Kungl. Maj:ts proposition nr 42.
1
Nr 42.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om fortsatt uppskov med ikraftträdandet av föreskriven
skatt å motorsprit; given Stockholms slott den
25 januari 1946.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogat förslag till förordning om fortsatt uppskov med ikraftträdandet
av föreskriven skatt å motorsprit.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
l
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 42.
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 42.
Förslag
till
förordning om fortsatt uppskov med ikraftträdandet av
föreskriven skatt å motorsprit.
Härigenom förordnas — med ändring av vad i förordningen den 16 mars
1945 (nr 63) stadgats rörande ikraftträdandet av den i 1 § förordningen den
3 maj 1929 (nr 62) örn särskild skatt å bensin och motorsprit1 föreskrivna
skatten å motorsprit — att bestämmelserna om sistnämnda skatt skola träda
i kraft den 1 juli 1947.
1 Senaste lydelse av 1 § se 1945: 737.
Kungl. Maj:ts proposition nr 42.
3
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25
januari 1946.
Närvar a li d e:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Efter gemensam beredning med t.f. chefen för kommunikationsdepartementet,
statsrådet Danielson, anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet
Wigforss, fråga örn fortsatt uppskov med ikraftträdandet av föreskriven
skatt å motorsprit samt anför därvid följande.
Enligt 1 § förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) örn särskild skatt å bensin
och motorsprit skall för motorsprit erläggas särskild skatt av sex öre för
liter. Beskattningen av motorsprit, vilken ursprungligen beslutades vid 1924
års riksdag, har emellertid hittills icke vunnit tillämpning, utan har genom
upprepade beslut uppskov successivt medgivits med skattens ikraftträdande.
Det senaste uppskovet har lämnats genom förordning den 16 mars 1945 (nr
63) och gäller för tiden till den 1 juli 1946.
Beträffande statsmakternas tidigare behandling av denna skattefråga tilllåter
jag mig hänvisa till den redogörelse, som därutinnan lämnats i propositionen
nr 113 till 1937 års riksdag. Av denna redogörelse framgår bland
annat, att medgivandet av skattebefrielse för motorsprit från början avsåg
att underlätta inarbetandet av dylikt bränsle i marknaden och samtidigt
sörja för en viss tillgång till ett inhemskt motorbränsle, men att, sedan avsättningen
av sulfitspritfabrikernas produktion blivit tryggad genom den år
1934 beslutade omregleringen av spritmarknaden, skattebefrielsen förlorat
sin betydelse som stödåtgärd för industrien och därefter väsentligen kommit
att beröra motortrafikens intressen.
Då uppskov med skattens ikraftträdande beslutades åren 1934 och 1937,
motiverades detta med att en skatt å motorsprit skulle innebära en alltför
kännbar belastning av motortrafiken. Priset å motorsprit exklusive skatt
ställde sig vid båda dessa tillfällen avsevärt högre än priset å bensin inklusive
skatt. När förslag om fortsatt uppskov med skattens ikraftträdande (proposition
nr 135) förelädes 1940 års lagtima riksdag, framhölls att berörda
prisskillnad, så vitt då kunde bedömas, även i fortsättningen syntes bliva
betydande och att en ytterligare fördyring av motorspriten skulle medföra
kännbara olägenheter för motortrafiken. Skattebefrielsen borde därför förlängas
men med hänsyn till ovissheten örn den blivande prisutvecklingen på
området begränsas till ett år.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 42.
Departements
chefen.
Då vid 1941 års riksdag förslag framlades om uppskov under ytterligare
ett år med skattens ikraftträdande (proposition nr 230), motiverades detta
av delvis andra skäl. Sålunda uttalades, att så som förhållandena dåmera
utvecklat sig med avseende å tillgången på motorbränslen frågan örn en beskattning
av motorsprit torde kunna betecknas såsom helt inaktuell. Trots
ökad produktion inom landet kunde motorsprit icke tillhandahållas enskilda
förbrukare i sådan omfattning, att denna förbrukning erhölle någon betydelse
som skattekälla. Med hänsyn till ovissheten om den blivande utvecklingen
på området ansågs emellertid alltjämt lämpligt, att uppskovet begränsades
till ett år.
Jämväl i de vid 1942—1945 års riksdagar framlagda förslagen om fortsatt
uppskov med ikraftträdandet av skatten å motorsprit begränsades uppskovet
varje gång till ett år.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har under en följd av år
uppskov successivt medgivits med ikraftträdandet av den särskilda skatten
å motorsprit. Det torde i och för sig vara önskvärt att ett mera definitivt
beslut i ämnet nu fattas. Emellertid torde, sedan kriget numera upphört,
hela frågan om den inhemska produktionen av sulfitsprit och om spritens
fördelning å olika konsumtionsändamål böra upptagas till omprövning.
Vid sådant förhållande och då frågan örn skatt å motorsprit torde
böra prövas under beaktande jämväl av det förslag om statlig kontroll över
importen av och handeln med brännoljor, som den s. k. oljeutredningen
1945 väntas avlämna under innevarande år, anser jag mig böra ånyo framlägga
förslag om fortsatt uppskov med skattens ikraftträdande, förslagsvis
under ytterligare ett år eller till den 1 juli 1947.
Föredraganden hemställer härefter, att ett inom finansdepartementet upprättat
förslag till förordning om fortsatt uppskov med ikraftträdandet av
föreskriven skatt å motor sprit måtte genom proposition föreläggas riksdagen
till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
W. Dickson.
467158. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.