Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

1

Nr 306.

Kungl. Majus proposition till riksdagen med förslag till beräkning
av inkomsterna å riksstaten för budgetåret 194-6/47,
m. m.; given Stockholms slott den 24 maj 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen alt bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans MajU
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 maj

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga om beräkningen
av statsverkets inkomster för budgetåret 1946/47 m. m. och anför
därvid följande.

I årets statsverksproposition framlades icke något definitivt förslag i fråga
örn beräkningen av statsverkets inkomster för nästa budgetår. Sedan riksräkenskapsverket
numera avgivit förnyad beräkning av intäkterna och förutsättningarna
för utformningen av statsbudgeten för nästa år jämväl i övrigt
klarlagts, bör för riksdagen framläggas förslag om den slutliga utformningen
av riksstatens inkomstsida. Jag torde därvid till en början få lämna en översikt
över de förändringar å driftbudgetens utgiftssida, som efter framläggandet
av statsverkspropositionen förordats eller beslutats.

Bihang till riksdagens protokoll 19-iS. 1 sami. Nr SOS.

1

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

Förändringar av utgifterna.

I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för budgetåret
1946/47 upptogos utgifter å sammanlagt 3 258 miljoner kronor. Härav
folio 2 776 miljoner kronor på egentliga statsutgifter och 482 miljoner kronor
på utgifter för statens kapitalfonder. Av sistnämnda summa avsåg ett
belopp av 75 miljoner kronor ett beräknat anslag för avsättning till fonden
för oreglerade kapitalmedelsförluster.

I särskilda propositioner har Kungl. Majit framlagt förslag till ett flertal
ändringar beträffande driftbudgetens utgiftssida.

De viktigaste ändringsförslagen avse femte och nionde huvudtitlarna sami
huvudtiteln avskrivning av nya kapitalinvesteringar. För försvarshuvudtiteln
motvägas anslagshöjningar under ett stort antal anslag av vissa
anslagssänkningar, däribland en minskning med 20 miljoner kronor för kostnaderna
för beredskapens avveckling, varefter huvudtiteln redovisar en nettominskning
med 1,1 miljoner kronor. — Femte huvudtiteln visar en
ökning med 35 miljoner kronor. Härav faller ett belopp av 15 miljoner kronor
på ett anslag till kostnader för överflyttning av arbetskraft. Den återstående
utgiftsökningen fördelar sig på ett stort antal anslag under huvudtiteln.
— Sjätte huvudtiteln företer en ökning med 2 miljoner kronor,
föranledd av ökad medelsanvisning till bidrag till anläggningar för
vattenförsörjning och avlopp. — Sjunde huvudtiteln uppvisar en
ökning av 2,6 miljoner kronor, varav huvuddelen faller på utgifter i anledning
av folkbokföringsreformen. — Åttonde huvudtitelns slutsumma
har ökat med över 10 miljoner kronor. Härav utgör större delen en utgiftsstegring
för universiteten, den medicinska undervisningen m. fl. vetenskapliga
ändamål. — Nionde huvudtiteln företer en ökning med över
38 miljoner kronor. Härav faller icke mindre än 34 miljoner kronor a anslagen
till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och till kostnader
i samband med Svenska spannmålsaktiebolagels verksamhet. Folkhushällningsdepartementets
huvudtitel utvisar en ökning å nära
5 miljoner kronor, som huvudsakligen fördelar sig a anslagen till omkostnader
för lagring m. m. av gengaskol och till tillverkning av syntetiskt gummi.
_ Under pensionshuvu dtiteln föreligger en utgiftsstegring å 3,3
miljoner kronor, hänförlig till de på riksstaten fallande kostnaderna för omreglering
av vissa familjepensioner. — Riksgäldsfondens stat kommer
enligt uppgifter, som av riksgäldskontoret överlämnats till riksdagens statsutskott,
att belastas med ytterligare 6 miljoner kronor och föranleda en
utgiftsökning å denna huvudtitel med samma belopp. Under huvudtiteln
avskrivning av nya kapitalinvesteringar, vilken i statsverkspropositionen
beräknades till 97,3 miljoner kronor, aro ett flertal andringar
påkallade av under riksdagssessionen framlagda förslag örn nya kapitalinvesteringar.
Ändringarna medföra en höjning av anslagssumman med
40 miljoner kronor, varav 25 miljoner kronor falla på de nya statliga tertiarlånen.
— Under huvudtiteln avskrivning av oreglerade kapital -

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

3

medelsförluster har utöver statsverkspropositionens förslag för avskrivning
å anläggningskapital för Norrbottens järnverk äskats 12 miljoner
kronor. Beträffande det i statsverkspropositionen beräknade anslaget för avsättning
till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster har definitivt äskande
ännu icke framlagts.

Beträffande Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner
framlagda anslagsäskanden har riksdagen i ett flertal fall redan fattat
beslut. Anslagsgranskningen har icke medfört någon större förändring av
siffrorna, om man bortser från ovannämnda höjning av bidragsanslaget tili
anläggningar för vattenförsörjning och avlopp under sjätte huvudtiteln.

Den totala nettoökning i förhållande till statsverkspropositionen, med vilken
man nu har att räkna, uppgår sammanlagt till 155 miljoner kronor.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar m. m.

Riksräkenskapsverkets förslag till ny beräkning. I statsverkspropositionen
utvisade driftbudgetens inkomstsida en summa av 3 257 miljoner kronor,
varav 2 937 miljoner kronor hänförde sig till egentliga statsinkomster och 320
miljoner kronor till inkomster av statens kapitalfonder.

Med hänsyn till den beslutade omläggningen av uppbördsförfarandet från
och med den 1 januari 1947 beräknades i statsverkspropositionen de hittills
för de direkta skatterna uppförda olika inkomsttitlarna endast med de belopp
som enligt nuvarande skattesystem kunna väntas inflyta under förra hälften
av budgetåret. Sålunda upptogs titeln inkomst- och förmögenhetsskatt till
400 miljoner kronor, värnskatt till 30 miljoner kronor samt särskild skatt å
förmögenhet till 20 miljoner kronor. Den mot nämnda inkomsttitlar svarande,
för senare budgethalvåret beräknade inkomstposten för preliminär skatt
uppfördes med 500 miljoner kronor. Krigskonjunkturskatten beräknades till
100 miljoner kronor och stämpelmedlen till 90 miljoner kronor. I automobilskattemedel
beräknades inflyta 180 miljoner kronor. Tullar och acciser upptogos
till sammanlagt 1 424 miljoner kronor, varav tullmedlen beräknades
giva 150 miljoner kronor, allmän omsättningsskatt 360 miljoner kronor, varuskatt
75 miljoner kronor, skatt å kaffe 32 miljoner kronor, tobaksskatt 300
miljoner kronor och skatter på alkoholhaltiga drycker sammanlagt 429 miljoner
kronor.

Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspropositionen
till sammanlagt 180 miljoner kronor, varav för postverket 25 miljoner
kronor, för telegrafverket 45 miljoner kronor, för statens järnvägar 40 miljoner
kronor, för statens vattenlallsverk 45 miljoner kronor och för domänverket
25 miljoner kronor.

1 skrivelse den 30 april 1946 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande instruktion
avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster
under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1946/47. Beträffande sättet för
beräkningens verkställande har verket i likhet med tidigare år från vederbö -

4

Kungl. Mctj.ts proposition nr 306.

rande myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna
samt vissa andra speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar.

Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten samt de övriga skatter ävensom
folkpensionsavgifterna, vilka grunda sig på årets taxering, har riksräkenskapsverket
icke i detta sammanhang framlagt förslag till revision av dea
tidigare beräkningen, emedan underlag för en översyn ännu ej föreligger. Verket
har dock gått i författning om införskaffande från taxeringsmyndigheterna
av erforderligt material för bedömande av utfallet av pågående taxering.
Resultaten av taxeringsundersökningen torde, så snart de bliva tillgängliga, få
meddelas vederbörande riksdagsutskott.

De justeringar av den i statsverkspropositionen förordade uppskattningen
av intäkterna under de olika inkomsttitlarna, som av riksräkenskapsverket
och vederbörande myndigheter ifrågasatts, framgå av det följande.

Stämpelmedel, som i statsverkspropositionen beräknades till 90 miljoner
kronor, förutses för innevarande budgetår inflyta med 110 miljoner kronor,
vilket innebär en betydande ökning i förhållande till föregående budgetår.
För budgetåret 1946/47 har generalpoststyrelsen beräknat inkomsten av
stämpelmedel till 98 miljoner kronor, medan riksräkenskapsverket för sin del
förordat, att inkomsten upptages till i avrundat tal 100 miljoner kronor.

Automobilskattemedel. Enligt statsverkspropositionen beräknas
fordonskatten inflyta med 60 miljoner kronor och bensinskatten med 120 miljoner
kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har — under framhållande
av de svårigheter, som för närvarande vore förknippade med en beräkning
av statsverkets inkomster av motorfordonstrafiken —- nu beräknat dessa skattetitlar
till 55 respektive 115 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har vid
angivna förhållande icke funnit anledning föreslå någon ändring av de i statsverkspropositionen
beräknade inkomstbeloppen.

Inkomsttiteln tullmedel upptogs i statsverkspropositionen till 150 miljoner
kronor. Generaltullstyrelsen har nu förordat, att tullmedlen för nästa
budgetår upptagas till 160 miljoner kronor. Vid beräkningen har hänsyn tagits
dels till att uppbörden under de månader av innevarande budgetår, som
förlupit sedan den tidigare beräkningen, blivit större än som förmodats, dets
också till att efter hand som omställningen till fredsproduktion fortskrede och
som följd härav tillgången på varor i åtskilliga av de tidigare krigförande
länderna ökades och samtidigt transportmöjligheterna förbättrades, importen
även syntes stiga. Huru snabbt en sådan ökning kunde ske vore enligt styrelsen
för närvarande svårt att förutsäga. Riksräkenskapsverket, som med hänsyn
till importsituationen i dess helhet funnit generaltullstyielsens beräkning
väl försiktig, har för sin del förordat, att i det slutliga riksstatsförslaget tullmedlen
beräknas till 170 miljoner kronor.

Allmän omsättningsskatt. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen
beräknats till 360 miljoner kronor. Uppbörden för innevarande
budgetår, som tidigare beräknades till 345 miljoner kronor, uppskattas nu till
350 miljoner kronor eller 6 procent högre än uppbörden under budgetåret
1944/45. Då riksräkenskapsverket antagit, att den stegring som framträtt under

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

innevarande budgetår skall komma att fortsätta även under budgetåret
1946/47, har inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget föreslagits till 370
miljoner kronor.

Inkomsttiteln accis å silke, som i statsverkspropositionen beräknades
till 4,5 miljoner kronor, har riksräkenskapsverket, sedan generaltullstyi
elsen nu uppskattat den motsedda uppbörden till 4,9 miljoner kronor, förordat
böra i det slutliga riksstatsförslaget upptagas till 5 miljoner kronor.

Accis å margarin och vissa andra fett v åror. I statsverkspropositionen
har denna inkomsttitel beräknats till 15 miljoner kronor.
Vid meddelande av den till grund härför liggande beräkningen antog livsmedelskommissionen,
att en i förhållande till hittillsvarande konsumtion
ökad förbrukning av margarin och matolja skulle möjliggöras genom antingen
tilldelning av större ransoner eller avveckling av konsumtionsregleringen.
Då emellertid utsikterna för vårt land att under det närmaste året
erhålla fettråvaror från de fettproducerande områdena icke äro så goda som
tidigare antagits, har kommissionen ansett sig nu böra uppskatta inkomsterna
å denna titel under budgetåret 1946/47 till i runt tal 9 miljoner kronor. I
anslutning härtill har riksräkenskapsverket förordat, att margarinaccisen i
det slutliga riksstatsförslaget upptages till 9 miljoner kronor.

Skatt å kaffe har i riksstatsförslaget uppförts med 32 miljoner kronor.
Vid nu verkställda förnyade beräkningar ha inkomsterna å denna titel
beräknats av generaltullstyrelsen till 30 och av livsmedelskommissionen till
32,5 miljoner kronor eller samma belopp som vid tidigare beräkningar. Riksräkenskapsverket
har därför ej funnit anledning föreslå någon ändring av
det belopp, varmed inkomsttiteln uppförts i riksstatsförslaget.

Inkomsttiteln tobaksskatt har i riksstatsförslaget upptagits till 300
miljoner kronor. För innevarande budgetår bär tobaksmonopolet nu beräknat
skatten till 315 miljoner kronor. Under förutsättning bl. a. att den procentuella
ökningen av försäljningen under månaderna januari—mars 1946
gentemot försäljningen under motsvarande månader år 1945 i stort sett
komme att bestå under nästa budgetår, har tobaksmonopolet uppskattat tobaksskatten
för samma budgetår till 320 miljoner kronor. Denna beräkning
har riksräkenskapsverket biträtt.

I statsverkspropositionen beräknades brännvinstillverkning sskatten
till 19 miljoner kronor. I överensstämmelse med förslag av kontrollstyrelsen
har riksräkenskapsverket förordat, att i det slutliga riksstatsförslaget
inkomsttiteln upptages till 20 miljoner kronor.

Rusdrycksförsäljningsmedel. Denna inkomsttitel, som är
uppdelad på två inkomstposter, avseende partihandelsbolag och detaljhandelsbolag,
beräknades i riksstatsförslaget till 20 respektive 25 miljoner kronor.
Den förra inkomstposten har av riksräkenskapsverket i enlighet med
kontrollstyrelsens förslag ansetts böra i det slutliga riksstatsförslaget upptagas
till 22 miljoner kronor. Vad angår den senare inkomstposten har riksräkenskapsverket
med godtagande av kontrollstyrelsens beräkning förordat,
att den i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 45 miljoner kronor.

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 306-

ökningen torde till ett belopp av 17 å 18 miljoner kronor hänföra sig till i
samband med uppbördsreformen frigjorda skattereserver.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
har i statsverkspropositionen upptagits till 300 miljoner kronor. Uppbörden
under innevarande budgetår har beräknats till 320 miljoner kronor. För nästa
budgetår har kontrollstyrelsen i en förnyad beräkning föreslagit, att inkomsttiteln
skulle upptagas till 310 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har funnit
denna beräkning även med hänsyn till väntad nedgång i inköpspriserna väl
låg och för sin del förordat, att inkomsttiteln upptages i det slutliga riksstatsförslaget
till 320 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin beräknades
i slutet av föregående år av kontrollstyrelsen till 20 miljoner kronor, vilken
beräkning i statsverkspropositionen på riksräkenskapsverkets förslag höjdes
till 25 miljoner kronor. För löpande budgetår har beräknats en uppbörd av
24 miljoner kronor. Även nu föreslår kontrollstyrelsen, att skatten för nästa
budgetår beräknas till 20 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har ej funnit
tillräcklig anledning föreligga att frångå statsverkspropositionens beräkning
på denna punkt.

Maltdrycksskatten har i riksstatsförslaget upptagits till 40 miljoner
kronor och beräknas för innevarande budgetår inflyta med 42 miljoner
kronor. Kontrollstyrelsen har uppskattat denna inkomsttitel för nästa budgetår
till 44 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har för sin del förordat,
att inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 42 miljoner
kronor.

Skatt å läskedrycker har i riksstatsförslaget upptagits med 14
miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas inkomsten till samma
belopp. Kontrollstyrelsen och riksräkenskapsverket ha nu uppskattat inkomsten
å denna titel till 15 miljoner kronor.

Inkomsttiteln avgifter för besiktning av motorfordon
har av riksräkenskapsverket enligt förslag av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
nu beräknats till 2,5 miljoner kronor mot i statsverkspropositionen
upptaget belopp av 1,8 miljoner kronor.

Inkomst av myntning och justering har i riksstatsförslaget
upptagits till 5 miljoner kronor, varvid man ulgått från att efterfrågan å
skiljemynt komme att efter hand sjunka. Mynt- och justeringsverket beräknar
inkomsten i fråga för löpande budgetår till 12 miljoner kronor, innebärande
viss ytterligare stegring i förhållande till tidigare beräkningar. Med
hänsyn härtill har verket nu föreslagit, att inkomsttiteln för nästa budgetår
i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 8 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
har biträtt detta förslag.

Lotterimedel, som i statsverkspropositionen upptagits till 39 miljoner
kronor, beräknas nu av lotteribolaget för löpande budgetår till 39,4 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket bär förordat, att inkomsttiteln uppföres
med 40 miljoner kronor.

Beträffande inkomsterna av statens affärsverksfonder har

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

7

riksräkenskapsverket i överensstämmelse med förslag Irån vederbörande verk
förordat, att inkomsttitlarna för postverket och domänverket, vilka i statsverkspropositionen
upptogos med vardera 25 miljoner kronor, i det slutliga
riksstatsförslaget upptagas till 29 respektive 20 miljoner kronor. För de övriga
affärsverken har någon justering av statsverkspropositionens beräkningar
icke av riksräkenskapsverket ansetts erforderlig.

I överensstämmelse med vad pensionsstyrelsen föreslagit har riksräkenskapsverket
förordat, att inkomsten av folkpensioneringsfonden,
i statsverkspropositionen upptagen till 29 miljoner kronor, sänkes till 28
miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets nya förslag innefattar en höjning av inkomsterna
med sammanlagt 103,2 miljoner kronor.

Ändringar a driftbudgetens inkomstsida föranledda av särskilda förslag
till riksdagen. I propositionen nr 126 bär förordats, att de år 1946 för avverkningarna
under år 1945 debiterade skogsvårdsavgifterna, vilka i sin helhet
skola uppbäras i samband med kronouppbörden i november 1946, tillföras
statsverket under budgetåret 1946/47. Vidare har framhållits, att storleken
av de skogsvårdsavgifter, som komma att inflyta under innevarande år,
ännu icke är känd och icke kan med någon större säkerhet bedömas förrän
i mitten av juni 1946. Skogsvårdsavgifterna ha emellertid antagits kunna
inbringa ungefär samma belopp som år 1945 eller 4 miljoner kronor. Vidare
har i propositionen nr 142 framlagts förslag om begränsning av avgiftsskyldigheten
i samband med student- och realexamina medförande en inkomstminskning
under inkomsttiteln avgifter vid läroverken m. m. med 217 OCH)
kronor i förhållande till i statsverkspropositionen beräknat belopp. Slutligen
bör under rubriken Statens utlåningsfonder upptagas en särskild inkomsttitel
för lånefonden för bostadsbyggande, om vars inrättande förslag framlagts i
propositionen nr 279. Med hänsyn till den eftersläpning för de inflytande
ränteintäkterna, som är förbunden med dylik utlåningsrörelse, torde inkomsttiteln
icke böra upptagas med högre belopp än 1 miljon kronor, ehuru för
ändamålet äskats 220 miljoner kronor och lånen skola förräntas efter 3 procent.

Förändringarna på driftbudgetens inkomstsida enligt riksräkenskapsverkets
nyss redovisade uppskattningar samt vad här anförts skulle sålunda
medföra en sammanlagd inkomstökning i förhållande till riksstatsförslaget
av (103,2 + 4 — 0,2 + 1 =) 108 miljoner kronor.

Läget med avseende å skatterna å inkomst oeh förmögenhet. Jag torde
i detta sammanhang till slut få erinra örn vissa med uppbördsreformen sammanhängande
förhållanden och dessas betydelse för inkomstberäkningen
m. m.

Enligt de av riksdagen år 1945 beslutade övergångsbestämmelserna till
uppbördsförordningen den 31 december 1945 (nr 896) skall bl. a. statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt på grund av 1946 års taxering efterskänkas,

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

i den mån nämnda skatt enligt äldre bestämmelser skolat erläggas under år
1947. Detta innebär, att de skattskyldiga ha att gälda den del av skatten,
som förfaller till betalning vid uppbördsterminen eller uppbördsstämman
i november innevarande år.

Genom proposition nr 261 har Kungl. Majit för innevarande års riksdag
framlagt förslag till sådan ändring av nyssnämnda övergångsbestämmelser,
att bl. a. statlig inkomst- och förmögenhetsskatt på grund av 1946 års taxering
skall efterskänkas till halva beloppet; den återstående hälften skall erläggas
vid uppbördsterminen eller uppbördsstämman i november innevarande
år. Den föreslagna ändringen innebär i huvudsak, att skattebefrielse avses
skola åtnjutas även beträffande sådana mindre utskyldsbelopp, som enligt
bestämmelserna i uppbördsreglementet den 14 december 1917 i sin helhet
förfalla till betalning vid uppbördsterminen eller uppbördsstämman i november
1946 och således jämlikt övergångsbestämmelserna lill uppbördsförordningen
i deras tidigare beslutade lydelse icke efterskänkas.

I fråga om den statliga inkomst- och förmögenhetsskatt, som sålunda skall
erläggas på grund av innevarande års taxering, har riksdagen, enligt 20 §
förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt i dess lydelse före
1945 års författningsändring, att bestämma med vilka procenttal av de i
18 § 2 mom. a), b) och c) samma förordning omförmälda grundbeloppen
bottenskatt skall utgå.

Från och med ingången av år 1947 skall enligt bestämmelserna i uppbördsförordningen
bl. a. statlig inkomst- och förmögenhetsskatt uttagas preliminärt
för den inkomst, som uppbäres under berörda år, och den förmögenhet,
som då äges. Enligt 20 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
i dess lydelse jämlikt förordningen den 31 december 1945
(nr 898) skall varje år bestämmas med vilka procenttal av de i 18 § 2 mom.
a), b) och c) omförmälda grundbeloppen bottenskatt skall ingå i preliminär
skatt dels för nästkommande budgetårs förra hälft dels ock för detta budgetårs
senare hälft; därvid skall iakttagas att procenttalen för nästkommande
budgetårs förra hälft skola vara lika med procenttalen för det löpande budgetårets
senare hälft. I fråga örn skatt, som påföres pa grund av 1946 ars
taxering, skall dock såsom förut angivits 20 § i dess äldre lydelse fortfarande
gälla. Enligt nyssnämnda stadganden har riksdagen sålunda att bestämma
med vilka procenttal av ifrågavarande grundbelopp bottenskatt skall ingå i
preliminär skatt för senare hälften av budgetaret 1946/47.

Departementschefen.

I det förslag till riksstat för budgetåret 1946/47 som framlades i statsverkspropositionen
uppgingo utgifterna å driftbudgeten till 3 258 miljoner kronor
och de beräknade inkomsterna till ett en miljon kronor lägre belopp. Enligt
förslaget var alltså driftbudgeten praktiskt taget jämnt balanserad. Å driftbudgetens
utgiftssida upptogs emellertid preliminärt en balanspost, i det att det
föreslogs, att för avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster skulle be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

9

räknas ett anslag av 75 miljoner kronor, avsett att i den utsträckning som
det finansiella läget kunde medgiva bidraga tili en reglering av de förluster
som vore att motse å olika under senare år verkställda investeringar, men
som ännu icke vore fullt utredda eller kända till sitt exakta belopp. En definitiv
beräkning av anslaget borde anstå i avvaktan på den fullständigare
överblick över bl. a. det statsfinansieHa läget som borde kunna vinnas under
vårens lopp.

Såsom framgår av den föregående redogörelsen lia, genom förslag till riksdagen,
vilka delvis redan föranlett beslut av denna, anslag tillkommit å driftbudgetens
utgiftssida å sammanlagt 155 miljoner kronor. Huvudparten därav
hänför sig till jordbruksregleringarna och utgifter för sociala ändamål
varav särskilt märkes anslag till arbetspremier m. m. samt avskrivning å
anslaget till de nya tertiärlånen under huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

De förut refererade beräkningar över inkomstutvecklingen som framlagts
av riksräkenskapsverket utmynna i förslag om uppräkningar av de olika inkomsttitlarna
å sammanlagt 103,2 miljoner kronor. Härav hänföra sig 20 miljoner
kronor till inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel: detaljhandelsbolag.
Inkomstökningen i fråga skulle i huvudsak erhållas genom indragning
till statsverket av i detaljhandelsbolagen fonderade skattereserver. Då
en sådan indragning icke synes mig lämplig, bör inkomstposten i förhållande
till riksräkenskapsverkets beräkning justeras ned med mot dessa reserver
svarande belopp, eller i runt tal 18 miljoner kronor. Den möjliga uppräkningen
av inkomsttitlarna i förhållande till statsverkspropositionen kommer
då på basis av verkets kalkyler att uppgå till 85,2 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
har icke berört frågan om omsättningsskattens bibehållande.
Jag utgår från att denna i detta sammanhang i enlighet med vad som
föreslagits i propositionen nr 222 skall förutsättas utgå jämväl under hela
nästa budgetår. Ämbetsverket har icke heller framlagt några nya beräkningar
rörande avkastningen av de direkta skatterna. Under hand har emellertid
verket meddelat, att den i propositionen nr 261 föreslagna eftergiften
i fråga om landstingsmedel kan väntas medföra ett inkomstbortfall av i runt
tal 90 miljoner kronor. Med hänsyn till den stora osäkerhet som detta år
vidlåder kalkylen av intäkten av inkomst- och förmögenhetsskatten och då
det icke är osannolikt, att en eventuell överskatlning av denna intäkt kommer
att motvägas av större inkomster av krigskonjunkturskatten än som
beräknats i statsverkspropositionen, synes mig det nu tillgängliga siffermaterialet
icke tillräckligt omfattande för att motivera en ändring av de i
statsverkspropositionen förordade beräkningarna av inkomsterna av de direkta
skatterna, örn dessa beslutas skola utgå enligt där samt i propositionen
nr 261 förutsatta grunder. .lag vill för min del tillstyrka, att dessa grunder,
som i princip motsvara de för 1945 tillämpade, nu fastställas att gälla
för 1946. Med den jämkning av riksräkenskapsverkets nu framlagda uppskattningar
som nyss angivits förordar jag sålunda att inkomstberäkningen i
statsverkspropositionen justeras i anslutning till dessa. Vidare bör upptagas en
ny inkomsttitel under benämningen sko g svärds a vgifter å 4 miljö -

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

ner kronor. Inkomsttiteln avgifter vid läroverken bör därjämte
nedräknas med 217 000 kronor och upptagas med 1 658 000 kronor. Under
rubriken Statens utlåningsfonder bör slutligen upptagas en ny inkomsttitel å
1 000 000 kronor för lånefonden för bostadsbyggande. .lag framlägger
i det följande förslag om att de olika inkomsttitlarna i riksstaten
uppföras i enlighet med vad jag här anfört. Samtidigt därmed föreslår jag,
att inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1946, till den del nämnda skatt
icke enligt övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen skall efterskänkas,
skall uttagas efter samma grunder som för år 1945. Då förslag till
ändrad utformning av skatteskalorna vid den statliga beskattningen icke
hinner föreläggas den nu församlade riksdagen, torde jämväl den statliga
inkomst- och förmögenhetsskatt, som skall ingå i den preliminära skatten
för senare hälften av nästkommande budgetår, böra utgöras efter nyssnämnda
grunder. Av samma skäl torde värnskatt för ifrågavarande tid böra utgå
preliminärt efter i huvudsak de grunder, som gällt vid uttagande av värnskatt
för innevarande budgetår. Någon värnskatt på grund av 1946 års taxering
torde däremot icke böra uttagas. — Förslag om preliminärt uttagande
av värnskatt för senare hälften av budgetåret 1946/47 torde jag få anmäla i
annat sammanhang.

I enlighet med vad som anförts skulle merinkomsterna utöver de i riksstaten
beräknade uppgå till (85,2 + 4 — 0,2 + 1 =) 90 miljoner kronor och
utgiftsstegringen till det i det föregående angivna beloppet 155 miljoner
kronor. Om nyssnämnda anslag på 75 miljoner kronor för extraordinära avskrivningar
skulle anvisas i enlighet med den ursprungliga beräkningen, skulle
driftbudgeten i enlighet med det anförda komma att visa ett underskott av
(155 — 90 =) 65 miljoner kronor. Med de förutsättningar som uppställts
för beräkningen av anslaget till extraordinära avskrivningar, bör detta under
angivna förhållanden i huvudsak bortfalla. Jag förordar likväl, att anslaget,
som med ett mindre belopp regelmässigt brukat anvisas å riksstaterna under
senare år, upptages med 10 miljoner kronor. Eljest föreliggande budgetunderskott
kommer då att praktiskt taget utjämnas och driftbudgeten att trots
inträdda förskjutningar bliva i huvudsak balanserad.

En tablå över inkomster och utgifter å riksstaten för budgetåret 1946/47
utformad i överensstämmelse med vad här förordats, torde såsom bilaga få
fogas vid protokollet i detta ärende.

I propositionen nr 222 ha framlagts vissa beräkningar rörande finansutvecklingen
för de följande fem åren. Därvid har ett försök gjorts att bestämma
det ungefärliga utrymme för olika utgifter, som kunde väntas komma
att föreligga under dessa år under förutsättning att driftbudgeten bibehölles
i huvudsak balanserad. Vid beräkningarna har balans mellan driftbudgetens
inkomster och utgifter förutsatts föreligga i utgångsläget. Man
har därefter i prognosen rörande den statsfinansiella utvecklingen byggt dels
på sannolikheten av en viss under längre tid fortgående allmän inkomstökning,
dels bl. a. också på att det i årets statsverksproposition beräknade, särskilda
anslaget till extraordinära avskrivningar senare skulle kunna bort -

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

11

falla. Den beräkning av inkomsterna, som jag i huvudsaklig anslutning till
riksräkenskapsverkets förslag tillstyrker, innebär att man kunnat tillgodoräkna
sig en del av den i framtidskalkylerna förutsatta inkomsttillväxten för
balansering av redan nu inträdda och alltså i utgångsläget för kalkylerna
föreliggande utgiftsökningar. På samma sätt innebär reduktionen av det
extraordinära avskrivningsanslaget, att man för att balansera sådana utgiftsökningar
tillgodogjort sig en utgiftsminskning som enligt de tidigare
framlagda planerna skulle bidragit till att kompensera senare motsedda utgiftsstegringar.
Den totala utgiftsökningen i förhållande till riksstatsförslaget
av 155 miljoner kronor täckes alltså visserligen inom ramen av bibehållen
balans, men det sätt på vilket balansen återställts innebär, att utgiftsökningen
likväl måste anses i huvudsak kvarstå såsom en försämring av utgångsläget
för den fortsatta utvecklingen i jämförelse med vad som förutsatts
i propositionen nr 222.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av kronor 10 000 000;

dels besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen om
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall — med iakttagande
av vad i 20 § andra stycket samma förordning stadgas
och under beaktande tillika av vad om efterskänkande av
skatt är i övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen
stadgat — för år 1946 utgå med 150 procent av grundbeloppet
för skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom. a) och c)
nämnda förordning, samt med 200 procent av grundbeloppet
för skattskyldiga, som avses i samma moment b);

dels besluta, att bottenskatt enligt 18 § förstnämnda förordning
skall — med iakttagande av vad i 20 § andra stycket
samma förordning stadgas — ingå i preliminär skatt för
senare hälften av budgetåret 1946/47 med 150 procent av
grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom.
a) och c) nämnda förordning, samt med 200 procent avgrundbeloppet
för skattskyldiga, som avses i samma moment
b);

dels ock upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret
1946/47 enligt den vid detta protokoll såsom Bihang
fogade specifikationen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rolf Arfwedson.

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

Bihang.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Kronor

Kronor

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1.

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a.

Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning...................

400 000 000

b.

Värnskatt, bevillning.........

30 000 000

C.

Särskild skatt å förmögenhet,

bevillning...................

20 000 000

d.

Utskiftningsskatt och ersätt-

ningsskatt, bevillning.........

1 000 000

e.

Preliminär skatt å inkomst och

förmögenhet, m. m., bevillning.

500 000 000

t.

Skogsvårdsavgifter...........

4 000 000

g-

Krigskonjunkturskatt, bevillning

100 000 000

h.

Bevillningsavgifter för särskilda

1

förmåner och rättigheter, bevill-

ning.......................

200 000

i.

Stämpelmedel, bevillning......

100 000 000

1 155 200 000

2.

Automobilskattemedel:

a.

Fordonsskatt, bevillning.......

60 000 000

b.

Bensinskatt, bevillning........

120 000 000

180 000 000

3.

Tullar och acciser:

a.

Tullmedel, bevillning.........

170 000 000

b.

Allmän omsättningsskatt, bevill-

ning.......................

370 000 000

C.

Varuskatt, bevillning.........

75 000 000

d.

Trafikskatt, bevillning........

28 000 000

e.

Accis å silke, bevillning.......

5 000 000

f.

Accis å margarin och vissa andra

fettvaror, bevillning..........

9 000 000

g-

Skatt å kaffe, bevillning......

32 000 000

h.

Tobaksskatt, bevillning.......

320 000 000

i.

Brännvinstillverkningsskatt, be-

vulning.....................

20 000 000

j-

Rusdrycksförsäljningsmedel, be-

vulning:

a. Partihandelsbolag.........

22 000 000

(3. Detaljhandelsbolag.........

27 000 000

k.

Omsättnings- och utskänknings-

skatt å spritdrycker, bevillning

320 000 000

1.

Omsättnings- och utskänknings-

skatt å vin, bevillning........

25 000 000

m.

Maltdrycksskatt, bevillning....

42 000 000

n.

Skatt å läskedrycker, bevillning

15 000 000

0.

Statlig nöjesskatt, bevillning...

17 000 000

1 497 000 000

2 832 200 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 306-

13

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter.....................

2. Inkomster vid fångvården...................

3. Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona

4. Inkomster vid sjökarteverket................

5. Inkomster vid garnisonssjukhusen............

6. Inkomster vid militärapoteket...............

7. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk ringsrådet.

.............................

8. Bidrag till pensionsstyrelsen.................

9. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alko holistanstalter

...........................

10. Inkomster vid statens skyddshem............

11. Inkomster vid statens bakteriologiska labora torium

.................................

12. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

13. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium

14. Inkomster vid statens sinnessjukhus..........

15. Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för

sinnesslöa...............................

16. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka

17. Inkomster vid statens institut för folkhälsan ..

18. Inkomster vid statens geotekniska institut ....

19. Avgifter för besiktning av motorfordon.......

20. Avgifter för registrering av motorfordon......

21. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hyd rologiska

institut........................

22. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk samhet

.................................

23. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.....

24. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri

sprit m. m..............................

25. Inkomst av myntning och justering..........

26. Kontrollstämpelmedel......................

27. Bidrag till bank- och fondinspektionen.......

28. Bidrag till sparbanksinspektionen............

29. Bidrag för tillsyn över sparbankerna.........

30. Inkomster vid tandläkarinstitutet............

31. Inkomster vid karolinska sjukhuset..........

32. Inkomster vid serafimerlasarettet............

33. Avgifter vid läroverken m. m...............

34. Avgifter för granskning av biograf bilder......

35. Inkomster vid lantbruksingenjörsorganisationen

36. Inkomster vid statens veterinärmedicinska an stalt

...................................

37. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt

38. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontroll anstalt

.................................

39. Inkomster vid rikets allmänna kartverk......

40. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverk ningen

................................

Kronor

Kronor

50 000
800 000
50 000
130 000

1 700 000
800 000

2 180 000

42 000

280 000
460 000

1 200 000
30 000
55 000
17 100 000

90 000
260 000
230 000
200 000
2 500 000
1 000 000

200 000

18 000
850 000

41 000
8 000 000
500 000
155 000
135 000
225 000
325 000
5 100 000
2 500 000
1 658 000
250 000
500 000

350 000
650 000

150 000
110 000

15 000

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

Kronor

Kronor

41. Inkomster vid statens provningsanstalt......

600 000

42. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten...

225 000

43. Fyr- och båkmedel.......................

3 500 000

44. Lotspenningar............................

3 000 000

45. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt..

225 000

46. Patent- och varumärkes- samt registrerings-

avgifter...............................

2 600 000

47. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register

280 000

48. Bidrag till försäkringsinspektionen..........

290 000

49. Vissa licensavgifter m. m..................

200 000

61 809 000

III. Folkpensionsavgifter.............................

66 000 000

IV. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel..............................

4 000 000

2. Totalisatormedel..........................

5 000 000

3. Tipsmedel................................

12 000 000

4. Lotterimedel.............................

40 000 000

5. Övriga diverse inkomster..................

7 000 000

68 000 000

3 028 009 OOO

B. Inkomster av statens kapitalfonder.

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning.....................

29 000 000

2. Telegrafverket............................

45 000 000

3. Statens järnvägar.........................

40 000 000

4. Statens vattenfallsverk....................

45 000 000

5. Domänverket............................

20 000 000

179 000 000

II. Riksbanksfonden...............................

10 000 000

III. Statens allmänna fastighetsfond:

1. Slottsbyggnadernas delfond.................

1 000

2. Fångvårdsstyrelsens » ................

350 000

3. Utrikesdepartementets » ................

245 000

4. Medicinalstyrelsens » ................

1 765 000

5. Byggnadsstyrelsens » ................

8 736 000

6. Generaltullstyrelsens > ................

35 000

7. Uppsala universitets > ................

165 000

8. Lunds universitets » ................

160 000

9. Karolinska sjukhusets » ................

320 000

10. Lotsstyrelsens » ................

40 000

11 817 000

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond:

a. Arméns delfond .......... 8 000 000

b. Marinens » .......... 3 625 000

c. Flygvapnets » .......... 5 700 000

17 325 000

2. Försvarets bostadsanskaffningsfond..........

400 000

3. Försvarets fabriksfond.....................

900 000

18 625 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

15

Kronor

Kronor

V. Statens utlåningsfonder:

1. Värnpliktslånefonden.......................

100

2. Statens bostadslånefond....................

175 000

3. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby

22 000

4. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre be-

medlade, barnrika familjer................

5 900 000

5. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen..................

370 000

6. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden .........................

690 000

7. Lånefonden för bostadsbyggande ............

1 000 000

8. Lånefonden för lantarbetarbostäder..........

2 500

9. Statens bosättningslånefond.................

1 550 000

10. Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m.

åt enskilda järnvägar....................

21 000

11. Vattenkraftslånefonden ....................

150 000

12. Luftfartslånefonden........................

130 000

13. Tullverkets båtlånefond ....................

9 000

14. Statens lånefond för universitetsstudier.......

2 000

t

15. Allmänna studielånefonden..................

50 000

16. Lånefonden för inköp av ädla avelsston......

100

17. Lånefonden för inköp av avelshingstar av ar-

dennerras ..............................

100

1

18. Lånefonden för inköp av avelsston av nord-

svensk ras .............................

100

19. Statens kaninavelslånefond..................

100

20. Statens fjäderfälånefond....................

100

21. Gödselvårdslånefonden......................

25 000

22. Statens kalkbrukslånefond..................

7 000

23. Statens fruktodlingslånefond.................

100

24. Frukt- och potatislagerhusfonden............

100

25. Statens mejerilånefond.....................

35 000

26. Jordbrukets maskinlånefond.................

235 000

27. Spannmålslagerhusfonden...................

135 000

28. Spannmålskreditfonden.....................

100

29. Statens sekundärlånefond för jordbrukare.....

660 000

30. Statens slakterilånefond....................

5 000

31. Kraftledningslånefonden.....................

110 000

32. Elektrifieringslånefonden....................

2 000

33. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för mo-

tordrift ................................

10 000

34. Egnahemslånefonden.......................

9 200 000

35. Jordförmedlingsfonden......................

100

36. Arrendelånefonden.........................

100

37. Arbetarsmåbrukslånefonden.................

100

38. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och

bostadsförbättringslånefond................

3 000

39. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond..

1 000

40. Statens avdikningslånefond..................

1 480 000

41. Täckdikningslånefonden ....................

160 000

42. Bevattningslånefonden......................

3 000

1

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

Kronor

Kronor

43. Allmänna nyodlingsfonden .................

1000

44. Norrländska nyodlingsfonden................

100

45. Fiskerilånefonden..........................

100 000

46. Statens fiskredskapslånefond.................

100

47. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för

fiskebåtar...............................

100

48. Kommunskogslånefonden....................

1 000

49. Virkesmätningslånefonden ..................

100

50. Skogsväglånefonden........................

4 000

51. Kronotorparnas inventarielånefond ..........

100

52. Hemslöjdslånefonden.......................

10 000

53. Industrilånefonden.........................

40 000

54. Statens hantverkslånefond..................

23 000

55. Fonden för hantverks- och småindustrikredit..

5 000

56. Rederilånefonden..........................

100

57. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten..

12 000

58. Statens sekundärlånefond för rederinäringen...

49 000

59. Statens lånefond för anskaffande av gasgenera-

förer för vissa fartyg.....................

1 000

60. Lotsverkets båtlånefond....................

50 000

22 440 300

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Statskontorets delfond......................

8 700 000

2. Egnahemsstyrelsens delfond.................

640 000

3. Riksbankens delfond.......................

25 000

4. Riksgäldskontorets delfond..................

2 160 000

11 525 000

VII. Fonden för statens aktier:

1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag.........

5 000 000

2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet.......

1 595 000

3. Aktiebolaget Jordbrukarbanken..............

1 000 000

4. Övriga aktiebolag..........................

250 000

7 845 000

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden.....................

28 000 000

2. Civila tjänstepensionsfonden.................

1 170 000

3. Militära tjänstepensionsfonden...............

145 000

4. Allmänna familj epensionsfonden..............

3 475 000

5. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk......

21 000

32 811 000

IX. Diverse kapitalfonder ...........................

25 000 000

319 063 300

Summa

3 347 072 300

!

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

Driftbudgeten för

Inkomster.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter ..........................

II. Uppbörd i statens verksamhet........

III. Folkpensionsavgifter................

IV. Diverse inkomster..................

Statsverks-propositionen
Milj. kr.

Senare
ändringar
Milj. kr.

Summa

Milj. kr.

2 745-7
58-3

66- o

67- 0

+ 86"5

-f- 3*5

+ 1-0

2 832-2
61-8
66-0
68-0

Säger

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder............

II. Riksbanksfonden ..................

III. Statens allmänna fastighetsfond......

IV. Försvarets fonder ..................

V. Statens utlåningsfonder..............

VI. Fonden för låneunderstöd ..........

VII. Fonden för statens aktier............

VIII. Statens pensionsfonder..............

IX. Diverse kapitalfonder ..............

2 937 0

180-0

10- o

11- 8
18-6
21-4
11-5

7-9

33-8

25-o

+ 91-0

— l-o

+ lo

— 1-0

3 028-o

179-0

10- o

11- 8
18-6
22-4
11-5

7-9

32-8

25-o

Säger

320-o

- 1‘0

319-0

Säger för inkomster å driftbudgeten

3 257-0

+ 90-o

3 347-0

Beräknat underskott d slatsregleringen all av-

föras d statens budgetutjämningsfond ____

l-o

0‘7

Summa

3 258-0 |

3 347-7

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

19

budgetåret 1946/47.

Bilaga.

Utgifter.

Statsverks-

Senare

Simuna

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl, hov- och slottsstaterna ......

24

—

24

II. Justitiedepartementet ..............

28-4

+

0‘7

291

III. Utrikesdepartementet ..............

134

+

0-1

13s

IV. Försvarsdepartementet..............

899-6

—

1-1

898-5

V. Socialdepartementet................

680-8

+

351

715-9

VI. Kommunikationsdepartementet.......

222-8

+

2-0

224-8

VII. Finansdepartementet ...............

70-o

+

2-6

72-6

VIII. Ecklesiastikdepartementet...........

371-7

+

10-3

382-0

IX. Jordbruksdepartementet ............

308-3

38-4

346-7

X. Handelsdepartementet..............

37-2

+

0-1

37-3

XI. Folkhushållningsdepartementet.......

26-8

+

4-8

31-6

XII. Pensionsväsendet ..................

104-6

+

3-3

107-9

XIII. Oförutsedda utgifter ...............

lo

—

l-o

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....

8-9

—

8-9

Säger

2 775-9

+

96-3

2 872-2

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden....................

3-0

—

3-0

II. Riksgäldsfonden....................

305 o

+

6-o

311-0

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

97-3

+

40-3

137-6

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalme-

delsförluster.....................

76-8

—

52-9

23-9

Säger

482 1

—

66

475-5

Summa utgifter å driftbudgeten

3 258-0

+

89-7

3 347 7