Kungl. Majlis proposition nr 81.
1
Nr 81.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bestridande
av vissa haverikostnader; given Stockholms
slott den 15 februari 1946.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Allan Vougt.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Magit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 15 februari 1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, fråga örn bestridande av
vissa haverikostnader samt anför härutinnan följande.
I propositionen 1945:49 angående bestridande av vissa haverikostnader
hemställde Kungl. Maj:t, att riksdagen måtte medgiva, att förslagsanslaget
till oförutsedda utgifter finge — med iakttagande av vad i det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden anförts
— jämlikt Kungl. Maj:ts bestämmande tagas i anspråk för täckande av
haverikostnader, avseende marinens fartyg.
Bihang till riksdagens protokoll 11)46. 1 sami. Nr 81.
373 4S
2
Kungl. Majlis proposition nr 81.
Till stöd härför anförde min företrädare i ämbetet i huvudsak följande.
Det kan ifrågasättas, örn icke en förenkling av handläggningen av ärenden
örn anvisande av medel till bestridande av haverikostnader bör kunna åstadkommas.
Enligt de förutsättningar, som gälla för dispositionen av förslagsanslaget
till oförutsedda utgifter, står detta anslag till Kungl. Majits förfogande
för bestridande av utgifter, vilka, äro av så brådskande natur, att
frågan ej hinner underställas riksdagen. Aven framställningar örn anvisande
av medel till täckande av haverikostnader handläggas i denna ordning.
Dylika frågor pläga underställas riksdagens prövning, örn de uppkomma
under tid då riksdagen är samlad. De kostnader, som här avses, utgöras i
huvudsak av dels kostnader för omhändertagande och reparation av skadade
fartyg, dels ock ersättning till enskilda bärgningsföretag för bärgarlön.
De förstnämnda utgifterna äro till sin natur oftast sådana, att förslag
örn bestridande av kostnaderna kan som regel underställas riksdagen först
i efterhand, sedan omhändertagandet eller reparationen skett. Vid denna
tidpunkt är alltså fråga enbart örn anvisande av medel för täckande axredan
havda kostnader. Att i särskild proposition hänskjuta sådana ärenden
till riksdagens prövning synes i och för sig icke behövligt, då någon reell
prövning av medelsanvisningen i allmänhet icke kan ske. Huvudsakligen
endast i vissa särskilda och mycket sällan förekommande fall, då med
hänsyn till kostnadernas storlek i förhållande till fartygets värde tvekan
kan råda, huruvida omhändertagande och reparation av havererat fartygbör
ske, synas ärenden av denna art böra i förväg underställas riksdagens
prövning, örn icke frågans brådskande natur lägger hinder i vägen därför.
I övriga fall synes mig Kungl. Majit lämpligen böra äga besluta örn ianspråktagande
av förslagsanslaget till oförutsedda utgifter för ändamål av
denna art.
Vad beträffar bärgarlön, ingår marinförvaltningen i samråd med statens
industrikommissions prisbyrå överenskommelse med vederbörande bärgningsföretag
örn lönens storlek. Örn enighet icke kan vinnas med bärgningsföretaget,
hänskjutes ärendet till domstols avgörande. Har å andra sidan
överenskommelse efter förhandlingar kunnat träffas, ligger det i sakens
natur, att jämkningar i efterhand icke gärna kunna med framgång av statsverket
ifrågasättas. I praxis plägar därför marinförvaltningen, då fråga är
om större bärgningsföretag, i förväg — innan överenskommelse slutes —
under hand underställa ersättningsfrågan försvarsdepartementets bedömande.
Erfarenheten visar ock, att en av förutsättningarna för träffande av överenskommelse
i allmänhet är, att snabb likvid från kronans sida sker, vilket
villkor i allmänhet icke kan uppfyllas, örn frågan skall hänskjutas till riksdagens
prövning. Aven vad beträffar bärgarlön synas mig därför vunna
erfarenheter tala för lämpligheten av att Kungl. Majit äger besluta örn ianspråktagande
för sådant ändamål av förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.
Riksdagen har i skrivelse 1945:99 anfört att, även örn särskilda skäl
kunde åberopas för ifrågavarande förslag, det likväl synts riksdagen betänkligt
att leda utvecklingen in på en uppmjukning av reglerna för användningen
av anslaget till oförutsedda utgifter. Riksdagen, som emellertid icke
velat motsätta sig bifall till Kungl. Majits förslag, hade dock ansett sig
böra begränsa det begärda bemyndigandet till att gälla budgetåren 1944/45
och 1945/46.
Vid äskande av anslag till oförutsedda utgifter för budgetåret 1946/47
har i statsverkspropositionen lämnats en redogörelse för de fall, då ifrågavarande
bemyndigande tagits i anspråk.
3
Kungl. Marits proposition nr SI.
Jag förordar, att motsvarande bemyndigande utverkas jämväl för budget- Departementsåret
1946/47. Redogörelse för uppkommande liaverikostnader torde få i chefen.
vanlig ordning lämnas riksdagen vid äskande av anslag till oförutsedda utgifter.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att det i riksstaten uppförda förslagsanslaget till oförutsedda
utgifter må under budgetåret 1946/47 — med iakttagande av
vad i det föregående anförts — jämlikt Kungl. Maj:ts bestämmande
tagas i anspråk för täckande av uppkommande haverikostnader,
avseende marinens fartyg.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Per Kourtzman.