Kungl. Maj:ts proposition nr 63.
1
Nr
63.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till anskaffning
av ytterligare maskinaggregat i vissa kraftstationer;
given Stockholms slott den 8 februari 1946.
Kungl. Majit vill härmed, linder åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Torsten Nilsson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 8 februari 1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Efter gemensam beredning nied chefen för finansdepartementet anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson:
Sedan vattenfallsstyrelsen i två särskilda, den 29 januari 1946 dagtecknade
skrivelser gjort framställning örn anvisande av medel till ytterligare maskinaggregal
i vissa krattstationer, anhuller jag att la upptaga dessa anslagsfrågor
till behandling.
Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 1 samt. Nr 63. 1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 63.
Västerås ångkraftstation. Vattenfallsstyrelsen meddelar, att i ångkraftverket
i Västerås för närvarande funnes feni maskinaggregat med en kapacitet,
som vid lägsta specifika ångförbrukning uppginge till 84 MW samt vid
högsta tillåtna effekt utgjorde vid långtidsdrift 98 MW och vid korltidsdrift
112 MW. Turbinernas isammanlagda ångförbrukning vore, räknat per kilowattimme,
vid 98 MW ca 5 % och vid 112 MW ca 10 % högre än vid
84 MW. Den snabba ökningen av belastningen nödvändiggjorde en omedelbar
utvidgning av kraftverkets kapacitet. Då det med hänsyn lill maskinernas
mekaniska påfrestningar och bränsleekonomien vore mindre lämpligt att
under längre tid driva kraftverket med större effekt än 98 MW, för vilken
effekt kraftverket kunde komma att under längre tid tagas i anspråk redan
under budgetåret 1946/47, vore det önskvärt att öka maskineffekten genom
inmontering av ett nytt maskinaggregat av ungefär samma storlek som det
största av de hittills installerade. Vissa delar av den nuvarande pannanläggningen
borde under alla förhållanden förnyas. Med den lägre specifika
ångförbrukning, som skulle ernås efter insättning av det nya maskinaggregatet,
bleve ångpannorna, örn samtliga vore i drift vid långtidsköming, tillräckliga
för 135 MW. Därvid förutsattes, att kol användes för ca 75 % och
olja för ca 25 °/o av effekten. Maximieffekten vid korttidsdrift kleve ca
150 MW. Örn det största aggregatet tillfälligt behövde tagas ur drift, kleve
maximieffekten 112 MW mot för närvarande 62 MW.
Enligt styrelsens beräkningar skulle genom tillkomsten av ett nytt modernt
ångturbinaggregat bränsleekonomien förbättras i väsentlig grad vid
höga belastningar, nämligen vid 70 MW nied 8 %, vid 80 MW med 9 %,
vid 90 MW med 10 °/o, vid 100 MW med 12 % och vid lil) MW med 17 %.
Styrelsen erinrar vidare, hurusom ångkrafteffekten i Västerås under den
tid, då Västeråsverket endast samkörts med Älvkarleby och Motala kraftverk,
utgjort ungefär 30 % av den sammanlagda vatten- och ångkrafteffekten.
När sedan sammankoppling skett med Trollhätte kraftverk, hade
ångeffektandelen sjunkit till cirka 20 % och vore numera endast 11 °/o alden
totala maskineffekten vid statsblocket. Denna minskning linde möjliggjorts
genom de stora årsregleringarna av Göta älv, Lule älv och Indalsälven
med flera vattendrag. Regleringarna kunde dock icke drivas hur långt
som helst, och det vore slöseri att icke tillvarataga sådan vattenkraft, som
i allmänhet vore tillgänglig men utebleve under lågvattenår. En del av tillgänglig
sådan kraft borde enligt styrelsens mening fortfarande genom ångkrafttillskott
förädlas till prima kraft.
Ängkraftverket i Västerås hade emellertid, framhåller styrelsen, vid sidan
av sin funktion som lågvattenreserv vissa andra uppgifter. Under höghelas
tningstiden kunde verket lämpligen användas för de merendels kortvariga
helastningstopparna, särskilt som det bleve alltför dyrbart att utbygga och
överföra norrlandskraft för sådana effekttoppar. Västeråsverket utgjorde
dessutom i viss mån lokal reserv för norrlandskraften samt stabiliserade
spänningen vid kraftöverföringen från Norrland.
Kostnaden för det nya maskinaggregatet hade av styrelsen beräknats till
Kungl. Maj:ts proposition nr 63.
3
sammanlagt 4 100 000 kronor, varav 3 000 000 kronor avsetts för ångturbingenerator
med ångutrustning, 500 000 kronor för transformator och ställverksutrustning
samt 600 000 kronor för byggnadsarbeten. Kostnaden för utvidgningen
syntes styrelsen låg i förhållande till det effektbelopp, som kunde
utvinnas, och deli förbättring av bränsleekonomien, som det vore möjligt att
ernå. Av totalkostnaden hade ett belopp av 2 500 000 kronor beräknats bliva
erforderligt under budgetåret 1946/47. Styrelsen hemställer om anvisande av
nämnda belopp.
Porjus kraftstation. Porjus kraftstation är nu utbyggd med två tilloppsoch
två avloppstunnlar, en var med 50 m2 genomskärningsarea. Arbetet med
en tredje tilloppstunnel pågår för närvarande och väntas kunna avslutas
under nästa budgetår. Kraftverkets kapacitet har successivt ökats dels genom
ombyggnad av två aggregat (nr 2 och 5) och insättning av ett nytt
aggregat (nr 8), dels genom höjning av dämningen ovanför Porjus, dels slutligen
genom nya regleringar i Suorva. Maximieffekten vid kraftverket utgör
nu 115 000 kW, och energiproduktionen uppgår vid normal vattentillgång
till 785 MkWh per år. Vattenförbrukningen är vid full effekt 265 kubikmeter
per sekund.
Jag torde här även få erinra örn att vattenfallsstyrelsen i anledning av en
vid 1944 års riksdag väckt motion (II: 20) örn anslag till bland annat utvidgning
av Porjus kraftverk, avseende närmast insättning av ytterligare ett
maskinaggregat, i skrivelse den 22 januari 1944 uttalat, att då ett sådant icke
kunde nyttiggöras utan förstärkning av tunnelsystemet, insättning av aggregatet
icke omedelbart borde ske.
I propositionen 1944: 93 förordade dåvarande departementschefen utförandet
av en tredje tilloppstunnel såsom ett led i den utbyggnad av Porjusstationen,
vilken — då avrinningen i Stora Luleälv blivit slutligt reglerad
genom åtgärder i Satisjauregrenen — borde omfatta såväl tillopps- och avloppstunnel
som ett nionde maskinaggregat. Departementschefen uttalade
vidare, att ett utförande redan då av tunnelarbetena skulle bereda möjlighet
att i en framtid relativt snabbt öka kraftuttagningen från Porjus genom insättande
av ett nionde aggregat, för den händelse kraftförbrukningen i Norrbotten
skulle stegras i sådan grad att en dylik åtgärd av denna anledning
bleve önskvärd.
Vattenfallsstyrelsen framhåller nu, att läget i flera hänseenden blivit väsentligt
ändrat under de senaste två åren, varför styrelsen ansåge det numera
i hög grad önskvärt, att ett nionde aggregat installerades. Den oväntat stora
ökningen av kraftförbrukningen gjorde det nödvändigt att mobilisera all
den kraft, som kunde utbyggas genom måttliga och snabba åtgärder.
Vid nuvarande reglering och med tre tillopps- och två avloppstunnlar ernåddes
enligt styrelsens uppskattning genom aggregat 9 ett kraftbelopp av
4 000 kW året örn på grund av förbättrad verkningsgrad. Därutöver kunde
under tiden från mitten av juni till mitten av oktober i genomsnitt utvinnas
10 000 kW. Under lågvatten tiden kunde därjämte genom det större maskine
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 63.
riet kraft överföras från sön- och helgdagar till vardagarna och i viss mån
även nattkraft till dagkraft. Den totala kraftutvinningen hade beräknats bli
ungefär 35 MkWh årskraft och 30 MkWh sommarkraft, varjämte under
vintern genom vecko- och dygnsreglering en förbättring av kvaliteten kunde
ske beträffande 30 MkWh sön- och helgdags- samt nattkraft. Styrelsen
hade för två år sedan varit något tveksam beträffande dygns- och veckoregleringsmöjligheterna
under vintertiden. De regler, som därefter börjat tilllämpas
om begränsning av denna reglering vid särskilt låg temperatur, hade
emellertid givit vid handen, att nian kunde åstadkomma en värdefidl och
omfattande korttidsreglering. Sedan beslut under hösten 1944 fattats om insättning
av en tredje elektrisk masugn i Norrbottens järnverk i Luleå, skulle
det, fortsätter styrelsen, bli möjligt att nied nuvarande ledningar avsätta
det nya kraftbeloppet, vilket icke helt låtit sig göra, därest kraften hade
behövt överföras till Västerbotten eller sydligare områden. Revisionstiden
hade hittills måst inknappas i hög grad för att icke kraftproduktionen
skulle menligt påverkas. I längden vore det dock något riskabelt att arbeta
under så pressade förhållanden. Genom tillkomsten av ett nytt aggregat erliölles
mera tidsutrymme för revisioner.
Styrelsen meddelar härefter, att större delen av Porjusanläggningen numera
användes för 50-periodig kraftproduktion och att den 50-periodiga
kraften kunde avsättas över det stora stamlinjenätet. En väsentlig del av
Porjus vore emellertid utförd för 25 perioder —- närmast för kraftbehov
inom malmfälten och smältverket i Porjus — samt för cirka 15 perioder
för järnvägsdriften. Den nuvarande konjunkturen hade medfört en minskning
av kraftförbrukningen på de båda sistnämnda systemen, och det beredde
svårighet att fullt utnyttja denna del av maskineriet. Genom insättning
av ett nytt 50-periodigt aggregat åstadkommes större möjlighet att överflytta
vattenuttagningen till det 50-periodiga systemet. Genom utbyggnaden
av Harsprånget torde även en ökning av årsregleringarna ovanför Porjus
kunna bli aktuell tidigare än vad man förut räknat med, varigenom nyttan
av aggregat 9 bleve större.
Vattenbyggnaderna vore, upplyser styrelsen vidare, i så måtto beräknade
för ett nionde aggregat, att tiden för dettas färdigställande endast berodde
av maskineriet, som i allt väsentligt kunde anskaffas inom Sverige redan till
utgången av år 1947.
Kostnaden för aggregat 9 hade styrelsen beräknat till följande belopp,
därvid till grund för byggnadskostnaderna lagts 1945 års lönenivå i Porjus:
Byggnadsarbeten ................................... kronor 720 000
Turbin med hjälpmaskineri, tilloppstub och trottel...... » 1 300 000
Generator, transformator samt elektrisk utrustning .... » 1000 000
Administration, allmänna kostnader och oförutsett .... » 180 000
Summa kronor 3 800 000.
Av totalkostnaden skulle ett belopp av 3 000 000 kronor erfordras under
budgetåret 1946/47. Styrelsen hemställer, att nämnda belopp måtte anvisas.
Kungl. Maj.ts proposition nr 63.
o
Även om vår försörjning med elektrisk energi för närvarande får anses Departement
vara tämligen tillfredsställande, kan det dock i betraktande av kraftbehovets
snabba ökning befaras, att utvecklingen härutinnan kommer att gå i en oför
-
månlig riktning. För att såvitt möjligt förhindra detta lia lill innevarande
års riksdag såväl i statsverkspropositionen som i propositionerna nr 2 och
nr 40 framlagts förslag, vilka syfta till en avsevärd och i vissa hänseenden
forcerad utbyggnad av statens kraftanläggningar.
Vattenfallsstyrelsens nyss återgivna framställningar örn anslag till anskaffning
av nya maskinaggregat i Västerås ångkraftstation och Porjus kraftstation
avse likaledes en utbyggnad och effektivisering av det statliga kraftsystemet.
Den vid stationen i Västerås alstrade ångkraften kan numera betraktas
huvudsakligen som reservkraft och fyller som sådan viktiga funktioner. Den
användes mera kontinuerligt under de då oell då återkommande lågvattenperioderna,
och den sättes kortvarigt in för att avveckla de även under normala
förhållanden ofta uppträdande belastningstopp arna.
Med hänsyn tagen till stationens kapacitet är det i en ångkraftstation nedlagda
kapitalet obetydligt i jämförelse med anläggningskostnaden för en vattenkraftstation.
Däremot äro givetvis driftkostnaderna — och då särskilt de
rörliga kostnaderna — avsevärt högre vid en ångkraftstation än vid en vattenkraftstation.
Dessa förhållanden göra det ekonomiskt mest förmånligt att
använda en kombination av vatten- och ångkraftstationer, därvid de förra i
huvudsak lia att tillgodose de mera kontinuerliga kraftbehoven och de senare
få tjäna sorn reserv, då vattenkraften av en eller annan anledning tryter eller
eljest icke förslår. Vid en dylik kombination bör en lämplig avvägning ske
av mängden utbyggd krafteffekt av de båda olika slagen.
Under de senaste åren har vattenkraft nyttiggjorts i stor omfattning, och
betydande tillskott äro beslutade eller planerade. Samtidigt har visserligen behovet
av ångkraft, relativt sett, minskat tack vare vattenregleringar med därav
följande större jämnhet i vattenkraftproduktionen. För bibehållandet avjämvikten
i kraftsystemet erfordras det oaktat en viss ökning även av den
tillgängliga ångkraftreserven. Ehuru jag tidigare förordat, alt avsevärda belopp
till investeringar i statens vattenfallsverk må upptagas såväl å riksslaten
för nästa budgetår som å tilläggsstat lill riksstaten för innevarande budgetår,
finner jag mig därför böra biträda vattenfallsstyrelsens framställning örn
anvisande av medel för anskaffande av ett sjätte maskinaggregat i Västerås
ångkraftstation. Mot den av styrelsen verkställda beräkningen av kostnaderna
för ett nytt modernt ångturbinaggregat och de i samband med insättningen av
aggregatet erforderliga byggnadsarbetena lii. m., sammanlagt 4 100 000 kronor,
har jag ej funnit skäl till erinran. I enlighet med vad styrelsen föreslagit
torde ett belopp av 2 500 000 kronor böra anvisas för nästa budgetår.
Frågan om inmontering av ett nionde maskinaggregat i Porjus kraftstation
har tidigare varit under behandling men skjutits på framtiden, främst i avvaktan
på fullbordandet av den tredje tilloppstunneln till kraftstationen. Tunnelarbetet,
som påbörjades under budgetåret 1944/45, väntas bliva fullbordat
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 63.
under nästa budgetår. Såsom vattenfallsstyrelsen upplyst kominer det föreslagna
aggregatet att icke blott medföra ett betydligt ökat kraftbelopp per år,
som beräknas bliva taget i anspråk för driften vid Norrbottens järnverk,
utan även medgiva en lättnad i belastningen vid kraftstationen, så att behövliga
revisionsarbeten kunna utföras utan att kraftproduktionen blir lidande.
Då jag icke har något att erinra mot styrelsens förslag i denna del, samt
jag funnit styrelsens beräkning av anskaffnings- och byggnadskostnaderna —
sammanlagt 3 800 000 kronor —- böra godtagas, biträder jag styrelsens förslag,
att ett anslag av 3 000 000 kronor anvisas för nästa budgetår till ändamålet.
Under åberopande av det anförda hemställer jag alltså, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten under Statens
affärsverksfonder, Statens vattenfallsverk, anvisa
dels till Ett sjätte maskinaggregat i Västerås ångkraftsta -
tion ett investeringsanslag av............kronor 2 500 000;
dels ock till Ett nionde maskinaggregat i Porjus kraftstation
ett investeringsanslag av............ kronor 3 000 000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Fredric Hawerman.
Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
460718