Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
1
Nr 294.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till civilförsvaret
för budgetåret 1946/47; given Stockholms slott
den 10 maj 1946.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet hemställt.
GUSTAF.
Eije Mossberg.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 maj
1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Ericsson, Mossberg.
Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations- och finansdepartementen
anmäler statsrådet Mossberg fråga angående anslag till civilförsvaret
samt anför. I
I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkterna 237—247, föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1946/47 beräkna anslag för civilförsvarets
behov med följande belopp, nämligen
Biliana till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 294.
1
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
Anslag
Civilförsvarsstyrelsen:
Avlöningar: förslagsanslag..................................
Omkostnader: förslagsanslag ................................
Civilförsvaret:
Utbildning vid statens civilförsvarsskola samt vid kurser, anordnade
av länsstyrelserna, förslagsanslag.......................
Bidrag till riksluftskyddsförbundet ..........................
Övnings- och försöksverksamhet, förslagsanslag ..............
Anskaffning av viss förbrukningsmateriel, förslagsanslag ......
Förvaring och underhåll av viss materiel m. m., förslagsanslag . .
Bidrag till kommuner för anordnande av allmänna skyddsrum
m. m., reservationsanslag ................................
Bidrag till kommuner till kostnaderna för vissa arvoden m. m.,
förslagsanslag ........................................1 •
Bidrag till kommuner för utbildning m. m., förslagsanslag......
Gottgörelse till fastighetsägare m. fl. för anordningar och materiel
m. m., förslagsanslag ....................................
Såsom anledning till att nämnda anslag beräknades allenast preliminärt,
anförde jag — efter anmälan att civilförsvarsstyrelsen i skrivelse den 15 november
1945 gjort framställning örn upptagande å riksstaten för budgetåret
1946/47 av anslag för civilförsvarets behov — att jag med stöd av Kungl.
Maj :ts bemyndigande den 12 oktober 1945 samma dag tillkallat åtta sakkunniga
för att verkställa översyn av gällande anordningar för civilförsvaret och
framlägga därav föranledda förslag. I utredningens uppdrag inginge att, utan
att avbida slutförandet av utredningen i övrigt, framlägga sådana förslag, som
påkallade skyndsamt ställningstagande från statsmakternas sida. Enligt vad
jag under hand erfarit hade utredningen i detta syfte till behandling upptagit
frågor rörande civilförsvarets organisationsplaner, personalens utbildning,
byggandet av skyddsrum och anskaffning av materiel. Resultatet härav ansåge
sig utredningen kunna framlägga redan under januari månad 1946. Definitiv
ställning till anslagen rörande civilförsvaret ansåge jag mig kunna
taga först sedan jag tagit del av nämnda förslag.
Över civilförsvarsstyrelsens skrivelse den 15 november 1945 hava utlåtanden
avgivits av statskontoret och 1945 års civil för svarsutredning.
Civilförsvarsutredningen har med skrivelse den 14 januari 1946 avgivit förslag
rörande omfattningen av civilförsvarets organisation och verksamhet
under tiden intill dess frågan om civilförsvarets fredsorganisation vunnit sin
slutliga lösning. Över förslaget ha yttranden avgivits av överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen
och svenska stadsförbundet.
Härutöver ha vissa andra framställningar av beskaffenhet att böra upptagas
i detta sammanhang inkommit till Kungl. Maj:t. I det följande komma
dessa framställningar att behandlas under de punkter, som närmast äro i
fråga.
Belopp
kronor
739 500
210 000
100 000
126 500
125 000
150 000
150 000
350 000
300 000
900 000
50 000.
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
3
Allmänna organisationsfrågor.
I sin skrivelse av den 15 november 1945 har ciuilförsucirssigrelsen till en
början framhållit, att vid statsmakternas behandling av frågorna örn anslag
till civiliörsvaret för budgetåret 1945/46 med hänsyn till upphörandet av
kriget i Europa vissa ändringar vidtagits i civil förs varsstyrelsens anslagsäskanden
men att något närmare övervägande av de nya problem, som för
civilförsvarets del uppkomme efter beredskapstidens slut, icke ägt rum i
samband med behandlingen av anslagsfrågorna för nämnda budgetår. Med
hänsyn till den utveckling som därefter ägt rum framstode civilförsvarets
ställning såsom oklar, och ett mera definitivt klarläggande torde icke kunna
väntas förrän 1945 års civilförsvarsutredning framlagt sitt slutförslag. Detta
syntes icke kunna ske i sådan tid, alt detsamma kunde läggas till grund för
prövningen av medelsbehovet för civilförsvaret under budgetåret 1946/47.
För denna prövning erfordrades dock ett visst — ehuru preliminärt — övervägande
av civilförsvarets ställning och omfattningen av dess verksamhet
tills vidare under fredstid.
Civilförsvarsstyrelsen fortsätter härefter:
Civilförsvarsstyrelsen utgår ifrån, att ett civilförsvar under överskådlig
tid skall finnas organiserat jämväl under fred. Denna grundsats synes under
förarbetena till den nu gällande lagstiftningen ha allmänt godtagits. Utvecklingen
under stormaktskrigets slutskede synes icke ge anledning till annat
ståndpunktstagande. Tvärtom synes denna utveckling ha ytterligare
framhävt hemortsbekämpningens roll i krigföringen och därmed civilförsvarets
nödvändighet och betydelse.
Härmed är emellertid intet sagt angående omfattningen av civilförsvarets
organisation under fredstid. 1943 års civilförsvarsutredning har uttalat den
uppfattningen, att civilförsvarets allmänna beredskap vid varje tillfälle principiellt
bör ligga på samma nivå som den militära. Ett genomförande av
denna princip kräver en organisation av relativt betydande omfattning under
fredstid. Det kräver också, att denna organisation ständigt förnyas genom
fyllande av luckor beträffande personal, materiel m. m. Slutligen kräver
det, att organisationen utvecklas och anpassas efter den ständigt fortgående
utvecklingen med avseende å stridsmedlen.
Under rådande förhållanden synes det civilförsvarsstyrelsen angeläget, ali
en sådan desorganisering, som omöjliggör eller medför stora svårigheter för
ett snabbt återställande i händelse av behov av civilförsvarsberedskapen,
undvikes. Möjligheter att inhämta och bearbeta erfarenheter från förut krigförande
länder böra bibehållas och helst ytterligare utvecklas. Härutöver
lär emellertid i stort sett böra iakttagas en avvaktande hållning i fråga örn
vidtagande av åtgärder å civilförsvarets område, intill dess frågan örn fredsorganisationen
blivit slutligen avgjord. Redan upphörandet från och med
den 1 juni innevarande år av civilförsvarsberedskapen i dess huvuddel föranledde
omfattande begränsningar. Ytterligare sådana lia vidtagits av Kungl.
Majit och civilförsvarsstyrelsen. Dessa begränsningar lia avsett bland annat
övningsverksamheten, utbildningen och förrådshållningen av materiel. I den
mån ytterligare begränsningar kunna vidtagas bör så ske.
I enlighet med nyss angivna grundsatser har styrelsen utformat sina me -
4
Kungl. Mcrj:ts proposition nr 294.
delsäskanden för nästa budgetår, självfallet med utgångspunkt från gällande
civilförsvarslagstiftning. Styrelsen räknar sålunda med ett upprätthållande av
själva organisationen såväl centralt som inom länen och civilförsvarsområdena.
Vidare räknar styrelsen med ett bevarande i princip av den beredskap
i fråga om materiel, som hitintills uppnåtts. Styrelsen föreslår fortsatt materielanskaffning
endast i mycket begränsad omfattning. Styrelsen förutsätter
också visst fullföljande av utbildningsverksamheten. Likaså anser styrelsen,
att skyddsrumsbyggandet bör fortsättas i samband med nybebyggelse.
Slutligen anser styrelsen, såsom förut antytts, att verksamheten för inhämtande
och bearbetande av de nyaste rönen från utlandet bör fortgå och om
möjligt utvecklas. Häri inbegriper styrelsen vetenskaplig forskningsverksamhet.
Civilförsvarsutredningen har i sin förut omförmälda skrivelse framhållit,
att utredningen, som räknade med att kunna framlägga slutligt förslag rörande
civilförsvarets organisation i slutet av år 1946, i sin förevarande framställning
inriktat sig på att i första hand taga ställning till frågan om verksamheten
inom civilförsvaret under den närmaste tiden, intill dess frågan
örn civilförsvarets fredsorganisation vunnit sin slutliga lösning. Utredningen
framhåller därvid, att så länge omständigheterna talade för upprätthållandet
av ett militärt försvar, det syntes utredningen, därest de med detta försvar
avsedda syftena skulle kunna uppnås, ofrånkomligt att sörja för motsvarande
civila försvarsanordningar, men att det däremot syntes antagligt att de
under de sista krigsåren vunna erfarenheterna borde, så snart tillräckligt erfarenhetsmateriel
blivit tillgängligt, föranleda omläggningar av civilförsvarets
verksamhet i skilda hänseenden. Såvitt gällde de hittills föreskrivna
åtgärderna på civilförsvarets område, vilka innebure förpliktelser för kommuner
eller enskilda, hade utredningen för varje slag av åtgärd sökt bedöma
lämpligheten i det nuvarande läget av åtgärdens fortsatta vidtagande. Härvid
hade exempelvis beaktats i vad mån åtgärden kunde antagas erhålla bestående
värde, i vad mån ett inskränkande skulle medföra skada eller olägenhet
i fall av ett senare återupptagande av motsvarande verksamhet ävensom
i vad omfattning med åtgärden vore förbundna ekonomiska eller andra förpliktelser.
Vid ställningstagandet i olika frågor hade slutligen beaktats, att det
nu minskade heredskapskravet möjliggjorde återhållsamhet beträffande det
fortsatta vidtagandet av vissa åtgärder, som tidigare ansetts nödvändiga.
Beträffande civilförsvarets administrativa organisation
föreslår utredningen inga förändringar men anser några utökningar av organisationen
genom tillskapande av nya befattningar icke böra ifrågakomma.
I fråga om de kommunala administrationskostnaderna inom civilförsvarsområdena
finner utredningen det angeläget, att under den närmaste tiden
av kommunerna icke kräves mer än som med hänsyn till den fortsatta verksamheten
är oundgängligen nödvändigt.
Vidkommande organisationsplanerna för det lokala civilförsvaret
uttalas, att dylika planer borde uppgöras i enlighet med de
anvisningar som civilförsvarsstyrelsen bomme att utfärda. Som skäl anföres
Kungl. Maj.ts proposition nr 294. 5
bland annat, att härigenom skulle klarhet vinnas om vad civilförsvarsorganisationens
utbyggande i hittills avsedd omfattning innebure i ekonomiskt,
materiellt och personellt hänseende. Planerna borde dock icke fastställas
av länsstyrelsen i de delar desamma förutsatte materielanskaffning, anordnande
av allmänna skyddsrum samt vidtagande eljest av kostnadskrävande
anordningar.
I fråga örn skyldigheten att anordna skyddsrum uttala)'' utredningen,
att allmänna skyddsrum, vilka för i 22 § civilförsvarslagen angivna
ändamål skulle byggas genom kommunernas försorg med statsbidrag, tillsvidare
icke borde komma till stånd. I den mån kommun frivilligt önskade anordna
allmänt skyddsrum, syntes hinder icke böra resas häremot. — I enlighet
med vad civilförsvarsstyrelsen redan föreskrivit borde enskilda skyddsrum
i befintliga byggnader tillsvidare icke tvångsvis krävas, ej heller förordnanden
om källarmursgenombrott i befintlig bebyggelse meddelas. Däremot
borde tillsvidare skyldighet att anordna enskilda skyddsrum i viss omfattning
tillsvidare föreligga beträffande byggnader under uppförande. Med
avseende å omfattningen av de anläggningar och byggnader, för vilka skyddslum
skulle anordnas, borde åtgärder vidtagas för att åvägabringa överensstämmelse
beträffande den undre gräns för skyddsrumsskyldigheten, som
jämlikt 24 § 1 morn. 5 punkten civilförsvarslagen bestämdes länsvis. Förslagsvis
borde här de för Stockholms civilförsvarsområde gällande bestämmelserna
innebärande att skyldigheten att anordna skyddsrum i byggnader
med mindre än tre våningar begränsades till byggnader med minst tolv
eldstäder fördelade å minst tre bostadslägenheter — tillämpas i hela riket,
dock att härigenom icke i något län borde föranledas skärpta bestämmelser.
Vad slutligen angår skyldigheten att deltaga i civilförsvarets utbildnings-
och övningsverksamhet föreslår utredningen vissa
inskränkningar i förhållande till vad som gällt under år 1945. Grundläggande
civilförsvarsutbildning om högst 10 timmar skall sålunda enligt utredningens
förslag i princip åvila endast den som under året uppnår 16 års
ålder (under senare delen av år 1945 den som under året uppnår 16, 17 och
18 ars ålder), varjämte kvinnor, som under året fylla 18 år, skola genomgå
tilläggsutbildning i sjukvård om högst 10 timmar. Härutöver skall dock föreligga
skyldighet för den, som under år 1945 uppnått 16, 17 eller 18 års
ålder, men som på grund av uppskov eller av annan anledning icke under
samma år genomgått grundläggande utbildning att fullgöra denna under år
1946. Skyldigheten gäller liksom under 1945 allenast den som är bosatt eller
stadigvarande anställd i anläggning eller byggnad, för vilken särskilt civilförsvar
(verkskydd eller hemskydd) skall vara organiserat. — Jämväl beträffande
den särskilda utbildning, som den i civilförsvaret inskrivna personalen
skall genomgå, föreslås väsentliga inskränkningar. Sålunda skall
skyldigheten enligt förslaget gälla endast personal, som tidigare icke genomgått
motsvarande utbildning, samt i fråga örn verkskyddet endast viss belälspersonal.
I antalet timmar, som denna särskilda utbildning skulle örn
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
fatta, föreslås ingen ändring i vad som gällt under år 1945. — Skyldighet
att deltaga i civilförsvarsövningar skall icke föreligga.
I de över civilförsvarsutredningens förslag avgivna yttrandena ha olika
synpunkter framförts. Svenska stadsförbundets styrelse avstyrker sålunda
att för närvarande några som helst åtgärder vidtagas för upprättande av
organisationsplaner för det lokala civilförsvaret och anför som skäl härför,
att läget enligt styrelsens mening måste anses så ovisst, att man för närvarande
helt -saknade vetskap om vilka förutsättningar som borde vara bestämmande
för utarbetande av planerna. I fråga örn skyddsrumsskyldigheten
finner styrelsen ovissheten angående skyddsrummens ändamålsenlighet
berättiga till att åtminstone beträffande en del nybyggnader för närvarande
fullständigt eftergiva de enligt civilförsvarslagen gällande fordringarna
på anordnande av skyddsrum, exempelvis för nybyggnader för skoländamål.
— Slutligen anser förbundet, att man tillsvidare helt bör inställa
den grundläggande civilförsvarsutbildningen. — edvilförsvarsstyrelsen åter
tillstyrker i väsentliga delar utredningens förslag. I fråga örn den administrativa
organisationen framhåller emellertid civilförsvarsstyrelsen, att den pågående
civilförsvarsutredningen ej borde lägga hinder i vägen töi att i fråga
om styrelsens personalorganisation vidtaga vissa jämkningar, bland annat
vissa förbättringar av personalens anställningsvillkor. - Vidare betonar
styrelsen, att fastställandet av organisationsplanerna ej i och för sig behöver
medföra skyldighet för kommunerna att verkställa planerna. Med
hänsyn härtill och då möjlighet bör stå öppen för kommun att frivilligt med
bidra» av statsmedel göra viss materielanskaffning för civilförsvarets behov,
exempelvis av blockgruppsmateriel, finner styrelsen organisationsplanerna
böra fastställas av länsstyrelserna i enlighet med gällande föreskrifter, men
att någon skyldighet för kommunerna i de avseenden, varom har vore fråga,
dock ej borde härigenom grundas. — Slutligen föreslår civilförsvarsstyrelsen
vissa modifikationer i de av civilförsvarsutredningen ifrågasätta bestämmelserna
rörande omfattningen av civilförsvarsplikten för utbildnings- och övningsändamål.
— Överbefälhavaren anser, att utförandet av allmänna skyddsrum
i berg, vilket krävde avsevärd tid och därför icke lämpligen kunde helt
anstå till ett eventuellt upprustningsskede, borde fullföljas i vad avsåge huvuddelen
av arbetet, sprängningsarbeten. Även källannursgenombrott, som
hade stort värde vid utrymning av raserad bebyggelse, borde genomföras
i full utsträckning.
Kungl. Maj :t har genom kungörelse den 22 mars 1946 (nr 119) meddelat
bestämmelser rörande omfattningen under ar 1946 av civilförsvarsplikt för
utbildnings- och övningsändamål. Därvid har civilförsvarsutredningens förslag
i allt väsentligt följts, dock med vissa modifikationer i inskränkande
riktning. Sålunda har skyldigheten att undergå särskild utbildning jämväl
i fråga örn allmänna civilförsvaret begränsats till befälspersonalen och utbildningens
omfattning något minskats.
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
7
Det synes vara lämpligt, att i detta sammanhang lämna en kortfattad redogörelse
för civilförsvarets flyktingverksamhet.
Enligt Kungl. Maj:ts uppdrag upprättade statens utrymningskommission
under åren 1940 och 1941 ett antal öppna förläggningar för omhändertagande
av flyktingar från Norge, Danmark och de baltiska länderna. Huvudparten
av förläggningarna övertogs den 1 oktober 1941 av socialstyrelsen.
Den för inkvartering av svensk befolkning, som måste bortflytta i anledning
av krig eller krigsfara, uppbyggda organisationen avsågs därefter stå i reservför
att utnyttjas vid större tillströmning till riket av flyktingar och då avses
för erforderliga anordningar under den första tiden, d. v. s. i allmänhet intill
dess flyktingarna undergått karantänsbehandling. För den fortsatta vården
skulle däremot i regel svara utlänningsmyndigheten, alltså numera statens
utlänningskommission.
Organisationen har sedermera enligt av Kungl. Majit i varje särskilt fall
meddelat beslut utnyttjats vid mottagning och vård av utlänningar i följande
utsträckning.
Sommaren och hösten 1944 togs den i bruk för omhändertagandet av finska
barn, vilka genom Hjälpkommitténs för Finlands barn försorg överfördes
till Sverige. Civilförsvarets medverkan avsåg upprättande av karantänsförläggningar
samt för barn, som av någon anledning ej kunde utplaceras
i enskilda hem, särskilda internat.
I samband med Finlands utträde ur kriget evakuerades med början i september
1944 en stor del av den nordfinska befolkningen till Sverige och utplacerades
i de fyra norrländska kustlänen. Mottagningen vid gränsen ombesörjdes
av militära organ men den fortsatta omvårdnaden ankom på civilförsvaret.
Ungefär samtidigt inträffade omhändertagandet av huvudparten av de
baltiska och finska flyktingar, estlandssvenskar inberäknade, som okontrollerat
strömmade in över den svenska ostkusten.
Ät civilförsvaret uppdrogs vidare att mottaga räddade från koncentrationsoch
arbetsläger i Tyskland och av Tyskland ockuperade länder och att ordna
karantäns- och andra förläggningar för dessa personer. De överfördes till
Sverige dels genom den s. k. Bernadotteska aktionen strax före det europeiska
krigets avslutande och dels senare enligt med UNRRA träffad överenskommelse.
I detta sammanhang organiserade civilförsvarsstyrelsen i samråd med
medicinalstyrelsen och svenska Röda korset ett detachement i Lubeck för
verkställande av där erforderlig registrering, sanitär behandling m. m. Transporterna
till Sverige skedde i civilförsvarets regi med svenska fartyg.
När under sommaren och hösten 1945 genom förmedling av svenska kommittén
för internationell hjälpverksamhet och föreningen Rädda barnen till
Sverige överfördes ett antal norska, belgiska, holländska och franska barn,
uppdrogs åt civilförsvaret dels mottagningen, dels omvårdnaden under karantänstiden,
vilken på grund av riklig förekomst av epidemiska sjukdomar
blev betydligt förlängd utöver beräknade 8—10 dagar.
Slutligen uppdrogs i slutet av föregående år åt civilförsvaret att från försvarsstaben
övertaga vården av kvarvarande internerade militärpersoner, som
tidigare tillhört tyska krigsmakten.
Omfattningen av civilförsvarets ifrågavarande verksamhet framgår av följande
tablå:
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
Kategori |
Totala antalet av civil-försvaret omhändertagna |
Maximi beläggning å av civilför- j |
|||
Tid |
Antal |
Tid (månadsslut) |
Antal ^ |
Antal för- i |
|
Finska barn ................ |
juli 1944— |
ca 11 000 |
aug. 1944 |
5 000 |
65 j | |
Finska evakuerade .......... |
sept. 1944— |
ca 38 000 |
nov. 1944 |
37 000 |
500 |
Baltiska och finska flyktingar |
sept. 1944— |
ca 29 000 |
okt. 1944 |
20 500 |
220 | |
RK-klientel.................. UNRRA-klientel ............ |
april 1945— juni 1945 — |
ca 22 000 9 257 |
j juli 1945 |
12 000 |
90 |
Belgiska barn................ |
aug. 1945— |
410 |
|||
Franska barn................ |
okt. 1945— |
900 |
t sept. 1945 |
1031 |
12 |
Holländska barn ............ |
sept. 1945— |
1883 |
|||
Norska barn ................ |
aug. 1945— |
2 658 |
|||
Summa |
ca 115000 |
||||
Militärinternerade ........... |
ca 1100 |
De finska evakuerade medförde till riket cirka 22 200 hästar och nötkreatur,
vilka placerades i Norrbottens län och nordöstra delen av Västerbottens
län. I de för finska evakuerade angivna siffrorna härovan ingå icke de som
överskredo gränsen i Tornedalen i samband med striderna där och vilka tämligen
omedelbart återvände till sina finska hemorter, ej heller de djur, de
medförde.
Från och med tidpunkten för civilförsvarslagens ikraftträdande den 1 december
1944 intill utgången av första kvartalet 1946 har det /Örsta mottagandet
av samtliga till riket anländande flyktingar åvilat civilförsvarsmyndigheterna
mot tidigare polismyndigheterna. Civilförsvaret har sålunda haft
att sörja för alla flyktingars första mottagande, förläggning, utspisning, utrustning
och för de transporter, som erfordrats intill dess de blivit omhändertagna
på karantänsförläggning eller annan därmed likställd förläggning.
Ytterligare bör nämnas, att under hösten 1943 uttogos för socialstyrelsens
räkning fastigheter för inkvartering av från Danmark anländande flyktingar,
uppgående till ett antal av 11000—12 000. I slutet av år 1944, då de
från Nordnorge evakuerade erbjödos en fristad i Sverige, uppgjordes en plan
innefattande förläggningsmöjligheter för över 200 000 personer. Risken för
krigshandlingar i Danmark och Norge våren 1945 nödvändiggjorde en liknande
planläggning för mottagande i stor skala av norsk och dansk civilbefolkning.
Denna planläggning behövde icke utnyttjas för det avsedda ändamålet
men kom till användning vid det tidigare nämnda omhändertagan
det av från koncentrationsläger räddade m. fl.
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
9
Under elen sista krigsvintern vidtog civilförsvaret åtgärder för att underlätta
för flyktingar från Norge att passera de obebodda otillgängliga ödemarkerna
invid gränsen. Fjällstugor och övriga utrymmen utmed gränsen uppladdades
med livsmedel och annan utrustning.
Återtransporterna av finska evakuerade begynte redan i slutet av år 1944.
Fram till februari 1945 återflyttade cirka 3 500 och under mars och april
cirka 10 000 personer och 3 000 djur. Under maj och början av juni pågingo
transporter i mindre omfattning för att i slutet nv juni månad återupptagas
i full omfattning och i huvudsak slutföras i början av augusti.
Med hänsyn till bristen på transportmedel i norra Finland uppdrog Kungl.
Maj:t åt civilförsvarsstyrelsen att medverka vid transporterna jämväl från
.gränsen till hemorterna i Finland, varvid skulle anlitas militära motorfordon.
Under våren var ett begränsat antal fordon i aktion och under sommaren 30
bussar och 80 lastbilar, betjänade av 105 chaufförer. Genom civilförsvarsstyrelsens
försorg transporterades sålunda enligt en med finska myndigheterna
uppgjord plan till olika orter i finska Lappland drygt 27 00Ö personer,
cirka 6 000 kreatur och över 3 000 billass bagage tillhörigt de finska evakuerade.
Dessutom transporterades med anlitande av samma transportapparat
till vederbörande finska orter huvudparten av de 175 bostadsbaracker, 50
kreatursbaracker och diverse annan materiel, som av svenska staten överlåtits
till Finland.
Sedan dessa transporter avslutats, funnos under civilförsvarets omvårdnad
endast ungefär 800 finska evakuerade, av vilka ungefär en tredjedel vårdades
på sjukhus och återstoden å en av civilförsvarsstyrelsens barackförläggningar.
De här i landet kvarvarande evakuerade äro sjuka, åldringar och
barn, vilka hittills icke kunnat återföras till hemlandet, enär vårdmöjligheter
där saknats.
Civilförsvaret har även medverkat vid repatrieringen av dem, som söderifrån
anlänt till Sverige. Tämligen snart efter krigets avslutande återfördes
danskar och norrmän till respektive hemländer och under sommaren franska
och belgiska medborgare. Under hösten hemreste cirka 5 000 polacker samt
några hundratal tjeckoslovaker och jugoslaver till polsk resp. nordtysk hamn
med anlitande av svenska fartyg i civilförsvarets regi. Så skedde även med
de militärinternerade, som överlämnades till de brittiska och polska militärmyndigheterna,
medan de övriga avhämtades av sovjetryskt fartyg.
Efter det andra världskrigets slut har frågan om civilförsvarets ställning
under fredstid blivit aktuell. I samband med antagandet av gällande civilförsvarslagstiftning
uttalade 1944 års riksdag sig i princip för att civilförsvaret
skulle bestå jämväl under fredstid såsom komplement till det militära
försvaret och att även under fred viss förberedande verksamhet för detsamma
skulle äga rum. De skäl, som föranledde detta ståndpunktstagande, torde alltjämt
i huvudsak gälla. Emellertid har sedan dess krigstekniken undergått en
avsevärd utveckling, särskilt genom uppfinnandet av atombomben. Sannolikt
är, att härigenom förutsättningarna för civilförsvarets verksamhet i krig
och därmed även under fred väsentligen förändrats. För alt utröna dessa förhållanden
och även för att i övrigt taga civilförsvarets organisation och verksamhet
under omprövning har jag — såsom förut angivits — jämlikt Kungl.
Majrts bemyndigande tillsatt en särskild kommitté, 1945 års civilförsvarsutredning.
Denna utrednings arbete torde icke komma ali vara avslutat förr
-
Före
draganden.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
än tidigast mot slutet av innevarande kalenderår. Utredningen har emellertid
till Kungl. Majit framställt förslag till preliminär lösning av vissa nu aktuella
spörsmål. Jag har ansett det lämpligt att såsom allmän bakgrund till de i
det följande behandlade frågorna om anslag i olika hänseenden till civilförsvaret
något beröra vissa av dessa spörsmål.
Beträffande till en början civilförsvarets civila administration
anser jag i likhet med civilförsvarsutredningen att i avvaktan på utredningens
slutresultat några väsentliga förändringar i nuvarande förhållanden
icke böra vidtagas. Framför allt böra några utökningar av organisationen
icke ifrågakomma. I stället böra vissa indragningar kunna äga rum.
I fråga om organisationsplanerna för det lokala civilförsvaret
anser utredningen, att dessa planer böra upprättas i enlighet med
föreskrifterna i gällande civilförsvarslag och civilförsvarskungörelse, dock
att de icke böra erhålla gällande kraft i fråga om skyldighet för vederbörande
kommuner att anskaffa ny materiel, inrätta nya allmänna skyddsrum eller
att vidtaga andra nya kostnadskrävande anordningar. Häremot har svenska
stadsförbundet uttalat sig under förebärande, att med uppgörandet av organisationsplanerna
bör anstå till dess klarhet angående civilförsvarets slutliga
organisation föreligger. Enligt vad jag inhämtat pågår arbetet med anvisningar
för upprättande av organisationsplaner fortfarande inom civilförsvarsstyrelsen.
Detta arbete bör snarast fullföljas. Förrän så skett anser jag ståndpunkt
icke böra tagas till frågan örn och i vad mån organisationsplaner skola
upprättas med stöd av anvisningarna. Sannolikt kommer det att vara tillräckligt
att tillsvidare, intill dess civilförsvarsutredningens slutliga förslag
blivit föremål för statsmakternas prövning, endast förenklade planer utarbetas,
i vilka uppdragas huvuddragen av organisationen.
Beträffande inrättandet av skyddsrum har redan genom civilförsvarsstyrelsens
försorg väsentliga inskränkningar vidtagits. Dessa inskränkningar
böra bestå i avvaktan på de resultat, som civilförsvarsutredningen kan
komma att framlägga. — Jag vill i detta sammanhang omförmäla, att Kungl.
Majit genom beslut denna dag förklarat hinder icke möta för länsstyrelserna
att förordna, att skyldigheten att anordna enskilda skyddsrum i byggnader
med mindre än tre våningar tillsvidare begränsas till byggnader, innehållande
minst tolv eldstäder fördelade å minst tre bostadslägenheter.
Till frågan örn utbildnings- och övnings verksamheten har
Kungl. Majit såsom redan nämnts tagit ställning genom kungörelsen den 22
mars 1946 (nr 119) angående omfattningen under år 1946 av civilförsvarsplikt
för utbildnings- och övningsändamål. I denna kungörelse har civilförsvarsutredningens
förslag följts med vissa ytterligare inskränkningar i fråga
örn utbildningspliktens omfattning. Härvid har förutsatts, afl såväl utbildning
som övning i viss utsträckning skall kunna genomföras på frivillighetens väg
samt att instruktörsutbildning, främst i riksluftskyddsförbundets regi, även i
fortsättningen bedrives, så att en intensivare utbildnings- och övningsverksamhet
framdeles kan utan omgång upptagas, därest förändrade förhållanden
skulle påfordra detta.
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
11
Civilförsvarsstyrelsens avlönings- och omkostnadsanslag.
1. Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar.
Till ifrågavarande ändamål finnes å innevarande års riksstat upptaget ett
förslagsanslag å 838 000 kronor.
Kungl. Majit har den 15 juli 1944 fastställt följande av riksdagen godkända
personalförteckning för civilförsvarsstyrelsen:
P ersonalfö inteckning-.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generaldirektör .............................................. C 12
2 civilförsvarsinspektörer....................................... A 26
Tjänsteman å övergångsstat.
1 överdirektör ................................................ C 8.
Den 29 juni 1945 meddelade Kungl. Majit följande bestämmelser rörande
civilförsvarsstyrelsens organisation, gällande från och med den 1 juli 1945.
Göromålen inom civilförsvarsstyrelsen handläggas å fem byråer och tre —
intill den 1 oktober 1945 fyra — avdelningar, nämligen en administrativkameral
byrå (första byrån), en organisationsbyrå (andra byrån), en utbildnings-
och övningsbyrå (tredje byrån), en social byrå (fjärde byrån) samt en
teknisk byrå (femte byrån), en brandteknisk avdelning (riksbrandinspektörens
avdelning), en bevakningsavdelning (bevakningsinspektörens avdelning),
generaldirektörens avdelning ävensom, intill den 1 oktober 1945, en undanförselavdelning.
Den närmare fördelningen av de särskilda grupperna av ärenden mellan
byråerna och avdelningarna ankommer på civilförsvarsstyrelsen.
Civilförsvarsstyrelsen utgöres av en generaldirektör såsom chef samt såsom
ledamöter i styrelsen fem byråchefer såsom chefer för administrativ-kamerala
byrån, organisationsbyrån, utbildnings- och övningsbyrån, sociala byrån
och tekniska byrån, riksbrandinspektören såsom chef för brandtekniska avdelningen
ävensom civilförsvarsinspektörema. Beträffande de ärenden som
till och med den 30 september 1945 handlagts å undanförselavdelningen
äro av Kungl. Majit utsedda representanter för chefen för försvarsstaben,
krigsmaterielverket, statens reservförrådsnämnd, statens industrikommission,
statens livsmedelskommission, statens bränslekommission och statens trafikkommission
samt en förste byråingenjör såsom chef för undanförselavdelningen
adjungerade ledamöter i civilförsvarsstyrelsen. Efter nämnda tid
adjungerade ledamöter beträffande undanförseläreriden äro samtliga nu berörda
personer med undantag av förste byråingenjören. Bevakningsinspektören
är såsom chef för bevakningsavdelningen adjungerad ledamot i styrelsen
beträffande de ärenden som handläggas å denna avdelning. Tillika äro civilförsvarsöverläkaren
och militärassistenten adjungerade ledamöter i styrelsen,
den förstnämnde beträffande ärenden, som röra civilförsvarets sjukvårdstjänst
och därmed sammanhängande frågor, och den sistnämnde beträffande
ärenden, som avse civilförsvarets förhållande till det militära försvaret
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
eller beröra militär verksamhet under fred eller krig eller eljest äro av militär
natur.
Genom beslut den 29 juni 1945 fastställde Kungl. Maj:t vidare följande av
riksdagen godkända avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1945/46.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........ kronor 59 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t .......................................... » 549 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .......... » 200 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. »_30 000
Summa kronor 838 000.
Vidare förklarade Kungl. Maj:t, att den å avlöningsstaten upptagna anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t,
skulle under budgetåret 1945/46 disponeras sålunda:
Arvoden till fem byråchefer, envar efter 14 040 kronor för
år, tillhopa ........................................ kronor 70 200
Arvoden till en förste byråingenjör, för tiden 1 juli—30 september
1945 efter 12 960 kronor och för tiden 1 oktober
1945—30 juni 1946 efter 10 800 kronor för år.......... » 11 340
Arvode till en förste byråsekreterare efter 11 880 kronor
för år ............................................ » 11 880
Arvode till en förste byråsekreterare efter 11 000 kronor
för år ............................................ » 11000
Arvode till en förste assistent efter 11 880 kronor för år ... . » 11 880
Arvode till en förste byråingenjör efter 11 880 kronor för
år ................................................ » 11 880
Arvode till en förste byråingenjör efter 10 800 kronor för
år ................................................ » 10 800
Arvoden till två förste byråinspektörer, envar efter 10 800
kronor för år ...................................... » 21 600
Arvode till en byråintendent efter 10 800 kronor för år .... » 10 800
Arvode till bevakningsinspektören efter 1 200 kronor för år. . » 1 200
Arvode till en civilförsvarsöverläkare efter 6 000 kronor
för år ............................................ » 6 000
Arvode till en militärassistent efter 1 080 kronor för år .... » 1 080
Arvoden till övriga arvodestjänstemän hos civilförsvarsstyrelsen,
högst ...................................... » 301 340
Arvoden och ersättningar för mistade kontanta avlöningsförmåner
till inkvarteringschefer och biträdande inkvar
teringschefer,
högst :............................... » 65 000
Arvoden till ledamöter, suppleanter och sekreterare i krigs
skyddsnämden
för kraftanläggningar ......... »__ 3 000
Summa kronor 549 000.
Kungl. Majit bemyndigade vidare civilförsvarsstyrelsen att — med gäldande
av kostnaderna härför från det i berörda delpost till arvoden och särskilda
ersättningar upptagna beloppet å 301 340 kronor — dels från och med
Kungl. Majlis proposition nr 294.
13
den 1 juli 1945 tills vidare till och med den 30 juni 1946 anställa följande
arvodestjänstemän, nämligen 1 byråinspektör, 8 byråingenjörer, 1 byråsekreterare,
17 assistenter eller amanuenser, 4 ingenjörer, 2 kansliskrivare, 4 bokhållare
och 1 kanslibiträde, samtliga med vissa angivna maximiarvoden, dels
att under budgetåret 1945/46 använda ett belopp av 5 000 kronor till ersättningar
åt personer, som av styrelsen anlitas för upprätthållande av kontakt
med press, film och radio, dels ock å tekniska byrån under en tid av sex
månader av budgetåret anställa 3 ingenjörer med visst maximiarvode.
Ytterligare förklarade Kungl. Maj:t i samma beslut den 29 juni 1945, att
av anslagsposten till Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, skulle under budgetåret 1945/46 ett belopp av högst 65 000 kronor disponeras
till arvoden och ersättningar för mistade kontanta avlöningsförmåner
till inkvarteringschefer och biträdande inkvarteringschefer. Samtidigt föreskrev
Kungl. Majit, att de genom Kungl. Majits beslut den 12 januari 1945
meddelade föreskrifterna angående arvoden och andra ersättningar till inkvarteringschefer
och biträdande inkvarteringschefer för annat arbete än
flyktingverksamhet skulle i tillämpliga delar äga fortsatt giltighet tills vidare
under budgetåret 1945/46. Enligt dessa föreskrifter äger civilförsvarsstyrelsen
tillerkänna inkvarteringschef arvode om högst 150 kronor för månad och biträdande
inkvarteringschef arvode om högst 75 kronor för månad, varjämte i
viss utsträckning möjlighet finnes till ersättning för mistad arbetsförtjänst.
Genom beslut den 20 oktober 1944 bemyndigade Kungl. Majit civilförsvarsstyrelsen
att för av styrelsens flyktingverksamhet föranlett arbete inom
styrelsen anställa erforderlig tjänstemanna- och biträdespersonal mot ersättning,
som av styrelsen för varje särskilt fall bestämdes. Den 29 juni 1945 har
Kungl. Majit föreskrivit, att samma bestämmelser skulle fortfarande i tilllämpliga
delar gälla under budgetåret 1945/46 samt att kostnaderna i anledning
härav skulle bestridas från förslagsanslaget till Bidrag till flyktingars
uppehälle, yrkesutbildning m. m.
Sammanlagda personalantalet hos civilförsvarsstyrelsen utgjorde—förutom
förrådspersonal — den 1 maj 1946 145 personer, av vilka 95 avlönades från
förevarande avlöningsanslag och 50 personer från anslaget till Bidrag till
flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m
Civilförsvarsstyrelsens skrivelse den 15 november 1945. I sin skrivelse
den 15 november 1945 anför civilförsvarsstyrelsen beträffande nu ifrågavarande
anslag, att styrelsen — som utginge från att styrelsens verksamhet under
nästkommande budgetår skulle fortgå i huvudsak enligt de tidigare av
statsmakterna uppdragna riktlinjerna med de begränsningar och förändringar,
som föranleddes av de numera fredligare förhållandena i världen — icke
ansåge sig böra för nästkommande budgetår föreslå någon förändring i styrelsens
organisation å byråer och avdelningar men däremot räknade med en
viss reducering av personalen, i första hand den lägre tjänstemannapersonalen.
Civilförsvarsstyrelsen betonar härefter vildén av all styrelsens personal i
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
så stor utsträckning som möjligt erhåller fastare anställningsförhållanden,
och erinrar örn att civilförsvarsstyrelsen föregående år fört fram förslag örn
placering av vissa arvodesavlönade befattningshavare i extra ordinarie lönegrad
men att förslaget icke tillstyrkts i då avgiven proposition beroende
på att frågan härom ägde sådant nödvändigt samband med frågan om styrelsens
definitiva organisation, att ett ställningstagande till dessa båda frågor
måste ske i ett sammanhang. Styrelsen säger sig icke kunna underlåta att
ånyo framföra denna fråga helst som olägenheterna med det nuvarande systemet
med tiden endast växte för såväl styrelsen som personalen. En reglering
i av styrelsen avsedd mycket begränsad omfattning — innebärande inrättande
av ett fåtal befattningar av exti-a ordinarie karaktär — kunde enligt styrelsen
ej försvåra eller eljest föregripa en mera definitiv organisationsform.
Civilförsvarsstyrelsen övergår härefter till en närmare behandling av byråernas
och avdelningarnas personalbehov. Beträffande styrelsens beräkningav
detta behov liksom av de löneförhöjningar, som styrelsen anser önskvärda,
har uppgjorts en sammanställning, vilken torde få såsom bilaga fogas
till detta protokoll (Bilaga). Beträffande de föreslagna förändringarna
må ur civilförsvarsstyrelsens motivering följande anföras.
Administrativ-kärnerala bgrdn. Befattningarna såsom förste byråsekreterare
och såsom registrator å byråns administrativa sektion torde med säkerhet
vara erforderliga även i fredstid, varför de böra ombildas lill extra ordinarie
befattningar. Detsamma är fallet med befattningen såsom sektionschef
å kamerala sektionen och en assistenttjänst. Betiäffande kassörskebelattningen
i sistnämnda sektion framhåller styrelsen, att de arbetsuppgifter, som
åvila styrelsens kassörska, äro så kvalificerade och ansvarsfulla att det med
befattningen nu förenade arvodet å 6 300 kronor framstår som oskäligt lågt.
vartill kommer att med befattningen är förenad en arbetsbörda, som tvingar
till övertidsarbete i mycket stor utsträckning utan att möjlighet föreligger till
utbetalning av övertidsersättning. — Å sistnämnda sektion tjänstgör för närvarande
en landskanslist å övergångsstat vid länsstyrelsen i Stockholms län.
Denna befattning erfordras icke vidare på kamerala sektionen.
Organisaiionsbyrån. Av de nuvarande befattningshavarna är en förste
byråingenjör avsedd för undanförselärenden, en förste byråingenjör röi förstöringsärenden
samt en förste byråinspektör och en assistent för motorfordonsärenden.
Befattningarna för undanförsel och förstöring böla k\arsta.
Jämväl förste byråinspektören för motorfordonsfrågor bör bibehållas med
skyldighet att handlägga dels ärenden rörande motorfordonsplaner och transportfrågor,
dels ock vissa andra organisatoriska ärenden. Däremot kan befattningen
såsom assistent för motorfordonsärenden indragas.
Efter att ha framhållit, att för denna byrå är avsedd en befattning såsom
förste byråsekreterare med årsarvode av 11000 kronor men alt denna hittills
måst utnyttjas för flyktingärenden å sociala byrån anför styrelsen:
Å organisationsbvrån skola handläggas bland annat de viktigaste organisationsfrågorna
rörande civilförsvaret. De ärenden, som handläggas a byrån,
äro till mycket stor del omfattande och svårbedömbara. A byrån er
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
15
fordras därför högt kvalificerad personal. Den å byrån nu befintliga kvalificerade
personalen är icke tillräcklig för att samtliga de på byrån ankommande
arbetsuppgifterna skola kunna medhinnas.
Å byrån föreligger sålunda behov av en väl kvalificerad jurist. Den nu å
sociala byrån tjänstgörande förste byråsekreteraren bör därför så snart som
möjligt överflyttas till organisationsbyrån. På denne befattningshavare måste
ställas mycket stora krav. På egen föredragning får han att handlägga viktiga
och omfattande ärenden. Styrelsen anser därför både skäligt och nödvändigt,
att arvodet till ifrågavarande förste byråsekreterare under nästa budgetår
utgår med samma belopp som arvodet till förste byråsekreteraren å
administrativ-kamerala byrån eller med 11 880 kronor för år. Utan sådan
arvodeshöjning torde icke vara möjligt att för nu ifrågavarande tjänst varaktigt
förvärva tillräckligt kvalificerad person.
Utbildnings- och övningsbgrån. Styrelsen erinrar örn att styrelsen i sina
medelsäskanden för budgetåret 1945/46 begärt personalförstärkning å ifrågavarande
byrå för behandling av verkskyddsärenden genom inrättande vid
byrån av en förste byråinspektörsbefattning men att detta förslag icke tillstyrkts
i propositionen. Styrelsen vidhåller nu sin uppfattning, att mera kvalificerad
personal erfordras för byrån, och föreslår därför ombildning av
assistentbefattningen å byrån till en förste byråinspektörsbefattning med årsarvode
av 10 800 kronor, i samband varmed årsarvodet å byråinspektörsbefattningen
föreslås skola -nedsättas till 9 600 kronor.
Sociala bgrån. Styrelsen framhåller, att på byrån ankommer ett omfattande
arbete, avseende en nödvändig genomgripande ändring av planläggningen
för utrymning, inkvartering och annan social verksamhet under krig, vilket
arbete till följd av flyktingverksamheten knappast ännu påbörjats. — Styrelsen
anser sig liksom för innevarande budgetår böra framföra förslaget, att
den nuvarande arvodesbefattningen såsom förste byråinspektör, vilken måste
anses nödvändig jämväl då beredskap icke råder, ombildas till en extra ordinarie
befattning i lönegraden Eo 26. Då behovet att kunna bereda fastare
anställningsförhållande åt åtminstone någon av befattningshavarna i amanuens-(assistent)-grad
gjort sig alltmer gällande, föreslår styrelsen att en av
dessa befattningar ombildas till en tjänst såsom amanuens i lönegraden Eo 18.
Tekniska byrån. Civilförsvarsstyrelsen framför ånyo förslag om ombildande
av den nuvarande arvodesbefattningen såsom förste byråingenjör till
en befattning i lönegraden Eo 26. — Beträffande sektion 1, vars arbetsuppgifter
omfatta byggnadstekniskt civilförsvar i allmänhet och teknisk tjänst,
anför styrelsen:
För nästkommande budgetår kan förutses, att omfattningen av arbetsuppgifterna
inom sektion 1 kommer att bli oförändrad eller kanske ökas. Främst
gäller det här att direkt tillgodogöra sig utländska erfarenheter eller att genom
försöksverksamhet omsätta dessa för svenska förhållanden. Sektionens
storlek bör bibehållas oförändrad. Kompetent personal — på grund av arbetets
art måste för detsamma anlitas högskoleutbildade ingenjörer — torde
emellertid icke kunna erhållas eller bibehållas med nuvarande arvoden. Som
exempel på svårigheten att erhålla kompetent personal kan framhållas, att vid
utannonserande av befattningen som byråingenjör med årsarvode å högst
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 294.
9 000 kronor endast en sökande anmälde sig. Denne återtog sedermera sin
ansökan. Vid förnyad ledigförklaring anmälde sig ingen sökande. Enligt styrelsens
mening stå två utvägar öppna att säkerställa personalbehovet för nu
ifrågavarande arbetsuppgifter. Antingen kunna arvodesbeloppen avsevärt höjas
eller också kunna befattningarna göras mera lockande genom att de ombildas
till extra ordinarie befattningar. Då det här rör sig om arbetsuppgifter,
vilka under fredstid torde komma att bli av synnerlig vikt för styrelsens
verksamhet, vill styrelsen för sin del föreslå, att befattningarna som byråingenjör
med årsarvode å högst 9 000 kronor och som ingenjör med årsarvode
å högst 7 200 kronor ombildas till extra ordinarie befattningar. Båda
dessa befattningar böra placeras i lönegrad Eo 21.
Därjämte bör befattningen såsom ritare ombildas till en befattning såsom
ritare i lönegrad Eo 14.
Vad angår sektion 2, vars arbetsuppgifter omfatta frågor rörande statsbidrag
till skyddsrum, framhåller civilförsvarsstyrelsen, att arbetsbördan på
denna avdelning till stor del är beroende av dels bur snart organisationsplanerna
för de olika civilförsvarsområdena kunna upprättas, dels av den takt,
i vilken planerna kunna förväntas bli förverkligade, samt vari den allmänna
byggnadsverksamheten bedrives. Personalbehovet vore därför svårbedömbart,
men styrelsen räknade med att å sektionen skulle erfordras dels under
bela budgetåret de nuvarande fyra befattningarna som byråingenjörer med
årsarvode å högst 8 400 kronor, dels ock under första hälften av budgetåret
den nuvarande befattningen såsom byråingenjör med årsarvode å högst
10 200 kronor.
Beträffande sektion 3, vars arbetsuppgifter omfatta övriga tekniska frågor,
alarmering, mörkläggning, maskering, observations- och förbindelsetjänst,
framhåller civilförsvarsstyrelsen:
För sektion 3 blir under nästa budgetår, liksom för sektion 1, tyngdpunkten
lagd vid tillgodogörandet av utländska erfarenheter. Styrelsen föreslog
redan för innevarande budgetår, att befattningen såsom byråingenjör med
årsarvode å högst 8 400 kronor skulle ombildas till en extra ordinarie befattning
i lönegrad Eo 21. Styrelsen vidhåller detta sitt förslag. Assistentbefattningen
bör kvarstå oförändrad.
Till sektion 3 hör även en montör med årsarvode å 5 400 kronor, vilken haltin
uppgift att företaga översyn av de genom styrelsens (luftskyddsinspektionens)
försorg uppsatta offentliga alarmeringsanläggningarna. Kostnaderna
för avlöning av denne montör ha tidigare utgått av de till alarmeringsanläggningama
anvisade medlen. Styrelsen föreslog i samband med sina medelsäskanden
för innevarande budgetår, att kostnaderna i stället skulle utgå från
avlöningsanslaget, delposten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t. Någon erinran häremot gjordes icke av föredragande statsrådet,
men medel för ändamålet anvisades ej under nämnda anslagspost.
Styrelsen har därför funnit sig nödsakad att bestrida ifrågavarande arvodeskostnad
från anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Med
hänsyn till arvodets storleksordning anser styrelsen riktigast, att en befattning
som montör med årsarvode å högst 5 400 kronor under nästa budgetår
upptages under förstnämnda anslagspost.
Brandtekniska avdelningen. Civilförsvarsstyrelsen anför — efter att ha
framhållit att styrelsen för budgetåret 1945/46 föreslagit ombildande av den
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
17
å avdelningen förefintliga befattningen såsom byråingenjör med arvode av
9 000 kronor till en befattning såsom förste byråingenjör i lönegrad Eo 24
samt att arvodet för en assistentbefattning å avdelningen skulle höjas från
högst 7 500 kronor till högst 8 400 kronor — följande:
Det fredsmässiga brandförsvaret är en utomordentligt viktig angelägenhet
och planläggningen av brandförsvaret för krig (civilförsvarets brandtjänst)
är ej mindre betydelsefull. Tills vidare ställas stora krav på avdelningen bland
annat för organisering av det fredsmässiga brandförsvaret i anslutning till
brandlagens föreskrifter. Jämväl sedan detta organisationsarbete slutförts,
blir avdelningen uppenbarligen i behov av kvalificerad arbetskraft under
riksbrandinspektören. Det är erforderligt, att avlöningsförhållandena ordnas
så, att tillräckligt kvalificerad personal kan förvärvas och bibehållas för avdelningen.
Styrelsen anser sålunda, att den av styrelsen för innevarande budgetår
föreslagna ombildningen av byråingenjörsbefattningen bör äga inni
från ingången av nästkommande budgetår. Vidare har numera vunnen erfarenhet
bibragt styrelsen den uppfattningen, att arvodena å de två övriga
tjänstemannabefattningarna å avdelningen böra bestämmas till högre belopp
än av styrelsen för innevarande budgetår föreslagits. Vad assistenten beträffar
åligger bl. a. denne att föredraga ärenden rörande statsbidrag åt kommuner
och tilldelning åt kommuner av brandmateriel. Omfattande utredningsarbete
är förenat härmed. För uppgiftens fullgörande kräves ett självständigt
handlande och moget omdöme. Medan styrelsen för löpande budgetår
föreslagit, att arvodet för befattningen såsom assistent skulle utgå med
högst 8 400 kronor för år, vill styrelsen nu med hänsyn till arten av det med
befattningen förenade arbetet föreslå ett årsarvode å högst 9 000 kronor för
denna befattning. Det tredje av de nuvarande arvodena utnyttjas för närvarande,
såsom framgår av vad ovan anförts, för en amanuens (jurist). Den
gångna tiden har emellertid givit klart vid handen, att det administrativa och
juridiska arbete, som ankommer på avdelningen, är av kvalificerad art. Styrelsen
har därför kommit till den meningen, att för den brandtekniska avdelningen
erfordras en befattning såsom byråsekreterare med årsarvode å
högst 9 000 kronor, därvid amanuensbefatlningen kan indragas. I
I fråga örn militärassistenten och civilförsvarsöverläkaren, vilka för närvarande
åtnjuta arvode med 1 080 kronor respektive 6 000 kronor för år, föreslår
civilförsvarsstyrelsen ingen ändring.
Inkvartering schef er, biträdande inkvarteringschefer och representanter i
militärbef Öhst aber. Efter att ha uppgivit att civilförsvarsstyrelsen för närvarande
förordnat 29 inkvarteringschefer och 44 biträdande inkvarteringschefer
med en sammanlagd arvodeskostnad av cirka 4 000 kronor för månad
anför styrelsen:
I vad avser annan verksamhet än flyktingverksamhet, torde inkvarteringschefernas
arbetsuppgifter under nästkommande budgetår huvudsakligen
komma att bestå i att, i den mån så finnes erforderligt och lämpligt, biträda
civilförsvarsdirektörerna vid en revidering av planläggningen för utrymningsoch
socialtjänsten, varom ovan talats i samband med behandlingen av frågan
örn personalbehovet å styrelsens sociala byrå. Största delen av det planläggningsarbete,
som i länsstyrelserna behöver verkställas med avseende å
inkvartering av evakuerade och utbombade, avses dock utföras av civilför
Bihang
till riksdagens protokoll 19i6. 1 sami. Nr 294.
2
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 294.
svarsdirektörema. Förutom att biträda på sätt nyss nämnts hava inkvarteringscheferna
att taga del av utfärdade anvisningar m. m. och överhuvud
följa utvecklingen, så att de, om behov därav skulle uppstå, äro i stånd till
mera aktiva fortlöpande insatser. Vad här sagts om inkvarteringschefer
gäller i princip även om biträdande inkvarteringschefer, ehuru dessas biträde
givetvis kommer att påkallas i mindre omfattning. Utifrån dessa synpunkter
förutsätter emellertid civilförsvarsstyrelsen förhållandena under nästa
budgetår komma att bliva sådana, att de belopp — 150 respektive 75 kronor
för månad, varmed arvoden till inkvarteringschefer och biträdande inkvarteringschefer
nu högst må utgå — kunna avsevärt nedsättas. Styrelsen
föreslår sålunda, att de månatliga arvodena överlag bestämmas till 50 kronor
för inkvarteringschef och 25 kronor för biträdande inkvarteringschef. Det
för nästa budgetår för här ifrågavarande ändamål erforderliga beloppet skulle
alltså bli (29 X 600) + (44 X 300) = 30 600 kronor. Ehuru man torde böra
räkna med detta belopp, har civilförsvarsstyrelsen dock för avsikt att undersöka
möjligheten att något minska åtminstone antalet inkvarteringschefer.
Den besparing, som härigenom uppkommer, torde emellertid böra beräknas
till ersättning för mistad inkomst åt inkvarteringschefer och biträdande
inkvarteringschefer vid tjänstgöring å länsstyrelse.
Beträffande representanterna i miltärbefälsstaberna, till vilka under budgetåret
1945/46 utgå arvoden och ersättningar för mistad arbetsinkomst ur
den i avlöningsstaten för styrelsen upptagna anslagsposten till Avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal, till sammanlagt belopp av 550 kronor för månad,
framhåller styrelsen följande:
Å ifrågavarande representanter torde även under fredstid få ankomma en
väsentlig del av det för planläggning av utrymning och inkvartering erforderliga
samarbetet med militära staber, vilket samarbete icke lämpligen kan
ske genom länsstyrelserna. Representanterna torde därför även under nästkommande
budgetår böra tillerkännas visst arvode. De nuvarande arvodesbeloppen
synas dock kunna sänkas till i genomsnitt 50 kronor för månad för varje
person. Då representant erfordras i sex staber, uppgår medelsbehovet för
nästkommande budgetår till ett belopp av (6 X 600) 3 600 kronor. Härtill
bör dock läggas ett mindre belopp till ersättning för mistad arbetsinkomst
i samband med resor för besök i militära staber m. m. Ett belopp av 900
kronor synes tillräckligt härför.
Styrelsen finner medelsbehovet för arvoden och ersättningar för mistad
arbetsinkomst till inkvarteringschefer och representanter i militärstaber komma
att utgöra (30 600 + 3 600 + 900) 35 100 kronor.
Civilförsvarsstyrelsen föreslår, att de av styrelsen föreslagna extra ordinarie
befattningarna i högre lönegrad än 20 skola uppföras å personalförteckningen
för styrelsen, som därigenom skulle erhålla följande lydelse:
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning
1 generaldirektör .....
2 civilförsvarsinspektörer
Lönegrad
C 12
A 26
Kungl. Maj.ts proposition nr 294. 19
Tjänsteman å övergångsstat.
Befattnin« Lönegrad
1 överdirektör.......................................... q g
Tjänstemän å extra ordinarie stat.
2 byråchefer ................................................ g0 3q
1 förste byråsekreterare ...................................... Eo 26
1 byråintendent .............................................. Eo 26
1 förste byråinspektör ........................................ Eo 26
1 förste byråingenjör.......................................... Eo 26
1 förste byråingenjör.......................................... Eo 24
3 byråingenjörer ............................................ Eo 21
1 assistent .................................................. Eo 21
Härjämte skola enligt styrelsens förslag finnas följande extra ordinarie
befattningar i högre lönegrad än 7:
3 förste amanuenser .......................................... Eo 18
1 ritare .................................................... Eo 14
1 registrator ................................................ Eo 11
De särskilda posterna i avlöningsstaten för budgetåret 1946/47 beräknas
av styrelsen på följande sätt:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän. Anslagsposten föreslås beräknad
till 46 500 kronor, varvid styrelsen förutsätter, att avlöningen till t. f. civilförsvarsinspektören
Sahlin, på sätt Kungl. Majit föreskrivit genom beslut
den 29 juni 1945, skall utgå från den under punkt 2 upptagna posten Arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t. Styrelsen
föreslår följande årsarvoden:
3 byråchefer .................................... årsarvode
1 t. f. civilförsvarsinspektör ...................... »
1 förste byråsekreterare .......................... »
1 förste assistent ................................ »
1 förste byråingenjör ............................ »
3 förste byråinspektörer.......................... »
Bevakningsinspektören............................ >
Civilförsvarsöverläkaren .......................... >
1 militärassistent ................................ >
1 byråingenjör (för halvt år)................ årsarvode högst
1 byråinspektör............................ »
2 byråsekreterare .......................... >
4 byråingenjörer .......................... »
1 assistent ................................ »
2 assistenter .............................. »
5 amanuenser (assistenter).................. »
14 040 |
kronor |
12 475 |
|
11880 |
» |
11880 |
> |
10 800 |
2> |
10 800 |
|
1200 |
|
6 000 |
> |
1080 |
> |
10 200 |
» |
9 600 |
2> |
9 000 |
2> |
8 400 |
|
9 000 |
|
8 400 |
|
7 800 |
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
1 bokhållare och kassörska..................
2 amanuenser (assistenter)..................
1 kansliskrivare............................
2 bokhållare ..............................
1 montör..................................
Arvoden och ersättningar för mistad arbetsinkomst
till inkvarteringschefer och representanter
i militärbefälsstaber................
Ersättningar åt personer, som av styrelsen anlitas
för uppehållande av kontakt med press,
film och radio m. m.....................
årsarvode högst
> »
» »
» T>
>
7 800 kronor
7 200 >
6 000 >
6 000 »
5 400
35 100
5 000 »
Styrelsen framhåller, att sammanlagda kostnaderna härför uppgå till
346 635 kronor. Då därutöver för vissa befattningshavare ålderstillägg beräknas
bliva erforderliga, föreslår styrelsen, att beloppet avrundas till
350 000 kronor.
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Kostnaderna för de av
styrelsen föreslagna extra ordinarie befattningarna i högre lönegrad än 7 beräknas
av styrelsen till 125 703 kronor för nästa budgetår. Till avlöning av
skriv- och expeditionsvaktspersonal samt tillfälligt anlitad personal beräknar
styrelsen ett belopp av 137 000 kronor, varvid styrelsen säger sig ha för
avsikt att, i den mån styrelsens förslag örn inrättande av extra ordinarie befattningar
i 11 och högre lönegrader skulle vinna statsmakternas gillande,
i ungefärligen motsvarande omfattning antaga extra ordinarie befattningshavare
i lönegrad Eo 7 och lägre. Till avlöning av förradspersonal beräknar
styrelsen 37 000 kronor. Anslagsposten kommer alltså enligt styrelsens förslag
att uppgå till (125 703 + 137 000 + 37 000) 299 703 kronor eller avrundat
till 300 000 kronor.
4. Rörligt tillägg. Denna post beräknar styrelsen förslagsvis till 43 000
kronor.
Civilförsvarsstyrelsen föreslår alltså följande avlöningsstat för budgetåret
1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........ kronor 46 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, förslagsvis ...............j........... * ano 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .......... » 3UU Ottu
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......................... • •-1-U -
Summa kronor 739 500. I
I yttrande över civilförsvarsstyrelsens framställning anför civilförsvarsutredningen:
Ehuru
utredningen tillfullo inser de olägenheter, som följa av de nuvarande
osäkra anställningsförhållandena för civilförsvarsstyrelsens personal,
anser sig utredningen i enlighet med sin nyss anförda ståndpunkt för när
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
21
varande icke kunna tillstyrka överförande till extra ordinarie stat av någon
befattning inom styrelsen. I den mån dylikt överförande sedermera kommer
att äga rum, torde emellertid de nuvarande arvodesanställda tjänstemän, som
erhålla ordinarie eller extra ordinarie tjänster, skäligen böra få tillgodoräkna
sig den tidigare tjänstgöringen såsom tjänstetid. Vidare synes styrelsens personal
böra kunna efter välvillig prövning komma i åtnjutande av sådana tillfälliga
löneförmåner, som avses i Kungl. Maj:ts kungörelse den 30 november
1945 (nr 733) samt i propositionen nr 3 till innevarande års riksdag.
Såvitt i övrigt gäller civilförsvarsstyrelsens lönestatförslag vill utredningen
framhålla, att utredningen icke utan en fullständig genomgång av de olika
tjänstemännens åligganden och arbetsuppgifter kan ingå i en detaljgranskning
av föreslaget antal befattningar samt storleken av utgående löner. En dylik
genomgång bar utredningen hitintills icke ansett sig böra företaga. Utredningen
måste därför begränsa sig till att under framhållande av dels det
ovissa läge, vari frågan örn civilförsvarets fredsorganisation befinner sig, och
dels de inskränkningar i verksamheten utredningen ansett böra tills vidare
äga rum understryka vikten av att organisationen inom styrelsen icke utvidgas.
Utredningen har vid granskningen av civilförsvarsstyrelsens förevarande
anslagsäskanden erhållit det intrycket, att från styrelsens sida eftersträvats
den nedskärning av personalorganisationen som synts styrelsen möjlig
och förutsätter, att styrelsen städse har sin uppmärksamhet riktad på
möjligheterna att beskära organisationen utan att det fredsmässiga planläggningsarbetet
försummas.
Utredningen är dock på denna punkt icke enhällig. Ledamoten av utredningen,
byråchefen Lundquist, tillstyrker i ett särskilt yttrande inrättandet
av de av civilförsvarsstyrelsen föreslagna extra ordinarie befattningarna.
Statskontoret, som ifrågasätter huruvida icke utöver vad civilförsvarsutredningen
föreslagit ytterligare beskärningar beträffande anslagstilldelningen
till civilförsvaret för budgetåret 1946/47 skulle kunna ske, anför beträffande
nu ifrågavarande anslag:
Statskontoret utgår sålunda ifrån att frågor örn inrättande av nya tjänster
eller inplaceringar i högre löneställning av befattningshavare inom civilförsvarsstyrelsen
icke nu upptagas till prövning. Den av civilförsvarsutredningen
föreslagna särskilda lönetursförmånen för tjänstemän inom styrelsen vid ett
framtida extra ordinarieblivande anser sig ämbetsverket av principiella skäl
icke heller kunna förorda. Frågan örn löneklassplaceringen för dessa befattningshavare
torde i vanlig ordning böra göras till föremål för övervägande,
först sedan de tillträtt extra ordinarie eller ordinarie befattning och då avgöras
enligt eljest tillämpade regler. Även frågan om rätt att komma i åtnjutande
av de tillfälliga löneförmåner, som avses i kungörelsen den 30 november
1945 (nr 733) samt i Kungl. Maj:ts proposition nr 3 lill 1946 års
riksdag, torde böra prövas efter samma grunder för styrelsens personal som
för andra arvodesanställda inom statsförvaltningen.
Civilförsvarsstyrelsens promemoria den 18 april 1946. I en den 18 april
1946 dagtecknad promemoria har civilförsvarsstyrelsen framlagt kompletterande
beräkningar beträffande lönerna lill vissa befattningshavare hos civilförsvarsstyrelsen.
lie föreslagna ändringarna framgå av den som bilaga
till detta protokoll fogade uppställningen.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
1. Till en början framhåller civilförsvarsstyrelsen, att därest Kungl. Maj:t
icke kunde ansluta sig till civilförsvarsstvrelsens förslag om inrättande av
nya extra ordinarie befattningar, arvodena å vissa av de nuvarande befattningarna
i vissa fall borde ändras. Civilförsvarsstyrelsen anför härom:
A. Vissa ingenjörsbefattningar å tekniska byrån.
Förste byråingenjör, föreslagen i Eo 26: Erfarenheten har givit vid handen,
att synnerliga svårigheter föreligga för civilförsvarsstyrelsen att erhålla
kvalificerad teknisk personal med de löner, som styrelsen för närvarande
kan erbjuda. Kvalificerad ingenjörspersonal kan såväl i enskild och
kommunal tjänst som i andra statliga verk erhålla avsevärt gynnsammare
villkor. På senare tid synes en markerad höjning av lönenivån för dylik personal
ha ägt ruin, vilken höjning ytterligare försämrat civilförsvarsstvrelsens
redan tidigare ogynnsamma förutsättningar i konkurrensen om den högskoleutbildade
tekniska personalen. På grund härav synes det icke tillräckligt,
att ifrågavarande befattning, örn den erhåller arvodeskaraktär, förenas med
nuvarande årsarvode å 11 880 kronor. Arvodet synes böra höjas till lägst
13 800 kronor, motsvarande ungefär bruttolönen i löneklassen 26, inberäknat
provisoriskt lönetillägg.
2 byråingenjörer, föreslagna i Eo 21: Dessa befattningar, som äro avsedda
för tekniska byråns sektion 1, motsvaras för närvarande av årsarvoden å
högst 9 000 respektive 7 200 kronor. Befattningarna äro avsedda för civilingenjörer,
vilka skola huvudsakligen syssla med forskningsarbete. I skrivelse
den 11 januari 1946 har civilförsvarsstyrelsen, under åberopande av att försöken
att besätta befattningen med en civilingenjör misslyckats, föreslagit,
att arvodet å den förstnämnda befattningen redan innevarande budgetår skall
höjas till 10 800 kronor. Icke heller sistnämnda belopp torde ge någon säkerhet
för att kvalificerad personal kan erhållas. Försök synes dock böra göras
att erhålla personal för nämnda lön. Arvodena för båda ifrågavarande tjänster
synas sålunda böra fastställas till 10 800 kronor för år, vilket nära motsvarar
bruttolönen i löneklassen 21, inberäknat provisoriskt lönetillägg.
1 byråingenjör, föreslagen i Eo 21: Ifrågavarande arvode har genom Kungl.
Maj:ts under punkt 2 hämedan omförmälda beslut den 8 februari 1946 på
grund av vederbörande tjänstemans anställningstid medgivits höjt från
8 400 till 8 940 kronor för år. Även för denna befattning bör årsarvodet i
princip motsvara bruttolönen i löneklassen 21, 10 800 kronor, inberäknat
provisoriskt lönetillägg.
B. övriga befattningar.
Beträffande dessa befattningar synes i princip arvodet böra fastställas till
belopp, motsvarande nettolönen i den löneklass, som befattningen skulle
hänförts till örn civilförsvarsstyrelsens förslag om förändring till Eo-tjänst
bifallits.
Byråintendent, föreslagen i Eo 26: Med hänsyn till befattningens kvalificerade
natur bör nuvarande årsarvode 10 800 kronor höjas till 12 540 kronor,
motsvarande nettolönen i löneklassen 25 med inberäknat provisoriskt lönetillägg.
Förste byråinspektör, föreslagen i Eo 26: Av samma skäl bör årsarvodet
höjas från nuvarande 11 400 kronor (inberäknat ålders tillägg) till 12 540
kronor.
Förste byråingenjör, föreslagen i Eo 24: Det nuvarande årsarvodet 9 000
kronor bör höjas till 11 460 kronor, motsvarande nettolönen i löneklassen
23 med inberäknat provisoriskt lönetillägg.
Assistentbefattning, föreslagen i Eo 21: Årsarvodet bör höjas från miva -
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
23
rande 8 400 kronor till 9 660 kronor, motsvarande nettolönen i löneklassen
20, inberäknat provisoriskt lönetillägg.
För övriga ifrågavarande befattningar, nämligen byråchefs-, förste byråsekreterare-,
amanuens- och ritarbefattningarna, ifrågasätter civilförsvarsstyrelsen
icke annan ändring i nu utgående arvoden än uppräknande med
provisoriskt lönetillägg. Registratorsbefattningen inbegripes under punkt 3 här
nedan.
2. Med hänsyn till att Kungl. Majit genom beslut den 8 februari 1946 medgivit,
att utan hinder av vad som föreskrivits i Kungl. Majits förut omnämnda
beslut den 29 juni 1945 vissa befattningshavare från och med i beslutet
angivna tidpunkter skola äga uppbära förhöjda arvoden, bör enligt civilförsvarsstyrelsen
viss uppräkning ske av de av civilförsvarsslyrelsen tidigare
föreslagna arvodena. I samband därmed anser civilförsvarsstyrelsen arvodet
till den å utbildningsbyrån tjänstgörande byråinspektören böra beräknas till
högst 10 860 kronor, inberäknat provisoriskt lönetillägg, i stället för av styrelsen
upptagna 9 600 kronor. Slutligen torde för ytterligare två befattningshavare
böra beräknas ålderstillägg från och med den 1 oktober 1946,
i följd varav medel för budgetåret 1946/47 böra beräknas till en amanuens
(assistent) efter årsarvode å högst 8 460 kronor för tiden till och med den
30 september 1946 och efter årsarvode å högst 8 940 kronor för tiden från
och med den 1 oktober 1946 samt till en bokhållare efter årsarvode å högst
6 660 kronor för tiden till och med den 30 september 1946 och efter årsarvode
å högst 6 960 kronor från och med den 1 oktober 1946, allt inberäknat
provisoriskt lönetillägg.
3. Även om civilförsvarsstyrelsens förslag om inrättande av vissa ytterligare
extra ordinarie tjänstemannabefattningar icke bifalles, synes möjlighet
böra beredas styrelsen att inrätta ett begränsat antal Eo-befattningar i lägre
lönegrader. Några risker för staten med hänsyn till en eventuell ytterligare
minskning av styrelsens personal synes icke kunna uppkomma härigenom.
Antalet befattningar i högst 11 lönegraden synes under nästa budgetår lämpligen
böra fastställas till högst 30.
4. Även å arvoden, som icke i det föregående nämnts, bör beräknas provisoriskt
lönetillägg örn 660 kronor för år.
5. Civilförsvarsstyrelsen anser, att jämväl den arvodesavlönade personalen
bör komma i åtnjutande av förmånen av fri sjukvård, och föreslår, att
härvid bestämmelserna i 23 § civila icke-ordinariereglementet skola i tillämpliga
delar gälla i vad angår sjukvård och begravningshjälp.
6. Civilförsvarsstyrelsen anför:
Med de lösliga anställningsförhållanden, som det vid civilförsvarsstyrelsen
tillämpade arvodessystemet medför, är det av synnerligt värde, att justeringar
av arvodesbelopp såväl uppåt som nedåt kunna göras under löpande
budgetår. Det förekommer icke sällan, att civilförsvarsstyrelsen finner sig
icke böra utbetala fastställt maximiarvode till viss befattningshavare. Någon
motsvarande möjlighet att justera de fastställda maximiarvodena uppåt föreligger
däremot icke. Det skulle otvivelaktigt innebära ökade möjligheter
att bemästra de med de lösliga anställningsförhållandena förknippade olägenheterna,
om Kungl. Majit ägde befogenhet att vidtaga dylika justeringar
inom anslagets ram.
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 294.
7. Civilförsvarsstyrelsen finner på grund av vad sålunda anförts medel
böra beräknas till årsarvoden m. m. enligt följande sammanställning.
Årsarvoden
m. m., beräknade
för
Befattning budgetåret
1946/47
5 byråchefer, envar ...................................... 14 700
1 förste byråingenjör ..................................... 13 800
1 t.f. civilförsvarsinspektör ................................ 13 135
2 förste byråsekreterare, envar .............................. 12 540
1 byråintendent .......................................... 12 540
1 förste assistent ........................................ 12 540
1 förste byråinspektör .................................... 12 540
1 förste byråinspektör .................................... 12 060
2 förste byråingenjörer, envar .............................. 11 460
2 förste byråinspektörer, envar .............................. 11 460
Bevakningsinspektören .................................... 1 200
Civilförsvarsöverläkaren .................................... 6 000
1 militärassistent ,........................................ 1 080
1 byråingenjör (för halvt år) ................................ 10 860
1 byråinspektör .......................................... 10 860
3 byråingenjörer, envar .................................... 10 800
2 byråsekreterare, envar .................................... 9 660
2 assistenter, envar ........... 9 660
2 assistenter, envar ....................................... 9 060
4 byråingenjörer, envar ................................... 9 060
1 amanuens, för tiden 1 juli—30 september 1946 efter högst 8 460
kronor och för tiden 1 oktober 1946—30 juni 1947 efter högst
8 940 kronor för år .................................... 8 820
5 amanuenser (assistenter), envar........................... 8 460
1 bokhållare och kassörska ................................ 8 460
2 amanuenser (assistenter), envar............................ ” 860
1 kansliskrivare .......................................... 0 960
1 bokhållare, för tiden 1 juli—30 september 1946 efter högst 6 660
kronor och för tiden 1 oktober 1946—30 juni 1947 efter högst
6 960 kronor för år ........ 6 885
1 bokhållare ..............................• •.............. 6 660
1 ritare ..................... 6 660
1 montör ...................................... ■ ■ ........ 8 060
Arvoden och ersättningar för mistad arbetsinkomst till inkvarte
ringschefer
och representanter i militärbefälsstaber .....• • • • • 35 100
Ersättningar åt personer, som av styrelsen anlitas för uppehållande
av kontakt med press, film och radio m. m............... 5 000 I
I ovanstående belopp ha i förekommande fall inräknats provisoriskt lönetillägg.
Byråchefen för civilförsvarsstyrelsens tekniska byrå, Sune Lundquist har
i en särskild den 16 april 1946 dagteeknad promemoria — efter en utförlig
redogörelse för byråns arbetsuppgifter och anställningsförhållandena inom
byrån — förklarat, att han såsom chef och ansvarig för styrelsens tekniska
byrå anser sig böra framhålla följande:
Kungl. Majlis proposition nr 294.
25
Löne- och anställningsförhållandena vid byrån äro för närvarande icke
tillfredsställande. För att säkerställa att icke även den nuvarande personalen
inom byrån lämnar denna samt att de nu vakanta tjänsterna på ett tillfredsställande
sätt kunna nybesättas, anser jag det ofrånkomligt att de nuvarande
arvodena radikalt omregleras. Jag anser mig därför nödsakad begära,
att styrelsen hos Kungl. Majit hemställer att för civilförsvarsstyrelsens
tekniska byrå måtte för nästkommande budgetår få disponeras arvoden en
-
ligt följande plan:
1 byråchef ............................ årsarvode om högst 18 000 kronor
1 förste byråingenjör.................... » > » 13 800 »
1 byråsekreterare ...................... » » » 9 660 »
Sektion 1.
1 byråingenjör
1 byråingenjör
1 assistent ..
1 ritare......
Sektion 2.
1 byråingenjör
4 byråingenjör
Sektion 3.
1 byråingenjör
1 ingenjör....
1 montör ....
I arvodena ärc
Skulle en arvodesplan i allt väsentligt överensstämmande med den ovan
angivna icke kunna genomföras, anser jag utsikterna till ett bibehållande av
den nuvarande personalen och till ett fullgott besättande av nu vakanta
platser synnerligen ovissa. Jag anser det vid ett dylikt förhållande också i
hög grad otroligt att byrån på ett godtagbart sätt skall kunna fullgöra de
uppgifter, som enligt gällande civilförsvarslag ankommer på densamma såsom
en del av civilförsvarsstyrelsen.
Över civilförsvarsstyrelsens och Lundquists nu berörda promemorior ha
efter remiss yttranden avgivits av statskontoret och allmänna lönenämnden.
Statskontoret säger sig i anslutning till den ståndpunkt, som statskontoret uttalat
i sitt yttrande över civilförsvarsstyrelsens tidigare framställning, icke
förorda en uppräkning av nu utgående arvoden med större belopp än det
provisoriska lönetillägg, som tillerkänts statliga befattningshavare. Dock vill
statskontoret icke motsätta sig den förhöjning, motsvarande ålderstillägg, som
föreslagits för två arvodestagare. Statskontoret anser vidare även extra-ordinariesättning
av den lägre biträdespersonalen med hänsyn till verkets ovissa
framtidsorganisation höra begränsas i största möjliga omfattning och finner
därför antalet dylika extra-ordinarie tjänster icke böra ökas i den utsträckning,
som styrelsen förordat. Förslaget, att den arvodesavlönade personalen
skulle erhålla fri sjukvård och begravningshjälp finner statskontoret sig av
principiella skäl icke kunna biträda.
........................ årsarvode om högst 12 000 kronor
........................ » » » 10 800 »
........................ » » > 8 400 »
........................ » » » 6 000 »
(halvt år).............. » » » 10 200 >
er vardera.............. > » » 9 600 »
.........j.............. » » » 11 600 »
........................ » » i 9 600 »
........................ » » » 6 060 »
) de s. k. provisoriska lönetilläggen inräknade.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
Allmänna lönenämnden, som säger sig icke ha haft tillfälle att mera ingående
granska lönesättningen för de ifrågavarande arvodestjänsterna, varför
nämnden måste inskränka sig till mera summariska uttalanden, framhåller
beträffande de av civilförsvarsstyrelsen beräknade arvodesförhöjningama, att
bruttoavlöningen i 26 och 21 löneklasserna, inklusive provisoriskt lönetillägg
utgjorde respektive 13 786 och 10 705 kronor samt nettoavlöningen i 25,
23 och 20 löneklasserna utgjorde respektive 12 490, 11 300 och 9 704 kronor.
Lönenämnden påtalar vidare, att i ärendet icke angivits av vad anledning
styrelsen vid bestämmandet av arvodesbeloppen tillämpat skilda principer,
i det att en del arvoden avvägts efter bruttoavlöningen i viss löneklass medan
andra åter efter nettoavlöningen. Enligt lönenämndens mening synes ett
enhetligt beräkningssätt böra komma till användning vid arvodesbeloppens
fastställande. — Lönenämnden finner, att arvodena i vissa fall upptagits väl
högt, exempelvis i vad angår bvråintendentstjänsten, och påpekar att, enligt
vad under hand inhämtats, den förste byråingenjörstjänst, för vilken arvodet
upptagits till 11 460 kronor, är avsedd att ersätta en nu befintlig befattning
som byråingenjör. — Styrelsens hemställan, att de arvodesavlönade
befattningshavarna skulle beredas förmånen av fri sjukvård, finner sig lönenämnden
icke kunna tillstyrka, så länge motsvarande förmån icke i allmänhet
tillkomme arvodesanställd personal inom den civila statsförvaltningen i
övrigt.
Ytterligare bör nämnas, att statsverkens ingenjör sförbund i skrivelse till
chefen för socialdepartementet den 20 april 1946 gjort framställning om höjning
av arvodena till vissa ingenjörsbefattningar vid civilförsvarsstyrelsen.
Förbundet påpekar till en början, att de nu utgående arvodesbeloppen för
dessa befattningar genomgående vore för låga och att resultatet blivit, att
ett flertal arvodesbefattningar för närvarande stöde vakanta, varjämte riskerades
att ytterligare några av de nu anställda ingenjörerna komme att avgå,
örn ej en snar reglering uppåt av lönebeloppen skedde. Även de av civilförsvarsstyrelsen
föreslagna arvodesbeloppen finner förbundet väl knappa, och
framhåller i samband härmed önskvärdheten av att civilförsvarsstyrelsen erhölle
befogenhet att inom ramen för tillgängbga anslag justera arvodesbeloppen.
Förbundet anser, att vid jämförelse med löneklass enligt det civila avlöningsreglementet
hänsyn icke borde tagas till pensionsavdragen, eftersom
icke pensionsberättigade tjänstemän hade att själva sörja för sin pensionering
och vederbörande vid övergång till pensionsberättigad befattning i regel icke
medgåves högre placering än närliggande löneklass frånsett pensionsavdrag.
Förbundet anför härefter:
Med hänsyn till sistnämnda synpunkt får förbundet för byråcheferna på
tekniska byrån och organisationsbyrån föreslå ett årsarvode på högst 15 600
kr., vilket nära motsvarar 29 löneklassen.
Vissa ingenjörsbefattningar å tekniska byrån.
För förste byråingenjörsbefattningen, som för närvarande är vakant, får
förbundet föreslå ett arvode på 14 460 kr., motsvarande 27 löneklassen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
27
Båda byråingenjörsbefattningarna på sektion 1 äro för närvarande vakanta.
Innehavaren av den ena av dessa med årsarvodet 7 200 kr. har nyligen
övergått till kommunal tjänst och därvid erhållit en begynnelselön på
897 kr./mån. (= 10 764 kr./år). Det sistnämnda torde visa angelägenheten
av att civilförsvarsstyrelsen erhåller friare händer vid lönesättningen.
Förbundet får för nämnda båda befattningar ävensom för den tredje i
styrelsens PM angivne byråingenjören föreslå ett årsarvode på högst 12 000
kr., närmast motsvarande 28 löneklassen.
Mot begärt arvode för den byråingenjörsbefattning, som är föreslagen att
upphöra fr. o. m. Vi 1947, vill förbundet ej framställa erinran. För övriga
5 ingenjörer å tekniska byrån får förbundet föreslå arvodesbelopp på högst
10 800 kr., då deras tjänster få i huvudsak anses utgöra slutbefattningar.
Enär ritare i regel äro placerade i 15 lönegraden, bör arvodet för ritarebefattningen
uppräknas till 7 320 kr., motsvarande 14 löneklassen.
Organisationsbyrån.
På denna byrå tjänstgöra två förste byråingenjörer. Årsarvodet för dessa
bör fastställas till högst 12 600 kr., närmast motsvarande 24 löneklassen.
Riksbrandinspektörens avdelning.
Aven för en å denna avdelning tjänstgörande civilingenjör bör årsarvodet
bestämmas till 12 600 kr.
I detta sammanhang bör slutligen upptagas ännu ett av civilförsvarsstyrelsen
i framställningen av den 15 november 1945 framlagt förslag, nämligen
örn ett särskilt anslag till civilförsvarsattciché. Styrelsen anför härom:
För att i sådan grad, varav behov för de svenska civilförsvarsmyndigheterna
föreligger, lära känna främmande länders civilförsvar fordras enligt
civilförsvarsstyrelsens mening i de viktigare fallen fortlöpande och ingående
studier på ort och ställe. Dessa böra avse civilförsvarets organisation och
verksamhet under krig, erfarenheter från kriget, organisationens anpassning
efter de senaste stridsmedlen, dess omställning till fredsförhållanden, omfattningen
av civilförsvarets verksamhet under fred m. m. För att önskat
resultat av studierna skall uppnås kräves bland annat möjlighet att knyta
förbindelser med sådana ledande personer både inom civilförsvaret och inom
alla civilförsvaret berörande områden, med vilkas bistånd och medverkan
studierna kunna bedrivas. För ändamålet är erforderligt, att till de svenska
beskickningarna i vederbörande länder knyta särskilda befattningshavare.
Förslagsvis kunna de benämnas civilförsvarsattachéer. Deras uppgift i stort
bör vara att följa utvecklingen inom civilförsvaret och andra nyssnämnda
områden.
Tillsättande av civilförsvarsattachéer skulle innebära någonting för vårt
civilförsvar helt nytt. Med hänsyn härtill och till de därmed förenade avsevärda
kostnaderna vill styrelsen föreslå, att för nästkommande budgetår tillsättes
endast en sådan befattningshavare. Av många skäl anser civilförsvarsstyrelsen
det fördelaktigast och ur erfarenhetssynpunkt mest givande, att
denne befattningshavare får sin huvudsakliga tjänstgöring förlagd till beskickningen
i London. För att emellertid erfarenheterna icke skola bliva
ensidiga, synes lämpligt, att han jämväl erhåller samma uppdrag med avseende
å ett eller flera andra europeiska länder.
Civilförsvarsstyrelsen finner avlöningen till civilförsvarsattachén böra beräknas
till 14 000 kronor, vartill bör komma dels eli ortstillägg, som i överensstämmelse
med vad som gäller för militär-, marin- och flygattachéema
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
Före
draganden.
vid beskickningen i London föreslås till 20 000 kronor för år, dels ock barnoch
bostadstillägg, som emellertid bliva beroende av vederbörandes personliga
förhållanden och därför icke kunna beräknas. För resekostnader beräknar
styrelsen 10 000 kronor. Styrelsen anser lämpligt, att för samtliga ersättningar
till civilförsvarsattachén beräknas ett belopp av förslagsvis 50 000
kronor och hemställer därför, att till Civilförsvaret: Civilförsvarsattaché för
budgetåret 1946/47 beviljas ett förslagsanslag av samma belopp.
Civil förvar sutredningen anför härom:
Även örn inhämtande av erfarenheter från utlandet under den närmaste
tiden torde vara en angelägenhet av vikt, synes det icke välbetänkt att i det
nuvarande läget tillskapa en befattning av här avsedda slag. Den rådande
ovissheten om såväl vid vilken tidpunkt som i vad omfattning studiemateriel
blir tillgängligt bör enligt utredningens mening föranleda, att civilförsvarsstyrelsen
tillsvidare söker på annat sätt tillgodose sitt behov av utländskt
erfarenhetsmateriel.
Såsom jag förut anfört, bör civilförsvarets administrativa organisation i
avvaktan på civilförsvarsutredningens slutliga förslag lämnas i allt väsentligt
oförändrad. Detta bör gälla även civilförsvarsstyrelsen, och något annat
förutsättes icke heller från styrelsens sida. Med hänsyn till att efter krigets
upphörande styrelsens arbetsuppgifter minskats, bör en viss reducering av
personalen redan nu kunna äga rum. Styrelsens förslag innebär ock, såsom
framgår av bilagan till detta protokoll, att 10 tjänster äro avsedda att indragas
från och med nästa budgetår. Det bör dock anmärkas, att för styrelsens
del kvarstå åtskilliga organisatoriska uppgifter av betydande omfattning.
Den omfattande verksamhet för omhändertagande av flyktingar, som
till den senaste tiden åvilat styrelsen, har medfört, att vissa andra arbetsuppgifter,
särskilt på styrelsens sociala byrå, måst skjutas åt sidan. Dessa
och liknande förhållanden göra, att personalreduceringen ännu icke fått den
omfattning, som måhända eljest kunnat väntas.
Innan jag går att närmare beräkna storleken av de särskilda anslagsposterna
under förevarande anslag, måste vissa spörsmål beröras.
Frågan örn lönegradsplacering. Civilförsvarsstyrelsen föreslår,
att vissa arvodesavlönade befattningshavare hos styrelsen skola få placering
i extra ordinarie lönegrad. Styrelsen har ifrågasatt sådan anordning
beträffande följande befattningshavare, nämligen dels två byråchefer, vilka
föreslås skola placeras i lönegrad Eo 30, dels en byråintendent, en förste
byråsekreterare (båda tillika sektionschefer), en förste byråinspektör och en
förste byråingenjör, för vilka föreslås placering i lönegrad Eo 26, dels en
förste byråingenjör, som skulle placeras i lönegraden Eo 24, dels en assistent
och tre byråingenjörer, för vilka föreslås placering i lönegraden Eo 21,
dels en amanuens, som skulle placeras i lönegraden Eo 18, dels ock en ritare,
som skulle placeras i lönegraden Eo 14. Därjämte skulle en registrator, som
för närvarande har avlöning i lönegraden Ex 11, enligt styrelsens förslag
sättas i lönegraden Eo 11. Härutöver säger sig styrelsen ha för avsikt att i
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
29
den mån detta styrelsens förslag om inrättande av extra ordinarie befattningar
skulle vinna statsmakternas gillande, i ungefär motsvarande omfattning
antaga extra ordinarie befattningshavare i lönegrad Eo 7 och lägre.
I en senare framställning framhåller styrelsen, att även örn dess förslag om
inrättande av extra ordinarie tjänster i högre lönegrader än lönegraden Eo 20
icke bifalles, möjlighet dock bör beredas styrelsen att inrätta ett begränsat
antal dylika tjänster i lägre lönegrader.
Såväl statskontoret som civilförsvarsutredningen ha avstyrkt civilförsvarsstyrelsens
förslag i förevarande hänseende.
Även om jag är principiellt ense med styrelsen i dess uppfattning om det
otillfredsställande i att arvodessystemet inom ett statligt verk av icke utpräglad
kriskaraktär användes i den omfattning som nu är fallet beträffande
civilförsvarsstyrelsen, anser jag mig icke kunna tillstyrka styrelsens förslag
örn inrättande av extra ordinarie tjänster i högre lönegrad än Eo 11. Orsaken
härtill är, att med ett inrättande av dylika tjänster bör anstå, tills frågan örn
styrelsens slutliga organisation blir prövad. Däremot finner jag hinder icke
böra möta mot att ett begränsat antal extra ordinarie tjänster inrättas i lägre
lönegrader. Så bör dock icke ske i vidare mån än att hela antalet extra ordinarie
tjänster vid styrelsen kommer att uppgå till högst 20, innebärande en
ökning med 9 tjänster. Svårighet torde icke möta att, därest någon av dessa
befattningar efter en eventuell omorganisation av civilförsvarsstyrelsen skulle
visa sig icke erforderlig, överflytta befattningshavaren till annat statligt verk.
Frågan örn storleken av vissa arvoden. Civilförsvarsstyrelsens
framställningar i förevarande del innebära överlag en höjning av nu utgående
arvoden. Till en del motsvara dessa arvodesförhöjningar den provisoriska
avlöningsförbättring örn 660 kronor för år, som enligt riksdagens innevarande
år meddelade beslut skall utgå till vissa befattningshavare vid statsförvaltningen.
Då samtliga här ifrågavarande befattningshavare fått sina arvoden
fastställda med belopp, som nära ansluta sig till dem, vilka utgå till befattningshavare
som lyda under det civila avlöningsreglementet, finner jag
dylik arvodeshöjning böra bifallas.
Därutöver har höjning av vissa arvoden föreslagits på den grund att vederbörande
fullgjort tjänstgöring i civilförvarsstyrelsen under så lång tid att han
bör vara berättigad till ålderstillägg. Detta gäller för hela budgetåret beträffande
två förste byråinspektörer, en assistent och en kansliskrivare samt från
och med den 1 oktober 1946 en amanuens på sociala byrån och en bokhållare
på administrativ-kamerala byrån. Jag har intet att erinra mot styrelsens
förslag i denna del.
Slutligen begär civilförsvarsstyrelsen vissa direkta arvodesförhöjningar.
Främst gäller detta vissa av de befattningshavare, vilka enligt styrelsens ursprungliga
förslag skulle placeras i extra ordinarie lönegrad. Sålunda föreslås,
att på tekniska byrån arvodet för förste byråingenjörsbefattningen skall
höjas från 11 880 kronor lill 18 800 kronor, arvodet för två byråingenjörsbefattningar
å sektion 1 skall höjas från 9 000 respektive 7 200 kronor till
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 294.
10 800 kronor samt att arvodet för en byråingenjörsbefattning å sektion 3
skall höjas från 8 400 kronor till 10 800 kronor, i vilken höjning dock ingår
ett ålderstillägg å 540 kronor. Ifrågavarande löner äro beräknade efter bruttolönen
i löneklasserna 26 respektive 21. Från byråchefen för byrån föreligger
dessutom framställning om höjning av arvodet å den av honom innehavda
befattningen till 18 000 kronor, vilken framställning emellertid icke upptagits
av styrelsen.
Å tekniska byrån vila arbetsuppgifter, som i nuvarande läge äro ytterst
betydelsefulla för att civilförsvarets effektivitet skall kunna upprätthållas.
Hit hör sålunda — förutom frågor örn byggande av skyddsrum och vidtagande
av andra civilförsvarsanordningar av teknisk natur -—- den tekniska
forsknings- och försöksverksamheten, vilken efter den senare tidens utveckling
nu framstår såsom särskilt betydelsefull. Det är därför av synnerlig vikt,
att på denna byrå god tillgång finnes på tekniskt utbildade, väl kvalificerade
befattningshavare. Å andra sidan är konkurrensen med det enskilda näringslivet
just beträffande dylika befattningshavare så stark, att det med de nuvarande
lönerna möter mycket stora svårigheter att förvärva kvalificerade innehavare
till sådana befattningar, som blivit vakanta, eller ens att behålla de
nuvarande innehavarna. Ledigblivna befattningar lia ledigförklarats — i något
fall två gånger -— utan att befattningarna kunnat besättas med tillräckligt
kvalificerade innehavare.
Med hänsyn till nu anförda förhållanden anser jag det nödvändigt att genomföra
en höjning av vissa arvoden på ifrågavarande byrå. Jag finner därvid,
att byråchefen å byrån lämpligen bör erhålla ett arvode av 16 000 kronor
för år. Jag har vidare funnit mig böra tillstyrka arvodesförhöjningar till
en förste byråingenjör och till tre byråingenjörer till 13 200 resp. 10 260 kronor,
inberäknat provisoriskt lönetillägg. Slutligen har jag övervägt, huruvida
möjligheter skulle finnas att i besparingssyfte ytterligare reducera antalet å
byrån anställda ingenjörer. Att märka är, att civilförvarsstyrelsen redan i sitt
förslag utgått från att fyra ingenjörsbefattningar under nästkommande budgetår
skola helt indragas samt att en byråingenjörsbefattning skall erfordras
endast intill årsskiftet. Senare har från styrelsen uppgivits, att den å byrån
placerade ritarbefattningen skulle kunna indragas. Därutöver anser jag mig
icke nu böra ifrågasätta ytterligare indragningar.
Såsom styrelsen föreslagit bör ur förevarande anslagspost utgå jämväl
arvode till en montör med 6 060 kronor, inberäknat provisoriskt lönetillägg.
Viad administrativ-kamerala byrån angår föreslås, att byråintendenten,
som tillika är chef för kamerala sektionen, skulle erhålla en förhöjd lön av
12 540 kronor, inklusive provisoriskt lönetillägg, i stället för nuvarande 10 800
kronor. Denna lön skulle i stort sett motsvara nettolönen i lägsta lönekiassen
i lönegraden Eo 26. Ifrågavarande tjänsteman bör ha teknisk utbildning. I
hans uppgifter ingår ansvaret för den statliga förrådshållningen för civilförsvarets
räkning och den i samband därmed bedrivna försäljningsverksam
-
31
Kungl. Maj.ts proposition nr 294.
heten. Anskaffningsvärdet av dessa förråd uppgår, enligt vad som upplysts,
till omkring 45 miljoner kronor. Med hänsyn härtill och de övriga ansvarsfulla
uppgifter som åvila byråintendenten anser jag en viss ökning av
arvodet befogad. Jag vill dock icke förorda större förhöjning än till 11 880
kronor.
\ad slutligen angår brandtekniska avdelningen föreslås dels att den därstädes
placerade byråingenjörstjänsten skall omvandlas till en förste byråmgenjörsbefattning
med arvode av 11 460 kronor, i stort sett motsvarande
nettolönen i lägsta löneklassen av lönegraden Eo 24, dels att arvodet å assistenttjänsten
skall höjas från 7 500 kronor till 9 660 kronor, dels ock att en
därstädes befintlig amanuenstjänst med nuvarande arvode av 7 320 kronor
skall omvandlas till en byråsekreterartjänst med arvode av 9 660 kronor. Då
arbetet på denna avdelning övervägande är av rent fredsmässig karaktär och
till väsentlig del består i åtgärder för genomförande av den nya brandlagen
och i övrigt för tillsyn av brandväsendet i riket, finner jag det angeläget, att
löneförhållandena för ifrågavarande befattningshavare förbättras. Jag anser
sålunda, att arvodet till byråingenjören bör höjas till 11 400 kronor, inberäknat
provisoriskt lönetillägg. Vidare vill jag förorda, att arvodena till assistenten
och amanuensen, vilka arvoden synas vara lägre än å motsvarande övriga
befattningar inom styrelsen, höjas till vartdera 8 460 kronor för år, provisoriskt
lönetillägg däri inberäknat.
I övrigt har jag ansett mig icke kunna biträda styrelsens förslag örn arvodesökningar.
Av civilförsvarsstyrelsen framställt förslag att dess arvodesanställda personal
skulle erhålla förmån av fri sjukvård och begravningshjälp finner jag
mig i likhet med statskontoret och allmänna lönenämnden av principiella
skäl icke kunna tillstyrka.
Jag övergår härefter till beräkning av de särskilda posterna
under ifrågavarande anslag.
Mot det av civilförsvarsstyrelsen till avlöningar till ordinarie tjänstemän
beräknade beloppet, 46 500 kronor, har jag intet att erinra.
Beträffande anslagsposten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj.t, beräknar jag de särskilda arvoden till befattningshavare vid
civilförsvarsstyrelsen, vilka utgå från denna anslagspost, med de justeringar,
som i det föregående angivits, till sammanlagt 463 390 kronor. Från denna
anslagspost utgå därjämte arvoden och ersättningar för mistad arbetsinkomst
till inkvarteringschefer och representanter i militärbefälsstaberna. Då
under nästkommande budgetår arvoden icke synas böra beräknas till de biträdande
inkvarteringscheferna, finner jag det av civilförsvarsstyrelsen upptagna
beloppet 35 100 kronor kunna minskas med 13 200 kronor till 21 900
kronor. Därutöver böra under ifrågavarande anslagspost upptagas dels ersättningar
åt personer, som av styrelsen anlitas för uppehållande av kontakt
med press, film och radio, dels ock arvoden till ledamöter, suppleanter
Dch sekreterare i krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar med samma l>e
-
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
lopp som under innevarande budgetår eller 5 000 respektive 3 000 kronor.
Hela anslagsposten skulle härigenom komma att uppgå till (463 390 + 21 900
+ 5 000 + 3 000) 493 290 kronor eller i runt tal 493 000 kronor. Med hänsyn
till att ytterligare personalindragningar efter hand torde kunna göras under
loppet av nästa budgetår anser jag dock beloppet kunna minskas till 470 000
kronor. Anslagsposten synes böra utgöra ett högsta belopp.
Vad angår anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal, vilken
av civilförsvarsstyrelsen beräknats till 300 000 kronor, kan densamma
väsentligen minskas, örn såsom jag här föreslagit civilförsvarsstyrelsens förslag
örn inrättande av vissa extra ordinarie befattningar icke bifalles. Denna
minskning kan uppskattas till i runt tal 109 000 kronor. 1 betraktande härav
och då även den personal, som avlönas från förevarande anslagspost, torde
kunna efter hand inskränkas under loppet av nästa budgetår, föreslår jag,
att posten bestämmes till 182 000 kronor.
Vidkommande slutligen anslagsposten till rörligt tillägg bör jämväl denna
under förutsättning som nyss sagts bestämmas till väsentligt mindre belopp
än det av civilförsvarsstyrelsen föreslagna. Minskningen har beräknats till
i runt tal 16 500 kronor, varigenom anslagsposten skulle komma att utgöra
26 500 kronor.
Ifrågavarande anslags hela belopp skulle alltså härigenom komma att
uppgå till (46 500 + 470 000 + 182 000 + 26 500) 725 000 kronor.
Civilförsvarsstyrelsens förslag örn särskilt anslag å 50 000 kronor till en
civilförsvarsattaché anser jag mig icke böra tillstyrka men jag förutsätter, att
militärattachéerna erhålla instruktioner att inhämta upplysningar jämväl i
civilförsvarsfrågor.
2. Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader.
Till ifrågavarande ändamål finnes å riksstaten för budgetåret 1945/46
upptaget ett förslagsanslag å 236 000 kronor.
Kungl. Majit har den 29 juni 1945 fastställt följande omkostnadsstat för
civilförsvarsstyrelsen att tillämpas under budgetåret 1945/46.
Omkostnadsstat.
1. Sjukvård m. m., förslagsvis.......................... kronor
2. Reseersättningar, förslagsvis ........................ »
3. Expenser, förslagsvis................................ »
4. Publikationstryck, förslagsvis........................ »
5. Omkostnader för representanter i militärbefälsstaber, för
slagsvis
......................................... *
6. Omkostnader för krigsskyddsnämnden för kraftanlägg
ningar,
förslagsvis........................ *
2 000
72 000
95 000
60 000
5 000
2 000
Summa kronor 236 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 294.
33
Kungl. Majit har vidare i nämnda brev föreskrivit,
att anslagsposterna till reseersättningar, publikationstryck och omkostnader
för representanter i militärbefälsstaber icke må utan Kungl. Maj :ts medgivande
överskridas,
samt att av anslagsposten till expenser må för nedan angivna ändamål tagas
i anspråk följande belopp, nämligen
1. Expenser för eget behov:
a) Lyse, förslagsvis ................................ kronor 2 500
b) övriga expenser, högst............................ » 67 500
2. Expenser för annat än eget behov, förslagsvis.......... » 25 000.
I sin skrivelse den 15 november 1945 framhåller civilförsvar sstyr elsen till
en början, att ifrågavarande anslagsposter med undantag av anslagsposten till
expenser bomme att förslå för innevarande budgetår. Att expenskostnaderna
komme att överstiga anvisade belopp berodde främst på att från anslagsposten
bestredes jämväl expenskostnaderna för styrelsens flyktingverksamhet.
Vidare torde det till expenser för annat än eget behov beräknade beloppet
icke komma att förslå till bestridande av kostnaderna för sådana blanketter,
som styrelsen har att kostnadsfritt tillhandahålla kommunerna för upprättande
av planer, inskrivning av personal m. m.
I sammanhang härmed anmäler styrelsen, att styrelsen i fråga örn vissa
blanketter, vilka icke ansetts vara av den beskaffenheten, att de borde av slaten
kostnadsfritt tillhandahållas kommunerna, funnit sig böra föranstalta örn
tryckning av blanketterna, vilka därefter av styrelsen mot betalning tillhandahållits
kommunerna. Syftet härmed hade varit främst att förbilliga kostnaderna
för kommunerna. Kostnaderna för tryckningen hade innevarande budgetår
bestritts från delposten till expenser för annat än eget behov, vilken
post även tillgodofördes de av kommunerna inbetalade ersättningarna. Möjlighet
att förfara på angivet sätt syntes böra stå styrelsen öppen även i framtiden.
För nästkommande budgetår räknar styrelsen med att en nedsättning av
flertalet belopp i omkostnadsstaten kan vidtagas. Styrelsen beräknar för sin
del medelsbehovet på följande sätt.
1. Sjukvård m. m..................................... kronor 1 500
2. Reseersättningar .................................. » 60 000
3. Expenser:
a) Lyse ........................................... » 2 000
b) övriga expenser för eget behov.................... » 67 000
c) Expenser för annat än eget behov.................. » 25 000
4. Publikationstryck .................................. » 50 000
5. Omkostnader för representanter i militärbefälsstaber .... » 2 500
6. Omkostnader för krigsskyddsnämnden för kraftanlägg
ningar
.......................................... » 2 000
kronor 210 000
Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 294. 3
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 294.
Före
draganden.
Civilförsvarsstyrelsen föreslår sålunda, att till Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1946/47 anvisas ett förslagsanslag av 210 000 kronor.
Civil!örsvarsutredningen har i sitt yttrande över civilförsvarsstyrelsens
framställning inskränkt sig till att framhålla önskvärdheten av att sparsamhet
iakttages i fråga om kostnader för resor och publikationstryck.
Mot civilförsvarsstyrelsens beräkning av ifrågavarande anslag, som innebär
en minskning i förhållande till innevarande budgetår med 26 000 kronor, har
jag i stort sett intet att erinra. Då emellertid det vill synas som örn ytterligare
någon besparing synes kunna göras beträffande posterna reseersättningar och
publikationstryck, finner jag mig böra föreslå, att anslaget beräknas något
lägre än civilförsvarsstyrelsen föreslagit eller till 200 000 kronor.
övriga anslag för civilförsvaret.
1) Civilförsvaret: Utbildning vid statens civilförsvarsskola samt vid kurser,
anordnade av länsstyrelserna.
För budgetåret 1945/46 har under ifrågavarande rubrik anvisats ett förslagsanslag
av 100 000 kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 15 februari 1946 skall civilförsvarschef
och ställföreträdare för civilförsvarschef, som icke är landsfiskal eller landsfiskalsassistent,
vid resa för på honom såsom civilförsvarschef eller ställföreträdare
för civilförsvarschef ankommande åtgärd eller för deltagande
i utbildningskurs, som för flera civilförsvarsområden anordnas av civilförsvarsstyrelsen
eller länsstyrelsen eller på dessa myndigheters föranstaltande,
åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning enligt allmänna resereglemente!,
varvid han skall hänföras till rese- och traktamentsklassen II D
eller, där han är polismästare, till rese- och traktamentsklassen II C. I stället
för vad i 17 § 2 mom. första och andra styckena resereglementet är
stadgat om traktamentsersättning för dag skall gälla, att dylik ersättning
icke må åtnjutas för dag, varav högst sex. timmar tagits i anspråk för resa
eller förrättning. Vid resa för förrättning inom det egna civilförsvarsområdet
skall traktamentsersättningen utgöra tio kronor för dag och sex kronor
för natt eller tillhopa sexton kronor för dygn.
Annan än civilförsvarschef eller ställföreträdare för civilförsvarschef skall,
såframt han icke är landsfiskal eller landsfiskalsassistent, vid resa för deltagande
i sådan utbildningskurs, som för flera civilförsvarsområden anordnas
av civilförsvarsstyrelsen, åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning
enligt allmänna resereglementet, varvid han skall hänföras till rese- och
traktamentsklassen II D. Jämväl vid resa för deltagande i utbildningskurs,
som för flera civilförsvarsområden anordnas av länsstyrelsen eller på länsstyrelsens
föranstaltande, skall innehavare av eller ersättare å befattning,
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
35
som nu sagts, åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning enligt allmänna
resereglemente!, varvid han skall hänföras till rese- och traktamentsklassen
lil E.
I sin framställning den 15 november 1945 framhåller civilförsvarsstyrelsen
till en början, att den här ifrågavarande utbildningsverksamheten under budgetåret
1944/45 varit starkt begränsad, då styrelsen icke funnit det lämpligt
att föranstalta om sådan utbildning, innan vissa grundläggande organisatoriska
spörsmål hunnit genomarbetas varför av det för budgetåret beviljade
anslagsbeloppet, 100 000 kronor, endast 58 000 kronor tagits i anspråk. För
första hälften av budgetåret 1945/46 hade vid statens civilförsvarsskola planlagts
10 kurser, av vilka 8 vid tidpunkten för skrivelsens avlämnande avhållits.
Kostnaderna för dessa kurser hade uppgått till ca 43 500 kronor. För
.senare hälften av budgetåret 1945/46 förelåge behov av en kursverksamhet
vid civilförsvarsskolan av ungefär samma omfattning som under budgetårets
första hälft. Till länsstyrelserna hade anslagits ett sammanlagt belopp
av 18 500 kronor till kostnader för kurser vid länsstyrelserna. Civilförsvarsstyrelsen
kunde redan nu förutsäga, att det tillgängliga anslaget å 100 000
kronor icke vore tillräckligt för genomförande av den utbildning av befäl
och vissa specialister, som enligt styrelsens uppfattning borde anordnas vid
statens civilförsvarsskola och av länsstyrelserna.
Beträffande anslagsbehovet för budgetåret 1946/47 anför civilförsvarsstyrelsen:
Civilförsvarsstyrelsen
anser den centrala utbildningen av befälspersonal
och viss specialistpersonal inom det allmänna civilförsvaret vara en för upprätthållandet
av civilförsvarsorganisationen synnerligen betydelsefull angelägenhet.
Styrelsen räknar med att övningsverksamheten i framtiden kommer
att bli relativt begränsad. Bevistande av de i den centrala utbildningen
ingående kurserna torde därför komma att —- jämte deltagande i krigsspel,
studier av anvisningar m. m. i andra sammanhang —- bliva av desto större
vikt för civilförsvarschefer, tjänstegrenschefer m. fl. Styrelsen är på grund
härav av den uppfattningen, att under nästkommande budgetår utbildning
bör anordnas vid civilförsvarsskolan och av länsstyrelserna i minst samma
omfattning som under innevarande budgetår.
Civilförsvarsstyrelsen har från länsstyrelserna begärt uppgift på de av
dem beräknade kostnaderna för utbildningskurser, som anses böra anordnas
av länsstyrelserna under nästa budgetår. En sammanställning av uppgifterna
ger vid handen, att länsstyrelserna beräkna kostnaderna för resekostnads-
och traktamentsersättningar till deltagare i kurserna till sammanlagt
121 170 kronor samt övriga kostnader till sammanlagt 32 860 kronor. Härtill
kommer ett belopp av 6 500 kronor, vilket icke uppdelats på nämnda
båda kostnadsgrupper. Tillhopa utgöra sålunda de av länsstyrelserna beräknade
kostnaderna 160 530 kronor.
Såsom torde framgå av det ovan sagda föreligger eli mycket betydande
utbildningsbehov. Civilförsvarsstyrelsen anser sig emellertid av kostnadshänsyn
böra begränsa sig till att för nästa budgetår räkna med samma utbildningsplan
för den centrala utbildningen i dess helhet, som låg til] grund för
styrelsens medelsäskanden i denna del för innevarande budgetår. Kostnaderna
beräknades därvid av styrelsen till 125 000 kronor.
36
Kungl. Maj.ts proposition nr 294.
Härutöver hemställer civilförsvarsstyrelsen för budgetåret 1946/47 om ett
belopp av 25 000 kronor till inspelning av undervisningsfilm för civilförsvaret.
Styrelsen anför härom:
För att höja intresset för och underlätta ett enhetligt genomförande av utbildningen
anser styrelsen det vara av synnerligt värde att utnyttja filmen
i högre grad än hittills. Erfarenheterna på detta område inom försvarsväsendet
äro synnerligen goda. Den film, som hittills använts inom civilförsvaret,
har mest utgjorts av propagandafilm, som inspelats genom riksluftskyddsförbundets
försorg. Härutöver anser styrelsen i hög grad önskvärt, att
i första hand inspelas dels sådana filmer, som avse att giva viss befäls- och
specialistpersonal inom civilförsvaret kompletterande undervisning i särskilda
detaljer av deras tjänst, dels ock filmer för den grundläggande civilförsvarsutbildningen.
Av de olika filmerna är erforderligt att framställa ett antal
kopior för att tillhandahållas länsstyrelserna för central och lokal utbildning
inom länen.
Civilförsvarsstyrelsen finner alltså sammanlagda medelsbehovet för budgetåret
1946/47 under nu ifrågavarande anslag utgöra (125 000 + 25 000)
150 000 kronor.
Civilförsvar sutredningen framhåller i sitt yttrande över civilförsvarsstyrelsens
framställning, att utredningen i sin framställning av den 14 januari
1946 föreslagit, att särskild utbildning av inskriven personal skulle i viss
angiven omfattning fortgå. Sådan särskild utbildning borde enligt utredningens
mening i hittills tillämpad omfattning anordnas centralt. För detta ändamål
torde emellertid ett anslag motsvarande det för innevarande budgetår
anvisade beloppet, 100 000 kronor, vara tillräckligt, särskilt som behovet av
vissa kurser, exempelvis för civilförsvarschefer och skyddsrumskontroilanter,
icke torde bliva av samma omfattning. Då med inspelning av instruktionsfilm
syntes tills vidare böra anstå, torde särskilda medel härför icke böra beräknas.
I detta sammanhang anser jag mig böra upptaga fråga om ersättning för
mistad inkomst till civilförsvarspersonal, som bevistar kurs anordnad av statens
civilförsvarsskola eller länsstyrelse. Vissa för sådant fall tillämpliga bestämmelser
finnas för närvarande dels i 3 § kungörelsen den 22 december 1944
(nr 817) med bestämmelser örn arvode m. lii. åt vissa civilförsvarschefer och
ställföreträdare för civilförsvarschef, dels ock i 3 och 4 §§ avlöningsreglementet
den 15 juli 1944 (nr 546) för personal i det allmänna civilförsvaret.
Enligt förstnämnda stadgande äger sådana civilförsvarschef eller sådan ställföreträdare
för dylik, som icke är statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet,
om han på grund av honom åvilande civilförsvarsuppgifter gått
miste örn arbetsinkomst, därför erhålla ersättning örn och i den mån inkomstminskningen
överstiger civilförsvarschefen (ställföreträdaren) tillkommande
arvode för den tid inkomstminskningen avser, dock att ersättningen i
intet fall må vare sig utgå med högre belopp än efter 12 000 kronor för år
eller överstiga de sammanlagda löneförmåner, som för den tid inkomst
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
37
minskningen avser uppbäres av den högst avlönade befattningshavaren vid
polisväsendet inom civilförsvarsområdet. Enligt berörda bestämmelse i avlöningsreglementet
äger den som till följd av sådan tjänstgöring i allmänna
civilförsvaret, som berättigar till daglön, under en avlöningsperiod gått miste
om inkomst till belopp, som överstiger den honom tillkommande lönen, rätt
till ersättning för den av tjänstgöringen föranledda inkomstminskningen med
det belopp, vartill civilförsvarschefen finner minskning lia uppgått, dock
med högst hälften av lönen. Därjämte kan han under vissa förutsättningar
erhålla bostadsbidrag.
1 skrivelse den 14 mars 1945 har civilförsvarsstyrelsen gjort framställning
om resekostnads- och traktamentsersättning till viss personal inom civilförsvaret
m. m. I denna framställning, vilken föranlett Kungl. Maj:ts förut
omnämnda beslut av den 15 februari 1946, har civilförsvarsstyrelsen hemställt
om föreskrift, att ersättning skall utgå för arbetsinkomst, som deltagare
i vid statens civilförsvarsskola eller av länsstyrelse anordnad utbildningskurs
på grund härav går förlustig, varvid ersättningen dock icke må
utgå med högre belopp än efter 12 000 kronor för år eller överstiga de sammanlagda
löneförmåner, sorn, för den tid inkomstminskningen avser, uppbäras
av den högst avlönade befattningshavaren vid polisväsendet inom civilförsvarsområdet.
Förevarande ersättningsregler föreslås dock icke skola
gälla civilförsvarschef eller ställföreträdare för dylik eller statsavlönad befattningshavare
vid polisväsendet, som är befattningshavare inom allmänna
civilförsvarets ordningstjänst eller distriktschef, civilförsvarsfogde eller ersättare
för dem, ej heller i fall, där deltagande jämlikt 20 § civilförsvarslagen
skall anses ske i kommunal anställning. I motiveringen framhåiles, att de i
avlöningsreglementet meddelade bestämmelserna syntes mindre lämpliga för
detta fall och att det finge ankomma på civilförsvarsstyrelsen och länsstyrelserna
att tillse, att urvalet av kursdeltagare skedde på sådant sätt, att beloppen
av ersättning för mistad arbetsinkomst begränsades.
Civilförsvarsstyrelsen anför vidare i sin framställning:
Resekostnads- och traktamentsersättningar för deltagande i central utbildning
skola enligt civilförsvarsutredningens förslag (SOU 1944: 5, s. 198 f.)
förskottsvis utgivas av vederbörlig kommun, som därefter enligt förslaget
skall söka statsbidrag för kostnaderna. Härvid synes lia åsyftats, att statsbidrag
skall sökas hos länsstyrelsen i samma ordning som statsbidrag till
andra av kommun gjorda utbetalningar för civilförsvarets upprätthållande. I
propositionen den 12 maj 1944, nr 270, angående anslag till civilförsvaret för
budgetåret 1944/45 har föredragande statsrådet (s. 52 f.) anslutit sig till civil
försvärja! t redningens förslag i vad angår gäldande och fördelning av kostnaderna
för den centrala utbildningen. Emellertid har för budgetåret 1944/45
tdl kostnader för den centrala utbildningen upptagits en lill 100 000 kronor
maximerad delpost, ingående i det under förslagsanslaget till civilförsvaret
upptagna delanslaget till utbildnings- och försöksverksamhet. Denna delpost
skall av statskontoret disponeras för utbetalning endast till civilförsvarsstvrelsen.
Vid beräknande av delposten synes man lia räknat med att resekostnadsoch
traktamentsersättningar skola bestridas från densamma. Med hänsyn
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
Före
draganden,
härtill utgår civilförsvarsstyrelsen ifrån att angivna ersättningar liksom de
härovan föreslagna ersättningarna för mistad inkomst skola — oaktat vad
härom anförts i propositionen — bestridas direkt av civilförsvarsstvielsen
respektive länsstyrelserna.
Statskontoret har i avgivet yttrande lämnat civilförsvarsstyrelsens framställning
utan erinran.
Såsom jag förut anfört har civilförsvarsplikten för utbildnings- och övningsändamål
för år 1946 — i vad angår i civilförsvaret inskriven perkal
— inskränkts till att omfatta dem, som äro inskrivna för befälsbefattning.
Detta medför att den lokala utbildningsverksamheten under nämnda
år kommer att hava väsentligt reducerad omfattning. I detta läge synes
det för upprätthållande av civilförsvarets effektivitet nödvändigt, att ökad
vikt lägges vid den vid statens civilförsvarsskola och av länsstyrelserna bedrivna
centrala utbildningsverksamheten. Med hänsyn härtill anser jag mig
böra tillstyrka det av civilförsvarsstyrelsen för detta ändamål föreslagna beloppet,
125 000 kronor.
Vid anslagsbeloppets beräknande har jag förutsatt, att ur anslaget skola
utgå resekostnads- och traktamentsersättningar enligt de av Kungl. Maj:t
genom beslutet den 15 februari 1946 fastställda grunderna till civilförsvarsehef,
ställföreträdare för sådan eller i allmänna civilförsvaret inskriven person,
som deltager i utbildningskurs som nu sagts, dock med undantag för
Jet fall att vederbörande är statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet.
Visserligen torde ursprungligen hava avsetts, att dylika ersättningar
skulle förskotteras av vederbörande kommun med rätt för kommunen att
därför erhålla statsbidrag enligt reglerna i 47 § civilförsvarslagen. Då detta
statsbidrag så länge civilförsvarsberedskap var rådande, jämlikt 3 mom. i
nämnda paragraf skulle utgå med kostnadernas hela belopp, ha under den
gångna tiden dessa ersättningar av praktiska skäl i allmänhet utbetalats direkt
av civilförsvarsstyrelsen eller vederbörande länsstyrelse och bestritts
från förevarande anslag. Rätteligen borde, sedan civilförsvarsberedskapen
upphävts, ersättningarna i fråga — såvitt avser personal i allmänna civilförsvaret
— förskotteras av kommunerna, som därvid skulle ha rätt till statsbidrag
med 2A ur anslaget till Bidrag till kommuner till kostnaderna för vissa
arvoden m. m. Med hänsyn till den ökade vikt, som, enligt vad nyss framhållits,
måste tillmätas ifrågavarande utbildningsverksamhet, anser jag det
emellertid lämpligare, att ersättningarna alltfort helt utgå av statsmedel och
bestridas från förevarande anslag.
Civilförsvarsstyrelsen har föreslagit, att ersättning för mistad arbetsinkomst
skall kunna utgå till viss personal i allmänna civilförsvaret, som deltager
i central utbildning. Jag finner delta skäligt och anser även, liksom
civilförsvarsstyrelsen, de regler om dylik ersättning, som äro givna i gällande
avlöningsreglemente för det allmänna civilförsvaret, icke lämpade för
dessa fall. De av civilförsvarsstyrelsen föreslagna normerna för ersättningen
ansluta sig nära till motsvarande regler för civilförsvarschef och ställföre
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 294. 39
trädare för dylik. Ersättningarna föreslås sålunda icke skola få utgå efter
högre belopp än 12 000 kronor för år eller överstiga de sammanlagda löneförmåner,
som för den tid inkomstminskningen avser uppbäras av den högst
avlönade befattningshavaren vid polisväsendet inom civilförsvarsområdet.
Denna maximeringsregel finner jag böra godtagas. Dessutom finner jag — i
likhet med vad fallet är beträffande civilförsvarscheferna — att ersättning
skall utgå endast örn och i den mån den mistade arbetsinkomsten överstiger
den lön, vartill vederbörande jämlikt avlöningsreglementets bestämmelser är
berättigad.
Civilförsvarsstyrelsen föreslår slutligen, att under ifrågavarande anslag bör
beräknas ett belopp av 25 000 kronor för inspelning av undervisningsfilm för
civilförsvaret. Jag finner visserligen uppslaget vara av värde, men är för
närvarande icke beredd att tillstyrka, att anslag begäres för ändamålet. Med
hänsyn härtill avstyrker jag för närvarande civilförsvarsstyrelsens framställning
i denna del.
Förevarande anslag finner jag alltså böra beräknas till 125 000 kronor.
2) Civilförsvaret: Bidrag till riksluftskyddsförbundet.
Å riksstaten för budgetåret 1945/46 har till bidrag till riksluftskyddsförbundet
anvisats ett anslag av 126 500 kronor.
Genom beslut den 29 juni 1945 har Kungl. Majit föreskrivit, att detta anslag
skulle disponeras på följande sätt.
Ändamål.
å. Riksförbundets verksamhet.
Bidrag till kanslipersonalens avlöningar (därav till generalsekreterarens
avlöning högst 12 000 kronor), högst ............
Bidrag till lokalhyra, högst................................
Bidrag till skrivmaterialier, högst ..........................
Bidrag till centrala instruktionskurser, högst ................
Ersättning till en av Kungl. Majit utsedd revisor ............
B. Länsförbundens verksamhet.
Bidrag till avlöning av chefsinstruktörer och sekreterare (kassaförvaltare)
, högst ......................................
Bidrag till expenser, högst ................................
Bidrag till utbildnings- och repetitionskurser för instruktörer,
högst ....................... ............................
Bidrag till resekostnadsersättningar och traktamenten till chefsinstruktörer,
högst ....................................
Kronor
25 000
5 000
4 400
15 000
600
30 000
6 500
15 000
25 000
Summa kronor 126 500
Riksluftskyddsförbundet har i skrivelse den 14 september 1945, vilken av
:ivilförsvarsstyrelsen överlämnats till Kungl. Majit, anhållit om fortsatt statsbidrag
för budgetåret 1946/47 med 126 500 kronor, varav 50 000 kronor för
riksförbundets verksamhet och 76 500 kronor för länsförbundens verksamhet.
40
Kungl. Maj.ts proposition nr 294.
I fråga om riksförbundets verksamhet framhåller förbundet,
att dess kostnader för budgetåret 1944/45 utgjort tillhopa 160 385 kronor
4 öre, varav för avlöningar 63 068 kronor 58 öre, rese- och traktamentsersättningar
15 759 kronor 52 öre, upplysning och propaganda 24 692
kronor 16 öre, broschyren »Hjälpreda för civilförsvarspliktiga» 9 000 kronor,
kursverksamhet 18 952 kronor 21 öre, lokalhvra 5 383 kronor 75 öre,
för skriv- och kontorsmateriel 6 593 kronor 17 öre samt övriga expenser
16 935 kronor 65 öre. Statsbidraget till riksförbundets kostnader uppginge
således ej till en tredjedel av de verkliga kostnaderna. Ett nedbringande av
förvaltningskostnaderna hade hittills icke varit möjligt utan eftersättande av
den centrala verksamhetens effektivitet, men kostnaderna vore föremål för
särskild utredning inom förbundet. Den fredstida verksamheten borde icke
utan vidare förutsättas bliva av nämnvärt mindre omfattning beträffande
kansliuppgifterna än den verksamhet, som varit rådande under kriget. Förbundet
fortsätter:
Den centralt bedrivna utbildningen av instruktörer har tilldragit sig ett
uppmärksammat intresse från länsförbundens och luftskyddsföreningarnas
sida även efter det fredstillstånd inträtt. Detta intresse har bland annat visat
sig genom ett ökat deltagareantal vid den sista av sommarens lägerkurser
jämfört med de närmast dessförinnan hållna kurserna.
Riksförbundet anser sig därav kunna sluta att en kommande instruktörsutbildning
under hänsynstagande till de utbildningsbehov, som även under
fred böra knyta allmänhetens intresse till civilförsvaret, skall kunna redovisa
stark anslutning.
Beträffande länsförbundens verksamhet anför riksförbundet:
Länsförbundens
kansli- och utbildningsverksamhet som mellanlänk mellan
riksförbundet och de med kommunerna avtalsslutande luftskyddsföreningarna
måste anses ofrånkomlig för att giva verksamheten stadga och möjliggöra
ett nära samarbete med länsstyrelserna och lokalmyndigheterna ävensom
med närstående organisationer och militära myndigheter. I flera län har
länsförbundet jämväl i stor utsträckning trätt i luftskyddsförenings ställe då
det gällt slutande av avtal med kommunerna om genomförande av kommunerna
ålagd civilförsvarsutbildning inom den frivilliga luftskyddsorganisationens
stadgeenliga verksamhetsram.
Därest civilförsvarsutbildning i en omfattning i huvudsak motsvarande
den som gäller år 1945 även kommer att fastställas att gälla åren närmast
därefter, torde nyutbildningsbehovet av instruktörer såväl för att ersätta avgång
som för att tillgodose lokala behov bliva oförändrat. Om däremot en betydande
nedskärning av civilförsvarsutbiidningen med visshet kan förutses
under motsvarande period, torde behovet av nyutbildning av instruktörer för
tillgodoseendet av lokala behov minskas. För ersättning vid avgång måste
dock fortsättningsvis räknas med nyutbildning. I den mån nyutbildningen
minskas bör allt större omsorg nedläggas kring repetitionsutbildningen av
instruktörer. Krigserfarenheterna och dessas inverkan på vårt civilförsvar bör
genom sådan repetitionsutbildning — lämpad efter de lokala förhållandena
— fortlöpande bekantgöras inom instruktörskadern. Värt beaktande i detta
sammanhang är att ett länsförbund — Kronobergs — beslutat örn nybild
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
41
ning av 13 luftskyddsföreningar till redan befintliga 14. Som en följd härav
torde uppkomma behov av nyutbildning av instruktörer bosatta på respektive
orter.
Av ovan anförda skäl är det riksförbundets bestämda uppfattning att en
minskning av anslag till länsförbunden skulle hava menlig inverkan på hela
den frivilliga organisationen.
Ytterligare anför förbundet:
I samma mån som av myndigheterna föreskriven utbildning kan väntas
av ekonomiska eller andra skäl inskränkas, träder behovet av frivillig verksamhet
i förgrunden. Intill dess ovan berört utredningsresultat föreligger,
åvilar det den frivilliga civilförsvarsorganisationen att arbeta vidare enligt
hittills gällande normer med uppmärksamheten fästad på sannolika utvecklingsriktningar.
Bedrivande av erforderlig propaganda för civilförsvaret i allmänhet har
av chefen för kungl, civilförsvarsstyrelsen ansetts böra i huvudsak och efter
givna direktiv anförtros riksluftskyddsförbundet. Frågan om statsbidrag härför,
varom även underdånig framställning gjordes för budgetåret 1945/46,
har emellertid av förbundet icke ansetts böra ånyo framföras i det läge, som
för närvarande råder.
Sven örn ovan angiven utredning skulle komma att föranleda till viss kostnadsbesparing,
är med tidigare framförda motiveringar att förutse, att verksamheten
inom riksluftskyddsförbundet icke under närmaste förestående period
kan komma att minska i omfattning utan snarare utvidgas.
Civilförsvarsstyrelsen framhåller, att enligt direktiven för 1945 års civilförsvarsutredning
denna skall överväga riksluftskyddsförbundets framtida
ställning och uppgifter. Civilförsvarsstyrelsen anser sannolikt, att förbundets
uppgifter med avseende å civilförsvarsutbildningen jämväl i framtiden
komme att bli betydelsefulla. Då det emellertid är omöjligt att innan resultatet
i denna del av civilförsvarsutredningens arbete föreligger taga ställning
till frågan örn eventuella ändringar beträffande riksluftskyddsförbundets
verksamhet, föreslår civilförsvarsstyrelsen, att för nästkommande budgetår
beviljas anslag till riksluftskyddsförbundet med samma belopp som för budgetåret
1945/46 eller med 126 500 kronor.
1945 års civiltörsvarsutredning tillstyrker det begärda beloppet dock under
framhållande av att denna tillstyrkan icke innefattade något ståndpunktstagande
beträffande riksluftskyddsförbundets framtida ställning och uppgifter.
Utredningen ifrågasätter dock, huruvida icke i nuvarande läge större
andel av anslaget än som syntes vara förutsatt borde på bekostnad av administrations-
och övriga utgifter tillgodoföras den verksamhet för utbildning
av instruktörer, som bedreves centralt av riksförbundet eller lokalt av länsförbunden.
Statskontoret finner liksom civilförsvarsutredningen, alt en minskning av
bidraget lill administrations- och vissa andra kostnader borde kunna ske,
men säger sig icke lia blivit övertygat örn behovet och lämpligheten av en
utökning i nuvarande läge av förbundets utbildningsverksamhet. Statskontoret
förordar i stället, att anslaget nedsättes med det belopp, varmed bidraget
lill administrations- m. fl. kostnader må kunna nedbringas.
42
Kungl. Maj.ts proposition nr 294.
Före- Riksluftskyddsförbundets verksamhet har under de gångna åren i olika
draganden. avseen(]en varit till stort gagn för civilförsvaret. Alltjämt finnas väsentliga
arbetsuppgifter för förbundet. Det är synnerligen önskvärt, att en organisation
upprätthålles, som har till uppgift att befordra förståelsen för civilförsvaret
och dess verksamhet och därigenom även främja medborgarnas vilja
att göra en frivillig insats i civilförsvarets utbildningsverksamhet. Den av
riksluftskyddsförbundet bedrivna instruktönsutbildningsverksamheten är särskilt
under nuvarande förhållanden av stor vikt. Såsom förut framhållits,
har utbildningsplikten numera inskränkts högst väsentligt. Ju mer man begränsar
den på civilförsvarsplikt grundade utbildningen i fredstid, desto viktigare
är det att man har tillgång till erforderligt antal tillräckligt utbildade
och kunniga instruktörer, vilka vid behov kunna biträda vid en snabbutbildning.
Härmed har jag emellertid icke velat göra något uttalande beträffande
riksluftskyddsförbundets ställning och uppgifter efter en framtida omorganisation
av civilförsvaret.
Av sålunda angivna skäl tillstyrker jag fortsatt bidrag till riksluftskyddsförbundets
verksamhet. Mot det begärda beloppet, 126 500 kronor, har jag
intet att erinra. 1 likhet med civilförsvarsutredningen anser jag dock det böra
övervägas, huruvida icke större del av anslaget än som förutsatts i riksförbundets
framställning, bör tillgodoföras riksförbundets och länsförbundens
verksamhet för utbildning av instruktörer på bekostnad av administrationsoch
övriga utgifter.
3) Civilförsvaret: övnings- och försöksverksamhet.
Till ifrågavarande ändamål finnes å riksstaten för budgetåret 1945/46 upptaget
ett förslagsanslag å 165 000 kronor.
Genom beslut den 29 juni 1945 har Kungl. Maj:t för samma budgetår fastställt
följande stat för användning av anslaget.
Stat.
1. Vissa kostnader för av civilförsvarsstyrelsen eller av läns
styrelserna
enligt civilförsvarsstyrelsens anvisningar
anordnade övningar, högst ........................ kronor 90 000
2. Försöksverksamhet:
a) Kostnader för civilförsvarsstyrelsens egen försöksverksamhet,
högst ............................ » 20 000
b) Kostnader för försöksverksamhet, som bedrives av
försvarets forskningsanstalt, högst ................ » 50 000
3. Kostnader för gasskyddslaboratorier (arvoden och mate
riel)
högst .............................. »_5 000
Summa kronor 165 000. I
I civilförsvarsstyrelsens framställning av den 15 november 1945 framhålles
beträffande civilförsvarsövningarna, att några övningar av
ifrågavarande slag hittills icke hållits och knappast heller komme att hållas
innevarande budgetår. Styrelsen anser emellertid det oaktat för nästkomman
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 294.
43
de budgetår visst anslagsbelopp, förslagsvis 30 000 kronor, böra anvisas för
ändamålet. Styrelsen anför härom:
Anordnandet av övningar är likväl det enda tillförlitliga sättet att pröva
användbarheten i praktiken av nya organisationsformer m. m. Civilförsvarsslyrelsen
anser det därför berättigat att för nästkommande budgetår föreslå
anvisande av vissa medel till övningar. Allmänhetens medverkan synes dock
därvid knappast böra påfordras. I regel torde övningarna kunna begränsas
till att avse befälspersonal. I stor utsträckning torde de böra ges karaktären
av krigsspel. För undvikande av att det fåtal kommuner, där övningar anordnas,
bli hårdare betungade än övriga kommuner, anser styrelsen, att kostnaderna
för övningarna böra till allra största delen bestridas av statsmedel.
Beträffande den tekniska försöksverksamheten framhåller
civilförsvarsstyrelsen, att denna verksamhet borde under fredstid fullföljas
och intensifieras, i den mån erfarenheterna från de tidigare krigförande länderna
bleve tillgängliga samt fortsätter:
Under nästkommande budgetår torde sådana erfarenheter bli tillgängliga i
betydande utsträckning. Möjligheter måste då finnas att kontrollera desamma
samt omsätta dem efter svenska förhållanden. Medelsbehovet för försöksverksamhet
torde därför bli större än under innevarande budgetår. Härvid
inverkar också den omständigheten, att vissa militära organ, som förut utfört
försöksverksamhet av betydelse även för civilförsvaret, numera upphört
med denna verksamhet.
Civilförsvarsstyrelsen förslår därför, att anslaget till styrelsens egen försöksverksamhet
under budgetåret ökas från 20 000 till 40 000 kronor. Anslaget
till sådan försöksverksamhet av betydelse för civilförsvaret, som utföres
av försvarets forskningsanstalt, bör utgå med oförändrat belopp.
I fråga om gasskyddslaboratorierna .föreslår civilförsvarsstyrelsen
— under framhållande av önskvärdheten att den värdefulla tillgång för
gasskyddet, som laboratorierna utgjorde, även för framtiden bibehölles — att
anslagsposten beräknas till samma belopp som för innevarande budgetår.
Civilförsvarsstyrelsen uppskattar alltså sammanlagda medelsbehovet under
nu förevarande anslag lill (30 000 + 40 000 + 50 000 + 5 000) 125 000
kronor.
1945 års civilförsvarsutredning anför beträffande ifrågavarande anslag:
Utredningen tillstyrker ett anslag av tillhopa 95 000 kronor, varav en delpost
å 90 000 kronor för försöksverksamhet att efter civilförsvarsstyrelsens
närmare prövning användas till dylik verksamhet antingen i egen regi eller
genom försvarets forskningsanstalt samt en delpost å 5 000 kronor till gasskyddslaboratorier.
Beträffande övningsverksamheten har utredningen i sin skrivelse den 14
januari 1946 uttalat, att det icke bör ifrågakomma alt i nuvarande läge återupptaga
övningar av sådan större omfattning, som med förevarande anslag
regelmässigt avses. Särskilda medel härför synas därför icke böra beräknas.
Därest emellertid skulle ifrågakomma att anordna exempelvis krigsspel av
större omfattning, torde härför erforderligt belopp böra få disponeras från
förenämilda delpost å 90 000 kronor.
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 294.
Före
draganden.
Under ifrågavarande anslag äro för närvarande anvisade medel dels till
vissa kostnader för civilförsvarsövningar, dels till försöksverksamhet på civilförsvarets
område, såväl civilförsvarsstyrelsens egen som den, vilken bedrives
av försvarets forskningsanstalt, dels ock till kostnader för gasskvddslaboratorier.
Försöksverksamheten är uppenbarligen av mycket stor vikt för civilförsvaret,
särskilt då det nu gäller att tillgodogöra sig erfarenheterna från krigstiden.
Medel synas böra ställas till disposition härför. Jag finner civilförsvarsutredningens
förslag, att för ändamålet under förevarande anslag anvisas
ett belopp av 90 000 kronor att efter civilförsvarsstyrelsens beprövande användas
till försöksverksamhet antingen i styrelsens egen regi eller genom
försvarets forskningsanstalt, lämpligt.
Beträffande civilförsvarsövningama har Kungl. Maj:!, såsom jag redan
framhållit, beslutat, att skyldighet att deltaga i sådana övningar icke skall
föreligga under år 1946. Såvitt nu kan bedömas, komma dylika övningar
knappast att föreskrivas för år 1947. Det oaktat bör möjlighet finnas att
hålla dylika övningar med personal, som frivilligt anmäler sig därtill. Allmänhetens
medverkan bör dock icke påkallas. Medel att bestrida kostnaderna
för dylika övningar torde, såsom civilförsvarsutredningen föreslagit, böra
få disponeras från nyssnämnda anslagsbelopp å 90 000 kronor. Dessa övningar
ha numera till huvudsakligt ändamål att pröva organisationen.
Till kostnader för gasskyddslaboratorier synes böra upptagas det av civilförsvarsstyrelsen
förslagna beloppet, 5 000 kronor.
Anslaget för övnings- och försöksverksamhet bör alltså beräknas till (90 000
+ 5 000) 95 000 kronor.
4) Civilförsvaret: Engångsanskaffning av materiel m. m.
För innevarande budgetår finnes för ifrågavarande ändamål å riksstaten
upptaget ett reservationsanslag av 100 kronor.
Genom beslut den 29 juni 1945 har Kungl. Majit föreskrivit, att av de vid
utgången av budgetåret 1944/45 förefintliga reservationerna å vissa äldre reservationsanslag
ett belopp av 518 000 kronor skulle överföras till nu ifrågavarande
anslag. Samtidigt har Kungl. Majit ställt anslaget till civilförsvarsstyrelsens
förfogande att av styrelsen disponeras intill ett belopp av 190 000
kronor för alarmeringsanläggningar, 53 000 kronor för gasskyddsmateriel,
75 000 kronor för projektilröjningsmateriel samt 200 000 kronor för kostnader
för tillhandahållande i enlighet med fastställda organisationsplaner av
viss materiel m. m.
Genom luftskyddsinspektionen, statens utrymningskommission och civilförsvarsstyrelsen
har under de gångna budgetåren anskaffats materiel för
omkring 50 miljoner kronor, huvudsakligen tillhörande följande grupper,
nämligen alarmeringsanläggningar, gasskyddsmateriel, stålhjälmar, sjukvårdsmateriel,
transportmateriel, förläggningsmateriel och utspisningsmateriel.
Tidigare har även röjningsmateriel inköpts för statsmedel, men enligt uttalande
i proposition 1945: 320 anskaffas numera sådan materiel — med un
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 294.
45
dantag av materiel för projektilröjning — av kommunerna med rätt till statsbidrag
i den utsträckning civilförsvarslagen medgiver. Slutligen har för
statsmedel viss materiel anskaffats genom att länsstyrelserna med stöd av
lagen om förfoganderätt för luftskyddets behov tagit i anspråk materiel av
olika slag.
Kungl. Maj:t har genom beslut den 31 augusti 1945 bemyndigat styrelsen
att försälja två såsom beredskapslager anskaffade partier koks och träull örn
respektive 2 300 och 2 500 ton. Sedan styrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t
den 10 oktober 1945 dels anmält att styrelsen föranstaltat om försäljning av
viss materiel, dels hemställt om bemyndigande att företaga vissa ytterligare
försäljningar, har Kungl. Majit genom beslut den 26 oktober 1945 godkänt
av styrelsen företagna försäljningar och lämnat begärt bemyndigande till ytterligare
försäljningar. Genom beslut den 5 oktober 1945 har Kungl. Majit
förordnat, att viss förläggnings- och utspisningsmateriel skulle försäljas till
Danmark. Slutligen har Kungl. Majit på framställningar av civilförsvarsstyrelsen
medgivit dels den 23 november 1945 ytterligare försäljning av gummistövlar,
dels den 21 december 1945 försäljning av vissa baracker. Enligt av
Kungl. Majit i beslutet den 26 oktober 1945 meddelade bestämmelser skola
de medel, som inflyta vid försäljningarna, tillföras nu ifrågavarande anslag
såsom inkomst.
I en den 3 maj 1946 dagtecknad, inom civilförsvarsstyrelsen upprättad
promemoria har lämnats en översikt över de viktigare av de av civilförsvarsstyrelsen
med stöd av Kungl. Majits bemyndigande!! verkställda försäljningarna.
Sålunda hade av tillgängliga cirka 2 000 ton klorkalk försålts cirka
1 700 ton. Vidare hade försålts omkring 60 000 par gummistövlar, 1 800 ton
koks, 78 500 liter bensin, 800 bilbatterier samt större eller mindre delar av
förråden av virke, träull, gummihandskar, gasskyddsförkläden, saneringssprit,
medikamenter m. m.
I detta sammanhang kan nämnas, att Kungl. Majit genom flera olika beslut
medgivit användning eller utlåning av civilförsvarsmateriel för fredsmässigt
bruk.
Beträffande nyanskaffning av materiel framhåller civilförsvarsstyrelsen
i sin skrivelse av den 15 november 1945, att dylik anskaffning
under budgetåret 1946/47 borde begränsas i avbidan på resultatet av civilförsvarsutredningen
samt inhämtande av erfarenheter från utlandet. Dock borde
medel anvisas, så att tidigare med stöd av statsmedel verkställd materielanskaffning
kunde fortsättas i fråga örn alarmeringsanläggningar.
Efter att lia erinrat örn ett uttalande i sina anslagsäskanden till innevarande
budgetår av innehåll att nya alarmeringsanläggningar borde komma till
stånd å vissa större orter, där särskilt civilförsvar organiserats eller kunde
komma alt organiseras, uppger civilförsvarsstyrelsen, att av de för samma
budgetår anvisade medlen omkring 100 000 kronor kornme att tagas i anspråk
för nyanläggningar å cirka 30 orter. En fortsatt utbyggnad funne styrelsen
påkallad, ehuru i långsammare takt än hittills, och beräknade härför
ett belopp av 50 000 kronor för budgetåret 1946/47. Belopp av samma stor
-
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
lek funné styrelsen erforderligt för komplettering av alarmeringsanläggningama
å vissa orter på grund av nybebyggelse, till bestridande av kostnader
för flyttning av larmaggregat och för utbyte av skadade aggregat. Vidare borde
utrustning för telefonalarmering införas a följande automatiserade telefonstationer,
nämligen Krylbo, Skellefteå och Söderhamn. Kostnaderna härför
beräknades till ,16 700 kronor. Då telefonstationerna i Enköping, Katrineholm,
Värnamo, Lidköping och Östersund torde komma att automatiseras,
borde telefonalarmering samtidigt införas för undvikande av onödiga^ kostnader.
Härför skulle sammanlagt erfordras omkring 39 700 kronor. Då telefonstationerna
i Stockholm, Aspudden, Råsunda, Spånga, Storängen, Lppsala,
Eskilstuna, Malmö och Göteborg komme att utökas under nästa budgetår,
vore det angeläget att även systemet för telefonalarmering utökades.
Härför beräknades en kostnad av 13 750 kronor. Slutligen erfordrades 900
kronor för komplettering av telefonalarmeringssystemet vid Mälarhöjdens
telefonstation. Medel härför hade beräknats vid beviljande av anslag för budgetåret
1944/45 men anordningen hade uppskjuta och medlen i stället med
Kungl. Maj :ts medgivande den 23 augusti 1945 använts för komplettering av
utrustningen vid Örby telefonstation. Sammanlagt skulle alltså för alarmeringsanläggningar
erfordras (50 000 + 50 000 + 16 700 + 39 700 + 13 750
+ 900) 171 050 kronor eller avrundat 172 000 kronor.
Civilförsvarsstyrelsen framhåller vidare, att da försäljningarna av materiel
icke i något fall helt avslutats någon närmare beräkning av de inflytande
medlen icke kunde göras men att det vore uppenbart, att medlen komme att
uppgå till högre belopp än nyssnämnda 172 000 kronor. Styrelsen ansåge
det lämpligt, att behovet av medel för alarmeringsanläggningar täcktes med
dessa försäljningsmedel.
Civilförsvarsstyrelsen gör slutligen gällande att möjligheter till omsättmngsköp
av viss materiel under budgetåret 1946/47 borde hållas öppen och att
härför de vid försäljning av motsvarande äldre materiel inflytande medlen
borde komma till användning. Då emellertid behov kunde uppstå att kunna
disponera ytterligare medel för inköp av ifrågavarande slag, syntes det civilförsvarsstyrelsen
lämpligt att Kungl. Maj:t ägde befogenhet att av behållningen
å anslaget disponera visst belopp, förslagsvis högst 100 000 kronor, till bestridande
av sådana särskilda kostnader för omsättningsköp.
Statskontoret har i sitt yttrande över civilförsvarsstyrelsens framställning
under denna punkt framhållit, att bemyndigandet att för alarmeringsanläggningar
och omsättningsinköp anlita försäljningsmedel uttryckligen borde begränsas
till de belopp, som kunde befinnas erforderliga för respektive anda
m&Civilförsvarsutredningen
tillstyrker i sitt yttrande framställningen i vad den
avser begärd rätt att för alarmeringsanläggningar disponera 1/2 000 kronor
under framhållande av att behovet av alarmeringsanordningar syntes bliva
bestående, även om civilförsvarets verksamhetsformer eljest underkastades
förändring. Beträffande åtgärderna för telefonalarmering talade därjämte eko
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 294. 47
nomiska skäl för anordningarnas vidtagande i samband nied planerad automatisering
av telefonnätet.
I sin förut omnämnda framställning av den 14 januari 1946 har dvilförsvarsutredningen
beträffande försäljningarna av civilförsvarsmateriel —- efter
framhållande av att vid de hittills medgivna försäljningarna den principen
torde ha följts, att materiel, som vid fortsatt förvaring löpte risk att förstöras
eller försämras eller som blivit omodern, ansetts skola försäljas —
uttalat sig för att dessa riktlinjer även i fortsättningen borde gälla, varjämte
eventuellt befintlig materiel, varav god tillgång funnes inom landet, borde
kunna avvecklas. Utredningen föreslår, att civilförsvarsstyrelsen erhåller
uppdrag att beträffande all statlig materiel utreda lämpligheten av försäljning,
omsättning eller utlåning samt underställa Kungl. Maj:! förslag i ämnet.
Utredningen anser, att vid försäljningarna inflytande medel jämväl fortsättningsvis
böra tillgodoföras nu ifrågavarande anslag. Åleranskaffning av materiel
i stället för den försålda syntes i nuvarande läge böra ske endast i
särskilda fall och efter Kungl. Maj:ts efter framställning av civilförsvarsstyrelsen
härtill lämnade medgivande.
Jag vill i detta sammanhang anmäla fråga örn inköp av viss skyddsrumsmateriel.
Med anledning av en av civilförsvarsstyrelsen i skrivelse den 29 september
1945 gjord framställning förklarade Kungl. Majit genom beslut den 8 februari
1946, att hinder icke mötte att i avvaktan på resultatet av civilförsvarsutredningens
arbete låta anstå med vissa i skrivelsen angivna åtgärder
av teknisk art vid anordnande av allmänna och enskilda skyddsrum. I skrivelsen
framhöll civilförsvarsstyrelsen bland annat, att ett medgivande att med
vissa åtgärder av teknisk art finge anstå skulle hava till följd, att tillverkningen
av vissa skyddsrumsdörrar och -luckor m. m. samt luftrenare komme
att inställas. Ett återupptagande av sådan tillverkning skulle komma att
kräva tidsödande förberedelser, varför en fabrikation i större skala av nämnda
materiel icke omedelbart vid behov kunde igångsättas. Enligt av styrelsen
från tillverkarna inhämtade och i en skrivelsen vidfogad promemoria sammanställda
uppgifter utgjorde värdet av hos dem lagerhållen skyddsrumsmateriel
per den 15 december 1945 ca 435 000 kronor, vilken summa till
största delen belöpte på luftrenare och tillbehör till sådana. Därest ifrågasatt
uppskov tills vidare medgåves, syntes staten böra inköpa denna materiel
för central lagerhållning. Härigenom skulle tillverkare av sådan materiel
hållas skadeslösa, varjämte det ur beredskapssynpunkt bleve förmånligt, att
staten ägde viss tillgång till sådan materiel, vilken omedelbart komme att
erfordras vid ändrat beredskapsläge.
I skrivelse den 9 maj 1946 framhåller nu civilförsvarsstyrelsen, alt enligt
verkställd utredning omfattningen av lagerhållen skyddsrumsmateriel undergått
en icke obetydlig minskning och alt huvuddelen av den återstående
materielen utgjordes av luftreningsaggregat — dels kompletta aggregat, dels
halvfabrikat och råmateriel — hos aktiebolaget svenska fläktfabriken. Bolaget
hade i samråd med civilförsvarsstyrelsen preliminärt beräknat kost
-
48
Kungl. Maj.ts proposition nr 294.
Föredraganden
.
naderna för den lagerhållna materielen enligt två alternativ, av vilka det
ena, alternativ /, som slutade å 247 000 kronor, innebure, alt civiliörsvarsstyrelsen
övertoge de aggregat (270 stycken) och detaljer, som bolaget nu
hade fullt färdiga, jämte halvfabrikat m. m., samt det andra, alternativ II.
som slutade å 345 000 kronor, innebure, att bolaget skulle färdigställa kompletta
luftreningsaggregat av de tillgängliga detaljerna och att styrelsen skulle
övertaga sammanlagt 720 luftreningsaggregat jämte vissa färdiga detaljer.
Civilförsvarsstyrelsen förordade trots den högre kostnaden alternativ II, då
man enligt detta alternativ komme att kunna disponera betydligt större beredskapslager
av luftrenare, vilket ur beredskapssynpunkt väl syntes motivera
den högre kostnaden.
Civilförsvarsstyrelsen anför härefter:
Styrelsen anser sig i detta sammanhang böra framhålla, att de luftrenare,
varom här är fråga, äro avsedda för tillförsel av friskluft till gastätt tillslutna
skyddsrum. Kapaciteten på aggregaten har beräknats med utgångspunkt från
att dessa, trots att de äro försedda med elektrisk motor, jämväl skola kunna
manövreras för hand. Denna synpunkt har varit bestämmande för dimensioneringen
av filteranordningama och därigenom även på de elektriska motorerna.
Skulle framdeles uppställas krav på andra filterkonstruktioner —
detta får icke anses uteslutet, då nuvarande filter t. ex. icke skydda mot
koloxid — kommer, såvitt kan bedömas, en dylik ändring i konstruktionen
icke att medföra ändring av aggregaten i övrigt. Möjligen får man räkna
med en något mindre kapacitet. Med hänsyn härtill synes icke behöva resas
farhågor mot att den avbrutna tillverkningen fullföljes enligt ovannämnda
alternativ II. , ,, , .....
Det torde böra få ankomma på civilförsvarsstyrelsen att tratta närmare
uppgörelse angående omfattningen i detalj av den materiel, som skall inlösas,
samt det pris, vartill inlösen skall ske. Vid beräkningen av medelsbehovet
synes man emellertid böra utgå fran ovan angivna priser samt räkna
med att ytterligare vissa mindre partier materiel möjligen kunna komma att
inlösas. Med hänsyn härtill synas de totala kostnaderna böra beräknas till
i runt tal 250 000 kronor enligt alternativ I och 350 000 kronor enligt alter
Civilförsvarsstvrelsen
hemställer på grund härav, att ur förevarande anslag
ett belopp av 350 000 kronor måtte få användas för inköp av ifrågavarande
skyddsrumsmateriel.
Civilförsvarsstyrelsens förevarande framställningar örn engångsanskaffning
av materiel hänför sig väsentligen till två grupper, nämligen dels alarmeringsanordningar,
dels ock viss skyddsrumsmateriel.
Vad alarmeringsanordningarna beträffar innebär civilförsvarsstyrelsens
förslag viss fortsatt utbyggnad å orter, som tidigare icke haft
dylika anläggningar, samt komplettering av alarmeringsanläggningama å
vissa andra orter. Därutöver föreslås telefonalarmeringssystemet å vissa orter
böra utbyggas eller kompletteras i samband med automatisering av telefonstationer
inom orterna i fråga. I likhet med civilförsvarsutredningen finnér jag
de föreslagna åtgärderna lämpliga och har intet att erinra mot det föreslagna
beloppet 172 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
49
I delta sammanhang vill jag för riksdagen anmäla följande förhållande.
Enligt ett i propositionen den 12 maj 1944, nr 270, förordat förslag, mot
vilket riksdagen icke framställt någon erinran, skulle bl. a. alarmeringsanläggningar
i Kramfors, bestående av 5 siemens-sirener, utbytas mot tyfoner,
varefter sirenerna skulle installeras i Göteborg. Kostnaderna härför hade beräknats
till 21 000 kronor. Genom beslut den 1 mars 1946 har emellertid
Kungl. Majit i anledning av därom gjord framställning bemyndigat civilförsvarsstyrelsen
att — i stället för utbytet av sirene!- mot tyfonaggregat i Kramfors
— verkställa sådant utbyte av civilförsvarets alarmeringsanläggning i
Härnösand samt att för nämnda ändamål ävensom för installation av fem
av dessa sirener i alarmeringsanläggningar i Göteborg använda högst 25 000
kronor från förevarande anslag.
Beträffande skyddsrumsmaterielen har civilförsvarsstyrelsen begärt
att få från aktiebolaget svenska fläklfabriken övertaga vissa luftreningsaggregat
och delar därtill. Med hänsyn till förhållandena finner jag mig böra
förorda detta förslag, varvid jag i likhet med civilförsvarsstyrelsen finner alternativ
II böra komma i fråga, trots att detta alternativ är något dyrare.
Härvid bör dock såsom villkor stipuleras, att fläktfabriken bibehåller för tillverkningen
av ifrågavarande aggregat erforderliga specialverktyg och specialmaskiner.
Mot det beräknade beloppet, 350 000 kronor, har jag intet att erinra.
Vidkommande civilförsvarsstyrelsens begäran örn rätt att disponera visst
belopp, högst 100 000 kronor, till bestridande av särskilda kostnader för omsättningsköp
finner jag, att såvitt nu kan bedömas någon återanskaffning av
materiel näppeligen kommer att vara erforderlig under nästa budgetår. Några
medel härför synas därför icke höra för närvarande beräknas. Jag förutsätter,
att, därest riksdagen intet bär att däremot erinra, Kungl. Majit må
inom ramen för tillgängliga medel medgiva civilförsvarsstyrelsen rätt till återanskaffning,
som nu sagts, därest särskilda förhållanden skulle föranleda
därtill.
Inkomsten å den försäljning av civilförsvarsmateriel, som enligt Kungl.
Majits bemyndigande må komma att ske, bör såsom hittills skett tillföras nu
förevarande anslag. Enligt vad jag erfarit från civilförsvarsstyrelsen torde inkomsterna
av de försäljningar, vartill bemyndigande nu erhållits, komma att
uppgå till omkring 1 600 000 kronor. Dessa inkomster komme alltså att väsentligt
överstiga de belopp, örn tillhopa (172 000 + 350 000) 522 000 kronor,
som enligt vad förut angivits erfordras för alarmeringsanläggningar och
skyddsrumsmateriel. Med hänsyn härtill behöver anslag icke anvisas ä riksstaten
för budgetåret 1946/47.
5) Civilförsvaret: Anskaffning av viss förbrukningsmateriel.
För detta ändamål bär för budgetåret 1945/46 anvisats ett förslagsanslag
av 220 000 kronor.
Civilförsvarsstyrelsen anför i skrivelsen den 15 november 1945, att anslaget
vore avsett för anskaffning av viss materiel, huvudsakligen för den lokala
Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 291.
4
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
Före
draganden.
utbildningen ävensom för övningar. Med hänsyn till ovissheten om omfattningen
av utbildnings- och övningsverksamheten under budgetåret 1946/47
förelåge svårigheter att beräkna medelsbehovet, men styrelsen räknade med
att under alla förhållanden en avsevärd nedsättning av anslaget kunde äga
rum. Styrelsen föresloge, att anslag för ändamålet anvisades med 150 000
kronor.
Civilförsvarsutredningen har i sitt yttrande över civilförsvarsstyrelsens framställning
— efter att ha hänvisat till att utredningen för år 1946 föreslagit
betydande inskränkningar i såväl utbildnings- som övningsverksamheten —
framhållit, att utredningen från civilförsvarsstyrelsen inhämtat, att anslaget
beräknats icke med utgångspunkt från utbildning av vissa årsklasser utan
närmast med ledning av antalet på senare tid inkomna rekvisitioner av materiel
samt nu gällande priser. Svårighet förelåge därför att i direkt anslutning till
den av utredningen föreslagna begränsningen av utbildnings- och övningsverksamheten
nedräkna anslaget. Emellertid ansåge utredningen, att ett till
100 000 kronor begränsat belopp borde vara tillfyllest för här avsett ändamål.
Då enligt Kungl. Maj:ts beslut civilförsvarets lokala utbildningsverksamhet
ävensom civilförsvarsövningarna under år 1946 begränsats mera än civilförsvarsutredningen
föreslagit, finner jag förevarande anslag kunna ytterligare
något reduceras, förslagsvis till 75 000 kronor.
6) Civilförsvaret: Förvaring och underhåll av viss materiel m. m.
För budgetåret 1945/46 har till ifrågavarande ändamål anvisats ett förslagsanslag
av 150 000 kronor. Av Kungl. Maj-.ts beslut den 29 juni 1945
angående anslag till civilförsvaret för budgetåret 1945/46 jämfört med propositionen
nr 320/1945 framgår, att anslaget skall användas i huvudsak till
följande ändamål:
Hyror för förvaringslokaler för skyddsrumsdörrar och luft- I
renare „. . kronor 3 550
Verksamheten vid centralförrådet i Stockholm m. m....... » 20 000
Kontroll och efterbesiktning av gasskyddsmateriel genom
försvarets forskningsanstalt .......................... * 20 000
Förvaring av materiel för internatförläggningar .......... » 75 000
Transporter av materiel................................ * 30 000
I sin framställning den 15 november 1945 anför civilförsvarsstyrelsen:
Det är uppenbarligen ett oavvisligt krav, att civilförsvarsmaterielen förvaras
och underhålles på sådant sätt, att dess användbarhet och ekonomiska
värde icke minskas snabbare, än som är oundgängligen nödvändigt. Det kan
icke undvikas, att förvaringen och underhållet av den omfattande och dyrbara
samt delvis svårskötta materielen kommer att draga avsevärda kostnader.
Enligt gällande lagstiftning är kommun skyldig att utan rätt till statsbidrag
svara för förvaring, underhåll och kontroll av civilförsvarets materiel,
utrustning och annan egendom. Denna skyldighet torde väl i bland
Kungl. Majlis proposition nr 294.
51
komma att te sig betungande för kommunerna. Viss materiel skulle sannolikt
också kunna bättre och mera ekonomiskt förvaras och underhållas i
centrala statliga förråd. Likväl synes det för närvarande knappast vara att
räkna med annat, än att huvuddelen av materielen tills vidare skall förvaras
och underhållas av kommunerna på egen bekostnad. Civilförsvarsstyrelsen
finner det härvid vara sin skyldighet att tillse, att materielen blir tillfredsställande
bevarad.
En viss statlig förrådsverksamhet äger emellertid i begränsad omfattning
för närvarande rum genom civilförsvarsstyrelsen. Detta sker dels i centrala
reservförråd (huvudsakligen i Stockholm), där viss gasskyddsmateriel och
annan materiel förvaras, dels ock i läns- och kommunförråd, där materiel
för internatförläggningar förvaras.
En utvidgning av verksamheten vid de centrala förråden torde vara nödvändig
att vidtaga under den närmaste tiden. Sålunda lär förvaringen av viss
gasskydds- och annan materiel, som under beredskapstiden tilldelats centrala
ämbetsverk, handelsfartyg m. fl., icke lämpligen kunna ordnas på annat sätt.
Styrelsen utgår ifrån, att utvidgning av denna statliga förrådsverksamhet
skall kunna äga rum jämväl därest så eljest, t. ex. i samband med omsättning
av icke lagringsbeständig materiel eller reparationer av skadad materiel,
skulle visa sig erforderligt.
Hyrorna för styrelsens centrala förråd bestridas för närvarande i huvudsak
av byggnadsstyrelsen. Styrelsen räknar med att så kommer att bli fallet
jämväl i fortsättningen, även om en utökning av förrådslokalerna — vilket
synes sannolikt -— kommer att påkallas.
Efter att ha framhållit, att till förvaring av skyddsrumsdörrar och luftrenare
icke behövde beräknas något belopp, eftersom skyddsrumsdörrarna
Lomme att försäljas och luftrenama komme att förflyttas till centralt, av
byggnadsstyrelsen upplåtet förråd i Stockholm, uppgiver styrelsen att för
verksamhet vid det centrala förrådet i Stockholm m. m.
beräknades oförändrat belopp 20 000 kronor, vilket belopp skulle användas
huvudsakligen till underhåll av materiel i de centrala förråden samt till förbrukningsmateriel
för den genom styrelsens montör utövade tillsynen å de lokala
alarmeringsanläggningarna. — Beträffande kostnaden för förvaring
och underhåll av materiel för internatförläggningar finner
styrelsen — med hänsyn till att dels viss materiel komme att försäljas,
dels återstående materiel torde komma att sammanföras till större länsförråd
— för ändamålet icke erfordras högre belopp än 60 000 kronor, vari inginge
även kostnader för lokal tillsyn å förråden. — För kontroll och
efterbesiktning av gasskyddsmateriel, vilken kontroll och efterbesiktning
utföres av försvarets forskningsanstalt, avser styrelsen oförändrat
belopp, 20 000 kronor. Jämväl kostnaderna för transport av
materiel linner styrelsen böra beräknas till oförändrat belopp, 30 000
kronor. För underhåll och reparation av viss materiel föreslår
styrelsen, att ett belopp av 150 000 kronor skall beräknas för budgetåret
1946/47, Styrelsen anför härom:
Förutom de härovan avsedda beloppen till verksamheten vid civilförsvarsstyrelsens
centrala förråd, till förvaring och underhåll av materiel för internatförläggningar
samt till kontroll och efterbesiktning av gasskyddsmateriel
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
Före
draganden.
har statsanslag till underhåll av materiel icke anvisats för innevarande budgetår.
Underhållet, inberäknat reparationer, av den för statsmedel anskaffade
civilförsvarsmaterielen ankommer i övrigt i enlighet med vad tidigare sagts,
på kommunerna utan rätt till statsbidrag. Pa sätt förut framhållits, anser
sig civilförsvarsstyrelsen tills vidare böra räkna med vidblivandet av denna
princip. Civilförsvarsstyrelsen är dock av den uppfattningen, att det för erforderligt
bevarande av materielen är önskvärt, att staten åtager sig vissa
kostnader för underhållet. Styrelsen har funnit, att avsevärda skador på
många håll uppkommit å materielen. Tidigare har tillämpats den regeln, att
skador, som genom olyckshändelse uppkommit å den av staten för luftskyddet
tillhandahållna materielen, reparerats på statens bekostnad. Motsvarande
regel synes böra vinna tillämpning även i framtiden. Medelsbehovet
för dylika reparationer är för närvarande svårt att uppskatta.
Styrelsen föreslår alltså för budgetåret 1946/47 ett förslagsanslag till förevarande
ändamål av (20 000 ~T 60 000 ~r 20 000 t 30 000 150 000)
280 000 kronor.
Civilförsvar sutredning en finner, att de av civilförsvarsstyrelsen till 150 000
kronor beräknade kostnaderna för reparation av genom olyckshändelser uppkomna
skador å statlig civilförsvarsmateriel borde täckas med medel, som
inflöte vid försäljning av statlig civilförsvarsmateriel. I övrigt tillstyrkte utredningen
det begärda anslaget örn tillhopa 130 000 kronor.
I sin framställning av den 14 januari 1946 har civiltörsvarsutiedningen
ytterligare berört frågan örn civilförsvarets förradshallning. Uticdningen förordar
här en viss centralisering av den statliga civilförsvarsmateriel, som utlämnats
till kommunerna, till statliga förråd och förordar, att utredning härom
verkställes genom civilförsvarsstyrelsens försorg.
Civilförsvarsstyrelsen framlialler i sitt yttrande över civilförsvaisutiedningens
skrivelse, att sådan utredning, som utredningen ifrågasatt, redan påginge
inom styrelsen och snarast möjligt komme att framläggas för Kungl.
Maj :t.
Under förevarande anslag sammanfattas sådana förvarings- och underhållskostnader,
vilka skola helt bestridas av staten utan att förskotteras av
kommunerna.
Mot den av civilförsvarsstyrelsen verkställda beräkningen av medeisbehovet
för ifrågavarande ändamål har jag intet att erinra. Beträffande kostnaderna
för reparationer av genom olyckshändelser uppkomna skador å statlig
civilförsvarsmateriel anser jag i likhet med civilförsvarsstyrelsen men i motsats
till civilförsvarsutredningen, att kostnaderna böra bestridas från nu ifrågavarande
anslag, icke från influtna försäljningsmedel. Anslaget synes därför
i enlighet med vad civilförsvarsstyrelsen föreslagit böra upptagas till 280 000
kronor.
Såsom framgår av vad i det föregående anförts pågar inom civilföl svarsstyrelsen
utredning angående möjligheterna att centralisera förrådshållningen
av sådan statlig civilförsvarsmateriel, som nu är utlämnad till det lokala civil
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
53
försvaret och för vars förvaring kommunerna alltså äro ansvariga. Denna
utredning är ännu icke avslutad, och jag är därför icke för närvarande beredd
att framlägga något förslag i detta hänseende. Sannolikt är emellertid att
härigenom kommer att föranledas ökat behov av statsmedel.
7) Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anordnande av allmänna
skyddsrum in. m.
Under rubriken Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anordnande av
allmänna skyddsrum m. m. har för budgetåret 1945/46 anvisats ett reservationsanslag
å 600 000 kronor. Anslaget är avsett för utbetalning av statsbidrag
i enlighet med dels den 24 november 1944 meddelade bestämmelser örn statsbidrag
till kommuner till kostnader för anordnande av skyddsrum, dels ock
av Kungl. Majit för varje särskilt fall meddelade beslut om statsbidrag till
kommuner för anordnande av radio för civilförsvarsändamål.
Vidare har å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisats
ett reservationsanslag av 500 000 kronor till Civilt luftskydd: Planläggning
för källarmursgenombrott i sammanhängande kvartersbebyggelse.
Till och med budgetåret 1945/46 ha till statsbidrag till kommuner för anordnandet
av vissa skyddsrum m. m. anvisats anslag å tillhopa 24 300 000
kronor. Civilförsvarsstyrelsen upplyser i sin framställning den 15 november
1945, att intill den 1 september 1945 av anslagsbeloppen disponerats något
över 19 000 000 kronor, och att vid samma tidpunkt förelågo icke avgjorda
ansökningar örn statsbidrag å sammanlagt cirka 3 000 000 kronor.
Angående behovet av en fortsatt utbyggnad av allmänna skyddsrum under
nästa budgetår anför civilförsvarsstyrelsen.
Styrelsen anser sig böra framhålla, att framtida utbyggnad av allmänna
skyddsrum med hänsyn till krigsteknikens utveckling bör syfta till allt starkare
skyddskonstruktioner. En konsekvens härav får anses vara, att den
utbyggnad, som kan ifrågakomma inom den närmaste tiden — intill dess
mera detaljerade uppgifter om verkningarna av senaste tidens anfallsmedel
och därav föranledda ökade krav på skyddsrumskonstruktionerna framkomma
— i större utsträckning än tidigare inriktas på fullträffsäkra anläggningar.
Samtidigt bör självfallet en viss återhållsamhet i utbyggnaden iakttagas.
En ytterligare konsekvens synes vara, att redan tidigare färdigställda
tullträffsäkra skyddsrum böra i tillfredsställande utsträckning underhållas
och i mån av behov förbättras. Ett dylikt behov föreligger bland annat beträffande
ett flertal bergskyddsrum, vilka inrättats vid krigets början och
därvid med hänsyn till rådande brådska i viss utsträckning utformats så, att
kompletteringar, såsom i form av förstärkning underifrån av bergtäckningen,
numera måste anses ofrånkomliga. Detta är t. ex. fallet i några av rikets största
städer varjämte behov föreligger av utbyggnad av fullträffsäkra distriktscentraler
i några större städer.
Kostnaderna för nu angivna åtgärder uppskattar civilförsvarsstyrelsen till
ungefär 700 000 kronor. Av detta belopp skulle 2/r, falla på staten.
Enligt gällande statsbidragsbestämmelser utgår statsbidrag automatiskt till
kostnader för anordnande av skyddsrum i undervisningsanstalter. Jämlikt de
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
riktlinjer för den fortsatta utbyggnaden av allmänna skyddsrum, vilka uppdrag^
i propositionen nr 320/1945, böra emellertid allmänna skyddsrum i
allmänhet anordnas endast i nybyggnader. På grund av svårigheterna att förutse
i vilken utsträckning undervisningsanstalter komma att nyinrättas under
nästa budgetår har civilförsvarsstyrelsen icke ansett sig kunna mera exakt
fixera medelsbehovet för detta ändamål.
Civilförsvarsstyrelsen föreslår, att för samtliga här ifrågavarande skyddsrum
för budgetåret 1946/47 beräknas lika stort belopp som för innevarande
budgetår eller 500 000 kronor.
Rörande användningen av det å tilläggsstat II lill riksstaten för budgetåret
1943/44 anvisade reservationsanslaget till planläggning för källar mursgenombrott
upplyser civilförsvarsstyrelsen, att cirka 290 000 kronor disponerats
intill den 1 september 1945. Styrelsen beräknade, att ytterligare
60 000 kronor skulle komma att tagas i anspråk under innevarande budgetår.
Därmed skulle planläggningen av för nu befintlig bebyggelse erforderliga
källarmursgenombrott vara avslutad. Statsbidrag för detta ändamål hade utgått
med belopp motsvarande liela kostnaden.
Civilförsvarsstyrelsen framhåller, att under nästa budgetår medel erfordrades
för planläggning av källarmursgenombrott i samband med nyuppförande
av byggnader. I den mån planläggningen avsåge ny byggnad skulle
kostnaderna åvila byggnadens ägare. Till den del genombrottet berörde befintlig
byggnad skulle åter planläggningen ske genom kommunens försorg.
Vidare fordrades, att kommunerna beträffande den verkställda planläggningen
företoge viss årlig översyn, betingad av eventuella ombyggnader av befintliga
fastigheter m. m. Kostnaderna för nu nämnda på kommun ankommande
åtgärder syntes bliva av jämförelsevis ringa storlek. De borde alltjämt
i viss utsträckning bestridas av statsmedel. I överensstämmelse med de i
civilförsvarslagen fastställda normerna för statsbidrag borde dock bidrag utgå
med endast 2/s av kostnaderna.
För radioanläggningar anser sig civilförsvarsstyrelsen icke böra
hemställa om medel för nästa budgetår.
Angående sättet för tillgodoseende av erforderligt medelsbehov under ifrågavarande
anslag uttalar civilförsvarsstyrelsen, att behållningenå anslaget till
planläggning för källarmursgenombrott i sammanhängande kvartersbebyggelse,
vilken behållning beräknades uppgå till (500 000 — 290 000 — 60 000)
150 000 kronor, syntes böra överföras till anslaget till bidrag till kommuner
för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. Därefter borde i mån av behov
sistnämnda anslag få tagas i anspråk jämväl för sådana ytterligare utgifter
för planläggning av källarmursgenombrott, om vilka förut talats. Genom överföringen
syntes nyanvisningen av medel under anslaget kunna begränsas
till 350 000 kronor.
Civiltörsvarsutredningen anför beträffande ifrågavarande anslag:
I sin framställning den 14 januari 1946 har utredningen föreslagit, att allmänna
skyddsrum tillsvidare icke skola byggas, dock att hinder icke bör
resas, därest kommun frivilligt vill anordna dylikt skyddsrum.
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
55
Med hänsyn till den ringa omfattning, vari nya ansökningar om statsbidrag
till allmänna skyddsrum tillsvidare kunna förväntas, därest utredningens
förslag vinner beaktande, ävensom de beräknade reservationerna,
torde nyanvisning av medel för ifrågavarande ändamål icke böra ske.
Emot föreslaget överförande till anslaget av den vid utgången av innevarande
budgetår befintliga behållningen å reservationsanslaget till Civilt luftskydd:
Planläggning för källarmursgenombrott i sammanhängande kvartersbebyggelse
har utredningen ingen invändning.
Från förevarande anslag böra liksom hittills bestridas kostnaderna för
statsbidrag till kommuner för inrättande av allmänna skyddsrum och för
anordnande av radio för civilförsvarsändamål. I likhet med civilförsvarsstyrelsen
finner jag lämpligt, att anslaget tages i anspråk även för bidrag till
kommuner till kostnader för planläggning av källarmursgenombrott enligt
av styrelsen föreslagna grunder. I samband därmed bör till anslaget överföras
vid utgången av innevarande budgetår förefintlig behållning å reservationsanslaget
till planläggning för källarmursgenombrott i sammanhängande
kvartersbebyggelse.
Ä anslaget förefanns den 1 september 1945 en odisponerad behållning av
(24 300 000 — 19 000 000 — 3 000 000) 2 300 000 kronor. Vidare skulle, såsom
anförts, till anslaget överföras vid utgången av innevarande budgetår förefintlig
behållning å anslaget Civilt luftskydd: Planläggning för källarmursgenombrott
i sammanhängande kvartersbebyggelse. Då sålunda förefintliga
reservationer synas tillräckliga för bestridandet av de statsbidrag för ifrågavarande
ändamål, vilka skola utgå under nästa budgetår, finner jag nyanvisning
av medel å anslaget icke behövlig.
8) Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anskaffande av materiel
m. m.
För ifrågavarande ändamål finnes å riksstaten för budgetåret 1945/46 upptaget
ett reservationsanslag å 100 kronor.
Till anslaget har överförts, bland annat, ett belopp av 1 000 000 kronor
av de vid utgången av budgetåret 1944/45 kvarstående behållningarna å reservationsanslagen
till Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning, Förberedande
åtgärder för mottagande av evakuerad civilbefolkning m. m. och Anskaffande
av utrustning till luftskyddshärbärgen och rörliga utspisningsenheter m. m.
Anslaget är avsett för utgivande av statsbidrag till kommuner för kostnader
för anordnande av källarmursgenombrott ävensom för anskaffande av materiel
för blockorganisationen samt för viss materielanskaffning m. m. i enlighet
med fastställda organisationsplaner.
I framställningen den 15 november 1945 uttalar civilförsvarsstyrelsen beträffande
källar mursgenom b Totten, att, innan läget på arbetsmarknaden
förbättrats och erfarenheterna från utlandet hunnit bearbetas, anledning
icke funnes att ändra den återhållsamma inställning i fråga om dessa
företag, som på senaste tiden intagits. Ytterligare medel för ändamålet erfordrades
icke.
Av beloppet å 1 0 00 000 kronor har hälften avsetts till materielanskaffning
för blockorganisationen och hälften till materielanskaffning
Före
draganden.
56
Kungl. Majda proposition nr 294.
Före
draganden.
m. m. i samband med organisationsplanernas fastställande. Civilförsvarsstyrelsen
upplyser, att beloppet — bortsett från vissa smärre kostnader — ännu icke
tagits i anspråk, enär några organisationsplaner hittills icke fastställts. Styrelsen
anser, att även sedan sådana planer utfärdats särskilt övervägande
borde föregå materielanskaffning, vartill statsbidrag skulle utgå. Kungl. Maj:t
borde äga befogenhet föreskriva, att för materiel till blockorganisationen finge
användas mer än 500 000 kronor. Likaså syntes lämpligt, att medlen i den
mån de därtill försloge finge tagas i anspråk jämväl för statsbidrag — jämlikt
punkten 6 i övergångsbestämmelserna till civilförsvarslagen •— till egendom
som anskaffats före lagens ikraftträdande den 1 december 1944. Ej heller
för nu nämnda ändamål har civilförsvarsstyrelsen hemställt örn anvisande
av medel för nästa budgetår.
Civilförsvarsutredningen hänvisar i utlåtande över framställningen till sin
skrivelse den 14 januari 1946. I skrivelsen anföres, att kostnadskrävande anskaffningar
och andra materiella anordningar icke för närvarande borde ske.
Såsom föredraganden anförde vid behandlingen av frågan om anvisande
av medel för innevarande budgetår till kostnader för anordnande av källarmursgenombrott,
bör man framgå med stor försiktighet vid verkställande
av sådana åtgärder och intaga en avvaktande hållning, där så anses kunna
ske. Medel för ifrågavarande ändamål behöva icke beräknas för nästa budgetår.
Liksom civilförsvarsutredningen finner jag, att några kostnadskrävande
anskaffningar icke för närvarande böra komma i fråga. Däremot bör möjlighet
finnas att disponera anslaget för statsbidrag jämlikt punkten 6 i övergångsbestämmelserna
till civilförsvarslagen. Härför erforderliga belopp torde
dock kunna bestridas från förefintlig behållning å anslaget.
9) Civilförsvaret: Bidrag till kommuner tili kostnaderna för vissa arvoden
m. m.
Under denna rubrik är för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag
av 300 000 kronor. Anslaget är avsett till statsbidrag åt kommuner för arvoden
och annan ersättning dels till civilförsvarschefer och ställföreträdare för
dessa dels ock till (ivrig personal inom civilförsvaret. Statsbidrag utgår jämlikt
47 § 3 mom. a) civilförsvarslagen med kostnadens hela belopp, i vad avser
avlöning och annan ersättning till civilförsvarschef och ställföreträdare
ävensom under civilförsvarsberedskap till annan civilförsvarspliktig personal
än sådan, vars tjänstgöring skall enligt 20 § civilförsvarslagen anses fullgjord
i den kommunala anställningen. Under tid, då civilförsvarsberedskap
icke räder, utgår på grund av stadgandet i 47 § 1 mom. nämnda lag statsbidraget
till ersättning åt annan personal än civilförsvarschef och ställföreträdare
endast med 2lz av kostnaden.
Föreskrifter angående arvoden och annan ersättning till sådan civilförsvarschef
och sådan ställföreträdare för dylik, vilken icke är stalsavlönad
befattningshavare vid polisväsendet, äro givna i kungörelsen den 22 december
1944, nr 817. Här stadgas bl. a. att civilförsvarsstyrelsen skall indela civil
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 294.
57
försvarsområdena i fem grupper. I var och en av dessa grupper skall arvode
till civilförsvarschef utgå med ett för gruppen bestämt belopp, som stiger
från 360 kronor för år i lägsta gruppen till 1 800 kronor för år i högsta
gruppen. Under civilförsvarsberedskap skola arvodena för varje grupp höjas
med 50 procent. Sedan genom kungörelse den 11 maj 1945, nr 186,
förordnats, att civilförsvarsberedskap från och med den 1 juni 1945 skall
råda allenast beträffande sådan verksamhet för omhändertagande av flyktingar
och med dem jämförliga personer, som åligger eller kan komma
att åläggas civilförsvaret, har Kungl. Maj:t genom beslut den 29 juni 1945
föreskrivit, att bestämmelsen örn tillägg med 50 procent å arvodena icke
skall äga tillämpning efter utgången av juni månad 1945.
I förutnämnda kungörelse finnas därjämte bestämmelser örn arvode till
ställföreträdare för civilförsvarschef samt örn ersättning för mistad arbetsinkomst
till civilförsvarschef och ställföreträdare.
Genom beslut den 8 februari 1946 har Kungl. Maj:t beträffande arvode
till civilförsvarschef, som är statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet,
förordnat, att arvodet skall utgå dels för tid då allmän civilförsvarsberedskap
råder, eller från den 1 december 1944 till den 1 juni 1945,
högst efter den grupp, vartill civilförsvarsområdet hänförts vid den jämlikt
1944 års kungörelse verkställda gruppindelningen, därvid förhöjning med
50 procent dock icke skall ifrågakomma, dels ock för tiden därefter intill
dess arbetet med organisationsplanernas upprättande inom civilförsvarsområdena
i det väsentliga slutförts, dock högst till den 1 juli 1946, för fullgörande
av dylikt arbete med högst hälften av nettoarvodet enligt vederbörande
grupp.
Beträffande Stockholms, Göteborgs och Malmö civilförsvarsområden gälla
i förevarande hänseende särskilda bestämmelser, som fastställts av Kungl.
Maj:t genom beslut den 22 december 1944 och den 18 januari 1946. Enligt
dessa bestämmelser skola arvoden utgå till civilförsvarschefen i Stockholms
civilförsvarsområde och förste ställföreträdaren för honom med 12 000 respektive
3 900 kronor för år, till förste ställföreträdande civilförsvarschefen i
Göteborgs civilförsvarsområde med 9 120 kronor för år samt till civilförvarschefen
i Malmö civilförsvarsområde med 8 000 kronor för år.
Vad angår avlöning och annan ersättning till övrig personal inom allmänna
civilförsvaret gäller avlöningsreglementet den 15 juli 1944, nr 546. Enligt
reglementets bestämmelser utgår — med undantag för vissa personalgrupper
— vid tjänstgöring inom allmänna civilförsvaret daglön, därest tjänstgöringen
är av viss längre varaktighet, och eljest timlön. Ersättning för mistad inkomst
ävensom bostadsbidrag kunna jämväl utgå enligt vissa grunder. I mån
av behov erhåller personalen även fria resor och fri inkvartering. För tjänstgöring,
som avser egen utbildning eller övning, ulgår dock timlön allenast
i den mån sådan tjänstgöring under ett kalenderår uppgår till mera än 60
timmar eller vederbörande på grund av sådan tjänstgöring går miste örn
arbetsinkomst lill motsvarande belopp. För sådan personal i befälsställning,
vars tjänstgöring icke kan hänföras lill vissa dagar eller timmar, äger Ko
-
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
nungen eller den myndighet Konungen förordnar fastställa arvoden, beräknade
för år eller månad. Genom beslut den 18 januari 1946 har Kungl. Majit
fastställt bestämmelser angående arvoden av sistnämnda slag att gälla från
och med den 1 december 1944 tills vidare till och med den 30 juni 1946.
Enligt dessa bestämmelser må års- och månadsarvode tillerkännas följande
befattningshavare i det allmänna civilförsvaret, som icke är statsavlönad
befattningshavare vid polisväsendet, nämligen tjänstegrenschef, verkskyddsoch
hemskyddsinspektör, inkvarteringsledare, distriktschef, distriktstjänstegrenschef
och civilförsvarsfogde ävensom ersättare för dylik befattningshavare.
Arvodet utgår med hänsyn till den enligt lagen om folkpensionering verkställda
indelningen i ortsgrupper och må — därest civilförsvarsstyrelsen ej
annorlunda bestämmer — för år utgöra högst 375 kronor i ortsgrupp I,
högst 450 kronor i ortsgrupp II och högst 525 kronor i ortsgrupp III för
tiden till och med den 30 juni 1945 samt högst 250 kronor i ortsgrupp I,
högst 300 kronor i ortsgrupp II och högst 350 kronor i ortsgrupp III för
tiden efter sistnämnda dag.
I sin framställning den 15 november 1945 har civilförsvarsstyrelsen beräknat
den årliga kostnaden för samtliga civilförsvarschefer jämte ställföreträdare
till 300 000 kronor, varav 30 000 kronor för civilförsvarschefer och ställföreträdare
i Stockholm, Göteborg och Malmö samt 270 000 kronor för övriga
civilförsvarschefer och ställföreträdare. Ersättning för mistad arbetsinkomst
anser styrelsen under nästa budgetår endast undantagsvis behöva utgå och
styrelsen har därför icke beräknat särskilt belopp för ändamålet. Icke heller
för rese- och traktamentsersättningar har civilförsvarsstyrelsen upptagit särskilt
belopp.
I fråga örn kostnaderna för avlöning och annan ersättning till personal
i det allmänna civilförsvaret under budgetåret 1946/47, har civilförsvarsstyrelsen
från länsstyrelserna infordrat uppgifter, som sluta på sammanlagt
126 775 kronor. Styrelsen framhåller, att det vore förenat med stora svårigheter
att beräkna medelsbehovet till nu ifrågavarande kostnader. Härvid
inverkade även den omständigheten, att jämlikt huvudregeln i 48 § civilförsvarslagen
statsbidrag skulle fastställas för varje kalenderår av länsstyrelsen,
varvid ansökan om statsbidrag för visst kalenderår skulle göras före
utgången av därpå följande kalenderår. Det kunde sålunda icke närmare
bedömas, i vilken omfattning statsbidragen bomme att belasta nästa budgetårs
anslag. Med reservation för dessa bedömningssvårigheter uppskattade
civilförsvarsstyrelsen medelsbehovet för statsbidrag till här ifrågavarande ersättningar
under budgetåret 1946/47 till omkring 80 000 kronor.
Civilförsvarsstyrelsens beräkningar i förevarande framställning utmynna
i att medelsbehovet för ifrågavarande ändamål skulle utgöra (270 000 +
30 000 + 80 000) 380 000 kronor. Med hänsyn till ovissheten i beräkningarna
föreslår civilförsvarsstyrelsen emellertid — trots att i beloppet ej ingå särskilda
kostnadsbelopp för samtliga utgiftsändamål — att för budgetåret
1946/47 upptages ett förslagsanslag å blott enahanda belopp, som beviljats
för innevarande budgetår, eller således 300 000 kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 294. 59
Civilförsvarsutredningen anför i sitt yttrande beträffande nu ifrågavarande
anslag bl. a. följande.
Utredningen anser tveksamt, huruvida arvoden åt civilförsvarscliefer och
ställföreträdare, som äro statsavlönade befattningshavare vid polisväsendet,
böra utgå under budgetåret 1946/47. Arbetet med planläggningen i civilförsvarsområdena
torde i allmänhet vara färdigställt vid ingången av nämnda
budgetår, varjämte den av krisförhållandena föranledda extra arbetsbördan
för landsfiskalerna torde hava lättats.
I övrigt föranleder civilförsvarsstyrelsens medelsberäkning ej annat uttalande
från utredningens sida än att beräkning av statsverkets kostnader
för civilförsvarslöner, vilka kunna komma att utgå i form av års- eller
månadsarvoden, ej skett. Sagda kostnad synes kunna beräknas till 100 000
kronor men torde ej böra föranleda uppräkning av anslaget.
Civilförsvarsstyreisen har sedermera i en den 10 maj 1946 dagtecknad
promemoria framlagt vissa ändrade beräkningar rörande ifrågavarande anslag,
varvid styrelsen tagit hänsyn till förut omförmälda, av Kungl. Maj:t
den 18 januari och den 8 februari 1946 meddelade beslut. För arvoden till
civilförsvarschefer och ställföreträdare, som icke äro statsavlönade befattningshavare
vid polisväsendet beräknas kostnaden — frånsett Stockholms,
Göteborgs och Malmö civilförsvarsområden -—- till 100 000 kronor. Arvodena
åt civilförsvarseheferna och ställföreträdarna i Stockholms, Göteborgs
och Malmö civilförsvarsområden beräknas till 33 020 kronor och
arvoden till civilförsvarschefer och ställföreträdare, som äro statsavlönade
befattningshavare vid polisväsendet till i runt tal 65 000 kronor.
Sammanlagda kostnaderna för arvoden till samtliga civilförsvarschefer och
ställföreträdare för budgetåret 1946/47 beräknas till i runt tal 200 000 kronor,
varjämte styrelsen beräknar reseersättningar m. m. till 20 000 kronor. Styrelsen
anför vidare:
Ben faktiska belastningen å anslaget blir emellertid en annan, beroende
på dels att tidpunkten för utbetalningen av statsbidrag till arvodena ej kan
för närvarande beräknas, dels ock att bestämmelserna i ovanberörda ämbetsskrivelse
den 8 februari 1946 medföra, att arvoden åt civilförsvarschefer
och ställföreträdare för civilförsvarschef, som äro statsavlönade befattningshavare
vid polisväsendet, nu komma att utbetalas för tiden ända från och
med den 1 december 1944, vilket sålunda medför »eftersläpning» av kostnaderna
i förhållande till de beviljade anslagsmedlen.
I skrivelse till Kungl. Majit den 4 maj 1946 angående frågan örn arvode
åt civilförsvarschef och ställföreträdare för civilförsvarschef, som äro statsavlönade
befattningshavare vid polisväsendet m. m., har styrelsen föreslagit,
bland annat, att länsstyrelse bör direkt, d. v. s. utan förmedling av vederbörande
kommun, kunna utbetala arvoden till nyssnämnda kategori civilförsvarschefer
och ställföreträdare. Därest nämnda förslag bifalles, torde nyss
omförmälda »eftersläpning» av dithörande arvodeskostnader minskas.
Beträffande arvoden och annan ersättning till övrig personal inom allmänna
civilförsvaret har civilförsvarsstvrelsen med ledning av från länsstyrelserna
inkomna uppgifter beräknat kostnaderna för års- och månadsarvoden
till 200 000 kronor samt för timlön m. m. till 100 000 kronor eller till
-
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
Före
draganden.
hopa 300 000 kronor, varå statsbidrag skall utgå med 200 000 kronor. Styrelsen
framhåller dock, att den faktiska belastningen å anslaget även i fråga
om dessa ersättningar kunde förväntas bliva avsevärt större än beräkningarna
av utbetalningar till personal under budgetåret 1946/47 angåve.
På grund av dessa beräkningar finner civilförsvarsstyrelsen, att ifrågavarande
anslag för budgetåret 1946/47 bör beräknas till 420 000 kronor.
Såsom framgår av det anförda möta stora vanskligheter att beräkna förevarande
anslagsbehov för nästkommande budgetår framförallt med hänsyn
till ovissheten beträffande tidpunkten för statsbidragens utbetalande. Ovisshet
föreligger även beträffande vissa andra omständigheter, som inverka på
anslagsbehovet. Dock finner jag anslaget böra upptagas med samma belopp
som för innevarande budgetår, eller med 300 000 kronor.
10) Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för utbildning m. m.
För ifrågavarande ändamål finnes å riksstaten för budgetåret 1945/46 upptaget
ett förslagsanslag å 1 050 000 kronor.
Genom beslut den 29 juni 1945 har Kungl. Majit för samma budgetår
fastställt följande stat för användning av anslaget.
Stat.
1. Bidrag till kostnader för viss kommunerna åvilande
lokal utbildning och övning av personal för civilförsvarsändamål,
förslagsvis ........................ kronor 500 000
2. Bidrag till administrationskostnader för inkvartering
och därmed sammanhängande sociala åtgärder, förslagsvis
...................................... » 100 000
3. Bidrag till övriga löpande kostnader för civilförsvarets
verksamhet inom civilförsvarsområdena med undantag
av ersättningar till civilförsvarspersonal, förslagsvis
.......................................... » 450 000
Summa kronor 1 050 000.
Den kommunerna åvilande lokala utbildningen av personal
för civilförsvarsändamål omfattar grundläggande utbildning
och särskild utbildning, den senare avsedd för personal, som inskrivits
för viss tjänstgöring i civilförsvaret. I samband med utbildningen anordnas
övningar.
I sin framställning den 15 november 1945 har civilförsvarsstyrelsen ansett
sig icke böra närmare ingå på frågan om omfattningen av den grundläggande
utbildningen under år 1946. Beträffande den särskilda utbildningen har
civilförsvarsstyrelsen funnit, att den första utbildningen av personal, som nyinskrives
i allmänna civilförsvaret, borde utan begränsning fullföljas under
år 1946. Vidare framhålles, att det icke vore uteslutet, att utbildningen under
de sista åren inom ett eller annat civilförsvarsområde av skilda anledningar
blivit i högre grad eftersatt. Möjlighet borde därför finnas för länsstyrelse
att, därest i särskilt fall för beredskapens upprätthållande så oundgängligen
erfordrades, under år 1946 genomföra viss repetitionsutbildning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
61
Rörande kostnaderna för utbildning och övningar tiar civilförsvarsstyrelsen
från länsstyrelserna inhämtat uppgift angående av dessa myndigheter
beräknade kostnader. Länsstyrelsernas beräkningar sluta på sammanlagt
1 648 000 kronor, därav 268 000 kronor till övningar. Statsbidraget till dessa
kostnader skulle i stort sett utgå med 2/a.
Civilförsvarsstyrelsen anför, att länsstyrelserna förutsatt, att utbildningsoch
övningsverksamheten skulle få avsevärt större omfattning än vad styrelsen
räknat med. Vidare borde, såsom styrelsen i annat sammanhang anfört,
under förevarande anslag icke för nästa budgetår upptagas särskilt belopp
för anordnande av civilförsvarsövningar. Omfattningen av den grundläggande
eller däremot svarande utbildningen under nästa budgetår kunde ännu
icke bedömas. Erfarenhet rörande kostnaderna för den lokala utbildningen
förelåge heller icke. Det syntes därför styrelsen lämpligt, att delposten för
hudgetåret 1946/47 anvisades med samma belopp som för innevarande budgetår.
Beträffande bidraget till administrationskostnader för
inkvartering och därmed sammanhängande sociala åtgärder
omförmäler civilförsvarsstyrelsen, att länsstyrelserna uppskattat
medelsbehovet för nästa budgetår till 365 000 kronor. Styrelsen föreslår —
med hänsyn till att även i detta fall erfarenhet rörande de faktiska kostnaderna
saknas — att samma belopp beräknas som för innevarande budgetår.
Från delposten till bidrag till övriga löpande kostnader
för civil fö rsvarets verksamhet inom civilförsvarsområdena
med undantag av ersättningar till civilförsvars
person al bör enligt vad civilförsvarsstyrelsen anför utgå ersättning
i vissa fall till ägare eller innehavare av fastighet, i vilken allmänt
skyddsrum anordnats. Ersättning skulle utgivas, då allmänt skyddsrum antingen
på grund av byggnadstekniska anordningar av stadigvarande natur
icke kunde utnyttjas för fredsbruk eller ock tjänstgjorde såsom central. Kostnaderna
under nästa budgetår hade av länsstyrelserna uppskattats till 195 000
kronor. Under delposten borde medel vidare beräknas för statsbidrag, som
utbetalades enligt 70 § civilförsvarslagen eller utginge på grund av åtgärd
enligt 76 § (61 §) samma lag. Ytterligare skulle från delposten utgå statsbidrag
— med 2/a — för abonnemang av telefoner uppsatta i centraler, gruppstationer,
rapportställen eller å andra platser. Abonnemangsavgifterna för
innevarande kalenderår uppskattade styrelsen till 190 000 kronor, vilket belopp
likväl framdeles —• vid utnyttjande av ledningar m. m. för fredsbruk —
skulle kunna minskas. Slutligen angives, att delposten borde belastas med
driftkostnaderna för alarmeringsanläggningar. Dessa kostnader uppskattades
av styrelsen till 70 000 kronor, därav 2/s skulle utgå såsom statsbidrag. Denna
beräkning förutsatte, alt alarmeringsanläggningarna icke skulle hållas i sådan
beredskap, att beredskapslarm medelst desamma alltid kunde ges. Därest
en dylik beredskap skulle upprätthållas, skulle kostnaderna icke oväsentligt
ökas.
Civilförsvarsstyrelsen föreslår, att till nu angivna samt övriga under denna
62
Kungl. Maj.ts proposition nr 294.
Föredraganden
.
punkt avsedda löpande kostnader för civilförsvaret inom civilförsvarsområdena
beräknas 300 000 kronor.
Sammanlagda medelsbehovet under nu förevarande anslag uppskattas alltså
av civilförsvarsstyrelsen till (500 000 + 100 000 + 300 000) 900 000
kronor.
Civilförsvcirsutredningen har icke funnit anledning till erinran mot beräkningen
av delposterna till administrationskostnader för inkvartering och därmed
sammanhängande sociala åtgärder och till bidrag till övriga löpande
kostnader för civilförsvarets verksamhet inom civilförsvarsområdena med
undantag av ersättningar till civilförsvarspersonal. Däremot anser utredningen,
att delposten till bidrag till kostnader för viss kommunerna åvilande
lokal utbildning och övning av personal för civilförsvarsändamål kan bestämmas
till lägre belopp än styrelsen föreslagit. Utredningen erinrar, att
den i sin förutberörda skrivelse den 14 januari 1946 för kalenderåret 1946
föreslagit icke obetydliga inskränkningar av utbildnings- och övningsverksamheten
i förhållande till den under år 1945 bedrivna. Det syntes därför
få förutsättas, att jämväl statsverkets kostnader för statsbidrag bleve mindre.
Utredningen ansåge sig därför böra förorda, att delposten begränsades till
300 000 kronor.
I likhet med 1945 års civilförsvarsutredning anser jag, att till bidrag lill
kostnader för kommunerna åvilande lokal utbildning och övning av personal
för civilförsvarsändamål icke bör räknas med högre belopp än 300 000 kronor.
Då jag i övrigt icke har något att erinra mot civilförsvarsstyrelsens
anslagsberäkningar, bör alltså anslaget för nästa budgetar uppföras med
(300 000 + 100 000 + 300 000) 700 000 kronor.
11) Civilförsvaret: Gottgörelse till fastighetsägare ni. fl. för anordningar
och materiel m. m.
Under rubriken Civilförsvaret: Gottgörelse till fastighetsägare m. fl. för
anordningar och materiel m. m. hav a riksstaten för budgetaret 194o/46 uppförts
ett förslagsanslag å 200 000 kronor. Anslaget är avsett för utbetalning
av dels statsbidrag, i enlighet med av Kungl. Maj:t den 24 november
1944 meddelade bestämmelser, till enskilda till kostnader för anordnande av
sådana skyddsrum för undervisningsanstalter, för hamnar eller för andra
trafikföretag av vikt för den allmänna samfärdseln än järnväg eller flyglinje,
vilka icke äro allmänna skyddsrum, dels sådan gottgörelse av staten,
som jämlikt bestämmelserna i 7 kapitlet civilförsvarslagen utgår till ägare
eller innehavare av egendom eller den som driver industiiell eller annan
verksamhet av väsentlig betydelse för försvaret eller folkförsörjningen, dels
ock gottgörelse, varom Kungl. Maj:t kan komma att i särskilt fall besluta.
Civilförsvarsstyrelsen upplyser i sin framställning den 15 november 1945,
att länsstyrelserna uppskattat behovet av medel under nästa budgetår för
gottgörelse jämlikt bestämmelserna i 7 kap. civilförsvarslagen till 41 000
kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 294.
63
Civilförsvarsstyrelsen föreslår, att anslaget bestämmes till 50 000 kronor.
Förslaget har lämnats utan erinran av civilförsvarsutredningen.
Ej heller jag har något att erinra mot vad civilförsvarsstyrelsen under denna
punkt föreslagit.
12) Civilförsvaret: Kostnader för avveckling av civilförsvarsbcredskapen.
För ifrågavarande ändamål finnes å riksstaten för budgetåret 1945/46
upptaget ett förslagsanslag å 50 000 kronor.
Såsom framgår av propositionen nr 320/1945, är anslaget avsett för bestridande
av vissa kostnader i samband med civilförsvarsberedskapens avveckling,
för vilka särskilda medel icke anvisats. Hit höra exempelvis kostnader
för återställande i deras tidigare skick av motorfordon, vilka tagits i
anspråk för civilförsvarets räkning och blivit föremål för ändringsåtgärder.
Med anledning av en av civilförsvarsstyrelsen den 1 februari 1946 gjord
framställning medgav Kungl. Maj:t genom beslut den 29 mars 1946, att
statsbidrag finge beviljas kommun med två tredjedelar av kommunens kostnader
för reparation i samband med avvecklingen av tidigare rådande civilförsvarsberedskap
av motorfordon, som tagits i anspråk med förfoganderätt
eller förhyrts av civilförsvaret. Tillika föreskrevs, att statsbidrag till kostnader
för iordningställande i samband med avvecklingen av sagda beredskap
av nyssnämnda motorfordon skulle fastställas jämlikt 48 § civilförsvarslagen
och bestridas från förslagsanslaget till Civilförsvaret: Kostnader
för avveckling av civilförsvarsberedskapen.
I nyssnämnda framställning anförde civilförsvarsstyrelsen, att styrelsen
tidigare räknat med att arbetet med avveckling av civilförsvarsberedskapen
inom kommunerna skulle slutföras under loppet av år 1945. Styrelsen hade
därför i sin anslagsframställning beträffande budgetåret 1946/47 icke upptagit
något särskilt avvecklingsanslag. Numera syntes emellertid klart, att
vissa kostnader, som borde bestridas från sådant anslag, komme att förorsakas
kommunerna även under år 1946. I anledning härav föreslår styrelsen,
att för budgetåret 1946/47 beviljas ett förslagsanslag för ändamålet
å 50 000 kronor.
Jag biträder vad civilförsvarsstyrelsen i förevarande sammanhang anfört
och förordar alltså, att under rubriken Civilförsvaret: Kostnader för avveckling
av civilförsvarsberedskapen äskas ett förslagsanslag av 50 000 kronor.
Hemställan.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
I. godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Föredrag
anden.
Före
draganden.
64
Kungl. Majlis proposition nr 294.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 46 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t............ ’ » 470 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
.......................... * 182 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis »_____26 500
Summa kronor 725 000;
II. för budgetåret 1946/47 anvisa
dels till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar
ett förslagsanslag av ................ kronor 725 000
dels till Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader
ett förslagsanslag av ............ » 200 000
dels till Civilförsvaret: Utbildning vid statens
civilförsvarsskola samt vid kurser
anordnade av länsstyrelserna ett förslagsanslag
av .............. » 125 000
dels till Civilförsvaret: Bidrag till riksluft
skyddsförbundet
ett anslag av ........ » 126 500
dels till Civilförsvaret: Övnings- och förförsöksverksamhet
ett förslagsanslag av » 95 000
dels till Civilförsvaret: Anskaffning av viss
förbrukningsmateriel ett förslagsanslag
av ................................ » 75 000
dels till Civilförsvaret: Förvaring och underhåll
av viss materiel m. m. ett för
-
slagsanslag av ......................
dels till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner
till kostnaderna för vissa arvoden
m. m. ett förslagsanslag av ..........
dels till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner
för utbildning m. m. ett förslagsanslag
av .................... .......
dels till Civilförsvaret: Gottgörelse till fastighetsägare
m. fl. för anordningar och
materiel m. m. ett förslagsanslag av . .
dels ock till Civilförsvaret: Kostnader för
avveckling av civilförsvarsberedskapen
ett förslagsanslag av ................
280 000
300 000
700 000
50 000
50 000
Summa kronor 2 726 500.
Kungl. Majlis proposition nr 294.
65
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse bilaga vid detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen:
Ur protokollet:
Stig Hammar.
Bihang tili riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 294.
5
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
Bilaga.
Civilförsvarsstyrelsens personalbehov (utom skriv-,
expeditions vakts- och förrådspersonal).
Budgetåret 1946/47 |
||||||
Budgetåret '' 945/46 |
Enligt civilförsvars- |
Enligt civilförsvars- |
||||
Byrå eller |
styrelsens framställ- |
styrelsens |
promemo- |
|||
ning 15/ |
i 1945 |
ria 18/i 1946 |
||||
avdelning |
||||||
Beteckning |
Arvode eller |
Beteck- ning |
Arvode eller |
Beteck- ning |
Arvode eller |
|
lönegrad |
lönegrad |
lönegrad |
||||
Generaldirek- |
Civilförsvarsin- |
A 26 |
— |
= |
= |
= |
törens avdelning |
spektor |
7 320 |
= |
7 200 |
_ |
7 860 |
1 pressombuds- |
5 000 |
= |
5 000 |
= |
5 000 |
|
man |
||||||
Administrativ- |
14 040 |
_ |
Eo 30 |
— |
14 700 |
|
kamerala byrån Administrativa |
1 lie byråsekre- |
11880 |
_ |
Eo 26 |
— |
12 540 |
sektionen |
terare 2 amanuenser.... |
Eo 18 |
— |
Eo 18 |
= |
Eo 18 |
7 800 |
— |
— |
— |
— |
||
1 registrator..... |
Ex 11 |
= |
Eo 11 |
= |
Eo 11 |
|
Kamerala sek- |
1 byråintendent.. |
10 800 |
= |
Eo 26 |
= |
12 540 |
tionen |
8 400 |
Eo 21 |
= |
9 660 |
||
2 assistenter..... |
å 8 400 |
= |
å 8 400 |
= |
å 9 060 |
|
7 200 |
— |
— |
— |
— |
||
6 300 |
_ |
7 800 |
— |
8 460 |
||
(kassörska) 2 bokhållare..... |
å 6 6601 |
|||||
å 6 000 |
= |
å 6 000 |
= |
|||
2 bokhållare..... |
å 5 040 |
— |
— |
— |
— |
|
Organisationsbyrån |
14 040 |
_ |
Eo 30 |
= |
14 700 |
|
7 800 |
7 800 |
8 460 |
||||
2 l:e byråingen- |
å 10 800 |
1 l:e byrå- |
10 800 |
11460 |
||
jörer |
ingenjör |
å 10800 |
11460 |
|||
1 lie byråinspek- |
10 800 |
2 l:e byrå- |
= |
|||
tor |
inspektörer |
|||||
6 600 |
— |
— |
— |
— |
||
1 l:e byråsekre- |
11000 |
= |
11880 |
= |
12 540 |
|
terare |
||||||
7 800 |
överflyttas till |
— |
— |
|||
Utbildnings- och |
14 040 |
__ |
14 040 |
= |
14 700 |
|
9 000 |
1 l:e byrå-inspektör |
10 800 |
12 060 |
|||
10 860 |
||||||
1 byråinspektör |
10 200 |
= |
9 600 |
= |
||
Sociala byrån |
14 040 |
_ |
14 040 |
— |
14 700 |
|
Eo 26 |
12 540 |
|||||
1 lie byråinspektöi |
10 800 |
= |
= |
|||
1 amanuens..... |
7 800 |
— |
Eo 18 |
= |
8 4601 2 |
|
7 800 |
— |
7 800 |
= |
8 4602 |
||
7 200 |
7 200 |
= |
7 860 |
|||
1 kansliskrivare . |
6000 |
= |
6 000 |
= |
6 960 |
1 För en av befattningarna 6 960 kronor från och med den 1 oktober 1946.
2 För en av dessa befattningar 8 940 kronor från och med den 1 oktober 1946.
Kungl. Maj:ts proposition nr 294.
67
Budgetåret 1946/47 |
||||||
Byrå eller |
Budgetåret 1945/46 |
Enligt civilförsvars-styrelsens framställ-ning 16/n 1945 |
Enligt civilförsvars-styrelsens promemo-ria ,8/i 1946 |
|||
Beteckning |
Arvode eller lönegrad |
Beteck- ning |
Arvode eller lönegrad |
Beteck- ning |
Arvode eller lönegrad |
|
1 kansliskrivare.. |
4 920 |
|||||
1 byråinspektör .. |
uppehåller |
= |
= |
= |
= |
|
Tekniska byrån |
1 byråchef....... |
civilför- svarsin- spektörsbe- fattning 14 040 |
14 040 |
14 700 |
||
1 lie byråingenjör |
11880 |
= |
Eo 26 |
= |
13 800 |
|
1 byråsekreterare |
9 000 |
= |
9 000 |
= |
9 660 |
|
] Sektion 1 |
1 byråingenjör ... |
9 000 |
= |
Eo 21 |
—; |
10 800 |
1 ingenjör....... |
7 200 |
1 byråin- |
Eo 21 |
= |
10 800 |
|
_ |
_ |
genjör 1 assistent |
7 800 |
_ |
8 460 |
|
1 ritare.......... |
6 000 |
(överfly |
ttad från o |
rganisations |
byrån) 6 660 |
|
Sektion 2 |
1 byråingenjör ... |
10 200 |
= |
5100 |
— |
5 430 |
4 byråingenjörer |
å 8400 |
(endast h |
alva året) |
_ |
å 9 060 |
|
1 ingenjör....... |
6 600 |
— |
— |
— |
— |
|
3 ingenjörer..... |
å 7 200 |
— |
— |
— |
— |
|
Sektion 3 |
1 byråingenjör .. |
8 400 |
— |
Eo 21 |
= |
10800 |
1 ingenjör ...... |
7 800 |
= |
7 800 |
8 460 |
||
(assistent) 1 montör........ |
5 4001 |
— |
5 400 |
_ |
6 060 |
|
Brandtekniska av- |
1 byråingenjör .. |
9 000 |
1 lie byrå- |
Eo 24 |
— |
11460 |
delningen |
1 assistent ...... |
7 500 |
ingenjör |
9 000 |
9 660 |
|
1 amanuens...... |
7 320 |
1 byrå- |
9 000 |
= |
9 660 |
|
Bevakningsavdel- |
1 l:e assistent.... |
11880 |
sekreterare |
11880 |
12 540 |
|
ningen |
1 assistent ...... |
7 800 |
= |
7 800 |
= |
8 460 |
Anm.: Civil försvarsstyrelsens förslag innebär, att två av byråcheferna skola placeras i Eo 30;
däremot har icke angivits å vilka byråer de extra ordinarie byråchefstjänsterna skola
vara placerade.
1 Utgår ur anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal.