Kungl. Majlis proposition nr 296.
1
Nr 298.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till rikskommissionen
för ekonomisk försvarsberedskap, m. m.
given Stockholms slott den 17 maj 1946.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Axel Gjöres.
Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 17 maj 1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg,
Nilsson, Ericsson, Mossberg.
Efter gemensam beredning nied chefen för finansdepartementet anför
chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres.
A. Anslag till rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap
och statens reservförrådsniimnd.
I årets statsverksproposition (elfte huvudtiteln, punkterna 3—6) har
Kungl. Majit på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1946/47 beräkna
dels till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar,
ett förslagsanslag av 200 000 kronor,
dels till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader,
ett förslagsanslag av 50 000 kronor,
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 296.
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
dels till Statens reservförrådsnämnd: Avlöningar, ett förslagsanslag av
290 000 kronor,
dels ock till Statens reservförrådsnämnd: Omkostnader, ett förslagsanslag
av 70 000 kronor.
Anledningen till att dessa anslag i statsverkspropositionen upptogos med
endast beräknade belopp var, att de av mig med stöd av Kungl. Maj:ts den
22 juni 1944 givna bemyndigande tillkallade sakkunniga för utredning av
den fortsatta planläggningen av den ekonomiska försvarsberedskapen kunde
förväntas framlägga resultatet av sitt arbete i så god tid, att spörsmålet om
den ekonomiska försvarsberedskapens ordnande borde i särskild proposition
kunna föreläggas årets riksdag.
De sakkunniga, som antagit benämningen ekonomiska försvarsberedskapsutredningen,
hava den 9 februari 1946 avgivit betänkande med förslag
rörande den ekonomiska försvarsberedskapens framtida organisation
(SOU 1946: 19). Över betänkandet ha yttranden avgivits av åtskilliga myndigheter
och sammanslutningar.
Departements- Föreliggande förslag rörande den ekonomiska försvarsberedskapens
chefen. framtida organisation har icke kunnat slutbehandlas i så god tid att proposition
i ärendet kan under innevarande vårsession föreläggas riksdagen.
Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap och statens reservförrådsnämnd
böra med anledning härav tills vidare bestå i oförändrad
form. För rikskommissionen synas på samma sätt som under de senaste
åren avlönings- och omkostnadsanslagen i riksstaten böra upptagas med
allenast formella belopp, 100 kronor för vartdera anslaget. Vad reservförrådsnämnden
beträffar har nämnden, såsom framgår av statsverkspropositionen,
för nästkommande budgetår begärt ett avlöningsanslag av
290 000 kronor och ett omkostnadsanslag av 70 000 kronor. Jag har intet
att erinra mot reservförrådsnämndens beräkningar och föreslår därför att
anslaget — på sätt i statsverkspropositionen preliminärt angivits — i riksstaten
upptages med nyss angivna belopp.
B. Finansieringen av den av statens reservförrådsnämnd bedrivna
lagrings- samt inköps- och försäljningsverksamheten.
Beträffande de med reservförrådsnämndens ifrågavarande verksamhet
sammanhängande förhållandena får jag, under hänvisning i övrigt till den
redogörelse i ämnet som lämnats i 1943 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,
bil. 8), anföra följande.
Jämlikt riksdagens bemyndigande ställer riksgäldskontoret förskottsvis
genom överlämnande av statsskuldsbevis med form och förfallotid bestämda
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
3
i samråd med riksbanken medel till reservförrådsnämndens förfogande alt
av denna användas för förvärv från riksbanken av de för nämndens inköpsverksamhet
beträffande utländska varor erforderliga beloppen i guld
och valutor. Riksdagens bemyndigande!! lia under de senare åren brukat
begränsas till det närmast följande budgetåret samt avsett de medel som
erfordrades för av riksdagen medgiven upphandling. Det av 1945 års riksdag
lämnade bemyndigandet utgår alltså den 30 juni 1946. Det belopp, intill
vilket upphandling och lagring av varor enligt närmare angivna riktlinjer
må ske, har av riksdagen bestämts till 420 000 000 kronor. Jämlikt
beslut av 1939 års riksdag må därutöver genom försäljningar från statens
reservlager inflytande medel användas för inköp av varor för lagring.
För täckning av förskott, som uppkommit genom varuinköp, ha 1938—
1940 års riksdagar under anslagsrubriken Upphandling av varor för statens
räkning å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket anvisat
reservationsanslag å tillhopa 280 000 000 kronor.
Reservförrådsnämnden har intill den 26 april 1946 inköpt varor av utländskt
ursprung för sammanlagt i runt tal 936 000 000 kronor. Av del
förut omnämnda beloppet å 420 000 000 kronor har nämnden lyft
320 000 000 kronor men därav återbetalat 190 000 000 kronor. Återstoden
av inköpssumman har gäldats av medel, som influtit vid försäljning från
nämndens lager av importerade varor.
Till bestridande av kostnaderna för inköp och lagring av inhemska förnödenheter
och importvaror ävensom av vissa med reservförrådsnämndens
verksamhet förenade kostnader ha 1940—1945 års riksdagar under anslagsrubriken
Förlag skapital för inköp av förnödenheter m. m. anvisat reservationsanslag
örn tillhopa 288 000 000 kronor, därav 42 000 000 kronor för
innevarande budgetår. Med inräknande av reservationer från vissa äldre
anslag ha sammanlagt 294 250 000 kronor stått till förfogande för här
angivna ändamål. Av anslaget ha genom särskilda Kungl. Maj:ts beslut tillhopa
omkring 233 200 000 kronor hittills ställts till förfogande, varför alltså
lill disposition skulle återstå cirka 61 050 000 kronor. Det må anmärkas, att
de inköp av importvaror, som här avses, äro sådana som kunna befinnas
böra ske genom annan myndighet än reservförrådsnämnden, vars inköp
såsom förut nämnts finansieras med valutamedel från riksbanken. Vidare
må framhållas, att anslaget till Förlagskapital för inköp av förnödenheter
m. m. må efter medgivande av Kungl. Maj:! användas för att bestrida även
reservförrådsnämndens utgifter för bearbetning av lagrade importvaror till
halvfabrikat eller färdig : produkter ävensom kostnaderna för lossning av
varor, transporter inom landet, intagning i magasin samt skatter och tullar.
Utöver vad nu sagts har Kungl. Maj:t, sedan riksdagen i skrivelse den
13 december 1944, nr 501, medgivit, att det å allmän förskottsstat I för budgetåret
1944/45 uppförda anslaget till åtgärder för ekonomisk cfterkrigsberedskap
finge användas för bestridande av kostnaden för inköp av tack
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
järn, genom beslut den 22 december 1944 anbefallt statskontoret att från
berörda anslag till reservförrådsnämnden utbetala 10 500 000 kronor. Riksdagen
har ytterligare enligt skrivelse den 13 juni 1945, nr 369, till Inköp
av tackjärn för budgetåret 1945/46 under fonden för förlag till statsverket
anvisat ett investeringsanslag av 15 900 000 kronor.
Enligt uppgift från reservförrådsnämnden har nämndens totala inköp
av inhemska varor intill den 26 april 1946 uppgått till i runt tal 234 000 000
kronor. Till dessa inköp ha jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande använts,
förutom nyssnämnda investeringsanslag, jämväl försäljningsmedel.
I skrivelse den 1 november 1945 har reservförrådsnämnden upptagit frågan
örn åtgärder för finansiering av nämndens inköpsverksamhet under
budgetåret 1946/47. Vad först angår inköp av utländska varor uppger nämnden,
att den 1 november 1945 en behållning på checkräkning av i runi tal
168 000 000 kronor funnits för ändamålet tillgänglig. Härtill komme det
belopp av 100 000 000 kronor, som ännu funnes outtaget av det av riksdagen
medgivna beloppet å 420 000 000 kronor. Reservförrådsnämnden
funne det väl icke kunna bedömas, i vilken utsträckning inköp av utländska
varor komme att ske under nästa budgetår men ansåge, att under
alla förhållanden de härför nu tillgängliga medlen med tillägg av de medel,
som komme att inflyta vid försäljning av varor av utländskt ursprung
under tiden intill utgången av nästkommande budgetår, bleve tillräckliga.
Nämnden begärde därför icke ytterligare medel men hemställde örn förlängning
av bemyndigandet för riksgäldskontoret att ställa medel till förfogande
för förvärv från riksbanken av guld och valutor för finansieringen
av ifrågavarande statliga inköp till utgången av budgetåret 1946/47.
Beträffande behovet av anslagsmedel för inköp av inhemska varor framhåller
reservförrådsnämnden, efter att ha inhämtat yttranden från industrikommissionen,
bränslekommissionen och livsmedelskommissionen, att
vissa belopp väl komma ali erfordras under budgetåret 1946/47 för att inlösa
.sådana produkter, vilkas avsättning staten garanterat i olika produktionsavtal
eller som framställts för statens räkning, bl. a. inköp av bly
enligt avtal med Bolidens gruvaktiebolag till belopp av i runt tal 4 700 000
kronor. Nämnden funne icke möjligt att göra något bestämt uttalande
därom, huruvida några ytterligare medel med hänsyn till ingångna eller
eventuellt nya avtal komme att erfordras, men ansåge någon medelsanvisning
icke behöva ifrågakomma för ändamålet, därest de medel, som influtit
vid försäljning av inhemska varor från de statliga reservlagren liksom
hittills finge stå kvar hos nämnden för att efter Kungl. Maj:ts bestämmande
användas bl. a. för inköp av inhemska varor. Då dylika medel
under föregående budgetår influtit till ett belopp av i runt tal 42 000 000
kronor mot i fjolårets statsverksproposilion beräknade 18 500 000, funnes
ett för ändamålet tillräckligt överskott disponibelt. Samma försäljningsmedel
torde även förslå att täcka kostnader under nästkommande budgetår
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
5
för lossning av varor, transporter inom landet, intagning i magasin sami
för skatter och tullar ävensom för upparbetning av råvaror till halvfabrikat
eller färdiga produkter. Ifrågavarande kostnader hade under budgetåret
1945/46 uppgått till i runt tal 4 200 000 kronor respektive 740 000 kronor.
Kostnaderna under budgetåret 1946/47 vore svåra att beräkna men
torde under alla förhållanden bliva lägre än nyssnämnda belopp.
På grund av sålunda angivna förhållanden finner reservförrådsnämnden,
att för budgetåret 1946/47 några medel å kapitalbudgeten icke behöva äskas
för nämndens verksamhet.
Enligt uppgift, som sedermera erhållits från reservförrådsnämnden, finnes
den 17 maj 1946 av medel, som influtit vid nämndens försäljning av utländska
och inhemska varor, en behållning av i runi tal 320 000 000 kronor,
varav cirka 249 000 000 kronor härröra från försäljningar av utländska varor
och cirka 65 000 000 kronor från försäljning av inhemska varor. Häremot
svarar en reservförrådsnämndens skuld till riksgäldskontoret å tillhopa i
runt tal 305 000 000 kronor, varav 130 000 000 kronor för utländska varor
och cirka 175 000 000 kronor för inhemska varor.
I yttrande över ekonomiska försvarsberedskapsutredningens betänkande
ha fullmäktige i riksbanken kommit in på frågan örn finansieringen av reservförrådsnämndens
verksamhet och därvid framhållit, att enligt fullmäktige
finansieringen borde ske genom en rörlig kredit i riksgäldskontoret.
Huruvida riksgäldskontoret borde anskaffa medel för täckande av denna
kredit genom upplåning på marknaden eller hos riksbanken borde bedömas
inom ramen för samarbetet mellan riksgäldskontoret och riksbanken under
hänsynstagande till i vilken utsträckning lagringsköpen verkställdes utom
landet med utnyttjande av riksbankens valutareserver.
Reservförrådsnämnden har i sitt yttrande över nyssnämnda betänkande
även berört denna fråga och anför.
Reservförrådsnämndens inköp av importerade varor har hittills finansierats
på så sätt, att riksgäldskontoret jämlikt riksdagens bemyndigande förskottsvis
genom överlämnande av statsskuldsbevis ställt medel till nämndens
förfogande att av nämnden användas för förvärv från riksbanken av
de för ifrågavarande inköpsverksamhet erforderliga beloppen i guld och
valutor. Vidare få inflytande försäljningsmedel användas för återköp av
varor. För inköp av inhemska varor ävensom för bestridande av kostnader
för lossning av varor, transport till och intagning på lager, skatter och tullar
ävensom för upparbetning av råvaror till halvfabrikat eller får
diga produkter ha medel ställts till nämndens förfogande från ett å kapitalbudgeten
till förlagskapital för inköp av förnödenheter m. m. anvisat
investeringsanslag. Vid försäljning av inhemska varor influtna medel lia
även fått användas för angivna ändamål.
Den omständigheten afl nämnden måste redovisningstekniskt skilja på
olika slag av kapitalmedel har medfört, att bokföringen blivit onödigt invecklad
och tungrodd. Anslagsredovisningen skulle kunna avsevärt förenk
-
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
ias om medelsanvisningen för ovan angivna ändamål kunde ordnas på så
sätt, att lagringsorganet finge ett rörelsekapital, som tillika med inflytande
försäljningsmedel finge användas för inköp av såväl utländska som inhemska
varor samt för bestridande av ovannämnda kostnader för transporter,
inläggning på magasin, tullar och skatter m. m. Bokföring bör även i fortsättningen
lämna uppgift om huru inköpen fördela sig på importvaror och
inhemska varor, men anslagsredovisningen skulle underlättas genom den
föreslagna anordningen. Genom alt i importvarornas pris ingå kostnader,
som bestritts från olika kapitalanslag, måste nämligen nu vid försäljning
av dylika varor för varje vara verkställas beräkning av huru stor del av
försäljningssumman, som utgör täckning för kostnader för tullar och skatter,
transporter och inläggande på lager. Vid stor försäljning blir detta ett
tidsödande arbete, som i hög grad fördröjer bokslutet.
DaPchTf^n.nts'' För finansieringen av reservförrådsnämndens verksamhet ha hittills använts
olika former. Dels har nämnden varit berättigad att förskottsvis erhålla
medel från riksgäldskontoret genom övertagande av statsskuldbevis
som belånats av riksbanken, dels har till nämndens verksamhet anvisats investeringsanslag,
dels slutligen har nämnden för finansiering av sina inköp
i viss utsträckning förfogat över egna försäljningsmedel. Det har varit oundvikligt
att detta system, som successivt vuxit fram i praxis, lett till en betydande
brist på överskådlighet och komplicerat anslagsberäkningar etc. I
anslutning till vad bankofullmäktige anfört vill jag förorda, att en förenkling
nu genomföres genom att finansieringen av nämndens verksamhet i sin
helhet lägges över på en rörlig kredit i riksgäldskontoret. Till det konto,
som enligt detta förslag bör öppnas för reservförrådsnämnden i riksgäldskontoret,
böra å ena sidan inbetalas alla likvida medel, över vilka nämnden
nu på grund av tidigare försäljningar förfogar. Å andra sidan bör kontot
belastas med de belopp, som å anslag eller såsom förskott stå ute såsom
fordringar för riksgäldskontoret mot nämnden. Reservförrådsnämnden bör
bemyndigas att intill en viss angiven gräns draga på detta konto och skall
givetvis vara berättigad att, för den händelse kontot skulle visa elt tillgodohavande
för nämnden, fritt disponera detta för sin inköpsverksamhet. Någon
ändring av värderingen av nämndens lager eller något ställningstagande
till frågan om slutlig disposition av vinstmedel påkallas icke av den nu förordade
modifikationen av finansieringstekniken. Denna är av rent formell
natur. Med utgångspunkt från reservförrådsnämndens ståndpunkt att några
ytterligare investeringsanslag icke skulle behövt anvisas för nämndens inköps-
och försäljningsverksamhet för budgetåret 1946/47, har jag enligt från
nämnden under hand inhämtade uppgifter beräknat behovet av rörlig kredit
för reservförrådsnämnden, vid reglering av dess finansiella förhållanden
i enlighet med vad nyss sagts, till 100 miljoner kronor. Framställning
torde nu böra göras till riksdagen dels örn uppläggande av en rörlig kredit
för reservförrådsnämndens räkning i riksgäldskontoret, dels om bemyndigande
för reservförrådsnämnden att intill ett belopp av 100 miljoner kronor
disponera denna kredit.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
När man tidigare införde systemet med förskott från riksgäldskontoret till
reservförrådsnämnden genom överlämnande av skattkammarväxlar för
belåning i riksbanken, var tankegången, att statliga inköp från utlandet innefattade
en omplacering av det allmännas valutatillgångar i varulager,
vilken icke pakallade att medel indrogos från marknaden. I den mån riksbanken
efter den här förordade omläggningen av finansieringstekniken finner
skäl föreligga att även i fortsättningen undvika att belasta marknaden
med upplåning av medel för täckning av en statlig disposition över riksbankens
utländska tillgångar, står det givetvis banken fritt att till riksgäldskontoret
utlåna de medel, som av den rörliga krediten disponerats för sådant
ändamål.
På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att
A. under elfte huvudtiteln för budgetåret 1946/47 anvisa
dels till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:
Avlöningar ett förslagsanslag av ...... kronor 100,
dels till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:
Omkostnader ett förslagsanslag av .... kronor 100,
dels till Statens reservförrådsnämnd: Avlöningar ett förslagsanslag
av......................... kronor 290 000,
dels ock till Statens reservförrådsnämnd: Omkostnader ett
förslagsanslag av ....................... kronor 70 000;
B. medgiva, att i riksgäldskontoret må uppläggas en rörlig
kredit för finansiering av statens reservförrådsnämnds
inköps- och försäljningsverksamhet samt att reservförrådsnämnden
må disponera denna kredit intill ett belopp av
100 000 000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Kungl. Majit,
att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar skall föreläggas riksdagen.
Ur protokollet:
Carl D. Ossmark.