Kungl. Majlis proposition nr 82.

1

Nr 82.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa
frågor om befrielse från ersättningsskyldighet; given
Stockholms slott den 15 februari 1946.

Kungl. Majit vill härmed, linder åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Allan Vougt.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 15 februari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
härefter chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, vissa frågor örn
befrielse från ersättningsskyldighet samt anför härutinnan följande.

l:o.

Vid anmälan av propositionen 1945:87 (punkt 1 av utdraget av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 16 februari 1945) framhöll
min företrädare i ämbetet önskvärdheten att åstadkomma en förenklad handBihang
till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 82.

311 16

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

läggning av frågor om befrielse från ersättningsskyldighet till kronan och
förordade, att Kungl. Majit måtte utverka riksdagens bemyndigande att i viss
utsträckning avgöra dylika frågor. Enär frågan om Kungl. Majits rätt att
avstå statsverkets fordringar mot enskilda samt formerna härför vore föremål
för övervägande, syntes emellertid vid bemyndigandets utformning viss försiktighet
böra iakttagas. Bemyndigandet borde sålunda utverkas endast för
tiden till utgången av budgetåret 1945/46 samt avse ersättningsanspråk där
fråga vore örn kapitalbelopp — eventuella räntefordringar icke medräknade
— icke överstigande 10 000 kronor. Bemyndigandet syntes böra preciseras
att med denna begränsning avse dels frågor örn befrielse från i judiciell ordning
ålagd ersättningsskyldighet till kronan på grund av förlust av eller skada
å egendom tillhörande krigsmakten, dels ock frågor örn efterskänkande av
fordran som grundar sig på kronans regressrätt mot förare av kronans motorfordon,
luftfartyg etc. enligt de i ämnet gällande ansvarsreglerna. I propositionen
framlades förslag i överensstämmelse härmed.

Riksdagen uttalade i skrivelse 1945: 155 att, även om riksdagen ur principiell
synpunkt hyste betänkligheter mot ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
riksdagen å andra sidan ansåge, att under nuvarande förhållanden vissa lämplighetsskäl
onekligen talade för tillmötesgående av detsamma i viss utsträckning.
Riksdagen hade därför icke velat motsätta sig förslaget, särskilt som
bemyndigandet endast avsåge tiden intill den 1 juli 1946, men hade begränsat
det kapitalbelopp, intill vilket Kungl. Majit sålunda skulle äga att besluta
örn avstående av kronans skadeståndsanspråk, till 5 000 kronor. Såsom förutsättning
för bemyndigandet skulle gälla, att i fråga örn grunderna för prövningen
av hithörande ärenden av riksdagen hittills godkänd praxis i möjligaste
mån följdes. Vidare borde Kungl. Majit lämna 1946 års riksdag en redogörelse
över av Kungl. Majit meddelade beslut om befrielse från ersättningsskyldighet,
varom här vore fråga.

Med stöd av nämnda bemyndigande har Kungl. Majit under innevarande
budgetår intill den 15 februari 1946 medgivit befrielse från ersättningsskyldighet
i enlighet med vad som framgår av en redogörelse vilken
torde få såsom bilaga fogas vid detta protokoll. Vid dessa ärendens
behandling har beaktats vad riksdagen i förenämnda skrivelse framhållit. De
erfarenheter, som härvid vunnits, synas utvisa, att bemyndigandet varit ägnat
att medföra fördelar. Sålunda har handläggningen av ärendena förenklats och
påskyndats. Detta har varit till fördel för de enskilda personer, som dessa
ärenden avse. En viss lättnad i arbetsbelastningen har även inträtt. Med
hänsyn härtill och då jämväl i fortsättningen ett betydande antal ärenden av
här avsedd art torde påkalla beslut, synes det i hög grad önskvärt, att enahanda
bemyndigande utverkas även för nästa budgetår. Enär frågan örn
omarbetning av de allmänna bestämmelserna rörande avskrivning av statsverkets
fordringar och därmed sammanhängande spörsmål alltjämt är under
övervägande samt utvecklingen efter beredskapens avveckling beträffande antalet
hithörande ärenden är oviss, synes bemyndigandet böra begränsas att
avse allenast budgetåret 1946/47.

Kungl. Maj:ts proposition nr 82. 3

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att under budgetåret 1946/47 avgöra
frågor örn avstående av fordringsrätt m. m. i den utsträckning
som av mig i det föregående angivits.

I det följande anmäler jag vissa frågor om avstående av fordringsrätt
m. m., som icke täckas av det av 1945 års riksdag lämnade bemyndigandet
och därför böra underställas riksdagens prövning.

2:o.

Värnpliktige nr 62—7—1944 O. B. S. Svensson inryckte i september 1944
till militärtjänstgöring vid Svea flygflottilj och placerades på skoldivision.
Med hänsyn till föregående motorutbildning fick han biträda som mekaniker
och bland annat varmköra motorer på flygplan. Efter en månads tjänstgöring
överfördes han till Skånska flygflottiljen. Även här fick han biträda som
mekaniker och erhöll praktisk och teoretisk utbildning som mekaniker. Härunder
fick han vid olika tillfällen varmköra motorer.

Svensson, som kommenderats som förste mekaniker, varmkörde den 12
januari 1945 enligt order motorn på ett å parkeringslinje uppställt flygplan.
Trots att bromsklotsar anbringats, började planet rulla framåt. I stället för
att minska gastillförseln och stoppa planet gav Svensson mera gas och förde
planet på marken i en vid båge för att ånyo ställa in det på parkeringslinjen
mellan två uppställda plan. Under denna manöver kom planet alltför nära
ett av nämnda plan. Härvid fastnade planens vänster- och högervingar i
varandra, varvid det av Svensson förda planet svängde runt och propellrarna
stötte samman. Vid sammanstötningen uppkommo avsevärda skador på båda
planen.

Regementskrigsrätten vid Skånska flygflottiljen fann enligt utslag den 27
januari 1945, att Svensson genom att framföra planet utan att ha varit därtill
berättigad samt genom att under körningen icke iakttaga erforderlig omsorg
och varsamhet gjort sig förfallen till ansvar för oförstånd och vårdslöshet
i tjänsten samt ådragit sig skyldighet att gottgöra kronan den uppkomna
skadan. På grund härav dömde krigsrätten Svensson att jämligt 130 § strafflagen
för krigsmakten för oförstånd och vårdslöshet i tjänsten undergå vaktarrest
i femton dagar. Härjämte förpliktades Svensson, som vitsordat skäligheten
av det fordrade skadeståndet, 44 000 kronor, att till kronan utgiva
nämnda belopp. Ett samtidigt framställt ansvarsyrkande mot två befattningshavare
för att Svensson kommenderats till förste mekaniker oaktat han ej
varit kompetent att sköta denna syssla ogillades av krigsrätten, enär det ej
vore tillförlitligen utrett, att Svensson saknat dylik kompetens.

Krigsrättens utslag har vunnit laga kraft.

I en den 5 mars 1945 dagtecknad skrift har Svensson anhållit att bli befriad
från den ådömda skadeståndsskyldigheten. Han framhåller, att han så -

4

Kungl. Maj-.ts proposition nr 82.

vitt nu kunde förutses, saknade varje möjlighet att erlägga det stora skadeståndet.
Tvånget att utge skadestånd fördelat i amorteringar under återstående
livstid skulle omöjliggöra en rimlig ekonomisk livsföring oell medföra
svår psykisk belastning.

Försvarets civilförvaltning och flygförvaltningen framhålla:

Såsom av straffet framginge finge förseelsen anses förhållandevis allvarlig.
Emellertid hade värnpliktiga och underbefäl vid flygvapnet som mot gällande
bestämmelser startat flygplan utan att någon befunnit sig i förarsätet i flera
fall erhållit väsentlig nedsättning av ådömd ersättningsskyldighet. Ärenden
av förevarande slag torde regelmässigt böra bedömas under beaktande att
avhjälpandet av skador å den dyrbara materiel varom här vore fråga ofta medförde
kostnader av den storleksordning, att deras gäldande av enskild person
tedde sig som en orimlig påföljd av den ådagalagda försumligheten. På
grund härav och då vissa yttre olyckliga omständigheter syntes ha medverkat
till det inträffade, hade ämbetsverken intet att erinra mot att ersättningsskyldigheten
nedsattes till förslagsvis 300 kronor.

Statskontoret har i utlåtande anslutit sig till vad civilförvaltningen och
flygförvaltningen hemställt.

Av handlingarna i ärendet inhämtas följande.

Svensson, som är född år 1924, är gift. Enligt intyg den 3 mars 1945 av
Aktiebolaget aerotransport hade Svensson sedan juni 1943 — med avbrott för
militärinkallelse — varit anställd vid bolagets verkstäder i Bulltofta som motormontörelev.
Årslönen för 1944 hade uppgått till 1 807 kronor. För närvarande
åtnjöte han en timlön av 1 krona med 30,5 % indextillägg. Svensson lomme
att medfölja vid flyttning av verkstaden till Stockholm. Enligt nu gällande
beräkningar komme hans timlön att uppgå till vid 22 års ålder 1 krona 22
öre samt vid 35 års ålder 1 krona 88 öre, jämte 30,5 % index. Arbetstiden
beräknades till omkring 2 400 timmar per år.

Departements- Det torde vara uppenbart, att de ekonomiska följderna för Svensson ej
chefen. j rimlig proportion till hans vållande. Det får även, såvitt nu kan för utses,

anses i det närmaste helt uteslutet, att han skall kunna gälda det stora
skadeståndet ens till någon mera avsevärd del. Förseelsen har emellertid, som
av straffet framgår, bedömts såsom relativt allvarlig. Jag anser mig dock
böra i likhet med myndigheterna förorda, att det belopp, Svensson bör inbetala,
bestämmes till 300 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att O. B. S. Svensson må, därest han inom tid som av Kungl.
Majit bestämmes, till försvarets civilförvaltning inbetalar ett
belopp av 300 kronor befrias från återstående skadeståndsskyldighet
till kronan jämlikt regementskrigsrättens vid Skånska
flygflottiljen utslag den 27 januari 1945.

3:o.

Furiren vid Södermanlands flygflottilj nr 8007—10—1942 G. L. M. Nilsson
förde den 14 september 1944 vid Roma ett flygplan för egen motor på marken
från dess uppställningsplats i ett flygplansvärn fram till flygplatsen. Han

Kungl. Maj:ts proposition nr 82. 5

påkörde därvid ett på flygplatsen stående flygplan, varvid ett av planen tillfogades
vissa skador.

Enär Nilsson icke var utbildad förare eller erhållit särskilt tillstånd att
framföra planet på marken för egen motor, prövade regementskrigsrätten vid
Södermanlands flygflottilj genom utslag den 2 februari 1945 jämlikt 130 § strafflagen
för krigsmakten rättvist döma Nilsson att för oförstånd i fullgörande av
tjänsteplikt undergå disciplinstraff av vaktarrest i tio dagar. Härjämte förpliktades
Nilsson att för skadan å planet till kronan utgiva ersättning med
5 559 kronor 95 öre. Krigsrättens utslag har vunnit laga kraft.

I en den 22 februari 1945 dagtecknad skrift har Nilsson anhållit att bliva
befriad från skadeståndsskyldigheten. Han har som skäl härför åberopat, att
han ej ägde annan inkomst än sin lön som furir. Örn han måste gälda skadeståndet,
skulle därför hans ekonomi förstöras och hans framtida utbildning
äventyras.

Av handlingarna i ärendet inhämtas följande beträffande skadans uppkomst: Nilsson

tjänstgjorde som förste mekaniker på flygplanet. Enligt order
skulle planet vid skymningen ställas upp å flygfältet. Övriga plan i flygplansvärnet
hämtades av förarna omkring kl. 18. Då någon förare däremot ej
infann sig för att hämta ifrågavarande plan, befarade Nilsson, enär planet
någon tid varit ur tjänst för översyn, att man glömt bort att avdela förare
att hämta planet. Sedan han väntat omkring en kvart, körde han därför själv
ut planet ur värnet och körde långsamt mot uppställningsplatsen i tanke att
han på vägen skulle möta någon förare. Han befarade nämligen, att det
eljest skulle bli mörkt innan planet hämtades, och ville med tanke på tidigare
haverier under körning nattetid från värnen till fältet komma förbi den
svåraste passagen medan det ännu var ljust. Enär Nilsson ej mötte någon
flygförare, förde han planet ända till uppställningsplatsen. Då planets plats
längst ut på ena flygeln var tillfälligt upptagen, beslöt Nilsson att tills
vidare ställa in planet i en lucka på omkring 50 meter mellan två plan. Vid
denna manöver togo bromsarna ej tillfredsställande i en lutning och då undanmanöver
icke medhanns, rullade planet emot det uppställda planet.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen ha framhållit, att skadan syntes
ha uppkommit mera till följd av omtanke örn kronans materiel än på grund
av bristande nit. Med hänsyn härtill och då Nilsson ej utan allvarligt men
för sin ekonomi syntes kunna fullgöra skadeståndsskyldigheten hemställdes,
att Nilsson mot inbetalande av 100 kronor måtte befrias från skadeståndsskyldigheten.

Försvarets civilförvaltning och statskontoret ha anslutit sig härtill.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Nilsson, som är ogift men ämnar
ingå äktenskap, åtnjuter en kontant lön av 267 kronor 20 öre per månad
jämte fri kost och logi samt beklädnad. Han har inga skulder och ingen försörjningsplikt.
Hans tillgångar utgöras av ett tillgodohavande på omkring
400 kronor i postsparbanken.

Mot myndigheternas förslag har jag intet att erinra. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

Departement#•
chefen.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

att G. L. M. Nilsson må, därest han inom tid som av Kungl.
Majit bestämmes, till försvarets civilförvaltning inbetalar ett
belopp av 100 kronor, befrias från återstående skadeståndsskyldighet
till kronan jämlikt regementskrigsrättens vid Södermanlands
flygflottilj utslag den 2 februari 1945.

4:o.

Värnpliktige furiren nr 198—10—1922 T. W. Carlsson, som var vaktchef
vid ett förråd i Balsby, medförde en dag i juli 1944, då han skulle
uträtta ett ärende i en affärslokal belägen omkring 150 meter från vaktmanskapets
förläggning, en kronan tillhörig bevakningshund utan koppling. Vid
återkomsten överföll hunden omedelbart utanför förläggningsområdet en hund,
som tillhörde civil ägare, och skadade denna hund så svårt, att den måste
avlivas.

Krigsrätten vid Norra skånska infanteriregementet fann enligt utslag den
11 december 1944, enär det enligt gällande instruktion måste anses ha ålegat
Carlsson att vid tillfället ha bevakningshunden kopplad, rättvist döma honom
att för försummelse av tjänsteplikt hållas i vaktarrest tre dagar. Enär kronan
såsom ägare till bevakningshunden utgivit 150 kronor för skadan och Carlsson
genom sin försummelse vållat denna, förpliktade krigsrätten Carlsson att
genast till kronan utgiva 150 kronor jämte 5 % ränta från den 11 december
1944 tills betalning skedde. Krigshovrätten, varest Carlsson anförde besvär,
fann genom utslag den 27 april 1945, mot vilket talan ej må föras, icke skäl
att göra ändring i krigsrättens utslag.

I en den 29 maj 1945 dagtecknad skrift har Carlsson anhållit örn befrielse
från den ådömda ersättningsskyldigheten och därvid framhållit, att han ej
tidigare varit tilltalad samt att skadeståndet på grund av hans ekonomiska
förhållanden vore mycket kännbart.

Av handlingarna framgår att Carlsson, som är gift och i äktenskapet har två
minderåriga barn, sedan november 1940 fullgjort frivillig militärtjänstgöring
och därvid uppburit en månadslön av omkring 345 kronor. Carlsson har
tidigare varit föreståndare för en bensinstation, som emellertid sålts. Carlsson
anser, att hans civila anställningsmöjligheter inom branschen efter militärtjänstens
upphörande äro mycket ovissa. Ett av barnen, en flicka på 16
år, lider av hjärtfel och är av läkare förbjuden att arbeta. Carlssons hustru
har ej något förvärvsarbete. Enligt uttalande av poliskommissarie synes Carlssons
inkomst utgöra ett minimum för familjens försörjning.

Försvarets civilförvaltning och arméförvaltningens intendenturavdelning
ha framhållit följande.

Enligt vad regementets hundofficer framhållit, syntes frågan huruvida
hunden under rastning kunde gå lös eller skulle vara kopplad bero på hundens
dressyr. I omedelbar närhet av förläggningen borde hunden dock ej få vara
lös. Medförandet av hunden i förevarande fall syntes knappast falla under
begreppet rastning. Då enligt ämbetsverkens åsikt Carlsson bort inse de
risker, som vore förenade med att hunden ej hölles kopplad, talade principiella
skäl mot bifall till ansökningen. Med hänsyn till Carlssons svaga ekonomi
och försörjningsplikt samt hans långvariga beredskapstjänstgöring ville ämbetsverken
likväl ej motsätta sig bifall till ansökningen.

7

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 82.

Statskontoret har i utlåtande funnit, att Carlsson av principiella skäl icke
helt borde befrias från ersättningsskyldighet, samt tillstyrkt befrielse mot
inbetalande av 25 kronor.

I detta fall är ej fråga örn avstående av kronans fordringsrätt m. m. på Departementsgrund
av förlust av eller skada å egendom tillhörande krigsmakten. Ersätt- ^
ningsfrågan faller därför ej under riksdagens förutnämnda bemyndigande för
Kungl. Maj:t att utan riksdagens hörande intill den 1 juli 1946 avgöra vissa
ersättningsfrågor.

Med hänsyn till Carlssons svaga ekonomiska ställning och de omständigheter
under vilka skadan uppkommit tillstyrker jag, att Carlsson befrias från
ersättningsskyldighet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att T. W. Carlsson må befrias från honom jämlikt krigshovrättens
utslag den 27 april 1945 åliggande ersättningsskyldighet
till kronan.

5:o.

Den 20 juli 1944 företogs flygning med ett flygplan (typ S 12 nr 40) tillhörigt
Roslagens flygflottilj. Då flygplanet nått en höjd av 15 meter, underlät
föraren, som märkt att skevningsrodren voro låsta, att lossa dessa roder
med påföljd att flygplanet totalhavererade, då han ansatte landning.

Vid utredning befanns, att numera f. d. furiren vid flygflottiljen nr
8246_1_1941 S. F. Sjöblom, som det ålegat att i egenskap av förste meka niker

å flygplanet iordningställa detsamma för flygning, underlåtit att tillse
att skevningsrodren voro olåsta. Han hade haft bråttom, enär föraren stått
och väntat på flygplanet. Även föraren hade underlåtit att före starten undersöka,
örn skevningsrodren voro olåsta.

Efter åtal vid flygflottiljens krigsrätt prövade krigsrätten genom utslag
den 18 december 1944 rättvist döma Sjöblom och föraren jämlikt 130 § strafflagen
för krigsmakten för tjänsteförsummelse att undergå vaktarrest tre dagar.
Därjämte förpliktades Sjöblom, som genom sin underlåtenhet bidragit till
skadans uppkomst, att till kronan utgiva 78 596 kronor jämte 5 % årlig
ränta därå från den 18 november 1944 till dess betalning skedde. Krigsrättens
utslag har vunnit laga kraft.

I en den 28 februari 1945 dagtecknad skrift har Sjöblom framhållit, att
han måste upptaga lån till sin vidare utbildning, vilket bleve omöjligt med
en skuld på över 78 000 kronor, samt att han varit i tjänst vid flygvapnet
omkring 4V2 år och därvid erhållit utmärkta vitsord. Han har anhållit om befrielse
från skadeståndsskyldigheten.

Av handlingarna i ärendet inhämtas vidare, att Sjöblom uppbar i lön 135
kronor per månad jämte vissa naturaförmåner samt saknade förmögenhet. Enligt
utdrag av inkomstlängd taxerades han för år 1944 till statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt med 2 350 kronor. Under tiden den 1 november 1940 -

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

den 31 oktober 1944 har han i kontanta löneförmåner uppburit sammanlagt
5 744 kronor 5 öre.

Flottilj chef en har tillstyrkt bifall till ansökningen med hänsyn till att Sjöblom
saknade tillgångar och en avbetalning på ersättningsbeloppet skulle sätta
honom ur stånd att erhålla erforderlig vidare utbildning i civil tjänst.

Försvarets civilförvaltning och flygförvaltningen ha i gemensamt utlåtande
den 26 juni 1945 anfört.

Gäldandet av det utdömda skadeståndet måste — frånsett att detsamma
läge helt utom ramen för Sjöbloms ekonomiska resurser — anses utgöra en
orimlig påföljd av den förhållandevis ringa oaktsamhet, vartill Sjöblom gjort
sig skyldig genom att i samband med flygplanets iordningställande för flygning
underlåta tillse, att skevningsrodren varit olåsta. Härtill kom me att
vederbörande flygförare, vilken undgått skadeståndsskyldighet på grund av
den särskilda lagstiftning, som i detta hänseende gällde beträffande förare
av krigsmaktens flygplan, finge anses ha minst lika stor andel som Sjöblom i
skulden till det inträffade haveriet. På grund av vad sålunda anförts och
med hänsyn jämväl till vad som upplysts angående Sjöbloms ekonomiska
omständigheter och hans förhållanden i övrigt i tjänsten tillstyrkte civilförvaltningen
och flygförvaltningen att Sjöblom — i överensstämmelse med flera
tidigare beslut i liknande ärenden — befriades från sin ifrågavarande ersättningsskyldighet,
därest han före viss tidpunkt, förslagsvis den 1 juli 1946, till
civilförvaltningens kassa inbetalade ett mindre belopp, vilket med hänsyn till
föreliggande omständigheter skäligen syntes böra stanna vid högst 100
kronor.

Statskontoret har i utlåtande den 1 augusti 1945 framhållit följande.

Statskontoret kunde icke undgå att finna det för rättskänslan stötande,
att, då ett flyghaveri berodde på underlåtenhet både av flygföraren och mekanikern,
mekanikern ensam skulle vara skadeståndsskyldig gentemot kronan
för hela skadan. Statskontoret tillstyrkte därför att Sjöblom befriades från
ersättningsskyldighet, därest han inom viss tid inbetalade 100 kronor. Härtill
torde dock riksdagens medverkan vara erforderlig.

Departements- För bedömande av ersättningsfrågan får jag hänvisa till lagen den 7 mars
chefen. \ 929 om befrielse i visst fall för befälhavare eller förare å luftfartyg, hörande
till krigsmakten, från skyldighet att gälda skadestånd. I denna lag stadgas,
att befälhavare eller förare å flygplan skall vara befriad från skyldighet att
ersätta skada som uppstått till följd av förseelse vid planets navigering eller
manövrering under förutsättning att han icke för förseelsen förskyller svårare
straff än disciplinstraff. Skälen för befrielse äro hänsyn till den enskildes
ekonomiska ställning samt kravet på snabb beslutsamhet och djärvhet.

Ifrågavarande lagstiftning gäller allenast flygförare (befälhavare), däremot
icke markpersonal (t. ex. mekaniker). Orsaken härtill torde vara att av markpersonal
icke lärer fordras framförallt beslutsamhet och djärvhet men väl den
största noggrannhet och omtanke till tryggande av flygförares säkerhet. Det
förhållandet att skadeståndsskyldighet på denna grund ålagts markpersonal
men icke flygförare kommer emellertid att i en del fall leda till resultat som
för rättskänslan framstå såsom obilliga, t. ex. såsom i förevarande fall då både

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

förare och mekaniker gjort sig skyldiga till förseelse och straffats därför men
endast mekanikern ålägges skadestånd. I detta fall har tydligen markpersonalen
varit utsatt för pressen att snabbt få flygplanet i ordning och därför
underlåtit en eller annan kontrollerande åtgärd som åligger personalen
enligt instruktionen. I detta sammanhang bör nämnas, att frågan om ändring
av lagen den 7 mars 1929 i syfte att jämväl markpersonal fritages från skadeståndsskyldighet
är under utredning.

Med hänsyn till föreliggande uppgifter örn Sjöbloms ekonomiska förhållanden
torde det få anses i det närmaste uteslutet, att han skall kunna gälda
ifrågavarande mycket stora skadestånd. Såsom av domstolsutslaget framgår
har Sjöbloms förseelse i straffhänseende bedömts milt. Med hänsyn till det
anförda och med beaktande av föreliggande fördelaktiga upplysningar örn
Sjöblom, anser jag starka skäl tala för att kronan avstår från sitt skadeståndsanspråk
i enlighet med myndigheternas förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att S. P. Sjöblom må, därest han inom tid som av Kungl.
Majit bestämmes, till försvarets civilförvaltning inbetalar ett
belopp av 100 kronor, befrias från återstående skadeståndsskyldighet
till kronan på grund av krigsrättens vid Roslagens
flygflottilj utslag den 18 december 1944.

6:o.

Den 5 december 1944 avlämnade furiren vid Skaraborgs flygflottilj nr
8068—9—1942 B. G. Farestam, i egenskap av förste mekaniker, ett flottiljen
tillhörigt flygplan till planets förare med uppgift att bensintankarna voro
fulla. Vid senare samma dag företagen flygning måste flygplanet på grund
av motorstömingar föranledda av bränslebrist nödlanda på vatten, varefter
det sjönk. Efter bärgning av flygplanet konstaterades, att tankarna vid starten
innehållit blott omkring 160 liter bensin (tankarna rymde 660 liter).

Enligt speciell mekanikerinstruktion för flygplan av ifrågavarande typ
åligger det förste mekaniker att före flygning bland annat kontrollera att
beordrade mängder bränsle och olja av föreskrivna typer påfyllts flygplanets
tankar. Vidare skall förste mekaniker kontrollera, att bränslemätaren fungerar
för samtliga tankar. I anslutning till sistnämnda föreskrift anges
parentetiskt, att bränslemätaren visar riktiga värden endast med flygplanet
i flygläge.

Vederbörande krigsfiskal förde med anledning av haveriet talan mot Farestam
vid flygflottiljens krigsrätt samt yrkade •— under framhållande att Farestam
i egenskap av förste mekaniker avlämnat flygplanet med uppgift att
det vore fulltankat, ehuru han icke på tillförlitligt sätt kontrollerat detta —
ansvar å Farestam för oförstånd i tjänsten jämlikt 130 § strafflagen för krigsmakten.
Då Farestam icke innehade den ställning som enligt bestämmelserna
j förutnämnda lag den 7 mars 1929 medförde befrielse från nämnda skyldig -

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

het, yrkade krigsfiskalen härjämte, att Farestam måtte åläggas att ersätta
kronan kostnaderna lör flygplanets bärgning och reparation med sammanlagt
25 000 kronor.

Farestam framhöll vid krigsrätten, att han före avlämnandet kontrollerat
bränslemängden genom att avläsa bränslemätaren, som därvid visat fulla
tankar. Farestam hade däremot vid kontrollen icke använt mätsticka eller
sett ner i tankarna.

Krigsrätten har genom utslag den 18 december 1944 utlåtit sig sålunda.

I målet vore utrett, att Farestam i egenskap av förste mekaniker å flygplanet
för planets förare anmält, att planet vore fulltankat, ehuru han icke
förvissat sig därom på tillfredsställande sätt. Med hänsyn till vad som upplysts
angående bränslemätarens funktion funne rätten Farestams invändning
att mätaren visat fulla tankar icke förtjäna avseende. Krigsrätten, som funne
omständigheterna för Farestam mildrande, prövade därför rättvist döma denne
jämlikt 130 § strafflagen för krigsmakten att hållas i vaktarrest tio dagar,
varjämte Farestam förpliktades att ersätta kronan kostnaderna för planets
reparation och bärgning med sammanlagt 25 000 kronor.

Krigshovrätten, varest Farestam anfört besvär över krigsrättens utslag,
fann genom utslag den 15 maj 1945 ej skäl att göra ändring i krigsrättens
utslag. Krigshovrättens utslag har vunnit laga kraft.

I en av chefen för flygvapnet, jämte såväl eget yttrande som yttrande av
chefen för Skaraborgs flygflottilj, den 21 juni 1945 överlämnad skrift har
Farestam åberopat dels att ersättningsskyldigheten icke syntes stå i rimlig
proportion till den begångna förseelsen, som haft sin orsak i den vid tillfället
rådande brådskan med avlämnandet av flygplanet och de pressande
arbetsförhållandena i övrigt, dels ock att det skulle medföra rent av oöverstigliga
ekonomiska svårigheter för Farestam att gälda det ådömda skadeståndet,
samt anhållit örn befrielse från skadeståndsskyldigheten.

Av handlingarna i ärendet inhämtas vidare, att Farestam saknade förmögenhet
och i sin furirsbeställning uppbar, jämte naturaförmåner, 211
kronor per månad. Han hade icke underhållsskyldighet. Den 31 juli 1945
lämnade han den militära tjänsten för att under 2—3 år bedriva studier vid
teknisk skola. Studierna ämnade han finansiera genom lån.

Flottilj chef en har med hänsyn till att Farestam skött sin tjänst väl samt
varit skötsam och noggrann tillstyrkt bifall till ansökningen.

Chefen för flygvapnet har tillstyrkt bifall till ansökningen.

Försvarets civilförvaltning och flygförvaltningen ha i gemensamt utlåtande
den 9 oktober 1945 anfört.

Med hänsyn till vad i ärendet blivit upplyst rörande den av Farestam begångna
förseelsen torde densamma få anses såsom förhållandevis allvarlig.
Civilförvaltningen och flygförvaltningen finge emellertid erinra därom, att
ämbetsverken i ett flertal tidigare utlåtanden i ärenden, som i viss mån
kunde anses jämförbara med det föreliggande, framhållit, att ansökningar av
förevarande slag regelmässigt torde böra bedömas under hänsynstagande till
att avhjälpandet av skador å den dyrbara materiel, varom här vore fråga, ofta
droge kostnader av en sådan storleksordning, att deras gäldande av enskild
person tedde sig som en orimlig påföljd av ådagalagd försumlighet. Med

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

hänsyn härtill hade ämbetsverken intet att erinra emot att Farestams ersättningsskyldighet
nedsattes till ett belopp av förslagsvis 600 kronor under
förutsättning dock att nämnda belopp före den 1 januari 1947 inbetalades till
civilförvaltningens kassa.

Statskontoret har i utlåtande den 27 oktober 1945 uttalat, att ämbetsverket
icke ville motsätta sig bifall till vad civilförvaltningen och flygförvaltningen
föreslagit.

Beträffande förevarande skadeståndsskyldighet hänvisar jag till vad i näst- DeP
föregående punkt anförts.

Enligt vad nu kan förutses torde Farestam knappast kunna gälda ifrågavarande
stora skadestånd. Oaktat Farestam åsidosatt honom åliggande kontrollskyldighet
förordar jag, med beaktande att domstolarna funnit omständigheterna
i målet mildrande, att Farestam mot inbetalande av 300 kronor
befrias från återstående skadeståndsskyldighet till kronan.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att B. G. Farestam må, därest han inom tid som av Kungl.
Majit bestämmes, till försvarets civilförvaltning inbetalar ett
belopp av 300 kronor, befrias från återstående skadeståndsskyldighet
till kronan på grund av krigshovrättens utslag den
15 maj 1945.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
under punkterna Ilo—6:o hemställt förordnar Hans Majit
Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Per Kourtzman.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

Bilaga.

Förteckning över av Kungl. Majit under budgetåret 1945/46 intill den
15 februari 1946 avgjorda, helt eller delvis bifallna ärenden
angående befrielse från ersättningsskyldighet.

Sökande

1

Grund för ersätt-

Av domstol

Kungl. Majda beslut

ningsskyldighet

utdömt belopp

Dag

Beslutets innebörd

1

2

3

4

5

Löjtnanten vid Hälsinge
regemente H.T.H.Nedin

Tältbrand

299 kr.

s7/b 1945

Befrielse mot inbe-talning av 100 kr.

Löjtnanten vid Svea ar-tilleriregemente A. H. A.

Tältbrand

2 248 kr. 14 öre

”

Befrielse mot inbe-talning av 300 kr.

Bredberg

Löjtnanten vid Svea ar-tilleriregemente U. J.

Brand

576 kr. 75 öre

»

Befrielse mot inbe-talning av 100 kr.

Markman

Furirerna B. O. Lönn och
O. E. Nilsson

Tältbrand

717 kr. 95 öre
(solidariskt an-svar)

»)

Befrielse mot inbe-talning av var-dera 50 kr.

Värnpliktiga B. S. Svens-son och N.H. S. Persson

Tältbrand

2 218 kr. 90 öre
(solidariskt an-svar)

»

Hel befrielse

V är npliktige L. E. Larsson

Tältbrand

898 kr. 15 öre

»

Befrielse mot inbe-talning av 50 kr.

VärnpliktigeN. G.Nilsson

Tältbrand

1 565 kr. 25 öre

»

Befrielse mot inbe-talning av 50 kr.

Värnpliktige G. E. Eklöf

Tältbrand

746 kr. 14 öre

»

Befrielse mot inbe-talning av 150 kr.

Värnpliktige E. E. F.
Nilsson

Tältbrand

2 557 kr. (jämte
viss ersättnings-skyldighet till
enskild person)

»»

Hel befrielse från
ersättningsskyl-dighet till kronan

Krigsfrivilliga S. H. Ny-gren och A. G. Blom-qvist

Eldskada

1 030 kr. jämte 5
% ränta (solida-riskt ansvar)

»

Hel befrielse

Värnpliktige furgren F.
Jartell

Skada ä bilmotor
(sönderfruset mo-torblock m. m.)

400 kr.

26/io 1945

Befrielse mot inbe-talning av 50 kr.

Värnpliktige C. A. Anders-son

Skada å bilmotor
(sönderfruset mo-torblock)

250 kr.

»

Befrielse mot inbe-talning av 50 kr.

Värnpliktige K. V. V.
Dahlgren

Skada å bilmotor
(sönderfruset mo-torblock)

900 kr.

»

Hel befrielse

Värnpliktige G. A. L.
Nilsson-N orbäeker

Skada & bilmotor
(sönderfruset cy-linderblock)

1 004 kr.

»

Befrielse mot inbe-talning av 50 kr.

V ärnpliktige A. A. Anders-son

Skada å bilmotor
(sönderfruset mo-torblock)

216 kr. 25 öre

»

Befrielse mot inbe-talning av 50 kr.

Värnpliktige L. Norström

Skada å bilmotor
(sönderfruset mo-torblock)

666 kr. 89 öre

n

Befrielse mot inbe-talning av 50 kr.

Förrådsarbetaren P. G.
Söderström

Skada å traktor-motorer (sönder-frusna motor-block)

330 kr. 71 öre

»

Befrielse mot inbe-talning av 50 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

13

Sökande

Grund för ersätt-

Av domstol

Kungl. Maj:ts beslut

ningsskyldighet

utdömt belopp

Dag

Beslutets innebörd

1

2

8

4

5

V ärnpliktige R. T. Gustafs-son

Skada ä bilmotorer
(sönderfrusna
motorblock)

1 235 kr. 40 öre

26/io 1945

Befrielse mot inbe-talning av 50 kr.

Värnpliktige T. Karlsson

Skada å bilmotor
(sönderfruset mo-torblock)

700 kr.

»

Hel befrielse

Värnpliktige K. L. Nick-lasson

Skada å bilmotor
(sönderfruset mo-torblock)

572 kr. 93 öre

»

Befrielse mot inbe-talning av 50 kr.

Värnpliktige E. J. Hult-berg

Motorskada (ned-smälta remlager
m. m.)

990 kr. 63 öre

”

Befrielse mot inbe-talning av 100 kr.

Furiren vid Östgöta flyg-flottilj J. E.K.G. Ljunge

Skada å bilmotor
(sönderfruset mo-torblock)

663 kr. 10 öre

»

Befrielse mot inbe-talning av 50 kr.

Värnpliktige S. K. Abra-hamsson

Skada å bilmotor
(sönderfruset cy-linderblock)

1 244 kr. 63 öre

y>

Befrielse mot inbe-talning av 50 kr.

Värnpliktige L. V. Cleve

Motorskada (ihop-skurna lager)

195 kr. 90 öre

»

Hel befrielse

Värnpliktige T. B. Uhlin

Genom vårdslöshet
vid framförande
av en kronans bil
uppkommen ska-da

1 566 kr. 50 öre

is/u 1945

Hel befrielse

Värnpliktige A. G. Johns-son

Genom vårdslöshet
vid framförande
av en kronans bil
uppkommen ska-da

2 067 kr. 25 öre

Hel befrielse

Värnpliktige G. 0- Linn-hammar

Genom ovarsamhet
vid framförande
av en kronans bil
uppkommen ska-da

733 kr. 95 öre

Hel befrielse

Värnpliktige korpralen
A. G. B. Strömquist

Genom ovarsamhet
vid framförande
av en bil upp-kommen skada

1 346 kr. 5 öre

»>

Hel befrielse

Värnpliktige N. G. H.
Olander

Genom ovarsamhet
uppkommen eld-skada å en kro-nans bil

3 897 kr. 30 öre

Befrielse mot inbe-talning av 50 kr.

Värnpliktige E. I. Åberg

Genom ovarsamhet
vid framförande
av en kronans bil
uppkommen ska-da

Genom försummel-se uppkommen
skada å en kro-nans bil (sönder-fruset motor-block)

1 862 kr. 71 öre

Befrielse mot inbe-talning av 100 kr.

Löjtnanten i luftvärnets
reserv K. E. T. Rydberg

860 kr. 87 öre

Befrielse mot inbe-talning av 100 kr.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

Sökande

Grund för ersätt-

Ay domstol

Kungl. Maj:ts beslut

ningsskyldighet

utdömt belopp

Dag

Beslutets innebörd

1

2

3

4

5

Värnpliktige H. V. L. Jo-

Genom försummel-

634

kr. 42 öre

15/n 1945

Befrielse mot inbe-

hansson

se uppkommen
skada å en kro-nans bil (sönder-fruset motor-block)

talning av 50 kr.

Befrielse mot inbe-talning av 500 kr.

Värnpliktige T.V.Nilsson

Genom ovarsamhet
uppkommen ska-

963

kr. 89 öre

))

da å en kronans

bil (överhettning
av motorn)

14/i2 1945

Befrielse mot inbe-

Värnpliktige furiren P.K.

Förkommen inten-

300

kr.

Nilsson

denturmateriel

talning av 50 kr.

Löjtnanten i armén, fan-

Förkommen inten-

147

kr. 27 Öre

»

Befrielse mot inbe-

junkaren i Jönköpings-Kalmar regementes re-serv I. G. H. Berg

denturmateriel

talning av 50 kr.

Hel befrielse

Fänriken i Västernorr-

Förkommen tält-

218

kr. 40 öre

»

lands regementes reserv
E. G. H. Håkansson

materiel

Fanjunkaren i kavalleri-

Förkommen inten-

1 974 kr. 49 öre

»

Befrielse mot inbe-

ets reserv N. G. Jacobs-

dentur- och sjuk-

talning av 100 kr.

son

vårdsmateriel

Fanjunkaren vid trängen

Förkommen inten-

1 115 kr. 66 öre

»

Befrielse från åter-

A. J. E. Ekblad

denturmateriel

(inbetalat 500
kr.)

500 kr.

stoden

Flaggunderofficeren i

Förkommen mate-

»

Befrielse mot inbe-

kustartilleriets reserv
V. Pettersson

riel

talning av 250 kr.

Värnpliktige fänriken N.

Förkommen inten-

769

kr. 45 öre

»>

Befrielse mot inbe-

E. Almér

denturmateriel

talning av 200 kr.

Värnpliktige sergeanten

Förkommen inten-

401

kr. 87 öre

»

Befrielse från åter-

S. G. Sjöstedt

denturmateriel

(inbetalat 63 kr
49 öre)

stoden

Styckjunkaren i Göta ar-

Förkommen mate-

1 551 kr. 27 öre

»

Befrielse mot inbe-

tilleriregementes reserv

Tiel

(solidariskt med

talning av 150 kr.

F. W. Olsson

annan person)

Värnpliktige fänriken C.

Förkommen tyg-

168

kr. 16 öre

»

Hel befrielse

A. Lundblad
Värnpliktige N. Svensson

materiel

Förkomna persed-

163

kr. 15 öre

»

Befrielse mot inbe-

lar

talning av 50 kr.

Värnpliktige sergeanten

Förkommen inten-

355

kr. 50 öre

»

Hel befrielse

G. H. Gustavsson

denturmateriel

Overfuriren vidSveaflvg-

Förkommen kikare

250

kr. (inbeta-

»

Befrielse från åter-

flottilj O. A. Persson

lat 100 kr.)

stoden

Fanjunkaren vid ingen-

Förkommen mate-

1 000 kr.

2l/ia 1945

Befrielse mot inbe-

jörtrupperna L. 0. H.
Olsson

riel

talning av 100 kr.

Sergeanten vid Upplands
regemente K.H. Anders-

Pistol

194

kr. 25 öre

»

Befrielse mot inbe-talning av 50 kr.

son

Landstormsfuriren A. S.

Persedlar

301

kr. 89 öre

»

Hel befrielse

Karlsson

Värnpliktige furiren T.H.

Förkommen inten-

180

kr. 85 öre

»

Befrielse mot inbe-

Dahllöv

denturmateriel

talning av 50 kr.

Löjtnanten vid luftvär-

Förkommen tyg-

411

kr. 60 öre

»

Befrielse mot inbe-

net T. A. H. Ljunggren

materiel

(inbetalat 250

talning av ytter-

kr.)

ligare 50 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

15

Sökande

Grund för ersätt-ningsskyldighet

Av domstol
utdömt belopp

Kungl. Maj:ts beslut

Dag

Beslutets innebörd

1

2

3

4 | 5

Värnpliktige furirenE.H.
Bylin

Värnpliktige furgren T. H.
Lund

Vid Jämtlands flygflottilj
civilanställde omnibusföraren
H. H. Jönsson
Värnpliktige sergeanten
J. I. Wallin

Värnpliktige sergeanten
S. H. Carlsson
Chauffören vid Stockholms
örlogsvarv A. F.
Engelbrektsson
Landstormskorpralen E.
A. . dlund

Värnpliktige korpralen O.
F. W. Bolin

Löjtnanten i Kronobergs
regementes reserv K- A.
Lundbeck

Värnpliktige underofficeren
av 2:a graden vid
Vaxholms kustartilleriregemente
S. E. A.
Lindström

Värnpliktige J. G. Lyck

Löjtnanten vid luftvärnet
T. A. H. Ljunggren
Kaptenen vid Jämtlands
fältjägarregemente P. J.
Östberg

Värnpliktige fänriken vid
Bohusläns regemente S.
J. Berggren

Intendenturmate riel Skador

å flygplan
och en kraftledning -

Eldskada ä en kro
nan tillhörig omnibus Förskingring

av
kronan tillhörig:
medel

Förkommet reservbilhjul Skada

å en kronan
tillhörig visarvåg

Bedrägeri

Stöld av kronan
tillhöriga bildäck

Tältbrand

Skada å ett kronan
tillhörigt ambulansflygplan -

Skada å en kronan
tillhörig värmeanläggning

Förkomna hylsor

Förkommen pistol

Intenden turpersedlar -

299 kr. 25 öre

200 kr. för skador
& flygplanet,
345 kr. för
skador å kraftledningen

1 677 kr. 18 öre

3 108 kr. 78 öre

175 kr.

386 kr.

1 657 kr. (solidariskt
med annan
person; inbetalat
225 kr.)

1 357 kr. (solida
riskt med två
andrapersoner)

807 kr. 46 öre för
skador å kro
nan tillhörig
materiel; 697
kr. för förstörda
civila persedlar 1

546 kr. 37 öre

ai/ia 1945
u/i 1946

605 kr.

324 kr.
185 kr.

652 kr. 31 öre
(solidariskt
med annan person) -

Hel befrielse

Hel befrielse för
skadorna å flygplanet,
i övrigt
utan bifall

Befrielse mot inbetalning
av 100
kr.

Helbefrielse(straflflös
enl. 5 kap. 5 §
strafflagen)

Befrielse mot inbe
tätning av 50 kr.

Hel befrielse

Befrielse mot inbetalning
av ytterligare
605 kr.

Befrielse mot inbetalning
av 455 kr.

Hel befrielse för
skadorna å kronans
materiel;
befrielse från ersättning
av civila
persedlar mot inbetalning
av 350
kr.

Befrielse mot inbetalning
av 100 kr

Befrielse mot inbetalning
av 100 kr.

Hel befrielse

Hel befrielse

Befrielse mot inbetalning
av 100 kr.