Kungl. Majus proposition nr 91.

1

Nr 91.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående nybyggnad
för vissa militära institutioner i Stockholm;
given Stockholms slott den 15 februari 1946.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 15 februari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, kommunikationsoch
finansdepartementen anmäler statsrådet Sköld i egenskap av särskilt förordnad
föredragande fråga örn nybyggnad för vissa militära institutioner i
Stockholm samt anför därvid följande.

Enligt planerna för utflyttning från Stockholm av vissa i Stockholms garnison
ingående truppförband skall Svea livgarde förläggas till Sörentorp å
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 91.

261 46

2

Kungl. Maj-.ts proposition nr 91.

Järvafältet. Sedan några år pågår vid Sörentorp utbyggnad av det för regementet
erforderliga etablissementet. Delar av regementet ha redan erhållit
plats i den nya förläggningen. Återstående delar beräknas kunna överflyttas
sommaren 1946. I samband därmed frigöres helt det av regementet hittills
disponerade kasernetablissementet i Stockholm.

Intill Svea livgardes kasernetablissement belägna kaserner — förutvarande
Göta livgardes kasernetablissement — disponeras nu av Stockholms luftvärnsregemente.
Riksdagen har emellertid beslutat, att luftvärnsregementet skall
förläggas till Norrtälje, samt anvisat medel för påbörjande av nytt etablissement.

Frågan örn det framtida utnyttjandet av nu nämnda i Stockholm belägna
kasernetablissement (markområden) har tidigare anmälts för riksdagen i propositionen
1944: 174. Jag anförde därvid, att — sedan nya lokaler utan allt
för långt dröjsmål blivit iordningställda för luftvärnsregementet, vilket ur
olika synpunkter vore lämpligt — den mark, å vilken luftvärnsregmentets nuvarande
etablissement är beläget, i fortsättningen borde utnyttjas för bostadsoch
liknande ändamål. Däremot syntes efter Svea livgardes utflyttning hinder
icke föreligga att även i fortsättningen under överblickbar tid disponera detta
förbands kaserner för militära ändamål, under förutsättning dock att militär
trupp icke förlädes till lokalerna. Beträffande sistnämnda etablissement ansåg
jag mig i princip kunna ansluta mig dels till ett av arméns fortifikationsförvaltning
framlagt förslag, enligt vilket etablissementet efter erforderliga
ombyggnader och moderniseringar skulle tagas i anspråk för vissa till Stockholm
förlagda staber — fjärde militärbefälsstaben och kommendantsstaben i
Stockholm — för rådfrågningsbyrå för Stockholms inskrivningsområde, för
försvarsstabens fotoanstalt samt, eventuellt, för arméns officersskolor, dels
ock till ett av 1940 års militära byggnadsordning framställt förslag, enligt
vilket i sistnämnda etablissement skulle beredas plats jämväl för centralt bokoch
blankettförråd. Framlagt förslag örn koncentrering till etablissementet av
arméns officersskolor fann jag vara i behov av överarbetning.

Kostnaderna för erforderliga ombyggnads- och iståndsättningsarbeten å
Svea livgardes etablissement hade av militära byggnadsutredningen uppskattats
till 1 900 000 kronor. Motsvarande kostnader för förutvarande Göta
livgardes etablissement hade av utredningen — förutsatt att Stockholms luftvärnsregemente
skulle komma att kvarligga i Stockholm relativt lång tid —
uppskattats till 400 000 kronor.

För egen del beräknade jag kostnaderna för anordnande av nämnda lokaler
för försvarsstabens fotoanstalt och för centralt bok- och blankettförråd till
415 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, vilket belopp borde ställas till
förfogande. Med hänsyn till osäkerheten rörande vid vilken tidpunkt nya
lokaler kunde beräknas för Svea livgarde och Stockholms luftvärnsregemente,
av vilken anledning det icke syntes tillrådligt att helt bortse från förefintliga
brister i de nuvarande lokalerna, borde vidare 600 000 kronor disponeras för
avhjälpande av de allvarligaste olägenheterna. Förekommande iståndsättningsarbeten
borde emellertid bedrivas så att de i största möjliga mån bleve

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

3

till nytta även efter genomförandet av den ändrade dispositionen av Svea livgardes
kasernetablissement. Kostnaderna för ifrågavarande iståndsättningsoch
ombyggnadsarbeten (415 000 + 600 000 =) 1 015 000 kronor borde utgå
från vederbörligt inom försvarsbeslutets kostnadsram uppfört kvotanslag till
Vissa byggnadsarbeten m. m. I övrigt ansåg jag mig icke kunna vid detta tillfälle
ingå på en bedömning av medelsbehovet i övrigt.

Riksdagen fann (skrivelse nr 383), att ett utnyttjande av Svea livgardes
kaserner för militärt ändamål jämväl efter utflyttningen av förbandet kunde
anses erbjuda påtagliga fördelar. Enligt riksdagens mening hade det varit
önskvärt, att frågan kunnat bedömas med utgångspunkt från ett fullständigt
program rörande etablissementets utnyttjande. Riksdagen fann sig emellertid
icke vilja motsätta sig att i princip godkänna förslag, som för överskådlig tid
syntes innebära ett disponerande av Svea livgardes kaserner för militära
ändamål. Därest tvingande skäl icke förelåge att omedelbart vidtaga åtgärder
som medförde denna konsekvens, vore det emellertid önskvärt, att frågan örn
det framtida utnyttjandet av etablissementet ånyo underställdes riksdagen i
samband med definitiva förslag i fråga örn det lämpligaste sättet för kasernernas
disponerande. Riksdagen medgav, att vederbörligt kvotanslag fick
anlitas för de föreslagna iståndsättnings- och ombyggnadsarbetena.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att principbeslut föreligger av
huvudsaklig innebörd, att förutvarande Göta livgardes kasernetablissement
efter Stockholms luftvämsregementes utflyttning till Norrtälje icke längre
skall utnyttjas för militära ändamål samt att Svea livgardes etablissement
skall efter gardets utflyttning till Järvafältet efter erforderliga örn- och tillbyggnadsarbeten
i fortsättningen utnyttjas för huvudsakligen vissa till Stockholm
förlagda staber m. m. Härvid har förutsatts, att av förutvarande Göta
livgarde disponerade markområden skola frigöras för civila behov.

Någon ändring härutinnan har under den fortsatta utredningen av hithörande
spörsmål icke ifrågasatts. Däremot har under utredningen ifrågasatts,
huruvida icke föreliggande behov av lokaler för de militära institutionerna
borde tillgodoses genom uppförande av erforderliga nybyggnader å platsen
för Svea livgardes nuvarande etablissement, vilket sålunda skulle helt rivas.
I detta hänseende må följande framhållas.

I skrivelse den 20 december 1944 framlade arméns fortifikationsförvaltning
förslag till anordnande av lokaler inom Svea livgardes kasernetablissement
för försvarsstabens fotoanstalt samt centralt bok- och blankettförråd. Kostnaderna
för erforderliga ombyggnadsarbeten beräknades till 570 000 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941, innebärande en merkostnad av 155 000 kronor i
förhållande till i projiositionen 1944: 174 för ändamålet beräknat belopp. Härjämte
anmäldes avsikten vara att i samband med ombyggnadsarbetena med
anlitande av underhållsmedel utföra vissa iståndsättningsarbeten.

I syfte att nedbringa kostnaderna anbefalldes fortifikationsförvaltningen
att verkställa överarbetning av förslaget. I skrivelse den 19 februari 1945
framlade ämbetsverket resultatet av denna överarbetning. Ämbetsverket före -

4

Kungl. Marits proposition nr 91.

slog vissa begränsningar i ombyggnadsprogrammet och uppskattade kostnaderna
för detsamma till 415 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Kostnaderna
för iståndsättningsarbetena beräknades emellertid till högre belopp
än tidigare eller till inemot 200 000 kronor. Samtidigt härmed framlade fortifikationsförvaltningen
en preliminär plan för det framtida utnyttjandet av
övriga delar av etablissementet, innebärande bland annat, att dit skulle förläggas
lokaler jämväl för centrala värnpliktsbyrån, östra flygbasområdets
stab och de militära högskolorna. Kostnaderna för erforderliga arbeten uppskattades
till, bortsett från de militära högskolorna, inemot 2 300 000 kronor,
därav inemot 850 000 kronor för iståndsättningsarbeten. Inalles skulle
således för iordningställande av etablissementet erfordras, bortsett från högskolorna,
(415 000 + 200 000 + 2 300 000 =) 2 915 000 kronor enligt prisläget
den 1 juni 1941. Förslaget innebar, att hela det för Svea livgarde nu disponerade
kasernområdet skulle för framtiden tagas i anspråk för militära
ändamål.

Efter besök på platsen fann jag angeläget låta undersöka, huruvida icke
möjligheter kunde föreligga att åstadkomma en sådan lösning av aktuella
lokalbehov på längre sikt som förutsatte ianspråktagande av byggnader
och uppförande av eventuella nybyggnader inom en begränsad del av
kasemområdet. Åt fortifikationsförvaltningen uppdrogs att verkställa utredning
härutinnan, varvid en utbyggnad etappvis borde övervägas och planerna
utarbetas med tanke på att lokalbehovet för de militära högskolorna
skulle tillgodoses i anslutning till etablissementet.

Till efterkommande härav har fortifikationsförvaltningen verkställt ytterligare
utredning i ärendet. Resultatet av utredningen har överlämnats med
skrivelse den 15 september 1945. Samtidigt har ämbetsverket anmält resultatet
av verkställd utredning rörande möjligheterna att tillgodose det aktuella
lokalbehovet genom nybyggnader i erforderlig omfattning. Ämbetsverket
har anfört i huvudsak följande.

Den fortsatta utredningen av detta ärende hade, med beaktande av vad som
anförts i en inom försvarsdepartementet upprättad, den 18 maj 1945 dagtecknad
promemoria, inriktats på ett ianspråktagande för ifrågavarande ändamål
av allenast södra delen av Svea livgardes nuvarande kasernområde, varvid det
utrymmesbehov, som icke kunnat täckas genom utnyttjande av därå befintliga
byggnader —- kanslihuset och kasernflyglarna — avsetts skola tillgodoses
genom nybyggnader inom den ianspråktagna delen av kaserngården.

Jämsides med den sålunda verkställda utredningen hade vidare genom ämbetsverkets
försorg utarbetats ett förslag för tillgodoseende av samtliga förevarande
lokalbehov genom nybyggnad. Detta förslag hade ursprungligen varit
avsett att tjäna såsom jämförelseobjekt till ombyggnadsförslaget. Emellertid
hade nybyggnadsförslaget i sin slutliga utformning befunnits erbjuda beaktansvärda
fördelar i jämförelse med ombyggnadsförslaget, varför fortifikationsförvaltningen
funnit sig böra framlägga detsamma såsom alternativt
förslag.

I båda alternativen inginge, i överensstämmelse med vad i förutnämnda
promemoria angivits, lokaler för de militära högskolorna. Däremot hade en
tidigare föreslagen stallbyggnad funnits böra förläggas till annan plats, och
hade ämbetsverket i sina medelsäskanden för budgetåret 1946/47 anmält behov
av medel härför.

5

Kungl. Maj:ta proposition nr 91.

Beträffande lokalbehovet för högskolorna hade samråd skett med cheferna
för armén, marinen och flygvapnet samt arméns officersutbildningskommitté.
Däremot hade samråd med byggnadsstyrelsen och 1945 års markkommission
icke medhunnits.

Beträffande de olika alternativen — örn- och tillbyggnad eller nybyggnad
— inhämtas av fortifikationsförvaltningens skrivelse i huvudsak följande.

Alternativ I. Örn- och tillbyggnad. Detta förslag bygger i allt
väsentligt på de principer, som angivits i ämbetsverkets yttrande den
19 februari 1945 samt förutnämnda promemoria den 18 maj 1945. De militära
högskolorna ha inrymts i en kasernlänga och en därmed sammanhängande
nybyggnad på kaserngårdens östra del. I en motsvarande nybyggnad
på kaserngårdens västra del ha inrymts tjänstebostäder för
maskinist, eldare och vaktmästare, lunchlokaler för kvinnlig personal och
värnpliktiga vid staberna och centrala värnpliktsbyrån, värmecentral, pjäshall
och gymnastiksal. Genom detta förslag tillgodoses lokalbehovet för fjärde
militärbefälsstaben, kommendantsstaben (tillika Stockholms försvarsområdesstab),
centrala värnpliktsbyrån, östra flygbasområdets stab, de militära högskolorna,
arméns truppslagsofficersskolor, centrala bok- och blankettförrådet
och försvarsstabens fotoanstalt.

Detaljerna i förslaget framgå av en vid fortifikationsförvaltningens skrivelse
den 15 september 1945 fogad beskrivning till skissförslag för disponering
av Svea livgardes etablissement.

Kostnaderna för erforderliga örn- och nybyggnadsarbeten lia av ämbetsverket
uppskattats till 5 280 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1945, därav
780 000 kronor beräknats belöpa å iståndsättningsarbeten.

Alternativ II. Nybyggnad. Vid nybyggnadsförslagets uppgörande
har fortifikationsförvaltningen utgått ifrån att Svea livgardes kasernområde
även i detta fall skulle tagas i anspråk. Detta område, som i den år
1931 fastställda stadsplanen för Stockholms stad upptagits som A-område,
d. v. s. reserverats för allmänna byggnader, har ansetts vara det lämpligaste
som i detta sammanhang kan komma i fråga med hänsyn till önskvärdheten av
att ifrågavarande lokaler förläggas i närheten av såväl militärstabsbyggnaden
vid östermalmsgatan som militärförvaltningarnas ämbetshus å Ladugårdsgärde
men likväl, av luftskyddshänsyn, på något avstånd från nämnda byggnader.
Då tomtmarken vid nybyggnad kan bättre utnyttjas än vid ombyggnad
är möjligt, har den ianspråktagna delen av kasernområdet kunnat avsevärt
minskas i jämförelse med ombyggnadsalternativet.

Förslaget innebär i korthet, att lokaler för högskolorna och truppslagsskolorna
sammanförts till en högre och centralt liggande byggnad samt tvenne
i vinkel mot denna ställda flygelbyggnader. Kring denna byggnadsgrupp som
kärna förläggas vid Linnégatan två byggnader, den östra innehållande lokaler
för militärbefäls- och kommendantsstaberna samt lunchrum för stabernas offi -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

cerare, elen västra innehållande lokaler för värnpliktsbyrån och flygbasområdesstaben.
Bok- och blankettförrådet, centraltryckeriet och fotoanstalten
förläggas i en särskild byggnad vid Banérgatan. Lunchrum för kvinnlig personal
och värnpliktiga samt bostäder inrymmas i en särskild mindre byggnad.

Kostnaderna för nybyggnadsalternativet ha av fortifikationsförvaltningen
uppskattats till 6 780 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1945.

Jämförelse mellan de båda alternativen. I skrivelsen den 15 september
1945 har fortifikationsförvaltningen anställt en jämförelse mellan
ifrågavarande båda alternativ och därvid anfört följande.

En jämförelse mellan de båda alternativen utfölle i flera hänseenden avgjort
till nybyggnadsförslagets förmån. Vid detta alternativ hade det varit
möjligt att helt dimensionera de särskilda byggnaderna med hänsyn till föreliggande
lokalbehov. Vid ombyggnadsaltemativet hade tvånget att anpassa
planlösningen till befintliga byggnader medfört, att en viss ej önskvärd splittring
av lokalgrupperna icke alltid kunnat undvikas. Den största olägenheten
vid ombyggnadsförslaget läge emellertid däri, att de gamla byggnaderna till
större delen utgjordes av logementsrum örn 60 kvadratmeters golvareal och
10 meters rumsdjup och i svårigheten att effektivt utnyttja och lämpligt belysa
denna rumsvolym för det nya behovet av ett stort antal mindre tjänsterum
med golvytor mellan 9 och 25 kvadratmeter. Förhållandet belystes av en
jämförelse mellan de båda alternativens byggnadsvolym, som för ombyggnadsförslaget
uppginge till 135 000 kubikmeter under aet att nybyggnadsförslaget
upptoge allenast 85 000 kubikmeter. Ombyggnadsförslaget tillskapade
såsom lagerlokaler lämpliga källare av allenast 2 000 kvadratmeter golvyta
under det att nybyggnadsförslaget innehölle en golvyta av 4 700 kvadratmeter.

Byggnadskostnaderna för nybyggnadsförslaget vore (6780000—5280000=)
1 500 000 kronor högre än motsvarande kostnader för om- och tillbyggnad.
Emellertid frigjordes vid nybyggnad tomtmark, utöver den vid örn- och tillbyggnadsaltemativet
frigjorda, för ett beräknat värde, med tillämpning av ett
försiktigt beräkningssätt, av 850 000 kronor, varför skillnaden skulle uppgå
till högst (1 500 000 — 850 000 =) 650 000 kronor. Härtill komme, att de årliga
uppvärmningskostnaderna för ombyggnadsaltemativet beräknades bliva
21 000 kronor högre än för nybyggnadsförslaget, varjämte de årliga underhållskostnaderna
beräknats bliva 10 000 kronor högre. Med hänsyn härtill
syntes den högre byggnadskostnaden för nybyggnad kunna beräknas bliva
utjämnad efter omkring 20 år.

Ur arkitektonisk synpunkt kunde anföras, att gardeskasernen och i synnerhet
dess effektfullt artikulerade mittparti mot söder onekligen ägde ett visst
värde i estetiskt hänseende och i egenskap av tidstypisk kasernarkitektur men
att å andra sidan just dess karaktär av kasern torde mindre väl förena sig
med dess ifrågasatta nya användning.

Beträffande arbetstiden för de olika alternativen vore slutligen att märka,
att uppförandet av de för staberna och värnpliktsbyrån avsedda nybyggnaderna
kunde påbörjas utan avvaktande av kasernbyggnadernas rivning.

Under åberopande av vad sålunda anförts har fortifikationsförvaltningen
uttalat, att ämbetsverket av de framlagda förslagen funnit det som avser nybyggnad
vara att obetingat föredraga. Fortifikationsförvaltningen har hemställt,
att detta förslag måtte komma till utförande.

Kungl. Majlis proposition nr 91.

7

I ärendet ha utlåtanden avgivits av 1945 års markkommission den 20
oktober och av byggnadsstyrelsen den 23 oktober 1945.

1945 års markkommission har anfört följande.

Under kommissionens förhandlingar hade statens representanter meddelat,
att Svea livgardes kasernområde efter gardets utflyttning till Järvafältet fortfarande
komme att vara behövligt för statliga ändamål. Till följd härav hade
stadens representanter i kommissionen, som framställt önskemål att staden
måtte få förvärva kasernområdet, frånfallit detta önskemål. Vid detta förhållande
hade markkommissionen — örn det ansåges nödvändigt att fortfarande
utnyttja kasernområdet för militära ändamål —- för sin del ingen erinran mot
att kasernområdet disponerades på föreslaget sätt. Med erinran örn den rådande
bristen på mark för såväl statliga som kommunala ändamål ville kommissionen
emellertid understryka vikten av att tillgänglig mark utnyttjades
så effektivt som möjligt.

Byggnadsstyrelsen har anfört följande.

Genom planerade nybyggnader för krigsarkivet och i form av tillbyggnader
till ämbetshuset å Ladugårdsgärde komme åtskilliga lokaler att frigöras,
vilka för närvarande disponerades för militära ändamål och utgjordes av dels
förhyrningar, vilka vid avflyttning syntes böra avvecklas, dels utrymmen inom
statens historiska museum och Artillerigården, vilka lämpligen borde utnyttjas
för andra ändamål, och dels hela ämbetsbyggnaden vid Bödbodtorget,
Jakobsgatan 30, innehållande 190 rum med en sammanlagd nettoyta av 3 500
kvadratmeter. Genom uppförandet av krigsarkivets nybyggnad frigjordes
dessutom inom militärbefälsstabsbyggnaden, Östermalmsgatan 87, 16 rum
med en sammanlagd golvyta av 667 kvadratmeter, vilka lokaler borde kunna
utnyttjas för andra militära ändamål.

I betraktande härav och då genom krigsorganisationens avveckling ytterligare
ett stort antal lokaler kunde förväntas bliva lediga samt försvarets
framtida organisation för närvarande övervägdes syntes vissa svårigheter för
närvarande möta att med full säkerhet överblicka det lokalbehov för försvarets
räkning, som under den närmaste tiden komme att göra sig gällande.

I fråga örn de nu föreliggande förslagen hade styrelsen intet att i och för
sig erinra mot att Svea livgardes tomtområde toges i anspråk för avsedda
ändamål. På grund av kronans brist på välbelägen bvggnadsmark i Stockholm
ville styrelsen samtidigt framhålla vikten av att icke någon del av det
för närvarande av Svea livgarde och Stockholms luftvärnsregemente disponerade
området avyttrades, utan att detta i sin helhet reserverades för statliga
ändamål.

De båda alternativa förslagen hade av fortifikationsförvaltningen beräknats
draga en kostnad av, till- och ombyggnadsförslaget 5 280 000 kronor och nybyggnadsförslaget
6 780 000 kronor. Genom till- och ombyggnad skulle, trots
de höga kostnaderna, på grund av de befintliga byggnadernas art och måttförhållanden
icke kunna erhållas rationella planlösningar och fullgoda lokaler.
I betraktande härav syntes det vara mera ekonomiskt förtänksamt att lägga
nybyggnadsalternativet till grund för ett eventuellt utförande.

Styrelsen önskade även framhålla, att de företedda förslagen icke kunde
anses vara annat än en preliminär utredning, ägnad att klarlägga företagets
och kostnadernas ungefärliga omfattning. På grund härav och då en mera ingående
prövning av föreliggande lokalbehov m. m. icke kunnat ske, hade styrelsen
icke kunnat ingå på en detaljgranskning av förslagen. Styrelsen förutsatte,
att slutgiltigt förslag komme att utarbetas genom styrelsens försorg
på samma sätt som skett nied övriga militära ämbetsbyggnader i Stockholm.

Före draganden.

8 Kungl. May.ts proposition nr 91.

För närvarande ville styrelsen endast nämna, att tomtutrymmet i nybyggnadsalternativet
förefölle väl knappt tillmätt, varför erforderliga jämkningar
borde övervägas vid ett slutligt utarbetande.

Yad kostnaderna beträffade kunde dessa på utredningens nuvarande stadium
ej av styrelsen med säkerhet bedömas, men syntes de angivna totalbeloppen
vara väl lågt beräknade, för det fall förslagen skulle komma till utförande
i föreliggande skick. Enligt hos styrelsen överslagsvis gjorda beräkningar
skulle sålunda till- och ombyggnadsförslaget komma att draga en kostnad
av omkring 6 000 000 kronor och nybyggnadsförslaget omkring 7 250 000
kronor.

Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört rörande svårigheten att
för närvarande bedöma behovet av lokaler för de militära organen har jag
anmodat chefen för försvarsstaben att förebringa utredning rörande den framtida
dispositionen av militärstabsbyggnaden under förutsättning att de militära
högskolorna, krigsarkivet och försvarsstabens krigshistoriska avdelning
samt försvarsstabens fotoanstalt utflyttas till under uppförande varande eller
planerade byggnader. I angivna hänseende verkställd utredning utvisar, att
inom militärstabsbyggnaden — som, bortsett från tjänstebostäder och bibliotek,
innehåller 327 rum — skulle för överbefälhavaren med personlig stab,
försvarsstaben och arméledningen erfordras 319 rum. Såsom utgångspunkt
för beräkningarna har därvid tagits det av den s. k. högkvarterskommittén i
september 1945 framlagda organisationsförslaget för försvarsstaben och arméledningen.
Genom utflyttningen ledigblivna utrymmen ha tänkts skola disponeras
av de avdelningar av försvarsstaben och arméledningen, vilka för närvarande
disponera lokaler (omkring 50 rum) i kronans fastighet Jakobsgatan
30 eller för vilka lokaler förhyras i öppna marknaden (hyreskostnad omkring
65 000 kronor för år).

Under de senaste åren ha betydande svårigheter förelegat att tillgodose lokalbehovet
för de till Stockholm förlagda militära förvaltnings- och stabsorganen.
För förvaltningsorganens del ha åtgärder vidtagits för behovets tillgodoseende
på längre sikt genom uppförande av nya förvaltningsbyggnader å Ladugårdsgärde.
För stabsorganens del ha hittills tillgängliga utrymmen i statliga byggnader
icke varit tillräckliga; omfattande förhyrningar av kontors- och bostadslägenheter
ha måst ske. Till en del ha dessa förhyrningar varit en följd av
den ansvällning av verksamheten som betingats av beredskapsförhållandena,
till en del ha de motiverats av den utökade organisation som 1942 års försvarsbeslut
inneburit. Härtill kommer att vissa av försvarsstabens fotoanstalt
nu inom militärstabsbyggnaden i Stockholm utnyttjade lokaler befunnits ur
olika synpunkter otillfredsställande samt att behov uppstått att bereda lokaler
för ett för försvaret gemensamt, till Stockholm förlagt centralt bok- och
blankettförråd, vilket enligt riksdagens beslut skall inrättas i rationaliseringssyfte.

Under år 1943 anmäldes behov av omfattande och kostnadskrävande iståndsättningsarbeten
å de kasernetablissement som utnyttjades av Svea livgarde

Kungl. Majlis proposition nr 91.

9

och Stockholms luftvärnsregemente. Då enligt statsmakternas beslut det
förra förbandet inom en snar framtid skulle utflytta till Järvafältet och även
frågan örn utflyttande av luftvärnsregementet från Stockholm var aktuell
fann jag vid bedömandet av ändamålsenligheten av berörda förslag till iståndsättningsarbeten
nödvändigt taga under övervägande frågan örn det framtida
utnyttjandet av etablissementen. Tanken låg då nära till hands att för tillgodoseende
av det lokalbehov, som enligt vad nyss anförts förelåg, utnyttja
det utrymme, som frigjordes efter beslutad eller ifrågasatt utflyttning av
förenämnda truppförband. Av arméns fortifikationsförvaltning i sådant
hänseende verkställd utredning visade, att förutsättningar förelågo att efter
erforderliga om- och tillbyggnader samt iståndsättningsarbeten använda det
av Svea livgarde disponerade etablissementet för dessa ändamål. Vid
anmälan av proposition i ämnet till 1944 års riksdag (1944: 174) förordade
jag också i princip, att Svea livgardes etablissement skulle efter erforderliga
ombyggnadsarbeten utnyttjas för tillgodoseendet av ifrågakommande militära
lokalbehov och att det av luftvärnsregementet disponerade etablissementet
skulle, därest förbandet bomme att erhålla lokaler utom Stockholm, frigöras
för civila ändamål. Riksdagen fann (skrivelse nr 383) icke anledning till
erinran häremot.

Av berörda proposition framgår, att jag fann det möjligt att vid detta tillfälle
taga ställning till frågan örn detaljdispositionen av Svea livgardes
etablissement endast såtillvida, att jag förordade anvisande av medel för
iordningställande av lokaler för försvarsstabens fotoanstalt och det centrala
bok- och blankettförrådet. Härjämte förordade jag, att medel skulle anvisas
för vissa iståndsättningsarbeten å ifrågavarande etablissement; jag
förutsatte emellertid att dessa arbeten skulle så utföras, att de bomme till
nytta för framtiden. Med bifall till Kungl. Majlis i berörda proposition framlagda
förslag medgav riksdagen, att av vederbörligt inom 1942 års försvarsbeslut
anvisat kvotanslag till byggnadsarbeten finge disponeras dels 415 000
kronor för iordningställande av lokaler för försvarsstabens fotoanstalt samt
centralt bok- och blankettförråd, dels ock 600 000 kronor för erforderliga
iståndsättningsarbeten å etablissementen. Riksdagen uttalade emellertid, att
det vore önskvärt, att frågan om det framtida utnyttjandet av Svea livgardes
etablissement örn möjligt i dess helhet underställdes riksdagen.

Av redogörelsen i det föregående har framgått, att kostnaderna för iordningställande
av avsedda lokaler för fotoanstalten och bok- och blankettförrådet
visat sig bliva högre än för ändamålet räknats med vid anmälan av
propositionen 1944: 174. Med hänsyn härtill och med beaktande jämväl av
riksdagens uttalande om angelägenheten av att en generalplan utarbetas
rörande det framtida utnyttjandet av Svea livgardes etablissement har jag föranstaltat
örn ytterligare utredning i syfte att dels minska de angivna
kostnaderna dels klarlägga frågan om utnyttjandet av återstående lokalutrymmen
inom etablissementet. Den utredning som i dessa hänseenden
numera föreligger synes möjliggöra en god överblick över dessa lokalfrågor.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Det i propositionen 1944:174 framlagda oell av riksdagen utan erinran
lämnade förslaget innebar i princip, att förutvarande Göta livgardes etablissement
(av etablissementet disponerat markområde) efter Stockholms
luftvärnsregementes utflyttning från huvudstaden icke längre skulle utnyttjas
för militära ändamål. Härutinnan ifrågasättes nu icke någon ändring. Sedan
av statsmakterna numera beslutad utflyttning av regementet till ett i trakten
av Norrtälje iordningställt etablissement genomförts, böra således de av förbandet
nu disponerade områdena för framtiden utnyttjas för civila behov.

I fråga örn utnyttjandet av Svea livgardes etablissement åter synes
den numera föreliggande utredningen giva anledning till förnyade överväganden
jämväl rörande principerna för etablissementets framtida utnyttjande.

Utgångspunkten för det år 1944 fattade principbeslutet var det trängande
lokalbehovet inom huvudstaden för vissa militära staber och institutioner.
Beträffande frågan huruvida förändringar med avseende å detta behov numera
inträtt och örn av denna anledning grunderna för berörda beslut kunna
sägas vara undanryckta må till en början framhållas följande.

Biksdagen har fattat beslut örn uppförande av nybyggnader för de militära
högskolorna och för krigsarkivet. Förstnämnda byggnad har, med hänsyn
till pågående utredning rörande skolornas organisation, ännu icke igångsatts;
medel för dess påbörjande ha emellertid anvisats av riksdagen. Den
för krigsarkivet avsedda nybyggnaden åter har nyligen påbörjats. Högskolorna
och vissa delar av krigsarkivet äro för närvarande inrymda i militärstabsbyggnaden
å Östermalm. Genom utflyttningen av dessa institutioner
och försvarsstabens fotoanstalt kunna vissa utrymmen inom militärstabsbyggnaden
frigöras för andra ändamål. Den utredning rörande utnyttjandet
av dessa utrymmen som chefen för försvarsstaben verkställt visar, att det
frigjorda utrymmet erfordras för beredande av lokaler för de delar av försvarsstaben
och arméledningen — enligt fredsorganisation — som nu äro
förlagda annorstädes i huvudstaden men som av organisatoriska skäl och även
i syfte att avveckla i allmänna marknaden verkställda förhyrningar böra inrymmas
i militärstabsbyggnaden. Berörda utflyttningar giva däremot icke utrymme
för vissa andra staber (institutioner), för vilka lokaler nu förhyras. Jag
syftar här närmast på fjärde militärbefälsstaben, kommendantsstaben i Stockholm
och centrala värnpliktsbyrån, för vilka även i fredstid erfordras betydande
utrymmen. Angelägenheten att avveckla dessa förhyrningar, vilka
draga avsevärda kostnader — i februari 1945 inemot 125 000 kronor för år
— kvarstår således.

Vid anmälan av propositionen 1944: 174 fann jag en koncentration av
arméns officersskolor med förläggning till Svea livgardes etablissement erbjuda
beaktansvärda fördelar, varför jag förordade åtgärder i sådan riktning.
Enligt de för dessa skolor preliminärt uppgjorda planerna skulle artilleri-,
luftvärns- och ingenjörskolorna, som nu äro anslutna till artilleri- och ingenjörhögskolan,
inrymmas i en ny militär högskolebyggnad, medan infanteri-,
kavalleri- och pansarofficersskolorna skulle förläggas i anslutning till krigsskolan
på Karlberg samt trängofficersskolan kvarbliva i Skövde. Svång -

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

heten att för det dåvarande bedöma i vad mån Karlbergs slott bomme att
bliva rationellt utnyttjat vid en förläggning av nämnda officersskolor till
Svea livgardes etablissement föranledde mig att förorda en överarbetning av
projektet örn centralisering av officersskolorna. Ytterligare överväganden
rörande utnyttjandet av Karlbergs slott ha numera ägt rum. Det har därvid
visat sig vara lämpligt att fullfölja de i propositionen 1944: 174 angivna planerna.
Vid sådant förhållande finner jag mig böra räkna med att nämnda
skolor i huvudsak förläggas till Svea livgardes etablissement.

Behovet av nya lokaler för försvarsstabens fotoanstalt och för centralt
bok- och blankettförråd kvarstår oförändrat. Härjämte har behov befunnits
föreligga av lokaler för östra flygbasområdesstaben. Denna stab hade ursprungligen
avsetts skola inrymmas i flygvapnets ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde.
Emellertid har det visat sig, att plats inom byggnaden icke finnes för
staben.

Av vad nu sagts torde framgå, att det lokalbehov som inom den närmaste
framtiden blir aktuellt — antingen för att frigöra förhyrda lokaler, för att
täcka nytillkommet behov eller för att ersätta mindre ändamålsenliga lokaler
— såvitt nu kan bedömas snarast överstiger vad som vid tidpunkten för
framläggandet av propositionen 1944:174 beräknades föreligga. Återstår då att
belysa i vad mån lokaler därefter blivit tillgängliga, som kunna tänkas ifrågakomma
som alternativ till den i berörda proposition angivna lösningen.

Först må då erinras, att 1945 års riksdag anvisat medel för fortsatt tillbyggnad
av den militära administrationsbyggnaden å Ladugårdsgärde, vilken tillbyggnad
är avsedd för försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsförvaltning och
arméförvaltningens tygavdelning. Genom ianspråktagande av denna tillbyggnad
beräknas frigöras — förutom åtskilliga förhyrda lokaler — ämbetsbyggnaden
vid Jakobsgatan 30 i huvudstaden örn sammanlagt 3 500 kvadratmeter
nettoyta. Tänkbart vore att tillgodose förut berört lokalbehov genom
att utnyttja sistnämnda ämbetsbyggnad. Emellertid måste till en början beaktas,
att byggnaden icke förslår för tillgodoseende av alla de aktuella lokalbehoven.
Vidare må framhållas att den centralisering av de militära organen
till övre Östermalm-Ladugårdsgärde, som ett fullföljande av projektet örn
ianspråktagande av Svea livgardes etablissement skulle innebära, icke ernås
vid en förläggning av vissa av här ifrågavarande organ till centrum av staden.
Att berörda ämbetsbyggnad kommer att finna användning för andra statliga
ändamål torde vara ställt utom allt tvivel. I vart fall synes det mig mer
ändamålsenligt att utnyttja ifrågavarande centralt belägna ämbetsbyggnad
för den centrala statsförvaltningen mera närliggande organ än de militära
institutioner, som nu äro i fråga. Några andra i statens ägo befintliga lokaler,
som skulle kunna disponeras för ifrågavarande militära institutioner, torde
icke vara eller inom överskådlig tid bliva tillgängliga.

Vad nu sagts ger vid handen, att det i propositionen 1944: 174 anmälda
lokalbehovet kvarstår, att därutöver vissa behov tillkommit samt att dessa
behov icke kunna lämpligen och i vart fall icke i full utsträckning tillgodoses
genom ianspråktagande av förefintliga eller inom överblickbar tid frigjorda

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

statliga byggnader. Förutsättningen för 1944 års principbeslut i fråga om
det framtida utnyttjandet av Svea livgardes kasernetablissement — tillgodoseendet
av lokalbehovet för vissa militära organ — föreligger således
alltjämt.

Som förut nämnts har riksdagen fattat beslut örn uppförande norr om
Valhallavägens förlängning mot öster av en för de militära högskolorna avsedd
nybyggnad. På förslag av Kungl. Majit i propositionen 1939: 154
anvisade sålunda riksdagen (skrivelse nr 175) för budgetåret 1939/40 för
ändamålet ett reservationsanslag av 2 200 000 kronor. Totalkostnaderna för
byggnaden beräknades till 4 300 000 kronor. Då redan för budgetåret 1938/39
anvisats 50 000 kronor för vissa förberedande åtgärder, beräknades återstående
medelsbehov till 2 050 000 kronor. Framhållas må, att förslag i
början av år 1943 avgivits örn uppförande av en nybyggnad, kostnadsberäknad
till 3 300 000 kronor. Byggnadsfrågan har emellertid hittills fått anstå
med hänsyn till förhållandena på byggnadsmarknaden och i avvaktan på resultatet
av pågående utredning rörande officersutbildningen inom armén.
Med hänsyn till inträffad prisstegring och delvis ändrade utgångspunkter för
beräkningen av utrynnnesbehovet torde det vara att förvänta, att en nybyggnad
icke nu skall kunna uppföras inom ramen för angivna kostnad av
3 300 000 kronor. Riksdagen har (skrivelse 1945: 217) medgivit, att anslaget
å 2 200 000 kronor må disponeras jämväl under innevarande budgetår.

Det lokalbehov som anmäldes i propositionen 1944: 174 var ej av den omfattningen
att för dess tillgodoseende skulle behöva tagas i anspråk samtliga
till Svea livgardes etablissement hörande byggnader. Den fortsatta utredningen
rörande etablissementets utnyttjande har tagit sikte på att undersöka
möjligheterna att taga dessa utrymmen i anspråk även för de militära högskolorna,
varigenom den för skolorna beslutade nybyggnaden icke skulle behöva
uppföras och det markområde vid Valhallavägen som reserverats för dessa
skolor skulle kunna disponeras för andra ändamål. Utredningen har utvisat,
att förutsättningar härför föreligga.

Förslag har nu framlagts av arméns fortifikationsförvaltning rörande tillgodoseende
inom ramen för Svea livgardes etablissement av här berörda lokalbehov
för fjärde militärbefälsstaben, kommendantsstaben, östra flygbasområdets
stab, centrala värnpliktsbyrån, centralt bok- och blankettförråd, försvarsstabens
fotoanstalt, arméns officersskolor och de militära högskolorna.
I förhållande till 1944 års förslag innebär detta förslag — i det
föregående betecknat alternativ I — i princip den nyheten, att endast örn
kring 27 000 kvadratmeter av den till 45 000 kvadratmeter uppgående kaserntomten
behöver tagas i anspråk men att såsom ersättning för vissa byggnader
å den frigjorda delen av området — bland annat en matinrättning och en
gymnastiksal — skola uppföras vissa tillbyggnader i omedelbar anslutning till
de egentliga kasernbyggnaderna. Kostnaderna för förslagets genomförande
Ira av fortifikationsförvaltningen uppskattats till 5 280 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1945. Någon direkt jämförelse med de i propositionen 1944: 174
framlagda kostnadsberäkningarna för etablissementets ombyggnad — inemot

13

Kungl. Majda proposition nr 91.

2 000 000 kronor — kan icke åstadkommas, då det nu aktuella byggnadsprogrammet
är ett annat, mer omfattande än det tidigare diskuterade. Det torde
dock stå klart, att erforderliga om- och tillbyggnader inom etablissementet i
och för sig komma att draga betydligt större kostnader än man tidigare räknat
med. Tages hänsyn till att i och med byggnadsprojektets genomförande inbesparas
medel, 4 300 000 kronor, som enligt prisläget 1939 beräknats erforderliga
endast för uppförande av nybyggnad för de militära högskolorna och
officersskolorna, synes emellertid detta alternativ ekonomiskt försvarbart;
merkostnaden för tillgodoseendet av lokalbehovet för de militära staberna,
värnpliktsbyrån, bok- och blankettförråd och fotoanstalten skulle — bortsett
från prisstegringar — uppgå till allenast omkring en miljon kronor. Tages hänsyn
jämväl till värdet av den tomtmark som vid genomförande av det nu framlagda
programmet frigöres, måste enligt min mening detta rent ekonomiskt
anses det i propositionen 1944: 174 överlägset. De med det fortsatta ianspråktagandet
av Svea livgardes kasernetablissement förenade högre kostnaderna
enligt nu föreliggande beräkningar synas mig således icke behöva i och för
sig medföra ett frångående av det principbeslut, som statsmakterna år 1944
fattade.

Fortifikationsförvaltningen har emellertid jämsides med den fortsatta utredningen
rörande ianspråktagandet av ifrågavarande etablissement utarbetat
förslag, syftande till ett tillgodoseende av det förefintliga lokalbehovet enbart
genom uppförande av nybyggnader på det av Svea livgarde nu disponerade
området. Förslaget -— betecknat som alternativ II — innebär i likhet med det
såsom alternativ I betecknade, att endast en del (den sydligaste) av kaserntomten
tages i anspråk. Sålunda erfordras endast omkring 18 000 kvadratmeter
av tomten för ändamålet mot 27 000 kvadratmeter enligt alternativ I. Samtliga.
å kasernområdet nu belägna byggnader förutsättas skola rivas. Kostnaderna
för förslagets realiserande ha av fortifikationsförvaltningen uppskattats
till 6 780 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1945. I förhållande
till örn- och tillbyggnadsalternativet innebär således nybyggnadsförslaget
en merkostnad av 1500 000 kronor. Att merkostnaden kunnat
bliva så förhållandevis liten torde delvis förklaras därav att de till ombyggnad
ifrågakommande byggnaderna ha en massiv byggnadsstomme och
att relativt omfattande och kostnadskrävande ändrings- och iståndsättningsarbeten
bliva nödvändiga för att giva byggnaderna en till deras nya användning
anpassad form.

Nybyggnadsalternativet har av fortifikationsförvaltningen förordats till
genomförande framför örn- och tillbyggnadsalternativet. Även byggnadsstyrelsen
har givit företräde åt nybyggnadsalternativet.

För egen del finner jag nybyggnadsalternativet innebära så avsevärda fördelar,
att jag icke tvekar att förorda detsamma. Till en början må framhållas,
att endast genom nybyggnad en fullt rationell och för de till inflyttning
ifrågakommande institutionernas behov anpassad planlösning är möjlig. Vid
ombyggnadsalternativet åter måste man med hänsyn till de nuvarande kasernbyggnadernas
form räkna med att såväl planlösning som de särskilda tjänste -

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

rummens form i många fall bli mindre tillfredsställande. Vidare må framhållas,
att enligt nybyggnadsalternativet endast en mindre del av kasernetablissementets
område behöver tagas i anspråk. Med hänsyn till den av 1945
års markkommission särskilt påtalade bristen på mark för allmänna ändamål
synes mig angeläget, att nu ifrågavarande byggnadsfråga så löses, att minsta
möjliga mark därför behöver tagas i anspråk. Vid ett genomförande av detta
alternativ är det möjligt att disponera icke mindre än 60 % — omkring 27 000
kvadratmeter — av den nuvarande tomten för andra ändamål, vartill kommer,
liksom enligt alternativ I, den tomt som reserverats för de militära högskolorna
men i fortsättningen kan avses för andra ändamål. Slutligen må erinras att de
årliga uppvärmnings- och underhållskostnaderna enligt nybyggnadsalternativet
beräknats bliva omkring 30 000 kronor lägre än vid örn- och tillbyggnadsalternativet.
Vad som kan framkalla betänkligheter mot detta alternativ synes vara,
att den pågående översynen av försvarsorganisationen kan komma att leda till
ett minskat behov av utrymme för de militära organen, varför nybyggnad icke
borde nu komma till utförande. Denna invändning träffar emellertid även
alternativ I liksom varje annat alternativ som förutsätter mer avsevärda kapitalinvesteringar.
Vid bedömandet av invändningens tyngd måste hänsyn tagas
till att de lokaler som här avses i största utsträckning bliva användbara även
för andra administrativa ändamål m. m. Då jag utgår från att byggnaderna
komma att utföras på sådant sätt att de lätt kunna användas för andra institutioner,
finner jag nyss anförda betänkligheter icke kunna bliva utslagsgivande.

Jag anser sålunda den i ämnet verkställda fortsatta utredningen rörande
det lämpligaste sättet att tillgodose förefintligt lokalbehov för de avsedda
militära institutionerna giva vid handen, att en nybyggnad förlagd till Svea
livgardes nuvarande kasernområde är att föredraga framför den i propositionen
1944: 174 avsedda ombyggnaden av förbandets etablissement. Någon i och
för sig lämpligare eller mindre kostnadskrävande förläggning av nybyggnaden
torde icke kunna anvisas, örn hänsyn tages till önskemålet att ifrågavarande
lokaler böra förläggas i närheten av såväl militärstabsbyggnaden som den
militära förvaltningsbyggnaden å Ladugårdsgärde.

Vad härefter angår den närmare utformningen av det framlagda byggnadsprogrammet,
har byggnadsstyrelsen framhållit, att de företedda förslagen icke
finge betraktas annat än som preliminära och ägnade att klarlägga företagets
och kostnadernas ungefärliga omfattning. Jag delar i viss mån denna byggnadsstyrelsens
uppfattning. Särskilt finner jag önskvärt, att mera detaljerade
beräkningar framläggas rörande lokalbehovet för de olika institutionerna, och
jag förutsätter, att ytterligare undersökningar verkställas örn möjligheterna att
åstadkomma begränsningar härutinnan. Vid byggnadsprojektets närmare utformning
torde jämväl kunna ifrågakomma att vidtaga vissa ändringar såväl
av lämplighets- som arkitektoniska skäl. I stort anser jag emellertid förslaget
kunna läggas till grund för en mer definitiv utformning; det torde fa ankomma
på Kungl. Maj:t att inom ramen för de medel som kunna komma att anvisas
för företaget besluta örn dess slutliga utformning.

Kostnaderna för det av mig förordade nybyggnadsprogrammet ha av forti -

15

Kungl. May.ts proposition nr 91.

fikationsförvaltningen beräknats till 6 780 000 kronor enligt prisläget den 1
juli 1945. Byggnadsstyrelsen har ansett dessa beräkningar hållna i underkant
och uppskattat kostnaderna till ett med 470 000 kronor ökat belopp.
För egen del anser jag icke uteslutet, att kostnaderna skola kunna hållas
inom den av fortifikationsförvaltningen angivna ramen, helst som det är min
förhoppning, att den av mig förordade utredningen rörande lokalbehovet skall
utvisa möjligheter att något begränsa byggnadsprogrammet. Jag finner mig
därför böra lägga fortifikationsförvaltningens beräkningar till grund för ett
medelsäskande i ämnet.

Vad slutligen angår finansieringen av de med byggnadsföretaget förenade
kostnaderna — 6 780 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1945, motsvarande
omkring 6 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 — må här framhållas
följande. Med den sammankoppling av byggnadsfrågan för de militära
högskolorna (arméns officersskolor) med övriga byggnadsfrågor, som i det
föregående förordats, kommer det av 1939 års riksdag anvisade anslaget av
2 200 000 kronor — varå enligt budgetredovisningen för budgetåret 1944/45
den 30 juni 1945 inemot 2 125 000 kronor kvarstå outnyttjade — icke att erfordras
för det med anslaget ursprungligen avsedda ändamålet. Realiserandet
av projektet med en fristående byggnad för de nämnda skolorna beräknades,
såsom förut framhållits, erfordra en ytterligare anvisning av 2 050 000 kronor,
varför totalkostnaderna kunna beräknas ha uppgått till (2 200 000 +
2 050 000 =) 4 250 000 kronor. Kostnaderna för ifrågavarande skolbyggnad
ha såsom avseende ett före 1942 års försvarsbeslut liggande byggnadsföretag
icke förutsatts skola belasta den för försvarsbeslutet uppgjorda kostnadsramen.
Det synes mig vara principiellt riktigt, att kostnaden för ett
till Svea livgardes nuvarande område förlagt byggnadskomplex till den
del, som motsvaras av vad som inbesparas genom att den fristående
skolbyggnaden icke kommer till utförande, anvisas såsom ett särskilt, utom
berörda kostnadsram fallande anslag. Återstående kostnad (6 780 000 —
4 250 000 =) 2 530 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1945, motsvarande
omkring 2 250 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, skulle då belasta
berörda kostnadsram eller — i fråga örn merkostnader till följd av prisstegring
(2 530 000 —- 2 250 000 =) 280 000 kronor — därför anvisat prisstegringsanslag.
Tidigare har räknats med en belastning av ramen med 1 015 000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941. Merbelastningen i förevarande sammanhang
skulle då bliva (2 250 000 — 1 015 000 =) 1 235 000 kronor.

Jag förordar således, att av vederbörligt inom försvarsbeslutets kostnadsram
anvisat kvotanslag till Vissa byggnadsarbeten m. m. må för ifrågavarande
ändamål anlitas — utöver vad som förutsatts i propositionen 1944: 174 —
ytterligare 1 235 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 ävensom att ett
särskilt investeringsanslag utom kostnadsramen å 4 250 000 kronor anvisas
under arméns delfond av försvarets fastighetsfond till bestridande av de med
här avsedda byggnadsprojekt förenade kostnaderna.

Jag förutsätter härvid, att outnyttjat belopp å det av 1939 års riksdag anvisade
reservationsanslaget givetvis icke skall få tagas i anspråk ävensom atti

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

vederbörligt kvotanslag icke må tagas i anspråk för iståndsättningsarbeten å
förutvarande Göta livgardes etablissement; därest dylika arbeten skulle visa
sig ofrånkomliga under den tid som återstår innan Stockholms luftvärnsregemente
utflyttat till sitt nya etablissement torde härför få anlitas vederbörlig
underhållspost å staten för försvarets fastighetsfond.

Här må slutligen framhållas, att samtliga till Svea livgardes etablissement
hörande byggnader äro att betrakta såsom i sin helhet indirekt avskrivna
bortsett dock från vissa mindre ändringsarbeten, vilka sannolikt torde kunna
regleras över fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels till Nybyggnad för vissa militära institutioner i Stockholm
under försvarets fastighetsfond, arméns delfond, för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 4 250 000 kronor,
dels ock medgiva, att för bestridande av i det föregående angiven
delkostnad för ifrågavarande nybyggnad må anlitas det i
årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: Bil. 3) under
nämnda fond och delfond för budgetåret 1946/47 äskade investeringsanslaget
till Vissa byggnadsarbeten m. m.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Per Kourtzman.

Stockholm 1946. K. L. Beckmans Boktryckeri.