Kungl. Maj.ts proposition nr 299.
1
Nr m
Kungl. Maj:s proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 1 och 3 §§ förordningen
den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften;
given Stockholms slott den 10 maj 1946.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogat förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 och 3 §§
förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 299.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 299.
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 1 och 3 §§ förordningen den 19
november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.
Härigenom förordnas, att 1 och 3 §§ förordningen den 19 november 1914
angående stämpelavgiften1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
1 §•
I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna till
följande avdelningar:
Fjärde avdelningen.
Rikets hovrätter;---statens institut för folkhälsan; statens krimi
naltekniska
anstalt; väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; — — — skogsstyrelsen.
Femte avdelningen.
Statsdepartementen; nedre justitierevisionen; — — — Kungl. Maj ;ts orden.
3 §•
I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de här
nedan i 7 § nämnda undantag och nied iakttagande av vad i 4 § stadgas
örn inteckningskontrollstämpel, denna tariff:
1 Senaste lydelse se 1945: 436 och där anmärkta äldre författningar.
Kungl. Majlis proposition nr 299.
3
1 |
2 |
1 |
3 |
4 |
5 |
||||
Avd. |
Avd. |
Avd. |
Avd. |
Avd. |
|||||
K, |
ö. |
i Kr. ! ö. 1 1 |
Kr. |
ö. |
Kr. |
ö. |
Kr. |
1 ö- |
|
| Betyg annat, se Bevis. Bevis, som avser upplysning enligt diarium: |
! |
| |
|||||||
Diariibevis ................ |
1 |
— |
i - |
1 |
— |
1 |
_ |
1 |
_ i |
« över ingivande av handling, som icke |
|||||||||
antecknas i diarium; lika med Diarii-bevis. |
|||||||||
» angående domstols beslut---- |
|||||||||
> angående godkännande av nytt släkt- |
|||||||||
namn .......................... |
20 |
||||||||
> av chefen för justitiedepartementet an- |
|||||||||
gående utgivning av periodisk skrift |
50 |
||||||||
> av chefen för utrikesdepartementets |
|||||||||
rättsavdelning-------- — |
|||||||||
| Certifikat, beträffande särskilt förhållande, |
|||||||||
som rör fartygs säkerhet.......... |
— |
— |
— | — |
2 |
— |
4 |
_ |
_ |
_ 1 |
Diariibevis; se Bevis. Diplom för konsul--— — —--— |
1 |
||||||||
Fullmakt för notarius publicus: |
|||||||||
i Stockholm och Göteborg........ |
— |
— |
— i — |
200 |
— |
— |
— |
— |
_ i |
i övriga städer................... |
— |
— |
— ! — |
50 |
— |
— |
— |
— |
_ |
> för mäklare: — — —---— |
|||||||||
Interims passagerarfartygscertifikat.......... Intyg rörande fastighetsförvärv i anledning |
— |
— |
— ; — |
2 |
— |
4 |
— |
- |
— |
av lagen örn inskränkning i rätten att |
: |
||||||||
förvärva jordbruksfastighet .......... |
|||||||||
» om registrering — — — —----1 |
: |
1 |
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1943.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 299.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 10 maj
1946.
N är varande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Ericsson, Mossberg.
Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, social-, kommunikations-
och jordbruksdepartementen anmäler chefen för finansdepartementet,
statsrådet Wigforss, fråga om vissa ändringar i förordningen den 19 november
1914 (nr 3S3) angående stämpelavgiften samt anför därvid följande.
I. Stämpelavgiften i ärenden örn antagande av nytt släktnamn.
Enligt förordningen den 5 december 1901 angående antagande av släktnamn
skall ansökan om godkännande av nytt släktnamn ställas till Konungen
samt ingivas eller insändas till länsstyrelsen eller till justitiedepartementet.
Till länsstyrelsen inkomna ansökningshandlingar skola översändas till
justitiedepartementet. Dylika ärenden avgöras av Kungl. Maj:t i statsrådet
på föredragning av chefen för justitiedepartementet.
Kungl. Maj:ts beslut i ärende av ifrågavarande slag expedieras numera
— sedan den 1 juli 1937 —- såsom bevis angående godkännande av nytt
släktnamn, och enligt 3 § stämpelförordningen uttages för dylikt bevis stämpel
med ett belopp av 20 kronor. Expeditionslösen har icke uttagits för
bevis av förevarande slag.
Till det vid propositionen den 12 april 1946 (nr 266) angående anslag till
statistiska centralbyrån och folkbokföringen för budgetåret 1946/47 fogade
statsrådsprotokollet över finansärenden för nämnda dag anförde jag — under
hänvisning till en inom justitiedepartementet upprättad promemoria rörande
överflyttande till statistiska centralbyrån av ärenden angående godkännande
av släktnamn — att handläggningen av dessa ärenden från och med den 1
juli 1946 borde överflyttas från justitiedepartementet till statistiska centralbyrån.
Enligt vad jag vidare uttalade bolde centralbyråns beslut i namnärendena
ej få överklagas.
I samband härmed torde böra omnämnas, att statskontoret i yttrande över
nyssnämnda promemoria anfört, att vid bifall till förslaget örn överflyttning
Kungl. Majlis proposition nr 299
5
av ärenden om antagande av nytt släktnamn till statistiska centralbyrån
borde avgiften för bevis angående godkännande av nytt släktnamn uppföras
under tjärde avdelningen i den i 3 § stämpelförordningen upptagna tariffen.
Aven efter en överflyttning av namnärendena till statistiska centralbyrån
torde bevis angående godkännande av nytt släktnamn böra beläggas med
stämpel till belopp av 20 kronor. I enlighet härmed bör stämpelförordningen
ändras på så sätt att ifrågavarande avgift, som för närvarande är upptagen
i tariffen till 3 § under femte avdelningen, överflyttas till den avdelning
som statistiska centralbyrån tillhör eller alltså till fjärde avdelningen
i samma tariff.
Frågan örn härmed sammanhängande ändring i 1883 års förordning angående
expeditionslösen torde jag senare få anmäla.
IF. Stämpelavgiften för bevis angående utgivning av periodisk
skrift.
billigt 3 § stämpelförordningen i dess lydelse enligt förordningen den 7
mars 1941 (nr 115) skallav chefen för justitiedepartementet utfärdat bevis angående
utgivning av periodisk skrift (utgivningsbevis) förses med stämpel
till belopp av 50 kronor, dock att bevis, som utfärdas för den vilken innehar
enligt äldre lag utfärdat hinderslöshetsbevis för skriften, skall förses
med stämpel till belopp av allenast 5 kronor.
Sistnämnda undantagsbestämmelse, som tillkom i samband med 1941 års
ändringar i tryckfrihetsförordningen, motiverades nied att den nya lagstiftningen
föranledde att utgivare av tidning eller tidskrift, som enligt de nya
bestämmelserna vöre att anse såsom periodisk skrift, bleve nödsakad att anskaffa
utgivningsbevis även om han innehade hinderslöshetsbevis. Det syntes
därför skäligt, att en särskild, lägre avgift fastställdes för de fall, då
utgivningsbevis beträffande viss skrift utfärdades för den som förut innehade
hinderslöshetsbevis för skrift med samma titel.
Ifrågavarande bestämmelse har i praktiken tillämpats sålunda, att den
lägre stämpelavgiften uttagits endast i de fall, där ansökan örn utgivningsbevis
för den som innehade hinderslöshetsbevis inkommit under den övergångstid,
som i samband med 1941 års ändringar i tryckfrihetsförordningen
fastställdes för ansökan örn utgivningsbevis med företrädesrätt till titeln å
äldre skrift. Där ansökan örn utgivningsbevis inkommit efter övergångstidens
slut, d. v. s. senare än ett år från dagen för de nya bestämmelsernas
ikraftträdande, har vederbörande sökande icke ansetts berättigad att erhålla
sådant bevis mot den lägre stämpelavgiften; i dylika fall har nämligen avbrott
i skriftens utgivning ansetts föreligga.
Med hänsyn till vad i det föregående anförts torde den i stämpelförordningen
upptagna undantagsbestämmelsen, enligt vilken utgivningsbevis i vissa
fall skall beläggas med stämpel av allenast 5 kronor, nu böra upphävas.
I
Departements
chefen.
Departements
chefen.
6
Kungl. Majlis proposition nr 299.
lil. Ändring i stämpelförordningen i anledning av omregleringen
av notarius publicusinstitutionen.
Enligt Kungl. Maj:ts stadga den 18 maj 1945 (nr 196) om notarius publicus
skall i stad finnas notarius publicus. I Stockholm förordnas notarius publicus
av Överståthållarämbetet till det antal som Kungl. Maj:t bestämmer. För
varje notarius publicus i huvudstaden skall finnas en ersättare (biträdande
notarius publicus), som förordnas av Överståthållarämbetet för en tid av tre
år. Är denne förhindrad att tjänstgöra, må särskild vikarie för honom förordnas.
— I annan stad än Stockholm skall viss ledamot i eller tjänsteman
vid magistraten eller, i stad utan magistrat, kommunalborgmästaren vara
notarius publicus. Om Kungl. Majit så bestämmer, må särskild notarius publicus
förordnas av länsstyrelsen.
Genom ifrågavarande stadga, som trätt i kraft den 1 januari 1946, upphävdes
hl. a. stadgan den 6 oktober 1882 (nr 49 s. 1) angående notari! publicibefattningen.
Beträffande tillsättningen av notarius publicus gällde enligt
sistnämnda stadga, att i de städer, där befattningen icke på grund av särskild
föreskrift var förenad med annan tjänst, handels- och sjöfartsnämnden
skulle pröva örn behov av notarius publicus förelåg samt utse innehavare
till befattningen, varefter magistraten eller, i stad utan magistrat, länsstyrelsen
utfärdade förordnande för vederbörande.
Jämlikt 3 § stämpelförordningen skall stämpelavgift erläggas för fullmakt
för notarius publicus i Stockholm och Göteborg med 200 kronor samt för
fullmakt för notarius publicus i övriga städer med 50 kronor. 1 den i paragrafen
intagna tariffen äro beloppen upptagna i den kolumn, som avser expeditioner
från statsmyndigheter hörande till första avdelningen, dit bl. a.
magistraterna hänföras.
Departement 6-chefen.
Enligt 1945 års .stadga örn notarius publicus ankommer det, såsom av
den lämnade redogörelsen framgår, på Överståthållarämbetet eller länsstyrelsen
att förordna notarius publicus i de fall, då icke ledamot i eller tjänsteman
vid magistrat eller kommunalborgmästare skall vara notarius publicus. Med
hänsyn härtill torde i 3 § stämpelförordningen böra vidtagas den ändringen,
att stämpelavgiften för fullmakt för notarius publicus upptages i den kolumn
som avser expeditioner från de till tredje avdelningen hörande statsmyndigheterna,
dit överståthållarämbetets kansliavdelningar samt länsstyrelserna
räknas.
Vad angår avgiftens belopp torde skäl icke föreligga att i detta sammanhang
företaga någon ändring. Avgift bör alltså utgå nied 200 kronor i Stockholm
och Göteborg samt med 50 kronor i annan stad, där särskild notarius
publicus förordnas. Ifrågavarande avgift skall självfallet uttagas endast när
ordinarie befattning tillsättes och ej då biträdande notarius publicus eller
särskilt förordnad vikarie utses.
Kungl. Maj.ts proposition nr 299.
7
IV. Stämpelavgiften för diariibevis.
Enligt stämpelförordningen skall diariibevis — såsom »bevis annat» —
beläggas med stämpel av en krona, där beviset utlärdas av myndighet som
hänföres till första, andra eller tredje avdelningen, samt eljest med två kronor.
För dylikt bevis utgår därjämte lösenavgift enligt förordningen angående
expeditionslösen med en krona, om beviset utfärdas av myndighet som hänföres
till någon av första—fjärde avdelningarna, och i annat fall med tre kronor.
I enlighet härmed utgår stämpel och lösen för diariibevis med fem kronor
lör dylikt bevis, utfärdat av statsdepartement, med tre kronor för bevis, utfärdat
av central förvaltningsmyndighet som är upptagen i fjärde avdelningen
i stämpel- och lösenförordningarna, samt med två kronor för bevis,
utfärdat av länsstyrelse, domkapitel, underdomstolar, magistrater m. fl. myndigheter.
I ett den 20 juli 1945 avgivet betänkande med förslag angående kommissionärsväsendet
vid statens förvaltningsmyndigheter m. m. (SOU 1945:34) ha
förslag framlagts till bl. a. kungörelse angående kommissionärer hos statens
förvaltningsmyndigheter samt cirkulär till dessa myndigheter angående utförande
såsom tjänsteåligganden av vissa hittills av kommissionärer oinhänderhavda
göromål m. m. Beträffande det närmare syftet med dessa förslag
torde få hänvisas till propositionen den 12 april 1946 (nr 280) angående
anslag till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret 1946/47, m m (s
8—11).
Hittills har i ett stort antal lall den rättssökande allmänheten vid ingivande Departementsav
handlingar till bland annat statsdepartementen i stället för formligt diard- chefen''
bevis begärt ett intyg av vederbörande kommissionär, att denne mottagit
handlingarna i fråga samt vederbörligen ingivit dem. Kommissionärsarvodet
lör sådant intyg har nämligen varit väsentligt lägre än avgiften för diariibevis.
Förslaget till omläggning av kommissionärsväsendet, vilket avser att åstadkomma
en ökad direkt kontakt mellan förvaltningsmyndigheterna och allmänheten,
förutsätter emellertid som regel, att önskat bevis örn ingivande
av en handling skall genom myndighetens försorg tillställas vederbörande i
form av diariibevis. Det kan ifrågasättas örn icke ett dylikt bevis efter kommissionärsrel
ormens genomförande borde utfärdas utan kostnad för den enskilde.
Därest diariibevis bleve helt kostnadsfria, måste det emellertid befaras
all allmänheten begärde sådana bevis vare sig bevisen vöre erforderliga eller
icke. Även bortsett från det nu sagda synes en sänkning av avgifterna för
diariibevis, vilka utfärdas av statsdepartement eller central förvaltningsmyndighet,
vara befogad.
Med hänsyn till det nu antörda och da det synes lämpligt att en enhetlig
avgift fastställes för diariibevis, oavsett vilken myndighet som utfärdar
beviset, tillstyi ker jag alt tor sadanl bevis debiteras en krona i stämpelavgift
och likaledes en krona i lösenavgift.
*
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 299.
Departements
chefen.
Den sålunda föreslagna ändringen i fråga om stämpelavgiften för diariibevis
torde böra föranleda att sådant bevis upptages under särskild rubrik
i tariffen till 3 § stämpelförordningen. Frågan örn motsvarande ändring i
förordningen angående expeditionslösen torde jag senare få anmäla.
V. Stämpelavgiften hos statens kriminaltekniska
anstalt.
Såsom framgår av 1 § stämpelförordningen skola alla statsmyndigheter,
vilka icke äro särskilt angivna under någon av de i samma paragraf upptagna
fem avdelningarna, hänföras till första avdelningen.
Jämväl enligt § 1 förordningen angående expeditionslösen hänföras myndigheter,
hos vilka expeditionslösen äger rum, till fem olika avdelningar.
Myndighet, som icke särskilt angivits under någon avdelning, äger emellertid
icke uttaga lösenavgift.
I skrivelse den 11 mars 1946 har styrelsen för statens kriminaltekniska
anstalt anfört, att då anstalten ej vore upptagen bland de i 1 § stämpelförordningen
särskilt uppräknade myndigheterna, stämpelbeläggning av
anstaltens utgående expeditioner finge anses böra ske enligt de för första
avdelningen stadgade stämpelsatserna. Emellertid tillhörde centrala myndigheter
och institutioner i allmänhet fjärde avdelningen, varför det syntes naturligt
att även anstalten hänfördes till denna avdelning. Anstalten tillhörde
ej heller de i förordningen angående expeditionslösen uppräknade myndigheterna
och syntes därför icke vara berättigad att uttaga lösenavgift. Det
förefölle dock styrelsen som om sådan avgift — vilken skulle tillfalla kronan
— borde debiteras. Under åberopande härav hemställde styrelsen, att åtgärder
måtte vidtagas dels för institutets hänförande till fjärde avdelningen i
stämpelförordningen dels ock för möjliggörande av uttagande av lösen, vilken
senare författningsenligt komme att överföras till stämpel.
Statskontoret har i ett den 30 mars 1946 dagtecknat utlåtande i ärendet
förklarat sig icke ha något att erinra mot bifall till styrelsens hemställan.
Jag tillstyrker, att statens kriminaltekniska anstalt upptages i fjärde avdelningen
i 1 § stämpelförordningen. Därest detta förslag bifalles, torde jag
senare få anmäla frågan om motsvarande ändring i förordningen angående
expeditionslösen.
Såsom anstaltens styrelse anmärkt kommer lösenavgift hos anstalten författningsenligt
att överföras till stämpelavgift.
Kungl. Maj.ts proposition nr 299.
9
VI. Stämpelfrihet för intyg rörande fastighetsförvärv i anledning
av lagen den 21 december 1945 (nr 805) om inskränkning i rätten
att förvärva jordbruksfastighet.
Enligt förenämnda lag må jordbruksfastighet, vars värde överstiger 5 000
kronor, icke genom köp eller byte förvärvas av annan än den, som erhållit
Kungl. Maj:ts tillstånd till sådant förvärv. Tillstånd är dock icke erforderligt,
därest förvärvaren i samband nied lagfartsansökan förebringar sådan
utredning som i 5 § tredje stycket avses. Enligt 2 § kungörelsen den 21
december 1945 (nr 806) rörande tillämpning av förenämnda lag skall nyssnämnda
utredning utgöras av bl. a. visst intyg av landsfiskal, ledamot av
magistrat, kommunalborgmästare eller egnahemsnämnd.
Vid genomförandet av nu berörda lagstiftning förutsattes, att nyssnämnda
intyg skulle utfärdas utan ersättning. I enlighet härmed har i 3 § förenämnda
kungörelse anmärkts, att intyg enligt 2 § kungörelsen utfärdas utan ersättning.
På grund av det anförda bör i tariffen till 3 § stämpelförordningen intagas Departementsen
bestämmelse om att intyg rörande fastighetsförvärv i anledning av lagen chefenom
inskränkning i rätten att förvärva jordbruksfastighet skall vara fritt
från stämpel. Motsvarande ändring i förordningen angående expeditionslösen
torde jag få anmäla i annat sammanhang.
Utöver nu förordade ändringar i stämpelförordningen torde den ändringen
böra genomföras att — sedan luftfartsstyrelsen införts i fjärde avdelningen
i 1 § i nämnda förordning (SFS 1945: 436) — den i samma paragraf i femte
avdelningen upptagna bestämmelsen om luftfartsmyndigheten utgår.
De nu förordade ändringarna i stämpelförordningen torde böra träda i
kraft den 1 juli 1946.
Föredragande departementschefen hemställer härefter, att ett i enlighet
med det nu anförda inom finansdepartementet upprättat förslag till förordning
om ändrad lydelse av 1 och 3 §§ förordningen den 19 november 1914
(nr 383) angående stämpelavgiften måtte genom proposition föreläggas riksdagen
till antagande.
Med bifall till denna av slatsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga lill detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Bihang till riksdagens protokoll Wi(i. 1 sunil. Nr2t)''J.
Ur protokollet:
Folke Lyberg.