1945 intill den 6 november har utredningen hållit 11 sammanträden.

Vad angår utredningens huvuduppgifter, vattenavledningsföretaget och kolonisationen,
må nämnas följande.

Arbetet med årännans uppgrävning har fortgått men har på grund av vissa
svårigheter blivit ytterligare försenat. Arbetet därmed förväntas bliva avslutat
först våren 1946 och kan i allt fall icke bliva slutbesiktigat förr än efter
vårflödet. Arbetet med upptagning av småkanalema, vilket arbete är upplåtet
på entreprenad, pågår för närvarande och beräknas vara slutfört vid
1947 års utgång.

Beträffande de av Kungl. Majit och kronan förvärvade områdena äro fortfarande
inom Kalmar län en del lantmäteriförrättningar oavslutade, varför
lagfartsförfarandet i dessa fall ännu icke kunnat slutföras.

Efter överläggningar med representanter för statens sakrevision och undersökningar,
verkställda av professor K. D. Myrbeck, har utredningen med
biträde av överlantmätarna i Blekinge och Kalmar län igångsatt förberedande
utredningar för ernående av ändamålsenligare fastighetsindelningar inom
några av årensningsarbetet berörda byalag i dessa län.

10. 1937 års riksskogstaxeringsnåmnd (1943: I 18; 1944: I 12; 1945: I 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 september 1937:
Nyblom, A. E., länsjägmästare, ordförande;

Jonson, T. W., f. d. professor, vice ordförande:

Lindeberg, E. F. L., landshövding;

Nordquist, M., jägmästare;

Näslund, H. M. E., professor.

Skogsmatematisk expert:

Näslund, H. M. E.

222

Riksdagsberättelsen.

I Jo: 10 Sekreterare, överledare för fältarbetena samt föreståndare för räknekontoret
hos nämnden:

Hagberg, A. E., bitr. jägmästare.

Beträffande de för nämnden givna direktiven, se 1938: Jo 32.

Rapport har överlämnats den 29 januari 1945 över undersökning rörande
omfattningen och beskaffenheten av tidigare avverkning inom Ljungans, Indalsälvens
och Ångermanälvens flodområden.

Nämnden har för avsikt att i början av år 1946 avgiva en redogörelse för
riksskogstaxeringens tekniska utförande samt därvid använda metoder och
vunna erfarenheter, varmed nämndens uppdrag kommer att vara slutfört.

11. Undersökning av frågor berörande lantbruksakademiens nyttjanderätt
till område å Djurgården (1943:1 20; 1944:1 13; 1945:1 15).

Tillkallad av Kungl. Maj:t den 14 september 1944 för att verkställa utredning
rörande lantbruksakademiens nyttjanderätt till område å Djurgården,
därvid även förefintliga mellanhavanden mellan akademien och staten
i avseende å byggnader m. m. skola utredas:

Näsgård, B., f. d. statssekreterare, led. av I kamm.

Lokal och tel.: Svenska spannmålsaktiebolaget.

Undersökningen har bedrivits i samband med överarbetningen av lantbruksstyrelsens
utredning med förslag till omorganisation av den lägre trädgårdsundervisningen
(se ovan I: Jo 7) och väntas bli avslutad i början av
år 1946.

12. Epizootisakkunniga (1943: I 23; 1944: I 15; 1945: I 16).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 februari 1939 (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 februari 1939):

Beskow, E. A., f. d. landshövding, ordförande;

Höjer, J. A., generaldirektör;

Magnusson, H. G., professor;

Fallenius, B. A., statssekreterare;

Jerlov, S., chefveterinär;

Lanke, B. T., sekreterare;

Nilsson, M. Hj., lantbrukare.

Tillkallade att såsom experter biträda de sakkunniga:

Askelöf, I. T., försäkringsdirektör (fr. o. m. den 25 oktober 1945);

Börjesson, A., disponent;

Jeppsson, H. Hj., distriktsveterinär;

Wingborg, A. H. B., förste aktuarie;

Svegart, H. L., landskanslist.

Sekreterare:

Kling, E. H., t. f. assessor (t. o. m. den 30 september 1945).

Lokal och telefon: Kanslihuset.

Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1940: Jo 21

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

223

Under år 1945 ha de sakkunniga hållit 1 sammanträde. J Jo; ]4

Av utredningsuppdraget återstår i huvudsak frågan om revision av bestämmelserna
örn den statsunderstödda försäkringsverksamheten mot förluster
på grund av smittsamma husdjurssjukdomar, vilken fråga Kungl.

Maj:t den 15 juni 1945 anbefallt de sakkunniga att återupptaga.

13. Statens linnämnd (1943: I 25; 1944: I 17; 1945: I 17).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 24 maj 1940. Instruktion för nämnden utfärdades
den 31 maj 1940 (Sv. förf.-saml. nr 448).

Ledamöter:

Nilsson, Joh., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;

Åkerman, E. Å., professor;

Leman, A., disponent;

Paues, E. W., direktör;

Bendz, G., godsägare (t. o. m. den 30 september 1945);

Larsson, N., hemmansägare;

Svensson, D., lantbrukare (fr. o. m. den 1 oktober 1945).

Sekreterare:

Heidendahl, N. M., agronom.

Lokal: Kommendörsgatan 30; tel.: Livsmedelskommissionen.

Under år 1945 har nämnden hållit 10 sammanträden.

Nämnden har gjort ingående undersökningar rörande hampberedningsanstalternas
ekonomiska ställning och utarbetat förslag till åtgärder i syfte
att skapa möjligheter för fortsatt odling och beredning av hampa. Den under
föregående verksamhetsår igångsatta odlingsförsöksverksamheten med lin
och hampa inom samtliga odlingsområden har fortsatts och resultaten ha bearbetats
och delgivits odlarna. Förhandlingar ha förts med linne- och hampindustrien
rörande avsättning av svensk spånadsväxtfiber, sedan handelsvägarna
ånyo öppnats.

14. Elektrifieringsberedningen (1943: I 28; 1944: I 19; 1945: I 18).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 24 oktober 1941, den 29 januari
1943 samt den 9 mars och den 26 oktober 1945:

Malm, N. P., kommerseråd, ordförande (t. o. m. den 31 oktober 1945);
Berggren, B. E. L., kommerseråd, ordförande (fr. o. m. den 1 november 1945);
Granström, E. A., byråchef;

Helleberg, N., byråchef;

Fletcher, J. F., förste byråingenjör (t. o. m. den 4 mars 1945);

Upmark, E. G. J., civilingenjör (fr. o. m. den 5 mars 1945).

Sekreterare:

Lund, R. N., civilingenjör.

Lokal: Birger Jarls torg 5; tel.: Kommerskollegium.

Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1942: I Jo 32.

224

Riksdagsberättelsen.

I Jo; 14 Sedan den 25 november 1944 har beredningen hållit 19 sammanträden samt
avgivit utlåtande i 402 ärenden rörande elektrifieringsbidrag eller därmed
sammanhängande förhållanden.

15. 1942 års björnutredning (1943:129; 1944:120; 1945:1 19).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 januari 1942 (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 januari 1942):

Sundberg, R. A., landssekreterare, ordförande;

Johansson, H., lappfogde;

Dahlbeck, N., fil. d:r., tillika sekreterare.

Lokal: Mästersamuelsgatan 3; tel.: 21 06 86.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1943: I Jo 29.

Utredningen avvaktar verkningarna av de bestämmelser angående jakt
å björn och lo, som finnas intagna i kungörelsen den 17 juni 1943 (Sv. förf.-saml. nr 519) angående tillfälliga ändringar i fridlysningstiderna för vissa
djurslag.

16. 1942 års jordbrukskommitté (1943:130; 1944:121; 1945:120).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 15 maj 1942 och den
12 februari 1943 (se Post- och Inrikes tidn. den 16 maj 1942)
dels såsom sakkunniga:

Hammarskjöld, B. G. Hj., landshövding, ordförande;

Sjögren, K. E., direktör, vice ordförande;

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

Blomkvist, B., lantbrukare;

Bonow, M., fil. lie.;

Ekström, B., lantbrukare;

Eriksson, G., ombudsman;

Fallenius, B. A., statssekreterare;

Fredgardh, F., lantbrukare;

Gullander, Å., lantbrukare;

Gustafsson, E. A., led. av II kamm.;

Johansson, A. L., förbundsordförande (fr. o. m. den 4 augusti 1945);
Johansson, R, landshövding;

Johansson, J. H., lantbrukare, led. av II kamm.;

Jönsson, N., lantbrukare, led. av II kamm.;

^ange, N. G., fil. lic. (fr. o. m. den 4 augusti 1945);

Larsson, K., sekreterare;

Liedberg, C. G., godsägare, led. av II kamm.;

Lundberg, E. F., professor;

Norrman, E., ombudsman;

Ringborg, H., lantbrukare;

Sahlin, G., direktör;

Själander, E., lantbrukare;

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

225

Stensgård, A. H., direktör; I Jo? 16

Sträng, G., statsråd (t. o. m. den 3 augusti 1945);

Svennilson, I., docent;

Svensson, W., agronom, led. av II kamm.;

Söderström, O., hovrättsråd;

Wehtje, E. J., direktör, led. av I kamm.;

Ytterborn, G. R., överdirektör;

dels ock såsom särskilda sakkunniga att biträda vid verkställandet av vissa
specialutredningar:

Axelsson, J., professor;

Berglund, N., ingenjör;

Bonnier, G., professor;

Carlheim-Gyllensköld, H., arkitekt;

Fröjer, K., fil. d:r;

Heidendahl, N. M., direktör;

Myrenius, H., fil. d:r;

Johansson, K. I., professor;

Lagerlöf, N. P., professor;

Lindahl, E., professor;

Nanneson, L., professor;

Nilsson-Leissner, G., fil. d:r;

Nordengren, S., direktör;

Osvald, H., professor;

Ringborg, G., docent;

Rodhe, S. O., sekreterare;

Rolander, E., landssekreterare;

Ryde, B. H., statskonsulent;

Streyffert, K. T., professor;

Sundström, E. V., byråchef;

Vieweg, O. V. K., rektor;

Wintzell, T., överingenjör (fr. o. m. den 13 januari 1945);

Zetterberg, O., byråchef;

Zotterman, G. Y., professor (fr. o. m. den 15 juni 1945);

Akerberg, E., fil. d:r;

Åkerman, E. A., professor.

Sekreterare:

Nordlander, C. IL, hovrättsassessor.

Biträdande sekreterare:

Juréen, L., aktuarie;

Olsson. H., byråchef.

Tjänstemän:

Grundström, S., amanuens;

Leissner, K. Ii., revisor;

Lemne, L., fil. lie.;

Bihang till riksdagens prof. 1946. 1 sami. 15

Uiksdaggberuttelsen.

226

Riksdagsberätt elsen.

I Jo: 16 ^leidner, R., fil. kand.;

Svensson, Birgitta, pol. mag. (t. o. m. den 11 mars 1945).

Lokal: Artillerigatan 42; tel.: Livsmedelskommissionen.

Angående de sakkunnigas uppdrag, se 1943: I Jo 30.

Under år 1945 har intill den 1 december kommittén sammanträtt in pleno
14 dagar. Delegationer och särskilda utskott inom kommittén ha under samma
tid haft tillhopa 40 sammanträden.

Flertalet av de specialutredningar, som kommittén tidigare igångsatt, ha
nu avslutats eller närma sig slutet. Härjämte ha under år 1945 ytterligare
några specialutredningar igångsatts. Bland de större av dessa kunna nämnas
en utredning rörande organisationen av tillverkningen av potatismjöl samt av
glykos samt en undersökning rörande årslönerna för andra grovarbetare på
landsbygden än jordbruksarbetare.

Kommittén har den 5 januari 1945 överlämnat en av docenten H. Myrenius
i samråd med kommittén verkställd utredning angående jordbrukets framtida
tillgång på arbetskraft (Statens off. utredn. 1944:65). Den 1 november
1945 har kommittén överlämnat en inom kommittén upprättad promemoria
angående regional jordbruksplanering. Härjämte har kommittén besvarat
ett flertal remisser från Kungl. Maj :t samt från departementschefen. Slutligen
har kommittén granskat de kalkyler angående jordbrukets inkomster och
utgifter, vilka skolat läggas till grund för prissättningen å jordbrukets produkter
under regleringsåren 1944/45 och 1945/46.

Arbetet med kommitténs huvudbetänkande har försenats till följd av att
vissa utredningar visat sig mera tidsödande än vad som kunnat förutses.
Kommittén beräknar kunna avlämna betänkandet i april 1946.

17. Utredning rörande skogsvårdslagstiftningen m. m. (1943: 1 32;

1944: I 23; 1945: I 21).

Genom beslut den 5 juni 1942 har Kungl. Maj:t uppdragit åt skogsstyrelsen
att verkställa utredning rörande vissa skogsvårdslagstiftningsfrågor
m. m. Samtidigt har Kungl. Majit förordnat att de arbetsuppgifter, som åvilade
1936 års skogsuf redning, skulle sedan denna avslutat den inom utredningen
pågående undersökningen rörande skogsbrukets transporter på vägar
och järnvägar, övertagas av skogsstyrelsen (jfr 1943: I Jo 16).

Med stöd av Kungl. Maj:ts i förenämnda beslut lämnade bemyndigande
tillkallade att såsom särskilda sakkunniga biträda skogsstyrelsen nied ovannämnda
utredningsuppgifter:

Bogren, G. H., revisionssekreterare, tillika sekreterare;

Ekdahl, N. G. F., hovrättsråd.

Med stöd av samma bemyndigande tillkallade att såsom särskilda sakkunniga
inom skogsstyrelsen biträda vid utredningen rörande skogsvårdslagstiftningen: Näsgård,

B., f. d. statssekreterare, led. av I kamm.;

Fallenius, B. A., statssekreterare;

Tjällgren, O. L., överrevisor, led. av I kamm.;

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

227

Beck-Friis, C. S., friherre, bruksägare, led. av I kamm.; I Jo: 17

Näslund, P. J., hemmansägare, led. av I kamm.;

Sten, H., redaktör, led. av I kamm.;

von Seth, T. G. A., greve, godsägare, led. av II kamm.;

Petterson, C. H., professor;

Chöler, C. G., länsjägmästare;

Ekman, G. I., skogschef;

Jansson, A., jägmästare.

Med stöd av samma bemyndigande tillkallade att såsom särskilda sakkunniga
biträda skogsstyrelsen vid utredningen rörande flottningsväsendet och
flottningslagstif tningen:

Appelberg, K. F., vattenrättsdomare;

Boberg, S., försäljningschef;

Englund, A., förtroendeman;

Essén, G., flottningschef;

Hedlund, G., jur. d:r, led. av II kamm.;

Kempe, F. O. E., fil. d:r;

Lundén, P., flottningschef;

Nordqvist, M., jägmästare;

Sten, H., redaktör, led. av I kamm.;

Strömbäck, C., direktör;

Thygesen, R. Ch., förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 1 oktober 1945);

Wärn, G., disponent.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 24 november 1944 och den
4 maj 1945 tillkallade att inom skogsstyrelsen biträda vid överarbelning av
vissa föreskrifter rörande virkesmätning och därmed sammanhängande frågor
dels såsom särskild utredningsman:

Palmquist, L. P. O., hovrättsråd;

dels såsom särskilda sakkunniga:

Boberg, S., försäljningschef;

Edström, Tli. G. F., direktör;

Englund, A., ombudsman;

Hellström, A., disponent;

Herlitz, N. A., direktör;

Jonsson, L. J., skogsarbetare, led. av II kamm.;

Magnusson, M., disponent;

Nordquist, M., jägmästare;

Strömbäck, C., direktör;

Wesslén, G., skogschef;

Winbladh, A. Th., jägmästare.

Av skogsstyrelsen tillkallade alt såsom särskilda experter inom styrelsen
biträda vid viss del av utredningen rörande virkesmätningen:

Ahnlund, B., disponent;

Bäcklund, O., jägmästare;

Djurberg, G., disponent;

228

Riksdcigsberättelsen.

I Jo: 17 Nordquist, M., jägmästare;

Ålund, H., forstmästare.

Lokal: Skogsstyrelsen; tel.: 23 59 10.

Beträffande direktiven för utredningarna rörande skogsvårdslagstiftningen
samt flottningsväsendet och flottningslagstiftningen, se 1943: I Jo 32.

Såsom direktiv för utredningen rörande virkesmätningslagstiftningen m. m.
gäller bland annat, att frågan örn reglering av virkesmätningen inom de delar
av landet, där nu gällande lagstiftning örn virkesmätning icke är tillämplig,
borde upptagas till övervägande. En inom riksdagens andra kammare år
1943 väckt motion, nr 269, angående utredning av frågan om opartisk mätning
av allt virke, som ingår i allmän flottning, har överlämnats till skogsstyrelsen
för att tagas under övervägande vid skogsstyrelsens utredning av
frågor, som ha samband med virkesmätning.

Under år 1945 ha hållits 3 sammanträden med de sakkunniga för skogsvårdslagstiftningen.
Utredningsarbetet i denna del beräknas vara avslutat
under första halvåret av år 1946.

Vad angår utredningen rörande flottningsväsendet och flottningslagstiftningen
ha under år 1945 hållits 3 sammanträden med de sakkunniga. Skogsstyrelsen
har för avsikt att i början av år 1946 framlägga ett principbetänkande.

Vidkommande utredningen rörande virkesmätningen m. m. bedrives densamma
efter två linjer, dels beträffande ifrågasatt lagstiftning å området,
dels ock för åstadkommande av enhetliga mätningsföreskrifter avseende i
huvudsak timmer och massaved. I lagstiftningsfrågan har 1 sammanträde
hållits med skogsstyrelsen och de särskilda sakkunniga. Därjämte ha överläggningar
ägt rum med, bland andra, de särskilda experterna. Beträffande
frågan örn enhetliga mätningsföreskrifter lia 2 sammanträden hållits med
skogsstyrelsen och de särskilda sakkunniga. Därjämte ha ett flertal sammanträden
hållits med experterna, varjämte överläggningar ägt rum med,
bland andra, virkesmätningsrådet. Utredningen beräknas vara avslutad under
år 1946.

18. Fiskerättskommittén (1944: I 28; 1945: I 23).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 oktober 1943 för
att verkställa utredning och avgiva förslag till lagstiftning angående rätt till
fiske m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 oktober 1943):

Komberg, A. C. T., expeditionschef, ordförande;

Alm, G. O., byråchef;

Andersson, P. V., lantbrukare;

Levin, H. S., fiskare;

Magnusson, K. H., riksgäldsfullmäktig, led. av II kamm.;

Palmquist, L. P. O., hovrättsråd;

Skoglund, G. T., folkskollärare, led. av II kamm.;

Widerberg, H. E. O., fiskerikonsulent.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

229

Tillkallade att såsom särskilda experter biträda kommittén: J(K 1 19

Dahr, E., fiskeriintendent;

Hessle, Chr. W., byrådirektör.

Sekreterare:

Thulin, G. G., hovrättsråd.

Lokal: Rosenbad 2; tel.: 11 77 96.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1944: I Jo 28.

Under år 1945 har kommittén hållit 3 plenisammanträden. Dessutom ha
överläggningar ägt rum med vissa ledamöter av kommittén och med de tillkallade
experterna. Jämlikt medgivande av chefen för jordbruksdepartementet
har kommittén under tiden april—oktober hållit sammanlagt 26 offentliga
möten i fiskerifrågor med representanter för olika intressegrupper bland
kustbefolkningen.

I anslutning till de offentliga mötena lia inom kommittén fortsatta överläggningar
ägt rum rörande förslag till nya lagbestämmelser om saltsjöfisket.
Därjämte ha till behandling upptagits frågorna örn reglering av fiskerätten
i vissa insjöar och om ändrad lagstiftning angående gemensamhetsfiske.
Rörande vissa spörsmål om gränsdragning i vatten lia överläggningar
hållits med ledamöter av lagberedningen.

Kommittén har den 6 december 1945 till Kungl. Maj:t avgivit remissutlåtande
angående rätt för baltiska flyktingar att bedriva fiske i svenskt territorialvatten.

19. Norrlandskommittén (1945: I 25).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 17 december 1943 och
den 18 februari 1944 (se Post- och Inrikes tidn. den 4 februari 1944):
Malmfors, N. A. E., statssekreterare, ordförande;

Strindlund, G., överdirektör, vice ordförande;

Andersson, L. E., led. av II kamm.;

Collin, K., fröken;

Degerstedt, H. J., direktör;

Enström, A., direktör;

Fjällström, H., lantbrukare;

Granström, E. A., byråchef;

Hedlund, V. V., fatligvårdskonsulent, led. av II kamm.;

Holmbäck, M. B., direktör;

Johansson, A., disponent;

Jonsson, J. N., hemmansägare, led. av I kamm.;

Kempe, F. O. E., fil. d:r;

Lövgren, O. W., redaktör, led. av II kamm.;

Mäler, K. M., redaktör, led. av II kamm.;

Nyström, P. E., förbundsordförande;

Pålsson, P. O., landstingsman;

Sandberg, O. E., led. av II kamm.;

Sten, IL, redaktör, led. av I kamm.;

230

Riksdagsberåttelsen.

I Jo: 19 Svennilson, S. I., docent;

Tillander, T., biträdande länsjägmästare;

Tjällgren, O. L., överrevisor, led. av I kamm.;

Velander, C. G., rådman, led. av I kamm.;

Westerlund, P. O., kronojägare;

Wigren, G., landstingsdirektör;

Åman, A., frii.

Särskilda sakkunniga, tillkallade att biträda vid vissa specialutredningar:
Berger, T., byråchef;

Eneborg, H. G. E., förste aktuarie (fr. o. m. den 11 januari 1945);
Källström, K. M., direktör (fr. o. m. den 11 januari 1945);

Lindskog, B. V., hovrättsråd (fr. o. m. den 12 juli 1945);

Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör;

Sandström, B., direktör (fr. o. m. den 11 januari 1945);

Sjöholm, K. Hj., kommerseråd (fr. o. m. den 11 januari 1945);

Åhmansson, N. C. E., direktör (fr. o. m. den 11 januari 1945).

Sekreterare och kanslichef:

Ericsson, Y. A. R., byråchef.

Biträdande sekreterare:

Bouvin, S. E. LI., aktuarie (fr. o. m. den 31 maj 1945);

Collinder, S. T., jägmästare;

Hylander, E., bergsingenjör (t. o. m. den 30 juni 1945);

Höjer, I„ byråsekreterare;

Sjölund, E. O., jordbrukskonsulent;

Velander, J., jur. kand. (fr. o. m. den 11 januari 1945);

Westerberg, M. O., civilingenjör;

Åkerberg, P. E. H., fil. d:r, docent.

Lokal: Riddargatan 12; tel.: 61 53 79.

Angående kommitténs uppdrag, se 1944: I Jo 25. Utöver de särskilda uppdrag,
som där omnämnts, har kommittén ålagts att verkställa utredning i
bland annat följande frågor, nämligen dels, gemensamt med järnvägsstyrelsen,
rörande ostkustbanans förlängning norrut till Umeå, dels ock angående
dispositionen av Salt- och Fetmyran i Norrbottens län. Vidare må nämnas,
att det enligt Kungl. Maj:ts särskilda beslut ankommer på kommittén att
(ivervaka den verksamhet, som bedrives av de lokala jordnämnderna i Norrbottens
och Västernorrlands län.

Sammanträden ha under år 1945 intill den 1 december hållits med kommittén
i dess helhet under 4 dagar, med arbetsutskott under omkring 25 dagar
samt med sektioner eller delegationer under omkring 35 dagar. Studieresor
ha företagits av vissa sektioner.

Kommittén har under året till Kungl. Maj:t eller departementschef avgivit
bland annat följande utlåtanden eller betänkande^ nämligen den 3 mars
angående svenska vall- och mosskulturföreningens verksamhet, den 4 maj
angående föreskrifter för de lokala jordnämnderna, samma dag angående
skärpning av bestämmelserna i frölagen, den 25 maj angående yrkesut -

231

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

bildningen i Norrland (Statens off. utredn. 1945:33), den 30 juni angående I joi 21
undersökning av näringshalten i vissa födoämnen i Norrland, den 3 september
och den 16 november angående produktionen och konsumtionen av bär,
frukt och köksväxter i Norrland, den 12 september angående befolkningsutredningens
betänkande rörande den husliga utbildningen, den 11 oktober angående
användning av intäkter av prisutjämningsavgiften, samma dag angående
dispositionen av Ragundabottnarna i Jämtlands län, den 16 november
angående vissa synpunkter på tandläkarutbildningen för Norrland och samma
dag angående anläggande av ett ullspinneri i Norrbottens län samt den
15 december angående anläggande av järnväg Överskäla—Gullänget—Husum.

Till 1944 års telefonkommitté har norrlandskommittén avlåtit en skrivelse
angående förbättring av telefonförbindelserna i Norrland.

Kommittén kommer att inom en nära framtid avgiva ett betänkande angående
forsknings- och försöksverksamheten på jordbrukets område i Norrland.

20. Utredning av vissa frågor beträffande lapparna m. m. (1945: I 27).

Tillkallad enligt beslut av Kungl. Maj:t den 28 januari 1944 att enligt föredragande
statsrådets närmare bestämmande verkställa utredning och avgiva
förslag rörande vissa frågor beträffande lapparna m. m.:

Berglöf, L., f. d. generaldirektör.

Lokal: Engelbrektsgatan 13; tel. 11 46 99.

Angående utredningsmannens uppdrag, se 1945: I Jo 27.

Utredningsmannen har under år 1945 avlämnat två utredningar med förslag,
avseende den ena lappväsendets administration inom länsstyrelserna i
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län och den andra upplåtelse i vissa
fall av lägenheter å renbetesfjällen i Jämtlands län. Tillika har avgivits
remissutlåtanden i ett flertal ärenden. En resa har företagits till Norrland.

En utredning angående de s. k. fjällägenheterna i Västerbottens och Norrbottens
län är för närvarande under utarbetande ävensom bearbetning av
remissutlåtanden i en del ärenden.

21. Utredning rörande ny lagstiftning örn uppsikt d jordbruk (1945: I 30).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 12 maj och den 21
juli 1944 (se Post- och Inrikes tidn. den 17 maj 1944):

Wihlborg, N., f. d. häradshövding, ordförande;

Andersson, J. A., lantbrukare, led. av II kamm.;

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

Falk, N. ,1., hypoteksdirektör;

Janson, S., agronom, led. av II kamm.;

Nilsson, A., lantbrukare;

Hellbacken, G. K., hemmansägare, led. av II kamm.;

Tjällgren, O. L., överrevisor, led. av I kamm.

232

Riksdag sberättelsen.

I Jo: 21 Sekreterare:

Andersson, H. G., hovrättsassessor.

Lokal: Ordföranden: Kungsgatan 7, Landskrona; tel.: 624.

Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I Jo 30.

Utredningen har under år 1945 hållit 6 sammanträden, varjämte utredningsmännen
efter vederbörligt tillstånd företagit studieresor inom landet under
tiden den 13—den 21 augusti och den 24—den 29 september 1945.

Utredningen har avgivit dels den 26 april 1945 en promemoria med förslag
till provisorisk lagstiftning till förhindrande av sammanslagning av vissa
jordbruk, dels ock den 28 december 1945 en promemoria med förslag till
provisorisk lag om tvångsinlösen av vanhävdad jordbruksegendom.

Utredningsarbetet i övrigt har under år 1945 huvudsakligen omfattat insamlande
och bearbetning av för uppdragets fullgörande erforderligt material
samt undersökning av vissa för utredningen grundläggande frågor.
Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1946.

22. Utredning för verkställande av överarbetning av statens hästexportberednings
utredning rörande användningen av å beredningens verksamhet
uppkommen behållning (1945: I 31).

Tillkallad genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 maj 1944:

Bouveng, G. A., expeditionschef.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Utredningsmannen har under år 1945 gjort resor till olika orter för att
med representanter för, bland andra, de lokala hästavelsintressena rådgöra
om premieringsverksamhetens blivande organisation.

Utredningen beräknas bliva avslutad under år 1946.

23. Kommittén för maskinell täckdikning (1945: I 32).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 juni 1944 (se rostoch
Inrikes tidn. den 30 juni 1944):

Berglund, N. H., ingenjör, ordförande;

Almlöf, E. V., jordbrukskonsulent;

Moberg, H. A:son, agronom.

Tillkallade experter:

Weibull, N. R. M., civilingenjör;

Andersson, E. Y., agronom.

Sekreterare:

Larsen, H. R., agronom.

Lokal: Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut; tel.: Åkarp 19
(sekreteraren).

Beträffande direktiven för utredningen, se 1945: I Jo 32.

Under år 1945 har kommittén hållit 2 plenisammanträden, varjämte överläggningar
ägt rum med vissa ledamöter av kommittén och med de tillkallade
experterna.

233

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

Inredningsarbetet har främst inriktats på undersökning av vad som före I Jo: 24
kommitténs tillsättande gjorts på området för maskinell täckdikning. Förslag
till grävningsmaskiner ha granskats, varjämte åtgärder vidtagits till förbättrande
av vissa detaljer hos dikesplogar. Kommittén, som har för avsikt
att prova huru i England och Amerika använda maskiner för grävning av
täckdiken arbeta under svenska förhållanden, har hos Kungl. Majit hemställt
om erforderliga medel härtill.

På grund av den rådande bristen på tegelrör för dräneringsändamål har
rörfrågan upptagits till särskild behandling i en den 20 augusti 1945 avgiven
promemoria.

24. 1915 års lantmäteriutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Majits bemyndigande den 6 april 1945 för att
verkställa utredning rörande lantmäteripersonalens organisation och avlöningsförhållanden
(se Post- och Inrikes tidn. den 18 april 1945):

Näsgård, B., f. d. statssekreterare, led. av I kamm., ordförande;

Andersson, J. A., småbrukare, led. av II kamm.;

Arvidsson, K. A. V., byråchef;

Lindblom, E. A., direktör, led. av I kamm.;

Ljungberg, M. S., civilingenjör, led. av II kamm.;

Sandberg, A. G. N., byråchef.

Sekreterare:

Sollander, E. R., förste amanuens.

Lokal: Kammarkollegiet; tel. 10 08 26 (sekreteraren).

Direktiven för de sakkunniga framgå av departementschefens anförande
vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen anförde
därvid bland annat följande.

Spörsmålet örn omorganisationen och löneställningen tor lantmäteristatens
personal har vid upprepade tillfällen varit föremål för överväganden. Någon
slutgiltig lösning av detta spörsmål har emellertid härvid icke kommit till
stånd. Det nuvarande lönesystemet för . avlöning av distriktslantmätare och
deras biträden medför ett flertal olägenheter. Man torde heller icke kunna
bortse från, att det nuvarande systemet alt distriktslantmätama avlönas i stor
usträckning genom inkomster enligt lantmäteritaxan förr eller senare måste
leda lill en revidering av denna taxa. Med hänsyn härtill och då tidigare utredningar
i ämnet numera äro i hög grad föråldrade synes mig önskvärt,
att frågan örn avlöningsförhållandena för lantmäteristatens personal underkastas
förnyad utredning. Härvid bör i första hand undersökas, huruvida
icke det nuvarande lönesystemet för distriktslantmätama och deras biträden
bör ersättas med avlöningsbestämmelser som ansluta sig till det för övriga
civila befattningshavare gällande. I detta sammanhang torde även en
översyn av löneförhållandena vid lantmäteristyrelsen och lantmäterikontoren
företagas i den mån så finnes påkallat av det resultat, vartill utredningen i
fråga örn distriktslantmätama och deras biträden kan komma. En förändring
av lönesystemet för distriktslantmätama kan även påkalla vissa or -

234

Riksdagsberättelsen.

I .Jo: 24 ganisatoriska förändringar inom lantmäteri väsendet. Efter samråd med chefen
för justitiedepartementet vill jag förorda att den av mig nu ifrågasatta
utredningen anförtros åt särskilda sakkunniga inom jordbruksdepartementet.
Tillfälle synes böra beredas de sakkunniga att samråda med företrädare för
de olika personalgrupper, som beröras av utredningen. I erforderliga delar
bör utredningen även ske i samråd med fastighetsbildningssakkunniga och

1942 års jordbrukskommitté samt norrlandskommittén.

De sakkunniga ha under år 1945 sammanträtt 3 gånger.

Utredningen har hittills sysslat med uppkommen fråga örn provisorisk
avlöningsförbättring åt sådan biträdespersonal som är anställd hos distriktslantmätare
och vissa extra lantmätare ävensom med de allmänna principerna
för lantmäteriets framtida organisation.

Utredningen beräknas bliva slutförd tidigast under slutet av år 1946.

25. Utredning rörande organisationen av forsknings- och försöksverksamheten
samt undervisningen på mejerinäringens område.

Tillkallade jämlikt Kungl. Majlis bemyndigande den 29 juni 1945 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande organisationen av forsknings-
och försöksverksamheten samt undervisningen på mejerinäringens område
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 juli 1945)
dels såsom utredningsman:

Bouveng, G. A., expeditionschef;

dels ock såsom sakkunniga att med utredningsmannen deltaga i överläggningar
i ämnet:

Aaröe, V. M. L., direktör;

Anderberg, H. R., stationsmästare, led. av I kamm.;

Arnegren, O. A. P:son, byråchef;

Hakelius, A., agronom;

Norup, B. S. B:son, godsägare, led. av II kamm.;

Olsson, N., professor;

Söderqvist, J., direktör;

Theorell, A. H. T., professor;

Thomé, K. E., fil. d:r.

Sekreterare:

Sjöborg, N. E., byråagronom.

Lokal: Jordbruksdepartementet; tel.: 25 45 60 (utredningsmannen).
Direktiven för utredningsarbetet framgå av departementschefens anförande
vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Efter att ha erinrat dels om

1943 års mejeriutrednings den 30 november 1944 framlagda betänkande med
förslag rörande ledningen och organisationen av forsknings- och försöksverksamheten
på mejerihanteringens område (se 1945 års berättelse: I Jo 8), dels
ock örn ett av lantbruksstyrelsen den 16 oktober 1944 framlagt förslag till
omorganisation av den lägre mejeriundervisningen, anförde departementschefen
bland annat följande.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

235

Såsom framhållits i flertalet av de över nämnda betänkande avgivna ytt- I Jo: 26
randena, torde ytterligare utredning vara erforderlig för ett slutligt ställningstagande
till frågan örn organisationen och ledningen av forsknings- och
försöksverksamheten på mejerinäringens område. Vid denna utredning, som
synes böra ske genom en utredningsman med biträde av särskilda för ändamålet
tillkallade sakkunniga, hör till övervägande upptagas, huruvida forsknings-
och försöksverksamheten bör vara ansluten till den högre undervisningen
på detta område eller örn den bör bedrivas såsom en självständig institution.
Likaså bör övervägas i vad mån staten bör bidraga till kostnaderna
för verksamheten och i vilken utsträckning mejerihanteringen ensam bör
bestrida kostnaderna för de arbetsuppgifter, som höra till ifrågavarande område.
Vid iivervägande av försöksverksamhetens organisation torde böra beaktas,
att i verksamheten bör ingå jämväl försök i fråga örn förbättring av
distributionstekniken. Spörsmålet örn organisationen och förläggningen av
den högre mejeriundervisningen, vilket berörts i betänkandet, bör även uppmärksammas.
Förslag bör vidare framläggas till det sätt, varpå konsulentoch
kontrollverksamheten på mejerihanteringens område bör ordnas, med beaktande
att kontrollverksamheten bör tillförsäkras en fri och oberoende ställning
i förhållande till mejerinäringen så att dess funktion av opartiskt kontrollorgan
icke äventyras. Då den högre mejeriundervisningens organisation
i viss mån borde inverka på ordnandet av den lägre mejeriundervisningen,
synes utredningen även böra överväga frågan örn sistnämnda undervisnings
organisation och framlägga förslag härom. Kostnaderna för sålunda berörda
verksamhetsgrenar böra icke tillåtas överstiga vad som oundgängligen erfordras
för att arbetsuppgifterna skola inordnas i den lämpligaste organisationsformen.
Fullständiga och noggranna kostnadsberäkningar böra utarbetas
för de framlagda förslagen så alt de ekonomiska konsekvenserna därav
kunna överblickas. Med hänsyn till det samband, som råder mellan, å ena
sidan, forskningen rörande mjölkens produktion samt, å den andra, den
forskning, som avser mjölkens tillvaratagande och bearbetande, synes utredningen
beträffande frågan örn forsknings- och försöksverksamhetens organisation
ske under samarbete med de sakkunniga, som jämlikt Kungl.

Maj :ts bemyndigande tillkallats för att verkställa utredning och avgiva förslag
angående organisationen av försöksverksamheten på jordbrukets område
(se nedan I: Jo 26).

Utredningsarbetet beräknas vara avslutat under år 1946.

26. 1945 års jordbruks/örsöksutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Majlis bemyndigande den 29 juni 1945 för alt
verkställa utredning och avgiva förslag angående organisationen av försöksverksamheten
på jordbrukets område (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juli
1945):

Mannerfelt, C. E. A., landshövding, ordförande;

Carlström, O. L., lantbrukare, led. av II kamm.;

236

Riksdagsbercit felsen.

I Jo: o(} Eriksson, C. E., möbelhandlare, led. av I kamm.;

Giöbel, G., phil. d:r;

Jonsson, J. N., hemmansägare, led. av I kamm.;

Karlsson, E., redaktör, led. av II kamm.;

Nilsson, G. E., lantbrukare, ted. av II kamm.;

Olsson, N., professor;

Stenberg, J. E., föreståndare för Gisselås försöksgård;

Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm.

Sekreterare:

Wixell, N. F., jur. kand.

Lokal: Nybrogatan 23; tel.: Spannmålsbolaget.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Efter att ha erinrat örn vad riksdagen
yttrat i skrivelser den 10 juli 1944, nr 455 under punkt 9, och den
28 juni 1945, nr 447, samt örn de åtgärder som vidtagits i anledning av sistnämnda
skrivelse, anförde departementschefen bland annat följande:

Den av riksdagen begärda utredningen rörande organisationen av den vid
jordbruks- och husdjursförsöksanstalterna bedrivna verksamheten torde nu
björa igångsättas. Vid utredningen, som synes böra ske genom särskilda för
ändamålet tillkallade sakkunniga, bör upptagas frågan huruvida den försöksverksamhet
som bedrives vid jordbruks- och husdjursförsöksanstalterna även
framdeles bör vara anknuten till högskolan eller fullföljas i mera fristående
former, t. ex. såsom en fristående institution under egen ledning. En förutsättning
för att försöksverksamheten skall kunna arbeta tillfredsställande
torde emellertid vara att den icke isoleras från den övriga forskningen på
jordbrukets område. Det måste därför beaktas huruvida ett skiljande av
ifrågavarande försöksverksamhet från högskolan kan ske utan att nya forskningsinstitutioner
behöva tillskapas för att möjliggöra försöksverksamhetens
bedrivande på ett effektivt och ändamålsenligt sätt eller örn alltjämt ett sådant
samband kan upprätthållas mellan högskolans övriga forskningsinstitutioner
att detta icke blir behövligt.

Under utredningen bör vidare uppmärksammas problemet att skapa ett
bättre samarbete mellan växtskyddsanstalten, centrala frökontrollanstalten
och lantbrukskemiska kontrollanstalten samt de institutioner som syssla med
försök på växtodlingens och husdjursförädlingens områden. På vad sätt dessa
organisatoriska frågor lämpligen böra lösas, torde närmare undersökas
av den blivande utredningen.

Utredningen bör även framlägga förslag till det sätt varpå det av Svenska
vall- och mosskulturföreningen bedrivna försöksarbetet bör infogas i den
forsknings- och försöksverksamhet, som framdeles bör bedrivas i statens regi
på växtodlingens och husdjursförädlingens områden, samt i anslutning därtill
uppgöra plan för användningen av föreningens byggnader. I samband härmed
bör också tillses att föreningens befattningshavare erhålla en i förhållande
till motsvarande tjänstemän inom ifrågavarande verksamhet lämpligt avvägd
löneställning. Utredningen bör undersöka i vad mån det lokala konsu -

237

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

lentarbete, som för närvarande ombesörjes av föreningen, må kunna överflyttas
på hushållningssällskapen. Av utredningen synes likaledes böra upptagas
spörsmålet rörande studiegårdsverksamhetens fortsatta bedrivande. Arbetet
härpå bör emellertid ske under samarbete med norrlandskommittén, liksom
ock överläggningar med denna kommitté böra äga rum, såvitt angår konsulentverksamheten
i Norrland.

Vid utredningen bör beaktas att genom förenkling av den nuvarande organisationen
av försöksverksamheten vissa besparingar torde kunna göras.
Plan bör upprättas för det av försöksverksamheten disponerade byggnadsbeståndet,
därvid bör tillses att nybyggnader i möjligaste mån undvikas. För
de av utredningen framlagda förslagen böra därför utarbetas fullständiga och
noggranna kostnadsberäkningar så att det blir möjligt att överblicka de ekonomiska
konsekvenserna av utredningens förslag.

Under år 1945 intill den 1 december har utredningen hållit 3 sammanträden
om tillhopa 4 arbetsdagar samt för studier och överläggningar företagit
vissa resor.

Utredningsarbetet har under år 1945 huvudsakligen omfattat insamlande
och bearbetande av för uppdragets fullgörande erforderligt material samt undersökning
av vissa för utredningen grundläggande frågor. Utredningen har
därjämte avgivit utlåtande i ett antal ärenden.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under 1946.

27. 1945 års fiskeriutrednmg.

Riksdagen har i skrivelse den 19 maj 1945, nr 266, under åberopande avvad
jordbruksutskottet vid 1945 års riksdag i utlåtande nr 46 anfört, hemställt
om utredning och förslag angående fiskerinäringens efterkrigsproblem.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 juli 1945 för att
verkställa den sålunda påyrkade utredningen och avgiva förslag i ämnet
samt därjämte utreda frågan örn den prisreglerande verksamheten på fiskets
område (se Post- och Inrikes tidn. den 4 augusti 1945):

Hessle, Öhr. W., byrådirektör, fil. d:r, ordförande;

Corneliusson, S., ombudsman;

Häller, L., direktör;

Nilsson, G., fiskare;

Myrgren, H., kontrollör;

Högström, G., ombudsman;

Cederlund, C. F., direktör (t. o. m. den 15 november 1945);

Molin, E., grosshandlare;

Johansson, H., direktör;

Kewenter, A., direktör;

Stidner, M., direktör (fr. o. m. den 16 november 1945).

Tillkallade att såsom experter biträda de sakkunniga:

Tolstoy, N., sektionschef i statens livsmedelskommission;

Jo

238

Riksdag sberättelsen.

I Jot 27 Belfrage, L., byråchef;

Fredholm, IL, fil. d:r (fr. o. m. den 17 december 1945);

Sjöholm, S., byråchef (fr. o. m. den 17 december 1945).

Sekreterare:

Gerhard, I., fil. lic.

Lokal: Lantbruksstyrelsen; tel.: 23 46 20 (ordföranden) och 26 52 25 (sekreteraren).

Direktiven för sakkunnigutredningen framgå av departementschefens anförande
vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde därvid bland annat följande.

Under utredningsarbetet torde särskild uppmärksamhet böra ägnas fiskets
driftskostnader och till övervägande upptagas frågan, huruvida dessa kostnader
kunna nedbringas och det svenska fiskets lönsamhet och konkurrensförmåga
därigenom ökas. Likaså böra fiskets allmänna distributionsproblem
beaktas och frågan om möjligheten att minska fiskerinäringens
distributionskostnader upptagas till behandling.

Vid utredningen bör vidare uppmärksammas det av jordbruksutskottet
berörda problemet örn fiskerinäringens avsättningsförhållanden inom landet.
Av den blivande utredningen torde sålunda bland annat böra närmare undersökas
förutsättningarna för fryshuslagring av fisk. Utredningen bör framlägga
förslag om i vilken utsträckning och på vilket sätt det allmänna bör
bidraga till uppförandet av fryshus. Av utredningen bör även beaktas andra
spörsmål rörande fiskets avsättningsmöjligheter såsom propaganda för ökad
fiskkonsumtion m. m.

Under utredningen böra även upptagas de problem, som sammanhänga
med de befarade exportsvårigheterna för fiskerinäringen. Ehuru såsom jordbruksutskottet
i sitt förenämnda utlåtande framhållit, åtskilliga av sistnämnda
frågor knappast kunna lösas på annat sätt än genom direkta förhandlingar
med främmande nationer, synes en utredning av hithörande spörsmål
vara av värde för lösningen av dessa frågor.

Med hänsyn till det nära sambandet mellan denna utredning och det uppdrag
som Kungl. Maj:t genom beslut den 20 oktober 1944 lämnat livsmedelskommissionen
i fråga om spörsmål rörande den prisreglerande verksamheten
på fiskets område, torde de sakkunniga även böra övertaga sagda uppdrag.

Utredningsmännen ha intill den 25 november 1945 sammanträtt under 6
dagar.

Utredningsarbetet har huvudsakligen omfattat insamling och bearbetning
av för uppdragets fullgörande erforderligt material samt undersökning av
de för utredningen grundläggande frågorna. De sakkunniga ha avgivit utlåtanden
i ett antal ärenden.

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 239

28. Utredning rörande lagstiftning örn föreningar för gemensamt ägande och J Jo; 28

gemensam drift av jordbruk.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 juli 1945 för att verkställa
utredning och avgiva förslag rörande lagstiftning om föreningar för
gemensamt ägande och gemensam drift av jordbruk (se Post- och Inrikes
tidn. den 14 augusti 1945)

dels såsom utredningsman:

Nordfelt, Hj., revisionssekreterare;

dels ock såsom sakkunniga alt med utredningsmannen deltaga i överläggningar
i ämnet:

Andersson, J. A., småbrukare, led. av II kamm.;

Jansson, F., lantbrukare, landstingsman;

Olsson, K. H., aktuarie;

Örbom, K. A., agronom.

Lokal: Rosenbad 2; tel.: 10 67 19.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Denne yttrade därvid bland annat
följande.

De svårigheter, som möta strävandena att rationalisera det svenska jordbruket,
äro i hög grad beroende på att väsentliga delar av landets odlade jord
hänföra sig till små brukningsenheter. Företagna undersökningar ha visat,
att den tekniska och ekonomiska utvecklingen i många fall ger större företagsenheter
företräde inom jordbruket. Under dessa omständigheter torde
en rationalisering av joi’dbruket i de flesta fall förutsätta komplettering av
de mindre brukningsdelarnas arealinnehav. Särskilt å slättbygderna torde
den företagsstorlek, i fråga örn jordbruk, som är lämpligast för ett fullständigt
utnyttjande av den moderna teknikens möjligheter, ligga så högt, att
jämförelsevis få svenska jordbruk för närvarande uppnå densamma.

Det kan emellertid befaras, att sammanläggningen av mindre brukningsdelar
i många fall kommer att leda till att den egentliga bondeklassen går tillbaka
och det svenska jordbrukets sociala struktur i stället på längre sikt får
ett ökat inslag av större godsägare å ena sidan och egendomslösa lantarbetare
å den andra. Det möter uppenbarligen betänkligheter ur sociala synpunkter
att medverka till en jordpolitik, som får dylika konsekvenser. Andra
vägar måste därför prövas för att uppnå en ökad produktionseffektivitet
med bevarande av en fri bondeklass. Där i vårt land de naturliga betingelserna
för jordbruket giva stordriften företräde, synas mindre jordägare
kunna skörda vinsterna av en dylik driftsform genom långtgående samverkan
i produktionen. På liknande grunder kan det tänkas, att, i den
mån ägandet av en mindre brukningsdel icke längre anses innebära ett eftersträvansvärt
mål för driftiga och dugliga lantarbetare, det borde möjliggöras
för denna kategori att i gemensamt ägande av större jordbruksfastigheter,
drivna i sambruk, finna en form för en friare tillvaro än den som kan
ernås av anställda lönearbetare. Vid sidan av andra brukningstyper fram -

240

Riksdag sberättelsen.

I Jo: 28 står med hänsyn härtill föreningsjordbruket, bildat genom frivillig sammanslutning
av enskilda yrkesutövare i syfte att utnyttja de tekniska möjligheterna
till rationell drift, som en tänkbar framtida lösning av dilemmat
mellan det sociala önskemålet om bibehållandet av självständiga näringsutövare
i jordbruket och det samhällsekonomiska kravet på högsta möjliga
effektivitet i produktionen.

Från dessa utgångspunkter måste det betraktas som en brist i vår nuvarande
lagstiftning, alt det ej finnes särskilda rättsliga grunder för sådana
ekonomiska föreningar som avse gemensamt jordägande och sambruk. På
grund härav bör en utredning igångsättas med uppgift att komplettera lagstiftningen
i förevarande avseende.

Vad som i här föreliggande sammanhang bör utredas, är formerna för en
rättslig reglering av gemensamt jordägande och gemensam drift av jordbruksfastigheter.

Ehuru de principiella bestämmelserna rörande här avsedd ekonomisk
förening måste föreskrivas i lag, torde andra regler lämpligen kunna upptagas
i särskilda stadgar för vederbörande förening. Med hänsyn härtill torde
ett förslag om normalstadgar för dylik förening böra utarbetas.

De fastigheter, vilka upplåtits jämlikt gällande bestämmelser örn arrendeegnahem,
hava i regel haft en sådan storlek, att arrendatorn härav erhållit
sin huvudsakliga bärgning men icke i allmänhet behövt anlita lejd arbetskraft.
Som anförts, synes den ekonomiska och tekniska utvecklingen i allt
högre grad gynna jordbruksdrift på större brukningsdelar. Åtminstone i
vissa delar av landet torde därför den ändamålsenligaste företagsstorleken
vara avsevärt större än som motsvarar jordinnehavet vid de fastigheter,
vilka jämlikt gällande bestämmelser kunna upplåtas såsom arrendeegnahem.
Därför synas i detta sammanhang även andra brukningstyper böra prövas.
Inga berättigade invändningar torde kunna resas mot att staten, vid sidan
av upplåtandet åt enskilda av arrendeegnahem, även på liknande sätt inrättade
och uppläte större jordbruksfastigheter på arrende till ekonomiska
föreningar av lantarbetare och andra mindre bemedlade yrkesutövare i jordbruket.
Dylika ekonomiska föreningar torde böra organiseras i anslutning
till de bestämmelser, som finnas lämpliga rörande föreningsjordbruk. Dylika
jordbruk skulle kunna inrättas antingen på kronan redan tillhörande jord
eller å lämpliga fastigheter, vilka för ändamålet inköptes för kronans räkning.
Detta förutsätter emellertid en komplettering av nu gällande bestämmelser
rörande arrendeegnahem. Detta spörsmål torde även böra upptagas
av utredningen.

De sakkunniga ha intill den 1 december 1945 hållit 3 sammanträden.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1946.

29. Utredning rörande yrkesutbildningen inom jordbruket och

skogshanteringen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 december 1945 (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1945):

Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet.

241

Lindberg, E. H., landshövding, ordförande; J Jo: 29

Eklundh, B. E. IL, förvaltare;

Held, G., ombudsman;

Mattsson Mårn, L. H., docent;

Persson, I., agronom, led. av I kamm.;

Winroth, Ch., studiesekreterare.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen yttrade därvid
bland annat.

En av de viktigaste förutsättningarna för att jordbruket och skogshanteringen
i vårt land ytterligare skall kunna utvecklas och rationaliseras är att
yrkesutbildningen på dessa områden tränger ut i vidare kretsar av de inom
ifrågavarande näringar arbetande män och kvinnor samt erhåller en förbättrad
och mera allsidig gestaltning än det för närvarande har. Ett steg
mot ett ändamålsenligare ordnande av den lägre lantbruksundervisningen
togs år 1939, då lantbruks- samt lantmanna- och lanthushållsskolorna Engö
sin nuvarande utformning.

Även frågan örn beredande av möjlighet till yrkesutbildning på ifrågavarande
områden åt ungdom i åldern närmast efter avslutad folkskola halvard
föremål för statsmakternas överväganden. Efter Kungl. Maj:ts uppdrag
avgav lantbruksstyrelsen den 1 juli 1940 ett betänkande i ämnet, vari
bland annat föreslogs inrättandet av tvååriga yrkesskolor för manlig ungdom
i åldern 14—16 år samt anordnandet av tvåårig lärlingsutbildning vid
lärlingsgårdar för manlig ungdom i åldern 16—19 år. I flertalet av de över
förenämnda betänkande avgivna remissyttrandena avstyrktes förslaget om
inrättande av yrkesskolor, framförallt med hänsyn till de höga kostnaderna
i förhållande till det ringa elevantalet. Förslaget om anordnande av lärlingsutbildning
vann däremot ganska allmänt gillande. I anslutning till lantbruksstyrelsens
ifrågavarande betänkande samt vissa andra förslag förelädes 1944
års riksdag proposition (nr 54) angående yrkesutbildningen, därvid riksdagen
med bifall till propositionen anvisade anslag för bidrag till vissa skolor.

Även norrlandskommittén har i ett den 25 maj 1945 avgivet betänkande
angående yrkesutbildningen i Norrland (Statens off. utredn. 1945: 33) framlagt
förslag rörande ungdomens yrkesutbildning på jordbrukets och skogsbrukets
område. I åtskilliga av de över Norrlandskommitténs förslag avgivna
remissyttrandena har framhållits, att likartade åtgärder som de för
Norrland föreslagna vore motiverade även för andra delar av riket samt att
det ur principiell synpunkt vore önskvärt, att yrkesutbildningen planlades
enhetligt för hela landet och den organisation, som därvid beslutades, sedan
modifierades med hänsyn till speciella landsdelars behov.

De föreliggande förslagen beträffande yrkesutbildningen på ifrågavarande
områden synas vara i behov av komplettering och överarbelning. Då det
synes önskvärt att de utbildningsspörsmål, varom här är fråga, upptagas
till skärskådande i eli sammanhang, anser jag mig böra förorda all en för liihanel

till riksdagens prof. 19A6. 1 sam!. jjj

Riksdagsberättelsen.

242

Riksdagsbcrättelsen.

I Jo: 29 nyad utredning kommer till stånd rörande yrkesutbildningen på jordbrukets
och skogshanteringens områden.

Huvudparten av de till jordbruket och skogsbruket knutna yrkesarbetarna
torde rekryteras från lant- och skogsarbetarnas led. En icke ringa del torde
även komma från det mindre jordbruket. Då det gäller att draga upp riktlinjerna
för yrkesutbildningen för denna grupp blivande arbetare i jordbruket
och skogsbruket, torde man få taga hänsyn till att en stor benägenhet
finnes hos denna att omedelbart efter slutad skolgång börja i föräldrarnas
jordbruk eller ock taga anställning hos annan jordbrukare. Med hänsyn härtill
kan synas ändamålsenligt att yrkesutbildningen för denna kategori av
jordbrukarungdom inriktas på ungdom i något högre ålder, förslagsvis mellan
17—19 år. Vid utformandet av denna yrkesutbildning torde man också
kunna räkna med att eleverna ha någon praktisk erfarenhet på jordbrukets
och skogshanteringens område, som de förvärvat under tidigare år.

En tänkbar väg vid anordnandet av nu ifrågavarande utbildning är givetvis
det i tidigare förslag upptagna Iärlingsgårdssystemet. Då denna utbildningsform,
som har den fördelen att den ställer sig förhållandevis mindre
kostsam och att den också kan nå ett avsevärt klientel, emellertid knappast
kan anses innefatta någon tillfredsställande lösning av yrkesutbildningsproblemet
för landsbygdens ungdom, torde ett närmare övervägande av frågan
örn och i vad man man pa denna väg kan nå en godtagbar utbildningsform
böra ske.

Ehuru anordnandet av skolor av internattyp ställer sig förhållandevis dyrbart,
skulle det sannolikt möta stora svårigheter att få till stånd en effektiv
och rationell yrkesutbildning för den ungdom, varom nu är fråga, med
mindre denna skolform kommer till användning. Även detta problem synes
utredningen böra upptaga till närmare undersökning. Då eleverna redan
torde ha en viss praktisk färdighet i de enklare vid jordbruket och skogsbruket
förekommande arbetena, synes det mest ändamålsenligt om utbildningen
lägges så att densamma ger en fördjupad och utvidgad inblick i sådana
moderna och rationella arbetsmetoder, med vilka eleverna icke kunna
förväntas under sin tidigare verksamhet lia kommit i närmare beröring. Utbildningen
bör läggas efter praktiska linjer och den teoretiska utbildningen
huvudsakligen lämnas i samband med det praktiska arbetet. Kurserna vid
ifrågavarande utbildning torde icke böra göras längre än att eleverna vinna
sådan färdighet att de med framgång kunna utnyttja sina kunskaper under
arbete vid det egna jordbruket eller i annans tjänst. Kurserna kunna tänkas
få en längd av 3—6 månader. Det torde emellertid få ankomma på utredningen
att närmare lösa denna fråga liksom även spörsmålet om huru kurserna
lämpligast böra förläggas med hänsyn till årstiderna.

De nu av mig berörda kurserna kunna tänkas förlagda till skolor, som
arbeta året om enbart med kurser av ifrågavarande slag. Emellertid bör
under utredningen även undersökas möjligheterna att anknyta den av mig
nu skisserade utbildningsformen till bestående lantmanna- och lantbruksskolor.
Därest utredningen skulle finna lämpligt med det nu antydda sambandet

Kommittéer oell sakkunniga: Jordbruksdepartementet. 243

mellan de förefintliga fasta undervisningsanstalterna och den nya utbild- I Jot 29
ningsformen, torde böra undersökas om och i vad mån en jämkning skulle
vara påkallad även i förstberörda undervisningsanstalters utbildningsprogram.

Blivande yrkesutövare vid jordbruket och skogsbruket rekryteras även från
andra samhällsgrupper än den i dessa näringar arbetande befolkningen. Det
synes ur flera synpunkter önskvärt att denna tendens till övergång från
andra samhällsgrupper till jordbruket i viss mån understödjes. För den ungdom
som sålunda söker sig över till jordbruket lämpar sig uppenbarligen
icke den utbildningsform, för vilken jag i det föregående uppdragit vissa
riktlinjer. Då dessa ungdomar med hänsyn till deras brist på praktik böra
beredas möjlighet till utbildning redan omedelbart efter slutad skolgång, synes
för dem den utbildningsform, som för närvarande kommer till användning
vid yrkesskolorna vid Gålö och Vittjärvsgården, i första hand böra
övervägas. Givet är att antalet skolor av denna typ av flera skäl måste hållas
inom en begränsad ram. Kostnaderna ställa sig sålunda förhållandevis höga
för varje vid skolan utbildad elev. Det synes också i icke ringa utsträckning
förekomma att elever som genomgått skolorna av denna typ därefter övergå
till andra yrken. Emellertid torde inom vissa trakter av landet, måhända
främst i närheten av större tätorter, ifrågavarande skoltyp ha en betydelsefull
uppgift att fylla. Under utredningen böra de av mig nu berörda förhållandena
närmare undersökas. I samband härmed torde under beaktande av
vunna erfarenheter även böra övervägas i vad mån utbildningen vid dessa
skolor kan befinnas i behov av omläggning för att ur densamma skall kunna
vinnas det bästa möjliga resultat.

Vad angår målsmanskapet för de av mig i det föregående skisserade skolorna
torde starka skäl tala för att detta liksom för närvarande i allmänhet
lägges i händerna på lokala organ. Utredningen bör emellertid även beakta
denna fråga under arbetets gång.

Utredningen bör vidare till övervägande upptaga frågan om att förbättra
möligheterna för de vid jordbruks- och skogsnäringarna knutna något äldre
lant- och skogsarbetarna att erhålla en tillfredsställande fortbildning inom
sina yrken. De möjligheter som i detta hänseende för närvarande stå till
buds kunna icke anses tillfredsställande. Den verksamhet, som i form av
kurser anordnas av hushållningssällskap eller annorledes, synes ytterligare
böra utvidgas och förbättras. Mest ändamålsenligt synes mig härvid vara att
få till stånd kortare kurser som giva en koncentrerad och snabb utbildning.
Utredningen bör även undersöka i vad mån vid utbildningsverksamheten
korrespondensundervisning kan komma till användning.

De av mig nu antydda utvägarna för yrkesundervisningens ordnande bör
under utredningsarbetet närmare övervägas. Därunder bör emellertid också
undersökas vilka andra möjligheter som kunna finnas för lösningen av
ifrågavarande problem. Vid utredningen, som sålunda bör vara förutsättningslös,
torde utarbetas fullständiga förslag och bestämmelser i ämnet samt
verkställas så noggranna kostnadskalkyler att möjlighet finnes att överblicka
de ekonomiska konsekvenserna av framlagda förslag.

244

Riksdag sberättelsen.

lill

Handelsdepartementet.

A. Kommittéer sorn avslutat sill verksamhet under 1945.

1. Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande
(1943: I 13; 1944: I 11; 1945:I 10).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1940 (se
Post- och Inrikes tidn. den 2 september 1940):

Malm, C. G. O., f. d. generaldirektör, ordförande;

Carlborg, P. A. H., kommerseråd;

Kreuger, H., professor emeritus;

Nordenson, H., fil. d:r, led. av I kamm.;

Svedberg, T., professor;

Velander, E., professor, verkst, direktör i ingenjörsvetenskapsakademien;
Westerberg, S. A:son, direktör.

Särskilda sakkunniga för att biträda med utredning av frågan örn ordnande
av forskning rörande lagring av livsmedel:

Hovgård, T. Å., lantbruksskoleföreståndare, ordförande i statens livsmedelskommission; Nilsson,

N. R., professor;

Sjöholm, S., förste aktuarie;

Sonesson, N. M., byrådirektör;

Myrbäck, K. D. R., professor.

Sekreterare:

Sundström, E. V., avdelningschef.

Experter:

Stridsberg, E. R., f. d. generaldirektör;

Waldenström, E., civilingenjör;

Lallerstedt, L. E., arkitekt;

Sieurin, S. E., direktör;

Engblom, A., överingenjör;

Silow, A., bibliotekarie;

Rrahmer, H., överingenjör;

Norlin, E., professor, avdelningschef vid statens provningsanstalt.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1941: I H 17.

Utredningen har avgivit dels den 12 februari 1945 ett med nr VII betecknat
betänkande med förslag till åtgärder för livsmedelsforskningens ordnande
(Statens off. utredn. 1945: 6), dels ock den 15 september 1945 ett med
nr VIII betecknat betänkande med utredning om silikatkemisk forskning
och läderforskning m. m., utgörande utredningens slutbetänkande (Statens
off. utredn. 1945:40).

Uppdraget är därmed slutfört.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

245

2. Utredning rörande frågan örn ordnande av vetenskaplig försöksverk- I H: 4
samhet med flygmotorer och propellrar (1944: I 14; 1945: I 13). ''

Tillkallade den 30 januari 1943 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
31 december 1942 (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari 1943):

Fransén, H. D., regeringsråd, ordförande;

Boestad, G., professor;
af Geijerstam, B. G., flygdirektör;

Key, M., diplomingenjör;

Malmer, I., överdirektör.

Sekreterare:

Björnsjö, A. E., flygdirektör.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1944: I H 14.

Sedan Kungl. Maj:t i anledning av en av flygförvaltningen efter samråd
med utredningen gjord framställning funnit gott dels föreskriva, att utredningens
arbete skulle upphöra med utgången av augusti 1945, dels ock anmodat
utredningen att därefter till chefen för handelsdepartementet inkomma
med resultatet av utredningens arbete i befintligt skick, har utredningen den
31 augusti 1945 avgivit betänkande med förslag till inrättande av en forskningsanstalt
för konventionella flygmotorer och propellrar.

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Utredning rörande behovet av statlig tillsyn över aktiebolag, som lia till
ändamål att bedriva fastig het sbelåning, och därmed likartade bolag (1944:

I: 17; 1945: I 15).

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1943 (se rostoch
Inrikes tidn. den 10 juli 1943):

Elliot, K. E., häradshövding.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1944: I H 17.

Utredningsmannen har den 7 mars 1945 avlämnat en promemoria i ämnet
ävensom i anslutning därtill uppgjorda förslag dels till lag angående ändring
i lagen den 22 juni 1911 (nr 53 s. 2) om vissa aktiebolag, som driva lånerörelse,
dels ock till kungörelse örn tillsyn över vissa aktiebolag, som idka
belåning av fast egendom eller tomträtt.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sill verksamhet vid ingången av 1946.

4. Traktatberedningen (1943: I 6; 1944: I 5; 1945: I 4).

Enligt Kungl. Maj:ts brev den 21 oktober 1932 har traktatberedningen till
uppgift att stå till vederbörande departementschefers förfogande för beredande
av handelsavtalsförhandlingar med främmande makter samt av andra
handelspolitiska spörsmål av större betydelse.

Sammansättning under år 1945:

Gjöres, A., statsråd, led. av I kamm., ordförande;

246

Riksdagsberättelsen.

L 11: 4 Lundvik, V. G., landshövding, vice ordförande;

Elliot, K. E., häradshövding;

von Heland, K. E. H., kapten, led. av I kamm.;

Hägglöf, B. G., envoyé;

Nylander, O. E., landshövding.

Sekreterare:

von Horn, K. R. L. R., byråchef.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Beredningen har under år 1945 icke hållit några sammanträden.

5. Exportkreditnämnden (1943: I 7; 1944: 1 6; 1945: I 5).

Nämnden tillsattes av Kungl. Maj:t den 26 juni 1933. På densamma ankommer
prövning och avgörande av frågor om statsgaranti för exportkredit
m. m. jämlikt kungörelsen den 26 maj 1939 (Sv. förf.-saml. nr 214), vilken
senast genom kungörelsen den 1 juni 1945 (Sv. förf.-saml. nr 216) förordnats
skola äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1946.
Exportkreditnämndens sammansättning under år 1945.

a) ledamöter:

Björck, K. A. W., generaldirektör, ordförande;

Sohlman, R., utrikesråd, vice ordförande;

Eckerberg, E. L., statssekreterare;

Lilja, C. B., generalkonsul;

Vinell, K. T., handelsråd, verkst, direktör i Sveriges allmänna exportförening; Forsman,

K. H. G., verkst, direktör i svenska lantmännens riksförbund;
Böök, K. E., vice riksbankschef.

b) suppleanter:

Frick, B. R., verkst, direktör i aktiebolaget industrikredit;

Ljungberger, B. G., vice verkst, direktör i Sveriges allmänna exportförening;
Holmberg, G. A., verkst, direktör i Sveriges slakteriförbund;

Belfrage, L. A. L., byråchef (t. o. m. den 30 juni 1945);

Brusewitz, S. I., direktör i statens handelskommission (fr. o. m. den 1 juli
1945).

Såsom verkställande direktör har under året tjänstgjort suppleanten i
nämnden B. R. Frick. Såsom biträdande direktör har tjänstgjort direktören
O. W. Lindström och såsom sekreterare jur. kand. B. Lindberg. I nämndens
kansli hava därutöver varit anställda 11 personer.

Lokal: Västra Trädgårdsgatan 15; tel.: 23 58 30.

Nämnden har sammanträtt var eller varannan vecka.

6. Clearingnämnden (1943: I 8; 1944: I 7; 1945: I 6).

Enligt kungörelserna den 28 augusti 1934 om fullgörande i vissa fall av
betalningsskyldighet i förhållande till Tyska riket (Sv. förf.-saml. nr 464),
den 28 juni 1935 örn fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i förhål -

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

247

lande till Italien m. m. (Sv. förf.-saml. nr 381), den 19 september 1936 om 1 H: 6
fullgörande av betalningsskyldighet i förhållande till Spanien (Sv. förf.-saml. nr 511), den 28 juni 1940 örn fullgörande av betalningsskyldighet i
förhållande till Belgien, Luxemburg och Nederländerna (Sv. förf.-saml. nr
633), den 12 juli 1940 om fullgörande av betalningsskyldighet i förhållande
till Norge (Sv. förf.-saml. nr 711), den 23 juli 1940 om fullgörande av betalningsskyldighet
i förhållande till Danmark (Sv. förf.-saml. nr 720), den
9 september 1940 om fullgörande av betalningsskyldighet i förhållande till
De Socialistiska Rådsrepublikernas Union (Sv. förf.-saml. nr 811) och den
13 juni 1941 örn fullgörande av betalningsskyldighet i förhållande till de tilt
De Socialistiska Rådsrepublikemas Union anslutna republikerna Litauen,

Lettland och Estland (Sv. förf.-saml. nr 375) ankommer handläggningen av
frågor rörande tillämpningen av nämnda kungörelser samt utövandet av den
närmaste tillsynen över desammas efterlevnad på en av Kungl. Maj:t för
ändamålet utsedd nämnd (clearingnämnden).

Instruktion för clearingnämnden utfärdades av Kungl. Majit den 28 augusti
1934 (Sv. förf.-saml. nr 465).

Clearingnämndens sammansättning under år 1945

a) ledamöter:

Dahlberg, K., f. d. häradshövding, f. d. verkst, direktör i svenska bankföreningen,
ordförande;

Matz, K. S., kommerseråd, (ledamot och vice ordförande t. o. m. den 14 februari
1945);

Engzell, G., utrikesråd, vice ordförande fr. o. m. den 15 februari 1945;

Ihre, N. E., legationsråd (t. o. m. den 12 januari 1945);

Magnusson, H., bankdirektör;

Belfrage, L. A. L., byråchef;

Sauber, K., generalkonsul, direktör;

Wallberg, C. E. F., vice verkst, direktör i aktiebolaget svenska handelsbanken; Vinell,

K. T., handelsråd, verkst, direktör i Sveriges allmänna exportförening; Brusewitz,

S. I., direktör i statens handelskommission (fr. o. m. den 13 januari
1945);

b) suppleanter:

Böök, K. E., vice riksbankschef;

Frick, B. R., verkst, direktör i aktiebolaget industrikredit och i exportkreditnämnden; Ljungberger,

B. G., vice verkst, direktör i Sveriges allmänna exportförening;

Larsson, L., direktör;

Utterström, C., direktör.

Jämlikt beslut av clearingnämnden utgjordes nämndens arbetsutskott vid
ingången av år 1945 av följande ledamöter, nämligen ordföranden, vice ordföranden,
Ihre och Magnusson. Från och med den 13 januari 1945 inträdde
Belfrage i Ihres ställe såsom ledamot av utskottet.

Riksdagsberätt elsen.

1 Ht 6 Direktör: Eberstein, C., jur kand.

Ställföreträdare: Palm, G. R., bankdirektör.

Sekreterare: von Rosen, F. W. F. C. G. R. E., greve, jur. kand.

Lokal: Västa Trädgårdsgatan 15; tel.: Clearingnämnden.

7. Försäkringsutredningen (1943: I 9; 1944: I 8; 1945: I 7).

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 januari 1937 tillkallade chefen
för handelsdepartementet dels genom beslut samma dag tre utredningsmän,
av vilka en skulle vara ordförande, att inom departementet verkställa
utredning och avgiva förslag angående försäkringsverksamheten dels ock genom
senare beslut tio särskilda sakkunniga att, på kallelse av ordföranden
för utredningsmännen, med dessa deltaga i överläggningar i ämnet.

Beträffande de tillkallade utredningsmännen och de särskilda sakkunniga
ävensom försäkringsutredningens ursprungliga uppdrag, se 1938: H 12.

Enligt departementschefens beslut den 12 januari 1940 skulle arbetet inom
törsäkrmgsutredningen tills vidare anstå och återupptagas först efter departementschefens
bestämmande.

Kungl. Maj:t har den 20 november 1942 bemyndigat departementschefen
att dels tillkalla högst sex utredningsmän för att, med vissa ändringar i direktiven,
återupptaga försäkringsutredningens arbete, dels uppdraga åt en
av utredningsmännen att i egenskap av ordförande leda utredningsarbetet,
dels ock i mån av behov ställa sekreterare och experter till utredningsmännens
förfogande (se Post- och Inrikes tidn. den 7 december 1942).

Tillkallade jämlikt sistnämnda bemyndigande:

Äkesson, O. A., överdirektör, ordförande;

Craméer, C. H., professor;

Ekwall, N. J., försäkringsdirektör;

Eriksson, K., försäkringsdirektör;

Hermansson, J. A., ombudsman, led. av II kamm.;

Lundberg, F., fil. d:r, försäkringsdirektör.

Tillkallad expert vid behandlingen av frågor rörande försäkringsbolag
med lokalt begränsade verksamhetsområden:

Bylund, J. G., försäkringsdirektör.

Den 3 december 1943 bemyndigade Kungl. Maj:t departementschefen dels att
anmoda försäkringsutredningen att vid fullgörandet av sitt uppdrag till behandling
upptaga jämväl frågan örn ändring — i viss omfattning -— av gällande
skattebestämmelser rörande livförsäkringsväsendet, dels ock tillkalla
en särskild utredningsman att biträda utredningen vid behandlingen av
nämnda fråga (se Post- och Inrikes tidn. den 6 december 1943).

Tillkallad jämlikt sistberörda bemyndigande:

Stern, E., kammarrättsråd.

Kungl. Maj:t bemyndigade därjämte den 22 september 1944 departementschefen
att anmoda försäkringsutredningen att vid fullgörandet av sitt uppdrag
underkasta lagen om försäkringsrörelse jämväl den omarbetning som
erfordrades för att bringa nämnda lag i överensstämmelse med den av 1944

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

249

års riksdag antagna lagen om aktiebolag (se Post- och Inrikes tidn. den 22 I H; 9
september 1944).

Sekreterare:

Appeltofft, O. H., hovrättsassessor.

Lokal: Försäkringsinspektionen, Nybrogatan 57; tel.: 60 88 94.

Beträffande direktiven för utredningens nuvarande uppdrag, se vidare
1943: I H 9.

Utredningsarbetet har under år 1945 i stor utsträckning bedrivits av delegationer
inom utredningen. Återstående arbete hänför sig huvudsakligen till
de bolagsrättsliga frågorna.

Arbetet beräknas vara slutfört under februari 1946.

8. 1937 års granitutredning (1943: I 10; 1944: 1 9; 1945: I 8).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 mars 1937 (se Postoch
Inrikes tidn. den 8 mars 1937):

Jacobsson, M. F., landshövding, ordförande;

Matz, K. S., kommerseråd;

Petersen, K., direktör;

Royen, N. T., f. d. byrådirektör.

Tillkallade sakkunniga och experter:

Bilde, T., civilingenjör;

Gyllenberg, G. E., vägdirektör;

Hultman, A., gatuchef;

Mannerfeldt, A. T. W. A., vägdirektör;
von Matern, N. A., överingenjör;

Ploman, P. F., f. d. väginspektör;

Schlyter, R. O. O., doktoringenjör;

Södergren, J. R. A., vägdirektör;

Sekreterare:

Springer, T. T. G., förste byråsekreterare.

Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; tel.: Väg och vatten.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1938: H 13.

Utredningen har under år 1945, i likhet med föregående år, handhaft överinseendet
över de genom försorg av statens väginstitut pågående provningarna
av bergarter, som lämpa sig för tillverkning av gatsten. Provningarna och
bearbetandet av resultaten pågå hos väginstitutet, sedan Sverige geologiska
undersökning och statens provningsanstalt slutfört de på dessa institutioner
ankommande provningarna.

9. 1938 års sjö fartskommitté (1943: 1 11; 1914: I 10; 1945: I 9).

Kommitténs arbete vilar tills vidare enligt departementschefens beslut den
12 januari 1940.

250

Riksdagsberåttelsen.

1 U: 10 10. 1942 års sakkunniga för revision av förordningen angående explosiva

varor (1943: I 15; 1944: I 12; 1945: I 11).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 september 1942 (se
Post- och Inrikes tidn. den 9 oktober 1942):

Nauckhoff, S. A. G., fil. d:r, ordförande;

Andersson, J., järnhandlare;

Jentzen, C. H., major (t. o. m. den 30 september 1945);

Jonsson, C. A. D., lantbrukare, led. av II kamm.;

Thulin, G. Å. L., stats polisintendent;

Westrell, C. F., sprängämnesinspektör;

Nordzell, C. O. J., major (fr. o. m. den 1 oktober 1945).

Sekreterare:

Nilsson, S. J., landssekreterare.

Lokal: Sprängämnesinspektionen, Birger Jarls torg 5; tel.: 2124 00.
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1943: I H 15.

Arbetsutskottet har under år 1945 hållit 9 sammanträden. De sakkunniga
ha varit samlade till plenisammanträde en gång.

Arbetet, som icke kunnat fullföljas enligt uppgjord plan, beräknas bliva
slutfört under år 1946. 11

11. Elkraftutredningen av år 1943 (1944: I 13; 1945: I 12).

Tillkallade den 23 januari 1943 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
18 december 1942 att verkställa utredning rörande möjligheterna att genom
statens medverkan mera planmässigt än hittills trygga landets och särskilt
den svenska landsbygdens försörjning med elektrisk kraft (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 januari 1943):

Lindeberg, E. F. L., landshövding, ordförande;

Brandin, G. G., agronom (avliden i november 1945);

Malm, N. P., f. d. kommerseråd;

Persson, P. H. Y., civilingenjör, belvsningschef i örebro;

Svensson, D., lantbrukare;

Sylwan, N. E., överdirektör;

Upmark, E. G. J., civilingenjör, sekreterare i svenska vattenkraftföreningen;
Zickerman, S. O. G., vattenrättsingenjör.

Kanslichef (tillika sekreterare t. o. m. den 31 maj 1945):

Rusck, Å., kraftverksdirektör.

Biträdande kanslichef:

Nilsson, G., driftdirektör.

Sekreterare:

Carle, B., e. o. länsnotarie (fr. o. m. den 1 juni 1945).

Särskilda biträden:

Meiton, S., civilingenjör;

Hedefalk, B., ingenjör;

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

251

Lindqvist, J., ingenjör; I H: 12

Törnqvist, G. B., ingenjör.

Lokal: Vattenfallsstyrelsen; tel.: Vattenfall.

Beträffande utredningens uppdrag, se 1944: I H 13.

Utredningen har under år 1945 sammanträtt 8 gånger.

Det huvudsakliga arbetet inom utredningen har under år 1945 ägnats åt
undersökningen av detalj distributionen genom fortsatt insamling och statistisk
bearbetning av uppgifterna om distributionsföretagen och deras priser
på elektrisk kraft enligt gällande tariffer. Vid 1945 års slut beräknades preliminära
uppgifter föreligga för sammanlagt 17 län. Jämsides med denna tariffinventering
har påbörjats en undersökning avseende dels detaljdistributörernas
råkraftanskaffning och därvid förekommande medelpriser på råkraft,
kedjehandel m. m., dels ock företag med höga medelpriser vid distribution
av elektrisk kraft. — Ett preliminärt förslag angående standardisering
av tarifferna på landsbygden har framlagts av en kommitté inom svenska
elektricitetsverksföreningen. Utredningen har genom sin kanslichef deltagit
i kommitténs arbete, som inom kort väntas resultera i ett slutligt förslag angående
tariffstandardiseringen. Ett särskilt betänkande i denna fråga torde
därefter komma att framläggas av utredningen. — Vissa frågor, som särskilt
röra landsbygdselektrifieringen, ha därjämte under året varit föremål för
utredning efter olika linjer. Arbetet har i övrigt huvudsakligen varit inriktat
på att skaffa material för den vidare behandlingen.

Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas först år 1947.

12. 1943 års sjöbefälssakkunniga (1944: I 15; 1945: I 14).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1943 för att
verkställa utredning rörande utbildningen av dels fartygsbefäl (nautiska utredningen)
dels ock maskinbefäl (maskintekniska utredningen) för handelsflottan
och vissa därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 7 juli 1943):

Nautiska utredningen:

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Böös, G. M. E., kommerseråd;

Gorthon, S., skeppsredare;

Osvald, G. S., hamndirektör.

Maskintekniska utredningen:

Löwbeer, N. T., generaldirektör, ordförande;

Böös, G. M. E., kommerseråd;

Gorthon, S., skeppsredare;

Söre, A., förbundsordförande.

Sekreterare (i båda utredningarna):

Harland, E., jun kand.

Lokal och tel.: Patentverket (ordf.); Kommerskollegium (sekr.).
Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1944: I H 15.

252

Riksdcigsberättelsen.

I Hl 12 De sakkunniga lia under år 1945 intill den 1 december hållit sammanlagt
31 sammanträden, därav 9 med båda utredningarna gemensamt, 10 med
nautiska utredningen och 12 med maskintekniska utredningen.

Sedan huvudlinjerna för den teoretiska och praktiska utbildningen under
år 1944 utarbetats, lia åtskilliga detaljspörsmål upptagits till behandling.
Samråd har därvid ägt rum med representanter för civila och militära myndigheter
samt sjöfartsnäringen. De sakkunniga avse att under första halvåret
1946 slutbehandla återstående utbildningsfrågor och i samband därmed
verkställa en översyn av gällande bestämmelser angående fordringarna
för befälsbehörighet å handelsfartyg.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under år 1946,

13. Tjänstepensionsutredningen (1945:1 16).

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 september 1944 för
att verkställa utredning rörande riktlinjerna för ett framtida ordnande av
tjänstepensionsförsäkringen och därmed sammanhängande spörsmål (se Postoch
Inrikes tidn. den 22 september 1944):

Ekblom, O., landshövding, ordförande;

Ahlberg, C. E. N., ombudsman;

Kjellén, T. B., direktör, tillika sekreterare fr. o. m. den 5 mars 1945;
Kugelberg, W. B., direktör;

Lundberg, E. F. O., direktör.

Sekreterare:

Vinell, O. M., förste aktuarie (t. o. m. den 4 mars 1945).

Lokal: Statens pensionsanstalt, Malmtorgsgatan 5; tel.: 23 27 30.
Beträffande utredningens uppdrag, se 1945: I H 16.

Utredningen har under år 1945 intill utgången av november hållit 20 sammanträden.

Utredningen har införskaffat och bearbetat material för belysande av
tjänstepensionsförsäkringens utbredning m. m. Arbetet med utformningen av
blivande betänkande i ämnet har fortskridit så långt, att detsamma kan beräknas
bliva slutfört i början av år 1946.

14. Sakkunniga för utredning av frågan om revision av förordningen angående
handel med vissa begagnade föremål m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1945 (se rostoch
Inrikes tidn. den 9 juli 1945):

Alexanderson, K. E., t. f. byråchef, ordförande; ,

Behrman, B. W., hovrättsråd;

Carlsson, B. A. B., fattigvårdsinspektör;

Landahl, B. G., advokat;

Lewenhaupt, G. C., greve, advokat;

Lindberg, B. B., grosshandlare;

Zetterquist, A. F., polisintendent.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

253

Sekreterare: I H: 14

Vogel, L. V., sekreterare.

Lokal: Socialstyrelsen, Birger Jarls torg 2. Sekreterarens adress: Birger
Jarls torg 5; tel.: 20 46 67.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen
anförde bland annat följande.

I skrivelse den 17 september 1941 ha svenska råvarugrossistföreningen samt
svenska järn- och metallskrothandlareföreningen hemställt, att förordningen
den 28 maj 1918 angående handel med vissa begagnade föremål m. m. måtte i
vissa angivna delar omarbetas. Vidare har Sveriges automobilhandlarförbund
i skrivelse den 18 maj 1945 hemställt örn sådan ändring av förordningen,
att den icke längre bleve tillämplig å handeln med begagnade delar
av och tillbehör till motorfordon. Av vad i ärendet förekommit synes framgå
att en översyn av bestämmelserna i 1918 års förordning måste anses erforderlig.
Arbetet därmed bör lämpligen anförtros åt särskilda utredningsmän.
Framförda förslag och synpunkter böra därvid underkastas närmare
prövning. Jämväl i övrigt bör undersökas huruvida och i vad mån ändringar
i gällande bestämmelser med hänsyn till vunna erfarenheter på området
böra vidtagas. Åtgärder ej blott i skärpande utan även i uppmjukande
riktning torde därvid få övervägas. Särskilt bör uppmärksammas spörsmålet
angående vilka varuslag, som lämpligen kunna omfattas av ifrågavarande
lagstiftning. Vid utredningen bör beaktas vikten av att en skälig avvägning
kommer till stånd mellan å ena sidan samhällets intresse av att förhindra
handel med stulet gods samt å andra sidan näringslivets intresse av
att lump, skrot och andra liknande föremål i enklast möjliga former kunna
omsättas i marknaden. Det är sålunda angeläget tillse, att kraven på betryggande
kontrollföreskrifter rörande handel med dylika föremål icke medföra,
att i och för sig legitim och för landet nyttig verksamhet onödigt försvåras.

Socialstyrelsen har i sitt den 8 mars 1943 avgivna betänkande med förslag
till åtgärder för borttagande eller minskande av pantlånerörelsens sociala
nackdelar framhållit önskvärdheten av att i förordningen rörande handel
med begagnade föremål m. m. infogades vissa bestämmelser av social
innebörd. Redan vid tillkomsten av 1918 års förordningar angående handel
med vissa begagnade föremål m. m. och angående idkande av pantlånerörelse
eftersträvades och ernåddes överensstämmelse i väsentliga avseenden mellan
bestämmelserna om lump- och skrothandel, å ena sidan, samt pantlånerörelse,
å andra sidan. En dylik överensstämmelse bör alltjämt, så vitt möjligt, bibehållas.
Utredningsmännen anbefallas därför signa uppmärksamhet åt socialstyrelsens
betänkande och däröver avgiva yttranden samt framställa de
ändringsförslag, vartill denna granskning kan föranleda.

De sakkunniga lia intill den 1 december 1945 hållit 3 sammanträden.

Uppdraget beräknas bliva slutfört under första halvåret 1946.

254 Riksdagsberåttelsen.

I H: 15 15. Småföretagsutredningen.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 15 juni och den 19
september 1945 för att verkställa utredning rörande möjligheterna att främja
hantverkets och småindustriens utveckling (se Post- och Inrikes tidn. den
16 juli 1945):

Lundquist, R., överdirektör, ordförande;

Berggren, H., målarmästare;

Bosaeus, E., civilingenjör;

Iveroth, A., sekreterare;

Johansson, A., verkst, direktör i svensk industriförening;

Larsson, I., ordförande i svenska beklädnadsarbetareförbundet;

Modig, J. O., verkst, direktör i Sveriges hantverks- och småindustriorganisation; Mäler,

K., redaktör, led. av 11 kamm.;

Petterson, L., fabrikör;

Wahlgren, G., disponent;

Wickman, K. A., kommerseråd (fr. o. m. den 20 september 1945).

Sekreterare;

Arvas, C. G. B., byråchef.

Lokal: Riddargatan 9; tel. 67 47 00.

Efter att ha erinrat om riksdagens i skrivelse den 7 juni 1945, nr 10, gjorda
hemställan örn en utredning i ämnet anförde departementschefen vid meddelandet
av bemyndigandet den 15 juni 1945 bland annat:

Syftemålet med utredningen samt de problem, som böra behandlas, framgå
av riksdagsskrivelsen. Lämpligt synes även vara att till utredningen för beaktande
överlämnas norrlandskommitténs med skrivelse den 4 november

1944 överlämnade utlåtande med förslag till vissa åtgärder till främjande av
småföretagarverksamheten i Norrland och däröver avgivna yttranden samt
en från Sveriges hantverks- och småindustriorganisation och samarbetsdelegationen
för landets företagareföreningar i gemensam skrivelse den 3 maj

1945 gjord framställning, att inom ramen för den statliga efterkrigsplaneringen
och i förekommande fall såsom komplettering av privata eller kommunala
initiativ åtgärder måtte förberedas och vidtagas till förbättring av
hantverkets och den mindre industriens verkstadsbestånd. I samband med
behandlingen av norrlandskommitténs i förenämnda utlåtande gjorda förslag
örn inrättande av en lånefond, varifrån företagareföreningarnas behov av
medel för utlåning skulle tillgodoses, bör en sammanslagning av de för småföretagen
avsedda statliga lånefonderna övervägas, därvid sådana lånevillkor
böra uppställas, att syftet med låneverksamheten befrämjas. Då det visat
sig, att hantverkets och småindustriens produktionsmöjligheter på åtskilliga
håll försvåras genom brist på ändamålsenliga och lämpligt belägna verkstadslokaler,
har den tanken väckts att centralt belägna hantverkshus skulle
uppföras under medverkan från det allmännas sida. I första hand synes sådan
medverkan böra lämnas av vederbörande kommuner, men det bör nu

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

255

övervägas, huruvida och i vilken form även statligt stöd kan lämnas för än- I H: 16
damålet. Vid behandlingen av den mindre företagsverksamhetens försäljningsproblem
bör hållas i minnet, att förhållandena därutinnan icke äro helt
likartade beträffande hantverk och småindustri. Det kan alltså komma att
visa sig, att från samhällets sida uppmuntrad verksamhet, som av historiska
skäl närmast varit inriktad till hantverkets fromma, behöver ej endast utvidgas
utan även i viss mån omläggas för att bliva till full nytta även för den
mindre industrien. Särskild uppmärksamhet bör ägnas frågan om skapandet
av bättre betingelser för export av småföretagsverksamhetens alster och örn
de organisatoriska problem som därmed äga samband.

Utredningen har den 12 november 1945 avgivit förslag örn verkställande
av en företagsräkning för hantverk och småindustri.

16. Handelspolitiska rådet.

Tillkallade enligt Kungl. Majus bemyndigande den 19 oktober 1945.

a) Ledamöter:

Myrdal, K. G., statsråd, led. av I kamm., ordförande;

Lundblad, N. W., hovrättsassessor, för handelskamramas nämnd;

Clemedtson, E., direktör, för inköpscentralemas aktiebolag;

Johnsson, W., direktör, för jernkontoret;

Johansson, A., direktör, för kooperativa förbundet;

Strand, A., kassör, för landsorganisationen i Sverige;

Vahlberg, G., sekreterare, för landsorganisationen i Sverige;

Gullander, Å., agronom, för riksförbundet landsbygdens folk;

Söderlund, G., direktör, för svenska arbetsgivareföreningen;

Herslow, C., bankdirektör, för svenska bankföreningen;

Lundgren, T., konsul, för svenska cellulosaföreningen;

Landberg, E., direktör, för svenska pappersbruksföreningen;

Ekman, J. L., direktör, för svenska trävaruexportföreningen;
von Heidenstam, R., kabinettskammarherre, för Sveriges allmänna exportförening; Vinell,

T., handelsråd, för Sveriges allmänna exportförening;

Wetterlind, Å., direktör, för Sveriges grossistförbund;

Lundberg, S., direktör, för Sveriges industriförbund;

Sjögren, E., direktör, för Sveriges lantbruksförbund;

Carlsson, G., generalkonsul, för Sveriges redareförening;

Nordenskiöld, O., sekreterare, för tjänstemännens centralorganisation;

Borgström, G., direktör, för Sveriges köpmannaförbund;
norenius, G. A., direktör, för svenska handelsagenters förening;
von Sydow, Chr., disponent, för textilrådet.

b) Suppleanter:

Sachs. R., direktör, för handelskamramas nämnd;

Liwendahl, J. R., direktör, för inköpscentralemas aktiebolag;

Degerstedt, TIj., direklör, för kooperativa förbundet;

256

Riksdag sberättelsen.

1 II: 16 Adiels, Hj., ordförande i svenska pappersindustriarbetareförbundet, för
landsorganisationen i Sverige;

Wilhelmsson, E., ombudsman i svenska inetallindustriarbetareförbundet, för
landsorganisationen i Sverige;

Nilsson, N. E., agronom, för riksförbundet landsbygdens folk;

Söderbäck, F., direktör, för svenska arbetsgivareföreningen;

Browaldh, E., bankdirektör, för svenska bankföreningen;

Kördel, E., direktör, för Sveriges grossistförbund;

Settergren, G., direktör, för Sveriges industriförbund;

Stensgård, A. H., för Sveriges lantbruksförbund;

Johnson, Axel Ax:son, generalkonsul, för Sveriges redareförening;

Lindfors, R., ombudsman i handelstjänstemannaförbundet, för tjänstemännens
centralorganisation;

Schroff, R., direktör, för Sveriges köpmannaförbund.

Sekreterare:

Grafström, E. O. Hj., pol. mag.

Lokal och tel.: Kanslihuset (sekr.)

I sitt anförande till statsrådsprotokollet vid meddelandet av förenämnda
bemyndigande anförde departementschefen bland annat följande.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har i ett den 16 maj
1945 avgivet betänkande dels framställt förslag rörande näringslivets medverkan
vid de handelspolitiska frågornas behandling, dels redovisat sin uppfattning
angående behovet av en starkare parlamentarisk kontroll över handelspolitiken
och hemställt om utredning rörande denna senare fråga (Statens
off. utredn. 1945: 30).

Av olika skäl synes det mig icke lämpligt att nu företa en så vidlyftig omorganisation
av de handelspolitiska organen, sorn av kommissionen förordats.
De skäl, som av komissionen åberopats för att näringslivet mera regelbundet
skulle få tillfälle att på ett tidigt stadium av de handelspolitiska ärendenas
beredning taga kännedom därom ävensom att framföra sina synpunkter,
kvarstå emellertid med oförminskad styrka. Jag delar helt planeringskommissionens
uppfattning, att tiden ännu icke kan anses vara inne för en
för normala förhållanden mera definitiv organisation på detta område. Del
synes mig därför icke heller ändamålsenligt att nu bygga upp en mera omfattande
administrativ apparat för ändamålet. Denna fråga torde böra få
vila i avvaktan på den nuvarande krisadministrationens och i första hand
handelskommissionens avveckling. För den övergångstid, som nu närmast
stundar, förefaller det mig vara tillräckligt för att nå nyss angivna syfte att
skapa en rådgivande instans, ett handelspolitiskt råd, till regeringens förfogande
i syfte att bereda förbättrade möjligheter till fortlöpande samråd och
information. Inom ett sådant råd bör tillgång beredas till en omfattande och
specialiserad sakkunskap, ej blott inom viktiga grenar av utrikeshandeln
utan även inom därav beroende inhemska näringsgrenar, såsom viktigare
liemmamarknadsindustrier, jordbruk med binäringar samt skogsbruk, liksom

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

257

även inom bank- och finansväsende samt sjöfart. De anställdas liksom kon- J JJ«
sumentemas intressen synas även böra vara representerade. Ett sådant råd
bör icke göras alltför stort; i stället böra möjligheter hållas öppna för tillfällig
adjungering av representanter för intressen, som där ej komma att vara
fortlöpande företrädda.

17. Utredning av frågan örn reglerande föreskrifter beträffande fastighets mäklaryrket.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 oktober 1945 (se rostoch
Inrikes thin, den 22 oktober 1945):

Öhman, F., t. f. assessor.

Lokal och tel.: Kanslihuset.

Såsom direktiv för utredningen gäller bland annat:

Utredningsarbetet bör gå ut på att undersöka möjligheterna att genom lagstiftning
stödja och komplettera de åtgärder, som ansvarskännande fastighetsmäklare
vidtagit för att söka råda bot på vissa missförhållanden, som
synas råda inom fastighetsmäklarbranschen. Därvid kan någon form av
auktorisering av mäklare utan sammanhang med ensamrätt att utöva yrket
vara förtjänt att övervägas. Däremot bör ett skapande av monopolställning
inom yrket för vissa, auktoriserade mäklare icke eftersträvas, särskilt med
hänsyn till förhållandena på landsbygden. Vid utredningen bör i övrigt
undersökas, huruvida en ökad insyn från det allmännas sida i de yrkesmässiga
fastighetsmäklarnas verksamhet må anses erforderlig och i så fall
på vad sätt en sådan insyn skall åstadkommas. Utredningsmannen bör
under utredningen samråda med representanter för fastighetsmäklarna, fastighetsägarna
och hyresgästerna.

18. Utredning rörande sko- och garveriindustriernas samt sko- och läderhandelns
sysselsättnings- och effektivitetsproblem.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 oktober 1945 (se
Post- och Inrikes tidn. den 29 oktober 1945):

Frendin, T., överingenjör, ordförande;

Allard, H., led. av II kamm.;

Bahrke, W., direktör;

Byhlén, G., direktör;

Hansson, G., sekreterare i svenska sko- och läderindustriarbetareförbundet;

Lans, S., ombudsman i de förenade förbunden;

Almeby, H., direktör.

Sekreterare:

Sandström, C., jur. kand.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet den 26 oktober 1945. Efter att ha erinrat örn riksdagens i
skrivelse den 30 juni 1945, nr 510, gjorda hemställan örn utredning örn sko Bihang

till riksdagens prof. ISiG. 1 sami.

Riksdagsbcrttttelsen.

17

258

Riksdag sberättelsen.

I H: ]8 industriens framtida organisation och om åtgärder för att åstadkomma ökad
skokonsumtion anförde departementschefen bland annat följande.

Utredningens allmänna syfte bör vara alt söka den ur samhällsekonomisk
synpunkt mest effektiva formen för skoindustriens och skohandelns organisation.
Den ekonomiska effektiviteten skall därvid bedömas såväl från synpunkten
av konsumenternas behov att erhålla goda skodon till lägsta möjliga
pris som från löntagarnas intresse av stadigvarande heltidsarbete och
rimliga arbetsförtjänster. Utredningen bör i övrigt vara förutsättningslös.
Den skall sålunda icke baseras på någon oprövad schematisk föreställning
om att större företag under alla förhållanden äro mera effektiva än mindre
företag. Även i övrigt gäller, att skilda organisationsalternativ — statssocialistiska,
kooperativa och privatkapitalistiska, liksom även olika mellanformer
— skola fördomsfritt och odoktrinärt prövas. I det problemkomplex,
som det här gäller att belysa, ingå bland annat följande frågor:

1) Den ekonomiska effektiviteten hos olika typer och storlekar av produktiva
enheter vid olika slag av tillverkning samt hos företag med egen
försäljningsorganisation respektive med anslutning till andra företags försäljningsorganisation;
möjligheten att sänka produktionskostnaderna genom
ökad specialisering och samordning mellan produktiva enheter; 2) rationaliseringsmöjligheter
i distributionen och i samarbetet mellan distribution och
tillverkning; 3) det nuvarande tullskyddets verkningar och utsikterna att
genom minskning i tullsatsema eller ändring i deras utformning främja rationaliseringsarbetet
inom skoindustrien och därigenom göra denna mera
konkurrenskraftig och ekonomiskt effektiv; 4) möjligheten att genom modernisering
av gällande materialbestämmelser åstadkomma sänkning av
produktpriserna utan att äventyra kvaliteten; 5) graden av skofabrikemas
beroende av maskinuthymingsfirmor och det eventuella behovet att minska
detta beroende; 6) behovet av en enhetligare lönestruktur för att avlägsna irrationella
incitament till nyetableringar; samt 7) den eventuella förekomsten
av »social dumping» genom att vissa företag kunna vara ur arbetarskyddssynpunkt
sämre organiserade än andra eller i övrigt erbjuda sämre arbetshygieniska
villkor och väsentligen av sådana anledningar lyckas hålla sig
vid liv, därmed bidragande till skoindustriens överdimensionering.

En saklig undersökning av dessa och liknande problemställningar bör kunna
giva ledning vid utformningen av de praktiska förslagen. Därvid bör läggas
icke minst vikt vid undersökningen av distributionen och förhållandet
mellan distribution och tillverkning. Av stor betydelse är också undersökningen
av tullskyddets verkningar. Med hänsyn till det nära sambandet
mellan sko- och garveribranscherna och den stora betydelse, som råvarukostnaderna
ha för skopriserna, synes även garveriindustrien samt läderoch
skinnhandeln böra inbegripas i utredningen. Likaledes torde lästfabrikationen
behöva uppmärksammas. Gummiskobranschen bör för sammanhangets
skull också upptagas till studium men torde däremot icke böra närmare
beröras i de praktiska förslagen.

259

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

19. 1945 drs försäkringsutredning. I Hl 19

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 oktober 1945 för att
verkställa utredning och avgiva förslag i frågan om en rationalisering och
eventuell centralisering av försäkringsväsendet (se Post- och Inrikes tidn.
den 3 november 1945):

Olsson, K. J., avdelningschef, led. av I kamm., ordförande;

Ahlkvist, E., cementgjutare, led. av I kamm.;

Holmberg, N., redaktör, led. av I kamm.;

Hermansson, J. A., ombudsman, led. av II kamm.;

Kristensson, F., köpman, led. av II kamm.;

Johansson, I., lantbrukare, led. av II kamm.;

Ljungqvist, G., försäkringsdirektör, led. av II kamm.;

Sekreterare:

Appeltofft, O. H., hovrättsassessor.

Biträdande sekreterare:

Grabe, A. G., vice assessor.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet den 26 oktober 1945. Efter att inledningsvis ha erinrat
om riksdagens i skrivelse den 30 juni 1945, nr 530, gjorda hemställan om en
allsidig och förutsättnigslös utredning med syfte att åstadkomma en genomgripande
centralisering och rationalisering av försäkringsverksamheten
m. m., anförde chefen för handelsdepartementet bland annat följande.

Utredningens allmänna syfte bör vara att utforma förslag till en sådan organisation
av försäkringsverksamheten, som är ägnad att på bästa möjliga
sätt tillgodose försäkringstagarnas intressen. En dylik organisation måste tillfredsställa
kravet på verksamhetens soliditet, ge försäkringstagarna ett efter
deras behov avpassat skydd till lägsta möjliga kostnad samt skapa förutsättningar
för en snabb och oväldig skadereglering. Den bör slutligen säkra
ett demokratiskt och samhälleligt inflytande över försäkringsverksamheten.

I övrigt bör utredningen vara förutsättningslös. Till de organisationsformer,
som utan förutfattade meningar bör prövas ur angivna synpunkter, höra följande: a)

Det enskilda försäkringsväsendet blir helt förstatligat, d. v. s. verksamheten
övertages av statliga anstalter eller bolag, b) Samtliga riksföretag bli
fullständigt förstatligade. Sådana lokalt begränsade företag, som ge försäkringstagarna
ett verkligt inflytande över rörelsen och som i övrigt skötas
på ett tillfredsställande sätt, inbegripas däremot icke i förstatligandet, c) Vissa
grenar av försäkringsverksamheten förstatligas, medan återstående grenar
förbehållas åt den privata och kooperativa företagsamheten, d) Det enskilda
försäkringsväsendet övertages i sin helhet eller i fråga om vissa försäkringsgrenar
av ett eller några få halvoffentliga företag, vari såväl staten som olika
organiserade folk- och intressegrupper inträda som garanter, samtidigt som
försäkringstagarna tillförsäkras ett tillbörligt inflytande, e) Antalet företagsenheter
reduceras starkt, men konkurrensen bibehålies genom alt verksam -

260

Riksdagsberättelsen.

I H: 19 heten inom var och en av de olika huvudbranscherna bedrives av mer än
ett företag, exempelvis ett kooperativt företag och ett statligt eller halvoffentligt
företag respektive ett kooperativt, ett statligt eller halvoffentligt
och ett privat företag, vartill eventuellt komma vissa företag med lokalt begränsade
verksamhetsområden, f) Bibehållande av ungefär den nuvarande
företagsstrukturen respektive av den företagsstruktur, som blir en följd av
sådana ändringar i försäkringslagstiftningen, vartill den nu verksamma försäkringsutredningens
förslag kan giva anledning (se ovan I: H 7).

Även andra organisationsalternativ respektive kombinationer av olika alternativ
äro tänkbara och böra upptagas till närmare undersökning, i den mån
utredningen så finner lämpligt. De här nämnda alternativen ha endast angivits
för att konkretisera den allmänna frågeställning, som det blir utredningens
uppgift att belysa, och icke för att binda utredningens val. Såsom riksdagen
uttalat, bör i samband med dessa överväganden prövas huruvida icke
ytterligare grenar av försäkringsverksamheten böra göras obligatoriska. I
samband med detta allmänna organisationsproblem böra även andra frågor,
vilkas lösning äro av betydelse för försäkringsverksamheten, upptagas till behandling
i den utsträckning så befinnes erforderligt. Till de frågor, som sålunda
kunna behöva övervägas inom utredningen hör exempelvis den om
tillsyn från det allmännas sida över försäkringsvillkoren samt frågan om
skaderegleringsverksamheten och behovet av ett organ för avgörande av tvister
i samband med skadereglering. Vidare torde böra övervägas sådana spörsmål,
som särskilt berörts i de i riksdagens skrivelse omnämnda motionerna och
första lagutskottets utlåtande nr 47. Beträffande återförsäkringsverksamheten
torde bland annat prövas i vilken utsträckning återförsäkring överhuvud bör
förekomma med hänsyn till trygghetskravet, huruvida vissa typer av återförsäkring
äro att föredraga framför andra samt i vad mån staten lämpligen
bör inträda såsom återförsäkringsgivare. Beträffande sådana försäkringsgrenar,
som till väsentlig del tillgodose rent socialpolitiska behov, bör om möjligt
eftersträvas en rationell anknytning till socialförsäkringen. Utredningens plan
bör vidare kompletteras med anordningar, som i görligaste mån hålla den
enskilde skadeslös för ofrånkomliga personella rationaliseringskostnader. För
den händelse att utredningen skulle framlägga förslag om att enskild försäkringsverksamhet
i större eller mindre utsträckning skulle övertagas av statliga,
halvoffentliga eller kooperativa företag, bör detta förslag dessutom närmare
ange principerna för hur enskilda ägare av aktie- och garantikapital
skola ersättas.

20. Utredning rörande frågan om den statliga provningsverksamhetens

organisation.

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 oktober 1945 (se rostoch
Inrikes tidn. den 6 november 1945):

Royen, N. T., f. d. byrådirektör.

Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet.

261

Sekreterare: 1 Hl 21

Tengvik, N. R., e. o. byråingenjör.

Lokal: Vanadisvägen 34m; tel.: 33 36 17. Sekr.: 11 60 54.

Uppdraget är föranlett av riksdagens i skrivelse den 16 juli 1945, nr 352,
gjorda hemställan om en utredning i ämnet. Enligt direktiven för utredningen
bör särskilt undersökas, huru klara gränser skola dragas mellan de olika
provningsanstaltemas arbetsområden.

Utredningsarbetet beräknas vara avslutat omkring den 1 april 1946.

21. 1945 års gruvutredning.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 november 1945 för
att verkställa utredning rörande frågan örn ett särskilt statligt organ för tillvaratagande
av statens gruvintressen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den
17 november 1945):

Sterner, R., statssekreterare, ordförande;

Mattson, E., ordförande i svenska gruvindustriarbetareförbundet;

Geijer, P. A., överdirektör;

Abenius, H., direktör;

Lindahl, A., advokat;

Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd.

Sekreterare:

Grabe, A. G., vice assessor.

Direktiven för utredningen framgå av departementschefens anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande. Departementschefen anförde därvid
— efter att ha erinrat örn att förvaltningen av statens gruvegendom är
splittrad på olika myndigheter samt att frågan om de former, under vilka staten
bör tillvarataga sina gruvintressen, tidigare vid olika tillfällen övervägts
utan att då angivna förslag föranlett någon statsmakternas åtgärd — bland
annat följande.

En förnyad utredning bör företagas i frågan om ett fristående statsorgan
för tillvaratagande av statens gruvintressen. Därvid bör uppmärksamhet ägnas
åt organisationsformen, särskilt bolagsformen. På organet skola ankomma att
bedöma, i vilka fall kronoandelar i nyupptäckta fyndigheter skola utnyttjas
och under vilka former statliga gruvintressen i olika fall skola förvaltas (exempelvis
genom utarrendering, genom samdrift med enskilda företag, genom
rent statlig drift), vidare att omhänderhava sådana olika förvaltningsuppgifter,
däri inbegripet gruvdrift i statlig regi, och att avgiva förslag om köp
eller försäljning av gruvegendom för statens räkning samt slutligen att företräda
kronan vid förhandlingar med enskilda intressenter och företag. I
övrigt skall utredningen avgiva närmare förslag örn organets uppgifter. Utredningen
bör även söka bilda sig en uppfattning örn vilka statliga gruvintressen,
som under den närmaste framtiden lämpligen böra anförtros, åt det
nya organet, och i vad mån även andra än inmutningsbara fyndigheter lämpligen
böra underställas detsamma. För utvecklingen av gruvnäringen är syste -

262

Riksdagsberättelsen.

I H: 21 matisk malmletning och därmed förbunden verksamhet av stor vikt. Utredningen
skall undersöka, huruvida den statliga verksamheten på detta område
behöver ytterligare utvecklas och vilka organisatoriska förändringar inom
Sveriges geologiska undersökning i så fall skulle erfordras. Slutligen bör
utredningen pröva, hur samarbetet mellan geologiska undersökningen och
det nya organet för tillvaratagande av statliga gruvintressen bör utformas.

Folkhushållningsdepartementet.

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1945.

1. Statens återuppbyggnadsnämnd (1945:11).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 10 mars 1944 med uppgift att i enlighet med
av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter handhava ärenden rörande svensk
statlig medverkan i det internationella återuppbyggnadsarbetet.

Ledamöter, utsedda av Kungl. Maj:t:

Sahlin, S. E. G., kabinettssekreterare, ordförande (t. o. m. den 30 juni 1945);
Lundvik, V. G., landshövding, ordförande (fr. o. m. den 1 juli 1945);

Böök, K. E., vice riksbankschef;

Hammarskjöld, B. G. Hj., landshövding;

Schwartz, S. G., direktör;

Sohlman, R. R:son, utrikesråd.

Sakkunnig:

Brusewitz, S. I., direktör.

Sekreterare:

Björnberg, A., fil. d:r;

Bagge, E. A. K., jur. kand.

Nämnden har under 1945 avhållit 16 sammanträden.

Nämnden har verkställt utredningar rörande det svenska deltagandet i det
internationella återuppbyggnadsarbetet med leveranser av varor och tjänster
samt rörande kreditspörsmål som uppkommit i samband härmed. Utredningsarbetet
har i främsta rummet avsett möjligheterna att från svensk sida
bistå de nordiska grannländerna med återuppbyggnadsleveranser.

Nämnden har även handlagt sådana ärenden rörande svensk efterkrigsexport
i allmänhet, som ansetts beröra frågor av principiell natur eller vara
av sådan storleksordning, att de kunnat inverka på bedömningen av exporten
i andra avseenden.

Då nämnden slutfört det egentliga planläggningsarbetet avseende återuppbyggnadsleveranserna
vid halvårsskiftet och det ansetts önskvärt att koncentrera
handläggningen av exportärenden till en myndighet, har från nämnda
tidpunkt de löpande ärenden, som eljest åvilat nämnden, överförts till
statens handelskommission för handläggning.

263

Kommittéer och sakkunniga: Folkhushållningsdepartementet.

2. 1944 års drivmedelsutredning (1945:14). I FOJ 3

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 juni 1944 för att
verkställa utredning om ordnandet i fortsättningen av drivmedelsförsörjningen
i Sverige (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juni 1944):

Lund, E. A. F., landshövding, ordförande i statens bränslekommission, ordförande; Frisell,

E. G., direktör, ordförande i statens trafikkommission;

Leijonhufvud, E. S. A:son, friherre, hovrättsassessor.

Huvudsekreterare:

von Hartmansdorff, C.-H., kanslichef, (fr. o. m. den 23 mars 1945).

Sekreterare:

Persson, S., t. f. andre kanslisekreterare.

Den 11 april 1945 tillkallades följande personer för att åt utredningen
verkställa expertutredningar, nämligen:

Berglund, N. H., ingenjör;

Diedrichs, E., civilingenjör;

Lindmark, G., direktör;

Schjånberg, E., fil. d:r.

Utredningen har under 1945 avgivit följande mera utförliga utlåtanden,
nämligen angående Svenska skifferoljeaktiebolagets framtida verksamhet,
angående bombsäkra lagringsanläggningar, angående raffinering av mineraloljor
i Sverige, angående gengasdriften, angående militär oljelagring, angående
produktion och avsättning av sulfitsprit samt angående gengasbränsle
och tjära. Vidare har utredningen yttrat sig över en riksdagsmotion örn utredning
angående den framtida organisationen av handeln med brännoljor,
varjämte utredningen i olika sammanhang bereus tillfälle att under hand
skriftligen eller muntligen framlägga synpunkter på aktuella frågor.

Utredningen har slutligen den 28 november 1945 avlämnat ett betänkande
angående drivmedelsberedskapen, i vilket betänkande utredningen anlagt några
allmänna synpunkter och sammanfattat de viktigaste partierna av sina
utlåtanden i beredskapsfrågan.

Uppdraget är därmed slutfört.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1946.

3. Svenska kommittén för internationell hjälpverksamhet (1945: I 2).

Tillsatt av Kungl. Majt den 10 mars 1944 med uppgift att leda och samordna
samt, i mån av behov, stödja sådana humanitära åtgärder till hjälp åt
av kriget berörda länder, som vidtagas av olika på området verksamma sammanslutningar
eller eljest på enskilt initiativ, ävensom att i övrigt verka för
tillgodoseendet av utom landet föreliggande behov av stöd i humanitärt avseende.

Ledamöter, utsedda av Kungl. Maj:t:

Ekeberg, L. B., president, ordförande;

264 Riksdagsberättelsen.

I Fo: 3 Bernadotte af Wisborg, F., greve;

Bjelle, E. A., direktör (fr. o. m. den 21 juli 1945);

Cedergren, Elsa, fru;

Goude, S. N. ombudsman;

Holmgren, F. J. D., kyrkoherde;

von Horn, K. R. L. R., föredragande i folkhushållningsdepartementet (fr. o.
m. den 1 december 1945);

Leijonhufvud, E. S. Alson, friherre, hovrättsassessor (t. o. m. den 30 november
1945);

Levinson, Margit, fru;

Myrdal, Alva, fru;

Nyström, E. G., professor;

Steenberg, K. J. E., folkskolinspektör;

Waldenström, M. E., direktör.

Sekreterare:

Beer, H., fil. kand.

Biträdande sekreterare:

Lagerfelt, Louise, fil. kand.

Lokal: Hovslagargatan 2; tel.: 20 85 17, 20 92 47. (Polenhjälpen 20 92 36,
20 92 37, 119310.)

Genom beslut den 7 september 1945 har Kungl. Majit uppdragit åt kommittén
att i samråd med vederbörande polska myndigheter handhava av
svenska staten bekostad hjälpverksamhet i Polen samt förordnat intendenten
hos civilförsvarsstyrelsen Å. Sundelin att vara intendent och verkställande
tjänsteman hos kommittén för ifrågavarande verksamhet.

Kommittén har under tiden den 1 januari—den 25 november 1945 sammanträtt
in pleno 30 gånger. Kommitténs medicinska sektion har sammanträtt
6 gånger och dess rådgivande nämnd 2 gånger.

Ett 50-tal hjälporganisationer äro för närvarande registrerade hos kommittén.
Liksom under föregående år har kommittén vidtagit åtgärder för
åstadkommande av samarbete mellan dessa, strävat att samordna insamlingsaktioner
m. m. Sålunda startades i mars 1945 under kommitténs överinseende
Husgerådsinsamlingen 1945 till förmån för Norge och Finland. I
april 1945 bildades Kommittén för S. I. H:s beredskapslager för barnkläder
med uppgift att samordna de stora kvinnoorganisationernas frivilliga sömnadsarbete
till förmån för internationell hjälpverksamhet. I september 1945
organiserades av kommittén en ny landsinsamling av kläder och skor, benämnd
Landsinsamlingen 1945, i vars centralutskott presidenten Ekeberg
varit ordförande.

Intill utgången av november månad 1945 hade ur anslaget Bidrag till internationellt
återuppbyggnadsarbete anvisats eller till anvisning föreslagits
sammanlagt omkring 81 milj. kronor. Därav utgjordes ca 13,5 milj. kronor
av före årets början anvisade medel, varför under året anvisade medel i runt
tal kan beräknas till 67,5 milj. kronor. Därav faller på:

Kommittéer och sakkunniga: Folkhushållningsdepartementet. 265

materiell hjälp........................................ ca 21 milj. kronor J Foi 4

medicinsk hjälp ...................................... » 21 » »

omhändertagande av flyktingar och repatrianter i Sverige .. » 25 2 » »

personell social hjälp (kurser m. m.).................... > 02 » »

personell medicinsk hjälp (vaccinationskostnader m. m.).. » 0-l * »

67-5 milj. kronor

Statliga hjälpsändningar av livsmedel, läkemedel, kläder och skodon, verktyg
m. m. ha under året översänts till Belgien, Danmark, Finland, Frankrike,
Italien, Jugoslavien, Nederländerna, Norge, Polen, Sovjetunionen och
Tjeckoslovakien.

För internationell hjälpverksamhet registrerad personal har tagits i anspråk
i samband med transporterna till Sverige av »displaced persons» från
tyska koncentrationsläger, i Nordnorge (Svenska Röda Korsets sjukhem i
Fauske) samt vid de statliga expeditionerna till Polen.

Polenhjälpen, som är kommitténs största aktion utomlands, innefattar bl. a.
överförande till Polen av sjukhusutrustning, läkemedel, instrument, vetenskaplig
litteratur, livsmedel och fordon samt upprättande av en tuberkulosdispensär
i Warszawa och av karantän, sjukhus, sanatorium och preventorium
för barn i stadens närhet. Totala kostnaderna för hittills beslutade
hjälpåtgärder för Polen uppgå till omkring 12 milj. kronor.

Inom ramen för anslaget Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete
har, såsom framgår av ovanstående, beviljats omkring 25 milj. kronor för
omhändertagande i Sverige av flyktingar och repatrianter.

Kommittén har under året upprätthållit kontakt med UNRRA samt med
representanter för främmande makters beskickningar och hjälporganisationer.

Slutförandet av kommitténs arbete blir beroende av hur länge svensk statlig
humanitär hjälpverksamhet anses påkallad.

Kommitténs kommande arbetsuppgifter äro avhängiga av i vilken mån
svenska resurser finnas tillgängliga för humanitär hjälpverksamhet i Europa.

4. Utredning rörande den fortsatta planläggningen av den ekonomiska
försvarsberedskapen (1945:13).

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 juni 1944 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande den fortsatta planläggningen
av den ekonomiska försvarsberedskapen (se Post- och Inrikes tidn. den 26
juni 1944):

Schwartz, S. G., direktör, ordförande i statens industrikommission, ordförande;

Ericsson, J. A., statsråd, led. av II kamm. (t. o. m. den 18 september 1945);
Hammarskiöld, S. L., revisionssekreterare, ledamot av statens industrikommission
(fr. o. m. den 10 mars 1945);

Hovgård, T. Å., direktör, ordförande i statens livsmedelskommission;

Lindell, I. A., hovrättsråd, t. f. statssekreterare:

Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör, vice ordförande i statens bränslekommission; -

266

Riksdagsberättelsen.

I Fo: 4 Lundberg, E. F., professor, vice ordförande i statens priskontrollnämnd;

Persson, R. V., läderarbetare, led. av II kamm. (fr. o. m. den 19 september
1945);

Ödeen, S. A. E., generaldirektör.

Sekreterare:

Roupe, N. G. T., t. f. förste byråsekreterare (t. o. m. den 31 augusti 1945);
Fagerberg, K.-A., jur. kand. (fr. o. m. den 1 september 1945).

Lokal och tel.: Industrikommissionen.

Beträffande de sakkunnigas uppdrag, se 1945: I Fo 3.

Utredningen har under år 1945 hållit 15 sammanträden. Därvid ha bland
annat överläggningar ägt rum med representanter för försvarsstaben, civilförsvarsstyrelsen,
statens reservförrådsnämnd och 1942 års jordbrukskommitté.

Uppdaget avses bliva slutfört i början av år 1946.

5. Oljeutredningen 1945.

Tillkallade jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1945 för
att utreda och avgiva förslag rörande statlig kontroll av importen av och handeln
med bränn- och smörjoljor (se Post- och Inrikes tidn. den 14 september
1945):

Ljungdahl, K.-G., vice ordförande i statens bränslekommission, f. d. överdirektör,
ordförande;

Bengtsson, Y., direktör;

Olsson, Hj., ombudsman i svenska transportarbetareförbundet;

Severin, E. J., ombudsman, led. av II kamm.;

Thunberg, F., direktör.

Sekreterare:

Digman, H. M., hovrättsassessor.

Lokal: Sveavägen 63; tel.: Bränslekommissionen.

Direktiven för utredningen framgå av statsrådet Erlanders anförande vid
meddelandet av förenämnda bemyndigande den 31 augusti 1945. Statsrådet
Erlander erinrade därvid till en början dels om tidigare verkställda utredningar
i frågan om det lämpligaste sättet för ordnandet av importen och handeln
med brännoljor, dels ock om att riksdagen i skrivelse den 30 juni 1945,
nr 534, under åberopande av första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande
nr 14 och andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 11,
anhållit bland annat om en skyndsam kompletterande utredning angående
den framtida organisationen av handeln med brännoljor. Statsrådet Erlander
yttrade därefter bland annat:

Det må framhållas att de tidigare verkställda utredningarna i väsentliga
delar kunna lämna material för frågans bedömande. I den mån så erfordras
böra kompletterande undersökningar verkställas.

Vid utredningen böra de i utskottsutlåtandena anförda synpunkterna beaktas.

Kommittéer och sakkunniga: Folkhushållningsdepartementet. 267

Vad härefter till en början beträffar importen av olja torde det vara önskvärt
att utredningsmännen — för att bland annat erhålla en ytterligare garanti
att de fördelaktigaste inköpskälloma komma att anlitas — taga under
övervägande huruvida vissa enskilda företag, exempelvis importör av råolja
för raffinering, eller enskilda sammanslutningar av oljeförbrukare böra tidlåtas
att själva importera oljor vid sidan av den utav det statliga företaget bedrivna
oljeimporten. En dylik import av enskilda torde i så fall böra göras
beroende av importtillstånd av statlig myndighet. Frågan om huruvida olika
kategorier av oljeförbrukare böra vara representerade i denna statliga myndighet
bör härvid övervägas. I detta sammanhang må erinras örn kommissionens
för ekonomisk efterkrigsplanering till riksdagsutskotten avgivna utlåtande,
vari olika alternativ till den nuvarande handeln med brännoljor skisseras.
Utredningen bör även överväga formerna för försäljning av inom landet
producerade eller raffinerade oljeprodukter.

Vad angår organisationen av detaljhandeln bör särskild hänsyn tagas till
den oljeköpande allmänhetens intresse av att distributionskostnaderna äro
låga samtidigt med att distributionsapparaten blir lättillgänglig och smidig.
Utredningen bör undersöka huruvida det allmänna bör ha äganderätt till
distributionsapparaten och utarrendera denna till enskilda försäljare eller om
staten på annat sätt kan få kontroll över distributionen och erhålla garantier
mot en överdimensionering av detaljhandeln. Såsom ett alternativ härvidlag
kan sålunda tänkas att distributionsanläggningarna helt eller delvis
ägas av enskilda försäljarna, men att villkoren för försäljning i varje särskilt
fall göres beroende av ett av statlig myndighet meddelat beslut. Beslutanderätten
härvidlag torde måhända kunna anförtros åt den myndighet, som kan
få till uppgift att handhava frågorna om enskild oljeimport vid sidan av den
statliga importen.

Utredningsmännen ha att i sitt arbete taga hänsyn till de frågor, som behandlas
av 1944 års drivmedelsutredning.

Med stöd av ovannämnda bemyndigande tillkallades dels den 31 oktober
1945 amanuensen i krigsmaterielverket J. H. Rossholm för att under tiden
den 1 november—den 31 december 1945 såsom sakkunnig i utredningen verkställa
utredning rörande statliga företags organisation, dels ock den 28 november
1945 ingenjören H. C. Wiborgh och redaktören K. S. T. Odhe att
vara sakkunniga åt utredningen.

Genom beslut den 30 november 1945 har Kungl. Maj:t uppdragit åt utredningsmännen
att i egenskap av undersökningsmyndighet enligt lagen den 18
juni 1925 (Sv. förf.-sami. nr 223) örn undersökning angående monopolistiska
företag och sammanslutningar verkställa undersökning rörande följande
företags inverkan på pris- och omsättningsförhållandena för brännoljor här
i riket, nämligen Svenska petroleumaktiebolaget Standard, aktiebolaget
Svenska Shell, The Texas Company aktiebolag, Svenska bensin & petroleum
aktiebolaget BP, Svenska Gulf Oil Company aktiebolag, aktiebolaget Nynäspetroleum,
Bilägarnas inköpscentral med diirtill anslutna Bilägarnas inköps -

Fo

268 Riksdagsberättelsen.

I Fo: 5 föreningar, Svenska västkustfiskamas centralförbund, Svensk andelsfisk, förening
u. p. a., Svenska lantmännens riksförbund och Kooperativa förbundet.

Genom beslut samma dag har Kungl. Majit förordnat assessor Digman att
vara sekreterare åt undérsökningsmyndigheten samt jämlikt 2 § nämnda lag
bemyndigat myndigheten att förordna Digman och auktoriserade revisorn
S. Henriksson att tills vidare, efter myndighetens närmare bestämmande,
vara myndighetens ombud vid upplysningars inhämtande.

Utredningen har hållit 10 sammanträden samt tillställt oljeföretagen ett
antal uppgiftsformulär för avlämnande av uppgifter jämlikt ovannämnda
lag den 18 juni 1945. Vidare hava utredningsuppdrag lämnats till sakkunniga.

De centrala krisorganen: Justitiedepartementet — Utrikesdepartementet. 269

II U: i

II. De centrala krisorganen.

Justitiedepartementet.

1. Fortygsersättningsnåmnden.

Tillsatt av Kungl. Majit jämlikt lagen den 11 maj 1945 med vissa bestämmelser
om fartyg, som ankommit från krigförande eller ockuperat land
(Svensk förf.-saml. nr 152). Närmare föreskrifter om nämndens verksamhet
ha meddelats i kungörelsen samma dag med vissa föreskrifter angående
tillämpningen av lagen (Svensk förf.-saml. nr 163).

Ledamöter:

Eklund, G. A. R., f. d. justitieråd, ordförande;

Henriques, E., advokat, tillika sekreterare;

Håstad, E. W., docent, led. av II kamm.

Suppleanter:

Wikander, H. Chr., hovrättsråd;

Eggert, E. A. F., sjökapten, f. d. byrådirektör;

Hafström, A. G. G:son, fil. lic. och jur. kand.

Lokal och tel.: Krigsförsäkringsnämnden.

Nämnden har under år 1945 låtit värdera de omkring 700 båtar, som beslagtagits
jämlikt förenämnda författningar. Det sammanlagda värdet av
båtarna har härvid visat sig uppgå till omkring 4 500 000 kronor. Fastställande
av ersättningsbelopp har tagit sin början i december 1945, sedan sex månader
förflutit från de första beslagen.

Nämndens arbete beräknas icke kunna avslutas förrän under senare hälften
av år 1946.

Utrikesdepartementet.

1. Statens informationsstyrelse (1943:11 1, 1944:11 1; 1945: II 1).

Tillsatt av Kungl. Majit den 26 januari 1940. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 60); ändrad lydelse den 25 oktober 1940 (Sv. förf.-saml. nr 920) samt den 12 september 1941 (Sv. förf.-saml. nr 777). Ny instruktion
utfärdad den 15 juli 1944 (Sv. förf.-saml. nr 563).

Ledamöter:

Jonsson, P. C., landshövding, ordförande;

Thoning, O. U. K., utrikesråd;

Källner, C. G. A., överste, militär ledamot;

Reuterswärd, G. F. A., direktör;

Sundell, O. E., överste, ersättare för den militäre ledamoten.

270

Riksdagsberättelsen.

II U: l I enlighet med beslut av Kungl. Maj:t den 29 juni 1945 upphörde styrelsens
kollegiala ledning och styrelsens pressakkunniga med sin verksamhet
med utgången av budgetåret 1944/45. Styrelsens instruktion upphörde samtidigt
att gälla. Åt landshövding Jonsson uppdrogs att alltjämt till den 30 september
1945 vara ordförande i statens informationsstyrelse med uppdrag att
omhänderhava avveckling intill sagda dag av styrelsens personal och verksamhet.

Informationsstyrelsens upplysningsavdelning överflyttades den 1 oktober
1945 till folkhushållningsdepartementet och sorterar numera under statens
priskontrollnämnd.

2. Flyktkapitalbyrån.

Tillsatt av Kungl. Majit den 29 juni 1945. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 524).

Styrelse:

Modig, E., envoyé, ordförande och chef;

Böök, K., vice riksbankschef;

Grönwall, T., byråchef;

Holmgren, K., byråchef.

Vid förfall för ordföranden utser styrelsen annan ledamot att vara ersättare
för honom. För ledamöterna finnas ersättare förordnade.

Kanslichef:

Karnell, G., byråchef.

Förste sekreterare:

Björklund, A., hovrättsfiskal.

Förste revisor:

Millqvist, T., e. o. förste byråinspektör.

Lokal: Hovslagaregatan 2; tel. 2124 61, 21 24 63, 21 24 65, och 21 24 67.
Flyktkapitalbyrån har till uppgift att dels omhänderhava den verksamhet,
som jämlikt lagen den 29 juni 1945 (Sv. förf.-saml. nr 520) örn återställande
av viss från ockuperat land härrörande egendom från statsverkets sida kan
ifrågakomma för sådan egendoms återställande till rätte innehavaren, i den
mån icke ombesörjandet av hithörande uppgifter ankommer på restitutionsnämnden,
dels ock handhava den kontroll, som jämlikt lagen den 29
juni 1945 (Sv. förf.-saml. nr 522) örn kontroll å viss utländsk egendom m. m.
finnes böra anordnas rörande utländsk egendom i Sverige.

De förut nämnda lagarna avse att möjliggöra Sveriges medverkan till återställande
av egendom, som under kriget rättsstridigt frånhänts invånare i
ockuperade länder, samt vissa åtgärder även beträffande s. k. fiendeegendom
i allmänhet, som finnes här i landet. Med stöd av 1 § förstnämnda lag har
Kungl. Majit genom kungörelse den 31 juli 1945 (Sv. förf.-saml. nr 589)
förordnat, att lagen skall gälla med avseende å egendom härrörande från
stater, vilkas områden efter utgången av augusti 1939 varit ockuperade av
Tyskland. Vidare har Kungl. Majit enligt lagen örn kontroll å viss utländsk
egendom m. m. genom kungörelser den 29 juni 1945 (Sv. förf.-saml. nr 526)
och den 17 augusti 1945 (Sv. förf.-saml. nr 607) förordnat, att i Sverige be -

271

De centrala krisorganen: Utrikesdepartementet.

fintlig egendom, som tillhör tyska resp. japanska staten, juridisk person eller II Ut 3
medborgare i samma stat eller annan som är bosatt i den staten och icke är
svensk medborgare, skall, i den män ej flyktkapitalbyrån medgiver undantag,
vara underkastad förbud att säljas eller skingras.

För att få en såvitt möjligt fullständig överblick över den tyska egendomen
här i landet har Kungl. Majit genom kungörelse den 29 juni 1945 (Sv. förf.-saml. nr 559) utfärdat bestämmelser örn deklaration av sådan egendom.
Deklarationerna skulle avgivas senast den 15 augusti 1945 till flyktkapitalbyrån.
Uppgifter örn japansk egendom ha inhämtats på andra vägar.

Förutom insamling av kontrollmaterial och deklarationsgranskning har
flyktkapitalbyrån haft att handlägga ärenden av mångskiftande art. Beträffande
tysk egendom här i landet såsom fartyg, varupartier m. m. har ofta
påkallats flyktkapitalbyråns råd eller bistånd. Speciella undersökningar ha
utförts rörande patenträtter och i medborgarskapsfrågor. Auktoriserade revisorer
ha meddelats uppdrag att undersöka enskilda företag och större koncerner
för att få de tyska intressena fixerade och belysta. Gode män ha tillsatts
för att tillse att gällande skingringsförbud icke åsidosättes med avseende
å ofta mycket betydande tyska ekonomiska värden eller intressen. Samarbete
har etablerats med utländska legationer i syfte att erhålla upplysningar,
som varit för dem tillgängliga inom området för byråns verksamhet.

3. Restitutionsnämnden.

Enligt lagen den 29 juni 1945 örn återställande av viss från ockuperat
land härrörande egendom skall en särskild nämnd, kallad restitutionsnämnden,
finnas för handläggning av frågor örn återställande av egendom enligt
2 § nämnda lag och om ersättning enligt 3 § samma lag, varjämte nämnden
enligt 2 § lagen den 29 juni 1945 om kontroll å viss utländsk egendom m. m.
åligger att taga befattning med ärenden angående kvarstad å egendom, som
avses i sistnämnda lag.

Kungl. Majit fastställde den 29 juni 1945 instruktion för restitutionsnämnden
samt förordnade samma dag följande ledamöter och suppleanter i nämnden a)

ledamöter!

Santesson, P. V., justitieråd, ordförande;

Folkard von Scherling, F. A., häradshövding, vice ordförande;

Ahrnborg, B. S., advokat;

b) suppleanter:

Kjellson, K. B. N., advokat;

Nial, S. H., professor;

Edling, S. Å., hovrättsassessor, t. f. byråchef för lagärenden.

Sekreterare:

Ericsson, K. A., adjungerad ledamot i Svea hovrätt.

Lokal: Hovslagaregataan 2, Stockholm.

Nämnden har under 1945 hållit 2 sammanträden.

272

Riksdagsberättelsen.

Il S: 1 Socialdepartementet.

1. Statens arbetsmarknadskommission (1943: Il 1; 1944: II 1; 1945: II 1).

Tillsatt av Kungl. Majit den 7 maj 1940. Instruktion utfärdad samma dag
(Sv. förf.-sami. nr 326; ändringar se Sv. förf.-saml. 1940 nr 812 och 887,
1943 nr 250 samt 1944 nr 818).

Ledamöter:

Thomson, A. N., landshövding, ordförande och chef;

Ericsson, J. A., statsråd, led. av II kamm.; vice ordförande och chefens ställföreträdare
(t. o. m. den 30 augusti 1945);

Olsson, K. J., redaktör, led. av I kamm., vice ordförande och chefens ställföreträdare
(fr. o. m. den 31 augusti 1945);

Carell, E. A. H., f. d. direktör i Svenska lantarbetsgivareföreningen;

Falk, E. J. L., ordförande i Svenska grov- och fabriksarbetareförbundet;
Brodén, E. H., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;

Vahlberg, G. E., förste sekreterare i landsorganisationen;

Västberg, Disa, fru, led. av II kamm.;

Andersson, K. O. H., godsägare;

Lundquist, O. R., överdirektör;

Adamsson, H., ingenjör, ombudsman i Svenska industritjänstemannaförbundet.

För ledamöterna finnas ersättare förordnade.

Vid arbetsmarknadskommissionens sida är såsom rådgivande församling
ställt ett arbetsmarknadskommissionens råd, vars sammansättning bestämts
genom Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1940. Rådet består av representanter
för arbetsgivar- och arbetarorganisationer samt för andra organisationer
inom näringslivet.

Enligt instruktionen finnes för kommissionen ett kansli, fördelat på avdelningar,
byråer och sektioner efter en av Kungl. Majit fastställd plan.

Enligt denna plan är kansliet uppdelat på tre avdelningar, benämnda första,
andra och tredje avdelningen. Avdelningarna äro uppdelade på byråer
och sektioner.

Chef för första avdelningen:

Ericsson, J. A., statsråd, led. av II kamm. (t. o. m. den 30 augusti 1945);
Olsson, K. J1., redaktör, led. av I kamm. (fr. o. m. den 31 augusti 1945).
Byrå- och sektionschefer:

för arbetsförmedlingsbyrån: Skogh, S. A., byråchef;

» socialhjälpsbyrån: Nordström, G. H., fil. d:r;

» sektionen för administrativa ärenden rörande länsarbetsnämnderna: Jacobi,
A., byrådirektör;

» sektionen för ungdomsförmedling och yrkesvägledning: Neymark, N. G.
E., fil. lie.;

Chef för andra avdelningen: Sundström, E. V., byråchef.

De centrala krisorganen: Socialdepartementet.

273

Byrå- och sektionschefer: II s

för tekniska byrån: Rudhagen, J. B., ingenjör:

» byrån för ärenden angående byggnadstillstånd: Lingren, G. W., jur. kand.;

» kameral- och förrådsbyrån: Jacobson, J. E. K. G., civilingenjör;

» sociala beredskapssektionen: Johansson, B., redaktör;

» tekniska beredskapssektionen: Tånneryd, A., civilingenjör.

Chef för tredje avdelningen: Hedfeldt, N. E., hovrättsassessor (t. o. m. den
31 december 1945).

Byrå- och sektionschefer:

för värnpliktshjälpsbyrån: Curtman, G. W., byråchef;

» utredningsbyrån: Nordin, A. G., major;

» uppskovsbyrån: Fahlström, C. A. Hj., överste;

» arbetsblocksbyrån: Löfgren, K. H. F., byråchef (tji.);

Grebäck, E. H., agronom, t. f.;

» kanslisektionen: Mandorff, T. F., jur. kand.

För handläggning av vissa ärenden örn värnpliktslån m. m. skall jämlikt
Kungl. Maj:ts föreskrift den 12 september 1940 finnas en särskild delegation.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1943 skall delegationen utgöras av
arbetsmarknadskommissionens ordförande och chef, tillika ordförande i delegationen,
samt tre andra av Kungl. Maj :t särskilt utsedda ledamöter, en av
dem tillika vice ordförande i delegationen. Till medlemmar av delegationen
ha förordnats ombudsmannen A. Pettersson i Västerås, tillika vice ordförande
i delegationen, revisionssekreteraren O. Bergholtz och led. av II kamm. fru
Elsa Johansson i Norrköping med byråchefen C. W. Curtman som suppleant.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 31 juli 1942 skall vidare inom arbetsmarknadskommissionen
finnas en särskild delegation för handläggning av vissa
ärenden angående inköp av gatsten för statens räkning. Delegationen utgöres
av arbetsmarknadskommissionens ordförande och chef, tillika ordförande
i delegationen, samt fyra andra av Kungl. Maj:t särskilt utsedda medlemmar
jämte två suppleanter. Till medlemmar i delegationen lia utsetts landshövdingen
M. Jacobsson, tillika vice ordförande, förrådsdirektören J. E. Nelander,
direktören V. Kullgren, Uddevalla, och förtroendemannen O. W.
Karlsson, Göteborg, samt till ersättare för Kullgren ingenjören S. Mattsson,
Göteborg, och till ersättare för Karlsson ombudsmannen O. Nilsson, Göteborg.

Lokal: Döbelnsgatan 18; tel.: Arbetsmarknadskommissionen; adress:

Stockholm 19.

2. Medicinalstyrelsens mat eri el nämnd (1943: II 2; 1944: II 2; 1945: II 2).

Tillkallad av chefen för socialdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 17 januari 1941.

Ledamöter:

Fast, J. E. G., led. av II. kamm., ordförande:

Bager, E. B. E., lasarettsläkare;

Telenius, S. F., civilingenjör;

Natt och Dag, B. IL, överstelöjtnant;

Hillring lill riksdagens prot. 1946. 1 sami. 18

Riksdagsberättelsen.

274

Riksdcigsberättelsen.

II S: 2 Svensson, S. E., apotekare;

Welander, L. A. E. apotekare.

Kanslichef:

Blom, S. D., byrådirektör.

Sekreterare:

Gerdrup, F. G., jur. kand.

Lokal och tel.: Medicinalstyrelsen.

Angående nämndens uppgifter, se 1942: II S 2.

Nämnden har under år 1945 intill den 1 december sammanträtt 24 gånger.

Av Kungl. Maj:t anbefalld utredning beträffande central anskaffning, lagerhållning
och omsättning av läkemedel och sjukvårdsmateriel samt i samband
därmed stående frågor har avslutats och utmynnat i ett förslag till
civil sjukvårdsberedskapsorganisation, vilket materielnämnden med skrivelse
den 9 oktober 1945 överlämnat till Kungl. Maj:t.

För att kunna bedöma försörjningsläget beträffande vissa betydelsefulla
varor, tillhörande nämndens verksamhetsområde, har materielnämnden under
år 1945, liksom tidigare, låtit verkställa inventeringar av landets förråd av
sådana varor. Sålunda företogs i mars och oktober månader de regelbundna
halvårsinventeringarna rörande dels vissa läkemedel m. m. och dels förbandsgas
och viss annan sjukvårdsmateriel, varjämte särskilda inventeringar
företagits beträffande bl. a. tandvårdsmateriel, röntgenrör, röntgenfihn, elektrokardiografpapper
och febertermometrar. Sammanställningar av inkomna
inventeringsuppgifter rörande läkemedel och förbandsgas m. m. hava tidigare
överlämnats till departementschefen. Med ledning av de vid inventeringarna
erhållna uppgifterna har materielnämnden vidtagit olika åtgärder
för att öka eller säkerställa tillgången på viktiga läkemedel och sjukvårdsartiklar,
antingen genom import eller genom inhemsk tillverkning. Den frivilliga
handelsregleringen beträffande vissa sådana varor har fortgått enligt
mellan materielnämnden och droghandlarna med flera avnämare träffade
överenskommelser.

Under första halvåret 1945 medförde avbrottet i handelsförbindelserna
med Tyskland en ökad knapphet på vissa för sjukvården angelägna varor,
vilket föranledde nämnden att vidtaga olika restriktiva åtgärder i besparingssyfte
eller för att på lämpligt sätt fördela tillgängliga partier av de av det
skärpta importläget berörda varorna, såsom t. ex. röntgen- och skärmbildsfilm,
elektrokardiografpapper, gips och febertermometrar. Å andra sidan har
materielnämnden genom det under sommaren ändrade utrikespolitiska läget
kunnat under senare delen av året undantaga ett flertal varor från nämndens
handels- och förbrukningsreglerande verksamhet. Bland sistnämnda varor må
nämnas etylmorfin, jod och jodsalter, mentol m. fl. läkemedel samt operationshandskar.
Den under största delen av året mycket kännbara knappheten
på röntgenfilm har under november 1945 nästan helt övervunnits.

Nämnden har under år 1945 fortsatt sitt samarbete med svenska kommittén
för internationell hjälpverksamhet och på Kungl. Maj:ts uppdrag för kommitténs
räkning verkställt upphandlingar av olika slag av läkemedel och
sjukvårdsmateriel, avsedda för olika hjälpbehövande länder, främst Polen

De centrala krisorganen: Socialdepartementet.

275

och Finland. För Finlands räkning har materielnämnden själv tagit initia- TI S: %
tiv till och genomfört en gåvoaktion hos landets optiker och urmakare beträffande
ögonglas och glasögon.

Viss upphandling av instrument för komplettering av beredskapssjukhusens
utrustning har verkställts. Med Kungl. Maj:ts godkännande har från
nämndens förråd utlämnats stora kvantiteter sängutrustningar m. m. till civilförsvarsstyrelsen
och statens utlänningskommission, avsedda för till landet
inkomna flyktingar.

Nämndens verksamhet nied insamling och odling av medicinalväxter har
fortgått enligt tidigare fastställda planer. Nämnden har föranstaltat örn en
utredning med biträde av representanter för landets apoteksväsende, droghandlare
och läkemedelsfabrikanter för undersökning av behovet av och
möjligheterna för en fortsatt sådan verksamhet efter nämndens avveckling i
form av en för ändamålet bildad förening eller annorledes.

3. Statens utlänningskommission (1945: II 4).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 22 juni 1944. Instruktion utfärdad samma dag
(Sv. förf.-saml. nr 489); ändrad lydelse den 15 juni 1945 (Sv. förf.-saml. nr
323).

Ledamöter:

Bexelius, E. G., byråchef, ordförande och chef;

Schmidt, C. C., byråchef, vice ordförande (t. o. m. den 31 december 1945);

Bonde, (Lson C., greve, överste (t. o. m. den 31 december 1945);

Casparsson, K. R., redaktör;

Engzell, G., utrikesråd;

Hennings, Betty Constance, rektor;

Holmbäck, Å., professor, led. av I kamm.;

Lundh, Th., rektor;

Mossberg, H. K. E., statsråd (t. o. m. den 28 juni 1945);

Nyström, P., statssekreterare (fr. o. m. den 29 juni 1945);

Persson, K. G., landsfogde.

För ledamöterna Bonde, Engzell, Nyström och Persson finnas ersättare
förordnade.

Kommissionens kansli är organiserat på tre byråer och en kansliavdelning.

På passbyrån handläggas ärenden angående inresor, uppehålls- och arbetstillstånd.
Kontrollbyrån handhar den löpande individuella utlänningskontrollen
och skall främst svara för övervakning av utlänningarna ur säkerhetssynpunkt.
Inom byrån finnes en efterforskningsavdelning, vars uppgift
är att förhjälpa »displaced persons» att komma i skriftlig kontakt med sina
anhöriga och vänner. Sociala byrån skall ombesörja dels hjälpverksamheten
för nödställda flyktingar genom anordnande av flyktingläger, anskaffande
av utrustning m. m., dels skötseln av de utlänningsförläggningar, som av
säkerhetsskäl upprättats för omhändertagande av vissa utlänningar. Därjämte
har byrån att tillhandahålla kansli åt statens flyktingnämnd. På kansliavdelningen
slutligen handläggas ärenden angående kommissionens personal,
administration och ekonomi samt remisser av allmän natur.

276

Riksdag sberättelsen.

II S: 3 Chefer:

för passbyrån: Lindencrona, G., byråchef;

» kontrollbyrån: Schmidt, C. C., byråchef (t. o. m. den 31 december 1945);
» sociala byrån: Perslow, M. S., byråchef;

» kansliavdelningen: Stjernqvist, IL O., sekreterare.

Lokal: Birger Jarls torg 5; tel.: 23 31 20 (växel), adress: Stockholm 2.

Finansdepartementet.

1. Valutakontoret (1943: II 2; 1944: II 2; 1945: II 1).

Enligt 2 § instruktionen för valutakontoret, utfärdad den 25 februari 1940
(Sv. förf.-saml. nr 125), utgöres dess styrelse av riksbankschefen, med vice
riksbankschefen som personlig suppleant, samt ytterligare högst sex ledamöter,
vilka jämte suppleanter förordnas av Kungl. Maj:t.

Riksbankschefen eller, vid förfall för honom, vice riksbankschefen är styrelsens
ordförande.

Den 15 februari 1940, den 22 maj 1942 och den 3 mars 1944 av Kungl.
Maj:t förordnade ledamöter av valutakontorets styrelse (se Post- och Inrikes
tidn. den 26 februari 1940):

Dahlberg, K., f. d. häradshövding;

Hammarskjöld, D. H. A C., statssekreterare;

Lundberg, S. E., direktör;

Lundgren, Th., konsul;

Wallberg, C. E. F., bankdirektör.

2. Centrala omsättningsskattenämnden (1943: II 3; 1944: II 3; 1945: II 2).

Den i 19 § förordningen den 13 december 1940 (nr 1000) örn allmän omsättningsskatt
omförmälda centrala omsättningsskattenämnden har genom
Kungl. Maj:ts förordnande samma dag erhållit följande sammansättning
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 januari 1941):

Hagander, J. O., justitieråd, ordförande;

Wigert, A., landskamrerare, vice ordförande:

Lindqvist, J. L., direktör;

Törnqvist, G., professor;

Wingård, E., revisionschef.

Till suppleanter för nämndens ledamöter har Kungl. Maj:t den 3 januari
1941 utsett för Wigert t. f. taxeringsintendent T. H. F. Hjolman, för Lindqvist
direktören E. F. Hellstedt, för Törnqvist fabrikören N. H. Cervin och
för Wingård lantbrukaren C. O. H. Andersson.

3. Krigskonjunkturskatterådet (1943: II 4; 1944: II 4; 1945: II 3).
Ledamöter, tillsatta genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 december 1940
(se Post- och Inrikes tidn. den 30 december 1940), den 13 mars 1942 och
den 8 oktober 1943:

Nordenskjöld, C. J. K. H., friherre, f. d. hovrättsråd, ordförande;

De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet.

277

Hedelius, F. E. O., kammarrättsråd;

Sivert, E. D., f. d. kammarrättsråd;

Söderlund, G., direktör.

Till suppleant för Söderlund har Kungl. Maj :t den 27 november 1942 förordnat
hovrättsrådet B. Lindskog.

Enligt direktiven skall krigskonjunkturskatterådet bereda frågor rörande
eftergift beträffande krigskonjunkturskatt.

4. Centrala krigskonjunkturskattenämnderi (1943: II 5; 1944: II 5;

1945: II 4).

Den i 32 § förordningen den 8 juni 1945 om krigskonjunkturskatt för år
1945 omförmälda krigskonjunkturskattenämnden har enligt Kungl. Maj:ts
förordnande den 22 juni 1945 erhållit följande sammansättning:

Hallberg, F. E. W., f. d. kammarrättsråd, ordförande;

Wulf, K., byråchef, vice ordförande;

Browaldh, E., bankdirektör;

Brunes, L., kamrerare;

Eklund, J., direktör;

Jelf, O., auktoriserad revisor;

Persson, E., direktör;

Petterson, T., direktör;

Stensgård, A. H., direktör;

Strindlund, G., överdirektör.

Till suppleanter för nämndens ledamöter har Kungl. Maj:t utsett för
Wulf assessorn S. E. Jarnerup, för Browaldh direktören H. Ohlin, för
Brunes kassören A. W. Strand, för Eklund direktören O. Baeckman, för
Jelf auktoriserade revisorn E. Rydbeck, för Persson professorn P. L. Nanneson,
för Petterson direktören B. Ljungberger, för Stensgård led. av II
kamm. K. Hj. Gustafson samt för Strindlund länsjägmästaren A. E. Nyblom.

Folkhushållningsdepartementet.

1. Statens reservförrådsnumnd (1943, 1944 och 1945: II 1).
Instruktion för nämnden utfärdad den 14 augusti 1937 (Sv. förf.-sami. nr
754).

Ledamöter:

Gärde, A. B., f. d. landshövding, ordförande;

Holmberg, G. A., direktör;

Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör;

Nauckhoff, S. A. G., fil. d:r;

Wehtje, W., direktör.

Verkst, direktör:

Kindgren, R., f. d. kapten.

Vice verkst, direktör och sekreterare:

Lamberth, C. L., förste byråsekreterare.

Lokal: Smålandsgatan 12; tel. 23 06 65.

II Fo

278

Riksdagsberättelsen.

DL Foi 2 2. Statens krigsförsäkringsnämnd (1943, 1944 och 1945: II 2).

Tillsatt av Kungl. Majit den 21 oktober 1938. Nämndens verksamhet regleras
av kungörelsen den 3 september 1939 (nr 596) med närmare föreskrifter
angående tillämpningen av lagen den 10 mars 1939 (nr 68) om statlig
krigsförsäkring m. m.

Ledamöter:

Lindeberg, S. J., bankinspektör, ordförande (avliden);

Levinson, K. S., landshövding, ordförande (fr. o. m. den 21 april 1945);
Östrand, D. O., byråchef, vice ordförande;

Ekman, J. L., direktör;

Henriques, E., advokat, tillika sekreterare;

Högberg, P. E., direktör;

Kördel, E. R., direktör;

Rogberg, N. O. L., assuransdirektör;

Ståhle, A. N. O. K., bitr. avdelningschef;

Åhmansson, N. C. E., direktör.

Den 7 november 1941 förordnades f d. justitierådet C. A. R. Eklund och
sjötekniske konsulenten hos kommerskollegium, sjökaptenen B. G. Bergström
att efter kallelse av ordföranden inträda såsom ledamöter av nämnden i fall,
då annan ledamot på grund av jäv icke må deltaga i behandlingen av viss
fråga.

Lokal: Kungsgatan 6; tel.: Krigsförsäkringsnämnden.

3. Statens industrikommission (1943, 1944 och 1945: II 3).

Tillsatt av Kungl. Majit den 27 oktober 1939. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 787; ändringar se Sv. förf.-sami. 1940 nr 582).
Ledamöter:

Schwartz, S. G., direktör, ordförande och chef;

Sohlman, S. R:son, vice direktör, vice ordförande och chefens ställföreträdare;
Andersson, G. A., andre ordförande i landsorganisationen;

Carlborg, P. A. H., kommerseråd;

Fornander, S. G. E., direktör;

Hammarskiöld, S. L., revisionssekreterare;

Hedulff, E. N:son, överdirektör;

Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd (fr. o. m. den 15 februari
1945);

Sundfeldt, B., överingenjör.

Ledamöter i kommissionens råd:

Bergengren, A. G., direktör;

Berggren, H. A., målarmästare;

Ehrnberg, G. Th., direktör;

Engkvist, O. Th., byggmästare;

Falk, E., ordförande i svenska grov- och fabriksarbetareförbundet;

Hérnod, T. R., direktör;

Johansson, C. A. A., verkst, direktör i kooperativa förbundet;

Johansson, I. S., lantbrukare;

De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet.

279

Lilliehöök, Eleonore M., fru;

Lindskog, H„ ingenjör;

Nyström, P. E., ordförande i svenska sågverksindustriarbetareförbundet;
Wehtje, E. J., direktör, led. av II kamm.;

Westerberg, S. A:son, direktör;

Westerlund, O., ordförande i svenska metallindustriarbetareförbundet.
Avdelningschefer:

för järnavdelningen: Odelberg, P. G., bergsingenjör (t. o. m. den 31 december
1945); Åhrén, A., överingenjör (fr. o. m. den 1 januari
1946);

» verkstadsavdelningen: Leire, G. J:son, direktör;

» metallavdelningen: Lagerhjelm, P. E. G. J., bergsingenjör;

» kemiska avdelningen: Winbladh, R. Th. B:son, docent (t. o. m. den 30
april 1945); Larsson, S. E. H., civilingenjör (fr. o. m. den
1 maj t. o. m. den 31 december 1945);

» textilavdelningen: Paues, E. W., direktör;

» läderavdelningen: Hallström, K. E., direktör;

» krigsindustriavdelningen: Leire, G. .Lson, direktör;

» byggna(^avdelningen: Sandberg, A. E., direktör;

» skogsindustriavdelningen: Ekman, P. W., direktör.

Kanslichef:

Hammarskiöld, S. L. (se ovan).

Lokal: Sveavägen 44—48; tel.: Industrikommissionen; textilavdelningen
23 57 80, läderavdelningen 23 50 60 och byggnadsavdelningen 23 56 60.

4. Statens livsmedelskommission (1943, 1944 och 1945: II 4).

Tillsatt av Kungl. Majit den 27 oktober 1939. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 788; ändringar se Sv. förf.-saml. 1944 nr 29).
Ledamöter:

Hammarskjöld, B. G. Hj., landshövding, ordförande och chef (t. o. m. den
30 november 1945);

Hovgård, T. Å., lantbruksskolföreståndare, vice ordförande och chefens ställföreträdare
(t. o. m. den 30 november 1945), ordförande och chef (fr. o. m.
den 1 december 1945);

Söderström, O. A. V., hovrättsråd, vice ordförande och chefens ställföreträdare
(fr. o. m. den 1 december 1945);

Carlsson, G., lantbrukare;

Johansson, H. B., direktör, led. av I kamm.;

Nordgren, Olivia, fru, led. av II kamm.;

Åslund, L. P., köpman.

Ledamöter i kommissionens råd:
för produktionsavdelningen:

Andersson, K. A. M., lantbrukare, led. av II kamm.;

Blomkvist, B., lantbrukare;

Ekström, B., landstingsman;

Erlansson, A., landstingsman (fr. o. m. den 20 september 1945);

Fo: 4

280

Riksdagsberåttelsen.

II Fo: 4 Flytström, A. Th., sekreterare;

Johansson, J. H., hemmansägare;

Liedberg, C. G., godsägare, led. av II kamm.;

Själander, E. A., lantbrukare;

för varuomsältningsavdelningen:

Börjesson, A., disponent;

Degerstedt, Hj., direktör;

Lindström, K. J‘. O., direktör;

Molander, H., ordförande i svenska livsmedelsindustriarbetareförbundet (t.
o. m. den 9 november 1945);

Myrgren, H., ordförande i svenska ostkustfiskarenas centralförbund;
Norenberg, C. W., konsul;

Olin, G., direktör;

Ringborg, H. G., förvaltare;

Rundlöv, E., kassör i svenska livsmedelsarbetareförbundet (fr. o. m. den 10
november 1945);

Utbult, K. B., ordförande i svenska västkustfiskarenas centralförbund, led.
av II kamm.;

för konsumtionsavdelningen:

Abramson, E. L., professor;

Alvén, Hildur M., fru, led. av II kamm.;

Gederlund, C. F., direktör;

Jansson, Linnea, fru;

Neumiiller, Margareta, husmoder vid Karolinska sjukhuset;

Osvald, Ingrid, inspektris;

Svensson, Gärda, fru;

Wiklund, Gertrud, fru;
för allmänna avdelningen:

Andersson, A., ordförande i småbrukarnas riksförbund, led. av I kamm. (fr.

o. m. den 20 september 1945);

Beck-Friis, C. S., friherre, bruksägare, led. av I kamm.;

Björnsson, J. E., lektor, led av I kamm.;

Borgström, N. O. G. J., verkst, direktör i Sveriges köpmannaförbund;
Carlborn, C. Hj., direktör;

Enderstein, P. E., sekreterare;

Johansson, A., ordförande i svenska lantarbetareförbundet (fr. o. m. den 8
september 1945);

Lindberger, A., redaktör;

Möller, K., direktör;

Sträng, G., statsråd (t. o. m. den 7 september 1945);

Avdelningschefer:

för produktionsavdelningen: Åkerman, E. Å., professor;

för konsumtionsavdelningen: Kollberg, G. N., mantalsintendent.

Biträdande avdelningschef för produktionsavdelningen: Hagander, J. H.,
agronom.

Kommissionens övriga huvudavdelningar, varuomsättningsavdelningen och

De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet.

281

allmänna avdelningen, äro uppdelade å följande sektioner och därmed sido- II F01 5
ordnade byråer, nämligen varnö,msättningsavdelningen å en sektion för ärenden
rörande spannmål och fodermedel m. m., en byrå för ärenden rörande
utsädesvaror m. m., en byrå för ärenden rörande fodermedel, en sektion för
ärenden rörande matfett m. m., en byrå för ärenden rörande lagringsfrågor
m. m., en sektion för ärenden rörande slaktvaror m. m., en sektion för ärenden
rörande potatis m. m., en sektion för ärenden rörande diverse livsmedel
och en sektion för administrativa ärenden, samt allmänna avdelningen å en
sektion för ärenden rörande kristidsstyrelserna m. m., en planläggningsbyrå,
en statistisk byrå och en utredningsbyrå. Fristående från avdelningarna äro
juridiska sektionen, utrikes- och licensbyrån, byrån för prisclearing m. m.
och sekretariatet.

Sektionschefer:

för sektionen för spannmål och fodermedel m. m.: Törnblom, C. G. E., agronom;
biträdande sektionschef: Hagander J. H., agronom (fr. o. m. den
1 maj 1945);

» sektionen för matfett m. m. och sektionen för slaktvaror m. m.: Lund,

D. G. M., agronom;

» sektionen för potatis m. m.: Magnusson, R. A. Hj., länsassessor;

» sektionen för diverse livsmedel: Tolstoy, N., greve, sekreterare; biträdande
sektionschef: Hamrin, C. F. P., förste auktuarie;

» sektionen för administrativa ärenden: Viklund, N. D., extra vattenrättsdomare
(t. o. m. den 31 maj 1945); Tolstoy, N., greve, sekreterare (fr.
o. m. den 1 juni 1945);

» sektionen för kristidsstyrelserna m. m.: Magnusson, R. A. Hj., länsassessor;
biträdande sektionschef: Nordström, B. G. L., sekreterare;

» juridiska sektionen: Viklund, N. D., extra vattenrättsdomare (t. o. m. den
31 maj 1945); Nordlander, M. I. C.-H., hovrättsassessor (fr. o. m. den
1 juni 1945.

Lokal: Artillerigatan 42; tel.: Livsmedelskommissionen.

5. Statens handelsko,mmission (1943, 1944 och 1945: II 5).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 10 november 1939. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 805).

Ledamöter:

Sahlin, S. E. G., kabinettssekreterare, ordförande (t. o. m. den 30 juni 1945);

Lundvik, V. G., landshövding (vice ordförande t. o. m. den 30 juni 1945),
ordförande (fr. o. m. den 1 juli 1945);

Böök, K. E., vice riksbankschef, vice ordförande (fr. o. m. den 1 juli 1945);

Bonow, K. D. M., fil. lie.;

Gränebo, C. P. V., led. av I kamm. (fr. o. m. den 1 juli 1945);

von Heland, K. E. H., kapten, led. av I kamm. (t. o. m. den 30 juni 1945);

Kördel, E R., direktör;

Lindskog, B. V., hovrättsråd, t. f. kommerseråd (fr. o. m. den 1 juli 1945);

Sjögren, K. E., direktör;

Vinell, K. T., direktör.

282

Riksdag sberättelsen.

II Fot 5 Direktör:

Brusewitz, S. I., förste sekreterare.

Biträdande direktör:

Åkermalm, S. T. G., riksbankskamrer (fr. o. m. den 1 november 1945).
Avdelningschefer:

Palmstrand, T. E. H., tullkontrollör;

Karlberg, H., tullkontrollör;

Bernunger, S. E., jun kand.

Lokal: Kungsträdgårdsgatan 12; tel.: Handelskommissionen.

6. Statens priskontrollnämnd (1943, 1944 och 1945:11 6).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 12 april 1940. Gällande instruktion utfärdad
den 20 juni 1941 (Sv. förf.-sami. nr 482; ändringar se Sv. förf.-saml. 1942
nr 607, 1943 nr 312 och 1945 nr 208).

Ledamöter:

Bergvall, J. H., direktör, led. av I kamm., ordförande;

Lundberg, E. F., professor, vice ordförande;

Lind, A., redaktör;

Matts, A. G., direktör;

Norup, B. S. B., lantbrukare, led. av II kamm.;

Nyström, P. E., ordförande i svenska sågverksindustriarbetareförbundet;
Ohlin, P. H., ekonomidirektör;

Schmidt, C. S:son, civilingenjör;

Almeby, H., direktör.

Ledamöter i nämndens råd:

Andersson, Elsa, fru;

Andersson, G. A., andre ordförande i landsorganisationen;

Browall, G., direktör;

Collin, Karin, fröken;

Degerstedt, Hj., direktör;

Engberg, N. F., direktör;

Engel, G. A. G., disponent;

Eriksson, Nancy, fru;

Ernmark, A. G., direktör;

Flood, Hulda, fru;

Johansson, A., ordförande i svenska lantarbetareförbundet (fr. o. m. den
20 september 1945);

Johansson, H., direktör;
de Laval, Märta, fru;

Lindberger, A., redaktör;

Lindqvist, J. L., handlande;

Mårtensson, H., civilingenjör;

Nilsson, H., lantbrukare;

Nordström, A., byggnadsingenjör;

Sträng, G., statsråd (t. o. m. den 7 september 1945);

De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet.

Söderberg, E., direktör;

Throne-Holst, H., disponent.

Sektionschefer:

för sektionen för ärenden rörande järn- och metallprodukter:

Lundberg, E. F., professor (t. o. m. den 15 januari 1945);

Verner-Carlsson, S., civilekonom (fr. o. m. den 16 januari 1945);

Östberg, P., jur. kand., ställföreträdande chef (t. o. m. den 15 januari 1945);

för sektionen för ärenden rörande bränslen och trävaror:

Baeckström, T., jägmästare;

för sektionen för ärenden rörande textilprodukter:
de Broen, J. H. G., kamrerare (t. o. m. den 14 november 1945);

Vakant (fr. o. m. den 15 november 1945);

för sektionen för ärenden rörande läder och skor:

Almeby, H, direktör;

för sektionen för ärenden rörande kemisk-tekniska produkter:

Schmidt, C. S:son, civilingenjör;

för sektionen för ärenden rörande livsmedel:

Almeby, H., direktör;

för allmänna sektionen:

Schmidt, C. S:son, civilingenjör;

för sektionen för ärenden rörande importhandeln:

Stenhammar, O., direktör (t. o. m. den 30 september 1945);

Hessel, S., avdelningschef (fr. o. m. den 1 oktober 1945);

för sektionen för ärenden rörande prisövervakning:

Strand, H., direktör.

för sektionen för utredningar och planläggning:

Lundberg. E. F., professor;

för sektionen för ärenden rörande transporter:

Engström, H. O. F., förste sekreterare;

för sektionen för aktiv hushållning:

Åkerman-Johansson, Brita, fil. lie., fru.

Kanslichef:

Dahlin, E. H., hovrättsassessor.

Lokal: Drottninggatan 42—44; tel.: Priskontrollnämnden.

7. Statens bränslekommission (1943, 1944 och 1945: II 7).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 14 juni 1940. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 581).

Ledamöter:

Lundh, E. A. F., landshövding, ordförande och chef;

Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör, vice ordförande och chefens ställföreträdare; Carlsson,

C. A., lantbrukare;

Höglund, B., disponent (fr. o. m. den 2 juni 1945);

Lindberg, K. A., förste ordförande i landsorganisationen;

Nerell, Å. N. J., direktör.

283

II Fo

Riksdagsberättelsen.

II Fo:7 Ledamöter i kommissionens råd:

Alm, M. F., byråchef;

Andersson, K. G. H., direktör;

Bengtsson, O. F., ombudsman;

Bengtsson, Y., direktör;

Berg, N. R., ryttmästare;

Byström, C., ombudsman;

Englund, A., ordförande i svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet;
Gålsman, Ester, fru;

Hain, R. J. F., direktör;

Helgesson, R., ordförande i svenska transportarbetareförbundet;

Hultman, G., f. d. överingenjör;

Johansson, R., landshövding;

Karlsson, K., direktör;

Ljunggren, V., direktör;

Nordström, A., byggnadsingenjör;

Norgren, N. O., hemmansägare;

Nyström, P. E., ordförande i svenska sågverksindustriarbetareförbundet;
Olsson, Erica, fru;

Schager, N., jägmästare;

Sundfeldt, R., direktör;

Telander, N. G., byråchef;

Tigerschiöld, K. M., överingenjör;

Wahlstedt, G. V. R., direktör;

Wesslén, G., skogschef;

Wibom, T., major;

Östberg, Amanda, fru.

Avdelningschefer:

för planläggningsavdelningen: Fletcher, J. F., förste byråingenjör (t. o. m.
den 4 mars 1945); Uppmark, E. G. J., civilingenjör (fr. o. m. den 5 mars
1945);

för vedavdelningen: Malmgren, E. F. E., byråchef;

» kolavdelningen: Ström, T. V., konsul;

» bensin- och oljeavdelningen: Kähr, H. N. G., disponent.

Chef för sekretariatet (huvudsekreterare):

Andersson, T. C., hovrättsfiskal.

Lokal: Sveavägen 63; tel.: Bränslekommissionen.

8. Statens trafikkommission (1943, 1944 och 1945:11 8).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 1 augusti 1940. Instruktion utfärdad samma
dag (Sv. förf.-saml. nr 747; ändringar se Sv. förf.-saml. 1944 nr 21).
Ledamöter:

Frisell, E. G., direktör, ordförande och chef;

Trolle, C. R., byråchef, vice ordförande och chefens ställföreträdare;
Andersson, G. K. H., direktör;

285

De centrala krisorganen: Folkhushållningsdepartementet.

Eriksson, G. A., åkeriägare; J[ Pq; $

von Horn, C. Oison, major (fr. o. m. den 19 april 1945);

Kring, K. G. H., överste (t. o. m. den 18 april 1945);

Nerell, Å. N. J., direktör;

Ståhle, A. N. O. K., bitr. avdelningschef.

Ledamöter i kommissionens råd:

Borgström, N. O. G. J., verkst, direktör i Sveriges köpmannaförbund;

Byström, C., verkst, direktör i svenska lasttrafikbilägareförbundet;

Corneliusson, S., ombudsman;

Dieden, G., civilingenjör;

Ekman, J. L., direktör;

Gillberg, K. E., verkst, direktör i kemisk-tekniska livsmedelsfabrikanters förening; Hallgren,

IL, fabrikör;

Hammarskiöld, A. P., civilingenjör;

Helgesson, R., ordförande i svenska transportarbetareförbundet;

Hérnod, T. R., direktör;

Hoogland, H., direktör;

Högberg, P. E., direktör;

Johansson, B., ombudsman;

Lindberg, C., ombudsman: led. av II kamm.;

Lindmark, G., direktör;

Lindskog, H., ingenjör;

Lindström, K. J. O., direktör;

Lundqvist, Hj., direktör;

Norenberg, C. W., vicekonsul;

Norup, B. S. B., lantbrukare, led. av II kamm.;

Osvald, G. S., hamndirektör;

Persson, E., direktör;

Wahlstedt, G. V. R., direktör;

Waller, P., skeppsredare;

Westerberg, P. O., direktör;

Wijkander, R. T., direktör.

Kanslichef:

Månsson, K. G., e. o. länsnotarie (t. o. m. den 31 oktober 1945);

Dillén, B. O., e. o. länsnotarie (fr. o. m. den 1 november 1945);

Sektionschefer:

för sektionen för ärenden rörande inrikes sjöfarten och hamnarna:

Eggert, E. A. F., f. d. byrådirektör (t. o. m. den 31 mars 1945);

Axelson, K. A., vicekonsul (fr. o. m. den 1 april 1945);

för sektionen för ärenden rörande järnvägstrafiken och civila luftfarten:

Brinck, P. E. II., byråassistent;

för motorfordonssektionen:

Fredrikson, T., major;

för personbilstrafiksektionen:

Trolle, C. R., byråchef;

286

Riksdagsberättelsen.

II Fo: 8 för godsbiltrafiksektionen:

Grönvall, C.-F., kapten.

Sektionen för ärenden rörande utrikes sjöfarten förestås av direktören H.
Hoogland och skeppsredaren T. Pettersson gemensamt.

Genom beslut den 27 april 1945 föreskrev Kungl. Majit, att inom trafikkommissionen
skulle såsom rådgivande organ i frågor rörande de sociala förhållandena
å fartyg, som befraktades i enlighet med bestämmelserna i ett
internationellt avtal, till vilket Sverige anslutit sig, rörande principerna för
fortsättande av den samfällda kontrollen över handelssjöfarten, finnas en
särskild delegation (sjöfolksdelegationen), som hade att följa utvecklingen
på ifrågavarande område samt hos trafikkommissionen göra de framställningar,
vartill omständigheterna kunde föranleda.

Sjöfolksdelegationens ledamöter:

Öbrink, J. K., byrådirektör, ordförande;

Lundgren, S. J., ordförande i svenska sjöfolksförbundet;

Rosendahl, W., direktör i Sveriges fartygsbefälsförening;

Söre, A., ordförande i Svenska maskinbefälsförbundet.

Lokal: Gustaf Adolfs torg 16; tel.: Trafikkommissionen.

9. överrevisionen för krisförvaltningen (1944 och 1945:11 9).

Tillsatt av Kungl. Maj:t den 31 december 1943.

Instruktion utfärdad samma dag (Sv. förf.-saml. nr 946; ändringar se Sv.
förf.-saml. 1944 nr 241).

Engfors, B. G. O., bankdirektör, ordförande;

Hagström, S. A. H., auktoriserad revisor (fr. o. m. den 10 november 1945);
Pettersson, A. P., lantbrukare, led. av II kamm.;

Unger, B. B., revisionssekreterare (fr. o. m. den 10 november 1945);

Ward, K. S. V., redaktör, led. av II kamm.

Kanslichef:

von Hartmansdorff, C.-H., förste kanslisekreterare (t. o. m. den 31 oktober
1945).

Byråchef:

Grönmark, J. E. H., förste revisor.

Lokal: Storgatan 19; tel.: 60 83 06, 60 83 46.

Stockholms slott den 4 januari 1946.

GUSTAF.

Herman Zetterberg.

Lotterimedel.

287

Bilaga A.

Under år 1945 beviljade bidrag av lotterimedel.

Ändamål	Beslu-tets dag	Belopp kronor
Arkiv för dekorativ konst vid Lands universitets konstmuseum	,6/e		10 000: —
Berg, B., författare, Halltorp.........	)		100 000: -
Blekinge musei- ock hembygdsförbund.........	>		75 000:-
Bohusgården, Föreningen Nordens stiftelse, Uddevalla ....	»		18 000: —
Bygdegårdarnas riksförbund............	>		30 000: —
Dalarnes ansgariiförening................	>		25000: —
Dramatiska teatern............	6/4	61 000: -
> >	16/e	162 500: —
> > . .	,	12 122: 49
> > . . . .	83/n	83 000:-
> > .............	8,/is	202 500:-	521122: 49
Ericastiftelsen, Stockholm...........	»		25 000: —
Folkets parkers centralorganisation..........	8S/s		200000: —
Gustav Adolfs akademien för folklivsforskning......	I6/e		30 000: —
Gävleborgs läns orkesterförening.............	*7*	4 950: —
> > >	,5/e	60000: —
> > > ...	83/n	6 300: —
> > >	8Vl2	5 000: —	76 250: —
Gävleborgs läns skogsvårdsstyrelse............	15/6		100000: —
Göteborgs lyriska teater...............	<74	40 000: —
> > > ......	16/e	120 000: —
> » > . . .	83/n	40 500:-
» > * .....	21/l8	120 000: —	320 500: —
Göteborgs orkesterförening...............	83/2	10 350: —
> » . .	15u	35 000:-
> »	83/.l	10 000: —
> >	}	8 800: —
> » ............	81/u	45 000: -	109150: —
Göteborgs stadsteater................	6/4	34 000: —
> >	16/e	75 000: —
> >	,8/ii	38 000: —
> >	8,/n	75 000:—
> > .............	>	13 200: —	235 200: —

288

Riksdagsberåttelsen.

Ändamål	Beslu-tets dag	Belopp kronor
Hantverksmuseet i Sundsvall, Föreningen.........	15/e		40 000: —
Humanistiska fonden..................	21/12		250000: —
Hälsingborgs stadsteater................	6A		50 000:-
Jordbrukareungdomens förbund..............	15/e		49 900: -
Konsertföreningen i Stockholm.............	23/e	12 000: —
> > >	>	10000:-
» > > .............	,6/e	70 000: —
> > >	23/n	12 200: —
> y > .............	21/is	100000: —	204 200: —
Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige.......	15/6		45000: —
Malmö konserthus, Stiftelsen..............	23/ä	11650: —
> > > ..............	16/6	35 000: —
y > y ..............	S3/U	9 200: —
> y y ..............	2l/ia	30 000: —	85 850: —
Malmö stadsteater...................	6/4	36 000: —
y > ...................	15/6	75 000:-
> y ...................	23/ll	42 000:-
y y ...................	S1/12	75000: —	228 000: —
Musikaliska akademien.................	>		3 250: —
Nordvästra Skånes orkesterförening...........	23/2	4 950: —
> > > ...........	,6/6	60 000: —
1 > > ...........	23/ll	6 300: —	71 250: —
Norra Södermanlands folkhögskola u. p. a., Föreningen . . .	13/e		12 000: —
Norrbottens ungdomsgård, Andelsföreningen, Kalix.....	>		120 000: —
Norrköpings orkesterförening..............	23/ä	4 950: —
y y ..............	,5/6	60 000:-
> > ..............	23/.l	5 700: —	70 650: —
Norrköpings stadsfullmäktige...............	15/s		110 000: —
Odontologiska föreningen i Stockholm...........	>		20 000: —
Operan........................	3/4	158000:-
> ........................	16/6	500 000: —
y ..............	y	30 215:42
» ........................	23/n	181 000: —
y ........................	21/12	500 000: —	1 369 215:42
Rebbetuarödsgården, förening u. p. a., Degeberga.....	16/e		5 000: —
Riksarkivet ......................	21/l2		30 000: —
Riksförbundet för bildande konst ............	>		35 000: —
Riksteaterns publikorganisation.............	15/6	151 000: —
y y ..............	21/l2	151 000: -	302 000: —
Soldaternas vänner i Ljungbyhed, Föreningen.......	13/6		15 000:-
Stockholms högskola..................	)		3 500:-
Svenska dramatikers studio, förening u. p. a........	21/l2		5 000:-

Lotterimedel.

289

Ändamål	Beslu-tets dag	Belopp kronor
Svenska eldbegängelseföreningen.............	,5/«		10 000: —
Svenska sångarförbundet .... •...........	21/l2		25 000: —
Svenska sällskapet för antropologi och geografi......	22/e		35 000: —
Svenska ungdomsringen för bygdekultur.........	16/e		6 000: —
Sveriges författareförening................	>		10 000: -
Sveriges körförbund..................	21/l2		15000:-
Sveriges orkesterföreningars riksförbund..........	15/e	45000:-
> > » ..........	21/u	50 000: —	95 000: —
Trafiksäkerhetens främjande, Nationalföreningen för ....	20 /4		3 000: —
Utö hembygdsförening.................	15/e		7 500: -
"Wesslén, S., forstmästare................	6/t		12 000: —
Vetenskapsakademien..................	15/«		8 000: —
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.......	30/6	30000:-
» > » » .......	>	2500: —	32 500: —
"Västerbottens läng arbetsstugor, Stiftelsen........	16/e		150000: —
Västkustens ungdomsskolas byggnadsförening u. p. a., Ljungs-kile ........................	>		100000: —
Västra Södermanlands konstförening, Katrineholm.....	>		20000: —
Ynglingaföreningen Libanon, Göteborg..........	>		30 000: —
Ystads drätselkammare.................	SI/l2		145 000: —
Älvsborgs kustartilleriregementes soldathem, Stiftelsen . . .	16/e		90 000: —
	Summa kronor	5 794037:91

Bihang till riksdagens prof. 1946. 1 sami.

Riksdagsberättelsen.

19

290

Riksdagsberättelsen.

Justitie -

1	2	1 3	1 4	5	1 6	1 7
Kommitténs benämning	Kommitténs nummer i berättelsen	1
1944	1945	1946	t. o. m. s%s 1944	Arv Leda- möter	oden Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1945.1
Sakkunniga f5r samråd med byggnadsstyrelsen vid
utredning angående lokaler för Högsta domstolen,
Nedre justitierevisionen och Svea Hovrätt . .	5	7	1	_
Stadsplaneutredningen 1942*...........	21	22	2	117 504	6 672	14 754
1944 års vallagssakkunniga..........	—	27	3
Förberedande utredning angående utgivande av för-
fattningshandböcker för förvaltande verk och myn-
digheter................	—	31	4	_	678
Löneutredningen för viss fångvårdspersonal . . .	—	32	5	_	804	825
Utredning angående vissa ändringar i hyresreglerings-lagstiftningen m. m.s.............	—	—	6	_
Summa kr.				117 504	8154	15579 ;
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1946.1						1
Sakkunniga för utredning rörande åtgärder för att för-
hindra förorening av vatten och luft samt rörande
rätt att utnyttja underjordiska vattentillgångar . .	6	8	7	84 725	_
Sakkunniga för kodifiering av gällande rätt på kyrko-
lagstiftningens område4.............	7	9	8	2180	_
Straffrättskommittén..............	8	10	9	189 628	20 318	6 658
1938 års patentutredning5...........	9	11	10	52 840	2 808	240
Strafflagberedningen...............	10	12	11	140 956	10 293	11312
Auktorrättskommittén..............	11 !	13	12	13110	1833
1943 års sekretessutredning..........	12 |	14	13	788	744	6 316
Sakkunnig för utredning angående möjlighet för kon-
karsbo att avsluta av konkursgäldenär påbörjat
byggnadsföretag.......•........	13	15	14	—	_	_
Ungdomsvårdskommittén6..........	14	16	15	93144	4 296	16 596
Fastighetsbildningssakkunniga7..........	15	17	16	171 936	8 575
Sakkunnig för utredning av vissa fiottledsfrågors
behandling................	17	18	17	—	—	— |

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

2 Jämlikt Kungl. Maj:ta beslut den 28 november 1941 skola kostnaderna bestridas från andra.

> > » >

23	mars	1945 >
16	oktober	1936 >
17	juni	1938 >
30	juni	1943 >
9	''juni	1939 >

> > >

> > >

> > >

> > >

> > >

Kommittékostnader: Justitiedepartementet.

291

Bilaga B.

departementet.

8	9	10	11	12	13	14	15	16
	u	t g i	f t e
Vi 1944—!“/« 1945	Vi—1“Vis 1945	Beräknad | totalkostnad t. o. m. SI/i2
Ersättning för	Rese- och trakta-	Övriga utgifter (trycknings- kostnader,
mistade avlönings-förmåner	mentsersätt-ningar m. m.	Sömma	Verkställ-da utg.	Beräkna-de ntg. ‘/ii—s7»	1945 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Leda	Sefa.,	Led''	Sefa.,	hyror, skriv-		Vi—“/io
mäter	experter o. bitr.	möter	experter o. bitr.	materialier m. m.)
17197	127	447	584	1763	41544	12 389		171437
—		—	—	—	—	—	2 382	2 382
237	_	_			915	661	1102	2 678
67	—	451	—	—	2147	3 618	—	5 765
—	—	—	—	—	—	598	—	598
17 501	127	898	584	1763	44606	17 266	3484	182860
			_	_	_		_	84 725
7 322	391	285	—	10 276	45 250	16 965	8 000	2180 259843
—	_	—	—	—	3 048	—	1782	57 670
9 480	3 450	1982	1159	14 237	51913	20 844	7 500	221213
—	_	—	—	—	1833	1167	300	16 410
119		125	i -		7 304	3116	2 265	13 473
310	499	1098	574	15 730	39103	22 977	2 500	157 724
20 572	—	699	—	8 847	38 693	8 869	6 225	225 723
—	—	—	—	—	—	—	—	—

femte o. sjätte huvudtitlarnas
och femte >

> åttonde >

> tionde *

> femte >

» nionde >

kommittéanslag med tredjedelen

> > hälften

> > >

> > >

> > »

> > >

från vartdera anslaget.

292

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
Sakkunnig för en förberedande utredning örn det all-männas skyldighet att svara för skada, som upp-kommit genom fel eller försummelse av tjänsteman	18	19	18
Sakkunniga för kodifiering av ärvdabalken.....	19	20	19	3 065	1333	—
Fortsatt utredning angående revision av strafflagen för krigsmakten1...............	20	21	20	12 454	5 031	1966
Sakkunnig för utredning angående statlig kontroll över organisationer, som avse att nyttiggöra auktor-rättigheter..................	22	23	21
Dissenterlagskommittén2.............	26	24	22	1000	2 634	1210
Sakkunniga för utredning rörande domarutbildningen m. m. (1943 års domarutredning)........	27	25	23	7 749	4 470	12 521
Utredning rörande revision av varumärkes- och firma-lagstiftningen .................	_	26	24	_	_	_ !
1944 års tryckfrihetssakknnniga..........	—	28	25	—	330	6 066
Utredning angående reglering av förfarandet hos för-valtningsmyndigheter i ärenden rörande enskild rätt	_	29	26	_	_
Lufträttssakkunniga3..............	—	30	27	—	1758	—
Utredning rörande rationalisering av det frivilliga skydds- och hjälparbetet bland villkorligt dömda m. fl.....................			28
1945 års kommitté för utredning örn rätten till an-ställdas uppfinningar4.............	_	_	29	_	636	318
Utredning för översyn av lagstiftningar örn ekono-miska föreningar5...............	_	_	30	_	_	_
1945 års krigsdomstolsutredning8........	—	—	31	—	—	— j
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1945.7 Revision av lagstiftningen örn kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag .	16	1		773 575 3 489	65 059	63 203
Utredning rörande frågan om fångvårdspersonalens utbildning och rekrytering...........	23	2	_	_	761	_
1943 års utlänningssakkunniga8..........	24	3	—	14 232	5 034	1550
Utredning beträffande stängselskyldighet vid järnvägar9	25	4	—	6 934	588	—
Utredning rörande åtgärder i syfte att förbereda rätte-gångsreformens ikraftträdande.........	—	6	—	675	330	—
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1944/ 45 bestridda kostnader för sakkunniga biträ-den inom departementet m. m. : 1 Ersättning till f. d. justitierådet N. Gärde för vissa ut-redningar för processreformens genom-förande m. m...........				25330	6 713 14 251	1550

2

S

4

5
C

7

8
9

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 22 december 1943 skola

> > > > > 15 oktober 1943 >

> > > > > 8 och 30 september 1944 >

> > > > > 16 mars 1945 >

> > » » > 18 maj 1945 >

» > > » > 22 juni 1945 »

Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21 april 1943 >

> > » » > 1 oktober 1943 >

kostnaderna bestridas

> >

> >

från

andra

Kommittékostnader: Justitiedepartementet.

293

8	9	10	il	12	13	14	16	16
—	—	1	—	—	1 1333	667	—	5065
8 983	12 013	123	110	8	28 234	12 733	5 600	59 021
—	1178	628	242	—	5 892	4 472	—	11364
1291	—	2 768	1482	1000	23 532	9 673	3 000	43 954
199	—	29		—	6 624	3116	1255	10 995
			_	_	_	_	—	—
11916	—	—	—	500	14 174	9 432	833	24 439
—	—	—	—	—			—	—
—	—	—	—	1000	1954	1206	2 5C0	5 660
				_	_	7168	1000	8168
—	—	—	—	—	—	10 577	6 900	17 477
60192	17 531	7 737	3 567	41598	268887	132982	49660	1225 104 I
				1191	1191			4 680
	_	239	_	958	1.958	_	—	1958
582	6 004	461	101	3 265	16 997	—	—	31229 1
1256	—	217	—	1178	3 239	—	—	10173 !
132	—	335	—	—	797	—	—	1 472 I
i 1970	6004	1252	101	6 592	24182			49512 |
I					14 251	5 863

och fjärde huvudtitlarnas kommittéanslag med	hälften	från	vartdera	anslaget.
> åttonde >	>	>	>	>	>	>
> sjätte >	>	>	>	>	>	>
sjätte o. tionde >	>	>	tredjedelen	>	>	>
nionde o. tionde >	>	>	i	>	>	>
och fjärde »	>	>	hälften	>	>	>
> femte >	>	>	>	>	>	>
> sjätte »	>	>	>	>	>	>

294

Riksdag sberått elsen.

1	2	1 3	! 4	5	6	! 7
Ersättning till f. d. vattenrättsdomaren H. Hamilton för utredning angående vattendom-stolarnas arbetsförhållanden, m. m. .					600
> statsrådet H. Zetterberg för vissa ut-redningsuppdrag .........	_	_	_	_	1248
> > kommerserådet S. Matz för förbere- dande utredning rörande avbetalnings-handeln1.............					1200
> » vattenrättssekreteraren P. Bergsten för utredningar angående vissa ändringar på vattenlagstiftningens område . . .				_	4 200
» » t. f. revisionssekreteraren C. J. Svenne- gård för förberedande undersökning be-träffande frågan om ökat skydd för byggnadsarbetares lönefordringar m. m.
> > krigsbovrättsrådet G. Aquilon för ut- redning rörande krigsdomstolarnas verksamhet under den förstärkta för-svarsberedskapen.........
* > statssekreteraren G. "Walin för vissa utredningsuppdrag.........			_	—	_	_
1 j byråchefen G. Lindencrona för biträ- de vid utredningar på utlänningslag-stiftningens område2........			_
> > hovrättsassessorn B. H. N. Dag för biträde vid utredning rörande hyres-regleringslagstiftningens......	.	-		_
> > följande personer för biträde med ut- förande av vissa av departementsche-fen överlämnade utredningsuppdrag: hovrättsrådet A. Bexelius.....					1272
» B. Scherdin.....	—	—	—	—	828	—
hovrättsassessorn S. Edling.....	—	—	—	—	9 778	—
> B. Kjellin ....	—	—	—	—	1213	—
e. o. aktuarien T. Lindberg ....	—		—	—	2 268	—
förste sekreteraren S. Rynell ....	—		—	—	420	_
hovrättsassessorn B. Lassen ....	—		—	—	150	_
> 0 S. Petrén ....	—	—	—	—	—	_
professorn A. Malmström.....	—	—	—	—	—	_
hovrättsflskalen E. Bendz.....	—		—	_	—	_
tingsdomaren Å. von Schultz ....	—		—	—	—	_
Kostnaderna för tryckning av processlagberedningens betänkande med förslag till lag örn in-förande av nya rättegångsbalken m. m., jämlikt Kungl. Mai:ts beslut d. 30 juni 1944 .............. .						_
> » fartygsersättningsnämnden.....	—	_ 1	_ i	—	—	_ |
Renskrivningskostnader m. m. för inom departementet tillkallade sakkunniga.............	—		- i	— :	_ |	1
Summa kr	1	1	1	- I	37 428 |

1 Jämlikt Kungl. Majlis beslut den 26 januari 1945 skola kostnaderna bestridas med en fjärdedel
* ’ ’ ’ > > 13 april 1945 » > > från andra och

> » » > » 22 juni 1945 » » > > > >

Kommittékostnader: Justitiedepartementet.

295

8	9	10	u	12	13	u	15	16
					600
3 794	—	—	—	—	5 042	—	—	—
4 455	—	—	—	—	5655	8 345	—	—
—	—	—	—	—	4 200	100	—	—
—	—	—	—	—	—	1800	—	—
_	—	_	_	—	—	873	—	—
—	—	—	—	—	—	1500	—	—
—	—	—	—	—	—	384	—	—
—	—	—	—	—	—	1622	—	—
5 689					6 961
6 607	—	—	—	—	7 435	8120	—	—
_	—	—	—	—	9 778	—	—	—
_	—	—	—	—	1213	—	—	—
3 627	—	—	—	—	5 895	1382	—	—
2 030		—	—		2 450	30	—	—
z	_	_	z	_		285	—	—
_	—	271	—	—	271	—	—	—
_	—	—	—	—	—	1309	—	—
_	"					3 087
				4 640	4 640
—	—	—	—	—	—	7 300	—	—
—	—	—	—	11641	11641	3 000	—	—
26 202	—	271	—	16 281	80182	45 000	| -	—

från andra huvudtitelns kommittéanslag och nied tre fjärdedelar från tionde huvudtitelns kommittéanslag.
femte huvudtitlarnas > > hälften från vartdera anslaget.

296

Riksdagsberätt elsen.

Utrikes

1	2	3	4	5	6	7 1
	Kommitténs nummer i berättelsen
t. o. m. so/e 1944
Kommitténs benämning	1944	1945	1946	Arvoden
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
B. Kommittéer som fortsättn sin verksamhet
vid ingången av 1946.:
Understödsnämnden för ryssiandssvenskar.....	1	1	1	10 945	2 994	2 400
Amerikantredningen......	2	2	2	3 202	—
Repatrieringskommittén 1945 .......	—	—	3	—	450	—
Redaktionsnämnden för utgivandet av eD framställning
över Sveriges utrikespolitik under andra världskriget	—	—	4	—	996	—
Summa kr.				14147	4 440	2 400
D. Av kommittéanslaget under budgetåret
1944/45 bestridda kostnader för sakkunniga bi-
träden inom departementet m. m.
Ersättning till följande personer för utförande av vissa
utredningsuppdrag:
byråchefen E. A. G. Karnell.......	—	—	—	—	245	—
förste byråinspektören T. R. Millqvist ....	—	—	—	—	54	—
fiskalen G. A. Björklund............	—	—	—	—	54	—
Summa kr.				—	353	—

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Utrikesdepartementet.

297

departementet.

8	9	10	11	12	13	14	15	16
Utgi	f t e	r
V» 1944—30/6 1945	1/l—3IA	1945	Beräknad
Ersättning för mistade avlönings-förmåner	Rese- och trakta-mentsersättningar m. m.	Övriga ut-gifter (tryck-ningskostnad		Verk- ställda	Beräk-nade nt-	totalkostnad t. o. m. 31/i2 1945 (s:a av kol. 5, 13, 14,
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	der, hyror, skrivmate-rialier m. m.)	Summa	utgifter Vv—31/io	gifter l/ll-81/l2	och 15)
		312		139	5 845	1830	917	19 537 3 202 4 265
—	—	780	—	43	1273	2 992	—
7 453	—	—	—	10	8 459	6 021	3 730	18 210
7453		1092		192	15577	10843	4647	45214
1227				212	1684
280	—	—	—	—	334	—	—	—
324	—	—	—	—	378	—	—	—
1831	—	—	—	212	2 396	—	-	—

298

Riksdag sberättelsen,

Försvars -

1	2	1 3	4	5	6	7 |
	Kommitténs
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Arvoden
	1944	1945	1946	S0/6 1944
						Sekr.,
					möter	experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksam-
het under 1945.1
Försvarets forskningsnämnd.........	20	20	1	8 238	930	2 460
1943 års utredning rörande sjökrigsmaterielen .	25	22	2	15 595	6 612	2 634
Försvarets upplysningsutredning....... 1 Fortifikations- och byggnadsförvaltningsntred-	—""	25	3	5 534	5 916	4 960
ningen1 2 ................. 1944 års utredning rörande försvarets läkemedels-	—	28	4	—	2 496	2 088
försörjning................ j Utredning rörande inkallad personals återförande	—	30	5	—	2 418	390
till civil verksamhet............ Utredning rörande återförande till näringslivet av	—	31	6	—	1944	660
ianspråktagna hästar, fordon och fartyg . . . Utredning rörande förfogandelagstiftningens fort-	—	32	7	—	990	900
i satta tillämpning.............	—	33	8	—	2 652	—
1944 års manskapsutredning.........	—	34	9	—	588	360
1 1944 års uniformspliktskommitté.......	—	35	10	—	288	—
Summa kr.				29 367	24 834	14 452
B. Kommittéer som fortsätta sin verk-
samhet vid ingången av 194
Försvarsdepartementets granskningsnämnd för
byggnadsarbeten..............	21	21	11	4108	1686	42
j Arméns officersutbildningskommitté......	26	23	12	10 406	3 606	2 821
1944 års militärsjnkvårdskommitté......	—	24	13	4 609	5 586	3 228
Utredning rörande Sveriges försvarsberedskap . . Fortsatt utredning rörande sjnkhusfrågornas lö-		26	14	—	7114	384
sande vid vissa truppförband........	—	27	15	—	—	—
Försvarets sakanslagsutredning........	—	29	16	—	1026	864
1945 års hemvärnskommitté......... 1945 års utredning rörande åtgärder för ridhäst-	—	—	17	—	756	60
avelns befrämjande............	—	—	18	—	—	—
1945 års elektronrörsntredning .......	—	—	19	—	—	—
1945 års försvarskommitté..........	—	—	20	—	—	—
1945 års militärutredning.......... Utredning rörande provisoriska åtgärder till för-	—	—	21	—	—	—
bättring av ersättningar, utgående i anled-ning av olycksfall m. m. under beredskaps-tjänstgöring3...............			22
Utredning av vissa vid sj ökarte verket aktuella
lönefrågor................	—	—	23	—	-	—
Summa kr.	| |	19123	19 774	7399

1 Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget.

2 Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 12 maj 1944 skola kostnaderna bestridas från fjärde och sjätte

3 Jämlikt Kungl. Majlis beslut den 29 juni 1945 skola kostnaderna bestridas från fjärde och

Kommittékostnader: Försvarsdepartementet.

299

departementet.

1 8	9	10	il	12	( 13	14	15	16
U	* g i	f t e
	V» 1944-	-so/e 1945				Vt—31/is 1945	Beräknad totalkost-nad t. o. m. 31/u 1945 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
Ersättning för mis-tade avlöningsför-måner	Rese- och trakta-mentsersättningar m. m.	Övriga ut-gifter (tryck-ningskost-nader,hyror, skrivmateri-alier m. m.''	Summa	Verk- ställda utg. Vt—»V»	Beräk-nade utg. Vn— 3,/iä
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., | experter I o. bitr.
		87		1	3 477			i 11715
—	—	546	359	—	10151	4 708	—	30454
—	143	1936	50	—	13 005	2 268	—	20 807
—	8 998	977	431	1000	15 990	11958	9143	37 091
173	—	273	132	—	3 386	2 372	1552	7 310
—	—	—	—	2 024	4 628	—	—	4 628
—	—	—	—	142	2 032	—	—	2032
3 727	—	—	—	85	6 464	_	_	6 464
—	—	1756	682	—	3 386	1073	1000	5 459
65	—	—	—	—	353	618	—	971
3965	9141	5 575	1054	3 251	62 872	22997	11 695	126931
75	62	496	161		2 522	40	1454	8124
1133	—	5077	476	246	13 359	2 875	4 092	30 732
—	624	327	1052	2 244	13 061	2 778	1113	21561
—	—	—	—	—	7 498	1608	1600	10 706
—	94	251	869	_	1214	776	399	2 389
—	—	1124	449	—	3 463	624	1 460	5 547
—			—	—	816	4148	3 260	8 224
_	—	_	—	—	—	—	2 000	2 000
—	—		—	—	—	_	13 878	13 878
~					''	3 688	2 251	5 939
-	“ |	-	—	—	—	4 307	2 724	7 031
—		—!	- |	— |	—	_	1 400	1400
1208	780 |	7 275	3007	2490 |	41 933 |	20844	35631	117 531

huvudtitlarnas kommittéanslag med två tredjedelar, resp. en tredjedel från vartdera anslaget,
femte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

300

Riksdagsberättelsen.

1	2	3 1	4 !	5 1	6 1	7
C. Kommittéer som avslutat sin verksam-het före ingången av lillö.'' 1940 års militära byggnadsordning.....	9	1		283 343	2 586	5588
Utredning rörande tandvården inom försvars vä-sendet ..................	10	2	_	23 386	4 248	2 952
Militära expeditionstjänstkommittén......	11	3	—	150 709	1302	1703
Utredning rörande tillgodoräkning av viss värn-pliktstjänstgöring för civil verksamhet ....	12	4	_	41233	66	249
Försvarsväsendets ingenjörutredning......	14	6	—	30107	1212	1260
I 1942 års civilanställningssakkunniga......	15	7	—	7 513	1722	3 676 |
1 Utredning rörande garnisonssjukvården i Stock-holm2 ..................	17	9	_	7133	3 048	1097
| 1943 års militärmusikutredningskommitté . . .	19	11	—	2 312	1300	— !
1 1943 års militära fastighetsutredning.....	23	13	—	4 839	714	1694
j Utredning rörande filmverksamheten inom för-svarsväsendet...............	27	17	_	4136	2160	2 538
| 1944 års militära uppskovsutredning.....	—	18	—	2 568	2 328	2 573
| 1944 års marinintendenturutredning......	—	19	—	2113	3 432	912
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1944/45 bestridda kostnader för sakkun-niga biträden inom departementet m. m. 1 Omarbetning av en av särskild utredningsman ut-arbetad handledning för militärt befäl i nykter-hetsfrågor................				559 392	24118	24242
1 Revision av krigsavlöningsreglementet.....	—	—	—	—	—	—
j Föredraganden av ärenden angående vapenfria, revisionssekreterare F. K. I. Öhman.....	_	_	_	_	_	—
Utredning rörande omorganisation av kavalleriet	—	—	—	—	—	—
[ Ytterligare utredning angående tillkomsten av den s. k. Skarpnäcksordern.........	—	—	—	—	—	—
Utredning rörande erforderliga författningsbestäm-melser angående anställning vid, befordran | inom och avgång från armén, marinen och flygvapnet ...............
1944 års pionjärutredning..........	—	—	—	—	—	—
Utredning i anledning av förseelser begångna av kaptenen N. W. A. v. Hennigs.......	—	—	—	—	—	—
Vissa utredningsuppdrag inom departementet . .	—	—	—	—	—	—
Summa kr.				—	—	—

Kostnaderna testridas från kommittéanslaget.

Jämlikt Kungl. Majlis beslut den 6 november 1942 skola kostnaderna bestridas från fjärde och

Kommittékostnader: Försvarsdepartementet.

301

8	9	10	il	12	13	14	15	1 16
		9		4 607	12 790	_		296 133
446	518	1978	312	5 366	15 820		—	39 206
—	3179	—	85	—	6 269		—	156 978
_	67	_	19	_	401	_	_	41 634
—	1212	—	229	3 445	7 358	—	—	37 465
—	—	—	—	4 100	9 498	—	—	17 011
85	. .	284	_	2 442	6 956	3 500	—	17 589
_	—	—	—	316	1616	—	—	3 928
—	2 005	—	139	456	5 008	—	—	9 847
_	_	54	_	1723	6 475	_	_	10 611
—	—	—	—	2 490	7 391	—	—	9 959
611	—	1486	304	—	6 745	—	—	8 858
1142	6981	3 811	1088	2494a	.86327	3 500		649 219
—	—	—	lilli	—	4 595 16 982 3 600 2 064 9 933	—	—	—
—	1 ! II	—		—	240 958 9 019 33 260	II II	II II	—
—	—	—	—		80651	—	—	| -

åttonde huvudtitlarnas kommittéanslag med tre fjärdedelar, resp. en fjärdedel från vartdera anslaget.

302

Riksdagsberättelsen.

Social -

1 - 1	1 2	3	-t	5	6	7 |
1	Kommitténs
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Arvoden
	1944	1945	1946	30/« 1944
					Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
| i A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1945.1
j Hembiträdesntredningen............. | Sakkunnig f8r översyn av gällande föreskrifter an-	11	7	1	57118	—	—
gående länsknngörelserna............ ! Sakkunnig för undersökning rörande kommissionärs-	23	17	2	—	—	_
väsendet hos statens förvaltningsmyndigheter . . .	24	18	3	—	—	—
j 1941 års reumatikervårdssakkunniga........	27	21	4	52 566	5 946	2 214
1942 års skyddshemsutredning..........	30	24	5	12 454	2 388	1200
1942 års semesterkommitté............ j Sakkunnig för utredning rörande åtgärder för erhällan-	31	25	6	34 699	11292	2 428
de av vikarier å landsfiskals- och landsfiskalsassi-stenttjänst m. m................	33	26	7	4 108		270
| Kommunindelningskommittén.......... Sakkunnig för utredning angående kontrollen över	38	29	8	40415	3 822	4 368
samfärdseln med utlandet m. m.........	—	33	9	6 087	1260	432
j Sakkunnig för översyn av vapenkungörelsen .... Sakkunnig med uppdrag att biträda vid utredning	—	34	10	—	384	—
rörande biträdespersonalens å häradsskrivarkontoren avlöningsförhållanden.............	_	35	11		1840
! Sakkunniga för undersökning rörande övertagande av vissa norska förläggningar........... i Kommittén för utredning rörande den närmare orga-	—	—	12	—	—	—
nisationen och planläggningen av ifrågasatta ut-rednings- och experimentarbeten rörande mekani-serad tillverkning av huselement........			13
Summa kr.				207 447	26932	10 912
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1946.1
i Bostadssociala utredningen............	12	8	14	209 769	3 300	12 711
Fritidsutredningen................	13	9	15	95 741	—	—
Socialvårdskommittén..............	14	10	16	574 403	10 500	30 488
1938 års arbetarskyddskommitté.........	15	11	17	114 219	7 824	9 522
1944 års kommitté för kommunal samverkan ....	16	12	18	20105	1248	600
1939 års stadsläkarutredning...........	19	13	19	2 474	—

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Socialdepartementet

303

departementet.

8	9	1 10	11	1 12	13	| 14	1 15	16
U t g	i f t	e r					Beräknad totalkostnad t. o. m. S1/i2 1945 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15)
‘A 1944—1“/« 1945	| >/v—»Vi® 1945
Ersättning för mistade avlönings-förmåner	| Rese- och trakta-j mentsersättningar m. m.	Övriga utgifter (trycknings-kostnader, hyror, skriv-materialier m. m.)	Summa	Verkställ-da utg. V7-81/10	Beräkna-de ntg. Vn—S1/u
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	j Leda-möter	j Sekr., experter 1 o. bitr.
	:							57 118
—	—	—	—	—	—	_	—	—
_	—	—	—	_	_		_
715	8 691	4 619	1355	11277	34 817	5148	7 659	100190
1279	4 387	819	—	3 337	13 410	—		25 864
4139	7 973	1014	414	15190	42 450	8 263	8000	93 412
2 361	193	614	98	537	4 073	145	2 300	10 626
827	19 461	2 830	2 690	4 441	38 439	12 229	5 000	96 083
5 839	—	18	—	300	7 849		_	13 936 j
2 327	—	67	—	300	3 078	3166	2 250	8 494
—	—	—	—	—	1840	—	—	1840
—		—	—	—	-	24 572	—	24 572
_		_	_ j	_	—	2 349		2 349
17 487 i	40 705	9981	4 557	35 382	145 956	55 872	25 209	434484 j
	1154		427	3 000	20 592	1362	6 000	237 723
—	—	—	—	—	—	—	—	95 741
766	51734	971	112	62 069	156 640	57174	20 500	808 717
1 276	22 251	134	570	8 000	49 577	14 480	12 000	190 276
-	—	13	—	- |	1 861	579	1 500	24 045
—	—	—	—	- 1	—	—	—	2,474 ;

304

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
Sakkunniga för granskning av planer för beredskaps-sjukhus m. m................	20	14	20	84
Sakkunnig för utredning rörande åtgärder för upp-nående av största möjliga enhetlighet och ratio-nalisering i fråga örn länsstyrelsernas verksamhet och arbetssätt...............•	21	15	21	33 106	1760	2 775
Kommittén för Estlandssvenskarna........	22	16	22	18175	—	3 300
1941 års befolkningsutredning..........	25	19	23	304 588	8 094	42 975
Statens flyktingsnämnd.............	26	20	24	1219	612	—
Medicinalstyrelseutredningen...........	28	22	25	32 257	2142	2 400
Sakkunnig för revision av handbok rörande läns-styrelsernas och dem underlydande myndigheters åligganden vid krig eller krigsfara.......	29	23	26	436
Statens sjukhusutredning av år 1943 .......	36	27	27	44 697	7 392	56 573
1943 års sockersjukutredning...........	37	28	28	8 791	3 930	810
Sakkunnig för översyn av bestämmelserna rörande arbetsdomstolens, arbetsrådets och försäkringsrådets sammansättning................	39	30	29			642
Jordbrukets byggnadsstudiekommitté1.......	40	31	30	16 435	6 624	81055
Kommittén för partiellt arbetsföra........	42	32	31	3 521	1878	5 882
Parlamentariska undersökningskommissionen angående flyktingärenden och säkerhetstjänst.......	—	_	32	—	5 304	16 775
1945 års skogshärbärgesutredning.........	—	—	33	—	1 110	444
Sakkunniga för utredning beträffande erforderliga åt-gärder vid överflyttning från socialstyrelsen till statens arbetsmarknadskommission av ärenden rö-rande arbetslöshetsförsäkring..........			34
1945 års vårdhemssakkunniga..........	—	—	35	—	—	—
Sakkunnig för utredning av vissa i samband med en avveckling av den allmänna säkerhetstjänsten upp-kommande spörsmål..............			36			180
Sakkunniga för verkställande av utredning rörande be-hovet av landsfogdeassistenter i länen m. m. . . .	_	—	37	—	—	—
Byggnadssäsongutredningen............	—	—	38	—	—	—
1945 års civilförsvarsutredning..........	—	—	39	—	—	—
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1945.’ 1941 års utskyldsstreckssakkunniga........	4			1480020 4 015	61 718	267132
Ordningsstadgeutredningen............	17	1	—	10 762	2196	306
1939 års polisutredning.............	18	2	—	146 706	1 704	16 389
Sakkunniga för utredning rörande arbetsvärd åt krigs-skadade ...................	32	3	_	25 361	_	234
Krigshjälpssakkunniga..............	34	4	—	6 942	402	240
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1944/45 bestridda kostnader för sakkunniga biträden inom departementet m. m. Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden .				193 786	4 302 11757	17 169
Ersättning lill följande personer för biträde å social-departementets rättsavdelning: t. f. revisionssekreteraren K. E. Alexandersson . .					320
t. f. byråchefen E. Göransson.........	—	—	—	—	2 010	—
hovrättsassessorn C. Bergström.........	—	—	—	—	8 375	—
> Y. Samuelsson........	—	—	—	—	1032	—

1 Kostnaderna bestridas jämlikt Knngl. Maj:ts beslut den 15 oktober 1943 från femte och nionde

2 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Socialdepartementet.

305

8	9	10	11	12	13	14	16	16
12 343	—	535	647	—	18 060	13 244	4 500	84 68 910
—	—	—	—	—	3 300	8 065	12 000	41540
950	18541	1825	8062	84 695	165 142	43163	28 000	540893
—	—	—	—	—	612	696	100	2 627
637	2 924	2 585	"	1500	12188	2 402	2 000	48 847
—	181	10 393	22 967	14 529	112 035	51 494	21575	436 229 801
—	—	272	—	9 000	14 012	252	6 000	29 055
_	4088	_		1000	5 730		_	5 730;
—	—	240	18 425	24 000	130 344	52146	30000	228 925
—	2 663	2 032	176	13357	25 988	11416	9 500	50 425
—	27 973	193	2 448	29 000	81693	69 692	30 000	181 385
1024	575	2 927	969	500	7 549	760	1800	10109
					180	2 287	180	2 647
	—	—	—	_	—	268	1300	1568
—	—	—	—	—	—	—	930	930
—	—	—	—	—		—	2 900	2 900
16 996	132 084	22120	54 803	250650	805503	329480	190 785	2805 788
				276	276			4 291
—	1190	742	127	5 078	9 639	—	—	20 401
916	—	107	—	22 900	42 016	—	—	188 722
—	—	—	—	—	234	_	_	25 595
—	—	74	—	1949	2 665	—	—	9 607
916	1190	923	127	30 203	54 830	—	—	248616
88	—	180	—	—	12 025	—	—	—
13 090	—	—	—	—	320 15 100	—	—	—
3 666	—	—	—	650	12 691	—	—	—
6 641	—	—	—	—	7 673	—	—	—

huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

Bihang till riksdagens prof. 1946. 1 sami.
Itiksdagsbcrättclscn.

20

306

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
Ersättning till följande personer för visst biträde in-om socialdepartementet: assessorn G. Lundberg.............					738
advokaten N. Berggren............	—	—	—	—	2000	—
statssekreteraren P. Nyström..........	—	—	—	—	15 000	—
byråchefen E. Bexelius............	—	—	—	—	500
skyddshemsinspektören T. Eriksson.......	—	—	—	—	700
byråchefen H. Klackenberg..........	—	—	—	—	400
förste läkaren H. Knöös............	—	—	—	—
» aktuarien E. Bohlinder .........	—	—	—	—	180	—
> > A. Eriksson..........	—	—	—	—	180	—
landsfiskalsassistenten K. E. Norström.....	—	—	—	—	500	—
» G. Nyqvist.......	—	—	—	—	450
landstingsdirektören E. H. Restad.......	—	—	—	—	108
direktören F. Thunborg............	—	—	—	—	8 750
byråinspektören G. G. Brundin.........	—	—	—	—	336	—
Summa kr.				-	53336

Kommittékostnader: Socialdepartementet

307

8	9	10	] l	12	13	14	15	16
3468					4 206 2000 15000 500
—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	700 400	—	—	_
1163	—	—	—	—	1163 180 180	—	—	—
—	—	190	—	—	500 450 298	—	—	— ■
—	—	590	—	—	9 340	—	—	—
2178	—	—	—	—	2 514	—	—	—
80294	—	960	—	650	85240	—	—	—

308

Riksdagsberåttelsen.

Kommunikations -

1	2	3	4	5	6	7 1
	Kommitténs
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Arvoden
	1944	1945	1946	30/« 1944
					Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1945.1
1940 års civila byggnadsordning1 2........ Nämnden för granskning av vägdistriktens förvalt-	4	6	1	166 221	3 882	15 851
ning3 .................... Sakkunniga för samråd med byggnadsstyrelsen vid	—	14	2	9 427	—	25 563
utarbetande av anvisningar till byggnadsstadgan4 . Sakkunniga för viss utredning rörande förläggningen	—	—	4	—	—	—
av en storflvgplats6..............	—	—	5	—	—	—
Summa kr.				175648	3882	41414
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1946.1
1939 års traktorsutredning6........... Nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild	2	4	6	9 652	—	—
järnväg uppkommande tvistefrågor örn järnvägs-egendomens värde m. m. 3...........	3	5	7	3 573
1942 års järnvägskostnadsutredning3........	5	7	8	26 433	1464	8 702
1943 års rundradioutredning...........	7	8	9	7136	5 874	4 092
1943 års järnvägskommitté3........... Utredning rörande revision av gällande regler örn järn-	9	9	10	25 288	5 076	9 327
vägs ansvar för skada å gods m. m.s......	11	10	11	_	_	_
1944 års flygplatsutredning............	12	11	12	12 868	6 631	1572
1944 års fiskehamnsutredning...........	13	12	13	1604	1158	1032
Kraftlednings-skadeersättnings-sakkunniga*.....	—	13	14	1929	2 542	45
1944 års hamnutredning7 *.............	—	15	15	3 302	2 640	1553
1944 års trafikutredning0............. Utredning rörande organisation och personalbehov för	—	16	16	3 968	13144	5 004
vissa avdelningar inom väg- och vattenbyggnads-styrelsen m. m.................		17	17		2 670	1000
1944 års trafikförfat.tningssakkunniga.......	—	18	18	_	2898	9 973
1944 års telefonkommitté3.....•......	_	19	19	_	3102
1945 års markkommission9...........	_		20	_		3828
Vägmarksersättningssakkunniga..........	—	—	21	_	—
1945 års skärgårdsutredning...........	—	—	22	_	_	_
1945 års trafiksäkerhetskommitté.........	—	—	23	_	_	_
1945 års bilbesiktningsutredning.........	—	—	24	—	—	—

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den mån ej annat angives i följande noter.

> > jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 81 augusti 1940 från andra samt femte

> » med andra medel än kommittéanslaget.

4 » > jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 15 juni 1945 från andra, femte och sjätte

5 Övriga kostnader för utredningen bestridas med andra medel än kommittéanslaget.

6 Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 20 juli 1939 från sjätte och nionde

> ’ >>>>>17 mars 1944 från sjätte och tionde

> > > > > > > 14 april 1944 från sjätte och sjunde

> för kommissionens arbete komma att vid en senare tidpunkt fördelas mellan staten

Kommunikationsdepartementet,

309

departementet.

1 8	9	10	11	12	13	14	16	16
		U t	g i t	ter
	V? 1944	—3% 1945			1 Ii—31/i2 1945	Beräknad
								totalkostnad
				Övriga utgifter (trycknings- kostnader,
Ersättning för	Rese- och trakta-				t. o. m. sl/i2
mistade avlönings-förmåner	mentsersättnin gar m. m.	Summa	Verkställ-da utg. V*-81/™	Beräknade utg. 1/n—al/)2	1945 (s:a av kol. 5, 13, 14 och 15
	Sekr.,		Sekr.,	hyror, skriv-
möter	experter	mäter	experter	materialier
o. bitr.	o. bitr.	m. m.)
1577	70	1144	1208	7 060	30 792			197 013
—	—	594	419	2 012	28 590	10925	56	48 996
—	—	—	—	—	—	. 2 625	3500	6125
—	—	—	—	—	—	1000	—	1000
1577	70	1738	1627	9072	59382	14550	3 556	253134
—	—	—	—	—	—	—	100	9 752
160	—	2 534	183	27	13 070	2 714	600	3 573 42 817
2 460	—	3 464	109	—	15 999	11060	6 200	40 395
360	18 068	4 928	2 565	5 398	45 722	6 456	16 000	93 466
2 637	809	4 340	606	41000	57 595	4 626	2 585	77 674
—	—	5 601	3 522	—	11313	6 062	4 551	23 530
—	—	3121	62	6 779	12 549	1822	3 000	19 300
11993	9 820	751	—	10 500	37 257	17 711	9 962	68 232
585	6170	5 459	955	3000	34 317	17379	7 762	63 426
37	1870	398	130	1745	7 850	3 639	4 000	15 489
ion	—	1411	1513	500	17 306	9 204	5509	32 019
—	—	253	—	3100	6 455	2 115	9 912	18 482
—	547	—	—	274	4 649	5 434	2 800	12 883
—	—	—	—	—	—	—	500	500
—	—	—	—	—	—	3 959	13 496	17 455
—	—	—	—	—	—	2 207	4 462	6 669
—	—	—	—	—	—	2 018	3 800	5 818

till och med tionde huvudtitlarnas anslag med en sjundedel från vart och ett av anslagen.

huvudtitlarnas kommittéanslag med en tredjedel från vart och ett av anslagen.

huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget,
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget,
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget,
och Stockholms stad.

310

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
Utredning rörande förhållandet mellan löneställningen för däcks- och maskinbefälet vid statens järnvägars tågfärjor1..................			25
Verkstadskommittén 1945 för väg- och vattenbygg-nadsväsendet .................	_	_	26	_	_	,
Utredningen om Säffle kanal...........	—	—	27	—	—	—
Utredning rörande förbättring av statens järnvägars bostadsbestånd1 ................	_	_	28	_	_„	__
Utredning rörande vissa ersättningsspörsmål m. m. vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti-tut .....................			29
Utredning angående översyn av bestämmelserna rö-rande postverkets ensamrätt till befordran av brev och brevkort m. m.1..............			30
1945 års Gotlandskommitté...........		—	31	—	—	—
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet;1 före ingången av 1945.2 Personalsakkunniga vid statens järnvägar1.....	6	1		95 753 12 056	47199 1218	46128 518
Utredning rörande revision av gällande vägtrafikstadga m. m.....................	8	2	_	16 333	120	_
Utredning rörande behovet samt utformningen av särskilda föreskrifter beträffande tillstånd för juri-diska personer att utöva yrkesmässig automobil-trafik....................	10	3		10 151	216	1500
Byggnadsstyrelsens uppdrag att utarbeta förslag be-träffande anvisningar till vissa bestämmelser i byggnadsstadgan3..............						366
Summa kr. D. Av kommittéanslaget bestridda kostnader för sakkunnigt biträde inom departementet Sekreteraren Arne S. Lundberg .........				38540	1554	2 384
Summa kr.				—	—	—

1 Kostnaderna bestridas med andra medel än kommittéanslaget.

* » > av sjätte huvudtitelns kommittéanslag i den män ej annat angiven i

* > > jämlikt Kungl. Majtts beslut den 25 februari 1944 från andra, femte och

Kommunikationsdepartementet.

311

8 1	9	10	u 1	12 |	13 |	14 |	15 |	16
						228	872	1100
						1473	3 340	4 813
—	—	—	—	—	—	1122	500	1622
—	—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	132	200	332
—	—	—	—	—	—	1000	24 1335	24 2 335
19243	37 284	32 260	9645	72 323	264082	100361	101510	561 706
	778	534	162	2 462	5672	_	—	17 728
—	—	—	—	—	120	—	—	16 453
2 593	—	—	58	2 747	7114	—	—	17 265
	_	_	401	—	767	—	—	767
2 593]	778	534	621	5 209	13 673	—		52213
						3 548	4 073	7 621
—	—	—	—	—	—	3 548	4073	7 621

lull Hulie uutci. , .

sjätte huvudtitlarnas kommittéanslag med en tredjedel fran vartdera anslaget.

312

Riksdagsberåttelsen.

Finans

1	1 2	1 3	1 i	5	6	1 7
	Kommitténs
	berättelsen
Kommitténs benämning				t. o. m.	Arvoden
	1944	1945	1946	37« 1944
						Sekr.,
					möter	experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1945.
Folkbokföringskommittén ............	5	17	1	42 461	2 384	25521
1943 års dyrortskommitté............	30	21	2	23 915	10 267	7 079
1944 års nppbördsberedning...........	—	27	3	12 367	3 960	4 752
Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering1 . .	—	28	4	52190	24 006	23 638
1944 års restaurangsakkunniga..........	—	35	5	—	1452	400
1944 års nöjesskatteutredning........ Sakkunniga för översyn av gällande bestämmelser	—	36	6	—	1632	752
rörande kommunal fondbildning........ Sakkunniga för översyn av lagstiftningen örn inves-	—	37	7	—	—	—
teringsfonder m. m.............. Sakkunniga för undersökning rörande taxering av	—	38	8	—	—	630
jordbruksfastighet vid 1945 års allmänna fastig-hetstaxering2 ............			9		1800
Järnvägspensionsutredningen..........	33	8	10	4 728	1626	__
1945 års bensinskattesakkunniga.........	—	—	11			—
Summa kr.				135661	47 127	62 772
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 10445.
Sakkunnig för utredning av frågan örn den rättsliga
vården och förvaltningen av kronans fasta egendom	17	11	12	1709	_
1938 års tulltaxerevision ............ Sakkunniga för utredning av frågan örn malmexpor-	18	12	13	47 195	—	—
tens fördelning mellan Luleå och Narvik	19	13	14	660
1939 års sulfitspritsakkunniga......... Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan örn ar-	20	14	15	144	—	—
betstidsreglering; för personal vid tullverkets kust-och gränsbevakning .............	22	15	16
1941 års lärarlönesakkunniga 3.......... Utredningar angående ekonomiska efterkrigsproblem	24	16	17	66 945	7 236	4 507
(överstyrelsen för yrkesutbildning)4 . . .	26	19	19	6 968	_	_
Investeringsutredningen5......	27	20	20	60 670	1176	34 936
Sakkunniga angående arbetsförmedlingens organisation	32	22	21	540	168
Tullverkets redovisningskommission6......	—	23	22	4 875	1578	_
1943 års jordbrukstaxeringssakkunniga.....	35	24	23 |	3 207	4 578	2 868

1 Kostnaderna bestridas av andra medel än från kommittéanslaget för budgetåret 1944/45.

» »>»>>> >,

’ * * jämlikt Kungl. Marits beslut den 13 juni 1941 från sjnnde och åttonde

g * ’ »>»>> 28jannari 1944 > > > >

» »av andra medel än från kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Finansdepartementet.

313

departementet.

1 8	1 »	10	11	1 12	1 13	1 14	15	16
		U t	g i f	tor
‘/i 1944—so> 1945	V»—»Vi* 1945	Beräknad totalkostnad
				Övriga utgifter (trycknings- kostnader,
Ersättning för	Rese- och trakta-				t. o. m. 3I/u
mistade avlönings-förmåner	mentsersättningar m. m.	Sömma	Verkställ-da ntg. V7-SVl0	Beräknade ntg. i/u—”/i*	1945 (s:a av kol. 5,13, 14 och 15)
	Sekr.,		Sekr.,	hyror, skriv-
möter	experter o. bitr.	möter	experter o. bitr.	materialier m. m.)
60	11104	235	418	14 351	54 073			96 534
4 648	10 132	3 786	—	36 300	72 212	18 004	—	114 131
12 065	7 859	97	44	3 000	31 777	16 546	—	60 690
8 200	500	7328	—	54 044	117 716	21 255	1 500	192 661
—	—	101	—	260	2 213	—	—	2 213
1098	401	702	345	410	5 340	78	—	5 418
—	—	—	—	—	—	4 543	—	4 543
—	4 345	—	748	2 000	7 723	5 849	—	13 572
_	_	_	_	5000	6 800	1021	_	7 821
—	—	—	—	1581	3 207	998	—	8 933
—	—	—	—	—	—		3 312	3 312
26071	84341	12249	1555	116946	801 061	i 68 294	4812	509 828
							250	1959
	—	—	—	—	—	—	—	47195 660 144
395	15 429	—	—	3 505	31072	3 028	3 500	104 545
—	—	_	_	2 106	2106	530	_	9 604
4181	18 364	301	1710	3106	63 774	—	8 000	132 444
—	—	—	—	—	168	504	250	1462
3 556	—	93	—	—	5 227	—	—	10 102
2 857	13 802	1633	323	1500	27 561	9 329	6 300	46 397

huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget.

314

Riksdagsberåttelsen.

1	2	3	4	B	6	7
Sakkunnig för fortsatt utredning angående rationali-	36	25	24
Bering av den statliga statistiken........	—	—	—
1944 års skattesakkunniga............	37	26	25	20 497	6 446	8 480
1944 års personalntredning............	—	29	26	—	2 214	5978
1944 års allmänna skattekommitté........	—	30	27	—	4 452	2 764
1944 års pensionsutredning............	—	31	28	—	1 146	1872
1944 års deltidstjänstutredning..........	—	32	29	—	2 502	1 440
Försvarets tjänsteförteckningssakkunniga......	—	33	30	"-	546	1714
1944 års militära pensionsutredning........	—	34	Bl	—	1 884	1190
1944 års nykterhetskommitté...........	—	39	32	—	1 614	594
1944 års lönekommitté, avseende sjukvårds- och eko-		40	33		496	1044
nomipersonal.................	—	—
1945 års bankkommitté.............	—	—	34	—	2577
1945 års lönekommitté.............	—	—	35	—	—	—
1945 års statsskatteberedning..........	—	—	36	—	—	—
Summa kr.				213410	38613	67 387
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1945. Utredning rörande orsakerna till försämring i nyk-	29			30 604	42	42
terhetstillståndet...............	6	—
Fortsatt utredning av frågan örn vissa militära ar-	34			8 732	1104	1021
	9	—
Jordbrukskassebeskattningsutredningen.......	—	10	—	11410	978	384
Summa kr.				50 746	2124	1447
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1944/ 45 bestridda kostnader för sakkunniga biträden inom departementet m. m.
Finansdepartementets skatteberedning.......	—	—	—	49 793	1974	—
Ersättning till följande personer för biträde med ut-förande av vissa av departementschefen till dem lämnade utredningsuppdrag:					800
Postsparbankschefen J. Enger . . .......	—	—	—	--
Professor Karin Kock . . ..........	—	—			50
Hovrättsrådet H. V. Noelius..........	—	—	—	—	1Ö 963	•*—
Vattenrättsingenjören M. A. R. Smedberg ....	—	—	—	—	138	—
Jur. kand. L. A. Gabrielson..........	—	—	—	—	380	—
T. f. byråchefen Alf E. Olsson.........	—	—	—	—	4 214	—
Civilingenjören 0. Rimér............	—	—	—	—	3080	—
Förste postassistenten A. H. Lindström . . . . .	—	—		—	396
Assessorn S. E. Jarnerup...........	—	—	—	—	90
Länsbokhållaren K. S. Edström.........	—	—	—	—	—	—
Summa kr.			1	49 793	27085	—

Kommittékostnader: Finansdepartementet.

315

8	9	10 |	n	12	13	14 |	15	16
18 676	3 642	73	—	9000	46 317	20 057	6 500	93371
	3 063	77	—	21000	32 332	5 056	5 500	42 888
1859	12 433	628	10	6107	28 253	13 532	2 500	44 285
	869	_	—	1000	4 887	778	1000	6 665
605		_	_	1000	5 547	3 691	2 500	11738
		_	_	1000	3 260	1981	7 500	12 741
443	_	_	_	1000	4 517	1806	400	6 723
760	966	1953	—	2 000	7 887	11178	8 200	27 265
2 015	6 028	1723	301	500	12107	9 765	850	22 722
		_	—	2000	4 577	2 453	—	7 030
	_	_	_	—	—	3 599	5500	9 099
—	—	—	—	—	—	—	2000	2 000
35347	74596	6 481	2344	54824	279592	87 287	60 750	641 039
					84	_	_	30 688
209	1036	_	1531	1588	6 489	_		15 221
	636	—	—	565	2 563	—	—	13 973
209	1672	—	1531	2153	9136	—		59882
14 735	—	—	—	16500	33 209	11490	—	94 492
					800			800
		_	_	_	50	—	—	50
			_	_	15 963	—	—	15963
1082	_	_	—	—	1220	—	—	1220
		_	_	—	380	—	—	380
				_	4 214	4222	—	8 436
		_		_	3080	—	—	3080
1113	___	_	_	—	1509	—	—	1509
1045	__		_	—	1135	4 878	—	6 013
	—	—	—	—	—	3 899	—	3 899
17 975	—	—	—	16500	| 61560	24489	—	135 842

316

Riksdag sberättelsen.

Ecklesiastik -

1	1 2	3	4	B	6	7
Kommitténs benämning	Kommitténs nummer i berättelsen	t. o. m. s% 1944
1944	1945	1946	Arv Leda- möter	oden Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under IDIS.1
Sakkunniga för utredning rörande sjöfolkets bildnings-
fråga....................	9	14	1	20 204	2 280	2186
Läkarntbildningssakkunniga............	10	15	2	58 318	2 610	6 770
Universitetsarrendeutredningen..........	—	23	3	—	1104	1500
Prästutbildningssakkunniga............	—	25	4	500	1416	1776
Församlingssakknnniga för Göteborg........	—	—	5	—	—	—
Nämnden för utredning rörande demobiliserade arne-
rikanska studenters tillträde till svenska universitet
och högskolor2................	—	—	6	—	—	—
Summa kr.				79022	7 410	12232
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1946.1
Chalmerska byggnadskommittén 2.........	8	13	7	—	—	—
1940 års arkivsakkunniga............	11	16	8	112 207	4 044	2 010
1940 års skolutredning..............	13	17	9	557 622	31 794	5 788
Socialutbildningssakkunniga...........	16	18	10	20 338	5 736	2 070
1942 års kyrkomusikerutredning..........	17	19	11	16 490	8 906	2190
1943 års sexualundervisningssakkunniga......	22	20	12	4 900	1056	764
Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta ut-
byggande2.................	24	21	13	—	—	—
Sakkunniga för andliga vården vid sjukhusen . . .	28	22	14	3 404	1836	2 910
Sakkunnig för utredning rörande reglering av för-
samlingsindelningen i Stockholm........	—	24	15	1226	1902	—
. 1944 års utredning rörande tandläkarutbildningen
	—	26	16	—	3 546	1908
Prisnämnden för granskning av tävlingsförslag till
restaurering av Uppsala domkyrka.......	—	27	17	—	—	—
1944 års lönekommitté för privatläroverken ....	—	28	18	—	1248	1158
Naturvetenskapliga forskningskommittén......	—	29	19	—	3150	1206
Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté 2	—	30	20	—	1390	34 645
1944 års folkbildningsutredning..........	—	31	21	—	2 550	888
Nationalmuseiutredningen............	—	32	22	—	90	2 497
1945 års folkskolesakkunniga...........	—	33	23	—	3 018	1038
Kyrkomötesutredningen.............	—	34	24	—	48	—
1945 års seminariesakkunniga..........	—	—	25	—	—	—
Farmaceulutbildningssakkunniga.........	—	—	26	—	—	—
Sakkunniga för utredning rörande organisationen av
den meteorologiska forskningen och undervisningen	—	—	27	—	—	—
1945 års universitetsberedning..........	—	—	28	—	—	—

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den mån ej annat angives i följande noter.

» > av andra medel än kommittéanslaget. Chalmerska byggnadskommittén

enär de slutfört sina utredningsuppdrag och numera uteslutande handhava verkställighetsuppgifter.

Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet.

317

departementet.

1 8	1 9	10	11	12	13	14	15	16
	u	t g i f	ter
	>/t 1944-	—80/e 1945				V?—8I/u 1945	Beräknad
Ersättning för	Rese- och trakta-	Övriga				totalkostnad t. o. m. 81/u 1945 (s:a av kol. 5, 13,
mistade avlönings-förmåner	mentsersätt-ningar m. m.	utgifter (trycknings-kostnader, hyror, skriv-materialier m. m.)	Summa	Verk- ställda	Beräk- nade
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	utg. Vt—81/ io	utg. Vu —31/i*	14 och 15)
		1872		5 981	12 319			32 523
—	1255	579	—	500	11714	2192	10 600	82 824
147	—	920	—	511	4182	—	—	4182
40	623	1051	83	723	5 712	—	—	6 212
				500	500		7 000	7 500
187	1878	4422	83	8215	34427	2192	17 600	133 241
20580	—	37	—	1000	27 671	9 014	4 300	153 192
122 933	12 126	5006	992	39184	217 823	68 771	23 000	867 216
301	2 412	182	—	3164	13 865	1085	400	35 688
7 576	—	1163	—	15	19 850	9 931	5000	51271
—	3 045	—	29	3163	8 057	—	80	13 037
—	765	2 233		2 000	9 744	1332	2 500	16 980
4 575		—	—	625	7102	1851	263	10 442
669	135	5 765	606	2 500	15129	7113	4 000	26 242
6 630	1553	96	—	500	11185	3 789	2 500	17 474
—	2 958	2 386	241	500	10 441	12 391	3 000	25 832
—	—	—	61	8 966	45062	33 201	10 000	88 263
—	1311	764	—	1000	6 513	6 901	7 000	20 414
—	—	597	—	1000	4184	8 092	500	12 776
6 747	—	126	—	1000	11929	5 605	4 500	22 034
—	—	352	—	2 000	2 400	4 914	2 500	9 814
	—	—	—	—	—	3 695	3 761	7 456
—	—	—	—	500	500	1154	1900	3 554
		—	—	—	—	6 350	5 000	11350

och kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande redovisas utan kostnadsuppgifter.

318

Riksdag sberått elsen.

1 1	2	3	4 1	5 1	6 1	7
Handelsutbildningskommittén...........			29
Sakkunnig för utredning rörande avskaffande av den tvångsvisa anslutningen till de tyska försam-lingarna i Stockholm och Göteborg m. m.....			30
Sakkunnig för utredning rörande organisationen av lärarinneutbildningen på det husliga området m. m.	—	_	31	—	—	—
Utredning beträffande kommuns rätt att anslå medel för underlättande av studier..........	_	_	32	_	_	_
Helgdagssakkunniga...............	—	—	33	—	—	—
Sakkunniga för utredning av den samhällsvetenskapliga forskningen................	—	_	34	—	—	—
Sakkunniga för utredning rörande det kyrkliga kollektväsendet................	_	_	35	_	_	_
De medicinska högskolornas organisationskommitté .	—	—	36	—	—	—
1945 års lärobokskommitté............	—	—	37	—	—	—
1945 dövstumutredning.............	—	—	38	—	—	—
Sakkunniga för utredning rörande planläggningen av forskningsarbetet för atomenergiens tillgodogörande	_	_	39	—	—	—
Sakkunniga för utredning rörande omorganisation av utbildningen av gymnastiklärare och sjukgymnaster m. m.....................			40
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 194a.1 1940 års sakkunniga för den högre tekniska under-visningen..................	12	1		716187 90 173	70314	59072
Liturgisk-musikaliska kommittén.........	14	2	—	22 594	—	7 000
1943 års riksteaterutredning...........	19	5	—	12 627	1956	700
Sakkunnig för förhandlingar med landsting och andra kommuner rörande anordnande av flygmekanikerut-bildning vid centrala verkstadsskolor och kommu-nala yrkesskolor...............	20	6		5 808	264	175
Flygmedicinska utredningen 2 ..........	23	8	—	8 857	3 006	—
Sakkunnig för Stockholmsmuseernas luftskydd . . .	25	9	—	1000	—	—
Sakkunniga för utredning rörande lämpliga organisa-toriska åtgärder för den medicinska forskningens främjande jämte därmed sammanhängande frågor3 .	26	10		2 666	11138	2 500
Sakkunniga för utredning rörande inrättandet av ett socialvetenskapligt forskningsråd jämte därmed sam-manhängande frågor.............	27	11		6 480	144
Sakkunniga för utredning av frågan om fördelning mellan Stockholms stad och staten av kostnaderna för tekniska skolan i Stockholm........		12			948
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under hudgetåret 1944/ 45 bestridda kostnader för sakkunniga biträ-den Inom departementet lii. m. Skolöverstyrelsen4................				150 205	17 456	10 375
T. f. förste kanslisekreteraren L.-O. Ekeberg ....	—	—	—	—	—	—
Kammarrådet T. H. Wohlin 6..........	—	—	—	—	4 380	—
Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden . .	—		—	—	1112	—
Förste kanslisekreteraren F. C. W. Ericson ....	—	—	—	—	—	—
Statistiska centralbyrån 6............	—	—	—	—	4 138	—
Summa kr.			1 .	—	9630	—

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget i den mån ej annat angives i följande noter.

2 > > jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 30 augusti 1943 med en fjärdedel från

s, > >>>>>26 november 1943 från femte och åttonde

kronor 35 öre jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 16 mars 1945 bestritts från åttonde huvudtiteln.

4 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget enligt Kungl. Maj:ts beslut den 2 juni 1944.

6 Av kostnaderna hava 6 000 kronor jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 15 juni 1944 bestritts av
6 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27 april 1945.

Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet,

319

8	9	10	11	12	13	14	15	16
—	—	—	—	—	—	—	3 350	3 350
_	_	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	500	2 000	2 500
	_	__	_	—	—	—	1000	1000
—	—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	1500	1500
					,	_	100	100
		_	__	_	—	—	1500	1500
			_	_	_	—	1400	1400
—	—	—	—	—	—	—	2 000	2 000
—	—
170 011	24 805	18 707	1929	67 117	411455	185689	93054	1406 385
				5214	5 214			95 387
	_	_	_	311	7 311	—	—	29 905
—	—	—	—	1535	4191			16818
					439			6 247
			_	300	3 306	—	—	12 163
—	—	—	—		—	373	—	1373
—	603	2 251	276	6 357	23 125	—	-	25971
—	—	103	—	395	642	—	—	7122
		_	__	795	1743	—	—	1743
—	603	2 354	276	14907	45 971	373	~	196 729
					1458			1458
		_	_	_	864	—	—	864
8 008	_	_	—	600	12 988	—	—	12 988
32	_	53	_	—	1 197	—	—	1197
			_	—	500	—	—	500
—	—	—	—	—	4138	—	—	4 138
8040	—	53	—	600	21145	—	—	21145

fjärde huvudtitelns kommittéanslag och tre fjärdedelar från åttonde huvudtitelns kommittéanslag,
huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget, dock att ett belopp av 1909

kyrkofonden.

320

Riksdagsberättelsen.

Jordbruks -

1	2	3	i	6	6	7
Kommitténs benämning	Kommitténs nummer i berättelsen
t. o. m. so/e 1944
1944	1945	1946	Arvoden
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1945.1
Utredning angående markkarteringens ordnande . . .	26	22	1	749	—	—
Utredning angående svenska vall- och mossknlturför-
eningens verksamhet.............	30	24	2	145	4 425	1703
Utredning rörande arrendebestämmelser för kommunal
jord............•........	—	26	3	6 703	4 794	1451
1944 års skogsvårdsstyrelseutredning.......	—	28	4	2 321	2 694	5112
Utredning för verkställande av överarbetning av lant-
bruksstyrelsens förslag den 11 november 1943 an-
gående omorganisation av den lägre trädgårdsunder-
visningen..................	—	29	5	—	2 611	—
Utredning rörande beredande av ersättning för skador
å tamdjur, förorsakade av varg och järv.....	—	—	6	—	--	—
Summa kr.				9 918	14 524	8266
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1945.1
Statens sockernämnd1 2..............	9	11	7	211452	7 400	22 605
Lånenämnden för sekundär jordbrnkskredit2 ....	10	12	8	531 378	3 300	18 798
Lyckebyåutredningen2..............	11	13	9	21503	1640	214
1937 års riksskogstaxeringsnämnd2........	12	14	10	1 233 126	846	—
Undersökning av frågor berörande lantbruksakade-
miena nyttjanderätt till område å Djurgården . .	13	15	11	1185	727	—
Epizootisakkunniga...............	15	16	12	41406	570	54
Statens linnämnd3 . •..............	17	17	13	153 673	4 200	17 065
Elektrifieringsberedningen2............	19	18	14	51882	2124	1328
1942 års björnutredning3.............	20	19	15	17 837	—	—
1942 års jordbrukskommitté2...........	21	20	16	180 343	15 273	73 965
Skogsvårdsstyrelsens utredningar rörande	23	21	17
skogsvårdslagstiftningen............				57 088	1128	5052
flottningsväsendet och flottningslagstiftningen . . .				25 606	—	3 770
virkesmätningen och därmed sammanhängande
frågor....................				—	168	—
Fiskerättskommittén .............	28	23	18	20 363	5 670	2104
Norrlandskommittén3..............	—	25	19	27 405	15 825	53 208
Utredning , av vissa frågor beträffande lapparna . . .	—	27	20	4 034	7 200	—

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget, i den mån ej annat angives i följande noter.

2 > > » andra medel än kommittéanslaget.

3 > > delvis av andra medel än kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.

321

departementet.

8	9	10	11	12	13	14 !	16	16
u	t g i	f t e r
	‘/i 1944-	-30/e 1945				Vt—S1/i2 1945	Beräknad
							totalkost-
Ersättning för mis-	Rese- och trakta-	Övriga nt-				nåd t. o. m. 31/n 1945
tade avlönings-	mentsersättningar	gifter (tryck-			Berak-
förmåner	m.	m.	ningskostna-		ställda	(s:a av kol.
				der, hyror,	Summa	nade ntg.	ö, 13, 14
				utg. Vt-31/io
Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	skrifmate-rialier m. m.)		Vn—31/it	och 15)
							100	849
—	3 381	340	157	737	10 743	—	—	10888
434	1157	1799	2 820	1398	13 853	579	—	21135
666	9 668	538	594	3000	22 272	9 049	6 000	39 642
3 558	_	756	—	—	6 925	3 519	200	10 644
_	—	—	—	—	—	1222	250	1472
4658	14206	3433	3571	5135	53 793	14 369	6550	84630
88		2 235	9 443	2175	43 946	15 810	i 6 600	277 808
	_	238	41 764	4 928	69 028	11611	''5 900	617 917
_		1089	—	35	2 978	134	1100	25 715
—	—	282	—	319	1447	—	6 686	1 241 259
				_	727	630	_	2 542
_	_	1091	127	—	1842	375	—	43 623
_	_	5 469	9 295	14 870	50 899	6 923	15 500	226 995
_	15 944		504	1141	21041	7 791	3 757	84 471
_		_		_	—	—	—	17 837
81	—	10 753	6 472	22 105	128 649	46 703	: 13 000	368 695
	29 312	851	239	2 669	39 251	10 464	5165	lil 968
—	9 983	—	844	1796	16 393	8 956	6 838	57 793
		349	_	_	517	3 720	4711	8 948
19 772	13 445	1737	1380	4 170	48 278	18126	7 000	93 767
1593	30 054	15 834	12 364	26 275	155 153	62 540	21 000	266 098
		584	—	400	8184	3185	1275	16 678

Bihang till riksdagens prof. 1946. 1 sami.
Riksdagsberättelscn.

322

Riksdagsberåttelsen.

1	2	3 I	4	6	6	7
Utredning rörande ny lagstiftning om uppsikt å jord-bruk .....................		30	21		4 776	323
Utredning för verkställande av överarbetning av sta-tens hästexportberednings utredning rörande an-vändningen av å beredningens verksamhet uppkom-men behållning................		31	22		348
Kommittén för maskinell täckdikning.......	—	32	23	—	—	—
1945 års lantmäteriutredning...........	—	—	24	—	—	—
Utredning rörande organisationen av forsknings- och försöksverksamheten samt undervisningen å mejeri-näringens område...............			25
1945 års jordbruksförsöksutredning........	—	—	26	—	—	—
1945 års fiskeriutredning.............	—	—	27	—	—	—
Utredning rörande lagstiftning om föreningar för ge-mensamt ägande och gemensam drift av jordbruk .	_	_	28	_	—	—
Utredning rörande yrkesutbildningen inom jordbruket och skogshanteringen.............	_	_	29	—	—	—
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1945.1 Utredning för verkställande av överarbetning av 1930 års lapputrednings betänkande.........	14			2578281 124 661	71195	198486
Utredning angående den ekonomiska kartläggningen m. m.....................	22	4	_	5538	180	1044
1942 års torrläggningssakkunniga.........	24	.5	—	65 698	2 347	1782
1940 års norrlandsutredning * *...........	4	—	—	72 525	—	—
Utredningsmän för verkställande av utredning örn och upprättande av plan för upplåtelse av tomter å kronomark ovan odlingsgränsen i Norrbottens län .	18	3		5 071	2 500
1943 års mejeriutredning............	29	8	—	3867	1416	967
Utredning rörande inrättandet av ett jordbrnkstekniskt forskningsråd .................	_	10	—	3 228	1656	600
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1944/ 45 bestridda kostnader för sakkunniga biträ-den inom departementet m. m. Ersättning till följande personer för biträde inom de-partementet : häradshövdingen Å. G. V. Braunstein......				280588	8099	4393
revisionssekreteraren G. U. Schiren.......	—	—	—	—	—	—
t. f. assesssorn H. E. Kling..........	—	—	—	—	—	—
Ersättning till följande personer för utförande av vissa utredningsuppdrag: jur. kand. B. Ericsson.............
sekreteraren P. H. G. L. Edsberg........	—	—	—	—	—	—
andre kanslisekreteraren K. R. G. Jobson ....	—	—	—	—	—	—
statskommissarien E. Norberg.........	—	—	—	—	—	—
Summa kr.				—	—	—

1 Kostnaderna bestridas av kommittéanslaget.

* » » delvis av andra medel än kommittéanslaget.

’ Återleverering.

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet.

323

8	9	10 1	U 1	12 |	18 |	14	15	16
—	1157	1960	441	4 361	13018	8 673	6000	27 691
515		369			1232			1232
	_	_	_	_	—	2 241	1000	3 241
—	—	—	—	—	—	1998	2 000	3 998
						2 871	1000	3 871
		_	_	_	_	4 944	3 500	8 444
—	—	—	—	—	—	1000	3 000	4000
—	—	—	—	—	—	2 468	5 000	7 468
_	—	—	—	—	—		—	—
22 049	99 895	42 841	82873	85244	602 583	221163	120 032	3522 059
				—9 9833	—9 983			114 678
				_	1224	_	—	6 762
3 558	8519	3143	289	9 217	28 855	—	—	94 553
		—	—	—450*	—450	—		72 075
					2 500		_	7 571
—	2 803	3 069	134	—	8 389	—	—	12 256
_	467	672	—	1940	5 335	—	—	8 563
3558	11 789	6884	423	724	35 870			316458
					8 321
	_	_	_	—	8919	—	—	—
—	—	—	—	—	9 675	—		“
					1057	_	_	—
	_	_	__	—	730	—	—	—
_	_	_	_	—	514	—	—	—
—	—	—	—	—	262	—	—	—
—	|	-	—	|	29478	—	—	—

324

Riksdag sberättelsen.

Handels -

Kommitténs benämning

A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
under 1945.1

Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forsk ''

ningens ordnande ...............

Utredning rörande frågan om ordnande av vetenskaplig
försöksverksamhet med flygmotorer och propellrar3
....................

Utredning rörande behovet av statlig tillsyn över
aktiebolag, som ha till ändamål att bedriva fastighetsbelåning,
och därmed likartade bolag . .

Summa kr.

B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet
vid ingången av 1940. *

Traktatberedningen..............

Exportkreditnämnden.............

Clearingnämnden...............

Försäkringsutredningen.............

1937 års granitutredning.............

1938 års sjöfartskommitté............

1942 års sakkunniga för revision av förordningen angående
explosiva varor.............

Elkraftutredningen av år 1943 ..........

1943 års sjöbefälssakkunniga:

Nautiska utredningen.............

Maskintekniska utredningen..........

Tjänstepensionsutredningen............

Sakkunniga för utredning av frågan örn revision av
förordningen angående handel med vissa begagnade

föremål m. m................

Småföretagsutredningen.............

Utredning rörande sko- och garveriindustriernas samt
sko- och läderhandelns sysselsättnings- och effektivitetsproblem
..............

1945 års försäkringsutredning...........

Utredning rörande frågan om den statliga provningsverksamhetens
organisation...........

1945 års gruvutredning.............

Summa kr.

1 2	1 3	1 4	5	1 6	| 7
Kommitténs nummer i berättelsen
t. o. m.\ 3% 1944
1944	1945	1946	Arv Leda- möter	oden Sekr., experter o. bitr.
11	10	1	78 720	3 012	2 923
14	13	2	4 033	1470	1452
17	15	3		576
			82 753	o 058	4375
5	4	4	198 514
6	5	5	764 438	12168	65 360
7	6	6	10848 031	11802	569 717
8	7	7	110 166	7 878	2 358
9	8	8	43 336	—
10	9	9	2 374	—	—
12	11	10	10 828	216	558
13	12	11	41031	2 004	27 353
15	14	12	7100	2124	1440
15	14	12	8 378	1950	1440
	16	13	—	792
	_	14
	—	15	—	—	—
	_	17
—	—	18	—	—	—
- 1	_	19	_
- 1	— 1	20	—	—	—
|		12034 196	38934	668226

1 Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget.

I Kungl. Maj :ts beslut den 25 februari 1944 bestridas kr 1961:22 från åttonde huvud 4

Kostnaderna bestridas jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 31 december 1944 från fjärde och tionde
Kostnaderna, med undantag av för de under nr 4—6 angivna instituten, bestridas från kommitté -

Kommittékostnader: Handelsdepartementet.

325

departementet.

1 8	1 9	10	1 a	12	13	1 14	1 15	16
	U t g	i f t	e r
Vt 1944—s% 1945	Vr-31	lii 1945	Beräknad
Ersättning för	Rese- och trakta-	Övriga				totalkostnad
mistade avlönings-förmåner	mentsersättningar m. m.	U tgiftyl (trycknings-	Summa	Verkställ-da utg. V7-3I/lO	Beräkna-de utg. Vtl-S1/l2	1945 (s:a av kol. 5, 13,
	Sekr., experter o. bitr.		Sekr.,	hyror, skriv-	14 och 15)
möter	möter	experter o. bitr.	materialier m. m.)
		263	143	11 7352	18 076	1170		97 966
—	—	—	—	—	2 922	—	—	6 955
—	—	—	—	—	576	_	_	576
	—	263	143	11 735	21574	1170		105 497
								198 514
	—	—	—	17 568	95 096	40 000	15 000	914 534
—	—	—	—	458 184	1 039 703	203 180	210 000	12 300 914
—	14 172	155	—	2 000	26 563	9 808	5 000	151 537
—	—	—	—	—	—	—	—	43 336
		—	—	—	--	—	—	2 374
—	—	71	315	500	1660	_	500	12 988
212	3195	3 050	—	—	35 814	22 903	11000	110 748
167	165	5106	938	—	9 940	3 742	1000	21782
167	121	2 072	981	—	6 731	3 344	1000	19 453
1941	~			500	3 233	1986	2 000	7 219
—	—	—	_	_	_	_	314	314
						5 932	5 000	10 932
—	—	—	—	—	_	_	1500	1500
			—	—	—	—	900	900
—	—	—	—	—	_	_	1100	1100
—	—	—	—	—	- 1	—	700	700
2 487 !	17 653	10 454	2 234	478 752	1218 740	290 895	255 014	13 798 845

titelns kommittéanslag.

huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från vartdera anslaget,
anslaget.

326

Riksdagsberättelsen.

1	2	3	4	5	6	7
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet
före ingången av 1945.1
1938 års grnvsakknnniga............ Utredning av frågan om äganderätten till resultaten	1	—	—	8 094	132	—
av tekniskt-vetenskaplig forskning vid statliga insti-tntioner och verk...............	16	1	_	2148	720	_
1944 års utredning rörande sjöhistoriska museets per-		2			906	288
sonalorganisation........•...... Utredningsmän för frågan om fortsatt utnyttjande av
vissa staten tillhöriga gruvfyndigheter i Väster-bottens län..................	_			—	1500	—
Summa kr.				10242	3 258	288
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1944/ 45 bestridda kostnader för sakkunniga biträden
inom departementet m. m.
Kanslirådet A. Berger..............	—	—	—	—	360	—
f. d. Överdirektören A. 0. Gavelin........	—	—	—	—	100	—
Kanslirådet A. V. Nyström............	—	—	—	—	500	—
Samma kr.	—	—	—	—	960	—

1 Kostnaderna bestridas från kommittéanslaget.

Kommittékostnader: Handelsdepartementet,

327

8 1	9	10	11	12	13	14	15	16
					132			8 226
_	_	_	—	1252	1972	—	—	4120
—	—	—	—	125	1319	—	—	1319
	_	1206	_	40	2 746	—	—	2 746
		1206	—	1417	6169		"	16411
					360
		_	_	—	100	—	—	—
—	—	—	—	—	500	—	—	—
—	—	—	—	—	960	—	—	—

328

Riksdagsberättelsen.

F olkhusliållnings -

1	1 2	1 3	1 4	5	6	T" i
	Kommitténs
	berättelsen
Kommitténs benämning	1944	1945	1946	t. o. m 87el944	Arvoden
					Leda- möter	Sefa-., | experter o. bitr. |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under lilio.1
Statens återuppbyggnadsnämnd..........	—	1	1	2000	1620	384
1944 års drivmedelsutredning...........	—	4	2	—	2130	3 712
Summa kr.				2000	3 750	4096
B. Kommittéer som fortsätta sin verksamhet vid ingången av 1946.1
Svenska kommittén för internationell hjälpverksamhet	—	2	3	5 529	3 498	7 758
Ekonomiska försvarsberedskapsutredningen.....	—	3	4	—	—	1755
Oljeutredningen 1945 ...........	—	—	5	—	—	—
Summa kr.				5 529	3 498	9513
I). Under budgetåret 1944/45 bestridda kost-nader för sakkunnigt biträde inom departe-mentet in. in.1
Hovrättsrådet J. A. Lindell.......	—	—	—	—	_	_
Sekreteraren S. E. Bernunger...........	—	—	—	—	—	_
Attachén T. C. Björck..........	—	—	—	—	—	—
Summa kr. |		|	— 1 —

1 Kostnaderna bestridas av elfte huvudtitelns anslag till extra utgifter.

Kommittékostnader: Folkhushdllningsdepartementet.

329

departementet.

1 8	9	10	1 n	12	13	14	15	16
		U t	g i f	ter
Vt 1944—s% 1945	Vt—1“Vis 1945	Beräknad J
Ersättning för m i stade avlö-ningsförmåner	Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m.	Övriga utgifter (trycknings-	Summa	Verkställ-da utg. Vt-s1/k>	Beräkna-de utg. Vii-81/i2	totalkostnad t. o. m. 31/i2 J 1945 (s:a av [ kol. 5, 13,
Leda- möter	Sekr., experter J o. bitr.	Leda- möter	Sekr., experter o. bitr.	hyror, skriv-materi alier m. m.)	14 och 15)
				3 800	5 804			_ 7 804 ;
—	1666	—	344	500	8 352	7 790	1000	17142
—	1666	—	344	4 300	14156	7 790	1000	24946
_	4 841	505	968	5841	23 411	7055	2 700	38 695 |
—	3 278	—	—	500	5 533	700	700	6 933
—	—	—	—	—	—	—	5 750	5 750
	8119	505	968	6341	28944	7 755	9150	51378
					76
_	—	—	—	—	125	—	—
—	—	—	—	—	2124	—	—
—	— i	- 1	—	-	2 325	—	—

330

Bilaga C.

Betänkande!! lii. m. utkomna från trycket under år 1945.
Statens offentliga utredningar 1945

Kronologisk förteckning

1. Betänkande med förslag till utlänningslag och lag
angående omhändertagande av utlänning i anstalt
eller förläggning. Norstedt. 169 8. Ju.

2. Betänkande med förslag till organisation av en luftfartsstyrelse
m. m. Norstedt. 68 s. K.

3. Betänkande rörande särskilda åtgärder vid återförandet
till civil verksamhet av till beredskapstjänstgöring
inkallad personal. Haggström. 74 s. Fö.

4. Betänkande angående den husliga utbildningen.
Beckman. 167 s. S.

6. Betänkande med utredning och förslag angående
yrkesutbildning av sjöfolk av manskapsgrad samt
åtgärder till höjande av sjöfolkets allmänna och
medborgerliga bildning. Idun. 370 s. E.

6. Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens
ordnande. 7. Förslag till åtgärder för livsmedelsforskningens
ordnande. Haeggström. 150 s. H.

7. Betänkande rörande Sveriges smalspåriga järnvägar.
Del 1. Allmänna synpunkter. Idun. 109 s. K.

8. Betänkande rörande Sveriges smalspåriga järnvägar.
Del 2. Blekingenätets järnvägar. Idun. 124 s. 1 pl. K.

9. Promemoria med förslag till arrende bestämmelser
för kommunal jord. Marcus. 56 s. Jo.

10. Betänkande och förslag rörande effektivisering av
skyddshemselevernas eftervård m.m. Marcus. 158 8. S.

11. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering.
8. Framställningar och utlåtanden från kommissionen
för ekonomisk efterkrigsplanering. 2. Betänkande
med förslag till vissa åtgärder i syfte att
under depression stimulera avsättningen av varaktiga
konsumtionsvaror m. m. Marcus. 153 s. Fi.

12. Investeringsutredningens betänkande med förslag
till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 av
statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten.
Marcus, viij, 350 s. Fi.

13. Bilagor till investeringsutredningens betänkande
med förslag till investeringsreserv för budgetåret
1945/46 av statliga, kommunala och statsunderstödda
anläggningsarbeten. Marcus. 83 s. Fi.

14. Socialpolitikens ekonomiska verkningar. Frågeställningar
och riktlinjer. Av C. Welinder. Beckman.
113 s. s.

15. Stadsplaneutredningen 1942. 3. Förslag till byggnadslag
m. m. V. Petterson. 660 8. Ju.

16. Betänkande med förslag till nyorganisation av kyrkomusikerbefattningarna
m. m. Del 1. laggström.
210 s. F.

17. Statsmakterna och folkhushållningen under den till
följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del

5. Tiden juli 1943—juni 1944. Idun. 484 s. Fo.

18. Normalbrandordning förstäder, köpingar och municipalsamhällen.
Norstedt. 21 s. K.

19. Normalbrandordning för landskommuner. Alternativ
1. För kommuner med bygdebrandförsvarct
och skogsbrandförsvaret samordnade. Norstedt. 21

8. K.

20. Normalbrandordning för landskommuner. Alternativ
2. För kommuner, i vilka skogsbrandförsvaret
ordnats för sig. Norstedt. 22 s. K.

21. Betänkande och förslag rörande upplysningsverksamhet
örn och inom försvaret. Katalog- o. Tidskriftstryck.
142 s. Fö.

22. Ungdomen och nöjeslivet. Ungdomsvårdskommitténs
betänkande. Del 3. Hceggström. 372 s. Ju.

23. Socialvårdskommitténs betänkande. 10. Statistisk
undersökning angående folkpensionärernas bostadsförhållanden
m. m. Beckman. 108 s. S.

24. Betänkande angående grundpenningväsendet. Marcus.
64 s. 11.

25. Betänkande och förslag angående statsbidrag till
byggnader för folkskoleväsendet. Haeggström. 83 s. E.

26. Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkanden.
Bilaga nr 1. Riktlinjer för skapande av socialväsendets
forskningsorganisation. Av Hj. Cederström.
Idun. xx, 296 s. 4 pl. S.

27. 1944 års uppbördsberednings betänkande med förslag
till omläggning av uppbördsförfarandet. Marcus.
589 s. Fi.

28. Straffrätt8koinmitténs betänkande med förslag till
ändringar av strafflagen för krigsmakten i vad den
berör brott mot staten och allmänheten. Norstedt.
85 8. Ju.

29. Straffrättskommitténs betänkande med förslag till
ändrad lagstiftning örn ämbetsbrott av präst. Norstedt.
26 8. Ju.

30. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering.
9. Framställningar och utlåtanden från kommissionen
för ekonomisk efterkrigsplanering. 3. Betänkande
angående den svenska handelspolitiken efter
kriget m. m. Marcus. 124 s. Fi.

31. Utredningar angående ekonomiskefterkrigsplanering.
10. Sysselsättningsundersökningar. Marcus. 224 s. Fi.

32. Betänkande angående dyrortsgrupperingen. Haeggström.
400 s. Fi.

33. Betänkande angående yrkesutbildningen i Norrland.
Sv. Tryckeri AB. 301 8. Jo.

34. Betänkande med förslag angående kommissionärsväsendet
vid statens förvaltningsmyndigheter m. m.
V. Petterson. 160 s. S.

35. 1944 års skattesakkunniga. 1. Betänkande med förslag
angående vissa spörsmål på den allmänna kommunalbeskattningens
område. V. Petterson. 231 8. Fi.

36. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering.
11. Framställningar och utlåtanden från kommissionen
för ekonomiskefterkrigsplanering. 4. Betänkande
angående vissa arbetsmarknadsfrågor m.
m. Marcus. 91 s. Fi.

37. Betänkande angående revision av kommunala fondbildningslagen
m. m. Haeggström. 80 s. Fi.

38. Kommunindelningskommittén. 2. Betänkande med
förslag till riktlinjer för en revision av rikets indelning
i borgerliga primärkommuner. Haeggström.
342 s. S.

39. Kommunindelningskommittén. 3. Bilagor till kornmunindelningskommitténs
betänkande med förslag
till riktlinjer för en revision av rikets indelning i borgerliga
primärkommuner. Haeggström. 124 s. S.

40. Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens
ordnande. 8. Slutbetänkande med utredning
örn silikatkemisk forskning och läderforskning m. m.
Haeggström. 94 s. H.

41. 1941 års reumatikervårdssakkunnigas betänkande.
Del 3. Utredning örn reumatikervårdens utbyggande
och vidtagande i övrigt av åtgärder för de reumatiska
sjukdomarnas bekämpande. Idun. 194 s. S.

42. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering.
12. Framställningar och utlåtanden från kommissionen
för ekonomisk efterkrigsplanering. 5. Betänkande
angående övervakning av konkurrensbegränsande
företeelser inom näringslivet. Marcus.
175 s. Fi.

43. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar.
Bilaga 5. Skolungdomens vägledning till utbildning
och yrke. Av E. Neymark. Idun. 277 s. E.

Betänkanden m. m. utkomna från trycket linder år 1945.

331

44. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar.
Bilaga 4. Lärjungurvalet till studielinjer med den nuvarande
realskolans mål. Av E. Dahr. Idun. 123 s. K.

45. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar.
5. Skolans betygssättning. Idun. 89 8. E.

46. Socialvårdskommitténs betänkande. 11. Utredning
och förslag angående revision av lagen örn folkpensionering.
V. Petterson. 312 s. S.

47. Betänkande örn skolmåltiderna. Beckman. 322 s. 1
bil. S.

48. Naturvetenskapligaforskningskommittén. 1. Dennaturvetenskapliga
forskningens behov av personal, anslag
och lokaler. Förslag örn inrättande av ett naturvetenskapligt
forskningsråd. Beckman. 243 s. E.

49. Betänkande mod förslag till förordning örn vissa
investeringsfonder m. m. Marcus. 129 s. Fi.

50. Betänkande örn förlossningsvården. Beckman. 186 s.
S.

51. Betänkande örn akademikernas amorteringsproblem.
Beckman. 67 8. S.

52. Betänkande med förslag angående reglering av den
territoriella församlingsindelningen i Göteborg. Elander,
Göteborg. 107 s. 2 kartor. E.

53. Statistiska undersökningar kring befolkningsfrågan.
Beckman. 419 8. S.

54. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering.
13. Sysselsättningen under och närmast efter
kriget. Av E. Westerlind. Marcus. 247 s. Fi.

55. Betänkande örn åtgärder för beredande av vila och
rekreation åt mödrar och barn. Beckman. 173 s. S.

56. Betänkande med utredning och förslag angående
läkarutbildningen. 3. Utbildningen efter medicine
licentiatexamen. Haeggström. 171 s. E.

57. överarbetning av förslag angående läkarutbildningen.
Haeggström. 109 8. E.

58. Betänkande med förslag angående skogsvårdsstyrelserna.
Marcus. 287 s. Jo.

59. Betänkande med förslag till lagstiftning örn längre
semester för vissa arbetstagare. Beckman. 184 s. S.

60. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar.
4. Skolpliktstidens skolformer. 1. Allmän organisationsplan.
Idun. 184 s. E.

61. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar.
4. Skolpliktstidens skölf oriner. 3. Realskolan. Teoretisk
linje. Idun. 428 s. E.

62. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar.
Bilaga 6. Sammanfattning av allmän organisationsplan.
Idun. 35 8. E.

63. Slutbetänkande avgivet av bostadssociala utredningen.
Del 1. Allmänna riktlinjer för den framtida bostadspolitiken.
Förslag till låne- och bidragsformer.
Haeggström. 640 s. S.

64. Betänkande angående underlättande av deltagandet
i allmänna val. Norstedt. 59 s. Ju.

65. Betänkande med förslag angående omorganisation
av fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom
försvaret m. m. Beckman. 218 8. Fö.

Anni. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna
till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. =
jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 fehr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning
nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för värjo departement.

Systematisk förteckning

(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård.

Betänkande med förslag till utlänningslag och lag ang.
omhändertagande av utlänning i anstalt eller förläggning.
fil

Straffrättskommitténs betänkande med förslag till ändringar
av strafflagen för krigsmakten i vad den berör
brott mot staten och allmänheten. [28]

Straffrättskommitténs betänkande med förslag till ändrad
lagstiftning örn ämbetsbrott av präst. [29]

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.

Betänkande ang. dyrortsgrupperingen. [32]

Betänkande med förslag ang. kommissionärsväsendet
vid statens förvaltningsmyndigheter m. m. [34]

Betänkande äng. underlättande av deltagandet i allmänna
val. [64]

Kommunalförvaltning.

Stadsplaneutredningen 1942. 3. Förslag till byggnadslag
m. in. [16]

Kommunindelningskommittén. 2. Betänkande med förslag
till riktlinjer för en revision av rikets indelning
i borgerliga primärkommuner. [38] 3. Bilagor till kommunindelningskommitténs
betänkande med förslag till
riktlinjer för en revision av rikets indelning i borgerliga
primärkommuner. [39]

Statens oell kommunernas finansväsen.

1944 års uppbördsberednings betänkande med förslag
till omläggning av uppbördsförfarandet. [27]

1944 års skattesakkunniga. 1. Betänkande med förslag
ang. vissa spörsmål på den allmänna kommunalbeskattningens
område. [35]

Betänkande ang. revision av kommunala fondbildningslagen
m. in. [37]

Betänkande med förslag till förordning örn vissa
investeringsfonder m. m. [49J

Politi.

Normalbrandordning för städer, köpingar och municipalsamhällen.
[18]

Normalbrandordning för landskommuner. Alternativ 1.
[19] Alternativ 2. [20]

Nationalekonomi och socialpolitik.

Betänkande ang. den husliga utbildningen. [4]

Bethil hände och förslag rörande eff ektivisering av sky ddshemselevernas
eftervård m. m. [10]

Utredningar ang. ekonomisk efterkrigsplanering. 8. [11]
9. [30] 10. [31] 11. [36] 12. [42] 13. [54]

Investeringen tredningens betänkande med förslag till
in vesten ngsreserv för budgetåret 1945/46 av statliga,
kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten.
[12] Bilagor. [13]

Socialpolitikens ekonomiska verkningar. [14]
Statsmakterna och folkhushållningen under don till
följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del
5. Tiden juli 1943—juni 1944. [17]
Socialvårdskommitténs betänkande. 10. Statistisk undersökning
ang. folkpensionärernas bostadsförhållanden
m. m. [23] 11. Utredning och förslag ang. revision
av lagen om folkpensionering. [46]

Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkanden. Bilaga
nr 1. Riktlinjer för skapande av socialväsondets forskningsorganisation.
[26]

Betänkande örn skolmåltiderna. [47]

Betänkande örn förlossningsvården. [50]

Betänkande om akademikernas amorteringsproblem. [51]
Statistiska, undersökningar kring befolkningsfrågan. [53]
Betänkande örn åtgärder för beredande av vila och rekreation
åt mödrar och barn. [55]

Betänkande med förslag till lagstiftning örn längro semester
för vissa arbetstagare. [59]

Slutbetänkande avgivet av bostadssociala utredningen.
Del 1. Allmänna riktlinjer förden framtida bostadspolitiken.
Förslag till låne- och bidragsformer. [63]

332

Betänkanden m. m. utkomna från trycket under år 1945.

Hälso- oell sjukvård.

1941 års reumatikervårdssakkunnigas betänkande. Del 3.
Utredning om reumatikervårdens utbyggande och vidtagande
i övrigt av åtgärder för de reumatiska sjukdomarnas
bekämpande. [41]

Allmänt näringsväsen.

Fast egendom. Jordbruk med binäringar.

Promemoria med förslag till arrendebestämmelser för
kommunal jord. [9]

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk.

Betänkande med förslag ang, skogsvårdsstyreIsenia.
[58]

Industri.

Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens
ordnande. 7. Förslag till åtgärder för livsmedelsforskningens
ordnande. [6] 8. Slutbetänkande med
utredning om silikatkemisk forskning och läderforskning
m. m. [40]

Handel oell sjöfart.

Betänkande ang. grundpenningväsendet. [24]

Kommunikationsväsen.

Betänkande med förslag till organisation av en luftfartsstyrelse
m. m. [2]

Betänkande rörande Sveriges smalspåriga järnvägar.
Del 1. Allmänna synpunkter. [7] Del 2. Blekingenätets
järnvägar. [8]

Bank-, kredit- och penningväsen.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig
odling i övrigt.

J Betänkande med utredning och förslag ang. yrkesutbildning
av sjöfolk av manskapsgrad samt åtgärder
till höjande av sjöfolkets allmänna och medberger -J liga bildning. [5]

i Betänkande med förslag till nyorganisation av kyrkomusikerbefattningarna
m. m. Del 1. [16]

Ungdomen och nöjeslivet. Ungdomsvårdskommitténs
betänkande. Del 3. [22]

Betänkande och förslag ang. statsbidrag till byggnader
för folkskoleväsendet. [25]

j Betänkande ang. yrkesutbildningen i Norrland. [33]

I 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. 4.
Skölpliktstidens skolformer. 1. Allmän organisationsplan.
[60] 3. Realskolan. Teoretisk linje. [61] 5. Skolans
betygssättning. [45] Bilaga 4. Lärjungurvalet till
studielinjer med den nuvarande realskolans mål. [44]
Bilaga 5. Skolungdomens vägledning till utbildning
och yrke. [43] Bilaga 6. Sammanfattning av allmän
| organisationsplan. [62]

! Naturvetenskapliga forskningskommittén. 1. Den naturvetenskapliga
forskningens behov av personal, anslag
och lokaler. Förslag örn inrättande av ett naturvetenskapligt
forskningsråd. [48]

Betänkande med förslag ang. reglering av den territoriella
församlingsindelningen i Göteborg. [52]

Betänkande med utredning och förslag ang. läkarutbildningen.
3. Utbildningen efter medicine licentiatexamen.
[56]

Overarbetning av förslag ang. läkarutbildningen. [57]

Försvarsväsen.

Betänkande rörande särskilda åtgärder vid återförandet
till civil verksamhet av till beredskapstjänstgöring
inkallad personal. [3]

Betänkande och förslag rörande upplysningsverksamhet
om och inom försvaret. [21]

Betänkande med förslag ang. omorganisation av fortifikations-
och byggnadsförvaltningen inom försvaret
m. m. [65]

Försäkringsväsen.

Utrikes ärenden. Internationell rätt.

Personregister.

333

Personregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan.*

A.

Aaby-Ericsson, A. V.
Aaröe, V. M. L. . . .
Abenius, H. Y. ...
Abramson, E. L. . .
Adamsson, H. ...

Adiels, Hj......

Agge, K. I.....

Agnell, Anna Lisa . .

Ahlberg, A......

Ahlberg, C. E. N. . .
Ahlberg, G. A. . . .

Ahlgren, N......

Ahlkvist, E. (I) . . •
Ahlmann, H. J. K. W.
Ahlmark, A. K. I. . .
Ahlmark, S. A. ...

Ahnlund, B......

Ahnsjö, S......

Ahrbom, N. O. ...
Ahrnborg, B. S. . . .
d’Ailly, S. A. H. . .
Alexanderson, K. E. .
Alfvén, H. O. G. . .
Allard, K. Å. H. (II) .

Alling, K. G.....

Allstrin, B......

Alm, G. O......

Alm, M. F......

Alm, Ulla . . . o. . .
Almgren, C. E. Å. . .

Almlöf, E. V.....

Almkvist, N. J. F.
Almqvist, Marja . . .

Alsén, O.......

Althin, T. K. W. . .
Alvén, Hildur M. (II)
Anderberg, A. H. . .
Anderberg, H. R. (I)
Anderson, I. (I) .
Andersson, A. (1) . . .
Andersson, A. J. . .
Andersson, 0. A. . .
Andersson, C. I. . . .
Andersson, C. O. H. . ,
Andersson, D. E. . .
Andersson, Ebon (II)
Andersson, Elsa . . .
Andersson, E. V. . . .
Andersson, E. Y.
Andersson, F. V. . .

...... I Fö 18

...... I Jo 25

......I H 21

. . I E 40; II Fo 4
. . I S 6; II S 1

......I H 16

... I Ju 11, E 28

...... I Fi 26

...... I Ju 12

......I H 13

.....I E 12, 23

...... I Fö 20

......I H 19

......I E 27

......IS 6

......I Jn 2

...... I Jo 17

......IS 23

......I E 20

......IIU 3

......I Fi 6

. . . I Ju 32, H 14

......I E 39

■ • • . I E 40, H 18

......IS 17

......I Jo 8

...... I Jo 18

.....II Fo 7

...... I Ju 15

...... I Fö 12

...... I Jo 23

...... I Ju 22

......I S 31

...... I Ju 33

......I E 22

.....II Fo 4

......I E 17

. . . I Fi 33, Jo 25

...... I Fi 34

.....II Fo 4

...... I Fi 33

......IS 18

......I E 21

......II Fi 2

...... I Fi 17

. I S 24, Fi 28, E 10

.....II Fo 6

......I Ju 2

..... I Jo 23

.....I K 25

Andersson, G. A......I Fi 4; II Fo 3, 6

Andersson, G. K. H. . ......II Fo 7, 8

Andersson, G. L. (II)........i s 17

Andersson, G. O...........I E 29

Andersson, H. B. W..........I Fi 37

Andersson, H. G..........I Jo 3, 21

Andersson, J.............I H 10

Andersson, J. A. (II) . I Ju 16, Fi 4, Jo 21,24, 28
Andersson, J. E. (I) .... I Fö 20, E 23, 35
Andersson, J. Elon (I) . . . . I Ju 5, Fi 2, 5, 36
Andersson, K. A. M. (II) . I Fi 23, Jo 8,16,21;

II Fo 4

Andersson, K. J. B. (II).......I Ju 35

Andersson, K. O. H..........jj g \

Andersson, L. E. (II).......I Jo 4, 19

Andersson, M. A...........I g l

Andersson, O. (II)..........I Fi 34

Andersson, P. V...........I Jo 18

Andersson, S.............I Fö 20

Andersson, S. O. M..........I jq 4

Andersson, T. C...........II Fo 7

Andrae, T. J. E............I j 9

André, L...............IS 17

Andrén, G..............I E 28

Ankarswärd, G. F. W. G........1 E 2

Appelberg, K. F...........I Jo 17

Appeltofft, O. H..........I H 7, 19

Arnberg, K. G. Y...........I J0 9

Arnegren, O. A. P:son........I Jo 25

Arnesen, Märta...........I s 23

Arrhén, E. (I)............IS 23

Arvas, C. G. B............I H 15

Arvidsson, K. A. V. . . . I Fi 17, E 8, Jo 24

Askelöf, I. T.............I Jo 12

Aspelin, G..............I E 28

Asplund, E. G............I Fö 13

Assarsson, S.............j s 27

Aste, J. G.............. I Fö 16

Atterberg, K.............I Ju 12

Aurén, N. E. J............I Ju 2

Aurivillius, Monica L.........I E 18

Axelson, K. A............II Fo 8

Axelsson, G.............I Ju 5

Axelsson, J..............I Jo 16

Axén, T. R..............I Fö 15

B.

Backlund, G. I............I Fö 20

Backman, H. R............I Jo 7

Baeckman, O.............II Fi 4

Förkortningarnas betydelse; se innehållsförteckningen.

334

Riksdagsberättelsen.

Baeckström, T.............II Fo 6

Baeckevold, A. F...........I Fi 23

Bager, E. B. E.....I S 25, E 14; II S 2

Bagge, A J. F............I K 11

Bagge, E. A. K............I Fo 1

Balge, G. (II) ..........1 U 17

Bahrke, W..............I H lo

Beck-Friis, C. S. (I) .... I Jo 17; II Fo 4

Beckman, K. E............I Ju 13

Beckman, N..............I Jn 9

Beckman, Sigrid...........I Ju 15

Beer, H...............I Fo 3

Behring, I. A.............I S 16

Behrman, B. W............I H 14

Belfrage, L. A. L.......I Jo 27, fl 5, 6

Belz, F. A. A........• • . . I K 26

Bendz, G...............I Jo 13

Bendz, G. M. E............I Ju 23

Bengtsson, K. B............I Fö 9

Bengtsson, O.........I Ju 6; II Fo 7

Bengtsson, T.............I Fi 8

Bengtsson, Y........I Fo 5; II Fo 7

Bennich, L......•.......I K 23

Berg, A. E..............I S 27

Berg, B. G. A............I Fö 20

Berg, N. R.........I Ju 16; II Fo 7

Berg, S. F..............1 B 2

Bergelin, S. O............I Fö 20

yon Bergen, J. A...........I S 30

Bergendal, R............IJn9, 11

Bergengren, A. G...........II Fo 3

Berger, O. A...........I K 9, Jo 8

Berger, T............I K 15, Jo 19

Bergfors, P. D. G...........I Fi 1

Berggren, A. B.........I Ju 15, K 1

Berggren, B. E. L...........I Jo 14

Berggren, G. H............I E 24

Berggren, G. R. Y..........I Fi 2

Berggren, H.............I H 15

Berggren, H. A............II Fo 3

Berggren, N. C. W..........I Ju 35

Berggren, S. N. W..........I Fö 25

Bergh, A...............I S 31

Bergh, K. R. (I)...........I E 25

Bergholtz, O.............US 1

Bergling, N..............I Ju 10

Berglund, H............I K 6, 18

Berglund, K. G. H..........I Fö 20

Berglund, K. H. F. ....... I Ju 29,36

Berglund, N. H.......I Jo 16, 23, Fo 2

Berglöf, L..........I Fi 12, Jo 20

Bergman, R.............I K 1

Bergquist, E. Y............I Fö 4

Bergquist, Th. (I) . I Ju 34, S 22, 39, Fi 81,

E 34

Bergstedt, C. J............I Fi 25

Bergsten, G..............I E 14

Bergstrand, K. J. H..........I E 36

Bergström, B. G............II Fo 2

Bergström, G.............I S 16

Bergström, K. (II)..........IJu32

Bergström, S.............I Fö 3

Bergström, S.............I Fi 22

Bergvall, J. H. (I) ... I Fö 7, Fi 32; II Fo 6

Bergvall, L..............IJu2

Bergwall, G.............I S 17

Bernadotte af Wisborg, F. . . . I U 3, Fo 3

Bernhard, H. B............I Ju 2

Bernunger, S. E...........II Fo 5

Berthelsson, A. E. B.......I Fö 2, 20

Beskow, B. G............I K 18

Beskow, C. A..........I Fö 9, Fi 37

Beskow, E. A.......I Ju 3, E 22, Jo 12

Beskow, S. H. T...........I Fi 35

Bexelius, E. G. ..IS 12, 16, 22, 24; II S 3

Bexelius, T. A...........I K 2, 21

Bilde, T...............I H 8

Birath, B. K.............I Fö 10

Birch-Lindgren, G. M.........I K 1

Birka, G. E. (II) ...IS 24, Fi 5, 35, E 13

Bjelle, E. A..........I Fö 20, Fo 3

Bjurner, K. G............I Fö 2

Björck, K. A. W.....I K 1, E 13, H 5

Björck, P..............I K 1

Björkeson, G. A. G..........I E 39

Björklund, A............II IJ 2

Björklund, L. A. (II) ........I K 6

Björkman, E.............I Jo 4

Björkman, Y...........IS 30, 38

Björkquist, E. G. A.....I Fö 5, S 25, 27

Björn, E. O. F............I Fi 28

Björnberg, B. A.........I Fi 4, Fo 1

Björnsjö, A. E............I H 2

Björnsson, J. E. (I).........II Fo 4

Blix, F. G.............1 E 28, 36

Blom, S. D..........I S 27; II S 2

Blomberg, A. M. R. .........I K 10

Blomberg, D. Alson.........I Fi 20

Blomberg, D. Ingeborg........I E 18

Blomkvist, B........I Jo 16; Il Fo 4

Blomquist, C. G........I Ju 4, K 20

Blomquist, H. K. G..........I Fi 33

Blomquist, K. S...........I E 40

Boalt, Carin..........I S 23, K 4

Boberg, S..............I Jo 17

Bodin, N. A.........I Ju 22, Fi 36

Boestad, G..............I H 2

Boéthius, Gerda...........I E 17

Boéthius, S. B..........I Fi 1, E 8

Bogren, G. H.............I Jo 17

Boheman, E. Oison..........IU 2

Bohlinder, E. J. E..........I E 29

Bohmansson, G..........I K 1, E 13

Bolin, A. S. R............IB 4

Bolin, E. I..............I E 21

Bolin, H. M.............I Fö 21

Bolinder, N. L............I K 7

Bonde, C. Oison...........US 3

Bonnier, G..............I Jo 16

Bonow, K. D. M. . I Fi 4, E 34, Jo 16; II Fo 5

Borg, A. W..............IS 25

Borgström, N. O. G. J. . . I H 16; II Fo 4, 8

Bosaeus, E..............I H 15

Bouveng, G. A..........I Jo 22, 25

Bouvin, S. E. H...........I Jo 19

Brahmer, H...........I Ju 10, H 1

Brandberg, K. G...........I Fö 6

Brandin. G. G............I H 11

Brandt, E. R. (II)........I Fi 8. 36

Branting, G. (I)...........IS 32

Braune, E. G...........I K 17, 24

Bredal-Bauer, J. F..........I Fi 27

Bredberg, A............I Fö 13, 16

Brilioth, Y. T............I E 4

Personregister.

335

Brinck, G. F...........I Ja 20, 31

Brinck, P. E. H..........II Fo 8

Brinkman A.............IS 30

Britty L. G..........I Fö 18, S II

Broberg, R..............IS 16

Brodén, E. H.........I S 16; II S 1

de Broen, J. H. G..........II Fo 6

Brolin, N.-E.............I E 11

Broström, Jane...........I Fi 26

Broström, S..............IS 33

Browaldh, E. . . I Fi 4, 27, 34, H 16; II Fi 4

Browaldh, T.............I Fi 4

Browall, G.............II Fo 6

Bruce, N. O. H............I E 9

Brundell, A.............I Fö 21

Brunes, L......... II Fi 4

Bruno, C. A.............I E 28

Brusewitz, A.............I Ju 25

Brusewitz, S. I. . . . I H 5, 6, Fo 1: II Fo 5

Bryntse, I..............IS 30

Byhlén, G..............I H 18

Bylund, J. G............I H 7

Byström C............II Fo 7, 8

Byttner, J. T..........I Fö 13, S 28

Bång, O. G. M............I K 23

Bäck, G. H..............I E 9

Bäcklund, E. G............I S 12

Bäcklund, O.............I Jo 17

Bäckström, F. E...........I S 23

Bärg, A. J. (I)......I Ju 22, Fi 25, 36

Böckert, Signe............I S 27

Börjesson, A........I Jo 12; II Fo 4

Börjesson, B. B............I K 5

Böök, K. E......I Fi 4, H 5, 6, Fo 1;

II U 2, Fo 5

Böös, C. C..............I K 22

Böös, G. M. E............I H 12

C

Cardell, Karin.....

Carell, E. A. H.....

Carlborg, P. A. H. . . .

Carlborn, Hj......

Carle, B........

Carlheim-Gyllensköld, H.

Carlsson, A.......

Carlsson, B. A. B. . . .

Carlsson, C. A.....

Carlsson, E.......

Carlsson, G.......

Carlsson, O. H. ...
Carlström, O. L. (II). .

Carlsund, A......

Carpelan, I. B. T. . . .

Cars, G. F. O.....

Casparsson, K. R. . . .

Cassel, L. D......

Cassler, A. L......

Cavallin, S.......

Cedergren, C. A. H. . .
Cedergren, Elsa ....
Cederlund, C. F. ...

Cederqist, N......

Cederström, A......

Cederström, H.....

Cederwall, G......

.....I E 9

.....II S 1

I H 1; II Fo 3
I Jo 7; II Fo 4

.....I II 11

.....I Jo 16

. . . I Fi 26, 30

.....I H 14

.....II Fo 7

.....I E 3

I H 16; II Fo 4

.....I Fö 6

. I Fö 18, Jo 26

.....I U 1

.....I Fö 24

..... I Fi 30

. I Ju 13; II S 3

.....I K 23

.....I K 23

..... I Ju 34

..... I Ju 15

.....I Fo 3

. I Jo 27; II Fo 4

.....I S 23

.....I Jo 8

.....I S 31

.....I Fi 4

Cederwall, G. F. E.......I Fö 11, S 23

Cervin, N. H............II Fi 2

Chatillon-Winbergh, G.........I K 4

Christensen, H. E........I Fi 31, E 40

Christenson, A............I S 17

Christensson, J............1 K 18

Christoffersson, O...........I Jo 7

Chöler, C. G.............I Jo 17

Clason, P...............I Fö 15

Clemedtson, E............I H 16

Collin, Karin . . . . I S 23, Jo 19; II Fo 6

Collinder, S. T............I Jo 19

Corin, G. E. M............I U 1

Corneliusson, S.......I Jo 27; II Fo 8

Cramér, C. H.......I S 28, Fi 32, H 7

Crona, L. B.............I Ju 5

Grönmark, J. E. H..........I Fo 9

Cronvall, M..............I S 22

Cruse, K.-E.............I S 32

Cullberg, J. O............I E 35

Curman, J. S..........I S 22, E 17

Curman, C. W.....I Fö 16, 22; II S 1

D.

Dag, B. H. limon..........I Ju 6

Dagberg, E. O............I S 27

Dahl, C. E. H............I Fi 30

Dahl, G............I Ju 10, E 20

Dahlbeck, N...........I Jo 6, 15

Dahlberg, A. B. C...........I Ju 29

Dahlberg, E.............I K 1

Dahlberg, G.............I Fi 32

Dahlberg, G. W..........I Fi 22, 39

Dahlberg, K.........I H 6; II Fi 1

Dahlerus, B. II............I Fi 4

Dahlgren, I. J. G. . . . IS 20, 23, 35, Fi 28

Dahlin, E. H............II Fo 6

Dahlstedt, R. G. A..........I Fi 22

Dahnberg, E.............I Ju 15

Dahr, E...............I Jo 18

Dahr, Elisabeth..........I E 9, 12

Dahr, K...............I E 7

Danielson, G.............I Ju 23

Degerstedt, Hj. . I Jo 7, 19, H 16; II Fo 4, 6

Dehlgren, S. F............I Ju 12

Delin, B. G..............I K 12

Delin, T. Y..............I K 5

Dickson, W..............I Fi 31

Dieden, G.........I K 15; II Fo 8

Diedrichs, E.............I Fo 2

Digman, H. M............I Fo 5

Dillén, B. O............II Fo 8

Dillner, H. J.............I E 23

Dios, A. V..........I Ju 6, K 1, 4

Djurberg, G.............I Jo 17

Douglas, W. A............I Fö 12

Dyrssen, G. P. W..........I Fö 21

E.

Eberhardt, G......

Eberstein, Chr.....

Eberstein, G......

Eckerberg, E. L.....

Eckerberg, P......

Edberg, R.......

......I S 32

......I H 6

...... I Ju 12

I K 22, Fi 4, H 5

......I S 23

......I Ju 25

336

Riksdag sberättelsen

Edén, E...............I K 1

Edén, J. Å..............I K 14

Edenman, R. H............I Eö 12

Edgardh, C. H. H........I Fi 35, E 10

Edlén, B...............I E 19

Edling, N. P. J............I Jo 4

Edling, S. i.........I Ja 19; II U 3

Edsberg, P. G. H. L......I K 29, Fi 30

Edstam, B. F. 0...........I Jo 9

Edström, G..............IS 4

Edström, K. S............I Fi 3

Edström, Th. G. F..........I Jo 17

Eggert, E. A. F.....I K 25; II Ju 1, Fo 8

Ehrensvärd, C. A...........I Fö 20

Ehrnberg, G. Th..........II Fo 3

Eidem, E...............I E 17

Eidenstam, S.............I S 30

Ehberg, K. G...........I K 23, 24

Ekblom, O...........I K 23, H 13

Ekbom, C. A. H...........1 E 13

Ekdahl, N. G. F...........I Jo 17

Ekeberg, L. B. .1 Ju 1, 9, 12, 19, 27, Fo 3

Ekeberg, L.-O..........I Fö 17, K 27

Ekegård, E. A............I Fi 2

Ekelöf, J. A. A. S........I Fö 12, E 7

Ekelöf, P. O.............I Fi 26

Ekemar, K. E.............IS 18

Eklundh, B. E. H...........I Jo 29

Eklund, C. A. R.......II Ju 1, Fo 2

Eklund, J.............II Fi 4

Eklund, J. A. (I)..........I K 2

Ekman, G. I.............I Jo 17

Ekman, J. L.....I Fi 4, H 16; II Fo 2, 8

Ekman, N. G. M...........I Fö 5

Ekman, P. W............II Fo 3

Ekman, W..............I Jo 4

Ekstam, A..............IS 15

Ekström, B.........I Jo 16; II Fo 4

Ekwall, N. J.............I H 7

Elfström, N. G............IS 6

Elfving, F. R. A...........I Fi 8

Elfving, G..............I Ju 15

Elfving K. I.............I Fi 33

Eliaeson, Å. T............I Ju 22

Eliasson, L..............I Jn 15

Elldin, H..............I E 29

Elliot, C. W..........I K 6, 18, 24

Elliot, K. E.........I Ju 2, H 3, 4

Elmér, Å. B. A............I Fi 32

Elmgren, B. F. (I).......I S 23, E 37

Elofsson, G. (I)...........I Fi 34

Elvefors, B. E............I Fi 23

Enderstein, P. E..........II Fo 4

Eneborg, H. G. E........I K 15, Jo 19

Enevald, G.............I S 30

Engberg, N. F...........II Fo 6

Engblom, A.............I H 1

Engel, G. A. G...........II Fo 6

Engelstedt, E. C. L..........I K 22

von Engeström, J. S. V........I E 4

Engfors, B. G. O..........II Fo 9

Engkvist, O. Th.......I S 14; II Fo 3

Englund, A.........I Jo 17; II Fo 7

Englund, E. V............I Fi 32

Engström, E. M.........I Fö 22, S 16

Engström, H. O. F.........II Fo 6

Engströmer, Th..........I E 3, 6, 16

Engvall, J. E.............I E 9

Engzell, G. ... I Ju 25, U 1, H 6; II S 3
Enhörning, H. A...........IS 37

C. w. . . .	. . . . I S 31, Fi 35
E. (I) . . .	.......I E 35
H:son . . .	.....I Fö 1, 20
. H. (I) . . .	.......I Fi 2
.......I E 3
A. (II) . .	. I Fö 6, S 17, Fi 4, Fo 4; II S 1
.A.....	......II IJ 3
. J. G. . . .	....... I Fi 35
. A. R. . . .	....... I Jo 19
!. A.....	......II Fo 8
''• E. (I) . . .	....... I Jo 26
. G. E. (II) .	. . . I Ju 6, 23, 28, Fi 26, E 32
	. . . . I S 30, Jo 16
1. A.....	....... I Ju 11
-.T.....	. ... I Ju 15, S 5

Eriksson, J. A............I Ju 34

Eriksson, H.............I Fi 34

Eriksson, J. B.............IS 16

Eriksson, K. E......I Ju 10, 29, H 7

Eriksson, Nancy..........II Fo 6

Erlander, T. F. (I)..........I S 23

Erlansson, A. H...........II Fo 4

Ernmark, A. G...........II Fo 6

Ersman, S..............I Fö 21

Essén, E...............I Ju 15

Essén, G...............I Jo 17

von Euler, R.............I Fi 2

von Euler-Chelpin, U. S........I Fi 31

Ewerlöf, K. G. (I)..........I Fö 20

P.

Fagerberg, K.-A...........I Fo 4

Fahlander, N. L...........I Ju 37

Fahlman, T..............IS 17

Fahlström, C. A. Hj.........II S 1

Falck, K. R.............I E 25

Falk, E. J. L...........II S 1, Fo 3

Falk, K. B. G............I Fö 9

Falk, N. J..............I Jo 21

Fallenius, B. A:son . . I Fi 4, Jo 12, 16, 17

Fast, J. E. G. (II) .... I Fö 13, 15, S 8, 20,

25, 35, E 2; II S 2

Fasth, E. L.............I S 30

Fellenius, V.............I K 23

Felenius, G. R.........■ . . I Jo 5

Fischer, G. A. V...........I K 4

Fischer, Ida.............IS 17

Fischer, Ingrid...........I E 40

Fjällström, H.............I Jo 19

Fletcher, J. F.......I Jo 14; II Fo 7

Flink, A...............I K 15

Flodin, H..............I Ju 12

Flood, Hulda...........II Fo 6

Florenius, G. A............I H 16

Flytström, A. Th..........II Fo 4

Folkard von Scherling, F. A. J. . I Ju 27; II U 3

Fornander, S. G. E.........II Fo 3

Forsblom, E.............I K 16

Forslund, J. A. (I).......I S 22, K 10

Forsman, K. H. G...........I H 5

Personregister.

337

Forsselius, E. J. E..........I K 18

Forssell, E. G. B...........IS 5

Fransén, H. D............I H 2

Fredelius, L. H............I Ju 22

Fredgardh, F.............I Jo 16

Fredholm, H.............I Jo 27

Fredlund, G.............I Fi 4

Fredrikson, T............II Fo 8

Fredriksson, K...........I Fi 4, 34

Fredriksson, V. A...........I E 9

Frendin, T..............I H 18

Friberger, E. G..........I S 13, E 7

Frick, B. R.............I H 5, 6

von Friesen, E............I Jo 7

Frisell, E. G......I U 3, Fo 2; II Fo 8

Fröberg, J..............I Jo 9

Fröjer, K...............I Jo 16

Frölén, G. H. F............I K 32

Fröman, K. A............I K 27

Funke, G. W..........I E 19, 36, 39

Furuskog, K. J............I Fi 32

Fägersten, K. A. N..........I E 6

G.

Gabrielson, E. Y...........IS 17

Gabrielson, L.............I Fi 34

Gabrielsson, L. A...........I Fö 24

Gauffin, A. W. R...........I E 22

de Geer, J. G. G...........I Fi 34

Geijer, A...............I Fö 20

Geijer, P. A.............I H 21

Geijer, J. L..............1 Ju 29

af Geijerstam, B. G. . . •......I H 2

Gemzell, Öhr.........I K 7, 10, Fi 10

Genborg, H. I............I K 28

Gerdrup, F. G...........II S 2

Gerhard, I..............I Jo 27

Gewert, G. I. Y............I Fö 7

Gezelius, L. E. B. (II) .... I Ju 20, 23, 25

Giertz. G. B.............I E 2

Gihl, K. S. T. N...........I U 5

Gillberg, K. E...........II Fo 8

Giron, M. E............I Fö 9, 10

Giöbel, G...............I Jo 26

Gjöres, A. (I)............I H 4

Glimstedt, N. R...........I Ju 2

Goldkuhl, A. E............IS 27

Gonäs, E...............IS 40

Gorthon, S...........I E 1, H 12

Goude, S. N.............I Fo 3

Grabe, A. G...........I II 19, 21

Grafström, A. Y. F..........I Fö 3

Grafström, E. O. Hj..........I H 16

Grafström, S. Hj:son.........IU5

Granat, H. A.............I Fö 12

Granath, A..............I S 24

Granér, P. E.............I E 23

Granholm, A,............I K 26

Granholm, J. H............I E 7

Granström, E. A........I Jo 2, 14, 19

Granström, G. E...........I Fö 1

Granström, M.............I S 12

Grape, A...............I Ju 12

Grebäck, E. H........... II S 1

Grcnander-Pchrling, Greta......IS 5

Biliana 07/ riksdagens prof. 1946. 1 sami.

Riksdagsbcrättclsen.

Grewin, J..........I S 13, 30, Fi 4

Grill, C. L. C.	c......	.....I	K	16
Gripmark, W.		.....I	Ju	11
Groth, C. E. L,		.....I	Fö	15
Grundström, S.		.....I	Jo	16
Gränebo, C. P.	V. (I) ...	. ... II	Fo	5
Grönvall, C.-F.	. . . . II	Fo	8
Grönvall, S. I.		.....I	K	32

Grönwall, T............II U 2

Gullander, Å..........I Jo 16, H 16

Gunnarsson, G. O. I..........I E 28

Gustafson, D...........I S 38

Gustafson, E. A. (II) ........I Fi 4

Gustafson, K. Hj. (II) ... I E 22; II Fi 4

Gustafson, M.............I Fö 21

Gustafson, Ruth (II).........I S 15

Gustafson, T. V............I E 39

Gustafsson, E. A. (II)........I Jo 16

Gustafsson, Gunvor.........IS 23

Gustafsson, K. G...........I E 11

Gustafsson, T. B...........I Fi 20

Gustavson, J. A. (I).........I E 24

Gustavsson, S.............I Ju 5

Gyllenberg, G. E...........I H 8

Gyllenswärd, C............I S 23

Gynnerstedt, T..........I E 3, Jo 3

Gålsman, Ester..........II Fo 7

Gärde, A. B.....I Fö 6, K 12, 28; II Fo 1

Gärde, N..........I Ju 1, 13, 25, 33

Göransson, E. W. Z.........I S 14

Göransson, H. P.........I Ju 11, E 24

Göransson, K. H...........I K 20

Göransson, W.............I. E 5

H.

Bäckelius, A.............I Fö 25

Hådding, A. R............I E 28

Haeggblom, E. E. (II)........I Fö 22

Hafström, A. G. G:son . . . . I S 22; II Ju 1

Hagander, J. H...........II Fo 4

Hagander, J. O...........II Fi 2

Hagardt, S. A. O.........I K 18, 23

Hagberg, A. E.........I K 14, Jo 10

Hagbergh, E.............I Ju 30

Hagberg, E. R. (II) . . . I Ju 25, K 30. Fi 32

Hagberg, K. H. (II).........I Fö 20

Hagbert^, N. E..........I K 14, 21

Hagelin, N..............I S 24

Haglund, S. E...........I Fö 2

Hagstrand, E. F........... I K 17

Hagström, B............I Ju 13

Hagström, S. A. II......... I Fö 9

Hagård, S. A. A. (II) . . . ''I S 16, 23, 24, 27

Hahr, II.............. I K 9

Hain, R. .T. F............II Fo 7

Hakelius A..............I Jo 25

Hakeman, Elin...........I S 27

Hall, D. E. (II) . . . . I Ju 3, Fö 9, 20, Fi 34

Hall, G. V..............I K 13

Hall, M...............I Ju 27

Halla, N...............I S 23

Hallagård, G. A. (II)....... I Jo 8

Hallberg, B. O. C. L.........I E 33

Hallberg, F. E. W..........II Fi 4

Hallén, H. M. (II)........I E 11, 33

338

Riksdagsberåttelsen.

Hallgren, E. S............I Ju 9

Hallgren, H. H.......I K 26; II Eo 8

Hallin, G. E.............I Fö 16

Hallnäs, S............. I Fi 34

Hallström, K. E...........II Fo 3

Hammar, H. G. E.......... I E 7

Hammarberg, J. C.......... I Fi 1

Hammargren, O. H. L........ I Fö 2

Hammarlund, N. (II)........ I Fi 5

Hammarskiöld, S. L.....I Fo 4; II Fo 3

Hammarskjöld, A. P. H.......II Fo 8

Hammarskjöld, B. G. Hj. I Jo 16, Fo 1; II Fo 4
Hammarskjöld, D. H. A. C. . . I Fi 4; II Fi 1

Hammarsten, E............I E 36

Hamrin, C. F. P..........II Fo 4

Hamrin, Greta............I S 35

Hansén, D............. I K 13

Hansen, F. H. B.......... I S 17

Hansson, G..............I H 18

Hansson, G. H............I K 4

Hansson, N. O............I Fö 20

Harland, E............. I H 12

Hartmann, L..........I Jn 15, S 16

von Hartmansdorff, C.-H. I S 32, Fi 20, Fo 2; Fo 9

Harvard, O. G............I S 21

Hasselrot, A............ I Ju 10

Hast, N. B............. I Ju 2

Heckscker, G. E......I Fö 3, 21, E 10, 34

Hedberg, E............. I S 23

Hedefalk, B............. I H 11

Hedelius, F. E. O..........II Fi 3

Hedfeldt, E..............II S 1

Hedkvist, C............. I S 31

Hedlund, G. (II).....I S 32, K 21, Jo 17

Hedlund, V. Y. (II) . . I Ju 28, E 14, Jo 19

Hedqvist, A. S. (II).........I K 26

Hedqvist, P. G.........I Ju 2, E 17

Hedulff, E. N:son.........II Fo 3

Hedvall, J. A............ I E 7

Heidendahl, N. M.........I Jo 13, 16

von Heidenstam, B. M. . . I D 2, Fi 4, H 16

Heiding, G. A. (I)........I K 20, 32

Heimburger, H. A.......... I K 19

von Heland, K. E. H. (I) I Fö 20, Fi 4, H 4; II Fo 5

Held, G...............I Jo 29

Helgesson, H I. R. (I) . . . I K 23; II Fo 7,8
Hellbacken, G. K. (II) ... I K 24, Jo 4, 21

Helldén, B. E............ I Fi 30

Helleberg, N............ I Jo 14

Hellerström, S. C. A......... I E 13

Hellquist, C. G. I.......... I K 30

Hellstedt, E. F...........II Fi 2

Hellstedt, E. S........... I S 22

Hellström, A............ I Jo 17

Hellström B. M........... I E 20

Hellström, J. G. L.......... I E 13

Hemming-Sjöberg, A........ I Ju 12

Henkow, K. H........... I Ju 20

Hennings, Betty..........II S 3

Henriksson, S............ I Fo 5

Henriques, E.........II Ju 1, Fo 2

Herbe, G. H............ I Jo 9

Herlitz, C. W..........I S 23, E 12

Herlitz, N. (I).........I Ju 26, U 5

Herlitz, N. A........I K 14, 21, Jo 17

Hermanson, C.............I Fi 36

Hermansson, J. A. (II)......I H 7, 19

Hermansson, T........... I S 30

Hermelin, Gunilla......... I E 24

Hérnod, T. R....... I Fi 4; II Fo 3, 8

Herslow, E. (lson.......I Fi 4, H 16

Hessel, 8..............II Fo 6

Hesselgren, O............I S 6, 25

Hessle, Öhr. W. ... I S 22, K 13, Jo 18, 27

Hessler, J. T. H.......... I S 16

Henman, H.........• . . . I Jn 11

Hillbom, Karin.......... I E 14

Hirdmän, G. G........... I E 21

Hjelmqvist, B. O.......... I E 21

Hjertén, K. H. R.......... I Ju 10

Hjolman, T. H. F..........II Fi 2

Hjort, K.-G. M........... I K 2

Hjärne, U. G. Erson........ I E 9

Hjörne, H............. I E 5

von Hofsten, Birgitta........ I Ju 15

von Hofsten, S. E. C......I S 27, E 16

von Hofsten, E. G. N........ I Jo 8

Holdo, S. H............. I Fi 8

Hollander, H. i. Y......... I S 12

Holm, P.............. I S 14

Holmberg, G. A........I H 5; II Fo 1

Holmberg, N. (I)-......... I H 19

Holmberg. S............ I Fö 17

Holmbäck, M. B........... I Jo 19

Holmbäck, Å. (I).......I Fi 7; II S 3

Holmdahl, D. E............I E 40

Holmén, F. H.............I S 38

Holmén, F. E............ I S 23

Holmgren, F. J. D.........I Fo 3

Holmgren. K............II U 2

Holmin, G. H........... I Fö 20

Holmquist, C. A. F. I........ I Fö 3

Holmqvist, S. E......... I Fö 5, K 1

Holmstedt, E. W. A-........ I K 23

Holmstedt, I............ I Ju 15

Hoogland, H............II Fo 8

von Horn, C. Oison.....I U 3; II Fo 8

von Horn, K. R. L. E......I H 4, Fo 3

Horney, N............. I S 15

Hovgård, T. Å..... I H 1, Fo 4; II Fo 4

Huggert, E. W........... I E 7

Hugo, Y............I Ju 12, K 9

Hult, I. S.............I Fö 2

Hult, W. P. A..........I E 10, 28

Hultgren, G. A. E.......... I E 24

Hultin, S.............. I E 7

Hultman, A............. I H 8

Hultman, G............. I S 17

Hultman, G.............II Fo 7

Hultström, L........ I S 4, 6; H S 3

Huss, E.............. I K 16

Hylander, E............ I Jo 19

Hyrenius, H...........I S 22, Jo 16

Hård af Segerstad, N. J. G......I K 26

Håstad, E. W (II) . . I Ju 13, S 39, K 23; II Ju 1

Håård, K. H.............I K 21

Häggbom, S............ I Ju 2

Hägglöf, B. G........... I H 4

Häller, L.............. I Jo 27

Hällgren, E. W. (II)........ I K 13

Hänninger, N. H.......... I E 9

Hässelberg, A............ I Ju 15

Högberg, P. E..........II Fo 2, 8

Högbom, I............. I E 10

Personregister.

339

Höglund, B. . . .
Höglund, C. Z. K,
Höglund, H. H. .
Högström, G. . .
Höljer, E. J.

Höijer, G.....

Höjer, Gerda. . .

Höjer, I.....

Höjer, J. A. . .
Höjer, K. J. . . .
Höjer, Signe . . .
Höjer, T. A. M. .
Hökerberg, Eva .

.....II Fo 7

..... I K 20

. . . . I S 25, 27

..... I Jo 27

I Fi 1, 2, 9. 24, 26

..... IFö 4

..... I Fi 33

..... I Jo 19

, . . I S 4, Jo 12

. I S 16, 22, Fi 21

......I S 23

......I E 28

..... I K 9

I.

Ihre, N. E............. I H 6

Inghe, G.............. I Ju 15

Ingvar, S. I............ I Fi 32

Isoz, N. P. E............ I Fi 28

Iveroth, A............. I H 15

Iverus, G. H............ I E 9

J.

Jacobi, A..............II S 1

Jacobson, J. E. K. G. . I Fö 24, S 12; II S 1

Jacobsson, G.............I Jo 7

Jacobsson, M. F. . . I S 8, E 39, H 8; II SI

Juline, S. E.............IS 12

Janson, S. (II)........I Fi 23, Jo 21

Jansson, A.. . •.........I Jo 4, 17

Jansson, A. F............I S 6

Jansson, F.............I Jo 28

Jansson, Linnéa..........II Fo 4

Janzon, K. A......... I Ju 2, K 3

Jamerup, S. E........I Fi 3; II Fi 4

Jelf, O...............II Fi 4

Jentzen, C. H......... I Fö 1, H 10

Jeppsson, H. Hj...........I Jo 12

Jerlov, S..............I Jo 12

Jerneman, T. G......I S 16, 34, Fi 4

Joachimsson, N...........I K 20

Johansson, A.....IS 13, 14, 23, 38, Fi 4

Johansson, A............I Jo 19

Johansson, A............I H 15, 16

Johansson. A...........II Fo 4, 6

Johansson, A. E. M..........I Fi 27

Johansson, A. L...........I Jo 16

Johansson, B............. II S 1

Johansson, B........I Fö 24; II Fo 8

Johansson, C. A. A..........II Fo 3

Johansson, Elsa (II).........II S 1

Johansson, F. L. H..........I Jo 4

Johansson, H............I S 30

Johansson, H...........I Jo 6, 15

Johansson, H.......I Jo 27; II Fo 6

Johansson, H ...........I Jo 5

Johansson, H. B. (I)........II Fo 4

Johansson, Helga..........I Fi 26

Johansson, I. (II).........I H 19

Johansson, 1. S...........II Fo 3

Johansson, J. E...........I Ju 34

Johansson, J............. I K 9

Johansson, J. B. (I).........I K 2

Johansson, J. H. (II)........I Jo 16

Johansson, J. H...........I Fo 4

Johansson, K. I...........I Jo 16

Johansson, K. A...........I K 28

Johansson, K. A. A.........I Ju 30

Johansson, B,.......I Jo 16; II Fo 7

Johnsson, A. Aroon...... I U 2, H 16

Johnsson, B. E. I U 1, Fö 5, K 25, Fi 22, 33, 38

Johnsson, E.............I Jo 3

Johnsson, J. W. (II)........I Ju 28

Johnsson, P. A. (II).........I K 10

Johnsson, S.............I Ju 5

Johnsson, W. •........... I H 16

löndahl, B..............I Fö 12

Jonson. B. G...........I K 1, 28

Jonson! J. N. (I)..........I Jo 19

Jonson, T. W.............I Jo 10

Jonsson, C. A. D. (II) . . I Ju 16, Fi 35, H 10

Jonsson, E............. I S 16

Jonsson, G...........I Ju 11, 15

Jonsson, J. N. (I).........I Jo 19, 26

Jonsson. L. J. (II).........I Jo 17

Jonsson, P. C. . . I U 2, Fi 34, E 37; II U 1

Jonsson, Sigrid........... IE9

Jonzon, B. A. S........... I E 9

Josephson, K. O..........I E 1, 19

Jonaeus, H..............I S 30

Jung, E. S.............I K 12

Jungen, E. B............I Fi 7

Juréen, L..............I Jo 16

Jäderström-Rössel, Agda.......I Fi 29

Jönsson, N. O. (II).....I Ju 35, I Jo 16

Jönsson, O..............I Fi 21

Jönsson, R. W............I S 27

K.

Kahlson, G. S.
Kalling, B. M. S. .
Karén, H. Y. . . .
Karlberg, H. . .
Karlbom, T. O. . .
Karleby, O. . . .
Karlén, F. I. G. D.
Karlsson, E. (II) .
Karlsson, K. . . .
Karlsson, K. G.
Karlsson, K. V. (II)
Karlsson, O. ”W.

Karnell, G.....

Karnell, N. B. . . .
Kellgren. M. S. E.
Kellgren, N. . . .
Kempe, F. O. E.
Kerventer, A. . . .

Key, M......

Kilander, E. T. E.

Kilbom, K.....

Kindgren, R. . . .
Kindstrand, C. A. .

Kjebon, E.....

Kjellegård, S. A. .
Kjellén, T. B. . .
Kjellgren, B. S. T.

Kjolan, B.....

Kjellman, H. . . .

........I E 19

........I E 39

........IFö 6, 9

........ II Fo 5

........I E 10

........I Ju 38

........I S 30

........ I Jo 26

........II Fo 7

........ I E 7

........ I S 17

........II S 1

........II U 2

........ I E 9

........I Fi 8

........ I Fi 21

.......I Jo 17, 19

........ I Jo 27

........I H 2

........IS 8

........ I Ju 30

........II Fo 1

........I S 30

........I U 3

........I Ju 11

I Fi 28, E 11, Jo 4, H 13

........I E 16

......I Ju 13, 25

......I S 15, 31

340

Riksdag sberätt elsen.

Kjellman, W.....

Kjellson, K. B. N. .
Kjöllerström, S. G. .
Klackenberg, O. H. .
Kleman C. F. ...

Kling, E. H.....

Klintsten, H. G. . .
Knutsson-Hall, N. A.
Knös, B. A. O. . . .
Koch, Karin . . . .
Kollberg, G. N. . . .
Kolmodin, K. M. . .
Kolmodin, L. T. . .
von Konow, TJ. . . .

Kreuger, H.....

Kring, K. G. H. . .
Kristensson, F. (II) .
Kugelberg, I. F. R. .
Kugelberg, W. B. . .

Kullgren, V.....

Kuylenstierna, G. W.

Kvist, S......

Byling, K. F. F. (II)

Källberg, H.....

Kähr, H. N. G. . . .
Kallenius, S. I. R. .
Källner, C. G. A. . .
Källquist, K. G. E. .
Källström, E. J. E. .
Källström, K. M. . .
Kälvesten, Anna-Lisa

Kärre, K......

Köhler, S......

Kördel, E. R.....

Lagerberg, S. P. E.
Lagercrantz, M. H. .
Lagerfelt, Louise . .

Lagerhjelm, P. E. G.
Lagerlöf, N. P. . . .
Lagerström, N. A.
Lallerstedt, L. E. . .

Lamm, O. H.....

Lamberth, C. L. . .
Landahl, B. G. . . .

Landberg, E.....

Lane, S.......

Lange, N. G.....

Lanke, B. T.....

Lans, S.......

Larsen, H. R. . . .
Larsson, A. S. E. (I)

Larsson, B.....

Larsson, B. G. A. . .
Larsson, G. I. . . .

Larsson, I......

Larsson, K......

Larsson, Karin . . .

Larsson, L......

Larsson, L. G. E. . .

Larsson, M.....

Larsson, N.....

Larsson, O. E. . . .

Larsson, S.....

Larsson, S. (I) . . .

G.

.....I Ju 29 I

.....II U 3

.....I E 28

. . I K 24, Fi 32

..... I Ju 35

..... I Jo 12

..... I Fi 20

.....I S 31

.....I E 8

.....I Fi 4

.....II Fo 4

.....I E 9

.....I Ju 3

.....I Ju 12

. . I E 20, H 1
.... II Fo 8

.....I H 19

.....I K 23

.....I H 13

.....II S 1

.....I S 22

........1 S 17

........I E 23

........I K 16

........II Fo 7

........ I Fö 17

........II U 1

........I Fi 17

........I E 26

........ I Jo 19

........ I Ju 15

........1 E 9

........I S 27

I Fi 4, H 16; II Fo 2, 5

L.

........I Fö 3

........I Fö 7

........I Fo 3

J....... II Fo 3

........ I Jo 16

........I Fi 1

........I H 1

........I U 2

....... II Fo 1

........I H 14

........I H 16

........ I Fi 26

........ I Jo 16

........ I Jo 12

........I H 18

........ I Jo 23

........ I Fi 16

........I Ju 5

........I Fö 20

........I E 29

........I H 15

.....I S 31, Jo 16

........ I Fi 32

......I S 16, H 6

........I Jo 9

........I S 31

........ I Jo 13

........I E 40

........I Fi 7

........I Jo 8

Larsson, S. B. (I).........I E 20, 38

Larsson, S. E. H...........II Fo 3

Larsson, S. O.........I Ju 11, S 16

Larsson, Y. G. R.....I S 18, K 20 E 10

Laurin, J...........I Ju 23, Fi 6

Laurin, L. E............I K 26

de Laval, Märta.........II Fo 6

Leijonhufvud, E. S. A:son.....I Fo 2, 3

Leire, G. J:son...........II Fo 3

Leissner, K. H............I Jo 16

Leman, A..............I Jo 13

Lemmel, C. F. R........I Fö 1, S 39

Lemne, L..............I Jo 16

Remne, M..............I K 31

Lemon, C. G.............I Ju 12

Leo, H. Y..........I K 7, 20, E 17

Lewenhaupt, G. C..........I H 14

Levin, H. S.............I Jo 18

Levinson, K. S......I Fö 4, 20; II Fo 2

Levinson, Margit..........I Fo 3

Lichtenstein, A.........I K 1, E 13

Liedberg, C. G. (II) . . . I Fi 4, Jo 16; II Fo 4

Lignell, K..............I K 12

Lilja, C. B.............I H 5

Liljeblad, K. R...........I E 39

Liljevall, B. G:son.........I K 12

Lilliehöök, Eleonore . . . . I Fi 4; II Fo 3

Lind, A...............II Fo 6

Lindahl, A.............I H 21

Lindahl, B. G............I K 16

Lindahl, C.............I Fi 34

Lindahl, E. R. . . I Fi 4, 27, 30, E 10, Jo 16

Lindberg, A.............I Fi 21

Lindberg, B.............I H 5

Lindberg, B. R. . . . •.......I H 14

Lindberg, C.............I K 6

Lindberg, C. A. E. (II) . I Fö 17, E 1; II Fo 8

Lindberg, E.............I Ju 12

Lindberg, E. H..........I S 4, Jo 29

Lindberg, H.............I Ju 11

Lindberg, K. A......I Fi 4; II Fo 7

Lindberg, P. H..........I Fi 16, 37

Lindberg, T.............I Ju 11

Lindberger, A..........II Fo 4, 6

Lindbergson, K. A..........I Fö 23

Lindblad, A. F............I E 7

Lindblad, C. W.......I S 36, 38, E 29

Lindblad, K. F. T..........I K 19

Lindblom, E. A. (I) . . . . I Ju 3, 34, Jo 24

Lindblom, Edith M..........I E 29

Lindblom, Helena..........I S 23

Lindbärg, K. E............I E 16

Lindeberg, E. F. L. . IS 22, 30, 40, K 5, Fi 9,

Jo 9, 10, H 11

Lindeberg, S. J..........II Fo 2

Lindegren, S. G...........I K 1

Lindell, I. A..........I Fö 8, Fo 4

Lindén, L. V. (I)..........I S 23

Lindencrona, A...........I K 22

Lindencrona, G............II S 3

Lindencrona, L. G..........I S 32

Linder, E. H............I K 9

Linderoth, S. H...........I S 39

Lindfors, R.............I H 16

Lindforss, K. B. R..........1 E 29

Lindgren, B. E............I S 30

Lindgren, G.............I Fi 27

Personregister.

341

Lindh, A. V.............I K 1

Lindh, E............I Fö 4, K 1

Lindholm, J. E...........I Fi 1

Lindmark, G.........I Fo 2; II Fo 2

Lindquist, N. G...........I Fi 27

Lindqvist, A. A. (II) . . . . I Ju 9, 23, E 24

Lindqvist, J............. I H 11

Lindqvist, J. L........II Fi 2, Fo 6

Lindroth, S.............I K 3

Lindskog. A.............I S 32

Lindskog, B. V. . I Jo 19, H 21; II Fi 3, Fo 3, 5

Lindskog, H........... II Fo 3, 8

Lindstedt, S...........I Fi 10, 28

Lindström, A. H...........I Fi 1

Lindström, E............I S 32

Lindström, K. A. R. (I).......I E 33

Lindström, K. J. O........II Fo 4, 8

Lindström, O. W...........I H 5

Lindström, S. A...........I Ju 2

Lingren, G. W........I Fi 29; II S 1

Linnér, S. N. (I).....I Ju 9, Fi 2, 37, 39

Liwendahl, J. R...........I H 16

Ljungberg, C. R...........I K 12

Ljungberg, M. S. (II)........I Jo 24

Ljungberger, B. G.....I H 5, 6; II Fi 4

Ljungdahl, K.-G. . I Jo 19, Fo 4, 5; II Fo 1, 7

Ljungdahl, M. J. J..........I S 27

Ljunggren, A. A...........I Jo 7

Ljunggren, G............I Ju 22

Ljunggren, G. A. (Lson......I Fö 1

Ljunggren, Th............I K 16

Ljunggren, V........... I]- 7

Ljunggren, Å. V...........I E oo

Ljungqvist, G. (II).........I H 19

Lodenius, V. G. (I).........I Fi 23

Lovén, P..............I Jo 7

Lund, B. A.............I E 23

Lund, D. G. M.......... II Fo 4

Lund, R. F............I Fö 3, 21

Lund, R. N.............I Jo 14

Lundberg, A.............I Fi 4

Lundberg, A. N. V..........I Fi 6

Lundberg, E. F. . I Fö 20, Fi 4, Jo IS, Fo 4;

II Fo 6

Lundberg, E. F. O..........I H 13

Lundberg, E. J...........I E 17

Lundberg, F..........I Fi 27, H 7

Lundberg, N. R. W........I Fö 4, 20

Lundberg, O.............I Fi 36

Lundberg, S.............I H 16

Lundberg, S. E...........II Fi 1

Lundberg S. G. E..........I E 7

Lundblad, N. W.....I K 15, Fi 27, H 16

Lundborg, S. .........I S 2, 3, 21

Lundborg, L. Ö. M..........I U 3, 5

Lundén, P.............I Jo 17

Lundgren, G.............I Jo 3

Lundgren, P. G......• • . . . I E 32

Lundgren, J. A...........I K 19

Lundgren, S. J............II Fo 8

Lundgren, Th.....I Fi 4, H 16; II Fi 1

Lundh, E. A. F........I Fo 2; II Fo 7

Lundh, H. T............I E 18

Lundh, Th..............II S 3

Lundquist, B.............I S 23

Lundquist, J.............I K 1

Lundquist, L............I Fi 4

Lundquist, O. R...........II S 1

Lundquist, R.........I Fi 29, H 15

Lundquist, S. V........I Ju 2, S 39

Lundqvist, Hj............II Fo 8

Lundqvist, R............I K 12

Lundqvister, G............I S 31

Lundström, B............I Ju 20

Lundvik, V. G. . . I K 8, H 4, Fo 1; II Fo 5

Lubeck, O. R............I Jo 4

Löfgren, K. H. F. . . . .......II S 1

Löfgren, S. A. L...........I Fö 20

Löfgren, T. E...........I K 18, 25

Löfqvist, S.............I Fi 36

Löfstedt, H. E. H..........I E 28

Löfström, F.............I Fö 15

Löfvander, A. (I)..........I S 17

Löfving, G. E............I Jo 5

Löhr, B. A. H............I Fi 18

Lönnroth, N. E. M..........I E 28

Lönngren, D. R...........I E 26

Lövgren, O. W. (II).........I Jo 19

Löwbeer, N. T. . . I Ju 29, 36, S 18, E 2, H 12

M.

Mac Dowall-Pihlström, G. H.....I S 25

Magnell, K. J. T...........I Fö 4

Magnusson, H............I H 6

Magnusson, H. G..........I Jo 12

Magnusson, K. H. (II).......I Jo 8, 18

Magnusson, M............I Jo 17

Magnusson, R. A. Hj.........II Fo 4

Malcolm, R. A......I Fö 20, S 31, K 26

Malling, J. H. P. A..........I E 6

Malm, C. G. O.........I K 27, H 1

Malm, L. V. L...........I E 7, 20

Malm, N. P..........I Jo 14, H 11

Malm, N. T. B............I E 38

Malmberg, O. H.....I Ju 2, 16, K 20, 32

Malmberg, P. G..........1 E 2, 16

von Malmborg, B. F.........I E 22

af Malmborg, N. M.....I Fi 3, 26, E 18

Malmborg, O. J. N. (II).......I E 38

Malmer, I..............I H 2

Malmeström, E. A. C. . . ^.....I E 5

Malmfors, N. A. E.......I Fi 4, Jo 19

Malmgren, E. F. E.........II Fo 7

Malmkvist, E. V........I K 8, 10, 31

Malmström, K. E..........I Jo 6

Mandorff, T. F...........II S 1

Mannerfeldt, C. E. A......I Jo 7, 8, 26

Mannerfeldt, A. T. W. A.......I H 8

Markelius, S. G......IS 13, K 1, E 22

Martin, K. A. M. J.........I K 22

Martinsson, G............I Jo 5

von Matern, N.........I K 16, H 8

Matts, A. G.............II Fo 6

Mattson, E.............I H 21

Mattsson, J. G. A..........I E 37

Mattsson, S.............II S 1

Mattsson, V. J. (II).......I Jn 2, K 3

Mattsson—Mårn, L. H........I Jo 29

Matz, K. S............I H 6, 8

Mannsbach, A. B...........I K 1

Mehr, Hj. L............ I S 32

Moidner, R.............I Jo 16

Meiton, S..............I H 11

342

Riksdagsberättelsen,

Melén, 0. F. R...........I Fö 15

Meurling, C. H. F..........I K 2

Millqvist, T.............II U 2

Moberg, H. Alson.......I Fö 25, Jo 23

Modig, E..............II U 2

Modig, J. 0.............I H 15

Mogård, J. A. B...........I E 35

Molander, H.............II Fo 4

Molander, M. E...........I S 35

Molin, F......	........I	Fö	15
Mollander, R. . . .		Fi	26
Montelius, S. C. G. .	.... I Ju 20,	Fö	9
Montell, E......	...... IS	15,	31
Montgomery, G. A. .	...... I Fi	4,	27
Mosesson, G. A. (II)	. . I Ju 22, S 32,	E	33
Mossberg, H. K. E. .	. I S 36, Fi 20; II S	3
Munthe, R. E. L. . .	........ 1	: s	32
Murray, G. R. 0. . .	........ I	: e	4
Myrbeck, K. D. R. .	..... I Jo 9,	H	1
Myrdal, Alva ....	... I S 23, 31,	Fo	3
Myrdal, K. G. (I) . .	I U 2, S 14, Fi 4,	H	16
Myrgren, H.....	. . . I Jo 27; II	Fo	4
Myrgård, A.....	........I	S	35
Månson, K. G. ...		Fo	8
Mårtenson, C. ...	........I	Fi	16
Mårtensson, H. . . .		Fo	6
Mårtensson, J. W. (II)	.... I Ju 5, Fi	2,	35
Mäler, K. M. (II) . .	.....I Jo 19,	H	15
Möller, K......	........II	Fo	4
Möller, N. K. S. . .	........I	Fö	20
Maller, T......		Ju	2
Möllerström, J. V. S.	........I	s	28
	N.
Nanneson, P. L. . . Natt och Dag, B. H.	I Fi 23, Jo 16; II	Fi	4
. . . . I Fö 5; II	S	2
Nauckhoff, S. A. G. .	. . . . I H 10; II	Fo	1
Nehrfors, Å. E. L. .	........I	K	19
Nelander, J. E. . . .	. . . . I K 26; II	S	1
Nelker, H. G.....	........I	Fi	32
Nelson, H. M. 0. . .	........I	E	34
Nerell, Å. N. J.	......II Fo	7.	8
Nevrell, B. A. ...	. . I Ju 5, Fi 29,	E	18
Neumuller, Margareta	........II	Fo	4
Neymark, N. G. E. .	. . . . I E 9; II	S	1
Nial, S. H......	. . . I Ju 38; II	U	3
Nilson, Hj. R. (II) .	........I	S	30
Nilson, J. (II) . . .	........I	Fi	35
Nilson, J. F.....	........I	Fi	31
Nilsson, A......	........I	Jo	21
Nilsson, A. H. ...	........I	E	33
Nilsson, B. A. (I) . .	........I	E	21
Nilsson, C. E. ...	........I	K	24
Nilsson, C. 0. (II) .	........I	K	23
Nilsson, G......	.....I Jo 27,	H	11
Nilsson, G. E. (II)	......I S 8,	Jo	26
Nilsson, G. V. (II) .	. 1 Fö 4, S 5, Fi !	29,	35
Nilsson, H......	........II	Fo	6
Nilsson, Hj. R. (II) .	........I	Fi	2
Nilsson, J. (II) . . .	........I	Fi	32
Nilsson, Joh. (I) . .	........I	Jo	13
Nilsson, M. Hj. . . .	........I	Jo	12
Nilsson, N. E. ...		H	16
Nilsson,-N. R. . . .	..... I Jo 2,	H	1

Nilsson, 0..............II S 1

Nilsson, P. B. (I)..........I S 4

Nilsson, S. J...........I S 8, H 10

Nilsson-Leissner, G..........I Jo 16

Nisell, 8...............I Ju 30

Nitelius, H. V............I Fi 5

Norberg, R. E..... I Fö 10, Fi 30, Jo 4

Nordberg, J. A............I Fi 1

Nordberg, L. F. G..........I Fö 4

Nordenfalk, J..........I Ju 12, 21

Nordenfelt, P............I S 23

Nordengren, S............I Jo 16

Nordenskiöld, O...........I H 16

Nordenskjöld, C. J. K. H. . I Ju 22; II Fi 3

Nordenson, C............I S 15

Nordenson, H. (I)....... I Fi 4, I 1

Nordenstam, A..........I Ju 2, K 4

Nordfelt, Hj.............I Jo 28

Nordgren, Olivia (II) .... I S 16; II Fo 4

Nordin, A. G............II S 1

Nordin, J. Y........I S 17, 29, Fi 16

Nordlander, M. J. C. H. . . I Jo 16; II Fo 4

Nordlander, O............I E 16

Nordlund, Elsa-Brita.....I Ju 11, E 12

Nordquist, M..........I Jo 10, 17

Nordström, A.......I E 13; II Fo 6, 7

Nordström, B. G. L.........II Fo 4

Nordström, G. H...........II S 1

Nordström, J. H. M.........I E 26

Nordwall, K. E...........I E 7

Nordwall, Å.............I Ju 3

Nordzell, C. O. J...........I H 10

Noreen, Ä..............I E 17

Norén, K. G.............I Fö 1

Norenberg, C. W..........II Fo 4, 8

Norgren, N. O............II Fo 7

Norinder, E. H............I E 27

Norinder, T. E............I K 26

Norlin, E..............I H 1

Norrby, J. A.............I Ju 5

Norrman, E.............I Jo 16

Norström, K.............I K 23

Norup, B. S. B:son (II) . . I Jo 25; II Fo 6, 8

Nothin, T. K. V........ I Ju 4, K 20

Nyblom, A. E.......I Jo 10; II Fi 4

Nygren, A. T. S...........I E 4

Nygren, Hildur (II)....... I S 23, E 25

Nygren, T. G............I K 19

Nylander, K. A. S..........I K 24

Nylander, O. E.........I K 22, H 4

Nyström, B. A. E..........I S 14

Nyström, E. G............I Fo 3

Nyström, E. Y............I K 23

Nyström, P. E. . . I Jo 19; II S 3, Fo 3, 6, 7

Näsgård, B. (I).....I Jo 5, 6, 11, 17, 24

Näslund, H. M. E..........I Jo 10

Näslund, P. J. (I)......I Ju 16, Jo 17

Näsmark, K. E. J..........I E 12

O.

Odelberg, A. A............I S 27

Odelberg, P. G............II Fo 3

Odén, C. Å.............I Fi 11

Odencrants, J. O...........I Ju 16

Odhe, K. S. T............I Fo 5

Personregister,

343

Ödholm, A.....

Ödholm, C. G. A. .

Odin, M......

Odqvist, F. K. G. .
Ohlin, B. G. (II) .
Ohlin, P. H. . . .
Ohlon, S. J. E. . .

Ohlson, S.....

Ohlsson, C. E. . . .
Olhammar, G. F. N.

Olin, G......

Olovson, O. E. (II)

Olson, H......

Olsson, A......

Olsson, A. E. . . .
Olsson, C. P. (II) .

Olsson, E......

Olsson, Erica . . .
Olsson, Gertrud . .
Olsson, G. A. (II) .

Olsson, H......

Olsson, Hj.....

Olsson, I......

Olsson, K. H. . .
Olsson, K. J. (I) . .

Olsson, N.....

Olsson, O. L. . .
Olsson, S. S. . . .
Onsjö, J. (II) . . .
Osvald, G. S. . . .

Osvald, H.....

Osvald, Ingrid . .

........I S 17

........I S 6

........I K 1

........I Fö 1

.....I K 8, E 34

. . . . II Fi 4, Fo 6

.....I Fi 2, E 28

........I S 22

........I E 26

........I Jo 4

.......II Fo 4

........I S 17

........I E 22

........IS 8

........I Fi 1

.....I Ju 31, S 27

........IS 16

.......II Fo 7

........IS 23

. . . I K 30, Fi 32, 36

........ I Jo 16

........I Fo 5

. . . I S 13, 38, Fi 4

........ I Jo 28

. . . . I H 19; Il S 1

......I Jo 25, 26

........I K 16

........I E 29

........ I Fi 32

. . . I H 12; II Fo 8

........ I Jo 16

I S 23, E. 31; II Fo 4

P.

Palander, T. F.........I K 8, 10, 16

Palm, G...............I Ju 16

Palm, G. R..............I H 6

Palm, S. E. W............I E 4

Palme, E. R. C............I Fö 25

Palmquist, L. P. O........I Jo 17, 18

Palmstrand, T. E. H........II Fo 5

Parenius, M. F............IS 16

Paues, E. W........I Jo 13; II Fo 3

Pauli, I. H. E. (I)........I E 18, 28

Perslow, M. S............II S 3

Persson, E..........II Fi 4, Fo 8

Persson, E..............I Fi 8

Persson, F..............I Jo 3

Persson, F. J. H. (II) .... I Fö 17, S 40

Persson, I. (I) ... . I Fö 17, S 8, 23, Jo 29

Persson, J. A. L. (II).........I K 32

Persson, K. G.....I Ju 9, 31, 37; II S 3

Persson, N. A............I E 9

Persson, P. H. Y...........I H 11

Persson, R. Y. (II)..........IFo 4

Persson, S..............I Fo 2

Persson, S. E. (II)..........I Fi 35

Petersen, K.............I H 8

Petersson, K.............I Ju 25

Petersson, O.............I Fö 21

Petersson, T. P. J..........I Fi 11

Petré, K. B. T............I Fi 33

Petrelius, B.............I Fi 20

Petrén, S...............I Ju 9

Petrén, T. E. A............I E 16

Petri, B. A. W............I K

Petri, G. Y......
Petterson, A.....		......IS 4
Petterson, C. H. . . .		...... I Jo 17
Petterson, L.....		......I H 15
Pettersson, A. ...		. I Ju S; II S 1 . I Jo 3; II Fo 9
Pettersson, A. P. (II) .
Pettersson, G.....		......I K 31
Pettersson, T.....		. . . II Fi 4, Fo 8
Ploman, P. F.....		......I H 8
von Plomgren, C. .		.....I Ju 6, 30
Pontén, S.......		. . . . I K 14, 21
von Porat, S. A. . . .		...... I Fö 20
Poring, A. A.....		......I K 28
Prawitz, H. A. . . .		...... I Fi 27
Pålsson, F......		......I E 16
Pålsson, P. 0.....	Q.	...... I Jo 19
Qvarnström, K. G. A. .		......I Fi 1
Quennerstedt, N. H. .		. . . . I K 14, 21
Quensel, S. G. L. .	B.	...... I Ju 16
Raab, Gr. A.....		......I Fö 4
Ralf. E. C.....		......I E 11
Rapp, F......
Rapp, Y.......		......I K 8
Rappe, G.......
Rappe N. J.....		......I Fi 6
Rausing, A. R. . . .
Regner, N. ■ . . . .		. . . . I Ju 20, 31
Rehn, G......		......IS 31
Rehnberg, B. ...
Restad, E. H. . . .		......IS 28
Reuterswärd, B. E.
Reuterswärd, G. F. A		.....II D 1
Riben, K. 0. ...		...... I Ju 35
Rietz, A. T.....		...... I Fi 23
Rimby, Hj.....		. . . . I K 18, 23
Rimér, 0......		......I Fi 1
Ringborg, G. . . .		...... 1 Jo 16
Ringborg, H. . . .
Ringborg, H. G. . .		..... II Fo 4
Ringenson, S. . . .
Rising, G. A. . . .		...... I Ju 25
Rodhe, EM. ...
Rodhe, K......		...... I Ju 23
Rodhe, S. 0. ...
Rogberg, N. 0, L. .		.....II Fo 2
Rohlin, A. U. . . .		......IS 30
Rolander, E. ...		...... I Jo 16
Romanus, S. E. . . Romberg, A. C. T. .		......I S 32
	...... I Jo 18
Romberg, N. W. A.	. • •	... I Fi 1, E 16
Romdahl, A. L. . .		......I E 22
Rooth, I......		...... I Fi 34
Ronner, G.....		...... I Ju 15
Rosander, K. E. . .		.... I Fi 8, 40
Rosberg, K. G. . .		... I Fi 2, E 25
Rosén, A. J.....
Rosén, B......
Rosén, Göta ....		...... I Ju 15
von Rosen, F. W. F.		......I H 6
Rosendahl, W. . . .		.....II Fo 8

344

Riksdagsberåttelsen.

. I E	29
. I Fö 14
. I Fo	5
. I Fo	4
I H 8, 20
. I Fi 36
. I E	4
II S	1
. I Fi	10
. I S	4
II Fo	4
. I Fi	2

Rosenberg, G. D...........I E

Rosengren, E. O............I Fö 14

Rossholm, J. H............I Fo

Roupe, N. G. T............I

Royen, N. T.........

Rubbestad, A. L. (II)........I Fi 36

Rudberg, Y..............I E

Rudhagen, J. B...........II

Ruist, G. F..............I

Runald, M..............IS

Rnndlöv, E.............II

Rundlöw, H. N...........I

Rune, I. F.............I S 6,

Runemark, P. S............I Fi

Runestam, A.............I E

Rnsck, J. Å..........I Ju 3b, H

Rydback, A. V. L...........I Fö 16

Rydbeck, E.............II Fi 4

Rydbeck, O..............IG

Rydbeck, O. E. H...........I E

Rydberg, J. A............I Ju

Ryde, B. H..............I Jo

Rydh-Munck af Rosenschöld, Hanna ..IS
Rylander, A. O. E. (II) ... I Ju 31, Fi

Rylander, C. G............I K

Rulcker, A...... .......IS

Råberg, E..............I Ju

Rönn-Christiansson, Solveig A. O. (II) . I E

29

39

12

11

2

7

2

16

23

1

23

31

15

37

S.

Sachs, R............I Fi 4, H 16

Simund, G............I S 17, 30

Sahlin, G...............I Jo 16

Sahlin, O..............I S 33

Sahlin, O. E........• .... I K 17

Sahlin, S. E. G. . .112, Fi 4, Fo 1; 11 Fo 5

Salander, S. P............I Fö 21

Salomonson, C. S. R.........I K 23

Samuelsson, G. Y...........IS 6

Samzelius, P. P. M..........I E 8

Sandberg, A. E.......I Fö 4; II Fo 3

Sandberg, A. G. N..........I Jo 24

Sandberg, F. W. E..........I E 9

Sandberg, G. A............I U 5

Sandberg, H. K. A..........I K 20

Sandberg, J. M. Y. (I)........I Fö 22

Sandberg, O. E. (II)......I Fi 4, Jo 19

af Sandeberg, G. V. D.........I Fö 10

Sandén, J. E. (I)...........IS 28

Sandler, R. J. (I)........I S 32, Fi 4

Sandström, A. E. F..........I S 22

Sandström, B..........I K 15, Jo 19

Sandström, C.............I H 18

Sandström, K. G. A..........I Fi 27

Sandström, K. H...........I K 10

Santesson, P. Y...........II U 3

Sauber, K..............I H 6

Schager, N.............II Fo 7

Schalling, E. H.......I S 8, E 5, 15, 30

von Schéele, C.-A...........I K 9

Schildt, G..............I Fö 14

Schjånberg, E............I Fo 2

Schlyter, K. (I)...........I Ju 11

Schlyter, R. O. O...........I H 8

Schmidt, C. C........I S 24; II S 3

Schmidt, C. S:son . . .
Schmidt, M. H. L. . . .

Schmidt, T. A.....

Schroff, R.......

von Schulzenheim, C. H.

Schwartz, S. G.....

Schwartz, V. A. O. . .
von Schwerin, F. K. W.
Schönmeyr, L. J. . . .
Sefve, S. I. (II) . . . .

Segerstedt, T......

Segrell, K. G......

Sehlstedt, O......

von Seth, T. G. A (II) .
Settergren, G. C. A. . .
Severin, E. J. (II) . . .
Severin, F. (II) ....
Siegbahn, K. M. G. . .

Sieurin, S. E......

Sievert, R. M......

Sigmar, E. R. J. K. . .

Silén, S. F. P......

Silfverberg, K. J. A. . .

Siljeström, G......

Silow, A........

Simonsson, K. V. ...
Simonsson, Y. A. . . .

Sivert, E. D......

Sjunnesson, N. S. ...

Själander, E......

Sjöberg, E. A......

Sjöberg, S.......

Sjöborg, A. E. M. . . .

Sjöborg, N. E.....

Sjödahl, H. L. E. (I)

Sjöfält, E. E......

Sjögren, C. E......

Sjögren, E.......

Sjögren, K. E......

Sjöholm, B. E.....

Sjöholm, K. Hj.....

Sjöholm, S.......

Sjölund, E. O.....

Sjöstrand, Helga ....
Sjöwall, H. E. J. ...

Skarvall, K.-E.....

Skogh, B. V......

Skogh, S. A......

Skoglund, G. T. (II) . .

Skoglund, H. L.....

Skoglund, J. M. (II) . .

Skoog, T. O......

Sköld, J. A. J. O. . . .
Smedberg, E. K. G. . .
von Sneidern, A. ...
Sohlman, R. Risön . . .
Sohlman, S. Risön . . .

Sollander, E. R.....

Sonesson, N. H.....

Soop, E........

Springer, T. T. G. . . .

Stade, K. Y......

Staf, N. O. B......

Starland, H.......

Staxäng, E. V. (H) . .

Steen, B. F.......

Steen, S. O.......

......II Fo 6

....... I Fö 21

.......I E 39

.......I H 16

J......I S 16

. I Fo 1, 4; II Fo 3

.......I K 6

.......I E 1

.......I K 32

. I S 32, Fi 32, E 37

.... I Fi 32, E 34

.......I Fö 20

....... I Ju 15

....... I Jo 17

. . . . I Fi 4, H 16

. •.....I Fo 5

....... I Fi 34

.....I E 19, 39

.......I H 1

.......I Fö 1

.......I K 19

.......I E 12

. . I Fö 2, 20, Fi 31

. . . I Ju 12, 23, 31

.......I H 1

.......1 Fi 35

.......I K 16

. . I Fi 3, 8; II Fi 3

.......I K 1

. . I Jo 16; II Fo 4

......I K 8, 16

.......I Fi 1

.......ID 4

....... I Jo 25

. . . I Fi 5, 36, E 5

.......I Jo 2

.......I K 6

. . . . I S 30, H 16
. . I Jo 16; II Fo 5

. . . . I S 9, 10, 26

....... I Jo 19

. ... I Jo 27, H 1

....... I Jo 19

. . • . '' . . I E 21

.......I K 32

....... I Ju 31

....... I Fö 17

. I S 22, 24; II S 1
. . . I Ju 35. Jo 18

.......I E 14

.......1 S 16

.......I E 2

.......I E 22

.......I E 9

.......I K 15

. I Fi 4, H 5, Fo 1

......II Fo 3

. . . I Fi 28, Jo 24
I H 1
I Fi 2
I H 8
I Fö 15
I E 8
I S 17
I E 11
I Fi 1
I E 7

Personregister,

345

Steenberg, K. J. E..........I Fo 3

Sten, H. (I)......I S 16, 33, Jo 17, 19

Stenberg, J. E............I Jo 26

Stenberg, S..............IJull

Stenberg, S. J............I K 13

Stenhammar, O...........II Fo 6

Stenholm, S.............I S 30

Stensgård, A. A. H. .1 Jn 30, Fi 4, Jo 16, H 16;

II Fi 4

Sterky, H. K. A........I K 9, E 39

Stern, E...............I H 7

Sterner, R. M. E.....IS 31, Fi 4, H 21

Stidner, M..............I Jo 27

Stiernstedt, L. J. T..........I Fö 23

Stiernström, M............IS 7

Stjernberg, S. T...........I Jo 8

Stjernqvist, H. O..........II S 3

Stjernstedt, G. M. V..........I Jn 9

Stoltz, C.-A..............IK 4

Strahl, I.............I Jn 9, 11

Strand, A..............I H 16

Strand, A. W. (I).....I Fi 27; II Fi 4

Strand, H.............II Fo 6

Strandberg, E.............IS 30

Streyffert, K. T.......I K 14, 21, Jo 16

Stridsberg, E. R.....I Ju 33, Fö 16, H 1

Strindlund, G.........I Jo 19; II Fi 4

Strokirk, É.............I K 4, 28

Sträng, G........I Jo 16; II Fo 4, 6

Ström, E. T. H........I Fö 20, Fi 30

Ström, G...............I S 27

Ström, N...............I S 31

Ström, T. V............II Fo 7

Strömbeck, J. P..........I E 16, 36

Strömberg, O. A. E..........I Fö 13

Strömbäck, C.............I Jo 17

Styrud, S. G.............I Fi 26

Ståhle, A. N. O. K.........II Fo 2, 8

Sundahl, P. E............I E 20

Sundberg, C. G. (I)......I K 10, Jo 4

Sundberg, R. A............I Jo 15

Sundelin, F............. . I K 1

Sundelin, Å..........I S 12, Fo 3

Sundell, A..............I Ju 25

Sundell, O. E............II U 1

Sundén, O. R..........I Fi 36, E 19

Sundfeldt, B........I Ju 36; II Fo 3

Sundfeldt, R............II Fo 7

Sundfeldt, S.-A............1 E 37

Sundin, T. W.............I K 15

Sundqvist, E. G........I Ju 22, E 21

Sundström, E........I Ju 15; II S 1

Sundström, E. V......I K 17, Fi 11, 20,

Jo 16, H 1

Sundström, N. W. (II)........I Fö 24

Sunnerfelt, B. G...........I E 35

Suwe, E. G..............I Fö 11

Svanberg, A. K. O..........I Jo 9

Svartz Malmberg, Nanna.......IS 4

Svedberg, T.............I H 1

Svedelius, E.............IS 22

Svegart, H. L.............I Jo 12

Svennberg, T...........I K 16, 31

Svennegård, C.........I Ju 34, E 3

Svennilson, S. I. . . . I Fi 4, E 34, Jo 16, 19

Svenson, Gärda (I)........I S 15, 39

Svensson, Birgitta..........I Jo 16

Svensson, D..........I Jo 13, H 11

Svensson, G Hj. (II)......I K 6, E 28

Svensson, Gärda..........II Fo 4

Svensson, J. S............I K 10

Svensson, P. G. A. (II)........I Jo 26

Svensson, S. E........I Fö 5; II S 2

Svensson, T. V............I E 24

Svensson, Valborg..........I Fi 32

Svensson, IV. (II) ... I Fö 22, Fi 23, Jo 16

Sverne, E. Y........I Fi 28, 31, Jo 4

Swartling, A. E. V.....I Fi 17, 35, E 10

Swedenborg, J. E...........I E 20

Swedlund, N. P. R.........I Fö 1, 4

von Sydow, Öhr............I H 16

von Sydow, G............I S 32

Sylvan, H. T.............I Jo 2

Sylwan, E. C...........I K 15, 16

Sylwan, N. E.....•........I H 11

Sällfors, C. T.............I K 8

Sävström, A. V. (II).........IK 9

Söderberg, E............II Fo 6

Söderberg, G.............I Fö 20

Söderbom, Å. H...........I Fö 20

Söderbäck, C. F.........I S 17, H 16

Södergren, J. R. A. ... I Ju 2, K 22, H 8

Söderling, E. G............I K 10

Söderlund, G. . . . I Fi 4, 21, H 16; II Fi 3

Söderquist, C.............I S 31

Söderqvist, J.............I Jo 25

Söderström, O. A. V.....I Jo 16; II Fo 4

Sölvén, K. O. A.......I Ju 34, S 6,16

Söre, A...........I H 12; II Fo 8

Sörensen, K.............I Ju 2

T.

Tamm, K. G. L. H..........I Fi 17

Tamm, V. S. H:son.........I Fö 12

Tammelin, N. E...........I S 32

Tammelin, P. A. Y..........I Fi 22

Tegendal, O. E............IS 16

Tegner, G..............I S 23

Telander, N. G...........II Fo 7

Telenius, So. F............II S 2

Tengelin, Å. E............I E 17

Tengvik, N. R............I H 20

Thäpper, G. F. (II).....• ...IS 39

Theorell, A. II. T...........I Jo 25

Thermaenius, J. E. F.........I U 4

Thiis, H..............I E 17

Thomé, K. E.............I Jo 25

Thomson, A.N. . I S 34, 38, Fi 20, 21, E 10; II S 1

Thorburn, B.............1 K 22

Thorelli, H..............IS 31

Thornander, T............I S 31

Thorsell, E. G............I Fö 24

Thorsina O. U. K.........II U 1

Thorson, G. A,...........I E 40

Thorson, T. A. R...........I E 23

Throne-Holst, H.......I Fö 7; II Fo 6

Thulin, G. G.............I Jo 18

Thulin, G. Å. L.........I S 37, H 10

Thun, F. W.............IS 18

Thunberg, T. L............IS 25

Thunborg, F.........I Ju 20, Fo 5

Thygesen, R. Ch...........I Jo 17

346

Riksdagsberåttelsen.

Thörnell, 0. G. .
Tigerschiöld, K. M.
Tillander, T. . .
Tingsten, H. L. G.
Tiselius A. W. K. .
Tiselius, K. E. . .
Tjällgren, 0. L. (I)

Tolstoy, N.....

Torssell, B. R. M. .
Torstensson, G. . .

Trolle, C. R.....

Tnnhammar, E. . .
Tunberg, S. A. D.
Tånneryd, A. . . .
Törnblom, C. G. E.
Törngren, C. E. G. .
Törnkvist, A. (II) .
Törnqvist, G. B. . .
Törnqvist, K. G. G.

......... I Fö 14

........II Fo 7

......... I Jo 19

......I G 5, E 34

......I E 19, 28, 39

.........IS 25

.....I Jo 17, 19, 21

. ... I Jo 27; II Fo 4

.........I Jo 5

.........I Jo 1

........II Fo 8

.........IS 40

.........I E 19

.......Il S 1

........II Fo 4

......I S 18, Fi 7

.....I Fö 20, Fi 31

.........I H 11

. . . . I E 29; II Fi 2

U.

Uhnbom, I. T............. I Fi 1

Ulne, J. O..............I Fi 17

Undén, B. Ö.............I E 28

Unger, B. B............II Fo 9

Upmark, E. G. J. . . I Jo 14, H 11; II Fo 7

Utbult, B. (II)......I K 13; II Fo 4

Utterström, C.............I H 6

V.

Vahlberg, G. E. . I S 17, Fi 4, H 16; II S 1

Vedberg-Larsson, Elvira.......I Fi 29

Velander, C. G. (I) I Jo 19

Velander, E..............I I 1

Velander, J..............I Jo 19

Verner-Carlson, S..........II Fo 6

Vidfelt, G..............I K. 1

Vieweg, O. V. K...........I Jo 16

Viklund, N. D...........II Fo 4

Vinell, K. T.....I U 2, Fi 4, H 5, 6, 16;

II Fo 5

Vinell, O. M.............I H 13

Vinge, Margit............I Fi 29

Vogel, L. W..........I S 12, H 14

Vongt, A. G. F. (II)......I Fi 34, E 22

Vult von Steyern, N.........I Ju 1

Västberg, Disa (II)..........II S 1

W.

Wadenius, S. R. . . .

Wsern, T.......

Wagnson, R. (I) . . .

Wahlberg, E......

Wahlbäck, J. M. . . .

Wahlgren, (-1......

Wahlgren, A......

Wahlstedt, G. V. R. .
Wahlund, S. G. W. (I)
Waldenström, E. . . .
Waldenström, M. E.
Wale, H.......

...... I Ju 37

...... I Fi 34

......I E 38

...... I S 24

...... I S 36

......I H 15

......I K 31

. I Fi 11; II Fo 7, 8
. I S 23, Fi 1, E 25

......I H 1

. . . I Fi 8, Fo 3
...... I S 30

Walin, A. G...........I Ju 19, 35

Wallander, S............ I S 14

Wallberg, C. E. F.....I Fi 29, H 6; II Fi 1

Wallén, O. A.............I S 16

Wallenberg, J.........I Fö 20, Fi 4

Wallenberg, C. O.......... I K 23

Wallentheim, A. V. (II) . . I S 18, 23, 24, E 21

Wallentheim, Annie......... I S 23

Waller, P..............II Fo 8

Waller, T..............I Jo 8

Wallgren, A. J............ I E 2

Wallgren, T. O...........I K 2

Wallner, K. O. G.......... I S 33

Wangson, O. R........I Ju 15, S 16

Ward, K. S. V. (II) .... I K 20; II Fo 9

Wassberg, L. F. S..........I Fö 12

Wassén, K. E............I K 23

Wehtje, E. J. (I) . . .1 Fi 4, Jo 16; II Fo 3

Wehtje, W.............II Fo 1

Weibull, N. R. M..........I Jo 23

Weijne, J. J. E.....I S 5, 8, Fi 17, E 23

Wejle, C. G.............I E 32

Welander, L. A. E..........II S 2

Welin-Berger, J........... I S 17

Wellander, E. L........... I E 9

Wennerholm, H. A. L........I Ju 5

Werner, O. E. (II) . . I Ju 9, 25, 31, K 30, Fi 27

Wernstedt, C. M...........1 E 7

Wessén, E. G. A........... I E 6

Wesslén, G........I Jo 17; II Fo 7

Westerberg, C. E...........I Fi 31

Westerberg, M. O..........I Jo 19

Westerberg, P. O..........II Fo 8

Westerberg, S. A:son . . . . I H 1; II Fo 3

Westerlind, E............I Fi 4

Westerlund, E. O......I Fi 4; II Fo 3

Westerlund, P. O..........I Jo 19

Westerståhl, J............ I E 34

Westgren, A. F...........I E 19

Westholm, S............. I S 14

Westin, G..............I Ju 22

Westin, G. E. N...........I E 16

Westling, E. A.........I Fi 20, 26

Westling, P. W. N..........I Fi 35

Westman, A. E.........I K 1, E 36

Westman, K. A. (I).........I K 7

Westman, K. B...........I E 4

Westrell, C. F............I H 10

Westring, L.............I Fö 13

Wetter, F..........I Ju 9, 20, Fi 5

Wettergren, K. E. W. F....... I E 22

Wetterlind, Å. J........ I E 29, H 16

Wetterling, G. M. W......I Ju 2, K 1, 4

Wiberg, J. 1. T. (II)........ I E 22

Wibom, T..............II Fo 7

Wiborgh, H. C............I Fo 5

Wickbom, H............I S 16, 23

Wickman, K. A............I H 15

Widegren, B. G...........I Ju 23

Widell, G. A.............I Ju 36

Widerberg, H.............I Jo 18

Widmark, G. F. S...........I S 39

Widner, A. Å.............I Fö 9

Wigert, A. G. A. ...IS 18, Fi 3; II Fi 2

Wigren, G..............I Jo 19

Wihlborg, A.............I Fi 1

Wihlborg, N............I Jo 3, 21

Riksdagsberättelsen

347

Wijkander, R. T.		.....II Fo
Wijnbladh, C. M. E.
Wikander, H. Öhr. .		. I Ju 27; II Ju
Wikander, R. . . .		......I S
Wikberg, $.....		......I E
Wikblad, A. H. . .
Wikland, L. E. . .		......I Fö
Wiklund, Gertrud .		. I S 23; II Fo
Wiklund, H. ...		.... I Ju 25,
Wiklund, H. W. . .		......I E
Wiklund, K.. G. (II)		......IS
Wiklund, T. K. E. .		......I Fö
Wikström, F. . . .		.....II Fo
Wikström, K. K. . .		......I E
Wilhelmson, J. F. .		.....I Fö
Wilhelmsson, E. . .		......I H
Wilhelmsson, E. A.		. . . . I Ju 20,
Wilund, A. 0. . . .		... I Fö 5, E
Winberg, A. H. . .		......I K
Winbladh, A. Th. .		......1 Jo
Winbladh, R. Th. B:son .	.....II Fo
Wingborg, A. H. B.		......I Jo
Winnermark, A. E.		......I Fi
Wingård, E. , . . .		.....II Fi
Winroth, Ch. . . .
Wintzell, T.....		......I Jo
Wirgin, N. A. C. . .		......I E
Wirseen, Å.....		......I K
Wistrand, A. D. H.		......I S
Wistrand, K. K. (I)		......I E
Wittrock, E. J. P. .		......I K
Wittrock, K. J. P. .		......I Fö
Wixell, N. F. . . .		......I Jo
Wohlin, T. H.		......I E
Wold, H. 0. A. . .		......I K
Wolontis, S.....		.... I E 28,
Woxén, R.....		. . . I Fi 26, E
Wrede, C. H. A. . .		......I Fö
Wretling, K. L. . .		......I K
Wulff, K......		. I Fi 34; II Fi
Wåhlin, P. F. . . .		......I Ju
Wärn, G......	Y.	.....I Jo
Ygberg, N. H. . .		......I K
Yllner, C. A. T. . .	. . .	......IS
Yngström, N. G. . .		......I Fö
Ysander, D. T. . .		......I E
Ytterborn, G. R. . .	Z.	. . . I S 22, Jo
Zetterberg, H. . . .		......I Ju
Zetterberg, 0. . . .		......I Jo
Zetterquist, A. F. .		......I H
Zickerman, S. 0. G.		......I II
Zimdahl, H.....		.... I E 17,

Zotterman, G. Y...........I Jo 16

von Zweigbergk, Å.....I Ju 10, 24, 29, 36

*

A.

Åberg. E. V. R. . .		.......I E	14
Åberg, T. G. ...		.......I E	21
Åhmansson, N. C. E.		. . I Jo 19; II Fo	2
Åhrén A......
Åhrén, D. E. ...		......I S 14,	18
Åkerberg, E. . . .		.......I Jo	16
Åkerberg, 0. H. (I)		...... I Fi	32
Åkerberg, P. E. H. Åkerlund, Å. 0. . .		.......I Jo .......I K	19 1
Åkermalm, S. T. G.		......II Fo	5
Åkerman, E. A. . .		. I Jo 13, 16; II Fo 4
Åkerman, J. G. . .		.......1 E	34
Åkerman-Johansson,	Brita	. I S 23; II Fo	6
Åkesson, N. 0. . .		.....I S 2, 3,	21
Åkesson, 0. A.		.......I H	7
Åkesson, T.....		.......I Jo	2
Ålund, H......		.......I Jo	17
Åman, A......			19
Åmark, S. 0. F. . .		.......I Fi	4
Ångström, T. K. . .		.......I K	12
Åqvist, N. E. . . .		.......IS	32
Åsbrink, P. Y. . .		.......I Fö	24
Åselius, K. H. . . .		.......I Fi	4
Åslund, L. P. . . .		......II Fo	4
Almeby, H.....	Ä.	. . I H 18; II Fc	i 6
	Ö.
Öberg, Märta (II) .		. . . . I S 39, Fi	32
Öberg, S. E.....		.......I Ju	20
Öberg, Th.....		.......I Ju	22
Öbrink, J. K. . . .		......II Fo	8
Ödeen, S. A. E. . .		. I Ju 29, 36, Fö	19,
		25, Fi 30, Fo 4
Öhman, B.....		.......I Fi	17
Öhman, F.....		.......I H	17
Öhman, F. K. I. . .		.......I Fö	8
Öman, I...... Önnesjö, K.. E. . .		.......I E	13
	......I K 2,	21
Örbom, K.-A. . .		. ... I S 30, Jo	28
Östberg, Amanda. .		......II Fo	7
Östberg, L. F. P. .		.......IS	22
Östberg, P.....		......II Fo	6
Öste, Ä......		.......ID	2
Österberg, E. . . .		.......I Ju	5
Österdahl, G. N. . .		.......I Fi	4
Östergren, T. . . .		.......IS	17
Östlind, A. J. . . .		.......IS	16
Östman, 0.....		.......I Fi	25
Östrand, D. 0. . .	. I	Fö 22, S 16; II Fo	2

8

30

1

6

25

16

13

4

31

29

23

9

6

37

18

16

31

26

22

17

3

12

1

2

29

16

21

12

28

28

17

11

26

11

23

36

20

9

4

4

2

17

23

17

19

14

16

12

16

14

11

20

348

Riksdag sberättelsen.

Sakregister till kommittéer oell sakkunniga samt
centrala krisorgan.

A.

Aktiebolag: utredn. rör. behovet av
statlig tillsyn över aktiebolag, som
ha till ändamål att bedriva fastighetsbelåning,
och därmed likartade bolag I H: 3

Allmänna handlingar: sakk. för utredn.
rör. tillämpningen av 1937 års
lagstiftning örn allmänna handlingars
offentlighet (1943 års sekretessutredning)
..............I Ju: 13

Amerikanska studenter: nämnden för
utredn. rör. demobiliserade amerikanska
studenters tillträde till svenska

universitet och högskolor.....I E: 6

Amerikautredningen........I U: 2

Ansvar. Se Tjänsteman.

Apotekare. Se Farmaceututbildning
ssakkunnig a.

Arbetarskyddskommitté: 1938 års . . I S: 17

Arbetsdomstol: sakk. för översyn av
bestämmelserna rör. arbetsdomstolens,
arbetsrådets och försäkringsrådets

sammansättning..........IS: 29

Arbetsföra. Se Partiellt arbetsföra.
Arbetsförmedling: sakk. ang. arbetsförmedlingens
organisation.....I Ei: 21

Arbetslöshetsförsäkring: sakk. för utredn.
betr. erforderliga åtgärder vid
överflyttning från socialstyrelsen till
statens arbetsmarknadskommission av

ärenden rör............IS: 34

Arbetsmarknadsfrågor. Se bl. a.
Egnahem.

Arbetsmarknadskommission: statens II S: 1

Arbetsrådet. Se Arbetsdomstol.
Arbetstidsreglering. Se Tullverket.

Arkivsakkunniga: 1940 års.....I E: 8

Arméns officersutbildningskommitté I Eö: 12
Arrende: utredn. rör. arrendebestämmelser
för kommunal jord m. m. . . I Jo: 3

— Se även Universitetsarrendeutredningen.

Atomenergien: sakk. för utredn. rör.
planläggningen av forskningsarbetet
för atomenergiens tillgodogörande . . I E: 39
Auktionsgods. Se Randel med begagnade
föremål.

Auktorrättigheter: sakk. för utredn.
ang. statlig kontroll över organisationer,
som avse att nyttiggöra . . I Ju: 21
Auktorr ätt skommittén.......I Ju: 12

B.

Bankkommitté: 1945 års......I Ei: 34

Baracker: utredn. rör. avveckling av

övertaliga............I Eö: 24

Se även Förläggningar och Skogshärbärgesutrednmg.

Befolkningsutredning: 1941 års. . . IS: 23
Bensinskattesakkunniga: 1945 års . I Ei: 11
Beredskapssjukhus: sakk. för granskning
av planer för........I S: 20

Bilbesiktning''sutredning: 1945 års . I K: 24

Björnutredning: 1942 års.....I Jo: 15

Bolag. Se Aktiebolag.

Bostadsrätts- och bostadsföreningar.

Se Hyra.

Bostadssociala utredningen ....IS: 14
Bostäder. Se Hyra, Egnahem och
Statens Järnvägar.

Brandordningar: sakk. för upprättande
av förslag till normalbrandordningar
..............I K: 3

Brev. Se Postbefordran.

Brottmål: utredn. ang. utformningen
av administrativa föreskrifter rörande
förundersökningsförfarandet i brottmål
enligt nya rättegångsbalken m. m. I Ju: 37

Bränslekommission: statens .... II Eo: 7
Byggnadsarbetare: utredn. rör. frågan
örn säkerställande av byggnadsarbetares
lönefordringar m. m.......1 Ju: 34

Byggnadsarbeten: försvarsdepartementets
granskningsnämnd för .... I Eö: 11
Byggnadsföretag. Se Konkurs.

Bygynadsförvaitning. Se Fortifikations-
och byggnadsförvaltningsutredningen.

Byggnadsstadgan: sakk. för samråd
med byggnadsstyrelsen vid utarbe -

tande av anvisningar till.....I K: 4

Byggnadsstudier. Se Jordbrukets
byggnadsstudiekommitté.
Byggnadssäsongutredningen .... I S: 38
Byggnadsutredning: 1940 års civila I K: 1

C.

Centrala krig skonjunkturskatte nämnden.

...........II Fi: 4

Centrala omsättningsskattenämnden II Fi: 2

Chalmerska byggnadskommittén . . I E: 7

Civilförsvarsutredning: 1945 års . . I S: 39

Clearingnämnden....... . . I H: 6

Sakregister.

349

D.

Deltidstjänstutredning: 1944 års . . I Fi: 29

Dissenterlagskommitten......IJu:22

Djurgårdskommissionen......I K: 32

— Se även Markkommission.

Domarutredning: 1943 års.....I Ju: 23

Drivmedelsutreclning: 1944 års ... I Fo: 2
Dyrort: 1943 års dyrortskommitté . . I Fi: 2
Dövstumsutredning: 1945 års . . . I E: 38

E.

Efterkrigsproblem: utredn. ang. ekonomiska
......... .... I Fi: 19

— Se även Fiskeriutredning.

Egnahem: sakk. för utredn. rör. vissa
frågor ang. försäljning av egnahem
och bostadsrättslägenheter i samband
med innehavarens avflyttning till

annan ort m. m..........IS: 40

Ekonomipersonal. Se Sjukvårdspersonal.
Ekonomisk efterkrigsplanering: kommissionen
för ..........I Fi: 4

Ekonomisk försvarsberedskap: utredn.
rör. den fortsatta planläggningen
av den ekonomiska försvars heredskapen.

..........I Fo: 4

Ekonomiska föreningar: utredn. för

översyn av lagstiftningen om ... I Ju: 30

Elektrifiering sberedning en.....I Jo: 14 j

Elektronrör: 1945 års elektronrörsut redn.

..............I Fö: 19

Elkraftutredningen av år 1943 . . . I H: 11

Epizootisakkunniga........I Jo: 12

Estlands svenskar: kommittén för . . I S: 22

Explosiva varor: 1942 års sakk. för

revision av förordningen ang. ... I H: 10

Exportkreditnämnden.......I H: 5

F.

Farmaceututbildningssalckunniga . I E: 26
Forty g sersättning snämnden . . . . II Ju: 1
Fastighetsbildning ssakkunniga . . . IJu:16
Fastighetsmäklare: utredn. av frågan
örn reglerande föreskrifter betr. fastig hetsmäklaryrket.

...... . . I H: 17

Firma. Se Varumärkes- och firma lagstiftningen.

]

Fiskeriutredning: 1945 års.....I Jo: 27

Fiskerättskommittén........I Jo: 18

Fiskehamnen redning: 1944 års ... I K: 13
Flottledsfrigor-. sakk. för utredn. av

vissa flottledsfrågors behandling . . I Ju: 17
Flygmotorer: utredn. rör. frågan örn
ordnande av vetenskaplig försöksverksamhet
med flygmotorer och propellrar
.............I II: 2

Flygplatser: sakk. för viss utredn. rör.

förläggningen av en storflyggplats . I K: 5

— 1943 års flygplatsutredning . . . I K: 12

Flyktingsnämnd: statens......I S: 24

Flyktkapitalbyrån.........II U: 2

Folkbildning sutredning: 1944 års . I E: 21

Folkbokföringskommittén.....I Fi: 1

1945 års
Se Seminarie -

I E: 23

I Fö: 1
I Fö: 4

I U: 5

8

I S: 12

Folkskolesakkunniga
Folkskoleseminarier.
sakkunniga.

Fondbildning. Se Kommunal fondbildning.

Forskningsnämnd: försvarets ....
Fortifikations- och by g gnadsförv anning
sutredning en ........

Fritidsutredningen........I S: 15

Fångvård: utredn. rör. rationalisering
av det frivilliga skydds- och hjälparhetet
bland villkorligt dömda m. fl. I Ju: 28

— löneutredn. för viss fångvårdspersonal
..............I Ju: 5

Föreningar. Se Ekonomiska föreningar.

Förenta Nationerna: sakk. för bereddande
av frågan ang. Sveriges anslutning
till.........• .

Förf ättningshan dböcker: förberedande
utredn. ang. utgivande av författningshandböcker
för förvaltande verk

och myndigheter.........I Ju:

Förfogandelagar: utredn. rör. förfogandelagstiftningens
fortsatta till lämpning.

...........I Fö:

Förläggningar: sakk. för undersökning
rör. övertagande av vissa norska
Förorening av vatten och luft: sakk.
för utredn. rör. åtgärder för att förhindra
förorening av vatten och luft
samt rör. rätt att utnyttja underjordiska
vattentillgångar.......I Ju: 7

Församlingar: sakk. för utredn. rör.

församlingsindelningen i Stockholm I E: 15

— sakk. för utredn. rör. avskaffande

av den tvångsvisa anslutningen till
de tyska församlingarna i Stockholm
och Göteborg m. m........I E:

— församlingssakk. för Göteborg . . . I E:
Försvarets forskningsnämnd .... I Fö:
Försvarets sakanslag sutredning . . I Fö:
Försvarets tjänsteförteckningssak kunniga.

............I Fi: 30

Försvarets upplysning sutredning ■ ■ T ö
Försvarsberedskap: utredn. rör. Sveriges
...............

Försvarsdepartementets granskningsnämnd
för byggnadsarbeten
Försvar skommitté: 1945 års ....
Försvarsväsendet: utredn. rör. behovet
av icke-ordinarie personal inom försvarsväsendet
m. m. (försvarets sakanslagsutredning).
........I Fö: 16

— utredn. för inkallad personals återförande
till civil verksamhet .... I Fö: 6

— utredn. för återförande till närings livet

av ianspråktagna hästar, fordon
och fartyg..........I Fö: 7

Försäkringsrådet. Se Arbetsdomstol.
Försäkring sutredning: 1945 års . . I H: 19

Försäkring sutredningen......I H: 7

Förvaltningsmyndigheter: utredn. ang.
reglering av förfarandet hos förvaltningsmyndigheter
i ärenden rör. enskild
rätt............I Ju: 26

30

5

1

16

I Fö: 3

I Fö: 14

I Fö: 11
I Fö: 20

350

Riksdag sberättelsen.

G.

Qotlandskommitté: 1945 års .... I K: 31

Granitutredning: 1937 års.....I H: 8

Grundvatten. Se Förorening av vatten
och luft.

Gruvutredning: 1945 års......I H: 21

Gränsövervakning: sakk. för utredn.
ang. kontrollen över samfärdseln med

utlandet m. m...........IS: 9

Gymnastiklärare: sakk. för utredn.
rör. omorganisation ay utbildningen
av gymnastiklärare och sjukgymnaster
m. fl.............I E: 40

H.

Hamnutredning: 1944 års.....I E: 15

Handböcker. Se Författningshandböcker
och Länsstyrelse.

Handel med begagnade föremål: sakk.
för utredn. av frågan om revision av
förordningen ang. bandel med vissa

begagnade föremål m. m......I H: 14

Handelskommission: statens .... II Eo: 5

Handelspolitiska rådet......I H: 16

Handelsutbildningskommittén ... I E: 29

Hantverk. Se Småföretag sutredning
en.

Helgdagssakkunniga........I E: 33

Hembiträdesutredningen......IS: 1

Hemvärnskommitté: 1945 års .... I Fö: 17
Hjälpverksamhet. Se Internationell
hjälpverksamhet.

Huselement: kommittén rör.....I S: 13

Hushållslärarinnor: sakk. för utredn.
rör. organisation av lärarinneutbilduingen
på det husliga området m. m. I E: 31
Hyra: sakk. ang. hyressättningen i

staten tillhöriga fastigheter .... I Fi: 18
— sakk. för utredn. ang. vissa av
statens hyresråd ifrågasatta ändringar
i hyresregleringslagstiftningen

m. m...............I Jn: 6

H ära dsskrirares biträdespersonal:

sakk. med uppdrag att biträda vid
utredn. rör. biträdespersonalens å
häradsskrivarkontoren avlöningsförhållanden
............ I S: 11

Hästavel: 1945 års utredn. rör. åtgärder
för ridhästavelns befrämjande I Fö: 18
Hästexport: utredn. för verkställande
av överarbetning av statens hästexportberednings
utredn. rör. användningen
av å beredningens verksamhet
uppkommen behållning .... I Jo: 22

Högsta domstolen: sakk. för samråd
med byggnadsstyrelsen vid utredn.
ang. lokaler för Högsta domstolen,

Nedre justitierevisionen och Svea
hovrätt.............I Ju: 1

I.

Idrottslärare. Se Gymnastiklärare.
Immateriella rättigheter. Se Auktorrättigheter
och Auktorrättskommittén.

Industrikommission: statens .... II Fo: 3

Informationsstyrelse: statens .... II U: 1

Insyn i företag. Se Redovisning.
Internationell hjälpverksamhet:

svenska kommittén för......I Fo: 3

Investeringsfonder: sakk. för översyn
av lagstiftningen om investeringsfonder
m. m............I Fi: 8

Investeringsutredningen......I Fi: 20

J.

Jordbrukets byggnadsstudiekommitté I S: 30
Jordbruksföreningar: utredn. rör.

lagstiftning om föreningar för gemensamt
ägande och gemensam drift av

jordbruk.............I Jo: 28

Jordbruksförsöksutredning: 1945 års I Jo: 26

Jordbrukskommitté: 1942 års .... I Jo: 16

Jordbrukskredit: lånenämnden för sekundär
.............I Jo: 8

Jordbrukst axeling ssakkunnig a: 1943

års...............I Fi: 23

Jordbruksundervisning: utredn. rör.
yrkesutbildningen inom jordbruket

och skogshanteringen.......I Jo: 23

Jorddelning slag en. Se Fastighetsbildning
ssakkunnig a.

Justitiekansler sämb etet: utredn. ang.
omorganisation av justitiekanslersämbetet
i anledning av processreformen
...............I Ju: 33

Justitierevisionen. Se Högsta domstolen.

Järnväg: 1943 års järnvägskommitté I K: 10
— utredn. rör. revision av gällande
regler örn järnvägs ansvar för skada

å gods m. m............I K: 11

Se även Statens järnvägar och
Statsinlösen av järnväg.
Järnvägskostnadsutredning: 1942 års I K: 8
Järnvägspensionsutredning . . . . I Fi: 10
Järn. Se Rovdjur.

K.

Kanal. Se Säffle kanal.

Karolinska sjukhuset: kommittén för

Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande
............. I E: 13

Klockare. Se Kyrkomusikerutredning.

Kollekt: sakk. för utredning rör. det

kyrkliga kollektväsendet.....I E: 35

Kommissionärsväsendet: sakk. för undersökning
rör. kommissionärsväsendet
hos statens förvaltningsmyndigheter
..............IS: 3

Kommittéväsendet: utredn. för översyn
av det statliga I Fi: 40

Kommunal fondbildning: sakk. för
översyn av gällande bestämmelser

rör................I Fi: 7

Kommunal jord. Se Arrende.

Kommunal samverkan: 1944 års kommitté
för.............I S: 18

Kommunalskattefrågor. Se Skattesakkunniga.

Sakregister.

351

Kommunindelningskommittén ...IS: 8

Konkurs: sakk. för utredn. ang. möjlighet
för konkursbo att avsluta av
konkursgäldenär påbörjat byggnadsföretag.
.............I Ju: 14

Kraftledning s-skadeersättning s-sakkunniga
•............I K: 14

Krigsdomstolsutredning: 1945 års . I Ju: 31
Krigsförsäkringsnämnd: statens . . II Fo: 2
Kriqskonjunkturskattenämnden: centrala
...............II Fi: 4

Krigskonjnnkturskatterådet .... II Fi: 3
Krisförvaltningen: överrevisionen för II Fo: 9
Kronojord: utredn. av frågan om den
rättsliga vården och förvaltningen av

kronans fasta egendom......1 Fi: 12

Kyrkolagstiftning: sakk. för kodifiering
av gällande rätt på kyrkolag stiftuingens

område........I Ju: 8

Kyrkomusikerutredning: 1942 års . I E: 11
Kyrkomötesutredningen......I E: 24

L.

Landsfiskaler: sakk. för utredn. rör.
åtgärder för erhållande av vikarier å
landsfiskals- och landsfiskalsassistent tjänst

m. m............IS: 7

Landsfogdeassistenter: sakk. för ntredn.
rör. behovet av landsfogdeassistenter
i länen m. m........IS: 37

Lantbruk. Se Jordbruk.
Lantbruksakademien: undersökning

av frågor berörande lantbruksakademiens
nyttjanderätt till område å Djurgården
..............I Jo: 11

Lantmäteriutredning: 1945 års . . .1 Jo: 24
Lapputredning: utredn. av vissa frågor

betr. lapparna m. m........I Jo: 20

Linnämnd: statens.........I Jo: 13

Litterära och musikaliska verk. Se
Auktorrättigheter och Auktorrättskommittén.

Livsmedelskommission: statens . . . II Fo: 4
Luftföroreningar. Se Förorening av
vatten och luft.

Lufträtt ssakkunniga.......IJu:27

Lyckebyåutredningen.......I Jo: 9

Lånenämnd. Se Jordbrukskredit.

Läkares anställningsvillkor: utredn.
ang. anställningsvillkoren för de
underordnade läkarna vid Karolinska
sjukhuset och Serafimerlasarettet . . I Fi: 38
Läkarutbildningssakkunniga .... I E: 2

Läkemedel: 1944 års utredn. rör. försvarets
läkemedelsförsörjning ... I Fö: 5
Länskungörelserna: sakk. för översyn

av gällande föreskrifter äng.....IS: 2

Länsstyrelse: sakk. för utredn. rör. åtgärder
för uppnående av största möjliga
enhetlighet och rationalisering i
fråga örn länsstyrelsernas verksamhet

och arbetssätt..........I S: 21

— sakk. för revision av »handbok* rör.
länsstyrelsernas och dem underlydande
myndigheters åligganden vid
krig eller krigsfara........I S: 26

Lärarlönesakkunniga: 1941 års . . . I Fi: 17
Lärobokskommitté: 1945 års .... I E: 37
Läroverk. Se Privatläroverk.

Löneboställen. So Ecklesiastika löneboställen.

Lönekommitté: 1945 års......I Fi: 35

Löneutredning. Se Fångvård, Försvarets
tjänsteförteckning ssakkunniga,
Häradsskrivares biträdespersonal.
Läkares anställningsvillkor,
Lärarlönesakkunniga, Lönekommitté,
Meteorologiska och hydrologiska
institutet, Personalutredning,
Privatläroverk, Sjukvårdspersonal,
Sjökarteverket och Tågfärjornas
däcks- och maskinbefäl.

M.

Malmexport: sakk. för ntredn. av
frågan om malmexportens fördelning

mellan Luleå och Narvik.....I Fi: 14

Manskapsut.redning: 1944 års ... I Fö: 9
Markkartering: utredn. ang. markkarte ringens

ordnande.........I Jo: 1

Markkommission: 1945 års.....I K: 20

Medicinalstyrelsens materielnämnd . II S: 2

Medicinalstyrelseutredningen .... I S: 25

Medicinska högskolorna: de medicinska
högskolornas organisationskommitté
............. I E: 36

Mejerinäringen: utredn. rör. organisationen
av forsknings- och försöksverksamheten
samt undervisningen
på mejerinäringens område . . . . I Jo: 25
Meteorologiska och hydrologiska institutet:
utredn. rör. vissa ersättningsspörsmål
m. m. vid Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut
.............. I K: 29

Meteorologisk forskning och undervisning:
sakk. för utredn. rör. organisationen
härav.........I E: 27

Militär pensionsutredning: 1944 års I Fi: 31

Militärutredning: 1945 års.....I Fö: 21

Militärsjukvårdskommitté: 1944 års I Fö: 13

Motorfordon: utredn. rör. ett för försvaret
och jordbruket avsett motorfordon
..............I Fö: 25

Musikaliska verk. Se Auktorrättigheter
och Auktorrättskommittén.

N.

Nationalmuseiutredningen.....I E: 22

Naturvetenskapliga forskning skommittén
............. I E: 19

Nedre justitierevisionen. Se Högsta
domstolen.

Norrlandslcommittén........I Jo: 19

Norska förläggningar. Se Förläggningar.

Nya rättegångsbalken. Se Justitiekanslersämbetet
och Brottmål.
Nykterhetskommitté: 1944 års ... I Fi: 32

Nöjesslcatteutredning: 1944 åra . . . I Fi: 6

352

Riksdagsberättelsen.

O.

Offentlig handling. Se Allmänna
handlingar och Spionerimål.
Officersutbildning: arméns offlcersnt -

bildningskommitté........I Fö: 12

Oljeutredningen 1945 .......I Fo: 5

Olycksfall: utreda, rör. provisoriska
åtgärder till förbättring av utgående
ersättningar i anledning av olycksfall
m. m. under beredskapstjänst göring.

.............I Fö: 22

Omsättningsskattenämnden: centrala II Fi: 2

P.

Parlamentariska undersökningskommissionen
ang. flyktingärenden

och säkerhetstjänst.......I S: 32

Partiellt arbetsföra: kommittén för I S: 31

Patentutredning: 1938 års.....I Ju: 10

Paulsonkommissionen. Se Parlamentariska
undersökningskommissionen
ang. flyktingärenden och säkerhetstjänst.

Pensionsutredning: 1944 års .... I Fi: 28

— 1944 års militära........I Fi: 31

— järnvägspensionsutredningen ... I Fi: 10

— tjänstepensionsutredningen .... I H: 13
Personalutredning: 1944 års .... I Fi: 26
Postbefordran: utredn. ang. översyn

av bestämmelserna rör. postverkets
ensamrätt till befordran av brev och

brevkort m. m...........I K: 30

Priskov trollnämnd: statens.....II Fo: 6

Privatläroverk: 1944 års lönekommitté

för privatläroverken.......I E: 18

Provningsanstalter: utredn. rör. frågan
om den statliga provningsverksamhetens
organisation......I H: 20

Prästutbildning ssakkunniga .... I E: 4

R.

Radio. Se Rundradioutredning.

Redovisning: förberedande utredn. rör.
ökad offentlig redovisning av driftföretags
ekonomiska förhållanden . . I Ju: 38
Religionsfrihet. Se Dissenterlagskommittén.

Repatrieringskommittén 1945 . . . I U: 3

Reservförrådsnämnd: statens . . . . II Fo: 1

Restaurangsakkunniga: 1944 års . . I Fi: 5

Restitutionsnämnden.......II U: 3

Reumatikervårdssakkunniga; 1941

års...............1 S: 4

Ridhästar. Se Hästavel.
Riksräkenskapsverket: sakk. för utreda.
äng. riksräkenskapsverkets organisation
-............I Fi: 39

Riksskogstaxerhigsnämnd: 1937 års I Jo: 10
Rovdjur: utredn. rör. beredande av
ersättning för skador å tamdjur, förorsakade
av varg och järv .... I Jo: 6

Rundradioutredning: 1943 års ... I K: 9

Rysslandssvenskar. Se Understödsnämnden
för Rysslandssvenskar.
Råqösvenskarna. Se Estlandssvenskar.

S.

Samhällsvetenskaplig forskning:

sakk. för utredn. av........I E: 34

Sekretessutredning: 1943 års .... I Ju: 13
Sekundär jordbrukskredit: lånenämn den

för.............I Jo: 8

Semesterkommitté: 1942 års ....IS: 6

Seminariesakkunniga: 1945 års ... I E: 25
Sexua lim dervisningssakkunniga:

1943 års.............I E: 12

Sjukhus: statens sjukbusutredn. av

år 1943 .............I S: 27

— utredn. ang. ordnandet av den andliga
vården vid sjukhusen.....I E: 14

— fortsatt utredn. rör. sjukhusfrågor nas

lösande vid vissa arméns truppförband
.............I Fö: 15

Se även Beredskapssjukhus.
Sjuksköterskor. Se Sjukvårdspersonal.

Sjukvård: 1944 års militärsjukvårds -

kommitté ............I Fö: 13

Sjukvårdspersonal: 1944 års lönekommitté,
avseende sjukvårds- och

ekonomipersonal.........I Fi: 33

Sjöbefälssakkunniga: 1943 års ... I H: 12

Siofärtskommitté: 1938 års.....I H: 9

Sjöfolkets bildning sfråga: sakk. för

utredn. rör............I E: 1

Sjökarteverket: utredn. av vissa vid

sjökartevarket aktuella lönefrågor . I Fö: 23
Sjökrigsmateriel: 1943 års utredn. rör.

sjökrigsmaterielen.........I Fö: 2

Skatt. Se bl. a. Statsskatteberedning.

Skut tekommitté: 1944 års allmänna . I Fi: 27
Skattesakkunniga: 1944 års .... I Fi: 25
Skogshärbärgesutredving: 1945 års . I S: 33
Slcogsvårdslagstiftningen: utredn. rör.

skogsvårdslagstiftningen m. m. . . . I Jo: 17
Skogsvårdsstyrelseutredning: 1944 års I Jo: 4

Skoindustrien: utredn. rör. sko- och
garveriindustriernas samt sko- och
läderbandelns sysselsättnings- och

effektivitetsproblem .......I H: 18

Skolkökslärarinnor. Se Hushållslärarinnor.

Skolutredning: 1940 års......I E: 9

Skyddshemsutredning: 1942 års ...IS: 5

Skärgårdsutredving: 1945 års ... I K: 22

Småföretag sutredningen......I H: 15

Socialutbildningssakicunniga .... I E: 10

Socialvetenskap. Se Samhällsvetenskaplig
forskning.

Socialvårdskommittén...... I S: 16

Sockernämnd: statens.......I Jo: 7

Sockersjukutredning: 1943 års ... I S: 28

Spionerimål: utredn. rör. offentliggörande
av hemligstämplade protokoll
och handlingar i mål rörande spioneri
m. m...............I Ju: 32

Sakregister.

353

Sprittillverkning. Se Sulfitspritsak -

kunniga.

Stadsläkarutredning: 1939 års ... I S: 19
Stadsplaneutredningen 1942 .... I Ju: 2

Statens flyktingsnämnd......I S: 24

Statens järnvägar: 1942 års järnvägs kostnadsutredning.

........I K: 8

— utredn. rör. förbättring av statens

järnvägars bostadsbestånd.....I K: 28

Se även Tågfärjornas däcks- oell
maskinbefäl.

Statens återuppbyggnadsnämnd . . I Fo: 1

Statistik: sakk. för fortsatt utredn.

ang. rationalisering av den statliga . I Fi: 24
Statsinlösen av järnväg: nämnden för
behandling av vid statsinlösen av enskild
järnväg uppkommande tvistefrågor
örn järn vägsegendomens värde

m. m...............I K: 7

Statsskatteberedning: 1945 års ... I Fi: 36

Stipendier: utredn. betr. kommuns rätt
att anslå medel för underlättande av

studier .............I E: 32

Strafflagberedningen........IJu:ll

Strafflagen för krigsmakten: fortsatt

utredn. ang. revision av......I Ju: 20

Straffrättskom mittén.......I Ju: 9

Swljitspritsakkunniga: 1939 års . . I Fi: 15

Svea hovrätt. Se Högsta domstolen.

Säffle kanal: utredn. örn......I K: 27

Säkerhetstjansten: sakk. för utredn. av
vissa i samband med en avveckling
av den allmänna säkerhetstjänsten

uppkommande spörsmål......I S: 36

Se även Parlamentariska undersökningskommissionen
ang. flyktingärenden
och säkerhetstjänst.

T.

Tandläkare: 1944 års utredn. rör. tandläkarutbildningen
m. m.......I E: 16

Taxering: sakk. för undersökning rör.
taxering av jordbruksfastighet vid
1945 års allmänna fastighetstaxering I Fi: 9
Se även Jordbrulcstaxeringssaklcunniga
och Riksskogstaxeringsnämnd.

Tekniska högskolan: tekniska högskolans
i Stockholm byggnadskom -

mitté .............. I E: 20

Tekniskt-vetenskaplig forskning: utredn.
rör. dess ordnande......1 H: 1

Telefonkommitté: 1944 års.....I K: 19

Tjänsteförteckning ssakkunnig a: försvarets
..............I Fi: 30

Tjänsteman: sakk. för en förberedande
utredn. örn det allmännas skyldighet
att svara för skada, som uppkommit
genom fel eller försummelse av. . . I Ju: 18
1jönsten ensionsutredvin g en .... I H: 13
Trafikförfattning ssakkunniga: 1944

års ......... ■.....I K: 18

Trafikkommission: statens.....II Fo: 8

Trafiksälcerhetskommitté: 1945 års . I K: 23

Trafikutredning: 1944 års.....I K: 16

Traktatberedningen........I H: 4

Traktorsutredning: 1939 års .... I K: 6
Tryckfrihet ssakkunnig a: 1944 års . IJu:25
Trädgårdsundervisning: utredn. för

verkställande av överarbetning av
lantbruksstyrelsens förslag den 11
nov. 1943 ang. omorganisation av
den lägre trädgårdsundervisningen . I Jo: 5

Tulltaxerevision: 1938 års.....I Fi: 13

Tullverket: sakk. för fortsatt utredn.
av frågan örn arbetstidsreglering för
personal vid tullverkets kust- och

gränsbevakning..........I Fi: 16

— utredn. ang. arbetsuppgifterna för
tnllverkets kust- och gränsbevakning
m. m............I Fi: 37

Tullverkets redovisning skommission I Fi: 22
Tågfärjornas däcks- och maskinbeflät:
utredn. rör. förhållandet mellan löneställningen
för däcks- och maskinbefälet
vid statens järnvägars tågfärjor
..............I K: 25

Täckdikning: kommittén för maskinell I Jo: 23

TT.

Underjordiska vattentillgångar. So
Förorening av vatten och luft.

Under stödsnämnden för Rysslands svenskar.

............I U: 1

Undervisning. Se bl.a. Folkbildning sutredning,
Folkskolesakkunniga,

Hand el sutbildning skommittén,

Jordbruksundervisning, Meteorologisk
forskning och undervisning,
Prästutbildning ssakkunniga, Seminariesakkunniga,
Sexualundervisning
ssakkunniga, Sjöbefälssakkunniga,
Sjöfolkets bildnings fråga,
Skolutredning, Tandläkare och
Trädgårdsundervisning.

Ungdomsvårdskommittén.....I Ju: 15

Uniformspliktskommitté: 1944 års . I Fö: 10

Universitetsarrendeutredningen . . I E: 3

Unicersitetsbertäning: 1945 års . . I E: 28

Uppbördsberedning: 1944 års ... I Fi: 3

Uppfinningar: 1945 års kommitté för
utredn. om rätten till anställdas uppfinningar
.............I Jn: 29

— utredn. rör. särskilda för fredstid

avsedda bestämmelser om uppfinningar
av betydelse för försvaret eller

folkförsörjningen.........I Ju: 36

Upplysningsutredning: försvarets . . I Fö: 3

Uppsala domkyrka: prisnämnden för
granskning av tävlingsförslag till

restaurering av..........I E: 17

Uppsikt å jordbruk: utredn. rör. ny

lagstiftning örn..........I Jo: 21

Utlänningar. Se bl. a. Rcpatrieringskommittén
1945.

Utlänning skommission: statens ... II S: 3

Utrikespolitik: redaktionsnämnden för
utgivandet av cn framställning över
Sveriges utrikespolitik under det
andra världskriget........I U: 4

Bihang till riksdagens prof. 1,940. 1 sand.

Hiksdngsberuttolscn.

23

354

Sakregister.

V.

Vallag ssakkunniga: 1944 års .... I Ju: 3
Vall- och mosskulturföreningen: utreda.
ang. svenska vall- och mösskulturföreningens
verksamhet . . . I Jo: 2

Valutakontoret.........II Fi: 1

Vapenkungörelsen: sakk. för översyn

av ...............I S: 10

Varg. Se Rovdjur.

Varumärkes- och firmalagstiftningen:
utredn. rör. revision av . . . . I Ju: 24
Vattenföroreningar: sakk. för utredn.
rör. åtgärder för att förhindra förorening
av vatten och luft samt rör.
rätt att utnyttja underjordiska vat -

tentillgångar ...........I Ju: 7

Vattenlagen: utredn. rör. vissa ändringar
i.............I Ju: 35

Verkstadskommittén för väg- och

vattenbi)ggnadsväsendet.....I K: 26

Vikarie. Se Landsfiskaler.
Vårdhemssakkunniga: 1945 års ...IS: 35
Vägdistrikt: nämnden för granskning
av vägdistriktens förvaltning ... I K: 2

Vägmarksersåttningssakkunniga . . I K: 21

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
utredn. rör. organisation och personalbehov
för vissa avdelningar inom
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
m. m...............I K: 17

Väg- och vattenby g gnadsväsendet:
verkstadskommittén för......I K: 26

Vågrätt. Se Vägmarksersättningssakkunniga.

Värmeelement. Se Huselement.

Å.

Ålderdomshem. Se Vårdhem.

Återuppbyggnadsnämnd: statens . . I Fo: 1

Ä.

Arvdabalken: sakk. för kodifiering av I Ju: 19

Ö.

Överrevisionen för kris förvaltningen II Fo: 9

Innehållsförteckning.

Allmänna berättelsen.

Sid.

Justitiedepartementet...................... 1

Utrikesdepartementet...................... 1

Försvarsdepartementet..................... 3

Socialdepartementet...................... 3

Kommunikationsdepartementet.................. 7

Finansdepartementet...................... 13

Ecklesiastikdepartementet.................... 13

Jordbruksdepartementet..................... 14

Handelsdepartementet..................... 15

Folkhushållningsdepartementet.................. 16

Kommittéer oell sakkunniga saint centrala krisorgan.

I. Kommittéer och sakkunniga:

Justitiedepartementet (Ju).................... 17

Utrikesdepartementet (U)............... 53

Försvarsdepartementet (Fö)................... 55

Socialdepartementet (S)..................... 74

Kommunikationsdepartementet (K)..... 109

Finansdepartementet (Fi)....................142

Ecklesiastikdepartementet (E)..................172

Jordbruksdepartementet (Jo)...................216

Handelsdepartementet (H)....................244

Folkhushållningsdepartementet (Fo)................262

II. De centrala krisorganen:

Justitiedepartementet......................269

Utrikesdepartementet......................269

Socialdepartementet......................272

Finansdepartementet......................276

Folkhushållningsdepartementet..................277

Bil. A. Lotterimedel......................287

Bil. B. Uppgift å kostnader för kommittéer och sakkunniga.....290

Bil. C. Betänkanden m. m., utkomna från trycket under år 1945 . . . 330
Personregister till kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan . . 333

Sakregister » » » » » » » . . 348