Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
1
Nr 89.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag til! förlossningsvården;
given Stockholms slott den 22 februari
1946.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 februari
1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller:
I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkterna 167 och 168, föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1946/47 beräkna
dels till Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter ett
reservationsanslag av 400 000 kronor,
dels ock till Bidrag till driften av förlossningsanstalter och väntehem m. m.
ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.
Av vad jag under nämnda punkter i statsverkspropositionen anförde framgår,
att anledningen till att ifrågavarande anslag endast upptagits med beräknade
belopp var, att 1941 års befolkningsutredning den 22 november
1945 överlämnat ett betänkande örn förlossningsvården (SOU 1945:50),
vilket, efter avslutad remissbehandling, vid tidpunkten för statsverkspropositionen
avlåtande var beroende på prövning inom socialdepartementet. Jag
torde nu få anmäla denna fråga, därvid jag först kommer att redogöra för
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 89. i
o
Kungl. Majlis proposition nr 89.
nu gällande bestämmelser rörande statsbidrag till uppförande eller inrättande
av förlossningsanstalter samt till driften av sådana anstalter. Därefter
övergår jag lill en summarisk redogörelse för bakgrunden till och den väsentliga
innebörden av de av befolkningsutredningen framlagda förslagen.
Gällande bestämmelser rörande byggnads- och driftbidrag till förlossningsanstalter
och väntehem.
Gällande statsbidragsgrunder återfinnas i två kungörelser av den 21 juli
1937, den ena (nr 742) avseende byggnadsbidrag till förlossningsanstalter
och den andra (nr 743, ändr. 262/1939, 384/1941 och 571/1943) avseende
driftbidrag till förlossningsanstalter och väntehem.
Byggnadsbidrag må utgå till landsting eller stad, som ej deltager i landsting,
för uppförande eller inrättande av barnbördshus, av barnbördsavdelning
vid lasarett eller därmed jämställd sjukvårdsinrättning eller vid sjukstuga
samt av förlossningshem. Bidrag till barnbördshus och barnbördsavdelning
utgår med högst hälften av kostnaderna, dock att detsamma per
vårdplats icke må överstiga 2 500 kronor vid uppförande av nybyggnad för
ändamålet samt, där Kungl. Majit icke finner särskilda skäl till annat föranleda,
1 750 kronor vid inköp av byggnad för samma ändamål och 1 250
kronor vid användande av i vederbörandes ägo befintlig, för annat ändamål
uppförd eller inköpt byggnad. Bidrag till förlossningshem utgår med högst
1 000 kronor per vårdplats vid uppförande av nybyggnad för ändamålet.
Ansökning om statsbidrag avgöres av Kungl. Majit. Beviljat bidrag utbetalas
ej, förrän anstalten blivit genom medicinalstyrelsens försorg avsynad och
godkänd.
Driftbidrag må utgå till landsting, kommun, kommunalförbund, förening
eller stiftelse för driften av barnbördshus, barnbördsavdelning, förlossningshem
och förlossningsrum hos barnmorska ävensom för driften av väntehem
för barnaföderskor i rikets ödemarksområden samt för hemhjälp åt kvinna,
som vistas å dylikt väntehem.
Bidrag till driften av förlossningsanstalt utgår med 3 kronor för dag och
barnaföderska, som vårdas å allmän sal å barnbördshus eller barnbördsavdelning
eller å förlossningshem örn minst sex vårdplatser, samt med
2 kronor för dag och barnaföderska, som vårdas å förlossningshem om högst
fem vårdplatser eller å förlossningsrum hos barnmorska, dock i samtliga nu
nämnda fall för högst tio dagar.
Bidrag till driften av väntehem utgår med 2 kronor för dag och barnaföderska
under högst femton dagar. Sådant bidrag utgår som regel endast
för barnaföderska, som bor på ett avstånd från närmaste förlossningsanstalt
av minst 4 mil. Bidrag må dock utgå även för barnaföderska, som bor på
kortare avstånd från anstalten, därest antingen genom intyg av vederbörande
kommunalnämndsordförande styrkes, att kommunikationsförhallan
-
Kungl. Majlis proposition nr 89.
3
delia från barnaföderskans hemort till anstalten äro särskilt besvärliga eller
ock enligt intyg av anstaltens läkare sådan komplikation vid havandeskapet
förefinnes, att för en betryggande vård av kvinnan kräves, att hon vistas i
förlossningsanstaltens omedelbara närhet. Statsbidrag till hemhjälp utgår
med 1 krona per dag och barnaföderska, för vilken driftbidrag till väntehem
åtnjutes och som är i behov av sådan hjälp.
Som villkor för driftbidrag skall bland annat gälla, att vårdavgiften å allmän
sal eller därmed likställt rum respektive vistelseavgiften å väntehem
som regel icke överstiger för den tid, under vilken statsbidrag utgår, 1 krona
för dag och barnaföderska jämte barn samt för tiden därefter den för andra
patienter, tillhörande sjukvårdsområdet, för vård å allmän sal å lasarett
respektive sjukstuga fastställda avgiften, ävensom att särskild förlossningsavgift
icke i något fall avkräves barnaföderska. Vidare gäller, att den tid
barnaföderska varit intagen å barnbördsavdelning skall tillgodoräknas
henne för åtnjutande av nedsättning i förekommande fall av vårdavgiften
å annan avdelning av sjukvårdsinrättningen, till vilken hon överflyttats i
anledning av sjukdom, som äger samband med havandeskapet eller förlossningen.
Beviljat statsbidrag utbetalas av medicinalstyrelsen halvårsvis i
efterskott.
Såväl i kungörelsen om byggnadsbidrag som i kungörelsen om driftbidrag
föreskrives, att statsbidrag allenast må utgå för anstalt, vilken ingår som
led i en av medicinalstyrelsen godkänd plan för förlossningsvårdens tillgodoseende
inom landstingsområdet respektive staden, ävensom att för förlossningshem,
som inrymmer högst 5 vårdplatser, statsbidrag ej må utgå utan
att särskilda skäl föreligga. I fråga om byggnadsbidraget må framhållas,
att någon rätt till erhållande av detta bidrag icke finnes, även om samtliga
villkor för erhållande därav uppfyllts.
1941 års befolkningsutrednings förslag och däröver avgivna yttranden.
Rörande förlossningsvårdens utveckling och aktuella
läge framgår av utredningen i huvudsak följande.
Ända fram till början av 1900-talet skedde så gott som samtliga förlossningar
i hemmen och ännu under första världskrigets sista år dominerade
hemförlossningarna med 90 %. Kort därefter påbörjades emellertid den utbyggnad
av den slutna vården, som ökade antalet platser å barnbördshus
och barnbördsavdelningar vid sjukhus från inte fullt 500 år 1920 till drygt
1 000 år 1930 och nära 2 200 år 1940. År 1943 utgjorde antalet sådana platser
2 577. Samtidigt med denna utbyggnad har också en oerhört kraftig
ökning skett i antalet anstaltsförlossningar och för närvarande ske i genom
snitt cirka 75 % av alla förlossningar på anstalt. Tillströmningen till anstalterna
har varit så stor, att samhällets vårdresurser icke hunnit utbyggas
i takt med utvecklingen. Vårdtiden på anstalterna har därför måst förkortas
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
för att flera intagningssökande skola kunna mottagas, men trots detta uppvisa
de flesta anstalter en betydande överbeläggning.
Det minskade antalet förlossningar i hemmen ansågs på sin tid motivera
en reduktion av antalet i öppen vård verksamma barnmorskor. Talrika vakanser
föreligga numera såväl inom distriktsbarnmorskekåren som bland
barnmorskebefattningarna på anstalterna. Tillgängliga distriktsbarnmorskor
ha därjämte i stor utsträckning inkallats till tjänstgöring på anstalterna.
Angivna förhållanden lia bidragit till en fortgående ineffektivisering av den
öppna förlossningsvården och medfört betydande svårigheter för de barnaföderskor,
som önska bli förlösta i sina hem, vilket i sin tur medverkat till
en ytterligare ökning av tillströmningen till anstalterna.
Till avhjälpande av de sålunda föreliggande missförhållandena på förlossningsvårdens
område framlägger befolkningsutredningen förslag
till olika åtgärder, vilka enligt den av utredningen angivna målsättningen
syfta till att bringa svensk förlossningsvård upp till en sådan
nivå, att varje barnaföderska i riket, oavsett social ställning, ekonomiska
förhållanden och vistelseortens belägenhet skall beredas möjlighet att föda
sitt barn under i görligaste mån likvärdiga och i varje fall medicinskt, socialt
och humanitärt godtagbara former för både moder och barn.
För den slutna förlossningsvården anser utredningen en fortsatt
utbyggnad i hög grad påkallad men denna anses böra ske efter delvis
nya riktlinjer på grundval av vunna erfarenheter.
Inom varje sjukvårdsområde bör enligt utredningens mening inrättas minst
en specialanstalt för förlossningsvård, varmed avses sådan anstalt, vid vilken
finnes anställd specialistutbildad förlossningsläkare och till vilken är knuten
specialistutbildad barnläkare. I övrigt föreslås en decentralisering av
anstaltsvården genom inrättandet av smärre förlossningshem som komplettering
till de större förlossningsanstalterna inom varje sjukvårdsområde.
Såsom förlossningshem skulle räknas jämväl de nuvarande förlossningsrummen
hos barnmorska. Det förutsättes, att barnmorskorna vid hemmen
samtidigt skola ombesörja förlossningsvården i kringliggande nejd.
Statsbidrag föreslås skola utgå för såväl byggnad som drift av förlossningsanstalt,
vilken ingår såsom led i en av medicinalstyrelsen godkänd plan
för förlossningsvårdens tillgodoseende inom vederbörande sjukvårdsområde.
Beviljandet av byggnadsbidrag skall icke — såsom enligt gällande praxis är
förhållandet — vara beroende av någon ekonomisk behovsprövning. Dylika
bidrag avses skola för samtliga typer av förlossningsanstalter utgå med enhetliga
och förhöjda belopp, nämligen med högst hälften av kostnaderna,
dock ej över 4 000 kronor per vårdplats, därest ej Kungl. Maj:t med hänsyn
till särskilda omständigheter finner högre bidrag skäligt.
Jämväl driftbidrag bör enligt utredningens åsikt utgå med förhöjda belopp,
nämligen per dag och barnaföderska 6 kronor 50 öre vid specialanstalter
och 4 kronor vid samtliga övriga förlossningsanstalter. I avseende å
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
5
specialanstalterna bör statsbidrag utgå för högst en vårdplats på varje
5 OOO-tal av sjukvårdsområdes invånare, dock att inom varje område driftbidrag
till dylik anstalt bör kunna utgå för 15 vårdplatser. Därest inom
sjukvårdsområdet antalet specialvårdplatser är större än nyss sagts, skall
statsbidrag utgå för överskjutande antal vårdplatser med 4 kronor per vårddag.
Den nu gällande föreskriften att driftbidrag endast må utgå för högst
10 dagar — den s. k. tiodagarsspärren — föreslås slopad, varför bidrag således
skulle utgå för hela den tid barnaföderskan vistas på anstalten för förlossning
eller på grund av komplikation i följd av havandeskapet eller förlossningen
eller eljest i anledning av sjukdom, som äger samband därmed.
Jämväl för barnaföderska, som på grund av dylik komplikation eller sjukdom,
ådragen före, under eller efter förlossningen, intages för vård å lasarett
eller därmed jämställd sjukvårdsinrättning eller sjukstuga, skulle statsbidrag
utgå med 6 kronor 50 öre för dag å sådan sjukvårdsinrättning, vid
vilken specialanstalt för förlossningsvård finnes anordnad, samt i andra fall
med 4 kronor per dag. Som villkor för driftbidrag skulle gälla, att vårdavgiften
sättes till högst 1 krona för dag och barnaföderska jämte barn
under hela den lid statsbidrag utgår.
För väntehem — för havande kvinnor särskilt anordnade hem i närheten
a\ förlossningsanstalt — föreslås ett från 2 till 3 kronor förhöjt driftbidrag
per dag och intagen kvinna. Bidraget avses vidare skola utgå jämväl för
sådana väntehem, som ordnas i andra trakter än de s. k. ödemarksområdena.
Jämväl för väntande barnaföderskas inackordering i privat hem
skulle statsbidrag utgå enligt samma grunder som till väntehem.
Utredningen föreslår vidare, att fria, av statsmedel bekostade resor till
och från förlossningsanstalt (inbegripet väntehem och inackorderingshem)
skola beredas varje barnaföderska, som önskar förlösas på anstalt. Då
emellertid en omedelbart medgiven rätt till dylika kostnadsfria resor befaras
föranleda en tillströmning till anstalterna av sådana mått, att anstalternas
nuvarande kapacitet icke skulle vara tillräcklig, föreslår utredningen, att
systemet med kostnadsfria resor skall i avvaktan på anstaltsväsendets utbyggnad
genomföras successivt på sådant sätt, att Kungl. Majit efter medicinalstyrelsens
hörande skall äga att för värjo särskilt sjukvårdsområde
fastställa den tidpunkt, fran vilken fria resor skola medgivas. De fria resorna
anses dock böra omedelbart genomföras för sådana barnaföderskor
som på grund av komplikation intagits å specialanstalt efter läkarremiss
eller som måste intagas på förlossningsanstalt i allmänhet till följd av att
biträde av barnmorska icke kunnat erhållas eller som på grund av vissa
sociala indikationer (trångboddhet, sjukdom i hemmet eller dylikt) icke
kunnat förlösas i hemmet utan påtagliga olägenheter. För sistnämnda grupper
av barnaföderskor skall ersättning för resa till och från anstalten helt
utgå av statsmedel, örn resekostnaderna tillhopa överstiga 3 kronor.
Den öppna förlossningsvården bör enligt utredningens ine -
6
Kungl. Majlis proposition nr 89.
ning ordnas på sådant sätt, att de kvinnor, som så önska, kunna förlösas i
hemmen. Den bör vidare kunna tjänstgöra som en elastisk reserv och svara
för ett ökat antal förlossningar. För att dessa önskemål skola kunna tillgodoses
har utredningen ansett, att vissa barnaföderskor åvilande kostnader
i samband med hemförlossningar böra gäldas av det allmänna. I sistnämnda
avseende framlägger utredningen följande förslag till omedelbart genomförande.
Kostnaden för barnmorskas resor till barnaföderska i samband med förlossning
eller för eftervård skall helt bestridas av statsmedel.
I de fall, då barnmorska på grund av inträdd eller med fog befarad
komplikation i samband med förlossning tillkallar läkare skall bidrag till
kostnaderna för läkarbesöket efter närmare angivna grunder utgå av statsmedel.
Vissa under barnsängstiden erforderliga läkemedel böra på bekostnad av
vederbörande sjukvårdsområdes huvudman ställas till barnaföderskornas
förfogande.
Viss utrustning av för förlossningen oundgängliga persedlar skall vid behov
tillhandahållas barnaföderska av barnmorska. Kostnaderna förutsättas
skola bestridas av vederbörande huvudman.
För ernående av en intensifierad vård av ofullgångna barn bör varje i
privat hem fött barn, vars födelsevikt icke uppgår till 2 500 gram och vilket
eljest bedömes livsdugligt samt icke med fördel kan vårdas i sitt hem, efter
remiss av barnmorska eller läkare intagas å av specialistutbildad läkare
ledd barnavdelning. Transporten av barnet jämte resa fram och åter för
åtföljande vårdare skall helt bekostas av statsmedel. För barn, som äro
födda på anstalt och på angivna grunder remitteras till annan anstalt, skall
staten likaledes bestrida kostnaderna för transporten. Vårdkostnaderna för
ifrågavarande barn skola — i de fall då vårdnadshavaren icke är sjukförsäkrad
enligt gällande sjukkasseförordning — bestridas i samma ordning
som örn vederbörande varit sjukförsäkrad; härför skall sjukkassan erhålla
full ersättning av staten.
Över utredningens förslag lia infordrade yttranden avgivits av medicinalstyrelsen,
socialstyrelsen efter hörande av mödrahjälpsnämnderna, pensionsstyrelsen,
statskontoret, allmänna lönenämnden, Överståthållarämbetet,
samtliga länsstyrelser efter hörande av förste provinsialläkarna, barnmorskeläroanstalterna
i Stockholm och i Göteborg, socialvårdskommittén, statens
sjukhusutredning av år 1943 och Norrlandskommittén. Därjämte ha yttranden
inkommit från samtliga landsting utom ett, stadsfullmäktige i samtliga
städer utanför landsting, svenska landstingsförbundet, svenska stadsförbundet,
svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet, överstyrelsen för svenska
röda korset, Sveriges läkareförbund, svenska provinsialläkareföreningen,
svenska stadsläkareföreningen, svenska läkaresällskapet, svenska gyneko
-
Kungl. Maj-.ts proposition nr S9.
7
logförbundet, Sveriges praktiserande läkares förening, kvinnliga läkares
klubb, svenska barnmorskeförbundet, svensk sjuksköterskeförening samt
åtskilliga andra enskilda organisationer och sammanslutningar.
I princip tillstyrkande uttalanden ha gjorts i det övervägande
antalet yttranden. I många av dessa framföras emellertid önskemål om en
administrativ samordning och förenkling av de olika av utredningen till förmån
för mödrar och barn föreslagna bidragsformerna. Vidare framhålles
från flera håll, att frågan örn förlossningsvårdens ordnande i åtskilliga avseenden
hade ett nära samband med såväl redan föreliggande förslag om
den allmänna sjukförsäkringen som det förslag rörande mödrahjälpens
framtida utformning, vilket vöre att förvänta från socialvårdskommittén
under innevarande år. Sistnämnda omständighet har föranlett några remissinstanser
att framföra yrkanden om anstånd med framläggande av utredningens
förslag i avbidan på slutligt ställningstagande till berörda närliggande
frågor.
För ett successivt genomförande av utredningens förslag uttalar
sig länsstyrelsen i Uppsala län, som förordar att början göres med
utbyggandet av förlossningsanstalterna och förstärkningen av förlossningsvårdens
personella tillgångar. I övrigt förordas en avvaktande hållning i
avseende å sådana punkter i reformprogrammet, som beröras av andra pågående
eller under Kungl. Maj:ts prövning varande utredningar.
I yttranden av svenska stadsförbundet och några av Stockholms stads
myndigheter samt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län föreslås, att en
allmän översyn över de sinsemellan olikartade formerna av statsbidrag
på hälso- och sjukvårdens område verkställes, innan ställning tages
till befolkningsutredningens förslag. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län framhåller, att ett lämpligt tillfälle till en sådan översyn nu torde föreligga,
då frågan örn statens övertagande av patienternas andel i sjukhusens
driftkostnader i samband med en eventuell sjukkassereform vore aktuell.
Från olika håll ha slutligen erinringar framställts mot särskilda delar av
eller detaljer i förslaget. Jag torde härutinnan få hänvisa till handlingarna
i ärendet.
Behovet av effektiva åtgärder från statsmakternas sida till bemästrande De^artement»-
„ . chri»n.
av de nuvarande svårigheterna inom förlossningsvården har genom det av
befolkningsutredningen framlagda betänkandet i ämnet blivit till fullo
styrkt. Utredningen har också, i syfte att åstadkomma mera tillfredsställande
förhållanden på detta område, framlagt en råd förslag av skiftande
innebörd i sitt betänkande. Emellertid tala, såsom ock framhållits av åtskilliga
av de över betänkandet hörda myndigheterna och sammanslutningarna,
flera olika omständigheter starkt för att statsmakterna ännu någon
tid intaga en avvaktande hållning. Jag vill sålunda erinra örn att de
förslag rörande allmän sjukförsäkring och om övertagande från statens sida
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
av patientavgifterna å allmän sal vid sjukhus inom riket, vilka för närvarande
äro under övervägande inom socialdepartementet, kunna komma att,
om de genomföras, i åtskilliga hänseenden inverka på bedömningen av befolkningsutredningens
förslag, bland annat i vad rör spörsmålen om resekostnaderna,
patientavgifterna och den s. k. tiodagarsspärren. Socialvårdskommittén
förväntas vidare komma att inom den närmaste tiden avgiva
förslag till en utbyggnad av samhällets allmänna stödåtgärder vid havandeskap
och barnsbörd — moderskapshjälp, mödrahjälp och likartade hjälpformer
— vilket förslag uppenbarligen torde komma att äga nära samband
med en del av befolkningsutredningens nu förevarande förslag.
Med hänsyn till det anförda finner även jag nödvändigt, att med ställningstagandet
till frågan om vidgade statliga åtaganden inom förlossningsvården
får något anstå. Vad särskilt beträffar utbyggandet av den slutna
förlossningsvården vore det emellertid olyckligt, örn detta uppskov skulle
föranleda, att tillämnade byggnadsföretag för anordnande av nya förlossningsplatser
inom sjukvårdsområdena komme att uppskjutas i avvaktan på
statsmakternas ställningstagande till förslaget örn ökade statsbidrag till utbyggnaden.
Till förekommande av en sådan utveckling vill jag redan nu
tillkännage, att jag, därest jag vid det definitiva ställningstagandet till utredningens
förslag till ändrade grunder för de statliga byggnadsbidragen
finner mig böra helt eller delvis förorda deras genomförande, samtidigt därmed
har för avsikt att föreslå, att de nya bidragsgrunderna skola äga til 1 -lämpning i avseende å samtliga byggnadsföretag, som igångsatts efter 1945
års utgång.
I det följande övergår jag till beräkningen av medelsbehovet för statens
bidrag till uppförande och inrättande av förlossningsanstalter samt till driften
av dylika anstalter och väntehem, därvid jag i konsekvens med min
förut angivna ståndpunkt utgår från de bidragsgrunder, som innefattas i de
båda tidigare omnämnda bidragskungörelserna i ämnet.
Mcdelsbehovet för budgetåret 1946/47.
I skrivelser den 31 augusti och den 22 oktober 1945 har medicinalstyrelsen
avgivit förslag rörande beräkningen för nästa budgetår av anslaget till bidrag
till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter,
vilket anslag för innevarande budgetår är upptaget till 400 000
kronor. Styrelsen har därvid utgått från oförändrade bidragsgrunder.
Av styrelsens skrivelser framgår, att ett belopp av 837 412 kronor vore
disponibelt för tillgodoseende av andra ansökningar än sådana, som redan
beviljats. Tre ansökningar, avseende utbekommande av statsbidrag med
tillhopa 82 500 kronor, vore beroende på Kungl. Maj:ts prövning. I anledning
av hos styrelsen inneliggande framställningar kunde statsbidrag
Kungl. Muj.ts proposition nr 89.
9
komma att av styrelsen tillstyrkas med tillhopa 39 000 kronor. Vidare hade
styrelsen med ledning av uppgifter, som infordrats från landstingen och
städer utanför landsting, beräknat att bidrag kunde komma att under nästa
budgetår utgå för 753 vårdplatser med tillhopa 1 712 500 kronor. Enligt
dessa beräkningar skulle alltså erfordras ett anslag av (82 500 + 39 000 +
1 712 500 — 837 412) 996 588 kronor eller i avrundat tal 1 000 000 kronor.
Styrelsen har hemställt, att ett anslag å sistnämnda belopp anvisas för nästa
budgetår.
I sin skrivelse den 31 augusti 1945 har medicinalstyrelsen vidare framlagt
förslag rörande medelsbehovet för bidrag till driften av för los sningsanstalter
och väntehem m. m. under nästa budgetår, för
vilket ändamål för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av
2 000 000 kronor. Belastningen å det för budgetåret 1944/45 anvisade anslaget
å 1 850 000 kronor uppgick till 2 227 240 kronor. Motsvarande siffror
för budgetåret 1943/44 voro 1 600 000 kronor respektive 1 776 161 kronor.
Styrelsen — som utgått från oförändrade bidragsgrunder — har till en
början anfört i huvudsak följande.
Vid de av medicinalstyrelsen för tidigare budgetår gjorda anslagsberäkningarna
hade styrelsen utgått från att varje vårdplats skulle vara belagd
under 300 dagar per år. Nettoutgifterna hade emellertid under de senare
budgetåren med relativt betydande belopp överstigit de för ändamålet beviljade
anslagen, varav franninge, att beläggningen å dessa vårdplatser
under senare år måste hava varit avsevärt högre än som beräknats. Medelsbehovet
för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1944/45 hade av styrelsen
uppskattats till ett belopp av 1 973 100 kronor, varvid, som förut framhållits,
styrelsen räknat med att varje vårdplats skulle vara belagd under 300
dagar. Hade i stället räknats med en beläggning av varje vårdplats under
330 dagar, hade nyssnämnda medelsbehov kommit att uppskattas till ett
belopp av cirka 2 170 000 kronor, vilket relativt väl överensstämde med belastningen
å anslaget. Med hänsyn härtill ansåge styrelsen sig för nästkommande
år böra räkna med att varje vårdplats komme att beläggas med
statsbidragsberättigade barnaföderskor under 330 dagar.
Rörande beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår har styrelsen
anfört i huvudsak följande.
Enligt av medicinalstyrelsen hittills fattade beslut kunde för år 1946 statsbidrag
till driftkostnaderna vid förlossningsanstalter beräknas utgå för
2 410 vårdplatser å barnbördshus, barnbördsavdelning eller förlossningshem
om minst sex vårdplatser samt för 37 vårdplatser å förlossningshem örn
högst fem vårdplatser eller förlossningsrum hos barnmorska. Driftbidrag
för dessa platser för budgetåret 1946/47 skulle sålunda kunna beräknas utgå
med [(2 410 X 3 X 330) + (37 X 2 X 330)] 2 410 320 kronor.
Antalet nya anstalter, beträffande vilka statsbidrag till uppförande eller
inrättande hittills beviljats, ehuru de ännu ej utbetalats, uppginge för närvarande
till 6 med ett antal vårdplatser av tillhopa 32. Till 19 av dessa
platser hade medicinalstyrelsen redan beviljat statsbidrag till driftkostnaderna.
Då även de återstående 13 platserna kunde förväntas vara i drift
Hilland till riksdagens protokoll 1946. 1 samt. Nr 89. 2
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
Departementschefen.
under hela år 1946, torde driftbidrag till desamma böra beräknas utgå för
budgetåret 1946/47 med ett belopp av (13 X 3 X 330) 12 870 kronor.
Till medicinalstyrelsen hade ingivits ansökningar om statsbidrag till driften
av ytterligare 62 vårdplatser å barnbördsavdelning eller förlossningshem
om minst sex vårdplatser samt 20 vårdplatser å förlossningshem om högst
fem vårdplatser eller förlossningsrum hos barnmorska. Därjämte hade till
styrelsen ingivits begäran örn avsyning av en ny barnbördsavdelning, varigenom,
enligt vad man syntes hava anledning antaga, antalet vårdplatser
skulle komma att öka med 7. Frågan, huruvida dylikt bidrag skulle komma
att beviljas för samtliga ifrågavarande platser, kunde ännu icke besvaras.
Man torde dock böra räkna med att driftbidrag för samtliga dessa platser
skulle komma att utgå under hela nästkommande budgetår. För detta ändamål
skulle sålunda erfordras ett belopp av [(62 -j- 7 X 3 X 330) + (20 X 2
X 330)] 81 510 kronor.
Utöver förut medräknade vårdplatser torde statsbidrag till driften böra,
åtminstone för ett halvt år, beräknas utgå för 20 nya platser, till vilkas inrättande
ansökningar örn statsbidrag ingivits till medicinalstyrelsen, men
vilka ansökningar ännu icke överlämnats till Kungl. Majit. För samtliga
dessa platser skulle driftbidraget för helt år kunna beräknas uppgå till ett
belopp av (20 X 3 X 330) 19 800 kronor eller för halvt år 9 900 kronor.
Vidare torde man böra räkna med att ansökningar örn statsbidrag för
nästkommande kalenderår till ytterligare ett antal vårdplatser skulle inkomma
till styrelsen. Styrelsen ansåge detta antal skäligen kunna uppskattas
till 100, därav 90 å barnbördshus, barnbördsavdelning eller förlossningshem
om minst sex vårdplatser och 10 å förlossningshem om högst fem
vårdplatser eller förlossningsrum hos barnmorska. Driftbidraget för dessa
platser torde därför för budgetåret 1946/47 böra beräknas utgå med ett belopp
av [(90 X 3 X 330) + (10 X 2 X 330)] 95 700 kronor.
Då statsbidrag till driften av det första väntehemmet för barnaföderskor
i rikets ödemarksområden numera beviljats, erfordrades medel såväl för
detta ändamål som för hemhjälp. Då väntehemmet inrymde 1 plats, borde
bidrag till detsamma beräknas utgå med (1 X 2 X 330) 660 kronor. Statsbidraget
till hemhjälp kunde beräknas utgå med (1 X 1 X 330) 330 kronor.
Några medel för eventuellt kommande ansökningar om statsbidrag till driften
av väntehem och hemhjälp torde icke behöva beräknas.
I enlighet med de sålunda gjorda beräkningarna har medicinalstyrelsen
uppskattat det sammanlagda medelsbehovet för ifrågavarande ändamål
under nästkommande budgetår till (2 410 320 + 12 870 + 81 510 + 9 900 +
95 700 + 660 + 330) 2 611 290 kronor, vilket belopp styrelsen ansett kunna
avrundas nedåt till 2 600 000 kronor.
Vad först angår anslagsbehovet för bidrag till uppförande eller inrättande
av förlossningsanstalter vill jag inledningsvis erinra
örn att någon rätt till statsbidrag för ifrågavarande ändamål icke föreligger
utan att Kungl. Majit i varje särskilt fall prövar, huruvida bidrag må utgå.
Under tiden efter gällande slatsbidragsbestämmelsers införande år 1937 utbildade
sig den praxis, att landsting, vars utdebitering per skattekrona
understeg medeltalet för riket, icke ansågs böra komma i åtnjutande av
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
11
statsbidrag, såvida icke särskilda skäl förelågo. I statsverkspropositionen
till 1944 års riksdag (femte huvudtiteln, punkten 145) föreslog jag emellertid
en sådan jämkning av denna praxis, att även landsting, vars landstingsskatt
något understeg det belopp, som dittills ansetts böra i bidragshänseende
utgöra minimigräns, skulle kunna komma i åtnjutande av bidrag.
Detta förslag, för vilket som motivering anfördes då föreliggande behov av
ytterligare vårdmöjligheter för förlossningsfall samt landstingens ökade
kostnader för förlossningsvården, gav riksdagen ej anledning till erinran.
Enligt min mening kunna i dagens situation nämnda motiv göras gällande
för en ytterligare utvidgning av kretsen av huvudmän, som må komma i
åtnjutande av byggnadsbidrag. Jag förutsätter därför, att Kungl. Maj:t i
fortsättningen vid prövning av inkommande ansökningar örn bidrag till inrättande
av förlossningsanstalter skall äga att, i den mån så befinnes befogat,
medgiva byggnadsbidrag jämväl för förlossningsanstalter inom sjukvårdsområden,
som enligt nuvarande gränsdragning varit undantagna från
förmånen av dylikt bidrag.
Medicinalstyrelsen har uppskattat anslagsbehovet för nästa budgetår till
1 000 000 kronor. För tillgodoseende av föreliggande eller förväntade ansökningar
om byggnadsbidrag stod enligt medicinalstyrelsens uppgifter till
dess förfogande en reservation å icke mindre än 837 412 kronor. Hos Kungl.
Maj:t och styrelsen förelågo ansökningar till ett sammanlagt belopp av
121 500 kronor. Med hänsyn till storleken av reservationen och då man
torde få räkna med att en del av de tillämnade byggnadsföretag, för vilka
ansökningar om byggnadsbidrag förväntas skola ingivas, representerande
ett sammanlagt bidragsbelopp av 1 712 500 kronor, på grund av brist på
byggnadsmateriel eller av andra anledningar icke kunna komma till utförande
under nästa budgetår, torde — även om den av mig förordade ytterligare
jämkningen i bidragspraxis beaktas — anslaget för nästa budgetår
kunna bestämmas till samma belopp, som utgår för innevarande budgetår,
eller 400 000 kronor.
Anslagsbehovet för bidrag till driften av förlossningsanstalter
och väntehem m. m. har av medicinalstyrelsen för nästa budgetår
ansetts böra beräknas till i runt tal 2 600 000 kronor. Mot denna uppskattning
synes i och för sig intet vara att erinra. Med hänsyn till de ovissa
förutsättningar, varpå beräkningen delvis vilar, synes dock anslaget kunna
begränsas till 2 500 000 kronor.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 89.
Hemställan.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört, hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att å driftbudgeten under femte huvudtiteln för budgetåret
1946/47 anvisa
dels till Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossning
sanstalt er ett reservationsanslag av .. kronor 400 000;
dels ock till Bidrag till driften av förlossningsanstalter och
väntehem m. m. ett förslagsanslag av .. kronor 2 500 000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen
bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Hedfors.
Iduns tryckeri, Esselte ib. Stockholm 1946
•lessi