Kungl. Maj.ts proposition nr 99.
1
Nr 99.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
fortsatt giltighet av lagen den 1 november 1940 (nr
924) med särskilda bestämmelser angående patent vid
krig eller krigsfara m. m.; given Stockholms slott den
22 februari 1946.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 1 november
1940 (nr 924) med särskilda bestämmelser angående patent vid krig eller
krigsfara m. m.
GUSTAF.
Herman Zetterberg.
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 99.
1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 99.
Förslag
till
Lag
om fortsatt giltighet av lagen den 1 november 1940 (ur 924) med särskilda
bestämmelser angående patent vid krig eller krigsfara lii. m.
Härigenom förordnas, att lagen den 1 november 1940 med särskilda bestämmelser
angående patent vid krig eller krigsfara m. m.\ vilken enligt
lag den 23 mars 1945 (nr 88) gäller till och med den 30 juni 1946, skall äga
fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1947.
1 Ändrad lydelse, se SFS 1944: 358.
Kungl. Maj:ts proposition nr 99.
3
Utdrag ao protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 15 februari 1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen
för handelsdepartementet anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet
Zetterberg, fråga örn fortsatt giltighet av lagen den 1 november 1940
med särskilda bestämmelser angående patent vid krig eller krigsfara m. m.
samt anför därvid följande.
Lagen den 1 november 1940 (nr 924) med särskilda bestämmelser angående
patent vid krig eller krigsfara m. m. innehåller föreskrifter örn förlängning
av vissa frister och om andra lättnader till förmån för patenthavare
och patentsökande. Dessa lättnader avse bl. a. förlängning av prioritetstid,
återupptagande av patentansökning, återupprättande av patent, utsträckning
av tid för erläggande av årsavgift samt begränsning av utövningstvånget.
För tillämpning av lagens föreskrifter erfordras förordnande av Kungl. Maj :t.
Sådant förordnande må meddelas vid krig eller krigsfara, vari riket befinner
sig, eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden.
Förordnande om bestämmelsernas tillämpning i förhållande till främmande
stat eller medborgare i sådan stat må meddelas endast under förutsättning
av ömsesidighet eller om likvärdiga förmåner beredas svenska medborgare
i samma stat. Lagen, som ursprungligen gällde till och med den 30 juni 1941,
har erhållit fortsatt giltighet senast genom lag den 23 mars 1945 (nr 88),
enligt vilken 1940 års lag gäller till och med den 30 juni 1946. Genom lag
den 22 juni 1944 (nr 358) har vidtagits viss ändring i 1940 års lag.
Förordnande om tillämpning av vissa av lagens bestämmelser har meddelats,
i fråga örn svenska medborgare genom kungörelser den 20 december
1940 (nr 1011), den 23 maj 1941 (nr 270), den 5 juni 1942 (nr 317), den
17 juni 1943 (nr 351), den 22 juni 1944 (nr 360) och den 15 juni 1945 (nr
299), i förhållande till Schweiz genom kungörelser den 20 december 1940
(nr 1012), den 23 maj 1941 (nr 271), den 5 juni 1942 (nr 318), den 17 juni
1943 (nr 352), den 22 juni 1944 (nr 361) och den 15 juni 1945 (nr 300), i
förhållande till Norge genom kungörelser den 9 maj 1941 (nr 238), den 28
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 99.
juni 1941 (nr 576), den 30 december 1941 (nr 976), den 30 juni 1942 (nr
530), den 31 december 1942 (nr 969), den 30 juni 1943 (nr 460), den 31
december 1943 (nr 922), den 22 juni 1944 (nr 371), den 22 december 1944
(nr 795), den 29 juni 1945 (nr 435) och den 21 december 1945 (nr 846), i
förhållande till Finland genom kungörelser den 23 maj 1941 (nr 272), den
5 juni 1942 (nr 319), den 21 maj 1943 (nr 251), den 22 juni 1944 (nr 369)
och den 15 juni 1945 (nr 303), i förhållande till Storbritannien och Norra
Irland genom kungörelser den 19 juli 1941 (nr 662), den 5 juni 1942 (nr
320), den 17 juni 1943 (nr 353), den 22 juni 1944 (nr 362) och den 15 juni
1945 (nr 301), i förhållande till Frankrike genom kungörelser den 19 juli
1941 (nr 663), den 5 juni 1942 (nr 321), den 17 juni 1943 (nr 354), den 22
juni 1944 (nr 363) och den 29 juni 1945 (nr 475), i förhållande till Danmark
genom kungörelser den 30 augusti 1941 (nr 717), den 5 juni 1942 (nr 322),
den 17 juni 1943 (nr 355), den 22 juni 1944 (nr 364) och den 15 juni 1945
(nr 302), i förhållande till Nederländerna genom kungörelser den 10 april
1942 (nr 165), den 17 juni 1943 (nr 357), den 22 juni 1944 (nr 366) och den
27 september 1945 (nr 644) samt i förhållande till Canada genom kungörelser
den 14 september 1944 (nr 601) och den 15 juni 1945 (nr 304).
Vissa av lagens bestämmelser ha tidigare varit tillämpliga i förhållande till
Tyska riket jämte Böhmen-Mähren samt Belgien, Luxemburg och Ungern.
De i förhållande till dessa stater utfärdade kungörelserna gällde till och med
den 30 juni 1945.
De nu gällande kungörelserna medgiva icke tillämpning av alla de förmåner
vilka enligt lagen kunna beredas, och även i fråga om de förmåner
beträffande vilka förordnande meddelats gälla vissa begränsningar. Kungörelserna
avse sålunda endast följande tre slag av förmåner, nämligen återupptagande
av patentansökning, som avförts, förklarats förfallen eller avslagits,
återupprättande av patent, som förfallit på grund av att årsavgift
ej erlagts, samt förlängning av prioritetstid. Vidare är en huvudregel i kungörelserna,
att den försummade fristen ej får överskridas med mer än sex
månader resp. sex månader från utfärdande av kungörelse i förhållande till
vederbörande land. Ytterligare gäller enligt kungörelserna, att förmånen i
fråga är beroende av att patentmyndigheten i det särskilda fallet finner, att
sökanden kan anses ha haft av krigsförhållandena betingade särskilda svårigheter
att iakttaga den vanliga fristen. Slutligen må nämnas, att enligt kungörelserna
skall patenttiden vid förlängning av prioritetstiden räknas från
utgången av den ordinära ettåriga prioritetstiden, d. v. s. patenttiden blir ej
längre än om denna hade iakttagits.
Patent- och registreringsverket har i skrivelse den 2 februari 1946 upptagit
frågan örn förlängning av 1940 års lag till behandling samt därvid till
en början framhållit, att de i tillämpningskungörelserna medgivna förmånerna
i stor utsträckning tagits i bruk. Under åren 1941—1945 hade inkommit
sammanlagt över 2 800 ansökningar om förmån enligt lagen, av vilka
de flesta avsåge förlängning av prioritetstid. Alltjämt inkomme ganska många
Kungl. Maj:ts proposition nr 99.
5
ansökningar om sådana förmåner. Anledningen härtill vore, att ehuru krigshandlingarna
upphört förhållandena på den internationella samfärdselns område
vore långt ifrån normala. Man hade anledning räkna med att i detta
hänseende efterverkningar av krigstidens rubbningar komme att göra sig
gällande ännu under en avsevärd tid. Under sådana förhållanden syntes det
rimligt, att man under tiden den 1 juli 1946—den 30 juni 1947 möjliggjorde
lika stora förmåner som hittills.
Ämbetsverket har emellertid ifrågasatt, huruvida icke de förmåner som
gällde enligt de med stöd av lagen utfärdade kungörelserna i fortsättningen
borde utsträckas. För närvarande tillämpades nämligen i ett flertal länder
mer generella bestämmelser örn fristförlängning än som vore förhållandet
enligt de svenska kungörelserna. Vissa utländska bestämmelser verkade till
förmån även för svenska intressenter, ehuru för de utländska intressenterna
endast de mera begränsade svenska förmånerna stöde till buds. Det borde
därför övervägas att i förhållande till vissa stater medgiva mer generella
förmåner än hittills. Man syntes emellertid inom ramen för den nuvarande
lagen kunna erbjuda förmåner, som vore rimliga och från praktisk synpunkt
erforderliga. En utsträckning av lagens räckvidd borde i varje fall ej ske,
innan man undersökt möjligheten att komma till rätta med uppkommande
problem på den gällande lagens grund.
Med hänsyn till det anförda har patent- och registreringsverket förordat,
att 1940 års lag i oförändrat skick förlänades fortsatt giltighet till och med
den 30 juni 1947.
1940 års lag med särskilda bestämmelser angående patent vid krig eller Departementskrigsfara
m. m. avser att möjliggöra för patentsökande och patenthavare att chelentrots
av ltrigsförhållanden vållade svårigheter söka och bibehålla eller återuppliva
patentskydd. Lagen, som ursprungligen gällde till och med den 30
jemi 1941, har med hänsyn till de under kriget rådande utomordentliga förhållandena
gång efter annan förlängts. Även örn krigshandlingarnas upphörande
medfört en återgång till mer normala förhållanden på vissa områden,
har dock, såsom patent- och registreringsverket påpekat, den internationella
samfärdseln ännu icke återupptagits i full utsträckning. Jämväl i
övrigt torde åtskilliga av kriget föranledda svårigheter för patentsökande och
patenthavare att utomlands tillvarataga sina intressen fortfarande kvarstå.
Giltighetstiden för ifrågavarande lagstiftning torde alltså böra förlängas, förslagsvis
till och med den 30 juni 1947.
Patent- och registreringsverket har i sin skrivelse även berört frågan örn
beviljande av mer vidsträckta förmåner i förhållande till utlandet än som
hittills medgivits enligt de av Kungl. Maj:t med stöd av lagen utfärdade kungörelserna.
Såsom ämbetsverket framhållit synes emellertid den utsträckning
av förmånerna, som kan visa sig erforderlig för att uppnå ömsesidighet
med främmande stat eller eljest vara betingad av omständigheterna, kunna
vidtagas inom den nuvarande lagens ram. Någon ändring i lagen synes alltså,
åtminstone för närvarande, icke vara påkallad.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 99.
I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag
till lag om fortsatt giltighet av lagen den 1 november 1940 (nr 924) med
särskilda bestämmelser angående patent vid krig eller krigsfara m. m.
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över förslaget, av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar1, måtte för det i § 87 regeringsformen
omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Majit Konungen.
Ur protokollet:
Bertil Crona.
1 Denna bilaga, vilken är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här
uteslutits.
Kungl. Maj.ts proposition nr 99.
?•
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 22 februari
1946.
Närvarande:
regeringsrådet Kellberg,
justitieråden Guldberg,
Ekberg,
Santesson.
Enligt lagrådet den 20 februari 1946 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i
statsrådet den 15 februari 1946, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets
utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas
över upprättat förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 1 november
1940 (nr 924) med särskilda bestämmelser angående patent vid krig
eller krigsfara m. m.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av t. f.
byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet hovrättsassessorn S. Å.
Edling.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Ur protokollet:
Bertil Crona.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 99.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 22 februari 1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt t. f.
chefen för handelsdepartementet, statsrådet Danielson, anmäler chefen för
justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, lagrådets denna dag avgivna utlåtande
över det till lagrådet den 15 februari 1946 remitterade förslaget till
lag om fortsatt giltighet av lagen den 1 november 1940 (nr 924) med särskilda
bestämmelser angående patent vid krig eller krigsfara m. m.
Med förmälan, att förslaget av lagrådet lämnats utan erinran, hemställer
föredraganden, att förslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Stefan Stiernstedt.
Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
460809