Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

1

Nr 297.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående slutlig reglering
av riksstaten för budgetåret 1945/46 m. m.; given
Stockholms slott den 10 maj 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 maj

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Ericsson, Mossberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Vid den slutliga regleringen av riksstaten för budgetåret 1945/46 bör, såvitt
möjligt, lämnas en samlad överblick över utfallet av budgetens inkomsttitlar
och utvecklingen av statsutgifterna under nämnda budgetår. Översikten bör
omfatta såväl den ursprungliga riksstaten, sådan denna fastställdes i juni
1945, som tilläggsstat I och tilläggsstat II, å vilka uppförts de medelsanvisningar
avseende löpande budgetår som beslutats av fjolårets riksdag under
dess höstsession och av den nu samlade riksdagen.

Äskandena å tilläggsstat II lia till väsentliga delar sammanförts i tilläggsstatspropositioner,
en vid riksdagens början (nr 2) och en vid den ordinarie
propositionstidens utgång (nr 163). Vid sidan av dessa propositioner och även
lii hany lill riksdagens protokoll ISAC. 1 sami. Nr 297.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

efter anmälan av sistnämnda proposition har emellertid ett antal propositioner
avseende anslagsäskanden å tilläggsstat II beslutats av Kungl. Majit. På
hemställan av vederbörande departementschefer bär Kungl. Majit vidare enligt
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—4.) fattat
beslut om äskande av ytterligare tilläggs statsanslag. De nu framlagda anslagsäskandena
avse huvudsakligen avskrivning av investeringar å tilläggsstat II.

De anslagsäskanden å tilläggsstat, som Kungl. Majit utöver de i propositionerna
nr 2 och 163 upptagna till och med denna dag beslutat eller, i förekommande
fall, de av riksdagen å nämnda tilläggsstat anvisade anslagen ha
sammanfattats i en förteckning, vilken torde få fogas vid statsrådsprotokollet
i detta ärende (bihang).

Sammanställningen visar att, efter det proposition nr 163 anmäldes, å
tilläggsstat äskats anslag å tillhopa 93 miljoner kronor å driftbudgeten, varav
11,3 miljoner kronor för avskrivningsändamål, och 69,5 miljoner kronor å
kapitalbudgeten.

Utgifterna å driftbudgeten utom avskrivningarna uppgå till 81,7 miljoner
kronor. Härav faller nära hälften eller 39 miljoner kronor å ett anslag under
sjunde huvudtiteln till bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete. I övrigt
hänföra sig utgifterna huvudsakligen till jordbruksdepartementets huvudtitel
eller med 42,3 miljoner kronor, varav 22 miljoner kronor avse kostnader
i samband med sockerregleringen och 20 miljoner kronor prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område.

Utgifterna på kapitalbudgeten fördela sig med 57 miljoner kronor till reglering
av vissa exportkreditgarantiåtaganden, 9 miljoner kronor till förlagskrediter
för hästexportberedningen och 3,5 miljoner kronor till lån till fiskprisregleringsf
öreningar.

En sammanfattande översikt över dels driftbudgetens inkomster
och utgifter enligt den ursprungliga riksstaten, dels samtliga utgifter å tilliäggsstat
lämnas i följande tabell (s. 4—5), där även det nu motsedda utfallet
av riksstaten för budgetåret 1945/46 angives. Utfallssiffroma grunda
sig på beräkningar, vilka av riksräkenskapsverket överlämnats med skrivelse
den 30 april 1946. Dessa utfallsberäkningar ha kompletterats med beloppet
av denna dag äskade anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å
tilläggsstat II samt med övriga anslagsäskanden, vilka icke varit kända för
riksräkenskapsverket vid beräkningens utarbetande.

Av tabellen framgår, att medelsanvisningama och anslagsäskandena å tillläggsstat
II uppgå till ett sammanlagt belopp av 136,5 miljoner kronor, varav
125,2 miljoner kronor avse egentliga statsutgifter och 11,3 miljoner kronor
avskrivningar. Den totala anslagssumman på driftbudgeten skulle vid bifall
till nämnda äskanden uppgå till 3 522,4 miljoner kronor. Till jämförelse har i
tabellen angivits summan av anslagsanvisningama å den ursprungliga riksstaten,
vilken summa utgör 3 168,9 miljoner kronor. Sammanlagda beloppet
av redan anvisade eller äskade tilläggsstatsanslag uppgår sålunda till 353,5
miljoner kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

9

o

I sin nyssnämnda skrivelse har riksräkenskapsverket beräknat, att inkomstutfallet
skall visa en sammanlagd merinkomst av 279,3 miljoner kronor;
i statsverkspropositionen beräknades detta överskott till 234 miljoner
kronor. Inkomsterna av de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna
förutsättas komma att överstiga de i riksstaten ursprungligen beräknade med
31,5 miljoner kronor, och för de inkomsttitlar, som direkt regleras mot budgetutjämningsfonden,
redovisas i riksräkenskapsverkets beräkning en nettomerinkomst
av 247,8 miljoner kronor.

Den mot budgetutjämningsfonden reglerade merinkomsten framkommer
såsom ett saldo mellan överskott respektive brist för olika inkomsttitlar.
Av de direkta skatterna förutses överskott för inkomst- och förmögenhetsskatten
och värnskatten med vardera 15 och för krigskonjunkturskatten med
11.m!.lj°ner kronor. Bland övriga bevillningar, för vilka redovisas överskott,
må namnas stämpelmedel med 30 miljoner kronor, tullmedel med 50 miljoner
kronor, allmän omsättningsskatt med 20 miljoner kronor, tobaksskatt med
25 miljoner kronor samt omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
och vin med tillhopa 39 miljoner kronor. Å inkomsttiteln tilläggsskatter å
bensin förutses en brist å 25 miljoner kronor. För uppbörd i statens verksamhet
beräknas ett nettoöverskott av 15 miljoner kronor. Även statens kapitalfonder
utvisa i förhållande till riksstatens beräkningar ett sammanlagt
nettoöverskott å 8 miljoner kronor.

Med ledning av riksräkenskapsverkets i förutnämnda skrivelse lämnade
uppgifter kan utfallet av driftbudgetens utgiftssida beräknas komma att utvisa
en nettomerutgift å tillhopa 15,5 miljoner kronor. Utfallet under de olika
huvudtitlarna framgår av förenämnda tabell över statsregleringen för det
löpande budgetåret. De största avvikelserna utgöras av en beräknad nettomerutgift
om 27 miljoner kronor å socialdepartementets huvudtitel samt en
beräknad nettobesparing om 18,9 miljoner kronor å folkhushållningsdepartementets
huvudtitel. Riksräkenskapsverket har i fråga örn utfallsberäkningen
i huvudsak anfört följande.

För försvarsdepartementets huvudtitel, i fråga örn vilken huvudtitel beräkningen
dock innefattar ej obetydande osäkerhetsmoment, skulle utfallet såvitt
nu är fråga, icke i mera väsentlig grad påverka budgetutjämningsfondens
stallning. Beträffande den nettomerutgift, som beräknas uppkomma å
socialdepartementets huvudtitel, må framhållas, att anslagen till sjukförsäkring,
till Överståthållarämbetet och landsstaten, lill polisväsendet och till
statens utlänningskommission beräknas komma att överskridas med tillhopa
(7,06 + 3,31 + 5,77 + 2,28 =) 18,42 miljoner kronor, samt att det för budgetaret
1944/45 anvisade förslagsanslaget till civilförsvaret genom omföring
till reservationsanslag för budgetåret 1945/46 belastats med ett sammanlagt
belopp av 5,00 miljoner kronor. Av den nettobesparing, sorn beräknas för
folkhushållningsdepartementets huvudtitel, hänföra sig 4,20 miljoner kronor
till anslaget till omkostnader för statlig lagerhållning, 7,00 miljoner kronor
till anslaget till prisrabattering å vissa livsmedel och 6,00 miljoner kronor
till anslaget till förmalningsersättningar.

Billigt föregående redogörelse har summan
det löpande budgetåret beräknats till 3 522,4

av anslagsanvisningarna under
miljoner kronor. Det motsedda

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

Statsregleringen för

Riksstaten

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter ................................

II. Uppbörd i statens verksamhet ............

lil. Folkpensionsavgifter .....................

IV. Diverse inkomster.......................

Milj. kr.

Utfall

Milj. kr.

2 692-4

55''ö

65-0

59''0

2 938-8

70-6

66-0

68''0

Säger

2 871-9

3 143-4

B. Inkomster av statens kapital/onder:

I. Statens affärsverksfonder .................

224-0

232-0

II. Riksbanksfonden ........................

10-o

7-0

III. Statens allmänna fastighetsfond ...........

12-2

12-3

IV. Försvarets fonder .......................

17-3

16-8

V. Statens utlåningsfonder ..................

19-7

20-o

VI. Fonden för låneunderstöd ................

10-2

8-8

VII. Fonden för statens aktier ................

3-6

4-1

VIII. Statens pensionsfonder ...................

34-g

33''s

IX. Diverse kapitalfonder ....................

5-5

10-1

Säger

337 i

344 9

Summa

3 209-o

3 488-3

Underskott för budgetåret 1945/46 ................

—

49-6

utfallet av driftbudgetens utgifter utvisar en nettomerutgift å 15,5 miljoner
kronor, varför den totala belastningen av utgiftssidan bortsett från förändringar
av anslagsreservationer skulle uppgå till 3 537,9 miljoner kronor Då
utfallet av inkomstsidan uppskattats till 3 4^8,3 miljoner kronor, uppkommer
alltså ett underskott för löpande budgetår av (3 537,9 — 3 488,3 =) i runt
tal 50 miljoner kronor.

För att erhålla skillnaden mellan inkomsterna och de faktiska utbetalningarna
å driftbudgetens anslag skall det angivna underskottet korrigeras med
hänsyn till inträffade förändringar i behållningen av reservationer å driftbudgeten.
Örn man bortser från en reservationsminskning å 100 miljoner kronor,
som beräknas uppstå genom överföring till budgetutjämningsfonden av

Kungl. Alaj:ts proposition nr 297.

5

budgetåret 1945/46.

Beräknat

Riks-

staten

Tilläggs-

stat

I

Tilläggs-

stat

II

Summa

utfall
Bespa-ring(-)Mer-utgift (+)

Tillsam-

mans

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I.

Kungl, hov- och slottsstaterna

2''3

_

_

2-3

__

2-3

II.

Justitiedepartementet........

26-3

14‘3

954‘1

704-2

161-2

0-6

2-1

2-7

o-i

0-c

0-6

lii

8- o

9- 4

27-5

17-0

970-9

714-3

172-9

+ 1*5

+ 2-8
— 1''0
+ 27’ o
+ 7-1

290

19-S

969-9

741-3

180-0

III.

Utrikesdepartementet........

IV.

Försvarsdepartementet ......

V.

Socialdepartementet .........

VI.

Kommunikationsdepartementet

2-3

VII.

Finansdepartementet ........

681

337-2

01

0-3

40-7

2-6

108-9

340-1

+ 1-2
- 3-3

110-1

336-8

VIII.

Ecklesiastikdepartementet ....

IX.

Jordbruksdepartementet .....

199-9

34-8

186-2

3-4

0-1

0-7

45''4

0-9

2''8

248-7
35" 8

189-7

+ 1-6

250-3

36-8

170-s

X.

Handelsdepartementet .......

XI.

Folkhushållningsdepartementet

— 18-9

XII,

Pensionsväsendet ...........

90-o

1 * 0

90-o
l-o
9-o

+ 3-3

+ 1-6
4- 0*4

93-3

2-6

9-4

XIII.

Oförutsedda utgifter ........

XIV.

Riksdagen och dess verk.....

8-9

—

o-i

Säger

2 788-5

14-4

125-2

2 928-1

+ 24-3

2 952-4

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I.

Luftfartsfonden .............

2-4

281-0

2-4

281o

+ 0-2

— 9-0

2-6

272-0

II.

Riksgäldsfonden ............

III.

Avskrivning av nya kapitalin-

vesteringar ..............

93-7

2-6

11-3

107-6

107-6

IV.

Avskrivning av oreglerade kapi-

talmedelsförluster..........

3-3

200-0

203-3

203’3

Säger

380-4

202-6

11-3

594-3

— 8-8

585-s

Summa

3 168-9

217-0

136"5

3 522-4

■+* 15*5 j

3 537 9

I riksslalen beräknat överskott.......

40-1

—

—

_

_

_

uppkomna besparingar och som salunda ej påverkar det faktiska utgiftsläget,
är enligt riksräkenskapsverkets beräkningar någon nämnvärd förändring
under löpande budgetår av kvarstående reservationsbehållningar
icke att förvänta. Minskningar, som förutses under finansdepartementets huvudtitel
och under huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar å 25
respektive 10 miljoner kronor, motvägas nämligen av emotsedda ökningar
under övriga huvudtitlar med 35 miljoner kronor, varav å social- och kommunikationsdepartementens
huvudtitlar falla 20 respektive 10 miljoner
kronor.

De sammanlagda utbetalningarna skulle alltså under de angivna förutsätt -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

Kapitalbudgeten

Fond

I n v e s t e-

Riksstat
Milj. kr.

Tilläggsstat I
Milj. kr.

I. Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond..........................

5-2

1‘3

Telegrafverkets fond.......................

90-1

0-3

Statens järnvägars fond....................

160-8

—

Statens vattenfallsverks fond................

48''0

—

Domänverkets fond........................

0-5

OS

Ia. Riksbanksfonden............................

—

—

II. Luftfartsfonden..............................

5-5

—

III. Statens allmänna fastighetsfond...............

29-2

2-6

IV. Försvarets fonder:

Försvarets fastighetsfond ...................

102-3

3-2

Försvarets bostadsanskaffningsfond...........

2-0

—

Försvarets fabriksfond.....................

1-4

—

V. Statens utlåningsfonder.......................

89-5

—

VI. Fonden för låneunderstöd ....................

185-7

—

VII. Fonden för statens aktier.....................

5-o

—

VIII. Fonden för förlag till statsverket..............

128-e

0*5

IX. Diverse kapitalfonder.........................

264-6

65o

Summa

1 118-4

73-4

Avgår avsättning till fonden för oreglerade kapital-medelsförluster.................................

—

—

ningama under innevarande budgetår överstiga summan av de inflytande inkomsterna
med det i tabellen framräknade beloppet, i runt tal 50 miljoner
kronor.

Det bör i detta sammanhang anmärkas, att ej heller det nu beräknade
underskottet är identiskt med de anspråk på utbetalningar utöver inflytande
inkomster, som under budgetåret 1945/46 ställas på statsverkets kassa. Bland
annat förekomma olika transaktioner vid sidan av budgeten, vilka medföra,
att nettoutbetalningama avvika från underskottet sådant det här beräknats.
För innebörden av dessa transaktioner får jag hänvisa till tidigare i olika
sammanhang lämnade redogörelser.

I förevarande sammanhang må framhållas, att förenämnda reservationsminskning
å 100 miljoner kronor, vilken innebär en besparing med samma
belopp å äldre reservationsanslag, kommer att i riksbokslutet medföra ett for -

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

7

budgetåret 1945/46.

ringsanslag

Avskrivningsmedel m. m.

Investe-

rings-

j Tilläggsstat I

bemyn-

Summa

Riksstat

Tilläggsstat

Tilläggsstat II

Summa

digande

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

0''3

6*8

1-4

1-4

5-4

5-0

95-4

47-7

—

—

47-7

47-7

—

160-8

880

—

04

88-4

72-4

7-5

55-5

24-4

—

—

24-4

31''1

0''3

1-3

0-4

—

—

0-4

0-9

10-0

10-0

—

—

—

—

10o

8-1

13-6

5-3

—

—

5-3

8-3

4*1

35*9

15-7

1-0

3i

19-8

16i

1-9

107-4

50-o

1*6

o-i

51-7

55-7

—

2-o

0-o

—

—

0-0

2-o

0-1

1-5

1''3

—

—

1''3

0''2

20-o

109-5

19-5

—

5-5

25-0

84-5

41-5

227-2

5-1

—

1-3

6-4

220-8

—

5-o

—

—

—

—

5-o

—

129i

0-o

—

—

0-o

129-1

62-0

391-6

4''7

—

—

4-7

386-9

160-8

1 352-6

263-5

2-6

10-4

276-5

1 076 i

—

—

3-3

200-o

—

203-3

203-3

872-8

mellt överskott att tillföras statens budgetutjämningsfond å 50 miljoner
kronor.

Kapitalbudgeten i den ursprungligen fastställda riksstaten omfattade
investeringsanslag å 1 118 miljoner kronor. Å tilläggsstat ha sedermera
äskats tillhopa 234 miljoner kronor, varför anslagen till investeringar å den
slutliga riksstaten uppgå till sammanlagt 1 352 miljoner kronor med den fördelning
på de olika fonderna som framgår av föregående sammanställning.
Investeringsbemyndigandena å den av fjolårets riksdag fastställda riksstaten
uppgingo sammanlagt till 851 miljoner kronor. De äskade tilläggsanslagen lia
medfört en höjning av investeringsbemyndigandenas slutsumma till 873 miljoner
kronor, vilket således är det nytillskott av lånemedel, som erfordras för
kapitalbudgetens realiserande.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 297.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Majit på hemställan
av vederbörande departementschefer enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för denna dag (bil. 1—4) fattat beslut

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Folke Lyberg.

Kungl. Mctj.ts proposition nr 297.

9

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
10 maj 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Ericsson, Mossberg.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Erlander, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående
egentliga statsutgifter å tilläggstat II till riksstalen för budgetåret 1945/46
samt anför därvid följande.

G. Skolöverstyrelsen.

[1.] Skolöverstyrelsen: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för skolöverstyrelsen
är upptagen bland annat en anslagspost till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal å 280 200 kronor.

I skrivelse den 9 maj 1946 har skolöverstyrelsen hemställt om bemyndigande
att överskrida ifrågavarande anslagspost med, såvitt nu är i fråga, i
runt tal 19 000 kronor. Överstyrelsen har därvid i sin framställning hänvisat
till att nya och starkt utvidgade uppgifter för överstyrelsen nödvändiggjort
anställande av ytterligare personal. Dessa arbetsuppgifter sammanhängde
huvudsakligen med en betydande ansvällning av antalet skolbyggnadsärenden
samt med anordnandet från och med innevarande termin av
en särskild utbildningskurs för folkskollärare. Till följd av den ökade arbetsbördan
i fråga om byggnadsärenden hade särskild föredragande måst
förordnas och kanslipersonal nyanställas i viss utsträckning.

.lag erinrar, att jag vid anmälan av frågan om ändrade bestämmelser an -Departementsgående
statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet (proposition 1945: c}lefen 367)

ansåg mig böra understryka behovet av en förstärkning av skolöverstyrelsens
arbetskrafter för prövningen av byggnadsärendena, såväl de bygg -

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 297.

nadstekniska som de administrativa. Detta vore, framhöll jag även, en förutsättning
för ernåendet av önskvärd snabbhet och effektivitet vid handläggningen.
I anslutning härtill har riksdagen bifallit vissa av mig i årets åttonde
huvudtitel föreslagna åtgärder i angivet syfte för budgetåret 1946/47.
Emellertid har redan innevarande budgetår en väsentlig förstärkning av skolöverstyrelsens
arbetskrafter för handläggningen av byggnadsärendena visat
sig erforderlig. Därigenom ha vissa särskilda kostnader uppstått, vartill hänsyn
icke tagits vid icke-ordinariepostens beräkning. Därjämte ha vissa kostnader
för anställande av extra arbetshjälp föranletts, bland annat, av anordnandet
av den särskilda utbildningskurs för folkskollärare, varom 1945 års
höstriksdag fattat beslut. Nu berörda förhållanden synas nödvändiggöra ett
överskridande av icke-ordinarieposten med sammanlagt i runt tal 19 000
kronor, vartill riksdagens medgivande torde böra inhämtas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för skolöverstyrelsen upptagna anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
må för av mig i det föregående angivna ändamål för budgetåret
1945/46 överskridas med högst 19 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Gösta Sandberg.

Kungl. Maj.ts proposition nr 297.

11

Bilaga. 2.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
10 maj 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Ericsson, Mossberg.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46
och anför därvid följande.

J. Skogsväsendet.

[1.] 20 a. Skogsvård m, m.: Ytterligare medel till skogsvårdens befrämjande.
Under förevarande anslagstitel anvisade 1945 års riksdag å riksstaten
för innevarande budgetår (IX H. T. 1945 p. 200; r. skr. nr 9) ett anslag av
560 000 kronor. Sedermera har 1946 års riksdag (prop. nr 2; r. skr. nr 57) under
denna anslagstitel anvisat ytterligare 50 000 kronor för att möjliggöra utbetalande
av löneförbättring till skogsvårdsstyrelsemas personal under innevarande
budgetår i form av provisoriskt lönetillägg och tillfälligt barntillägg.

I proposition nr 3 till årets riksdag bär Kungl. Majit föreslagit riksdagen
besluta, bland annat, att tillfälligt lönetillägg under budgetåret 1945/46 och
provisoriskt lönetillägg under budgetåret 1946/47 finge i huvudsaklig överensstämmelse
med i propositionen föreslagna grunder utgå till vissa befattningshavare
i statens tjänst. Riksdagen har i skrivelse den 5 mars 1946, nr
43, anmält, att riksdagen beslutat i överensstämmelse med vad Kungl. Majit
sålunda föreslagit. Bestämmelser rörande utbetalandet av det tillfälliga lönetillägget
lia meddelats i kungörelse den 15 mars 1946, nr 74.

12

Kungl. Maj:ts preposition nr 297.

I skrivelse den 22 februari 1946 har Sveriges kommunaltjänstemannaförbund
hemställt, bland annat, att viss personal hos skogsvårdsstyrelsema
måtte få komma i åtnjutande av sådant tillfälligt lönetillägg, som kunde
komma att fastställas för de i propositionen 3/1946 avsedda befattningshavarna.

Vidare har Läns jägmästareföreningen i skrivelse den 28 februari 1946
gjort enahanda framställning i avseende å befattningshavare hos skogsvårdsstyrelserna
med högre skoglig utbildning.

Över framställningarna ha remissutlåtanden avgivits av skogsstyrelsen den
8 och den 12 mars 1946, statskontoret den 13 mars 1946 och allmänna lönenämnden
den 27 mars 1946.

Skogsstyrelsen har i huvudsak anfört följande.

Styrelsen vill erinra, att befattningshavare vid skogsvårdsstyrelsema tidigare
ansetts böra komma i åtnjutande av provisoriskt lönetillägg och tillfälligt
barntillägg i enlighet med de grunder, som fastställts för utbetalande
av dylika tillägg till vissa statliga befattningshavare. Alla skäl synas skogsstyrelsen
därför tala för att skogsvårdsstyrelsepersonalen bör jämställas med
befattningshavare i statens tjänst även i vad det gäller det tillfälliga lönetillägg
om 300 kronor, avsett att utbetalas innevarande budgetår.

Skogsstyrelsen finner skäligt, att all årsanställd skogsvårdsstyrelsepersonal,
som kan finnas därtill berättigad, måtte komma i åtnjutande av en mot
sistnämnda tillägg svarande löneförstärkning. Härför erfordras, liksom tidigare,
medel av statsanslag. För att beräkna kostnaderna för en dylik löneförbättring
för skogsvårdsstyrelsepersonalen har skogsstyrelsen genom cirkulärskrivelse
till skogsvårdsstyrelsema infordrat uppgift å vid varje skogsvårdsstyrelse
den 1 mars 1946, årsanställda befattningshavare, deras anställningstid
efter den 1 juli 1945, efter detta datum avgången personal m. m.
Enligt skogsstyrelsens mening'' bör, i likhet med vad som tidigare gällt beträffande
provisoriskt lönetillägg och tillfälligt barntillägg, endast årsanställd
personal komma i åtnjutande av nu ifrågavarande löneförstärkning. De inkomna
uppgifterna giva vid handen, att antalet tilläggsberättigade befattningshavare
torde komma att uppgå till 630. Skogsvårdsstyrelsemas sammanlagda
kostnader för utbetalande av dessa tillägg synas böra beräknas till
omkring 190 000 kronor.

Statskontoret har förklarat sig icke vilja motsätta sig att i propositionen
3/1946 avsett tillfälligt lönetillägg för budgetåret 1945/46 tillerkändes ifrågavarande
personal. Statskontoret har därvid utgått ifrån att sådant tillägg
komme att beviljas allenast i den mån nu utgående löneförmåner understege
summan av den efter den 1 juli 1946 reglerade lönen och det provisoriska
lönetillägget. Särskilt anslag för ändamålet borde emellertid äskas av
riksdagen.

Allmänna lönenämnden har anfört, att frågan örn tillfälligt lönetillägg till
skogsvårdsstyrelsemas personal under innevarande budgetår enligt lönenämndens
mening borde upptagas till avgörande i samband med den allmänna
prövning av spörsmålet om tillfälligt lönetillägg för i kungörelsen
den 15 mars 1946, nr 74, icke inbegripna statliga befattningshavare som
påginge inom finansdepartementet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 297.

13

Såsom av det anförda framgår äger sltogsvårdsstyrelsernas personal under Departementsinnevarande
budgetår uppbära provisoriskt lönetillägg och tillfälligt barn- Mejeri.
tillägg efter samma grunder som gälla för vissa statliga befattningshavare.

I proposition till årets riksdag, nr 126, har Kungl. Maj:t vidare föreslagit att
skogsvårdsstyrelsernas ordinarie och extra befattningshavare i samband med
att de med ingången av nästa budgetår inplaceras å löneplan skola få åtnjuta
provisoriskt lönetillägg under budgetåret 1946/47 enligt motsvarande
grunder som för statstjänstemän föreslagits i propositionen nr 3/1946. Med
hänsyn härtill bar jag intet att erinra mot att årsanställd personal hos skogsvårdsstyrelserna,
som enligt grunderna för sistnämnda proposition befinnes
därtill berättigad, tillerkännes sådant tillfälligt lönetillägg under innevarande
budgetår, som avses i förenämnda kungörelse den 15 mars 1946. Sådant
tillägg torde emellertid endast böra beviljas i den mån vederbörande befattningshavares
nu utgående löneförmåner understiga summan av den efter den
1 juli 1946 reglerade lönen och det provisoriska lönetillägget.

Då de under förevarande anslag å riksstaten och tilläggsstat II för innevarande
budgetår anvisade medlen, tillhopa 610 000 kronor, icke torde förslå
för utdelande av erforderligt bidrag till de med ifrågavarande lönetillägg
förenade kostnaderna, synes en förstärkning av anslaget böra ske genom
anvisande av ytterligare medel å tilläggsstat II för budgetåret 1945/46. Storleken
av det härför erforderliga beloppet torde i anslutning till vad skogsstyrelsen
anfört kunna bestämmas till 190 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Ytterligare medel till skogsvårdens
befrämjande å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1945/46 anvisa ett anslag av ........ kronor 190 000.

K. Lantmäteriväsendet.

[2.] Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Avlöningar, förslagsanslag.
Under förevarande anslagstitel är å riksstaten för innevarande budgetår
(IX H. T. p. 219; r. skr. nr 9) anvisat ett förslagsanslag av 1 554 900
kronor. Av nämnda anslag är ett belopp av 380 000 kronor avsett att utgå
såsom tillskott till dvrtidstillägg till vissa lantmätare.

Enligt kungörelsen den 15 maj 1925 (nr 192) angående tillskott till dyrtidstillägg
för vissa lantmätare, ändrad genom kungörelse den 21 oktober
1932 (nr 470) och med nuvarande lydelse enligt kungörelse den 28 maj 1937
(nr 316) äger aspirant vid lantmäteristaten, som icke åtnjuter arvode, erhålla
tillskott till dyr tidst illägg på grund av inkomster för arbete enligt gällande
lantmäteritaxa, vilka inkomster därvid skola beräknas till 2 400 kronor för
år. Aspirant med arvode örn 1 000 kronor kommer däremot icke i åtnjutande
av nämnda tillskott lill dyrtidstillägg. För aspirant, som uppbär arvode, be -

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

räknas vidare kristillägg på månadsinkomsten av arvodet, medan aspirant
utan arvode enligt Kungl. Maj:ts brev den 29 juni 1945 till statskontoret åtnjuter
kristillägg å den beräknade taxeinkomsten av 200 kronor per månad.
Förhållandet åskådliggöres med följande exempel.

Månadsinkomst av statsmedel för aspirant över 25 dr:

Med arvode orri
1 000 kronor

Arvode.............. kronor 83: 33

Dyrtidstillägg ........ » 36: —

Tillskott till d:o...... » —

Kristillägg............ » 16:95

Summa kronor 136: 28

Utan arvode

kronor —
» —
» 88: —
__»__40: 95

kronor 128: 95

Såsom villkor för att konstitueras till extra lantmätare föreskrives i gällande
lantmäteriinstruktion, bland annat, att aspirant skall ha fullgjort minst
två års tjänstgöring hos lantmätare.

I skrivelse den 28 februari 1946 har Sektionen för lantmäteri vid tekniska
högskolans studentkår hemställt, att Kungl. Maj:t — utan att avvakta resultatet
av pågående utredning örn lantmäteriets omorganisation och lönereglering
— måtte vidtaga skyndsamma åtgärder för att förbättra lantmäteriaspirantemas
inkomstförhållanden. Såsom motivering för framställningen har
anförts bland annat.

För att giva en klar bild av de yngsta lantmätarnas inkomstförhållanden
har sektionen genom utsända frågeformulär införskaffat uppgifter från sammanlagt
55 lantmätare, vilka anställts som aspiranter år 1941 och senare. Av
dessa framgår att aspirants medelinkomst per månad under de två aspirantåren
utgör cirka 380 kronor, att vederbörandes studiekostnader i medeltal
utgöra 12 565 kronor samt att kostnaderna för anskaffande av instrument
m. m. i medeltal utgöra 2 200 kronor.

Sektionen har varit i tillfälle att under hand taga del av den statistik, som
de yngre ingenjörsföreningarna uppgjort beträffande andra högskoleutbildade
ingenjörers inkomster. En jämförelse visar att dessas begynnelselöner
äro 60 procent högre än medeltalet för aspiranterna under tvenne aspirantår.

Under de senaste åren har en tendens bland lantmätare att söka anställning
utom lantmäteristaten gjort sig alltmera märkbar. Den omfattande kommunaltekniska
utbildning, som meddelas vid avdelningen för lantmäteri vid
tekniska högskolan, har gjort lantmätarna speciellt användbara inom städernas
fastighetsbildningsväsende. Även rikets allmänna kartverk, statens byggnadslånebyrå
samt flera enskilda företag ha anställt lantmätare. Av den
sista utexaminerade årskursen sökte sig sålunda sex av de sexton anställning
utanför lantmäteristaten. Den begynnelselön per månad dessa erhöllo
utgör i medeltal 676 kronor, d. v. s. 78 procent mer än vad aspiranter på lantmäteristaten
erhålla.

De försämrade inkomstförhållandena ha medfört, att ett minskat antal studenter
sökt inträde vid avdelningen för lantmäteri. Jämfört med åren 1933—
1939 har antalet sökande åren 1940—1945 sjunkit med 25 procent. En för
lantmäteristaten betänklig tendens är, att de ur betygssynpunkt bäst kvalificerade
lantmätarna ägna sig åt andra yrken än det statliga lantmäteriet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

15

Av de refererade utredningarna torde tydligt framgå, att det är fullt förklarligt
att det bland lantmäteriteknologerna råder stor tvekan, om man med
hänsyn till de ekonomiska utsikterna bör söka anställning inom lantmäteristaten,
även örn yrket som sådant utövar stor dragningskraft.

över framställningen ha remissutlåtanden avgivits den 7 mars 1946 av
lantmäteristyrelsen, den 15 i samma månad av 1945 års lantmäteriutredning
och den 1 april 1946 av statskontoret.

Lantmäteristyrelsen, som vitsordat, att lantmätare i viss utsträckning överginge
till verksamhet utom lantmäteristaten ävensom att de utexaminerade
lantmätare, som sökte sig från lantmäteriet, i betygshänseende vore de bästa,
har i huvudsak anfört följande.

Den nu föreliggande framställningen lärer visa, att inkomstförhållandena
för aspiranterna vid lantmäteristaten äro synnerligen otillfredsställande i
jämförelse med de begynnelselöner, som tillkomma övriga från tekniska högskolan
utexaminerade.

Såsom lantmäteristyrelsen vid upprepade tillfällen framhållit är, för att
lantmätarkårens lämpliga rekrytering ej skall äventyras, ofrånkomligt att
löneställningen för aspiranterna vid lantmäteristaten snarast förbättras och
detta utan avvaktande av den slutliga lösning, som 1945 års lantmäteriutredning
kan förväntas föreslå. En någorlunda tillfredsställande provisorisk lösning
skulle erhållas genom ett tidigare av Sveriges lantmäteriförening framlagt
förslag att tillskott till dyrtidstillägg och kristillägg å beräknad taxeinkomst
måtte tillerkännas aspiranter. Därest detta förslag genomföres, skulle
aspirant, som uppbär 1 000 kronors arvode, per månad erhålla: arvode 83 kronor
33 öre, dyrtidstillägg 36 kronor, tillskott till dyrtidstillägg 88 kronor samt
kristillägg 57 kronor 90 öre eller tillhopa en månadsinkomst av statsmedel
av 265 kronor 23 öre. Ur det vid förevarande framställning fogade utredningsmaterialet
rörande aspiranternas inkomstförhållanden har framgått, att
dessa från principalerna i medeltal erhålla omkring 273 kronor per månad.
Efter avdrag för omkostnaderna i tjänsten med beräknade 46 kronor per
månad skulle alltså aspiranter sammanlagda inkomst per månad komma
att uppgå till i medeltal omkring 492 kronor. Ehuru den löneställning för
aspiranterna, som därigenom skulle uppnås, synes avsevärt lägre än för övriga
från tekniska högskolan utexaminerade, torde den dock provisoriskt böra
kunna komma i tillämpning för tid varom här är fråga.

Antalet aspiranter, som åtnjuta arvode, uppgår för närvarande till 36
medan endast en å två aspiranter icke uppbära arvode.

Lantmäteristyrelsen finner sig alltså böra på det sätt tillstyrka föreliggande
framställning, att aspirant — vare sig med eller utan arvode — må från
och med den 1 januari 1946 komma i åtnjutande av tillskott till dyrtidstillägg
och kristillägg å det i kungörelserna rörande samma tillskott — nr
192/1925, 470/1932 och 316/1937 — angivna taxebeloppet om 2 400 kronor
för år.

1945 års lantmäteriutredning har erinrat, alt aspiranter tidigare, oavsett
örn de uppburit arvode eller icke, genom den numera upphävda kungörelsen
nr 470/1932 ägt åtnjuta tillskott till dyrtidstillägg. Utredningen har därefter
anfört.

Enligt vad utredningen kunnat finna, synes borttagandet av den räll för
lanlmäteriaspirant med arvode att erhålla tillskott till dyrtidstillägg, som skeft
genom kungörelsen 316/1937, lia berott på ett förbiseende. Rätt att uppbära

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 297.

tillskott till dyrtidstillägg samt senare tillkommet kristillägg å den beräknade
taxeinkomsten skulle för aspirant innebära en avsevärd inkomstförbättring.

Ehuru de sakkunniga ännu icke tagit definitiv ståndpunkt till lönefrågorna,
må framhållas att de sakkunniga med hänsyn till den långvariga och
kostsamma utbildning, som kräves för inträde å lantmäteribanan, kommit
till den uppfattningen att en betydande förbättring av aspiranter och yngre
lantmätares löneförmåner är erforderlig. Vad som i lantmäteristyrelsens utlåtande
föreslagits kommer icke, såvitt nu kan bedömas, att föregripa det
förslag till lönereglering för ifrågavarande tjänstemän, som de sakkunniga
komma att framlägga.

Med hänsyn härtill och då det torde vara ställt utom tvivel, att med nuvarande
otillfredsställande avlöningsförhållanden för aspiranter nyrekryteringen
av lantmäterikåren allvarligt äventyras, vilja de sakkunniga instämma i
det förslag lantmäteristyrelsen i sitt utlåtande framfört.

Statskontoret har yttrat.

Statskontoret vill icke motsätta sig, att åt ifrågavarande aspiranter i avbidan
på en reglering av anställningsförhållandena må utgå viss provisorisk
avlöningsförstärkning. Rörande dennas storlek kunna givetvis skilda meningar
råda. Statskontoret finner det för sin del tveksamt, örn ett tillägg av
sådan storleksordning, som lantmäteristyrelsen föreslagit, för närvarande bör
ifrågakomma. Med hänsyn till vad styrelsen och 1945 års lantmäteriutredning
anfört anser ämbetsverket sig dock icke böra framställa erinran mot att
tillägg tillerkännes aspiranterna efter förordade grunder. Frågan härom
lärer dock böra underställas riksdagens prövning.

Departements- Såsom framgår av den i'' ärendet förebragta utredningen äro inkomstförchefen.
hållandena för aspiranter vid lantmäteristaten mindre tillfredsställande.

Ehuru 1945 års lantmäteriutredning i sitt betänkande torde komma att upptaga
frågan om aspiranternas löneställning till behandling, synes emellertid
önskvärt att en viss förbättring av lönerna för ifrågavarande kategori med
det snaraste kommer till stånd. Denna synes i anslutning till vad lantmäteristyrelsen
föreslagit böra ske på så sätt att aspiranter med arvoden må komma
i åtnjutande av tillskott till dyrtidstillägg och kristillägg å det beräknade
taxebeloppet av 2 400 kronor för år. Härigenom skulle så gott som samtliga
lantmäteriaspiranter komma att erhålla en löneförstärkning av statsmedel
med 128 kronor 95 öre per månad. Såsom framgår av vad förut anförts
äger aspirant utan arvode redan uppbära tillskott till dyrtidstillägg och kristillägg.
Den nu föreslagna löneförbättringen, som torde komma att draga
en kostnad av omkring 56 000 kronor för år och som synes böra utgå från den
1 januari 1946, kan genomföras utan att därför avsedda anslag, nämligen
förevarande anslag och anslaget till kristillägg, behöva förstärkas.

Därest riksdagen icke har något att erinra mot vad jag sålunda förordat,
torde det få ankomma på Kungl. Majit att utfärda erforderliga bestämmelser
i ämnet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva

att aspiranter vid lantmäteristaten, som uppbära arvode,
må komma i åtnjutande av tillskott å dyrtidstillägg och kristillägg
å beräknad taxeinkomst.

17

Kungl. Mattts proposition nr 297.

[3.] Understöd åt jorddelningsväscndet m. m.: Bidrag till jorddclningsförrättningar,
förslagsanslag. Sedan enligt stadgandena i lagen den 17 juni
1932 (nr 223) med särskilda bestämmelser om delning av jord å landet
inom vissa delar av Kopparbergs län avgjorts, att laga skifte skulle äga
rum å Näsets skifteslag, Östansjö och östanviks skifteslag samt Dalbyns skifteslag,
alla i öre socken, framlade lantmäteristyrelsen i skrivelse den 6 maj
1939 — med förmälan att distriktslantmätaren i Orsa distrikt Erik Bengtsson
förordnats att enligt nämnda lag verkställa skiftena — vissa förslag angående
lantmäteripersonalens organisation och avlöningsförhållanden vid handläggning
av samma skiften. Enligt förslaget skulle kostnaderna för dessa anordningar
bestridas från det under nionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till jorddelningsförrättningar.
Förslaget anmäldes under nämnda anslagspunkt i 1940 års
statsverksproposition (IX H. T. 1940, p. 203) för riksdagen, som icke hade
något att erinra mot förslagets genomförande (r. skr. nr 9/1940).

Genom beslut den 15 mars 1940 meddelade Kungl..Maj:t — efter det att lantmäteristyrelsen
anmält att åt Bengtsson uppdragits jämväl laga skifte enligt
nyssnämnda lag å Sunnanheds skifteslag i öre socken samt att åt honom
borde uppdragas ytterligare dylika skiften, däribland det redan påbörjade
laga skiftet å Östnors skifteslag i Mora socken —- särskilda bestämmelser att
gälla med avseende å de enligt lagen den 17 juni 1932 (nr 223) beslutade
laga skiften å Näsets skifteslag, Östansjö och Östanviks skifteslag, Dalbyns
skifteslag och Sunnanheds skifteslag i öre socken samt östnors skifteslag i
Mora socken ävensom de i övrigt till handläggning jämsides därmed ifrågakommande
andra dylika skiften. Jag torde här få redogöra för vissa av dessa
bestämmelser.

Förrättningsmannen vid ifrågavarande laga skiften har att tills vidare uteslutande
ägna sig åt skiftenas utförande och äger därvid icke att, med visst
undantag, handlägga andra till distriktslantmätartjänsten hörande göromål. I
stället för bestämmelserna i Kungl. Maj:ts förordning den 25 november 1927
(nr 416) angående den gottgörelse, lantmätare äger uppbära av sakägare,
gäller, att i ersättning för år räknat utgår av statsmedel till förrättningsmannen
6 000 kronor, till hos förrättningsmannen förordnad och vid skiftena
sysselsatt extra lantmätare 3 600 kronor, till aspirant 2 700 kronor, till tekniskt
biträde 3 000 kronor samt till rit- och skrivbiträde 2 400 kronor, att lantmäteristyrelsen
i övrigt äger närmare besluta om biträdenas ersättningar, därvid
årsersättningen må höjas för extra lantmätare med högst 500 kronor, där
till främjande av skiftenas fortgång så finnes böra ske, samt till tekniskt
biträde ävensom till rit- och skrivbiträde med högst 600 kronor, där så
finnes erforderligt för att kunna förvärva särskilt kvalificerade biträden,
att förrättningsmannen av statsmedel gottgöres för utgifter till instrument och
dylikt jämte reparationer därav samt förbrukningsartiklar på kontoret med
tillhopa 1 000 kronor för år räknat, samt alt statsverket bestrider kostnader
för hyra av tjänstelokal oell möbelanskaffning, i den män lantmäteristyrelsen
finner att behov utöver det å ett lantmäteridistrikt normalt erforder Bihang

till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 297. 2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

liga föreligger, bekostar skriv- och ritpapper samt blanketter jämte erforderliga
arbetsexemplar av förrättningskartorna ävensom genom lantmäteristyrelsens
försorg till en kostnad av högst 10 000 kronor anskaffar och tillhandahåller
förrättningsmannen sådana dyrbarare instrument och kontorsmaskiner,
vilka lantmäteristyrelsen finner icke böra åligga förrättningsmannen
att själv anskaffa. Genom beslut den 2 november 1944 har ersättningen
till förrättningsmannen höjts till 7 000 kronor. Ifrågavarande bestämmelser
skola gälla tills vidare till tiden för respektive skiftes avslutande eller den tidigare
tidpunkt Kungl. Maj:t efter framställning av lantmäteristyrelsen fastställer.

Sedermera har genom särskilda beslut den 17 januari 1941, den 8 januari
och 2 november 1944 samt den 15 februari 1946 föreskrivits, att distriktslantmätaren
Bengtsson utan hinder av bestämmelserna i förut omförmälda beslut
den 15 mars 1940 må med biträde i erforderlig utsträckning av den personal
i övrigt, som beröres av beslutet, verkställa dels de förrättningsåtgärder inberäknat
likvidförrättningar, som erfordras för fullgörande av det av Bengtsson
den 23 maj 1939 avslutade provskiftet å Vika och Vinäs byars skifteslag i
Mora socken, dels särskild förrättning enligt lagen den 4 juni 1943 (nr 302)
beträffande envar av byarna Dalbyn, Sunnanhed och Sörboda i Ore socken
för utredning av äganderättsförhållandena inom byn och sammanläggning av
fastigheter, dels förrättning enligt sistnämnda lag inom envar av Tibergets,
Stutts, Västbygge och Knås byars skifteslag i Venjans socken och dels laga
skifte enligt lagen nr 223/1932 å Sollerö sockens skifteslag.

I skrivelse den 22 mars 1946 har lantmäteristyrelsen framlagt förslag om
ändring i vissa delar av bestämmelserna för lantmäteripersonalens organisation
och avlöningsförhållanden vid handläggning av ifrågavarande laga
skiften. Förslaget innebär i huvudsak en utökning av personalen samt förbättring
av dess avlöningsförhållanden. Härjämte ha E. Berg med flera vid
förevarande organisation förordnade tekniska biträden den 13 april 1946 inkommit
med en skrift i ämnet. I ärendet ha utlåtanden avgivits den 8 april
av statskontoret och den 27 i samma månad av Sveriges lantmätareförening.

Lantmäteristyrelsen har i sin framställning till en början berört organisationens
hittillsvarande verksamhet och därom anfört
i huvudsak följande.

Avslutade äro provskiftet å Vika och Vinäs byars skifteslag i Mora socken
och laga skiftet enligt dalalagen å Östnors by i samma socken. Även likvidförrättningarna
till dessa skiften äro slutförda.

Följande laga skiften, samtliga enligt lagen nr 223/1932, äro påbörjade men

icke avslutade:

Näsets.................

i

Ore

socken om cirka

7 000

hektar

Östansjö och Östanviks

»

»

»

»

»

13 000

»

Dalbyns...............

»

»

»

»

»

20 000

»

Sunnanheds ...........

»

»

»

»

»

10 000

»

Sörboda ...............

»

»

»

»

»

4 000

»

Norrboda..............

»

»

»

»

»

4 000

»

Vika och Vinäs byars...

»

Mora

»

»

»

15 000

»

Bergkarlås, Vattnäs och

Risa »

»

»

»

5 500

»

Öna...................

»

»

»

»

5 200

»

Kungl. Maj.ts proposition nr 297.

19

Laga skiftet å Sollerö sockens skifteslag påbörjades den 8 april 1946.

Vad angår utredningsförrättningar enligt lagen nr 302/1943 lia i Dalbyn,
Sunnanhed och Sörboda redogörelser för äganderättsutredningar upprättats
men ännu ej föredragits å sammanträde med delägarna, medan i de fyra
byarna i Venjans socken, Tiberget, Stutt, Västbygge och Knås, äganderättsutredningen
påbörjats.

I fråga örn hittillsvarande personal vid organisationen
samt kostnaderna härför har lantmäteristyrelsen yttrat.

Då den egentliga handläggningen av laga skiftena började våren 1939,
ställde lantmäteristyrelsen till distriktslantmätaren Bengtssons förfogande 3
extra lantmätare, efter hand 3 aspiranter och 7 tekniska biträden. Antalet
av dessa kategorier biträden har sedan icke ökats med undantag av den
första tiden om ungefär 1 V2 år, sedan Bengtsson från annan förrättningsman
övertagit östnors laga skifte, då ytterligare 1 extra lantmätare och 1 tekniskt
biträde voro förordnade. Viel utgången av år 1945 voro hos Bengtsson
förordnade 3 extra lantmätare, 1 aspirant och 7 tekniska biträden.

Antalet hos Bengtsson förordnade rit- och skrivbiträden har varierat mellan
2 och 10 med en sammanlagd tjänstgöringstid intill utgången av år 1945
av 21 år 3 månader. Vid utgången av år 1945 voro 4 biträden förordnade.

Statsverkets kostnader för verksamheten ha intill utgången av 1945 utgjort
cirka 375 000 kronor, däri ej inberäknat kostnader för sådana instrument
och kontorsmaskiner, som lantmäteristyrelsen anskaffat.

Till allmän motivering av sitt nu framlagda förslag har lantmäteristyrelsen
anfört följande.

Organisationen har under de gångna åren fungerat bra. Biträdenas militära
inkallelser under krigsåren ha visserligen vållat avsevärda svårigheter
i handläggningen. Vidare ha rättegångar vållat tidsutdräkt av oberäknelig
längd. Slutligen har bristen på biträdespersonal av olika kategorier
inom lantmäteriet omöjliggjort tillförandet av arbetskraft till organisationen
i önskvärd utsträckning. Ehuru arbetsmängden flerdubblats har ingen personalökning
kunnat ske.

Emellertid äro arbetsuppgifterna nu så omfattande vad angår skiftenas
antal och storlek, att distriktslantmätaren Bengtsson icke längre har möjlighet
att överblicka de särskilda förrättningarna i alla de detaljer, som böra
åligga honom i egenskap av förrättningsman. Lantmäteristyrelsen anser därför
utvecklingen kräva vissa justeringar av bestämmelserna, därest den synnerligen
betydelsefulla verksamhet, varom här är fråga, skall kunna i fortsättningen
bedrivas med tillbörlig skyndsamhet och på mest ändamålsenliga
sätt. Dessa justeringar äro enligt lantmäteristyrelsens mening så angelägna
att de böra komma i tillämpning omedelbart. I första hand gäller att möjliggöra
att personalen kan hållas kvar vid organisationen och beträffande olika
kategorier kan utökas till erforderligt antal. Svårigheten härvidlag sammanhänger
närmast med personalens löneställning, som beträffande nu fastställda
årsersättningar ej följt med den allmänna löneutvecklingen utan —
frånsett viss förhöjning för förrättningsmannen — alltjämt hänför sig till
löneförhållandena i maj 1939, då lantmäteristyrelsens beräkningar gjordes.
Tillräcklig arbetskraft vid organisationen kan därför icke påräknas utan att
dessa ersättningar i skälig mån regleras.

I anslutning till det anförda har lantmäteristyrelsen beträffande verksamhet
e n s f o r t s a 11 a bedrivande föreslagit föl jande.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

I fråga om verksamhetens bedrivande blir hädanefter nödvändigt, att
distriktslantmätaren Bengtsson vid utövandet av ledarskapet och såsom styresman
för organisationen i största utsträckning befrias från den närmare
handläggningen av laga skiftena. Dessa böra efter förslag från honom uppdragas
åt särskilda distriktslantmätare eller därtill kompetenta extra lantmätare
-— i regel de, som tidigare utfört de huvudsakliga åtgärderna vid
skifte som är i fråga — att handlägga i egenskap av ställföreträdare för
Bengtsson. Lantmäteristyrelsen har efter samråd med Bengtsson funnit, att
för närvarande skulle behöva förordnas fyra dylika förrättningsmän och sedermera
— då arbetena med Solleröskiftet kommit i gång — ytterligare en.
Dessa förrättningsmän skulle erhålla så krävande och ansvarsfulla uppgifter
att självständigt utföra att de, även örn icke distriktslantmätare, i vart fall
böra i lönehänseende jämställas med sådan. All övrig personal, eller tjänstemedhjälpare,
tekniska biträden samt rit- och skrivbiträden, bör, liksom nu
sker, förordnas hos distriktslantmätaren Bengtsson, vilken skall som. nu
äga på lämpligaste sätt fördela biträdespersonalen a de olika förrättningarna.

Rörande avlöningen till den vid organisationen anställda
personalen har lantmäteristyrelsen föreslagit.

Distriktslantmätaren Bengtsson. Med hänsyn till det ansvarsfulla och krävande
arbete, som åvilar Bengtsson i egenskap av ledare för ifrågavarande
organisation måste den för närvarande till honom utgående ersättningen anses
för låg. Styrelsen finner sig därför icke kunna undgå att föreslå att den
Bengtsson tillerkända årsersättningen höjes från 7 000 till minst 8 000 kronor.

De särskilda förrättningsmånnen. Lantmäteristyrelsen har beräkna! att,
där förrättningsmän är distriktslantmätare, han i stället för den gottgörejse,
som enligt lantmäteritaxan utgår för utfört arbete, bör tillerkännas en årsersättning
av statsmedel med 4 500 kronor. Är förrättningsmånnen extra
lantmätare har lantmäteristyrelsen räknat med en årsersättning av 6 000
kronor såsom skälig för den, som åtnjuter 2 000-kronorsarvode, och 7 000
kronor för extra lantmätare, som åtnjuter 1 500-kronorsarvode. De totala
avlöningsförmånerna för ifrågavarande förrättningsmän skulle härigenom
komma att per år uppgå till:

för distriktslantmätare........................ (7 504 + 4 500) 12 004 kronor,

» extra lantmätare med 2 000-kronorsarvode (5 344 + 6 000) 11 344 »

» extra lantmätare med 1 500-kronorsarvode (4 015 + 7 000) 11 015 »

Hos förrättningsmånnen förordnade extra lantmätare. Lantmäteristyrelsen
räknar med en höjning från nu högst 4 100 till 5 000 kronor såsom den
minsta möjliga under rådande förhållanden, varigenom de totala avlöningsförmånerna
per år skulle bliva:

för extra lantmätare med 2 000-kronorsarvode kronor 10 344
» » > » 1 500 » » 9 015

» » * » 1 000 » » 8183.

Dessa inkomster motsvara för befattningshavare å reglerad stat i ortsgrupp
D, dit Orsa hör, lön i 24, 22 respektive 20 löneklasserna. s o

Aspiranter. Den nu till aspiranter utgående avlöningen är så lag, att dessa
endast med största motvilja antagit anställning vid ifrågavarande organisation.
Lantmäteristyrelsen finner sig därför böra föreslå att den särskilda
ersättningen till dem höjes till 4 300 kronor, vilket innebär en totalavlöning
om 5 935 kronor och motsvarar i reglerad befattning 15 löneklassen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

21

0 Lantmäteristyrelsen har emellertid i remissutlåtande den 7 mars 1946 angående
förbättring av aspiranternas i kåren inkomstförhållanden framlagt
förslag till provisorisk lösning av dessas lönefråga, innebärande att aspirant
skulle från och med den 1 januari 1946 komma i åtnjutande av tillskott till
dyrtidstillägg och kristillägg å taxeinkomst, vilket för aspirant med 1 000-kronorsarvode skulle medföra en sammanlagd månadsinkomst av statsmedel
med 265 kronor 23 öre, eller 3 183 kronor för år.

Vinner detta förslag bifall lärer ej böra ifrågasättas ändring av den särskilda
ersättningen, 2 700 kronor. Totala årsinkomsten skulle nämligen då
bli 5 883 kronor för aspiranterna vid bär ifrågavarande organisation.

Tekniska biträden. Distriktslantmätaren Bengtsson har meddelat, att de
tekniska biträdena kunna fullgöra flera och mera krävande arbetsuppgifter
än vid organisationens tillkomst räknades med, ävensom att det visat sig att
de kunna erhålla bättre villkor å andra anställningar och därför i några fall
lämnat sin tjänst. Med hänsyn härtill samt främst till nödvändigheten av att
ifrågavarande lantmäteriverksamhet i görligaste mån effektiviseras, anser
styrelsen, att den särskilda ersättningen till dessa biträden i någon mån bör
höjas, eller till 3 600 kronor för år nied förhöjning om högst 600 kronor under
samma villkor, som nu gälla. Härvid har styrelsen utgått från att den i
årets statsverksproposition föreslagna provisoriska avlöningsförbättringen åt
tekniskt biträde fastställes.

Rit- och skrivbiträden. I rådande läge är ersättningen till dessa uppenbarligen
alldeles för låg. Även med hänsynstagande till att i årets statsverksproposition
föreslagen statlig löneförbättring å 300 kronor för år tillerkännes
av styrelsen förordnade biträden, måste en höjning till 3 000 kronor med
ytterligare ökning av 600 kronor för år under nu gällande villkor anses väl
motiverad och oundgängligen nödig för att i konkurrensen med andra statliga
verk, kommuner och bolag erhålla arbetskraft. Detta skulle gälla endast
stadigvarande biträden. Till biträde, sorn tillfälligt anlitas, bör överlåtas åt
styrelsen att bestämma belopp, som i förekommande fall finnes skäligt, dock
högst efter 2 700 kronor för år räknat.

Emellertid har erfarenheten visat, att de av styrelsen förordnade biträdenas
arbete stundom lämpligen bör förläggas till vederbörande förrättningsställe.
När så sker böra de i likhet med andra vid organisationen förordnade
komma i åtnjutande av resekostnads- och traktamentsersättning efter de
grunder, som gälla för distriktslantmätare m. fl. I fråga örn berörda ersättningar
böra ifrågavarande rit- och skrivbiträden hänföras till rese- och traktamentsklass
III F. Då här endast torde vara fråga örn ett kortvarigt provisorium
och utgifterna för ändamålet bli relativt obetydliga, lärer någon tidsbegränsning
beträffande rätten till förevarande ersättning, motsvarande vad
som gäller för tekniskt biträde, icke vara påkallad. Utgifterna böra bestridas
från förslagsanslaget till Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Reseersättningar,
som till sitt belopp givetvis icke märkbart påverkas härav.

1 fråga örn kostnaderna för ifrågavarande verksamhet
bär lantmäteristyrelsen med hänsyn till dennas betydligt ökade omfattning
föreslagit, att dels förrättningsmannens gottgörelse för förbrukningsartiklar
m. m. örn 1 000 kronor höjdes till 1 500 kronor för år räknat, dels ock den
till 10 000 kronor beräknade engångskostnaden för dyrbarare instrument och
kontorsmaskiner, som genom lantmäteristyrelsens försorg skola anskaffas
och tillhandahållas förrättningsmannen, av vilket belopp hittills förbrukats
närmast 6 800 kronor, höjdes till 15 000 kronor.

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 297.

E. Berg med flera vid ifrågavarande organisation förordnade tekniska biträden
lia i sin skrift anfört i huvudsak följande.

Även om den nu av lan tmäteris tyre Isen föreslagna höjningen av till tekniska
biträden utgående arvoden med 600 kronor för år beviljas, komma dessa arvoden
att vara avsevärt lägre än de ersättningar, som kunna påräknas på andra
håll såväl inom lantmäteriet som i kommunal eller enskild tjänst. Det skulle
även komma att bliva betydligt mindre än de ersättningar, som äro förenade
med statliga tjänster av motsvarande slag. Sålunda äro exempelvis de vid rikets
allmänna, kartverk anställda tekniska biträdena placerade i lönegrad All,
varjämte i proposition nr 106 till 1946 års riksdag föreslagits, att sagda befattningshavare
skulle uppflyttas till lönegrad A 12. Det synes icke motiverat
med så väsentliga skillnader i fråga örn avlöningsförmånerna för likartade
statliga tjänster som det enligt lantmäteristyrelsens förslag här skulle komma
att bliva. Härvid är ytterligare att märka att kartverkets tjänster äro ordinarie
och förenade med bland annat pensionsrätt, medan de tjänster, som de tekniska
biträdena inom lantmäteriet innehava, åtminstone tills vidare icke ens
äro att anse såsom arvodesbefattningar. Då ett lantmäteritekniskt biträde
alltså själv måste sörja för sin pensionering, torde det vara befogat, att vid
beräkning av den skäliga lönenivån för de mera kvalificerade tekniska biträdena
räkna med något högre ersättningar än de, som på D-ort motsvara
kartassistenternas löner. Ett tillägg till sistnämnda löner örn 300 kronor för
år synes av denna anledning skäligen minst böra ifrågakomma.

På grund av vad sålunda anförts hemställes att ersättningarna till de tekniska
biträdena vid förevarande organisation höjas till samma nivå, som de
löner kartassistenterna vid kartverket äro föreslagna att erhålla. Arvodena
böra sålunda förslagsvis uppgå till för nyanställt tekniskt biträde med hittills
vanlig utbildning 3 600 kronor för år, för tekniskt biträde med särskild
utbildning och därjämte erforderlig praktik 4 500 kronor för år samt för
tekniskt biträde med kompletteringskurs och särskilda kvalifikationer 5 300
kronor för år, allt oberäknat de ålderstillägg och tillfälliga avlöningsförbättringar,
som utgå eller kunna komma att utgå av statsmedel till alla lantmäteritekniska
biträden.

Sökandena ha slutligen framhållit, att därest de i skriften ifrågasatta avlöningsförbättringarna
icke kunde genomföras, sökandena hade för avsikt att
anmäla sig till de vid kartverket föreslagna kartassistentbefattningarna.

Sveriges lantmätareförening har i sitt remissutlåtande yttrat väsentligen följande.

Vad angår distriktslantmätaren Bengtsson synes den av lantmäteristyrelsen
föreslagna löneförhöjningen för denne av 1 000 kronor under alla förhållanden
icke för hög. I fråga om den lantmäteriutbildade personalen anser sig föreningsstyrelsen
böra förorda, att lönesättningen för denna personal bestämmes
med hänsynstagande till att lönerna till väsentlig del utgöras av arvoden
och att vederbörande själva få utbetala sjukersättningar och pensionsavgifter.
Lönerna böra således sättas högre än vad som framkommer vid en sådan
direkt jämförelse med en antagen lämplig lönegrad, som lantmäteristyrelsen
i sitt förslag anställt. De tekniska biträdena ha i sin framställning förklarat,
att i avvaktan på definitiv lönereglering ersättning bör utgå med minst
5 300 kronor oberäknat de ålderstillägg och tillfälliga avlöningsförbättringar
som nu utgå eller komma att utgå till alla lantmäteritekniska biträden. Föreningsstyrelsen
finner den av de tekniska biträdena sålunda framställda begäran
vara fullt befogad. Rit- och skrivbiträdena vid organisationen böra med

Kungl. Maj.ts proposition nr 297.

23

hänsyn till arbetets art helt jämföras med de kvinnliga tjänster, som förekomma
å lantmäterikontor, vilka tjänster äro placerade i lönegraderna A 10,

A 7 och A 4. Föreningsstyrelsen får därför förorda höjning av den av lantmäteristyrelsen
föreslagna ersättningen till skriv- och kontorsbiträde!! så att
denna kommer i paritet med vad som framkommer vid jämförelse med angivna
lönegrader.

Slutligen får föreningsstyrelsen erinra om att semestertiden bör för samtliga
vid organisationen anställda extra lantmätare och tekniska biträden
bringas i överensstämmelse med motsvarande regler för övriga statstjänstemän.

Statskontoret har yttrat följande.

Enligt vad lantmäteristyrelsens framställning utvisar åtnjuter distriktslantmätaren
Bengtsson för närvarande väl så stora kontanta löneförmåner som
en å samma dyrort som Orsa placerad överlantmätare. Med hänsyn härtill
kan statskontoret icke förorda, att Bengtssons arvode, som höjdes i slutet av
år 1944, nu skulle ökas med ytterligare 1 000 kronor för år. Vad lantmäteristyrelsen
i övrigt föreslagit rörande löneställningen för personalen vid ifrågavarande
skiften samt rese- och traktamentsersättning till vissa rit- och skrivbiträden
föranleder icke någon erinran från ämbetsverkets sida. Ärendet synes
emellertid böra underställas riksdagens prövning.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen uppdrogs ursprungligenDeparfementeåt
den till ifrågavarande organisation knutna lanlmäteripersonalen blott ett chefenfåtal
förrättningar. Sedermera lia emellertid organisationens arbetsuppgifter
högst väsentligt utökats genom att åt densamma anförtrotts ytterligare förrättningar
av både stor omfattning och betydande svårighetsgrad. Någon
motsvarande förstärkning av personalen har däremot icke kommit till stånd,
främst beroende av bristen på biträdespersonal av olika kategorier inom
lantmäteriet. En följd av nämnda förhållanden har blivit, att flertalet av de
ifrågavarande organisation åvilande förrättningarna ännu icke kunnat slutföras.
Emellertid torde vikten av att den av organisationen bedrivna verksamheten
i fortsättningen kan fullföljas med tillbörlig skyndsamhet och på
mest ändamålsenliga sätt vara uppenbar. I likhet med lantmäteristyrelsen
anser därför även jag önskvärt, att de erforderliga förutsättningarna härför
skapas. För ernående av detta syfte torde det, såsom styrelsen framhållit,
i första hand vara nödvändigt, att personalen vid organisationen kan
hållas kvar vid denna och vid behov utökas till erforderligt antal. Ett ofrånkomligt
villkor härför synes emellertid vara, att en viss förbättring av förevarande
personals löneställning kommer till stånd, då eljest svårigheter att
erhålla tillräcklig arbetskraft uppstå.

Vid övervägande av spörsmålet örn den närmare utformningen av organisationens
sammansättning och personalens avlöningsförhållanden har jag
i stort sett kunnat giva min anslutning till lantmäteristyrelsens föreliggande
förslag. Det synes mig sålunda ändamålsenligt, att hos distriktslantmätaren
Bengtsson förordnas erforderligt antal särskilda förrättningsmän, åt vilka
kail uppdragas handläggningen av vissa förrättningar. Vad beträffar avlöningsförmånerna
till ifrågavarande personal torde dessa böra höjas på sätt

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

och till belopp, som lantmäteristyrelsen föreslagit. Frågan om en uppräkning
av den särskilda ersättningen till distriktslantmätaren Bengtsson synes emellertid
icke böra upptagas till prövning i förevarande sammanhang, utan torde
jag sedermera få ånyo anmäla detta spörsmål för Kungl. Majit. Jag torde
här vidare få erinra, att jag i annat sammanhang denna dag förordar, att
aspirant i lantmäteiikåren med arvode från och med den 1 januari 1946
må åtnjuta tillskott till dyrtidstillägg och kristillägg å taxeinkomst. Därest
riksdagen godkänner nämnda förslag, torde, såsom lantmäteristyrelsen anfört,
någon höjning av den särskilda ersättningen till vid organisationen
tjänstgörande aspirant med arvode icke böra ifrågakomma. Mot styrelsens
förslag örn en höjning av jämväl de för gottgörelse åt förrättningsmannen
för förbrukningsartiklar samt för anskaffande av instrument och kontorsmaskiner
avsedda beloppen har jag icke heller något att erinra.

I enlighet med vad lantmäteristyrelsen uttalat torde det vara lämpligt, att
de vid organisationen anställda kontorsbiträdenas verksamhet vid behov kan
förläggas till vederbörande förrättningsställe. Därest riksdagen icke har något
att däremot erinra, torde dessa biträden härvid böra komma i åtnjutande av
resekostnads- och traktamentsersättning enligt de för distriktslantmätare med
flera gällande grunder, att utgå från nionde huvudtitelns förslagsanslag till
Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Reseersättningar.

Då bestämmelserna för ifrågavarande verksamhet tidigare underställts
riksdagens prövning, torde de av mig nu förordade ändringarna däri jämväl
böra anmälas för riksdagen. De ändrade föreskrifterna synas böra vinna tillämpning
omedelbart. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, därest
riksdagen bifaller vad jag i det föregående förordat, utfärda de närmare föreskrifter,
som må finnas erforderliga i anledning av förslagets genomförande.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av mig i det föregående förordats meddela
ändrade föreskrifter angående lantmäteripersonalens organisation
och avlöningsförhållanden vid handläggning av vissa
laga skiften inom Ore och Mora m. fl. socknar inom Kopparbergs
län.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Bengt Damm.

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

25

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 maj
1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Ericsson, Mossberg.

T. f. chefen för handelsdepartementet, statsrådet Danielson, anmäler härefter
under handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46
samt anför därvid följande.

D. Sjöfart och handel.

[1.] 18 a. Kostnader för handelssjöfartens dirigering, reservationsanslag.
Efter krigshandlingarnas upphörande i Europa i maj 1945 hänvände sig
brittiska amiralitetet på de allierades vägnar till de marina myndigheterna i
en del europeiska länder, däribland Sverige, med förslag om internationellt
samarbete i syfte att säkerställa handelssjöfarten mot minor och andra navigatoriska
risker ävensom att underlätta en lämplig fördelning av bränsle för
sjöfartens behov. Samarbetet skulle ske i enlighet med direktiv från brittiska
amiralitetet och avse lämnande av anvisningar om framkomliga vägar för
sjöfarten och av underrättelser för tillgodoseende av fartygs bränslebehov.
Förslaget antogs av de svenska marinmyndigheterna. För Sveriges vidkommande
handhades därefter ifrågavarande verksamhet till en början av marinstabens
sjöfartsdetalj i samverkan med en vid brittiska legationen i Stockholm
tjänstgörande brittisk sjöofficer. Till sjöfartsdetaljens förfogande ställdes
ett för ändamålet inrättat sjöfartskontor i Göteborg. Vidare tjänstgjorde
efter anmodan av brittiska amiralitetet en svensk sjöofficer från början av juli

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 297.

till mitten av december 1945 vid ett brittiskt-danskt organ, som upprättats i
Köpenhamn för handläggning av hithörande ärenden.

Brittiska amiralitetets befattning med sjöfarten i nu förevarande avseenden
övertogs i juli 1945 av en internationell organisation, »International Routeing
and Reporting Authority» (IRRA) med säte i London. Denna organisation
bildades därstädes efter konstituerande sammanträde med representanter från
Amerikas förenta stater, Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland, Holland,
Norge, Storbritannien och Sverige. Senare anslöto sig till organisationen Jugoslavien
och Sovjetunionen.

IRRA:s uppgift är att insamla och sammanställa från olika håll inkommande
uppgifter om minfält och andra av kriget orsakade sjöfartshinder samt att
på grundval härav bestämma de sjövägar, som kunna användas inom olika
områden. IRRA utgiver vidare kursanvisningar och kartor innehållande uppgifter
om dessa sjövägar jämte de upplysningar i övrigt, som behövas för
handelssjöfartens vägledande. Dessa anvisningar och kartor m. m. översändas
till vederbörande organ i andra länder och utlämnas där till de sjöfarande
och övriga, som kunna ha behov därav.

I samband med IRRA:s bildande upphörde den brittiske sjöofficerens tjänstgöring
vid brittiska legationen i Stockholm. Hans åligganden övertogos av
marinstabens sjöfartsdetalj, som därefter ensamt är centralorgan för verksamheten
i Sverige. För ändamålet har sjöfartsdetaljen till sitt förfogande
förutom det nyss omnämnda sjöfartskontoret i Göteborg ännu ett dylikt kontor,
som inrättats i Trelleborg. Dessa kontor vidarebefordra IRRAS anvisningar
och upplysningar till fartyg i svenska farvatten. Sjöfartsdetaljen utgiver
därjämte i form av s. k. sjöfartsmeddelanden erforderliga upplysningar
angående Sveriges och närliggande länders farvatten. Dessa upplysningar
meddelas även IRRA för att införas i dess publikationer.

Sverige representerades vid det konstituerande sammanträdet i London av
en svensk sjöofficer. I mitten av september 1945 deltog denne i ytterligare
ett sammanträde med IRRA i London. Samtidigt därmed utsändes en annan
svensk sjöofficer för att tjänstgöra vid IRRA:s sekretariat i London. Denna
tjänstgöring har därefter pågått till och med den 22 mars 1946. Ifrågavarande
båda officerare besökte i samband med resan till London även Köpenhamn
för samråd med därvarande brittisk-danska organ. Förstnämnda sjöofficer
har sedermera ånyo besökt Köpenhamn för samma ändamål.

Kostnaderna för IRRA:s sekretariat och publikationer m. m. bestridas av
Storbritannien. För Sveriges del ha kostnaderna för verksamheten hittills —
bortsett från utgifterna för tidigare omnämnda sjöofficerares resor och tjänstgöring
i Köpenhamn och London — betingats dels av en utökning av arbetskraften
inom marinstabens sjöfartsdetalj, dels av inrättandet av sjöfartskontoren
i Göteborg och Trelleborg, och dels av erforderlig in- och utländsk
telegram- och telefontrafik.

Kostnaderna för den svenske sjöofficerens tjänstgöring i Köpenhamn från
början av juli till mitten av december 1945 ha enligt beslut av Kungl. Maj:t
den 14 september 1945 bestritts från marinens anslag till avveckling av be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

27

redskapen m. m. Utgifterna för Sveriges representation vid IRRA:s bildande
ha jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 20 juli 1945 bekostats från tionde huvudtitelns
reservationsanslag till extra utgifter. Beträffande kostnaderna för
övriga förut nämnda resor och tjänstgöringsuppdrag för svenska sjöofficerare
i samband med ifrågavarande verksamhet bär Kungl. Majit i beslut den 2
november 1945 och den 3 maj 1946 föreskrivit, att de tills vidare skola bestridas
av medel, som omhänderhavas av försvarets civilförvaltning, varvid
Kungl. Majit tillika förklarat sig vilja framdeles meddela beslut rörande
dessa kostnaders slutliga bestridande nied anlitande av medel under tionde
huvudtiteln. Utgifterna i övrigt för verksamheten lia med stöd av föreskrifterna
i allmän instruktion vid neutralitet och generalorder nr 2742 för år
1945 bestritts av marinens medel.

I skrivelse den 2 mars 1946 har chefen för marinen efter samråd med marinförvaltningen
och kommerskollegium hemställt, att Kungl. Majit måtte
för täckande av havda och för bestridande av kommande kostnader i samband
med handelssjöfartens dirigering utverka anvisande under tionde huvudtiteln
av dels ett förslagsanslag av 150 000 kronor å tilläggsstat för budgetåret
1945/46 och dels ett förslagsanslag av 40 000 kronor å riksstaten för
hudgetåret 1946/47. Till stöd härför har chefen för marinen anfört bl. a.
följande.

Den för ifrågavarande dirigeringsverksamhet genomförda organisationen
av marinstabens sjöfartsdetalj samt sjöfartskontoren i Göteborg och Trelleborg
synes bliva behövlig till någon tidpunkt under sommaren 1946, som
äger samband med i vilken utsträckning det lyckats att då genomföra planerade
minsvepningsarbeten i vad avser såväl vårt eget land som övriga
nordeuropeiska länder. Ett flertal f. n. obestämbara faktorer inverka därför
på frågan örn sjöfartskontorens fortbestånd efter instundande sommar. Sannolikheten
synes dock tala för att sjöfartskontoren komma att erfordras även
senare ehuru personalen bör kunna avsevärt reduceras, varför försiktigheten
bjuder att räkna med vissa kostnader även under budgetåret 1946/47. Den
nämnda personalreduktionen jämte upphörande av vissa officerares tjänst
utomlands samt det förhållande, att t. o. m. 1945 års utgång tillämpat rapporteringssystem
dragit avsevärda telegramkostnader, som numera bortfallit,
kommer att under budgetåret 1946/47 minska utgifterna. Ä andra sidan
tillkomma kostnader för viss personal och båtmateriel vid sjöfartskontoret i
Göteborg, som under 1945 tjänat även vissa avvecklingssyften, men numera
nyttjas enbart för sjöfartskontorets behov samt även vissa tryckningskostnader,
som äga samband nied att erfarenheten visat nödvändigheten av att i
sjöfartssäkerhetens intresse genom särskilda åtgärder giva stor spridning åt
från marinstabens sjöfartsdetalj utgående anvisningar och upplysningar.

I en vid framställningen fogad bilaga lia de verkliga kostnaderna under
tiden den 1 juli—den 31 december 1945 uppgivits till 66 370 kronor 73 öre
samt de beräknade kostnaderna under tiden därefter lill och med den 30
juni 1946 till 78 300 kronor och under budgetåret 1946/47 lill 33 400 kronor.

Kostnaderna för ifrågavarande verksamhet intill utgången av budgetåret Departements.
1945/46 lia av chefen för marinen beräknats till omkring 145 000 kronor. Då chefenverksamheten
väntas efter hand minska i omfattning, lia kostnaderna för

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

nästkommande budgetår uppskattats till endast omkring 33 000 kronor. För
täckande av kostnaderna för såväl innevarande som nästa budgetår torde
böra å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår under tionde huvudtiteln
anvisas ett särskilt reservationsanslag med rubriken Kostnader för
handelssjöfartens dirigering. Anslaget synes lämpligen kunna upptagas till
190 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för handelssjöfartens dirigering å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av.................... kronor 190 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bengt Söderqvist.

Kungl. Maj.ts proposition nr 297.

29

Bilaga 4.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 maj
1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Ericsson, Mossberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler frågor örn
anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1945/46 och anför därvid följande.

Under den gångna delen av riksdagssessionen ha i olika sammanhang äskats
anslag till investeringar å tilläggsstat II till löpande riksstat. I enlighet
med de principer som hittills tillämpats bör nu, då avskrivningsbehovet för
de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag
föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma
eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar liggande
förhållandena förutsätter jag, att vederbörliga tillägg och jämkningar vidtagas
av riksdagen.

Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbar
avskrivning är påkallad beträffande investeringarna å tilläggsstaten.

Statens affärsverksfonder. Från statens järnvägars dispositionsanslag
lia enligt särskilda Kungl. Maj:ts beslut den 27 april 1945 och den 12
april 1946 (jfr prop. 1945/245 och 1946/243) bestritts vissa kostnader för
anordningar för lastning och lossning av sockerbetor å tillhopa 823 800 kronor.
Tidigare för samma ändamål särskilt anvisade investeringsanslag ha avskrivits
med 50 procent. Då samma grunder för avskrivning fortfarande
böra tillämpas, bör ett särskilt avskrivningsanslag av 411 900 kronor uppföras
under rubriken Statens järnvägars dispositionsanslag.

Statens allmänna fastig hetsfond. Anslagen lill inredningsarbeten
för länsstyrelsen i Uppsala län å 250 000 kronor och till nybyggnad
för länsstyrelsen i Jönköpings län å 600 000 kronor torde i enlighet med hit -

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

tills tillämpade principer böra avskrivas med 25 procent. Det till anordnande
av häradsskrivarkontor äskade anslaget å 2,5 miljoner kronor, varifrån avsetts
skola bestridas vissa ombyggnads- och inredningsarbeten i statens fastigheter
samt uppförande av baracker eller andra provisoriska byggnader för
att tillgodose lokalbehovet i samband med omläggningen av uppbördsorganisationen,
torde i sin helhet böra avskrivas. Övriga anslag, som avse byggnader
för olika vetenskapliga institutioner, böra enligt sedvanliga grunder avskrivas
med 50 procent.

Försvarets fastig hetsfond. För nu löpande budgetår beräknas
avskrivningsbehovet för investeringar i försvarets fastighetsfond schablonmässigt
till 50 procent av den totala investeringen i vederbörande delfond med
undantag för kostnader dels för markförvärv, dels ock för vissa byggnader,
vilka avskrivas med medel utom budgeten. För avskrivningsändamål anvisas
under varje delfond för arbeten inom försvarsbeslutets ram ett särskilt anslag
under rubriken Vissa byggnadsarbeten m. m., svarande mot ett under
samma rubrik uppfört investeringsanslag, medan avskrivning av övriga investeringar
i delfonderna sker över ett gemensamt anslag under rubriken
Övriga arbeten. Med tillämpning härav böra särskilda avskrivningsanslag
uppföras för de under varje delfond å tilläggsstat II äskade investeringsanslagen
till Vissa byggnadsarbeten m. m. å 1 230 000, 400 000 respektive 250 000
kronor. Av de återstående å tilläggsstat II äskade investeringsanslagen till
täckning av utgift för förbättringsarbeten å Norrlands dragonregementes
skolskjutningsbana å 56 000 kronor och till täckning av utgift för utvidgning
av infanteriskjutskolans övningsområde å 5 100 kronor bör det förra avskrivas
genom ett anslag under samlingsrubriken Övriga arbeten, medan det
senare, som avser markförvärv, icke skall avskrivas.

Statens utlåningsfonder. Till lånefonden för bostadsförsörjning
för mindre bemedlade, barnrika familjer har äskats ett ytterligare investeringsanslag
å 20 miljoner kronor. Enligt den hittills för denna lånefond tilllämpade
procentsatsen, 27,8 procent, bör ett belopp av 5 560 000 kronor upptagas
för avskrivning av denna investering.

Fonden för låneunderstöd. Det till lån till uppförande och förbättring
av lantarbetarbostäder å tilläggsstat II äskade ytterligare investeringsanslaget
å 3 miljoner kronor bör enligt tidigare tillämpade grunder avskrivas
med 27 procent, eller med 810 000 kronor. Anslaget till lån till uppförande
i Stockholm av en byggnad för blinda bör, med hänsyn till att lånet
föreslagits löpa utan ränta och amortering, avskrivas helt, eller med 500 000
kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter
angivna fonder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1945/46 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:

Kungl. Maj.ts proposition nr 297.

31

Statens järnvägars fond:

Kommunikationsdepartementet:
Statens järnvägars dispositionsanslag .. kronor

Statens allmänna fastighetsfond:

Kommunikationsdepartementet:
Inredningsarbeten för länsstyrelsen i

Uppsala län ...................... »

Nybyggnad för länsstyrelsen i Jönköpings
län ........................ »

Anordnande av häradsskrivarkontor . . »

Ecklesiastikdepartementet:
Uppförande av byggnad för medicinskkemiska
och farmakologiska institutionerna
vid universitetet i Uppsala . . »

örn- och tillbyggnad av tandläkarinstitutets
lokaler .................... »

Handelsdepartementet:

Nybyggnad för svenska träforskningsinstitutet
........................ »

Försvarets fastighetsfond:

F örsvarsdepartementet:

Arméns del fond:

Vissa byggnadsarbeten m. m....... »

Övriga arbeten.................... »

Marinens delfoncl:

Vissa byggnadsarbeten m. m....... »

Flygvapnets delfond:

Vissa byggnadsarbeten ari. m....... »

Statens utlåningsfonder:

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsförsörjning för
mindre bemedlade, barnrika familjer »

Fonden för låneunderstöd:

Socialdepartementet:

Lån till uppförande och förbättring av

lantarbetarbostäder .............. »

Lån till uppförande i Stockholm av en
byggnad för blinda................ »

411 900

62 500

150 000
2 500 000

75 000
38 000

250 000

015 000
28 000

200 000

125 000

5 560 000

810 000
500 000

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 297.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Folke Lyberg.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 297.

33

Bihang.

Förteckning

över av Kungl. Majit hos riksdagen år 1946 äskade, eller, i förekommande
fall, av riksdagen anvisade anslag å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1945/46 utöver de i propositionerna nr 2
och 163 upptagna anslagen.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

Kronor

C: 62 a Fortsatt undersökning rörande hälsoriskerna vid Bolidens

gruvaktiebolags smältverk i Rönnskär, reservationsanslag 55 000
G: 17 aa Ytterligare medel för kommittéer och utredningar genom

sakkunniga, reservationsanslag......................... 200 000

255 000

VII. Finansdepartementet.

E: 6 a Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete, reservationsanslag
.......................................... 39 000 000

IX. Jordbruksdepartementet.

G: 32 a Kostnader i samband med sockerregleringen, reservationsanslag
.............................................. 22 000 000

G: 37 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, reservationsanslag
.............................................. 20 000 000

Skogsvård m. m.:

J: 20 a Ytterligare medel till skogsvårdens befrämjande....... 190 000

Rikets allmänna kartverk:

L: 3 Kartarbeten m. m., reservationsanslag...................100 000

42 290 000

X. Handelsdepartementet.

D: 18 a Kostnader för handelssjöfartens dirigering, reservationsanslag 190 000

Säger för egentliga statsutgifter 81 735 000
Hiliana till riksdagens protokoll IDAG. 1 sami. Nr 297. 3

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

B. Utgifter för statens kapitalfonder.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

A. Statens affärsverksfonder.

Kommunikationsdepartementet:

10 a Statens järnvägars dispositionsanslag (I: C: 63), reservationsanslag
........................................

C. Statens allmänna fastighets fond.

Kommunikationsdepartementet:

15 e Inredningsarbeten för länsstyrelsen i Uppsala län (III: 16 f),

reservationsanslag...................................

15 f Nybyggnad för länsstyrelsen i Jönköpings län (III: 16 g),

reservationsanslag...................................

15 g Anordnande av häradsskrivarkontor (III: 16 h), reservationsanslag
........................................

Ecklesiastikdepartementet:

19 a Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska och farmakologiska
institutionerna vid universitetet i Uppsala

(III: 20 a), reservationsanslag........................

27 a Örn- och tillbyggnad av tandläkarinstitutets lokaler (III:

28 a), reservationsanslag.............................

Handelsdepartementet:

46 Nybyggnad för svenska träforskningsinstitutet, (III: 48),

reservationsanslag...................................

D. Försvarets fonder.

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond:

1 Vissa byggnadsarbeten m. m. (IV: A: 1), reservationsanslag
........................................

3 övriga arbeten (IV: A: 11 c), reservationsanslag......

Marinens delfond:

4 Vissa byggnadsarbeten m. m. (IV: A: 12), reservations anslag

........................................

Flygvapnets delfond:

7 Vissa byggnadsarbeten m. m. (IV: A: 15), reservationsanslag
........................................

E. Statens utlåningsfonder.
Socialdepartementet:

2 Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer (V: 2), reservationsanslag............

Kronor

411 900

62 500
150 000

2 500 000

75 000
38 000

250 000

3 075 500

615 000
28 000

200 000

125 000

968000

5 560 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.
F. Fonden för låneunderstöd.

35

2

5 a

Kronor

Socialdepartementet:

Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder

(VI: 3), reservationsanslag...........................

Lån till uppförande i Stockholm av en byggnad för blinda
(VI: 6 a), reservationsanslag..........................

810 000

500 000

1 310 000

Säger för utgifter för statens kapitalfonder 11 325 400

Summa för driftbudgeten 93 060400

7 a

8 a

2 b

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering.

VI. Fonden för låneunderstöd.

Jordbruksdepartementet:

Förlagskrediter för hästexportberedningen.............. 9 000 000

Lån till fiskprisregleringsföreningar...................... 3 500 000

12 500 000

IX. Diverse kapitalfonder.

Finansdepartementet:

Fonden för kreditgivning till utlandet:

Reglering av vissa exportkreditgarantiåtaganden...... 57 000 000

Summa för kapitalbudgeten 69 500 000