Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
1
Nr 286.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen samt vägförvaltningarna;
given Stockholms slott den 10 maj 1946.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Torsten Nilsson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 10 maj 1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Ericsson, Mossberg.
Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen
samt statsrådet Mossberg anför chefen för kommunikationsdepartementet,
statsrådet Nilsson.
Inledning.
I årets statsverksproposition lia anslagen till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt vägförvaltningarna upptagits med allenast preliminärt beräknade
belopp. Anledningen härtill var, att de förslag, som kunde komma att avBihang
till riksdagens protokoll 19iG. 1 sami. Nr 286. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
givas av särskilda inom kommunikationsdepartementet tillkallade sakkunniga
för utredning rörande organisation och personalbehov för vissa avdelningar
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. m. — i det följande kallade
de sakkunniga — ansågos böra avvaktas.
Nämnda sakkunniga, vilka, med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den
15 juni 1944, tillkallades av dåvarande departementschefen den 27 juni 1944,
ha varit direktören O. E. Sahlin, tillika ordförande, byråchefen E. G. Braune,
avdelningschefen E. V. Sundström samt förste byrådirektören K. J. P. Wittrock.
De sakkunniga ha den 3 januari 1946 framlagt betänkande med förslag
till omorganisation av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. m. (SOU 1946:
10).
över betänkandet ha till följd av remisser eller därförutan yttranden avgivits
av chefen för försvarsstaben, väg- och vattenbyggnadsslyrelsen, statskontoret,
riksräkenskapsverket, allmänna lönenämnden, statens organisationsnämnd,
luftfartsstyrelsen, statens arbetsmarknadskommission, länsstyrelserna
i samtliga län, 1944 års hamnutredning, svenska teknologföreningen,
svenska vägföreningen, landsorganisationen i Sverige, svenska byggnadsentreprenörföreningen
m. fl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande är
åtföljt av yttranden från samtliga vägdirektörer, väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
tjänstemannaförening, civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund,
statsverkens ingenjörsförbund, Sveriges arbetsledareförbund, civilförvaltningens
personalförbund och Sveriges högskoleutbildade väg- och vattenbyggares
riksförbund.
I skrivelse den 15 mars 1946 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i samband
med sitt utlåtande över de sakkunnigas organisationsförslag framlagt
anslagsäskanden beträffande de delar av styrelsens och vägförvaltningarnas
personalorganisation, som icke direkt beröras av de sakkunnigas förslag,
ävensom beträffande omkostnadsanslagen, vilka ej behandlats av de sakkunniga.
Med anledning härav har väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tjänstemannaförening
inkommit med en den 18 mars 1946 dagtecknad skrivelse,
över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag beträffande personalorganisationen
för förråds-, kansli- och kameralbyråerna inom styrelsen har allmänna
lönenämnden avgivit utlåtande den 28 mars 1946.
I förevarande sammanhang får jag erinra om att jag vid anmälan av de i
årets statsverksproposition under sjätte huvudtiteln upptagna anslagen till
väg- och vattenbyggnadsväsendet föreslagit, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och dess lokala förvaltningar från och med nästa budgetår skola
erhålla den gemensamma benämningen Väg- och vattenbyggnadsverket.
Beträffande såväl de i betänkandet förekommande redogörelserna för nuvarande
organisation som de sakkunnigas motiveringar till av dem framlagda
förslag får jag i huvudsak hänvisa till betänkandet. I det följande kommer
jag sålunda under de olika punkterna i allmänhet endast att lämna en
summarisk redogörelse för innebörden av de sakkunnigas förslag.
Kungl Maj.ts proposition nr 286.
3
Organisati on sfrågor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen är från och med den t juli 1945 organiserad
på följande sex byråer, nämligen vägbyrån, brobyrån, hamnbyrån,
kanslibyrån, karoeralbyrån och förrådsbyrån. Härtill komma tre fristående
avdelningar, nämligen järnvägsavdelningen, militäravdelningen och
den våren 1945 inrättade provisoriska avdelningen för ärenden rörande
vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar.
I samband med det beslut örn vägväsendets förstatligande, som fattades
år 1943, vidtogos åtskilliga förändringar i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
personalorganisation. Dessa förändringar begränsades emellertid till att avse
de delar av styrelsen, vilka närmast berördes av förstatligandet. Organisationsändringarna
inneburo bland annat en väsentlig utvidgning av styrelsens
vägbyrå, som ställdes under chefskap av en överdirektör och uppdelades på
ett flertal avdelningar, vidare förändring av den tidigare vägtrafikbyrån lill
en avdelning inom vägbyrån, ombildning av den förutvarande kameralbyrån
samt dennas uppdelning på en kameral- och en kanslibyrå ävensom inrättande
av en förrådsbyrå.
Däremot lämnades brobyrån, hamnbyrån och den dåvarande järnvägsoch
luftfartsbyrån ävensom militäravdelningen helt utanför omorganisationen,
De sakkunniga, vilkas huvuduppgift har varit att verkställa en översyn
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personalorganisation i dessa delar, ha i
sitt den 24 januari 1945 dagtecknade betänkande med förslag till organisation
av en luftfartsstyrelse m. m. (SOU 1945: 2) behandla! järnvägs- och luftfartsbyråns
organisation. I anslutning till detta förslag har den 1 juli 1945 inrättats
ett särskilt ämbetsverk för luftfartsärendena, luftfartsstyrelsen, i samband
varmed luftfartsavdelningen inom nyssnämnda byrå upphört. Järnvägsavdelningen,
som utgjorde ett med luftfartsavdelningen sidoordnat organ inom
ifrågavarande byrå, kvarblev däremot inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
med avdelningens chef, järnvägsinspektören, såsom självständig föredragande
för de ärenden, vilka ankomma på avdelningen. Därjämte har föreskrivits
att flygplatsbyggandet fortfarande skall ankomma på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Samtidigt med bedömandet av de speciella organisationsfrågor, som beröra
här avsedda byråer och avdelningar var för sig, lia de sakkunniga haft att
taga ställning till ett spörsmål av vidare syftning. 1 det anförande till statsrådsprotokollet
(iver kommunikationsärenden för den 15 juni 1944 som innefattar
direktiv för de sakkunnigas utredning, framhöll dåvarande departementschefen,
att det kunde ifrågasättas huruvida ej all anläggningsverksamhet
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens arbetsområde — vägbyggnad,
hamnbyggnad, vatten- och avloppsledningsanläggningar, brobyggnad, flygfältsbyggnad
— borde sammanföras under eli gemensamt ledande organ inom
Kungl. Majlis proposition nr 286.
4
styrelsen, vilket skulle innebära att inom styrelsen inrättades en särskild, för
de olika verksamhetsgrenarna gemensam byggnadsavdelning under en byggnadschef,
som skulle handhava ledningen av all byggnadsverksamhet inom
verket. De sakkunnigas uppdrag har därför kommit att beröra även sådana
delar av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens organisation, vilka erhöllo sin nuvarande
utformning i samband med vägväsendets förstatligande.
Innan de olika detaljspörsmålen rörande personalorganisationen för vägoch
vattenbyggnadsverket upptagas till behandling, torde jag först i korthet
få redogöra för de sakkunnigas ställningstagande till frågan om inrättande av
en gemensam byggnadsavdelning. De sakkunnigas förslag härutinnan innebär
en genomgripande förändring av byråindelningen inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Byråindelningen. De tekniska byråernas arbetsuppgifter.
De sakkunniga.
Byråindelningen.
De sakkunniga framhålla, att byråindelningen inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
vore grundad på två olika huvudprinciper. Den ena av dessa
principer innebure, att arbetet fördelades mellan skilda byråer efter de olika
slag av arbetsobjekt, styrelsens verksamhet omfattade, såsom vägar, broar,
hamnar etc. Enligt denna princip komme varje ärende att i huvudsak från början
till slut handläggas på en och samma byrå (vertikal organisation). Ifrågavarande
organisationstyp representerades inom styrelsen av de byråer, vilkas
arbetsuppgifter vore av huvudsakligen teknisk natur, nämligen vägbyrån,
brobyrån och hamnbyrån. Enligt den andra huvudprincipen skedde fördelningen
av arbetet efter arten av de problem, som förekomme (horisontal
organisation). Till denna organisationstyp hörde kanslibyrån, kameralbyrån
och förrådsbyrån.
Om på sätt antytts i utredningsdirektiven all anläggningsverksamhet inom
styrelsens arbetsområde sammanfördes under ett gemensamt ledande organ
inom styrelsen (byggnadsavdelning eller byggnadsbyrå), innebure detta, förklara
de sakkunniga, att den horisontala organisationsformen finge sin tilllämpning
även på det tekniska verksamhetsområdet. Vid en horisontal uppdelning
av arbetet på detta område kunde väsentligen tre huvudgrupper av
uppgifter särskiljas, nämligen
1. tekniskt-administrativa utredningsuppgifter, där huvudvikten läge på
ett bedömande ur samhällsekonomiska, kommunikations- och driftstekniska,
sociala och militära synpunkter av behovet av olika tekniska åtgärder;
2. konstruktiva uppgifter, nämligen upprättande eller granskning av ritningar
till konstarbeten, såsom broar, hamnar och dylikt; samt
3. ledning och kontroll av anläggningsverksamhet och underhållsarbeten.
Beträffande de fördelar, som en horisontal uppdelning av
arbetet kunde erbjuda i jämförelse med den nuvarande, huvudsakligen
vertikala organisationen, lia de sakkunniga anfört bland annat följande.
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
5
Den nuvarande ordningen, enligt vilken varje ärende i tekniskt hänseende i
regel genomgående behandlades på en och samma byrå, innebure en fara för
att, särskilt när det gällde principiella frågor, ärendena bleve mer eller mindre
ensidigt bedömda, sålunda att vissa synpunkter — praktiska, teoretiska eller
administrativa — bleve dominerande på bekostnad av andra. Med en horisontal
organisation minskades risken för en dylik utveckling, då ärendena i detta
fall bleve föremål för självständig prövning av skilda personer i ledande ställning
med olika utgångspunkter för bedömandet. Samtidigt vunnes med ifrågavarande
organisationsform att de olika byråernas arbetsuppgifter sammanknötes
med varandra på ett sätt, som medförde en mera allmän samverkan
mellan byråerna.
De sakkunniga anse vidare, att ökade möjligheter skulle erhållas till en enhetlig
bedömning av behovet av arbetsmaskiner, materialier, arbetare och
tjänstemannapersonal inom styrelsens verksamhetsområde. Samtidigt underlättades
övervakningen av att organisationen i sin helhet effektivt utnyttjades.
Den horisontala organisationsformen bomme sålunda enligt de sakkunnigas
mening att möjliggöra en mera samlad överblick över arbetsorganisationen
och ett fastare grepp örn densamma samt gåve därigenom ökade möjligheter
att inom organisationens ram tillgodose växlande behov inom styrelsens mångskiftande
verksamhet. Härigenom borde besparingar kunna åstadkommas såväl
i fråga om arbetsledning och annan personal som beträffande maskiner
och redskap.
Därjämte framhålla de sakkunniga, att ansvaret för arbetaravtalsfrågorna
vid en horisontal organisation lättare kunde samlas på en hand. Härigenom
komme förutsättningar att skapas för en mera enhetlig behandling av
dessa frågor.
Den horisontala organisationsformen gåve, fortsätta de sakkunnigav sålunda
genom sina verkningar inom den centrala och den lokala organisationen
ökade förutsättningar för att skapa och vidmakthålla en byggnadsorganisation,
som ehuru den dimensionerats för normala förhållanden vid behov
kunde i större utsträckning utnyttjas även för andra arbetsuppgifter
inom väg- och vattenbyggnadsfacket än dem, som ankomme på styrelsen i
dess egenskap av kommunikationstekniskt verk. Med en dylik byggnadsorganisation,
i erforderlig mån tillfälligt förstärkt, borde styrelsen därjämte
bliva bättre rustad att bemästra de omfattande uppgifter i fråga örn anläggningsarbeten,
som kunde komma att åvila styrelsen vid en mera allmän arbetsmarknadskris.
En byråindelning enligt horisontalprincipen skulle, framhålla de sakkunniga,
således komma att medföra åtskilliga fördelar av betydelse. De sakkunniga
lia emellertid också till övervägande upptagit vissa invändningar
mot ifrågavarande organisationsprincip.
1 anslutning till sitt uttalande att anläggningsfrågorna vid en horisontal
organisation skulle bliva ur olika synpunkter ingående prövade av flera personer
i ledande ställning påpeka sålunda de sakkunniga, att det möjligen
kunde göras gällande, ali en ökad arbetsbelastning i vissa fall härvid skulle
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
uppkomma för vederbörande byråchefer och att detta vore en omständighet,
som talade emot nämnda organisationsprincip. Häremot kunde emellertid
invändas, att denna belastning, i den mån den förekomme, långt ifrån
vore onyttig, eftersom den innefattade den synnerligen viktiga ökade expertprövning,
som vore ett av de främsta målen vid eli organisationsändring enligt
horisontalprincipen. För övrigt torde dylika befarade olägenheter komma
att begränsas eller helt elimineras därigenom att de ledande tjänstemännen
på grund av sin specialisering borde kunna med särskild snabbhet och säkerhet
lösa på dem ankommande frågor.
Det kanske vidare, yttra de sakkunniga, skulle kunna göras gällande, att
ärendena skulle fördröjas genom att de i olika stadier skulle handläggas avskilda
organ. Härvid finge erinras örn att de olika åtgärderna i samband
med tillkomsten av en anläggning av andra skäl oftast fördelade sig på en
tidrymd av flera år; sedan utredningsstadiet avslutats, följde vanligen med
hänsyn till medelstillgång eller dylikt ett ganska avsevärt uppehåll, innan
utförandet av anläggningen bleve aktuellt. Den omständigheten, att ett ärende
enlig horisontalprincipen skulle på utredningsstadiet handläggas av en
byrå och på ett senare stadium av en annan, torde därför icke kunna verka
fördröjande.
De sakkunniga lia slutligen också diskuterat den eventuella invändningen
mot en horisontal organisation, att personalen på utrednings- och konstruktionsbyråema
skulle komma att förlora kontakten med det praktiska arbetet
i sådan utsträckning, att det bleve till men för arbetsresultatet. Härvid
framhålla de sakkunniga bland annat följande.
Personalen på väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tekniska byråer är redan
nu specialiserad på olika arbetsuppgifter, såsom upprättande eller granskning
av arbetsplaner och av arbetsritningar samt ledning och kontroll av
utförandet av arbeten. Även de privata entreprenadföretagen skilja mellan
konstruktions- och byggnadspersonal och ha i vissa fall särskilda huvudavdelningar
för dessa slag av arbetsuppgifter. Det berättigade kravet på
praktisk utbildning för här ifrågavarande personal inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
synes i allmänhet kunna tillgodoses genom att personalen
före befordran till de högre byråtjänsterna får fullgöra tjänstgöring vid styrelsens
lokala organ. Tillfälle bör därjämte beredas befattningshavarna att
följa arbetet vid arbetsplatserna.
Den nu återgivna redogörelsen för de fördelar och olägenheter, som äro
eller kunna vara förknippade med en horisontal organisation för de tekniska
arbetsuppgifterna inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, ger enligt de sakkunnigas
mening vid handen, att avgörande skäl tala för en omorganisation
av styrelsen i denna riktning. En dylik organisation med dess ökade möjligheter
till samordning och central övervakning av de olika verksamhetsgrenarna
synes, framhålla de sakkunniga, i särskilt hög grad påkallad med
hänsyn till den avsevärda utvidgning av styrelsens arbetsuppgifter, som framför
allt till följd av vägförstatligandet ägt rum på senare år.
De sakkunniga ha i förevarande sammanhang även behandlat frågan,
huruvida det tekniska arbetet vid en horisontal organisation borde fördelas
Kungl. Maj:ts proposition nr 286,
7
på flera utrednings-, konstruktions- och byggnadsbyråer. Beträffande de
sakkunnigas uttalanden härutinnan tillåter jag mig att hänvisa till betänkandet
(s. 30—32).
De sakkunnigas förslag i fråga om byråindelningen innebär, att i stället
för de nuvarande tekniska byråerna inom styrelsen, nämligen vägbyrån,
brobyrån och hamnbyrån, samt avdelningen för vattenförsörjning och avlopp
skulle inrättas tre utredningsbyråer, benämnda första, andra och tredje
utredningsbyrån, samt en konstruktionsbyrå och en byggnadsbyrå. På de
båda senare byråerna skulle även ankomma flygplatsbyggandet och den husbyggnadsverksamhet,
som bedrives av förrådsbyrån.
Av de tre utredningsbyråerna, vilka skulle svara för de tekniskt-administrativa
utredningsuppgifterna (planläggning m. m.) inom styrelsen, avses
första utredningsbyrån för ärenden rörande väg-, gatu- och vägtrafikväsendet,
andra utredningsbyrån för ärenden rörande hamnar och farleder ävensom
för vissa andra vattenbyggnadstekniska uppgifter samt tredje utredningsbyrån
för ärenden rörande anläggningar för vattenförsörjning och avlopp.
De tekniska byråernas arbetsuppgifter.
Första utredningsbyrån.
Till första utredningsbyrån skulle enligt de sakkunnigas förslag överflyttas
i huvudsak de arbetsuppgifter, som för närvarande ankomma på utredningsavdelningen,
avdelningen för rikets städer och vägtrafikavdelningen inom
vägbyrån. De principer, som ligga till grund för organisationsförslaget,
anses emellertid härvid påkalla vissa smärre jämkningar i arbetsuppgifterna.
Beträffande dessa jämkninger får jag hänvisa till betänkandet (s. 33
och 34).
Andra utredningsbyrån.
Andra utredningsbyrån skulle i första hand svara för behovsutredning
och planläggning beträffande statliga åtgärder i fråga örn hamn- och farledsbyggandet.
De sakkunniga ha härutinnan lämnat följande närmare redogörelse.
I byråns allmänna uppgifter bör därvid ingå att följa utvecklingen på sjöfartens
och fiskerinäringens område med avseende på behovet av hamnar
och farleder. Byrån bör äga en tillräckligt ingående och allsidig kännedom
örn förhållandena på dessa områden för att kunna på ett sakligt sätt bedöma
såväl behovet i allmänhet som ock det relativa behovet på olika platser
i landet. Med stöd av denna kännedom örn anläggningsbehovet bör byrån
upprätta och vidmakthålla erforderliga behovsplaner för hamnbyggnadsväsendet.
Beträffande byggnadsföretag, vilka avses skola komma till utförande,
skall byrån pröva frågan örn anläggningens läge, storlek, djup samt allmänna
standard i fråga örn utförandet ävensom frågor rörande inseglings
-
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
rännor, kajanordningar av olika slag m. m. Byrån skall vidare i samråd
med konstruktionsbyrån granska arbetsplaner för hamn- och farledsbyggnader.
Därjämte skall andra utredningsbyrån utarbeta anslagsäskanden samt
framställningar eller utlåtanden till Kungl. Maj:t angående statsbidrag till
ifrågasatta byggnadsföretag ävensom upprätta kontrakt med vederbörande
intressenter.
På andra utredningsbyrån bör vidare ankomma att handlägga frågor rörande
statsbidrag till underhåll av icke statliga hamnar och farleder samt
att med hjälp av styrelsens lokala organ utöva uppsikt över deras underhåll,
i den mån underhållsarbetet icke utföres av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Enligt organisationsförslaget skulle byrån därjämte handlägga teknisktadministrativa
ärenden rörande drift och förvaltning av hamnar och farleder.
Slutligen skulle till byråns arbetsuppgifter hänföras de speciella vattenbyggnadstekniska
utredningsuppgifter, som nu ankomma på hamnbyrån.
De sakkunniga anföra härom bland annat följande.
Till dessa uppgifter hör bl. a. handläggningen av frågor rörande sjöars
och vattendrags tillgodogörande för sjöfart, flottning, vattenkraft eller andra
liknande behov samt skyddsåtgärder mot skärningar och översvämningar av
sådan omfattning och beskaffenhet, att åtgärderna med hänsyn till det allmännas
intressen anses böra vidtagas å statens bekostnad. Dessa ärenden
förekomma sporadiskt, i regel i form av remisser från Kungl. Maj:t eller
från myndigheter. Vidare bör byrån handhava den väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
åliggande uppgiften att öva tillsyn å allmänna flotlleders underhåll
och nyttjande.
Tredje utredningsbyrån.
Tredje utredningsbyrån skulle enligt de sakkunnigas förslag svara för den
tekniskt-administrativa behandlingen av ärenden rörande anläggningar för
vattenförsörjning och avlopp. De sakkunniga lia lämnat följande sammanfattande
redogörelse för byråns olika arbetsuppgifter.
På byrån böra ankomma i huvudsak följande uppgifter, nämligen behovsutredning
rörande ifrågasatta anläggningsföretag, handläggning av frågor
rörande general- och regionplaner, upprättande och vidmakthållande av investeringsplan,
utredningar och forskning rörande olika reningsmetoder för
råvatten och avloppsvatten, uppgörande (i förekommande fall i samverkan
med konstruktionsbyrån) av normalritningar, fastställande av arbetsplaner,
utarbetande av anslagsäskanden, beräkning av statsbidrag samt upprättande
av kontrakt med intressenter. På byrån bör vidare ankomma att genom styrelsens
lokala organ övervaka, att de anläggningar, till vilka statsbidrag utgått,
för framtiden drivas och underhållas på ett tillfredsställande sätt. Därjämte
skall byrån liksom övriga byråer i styrelsen för sitt verksamhetsområde
utarbeta erforderliga anvisningar och normer.
Konstruktionsbyrån.
Konstruktionsbyråns verksamhet skulle, förklara de sakkunniga, komma
att beröra en mängd olika arbetsobjekt inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsområde, såsom broar, stödmurar, färjlägen och färjor, bryggor,
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
9
hamnar, farleder, i vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar ingående
speciella anordningar (intag, pumpstationer, reningsverk och reservoarer),
husbyggnader m. m.
Beträffande hithörande arbeten skulle byrån närmast svara för att de
konstruktiva arbetsuppgifterna erhölle en med hänsyn till av vederbörande
utredande organ angivna förutsättningar lämplig lösning ur bl. a. hållfasthets-
och kostnadssynpunkter. I sådant hänseende skulle byrån utarbeta
eller granska förslag till konstarbeten samt upprätta eller granska arbetsritningar
till dylika arbeten. Därjämte avses byrån skola handhava arbetet
med broliggaren och det militära broregistret samt biträda första ulredningsbyrån
vid utredningar rörande brobyggnadsbehovet.
I fråga örn gränsdragningen mellan konstruktionsbgrdn och byggnadsbyrån
ha de sakkunniga anfört följande.
Frånsett arbetet med upprättande eller granskning av arbetsritningar till
konstarbeten böra de verkställande åtgärderna beträffande dylika arbeten,
i den mån dessa åtgärder skola tillhöra den centrala myndighetens uppgifter,
i princip ankomma på byggnadsbvrån. Vid styrelsens prövning av entreprenadanbud
och antagande av entreprenör skall dock konstruktionsbyrån
deltaga i beslutet. Vid avgörandet av dylika frågor skall byggnadsbyrån,
som bl. a. genom sin erfarenhet från byggnadsverksamheten i egen regi bör
äga särskild sakkunskap i kostnadsfrågor, närmast svara för prövningen av
anbudens skälighet ur kostnadssynpunkt samt i samband därmed beakta,
örn arbetet i stället bör utföras i egen regi. Denna byrå skall jämväl pröva
de föreslagna konstruktionernas lämplighet med hänsyn till drifts- och underhållskostnaderna.
Konstruktionsbyråns uppgift skall främst vara att svara
för bedömningen av anbuden ur konstruktiv synpunkt.
Kontrollen över utförandet av konstarbeten bör, när det gäller arbeten,
som icke utföras i egen regi, i huvudsak ankomma på styrelsens lokala organ
under överinseende av byggnadsbyrån, och i vad avser arbeten i egen
regi på byggnadsbyrån. Konstruktiva frågor i samband med utförandet,
t. ex. frågor rörande avvikelser från de fastställda arbetsritningarna, skola
dock givetvis hänskjutas till konstruktionsbyrån. Denna byrå bör därjämte
ombesörja verkstadskontroll och all röntgenkontroll beträffande stålkonstruktioner
ävensom utföra spännings- och deformationsmätningar.
De sakkunniga lia vidare till behandling upptagit frågan örn avgränsningen
av konstruktionsbyråns arbetsuppgifter i förhållande till styrelsens lokala
organ. I detta sammanhang uppkomme, framhålla de sakkunniga, spörsmålet,
huruvida en ökad decentralisering av de tekniska arbetsuppgifterna
borde genomföras. Särskilt i fråga örn de uppgifter, som hade
direkt med utförandet av anläggningsarbeten att göra och som sålunda huvudsakligen
hörde till byggnadsbyråns kompetensområde, skulle, örn beslutanderätten
i ökad utsträckning överflyttades till de lokala organen, väsentliga
förenklingar i handläggningen kunna åstadkommas utan att därigenom
de lokala organens arbetsbörda ökades i större omfattning. Beträffande konstruktionsuppgifterna
vore förutsättningarna för att genomföra en mera vittgående
decentralisering icke lika stora, enär dessa uppgifter i många fall
krävde speciell expertis, som för vinnande av enhetlighet och .större effektivitet
borde sammanhållas centralt. Enligt de sakkunnigas mening borde
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
emellertid vägförvaltningarna i viss ökad utsträckning få ombesörja upprättande
av förslag till broar. En närmare motivering härför återfinnes å s. 39
och 40 i betänkandet.
Beträffande de sakkunnigas förslag rörande arbetsfördelningen i övrigt
mellan å ena sidan konstruktionsbyrån samt å andia sidan de övriga tekniska
byråerna och de lokala organen torde jag få hänvisa till betänkandet
(s. 40 och 41).
Med avseende på detaljkonstruktionsarbetet beträffande broar lia de sakkunniga
föreslagit en utvidgning av styrelsens arbetsuppgifter. Under erinran
örn att brobyggnadsarbetena på landsbygden för närvarande utföras
på entreprenad med undantag för en del av de allra enklaste broarna och att
arbetsritningarna därvid i allmänhet upprättas genom entreprenörernas försorg,
förorda de sakkunniga, att konstruktionsbyråns organisation utbygges
så, att byrån i lämplig utsträckning skall kunna själv ombesörja upprättandet
av dylika ritningar. Ett flertal skäl för en dylik ordning anföres i betänkandet
(s. 41 och 42). Det är emellertid härvid av vikt, framhålla de
sakkunniga, att man icke binder den tekniska utvecklingen på brobyggnadsområdet
genom att sätta det enskilda initiativet ur spel. Med hänsyn härtill
bör enligt de sakkunnigas mening i programhandlingama normalt föreskrivas,
att anbudsgivaren äger att, örn han därtill finner skäl, bjuda även på
eget konstruktionsförslag. Vidare anses att konstruktionsbyrån i allmänhet
— frånsett de broar, som beräknas skola utföras i egen regi — icke bör upprätta
arbetsritningar till andra broar än sådana, beträffande vilka den ur tekniskt-ekonomisk
synpunkt bästa lösningen är tämligen given.
I fråga örn upprättandet av arbetsritningar till småbroar m. m. ha de sakkunniga
framfört följande synpunkter.
För närvarande upprättas arbetsritningar till broar med mindre sammanmanlagd
fri ispännvidd än 3 meter i allmänhet av vägförvaltningarna. Enligt
de sakkunnigas mening bör det beträffande dessa småbroar vara möjligt
att för de flesta förekommande fall utarbeta standardritningar, vilket bör ankomma
på konstruktionsbyrån. 1 den mån individuella arbetsritningar erfordras,
bör arbetet härmed lämpligen koncentreras till konstruktionsbyrån,
eftersom denna byrå med sin mera rutinerade personal lättare än vägförvaltningama
kan utföra dylikt arbete. På samma sätt bör förfaras med större
vägtrummor av armerad betong, stödmurar m. m.
De sakkunniga framhålla slutligen, att konstruktionsbyrån med den angivna
omfattningen av arbetsuppgifterna komme att bliva det statliga organ,
som hade det mångsidigaste verksamhetsfältet för konstruktionsarbeten inom
väg- och vattenbyggnadsfacket, och att byråns organisation därför borde utformas
så, att byrån verksamt kunde bidraga till den tekniska utvecklingen.
Byggnadsbyrån.
Byggnadsbyrån skall enligt de sakkunnigas organisationsförslag med biträde
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens lokala organ dels utöva ledningen
av alla anläggningsarbeten, som utföras genom styrelsens försorg, samt
11
Kungl. Maj-.ts proposition nr 286.
av vägunderhållet på landet och i den mån sådant arbete ombesörjes
av styrelsen — underhållet av hamnar och farleder, dels ock utöva tillsyn
och kontroll över sådana anläggningsarbeten, vilka under styrelsens överinseende
skola utföras genom försorg av kommuner eller enskilda. Den på
styrelsen ankommande övervakningen av underhållsarbeten, vilka icke utföras
genom styrelsens försorg — d. v. s. underhållet i städer och stadsliknande
samhällen, som äro väghållare, av allmänna vägar och för biltrafiken
viktiga gator, ävensom underhållet av statsunderstödda hamnar och farleder,
allmänna flottleder samt med statsbidrag utförda vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar
— avses däremot skola utövas av styrelsens lokala organ
under överinseende av respektive utredningsbyråer.
Även beträffande de arbetsuppgifter, vilka äro hänförliga till den föreslagna
byggnadsbyråns kompetensområde, lia de sakkunniga övervägt, örn
och i vad mån en decentralisering bör ske. De sakkunniga ha därvid
funnit, att särskilt i vad avser utförandet av byggnadsarbeten på entreprenad
vissa uppgifter lämpligen borde överflyttas från styrelsen till vägförvaltningarna.
Sålunda förorda de sakkunniga, att vägförvaltningarna i allmänhet
få sköta arbetet med upprättande av programhandlingar och infordrande
av anbud ävensom antaga entreprenör. Därjämte avses att förvaltningarna
skulle få ökade befogenheter att avgöra, huruvida åt dem anförtrodda
byggnadsföretag skulle utföras på entreprenad eller i egen regi. Det
nu tillämpade systemet med central granskning av renstakningshandlingar
till vägföretag bör enligt de sakkunnigas mening upphöra. Godkännandet av
entreprenör för sådana vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar, vilka
utföras genom intressenternas försorg, anses när det gäller smärre anläggningar
lämpligen kunna överlåtas till vägförvaltningarna. Slutligen uttala de
sakkunniga i förevarande sammanhang, att den löpande kontrollen av byggnadsarbeten,
vilka icke utföras i styrelsens regi, genomgående bör ankomma
på vägförvaltningarna.
De sakkunniga ha på s. 46 och 47 i betänkandet gjort en sammanfattningav
byggnadsbyråns arbetsuppgifter, till vilken jag här torde få hänvisa.
I samband med behandlingen av byggnadsbyråns arbetsuppgifter ha de
sakkunniga även ingått på frågan om fördelningen au vissa anläggningsarbeten
mellan egen regi och entreprenad. De sakkunniga förorda härvid, att
brobyggnadsarbeten i viss omfattning skulle utföras av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i egen regi — vilket för närvarande praktiskt taget icke alls
förekomme — dock tills vidare endast i den utsträckning som erfordrades
för att styrelsen .skulle få möjlighet att kontrollera prisbildningen beträffande
entreprenadarbetena. De sakkunniga ha härvid räknat med en egen-regiverksamhet,
uppskattningsvis motsvarande cirka 15 % av kostnaderna för
den normala brobyggnadsverksamheten på landsbygden.
Å andra sidan föreslå de sakkunniga, under erinran om att de av styrelsen
bedrivna hamnarbetenu samt vatten- och avloppsledningsföretagen för närvarande
uteslutande utföras i egen regi, att för dessa arbeten även entrepre
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
nadsystemet skulle komma till användning. Den byggnadspersonal, som
därvid frigjordes, beräknas kunna tagas i anspråk vid utförandet av broar
och andra arbeten i egen regi.
Yttranden.
Byråindelningen m. m.
De sakkunnigas förslag angående byråindelningen och arbetsfördelningen
mellan de tekniska byråerna inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i de
inkomna yttrandena blivit föremål för ganska skiljaktiga uttalanden. Vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, statens arbetsmarknadskommission, chefen för
försvarsstaben, länsstyrelserna i Uppsala, Hallands och Värmlands län samt
landsorganisationen i Sverige ha biträtt förslaget, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
dock med vissa ändringsyrkanden. Statens organisationsnämnd.
svenska teknologföreningen, svenska vägföreningen, Sveriges högskoleutbildade
väg- och vattenbyggares riksförbund och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
tjänstemannaförening ha ställt sig tveksamma rörande den föreslagna
organisationsformens lämplighet. Statskontoret, allmänna lönenämnden,
riksräkenskapsverket, flertalet länsstyrelser m. fl. förklara sig sakna
möjlighet eller icke ha anledning att göra något uttalande i principfrågan.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har ansett sig böra i princip förorda en
organisatorisk indelning av styrelsen enligt de sakkunnigas förslag under förutsättning
att vissa jämkningar i den föreslagna organisationen redan från
början göras och möjlighet hålles öppen för styrelsen att, om så befinnes
påkallat, vidtaga ytterligare smärre ändringar i arbetsfördelningen mellan
byråerna.
Beträffande fördelarna med den föreslagna horisontala organisationen
säger sig styrelsen vilja särskilt framhålla värdet av att den inom verket förekommande
byggnads- och underhållsverksamheten bomme att sammanhållas
inom styrelsen under den planerade byggnadsbolag Bland annat därigenom
ökades möjligheten att samordna utnyttjandet på olika arbetsområden
av arbetsledare och maskiner. Det bleve lättare att eliminera olägenheterna
av variationer i arbetets omfattning inom olika områden och att i verksamheten
inordna arbeten av skilda slag, som framdeles liksom hittills kunde
komma att uppdragas åt styrelsen. Styrelsens möjligheter att på ett tillfredsställande
sätt ombestyra utförandet av beredskapsarbeten ökades även.
Styrelsen framhåller vidare, att erfarenheten visat att den nuvarande vägbyrån
vore för stor och av alltför skiftande sammansättning för att med fördel
sammanhallas som en byrå. Visserligen hade det varit av värde att, som
vägförstatligandekommittén förutsatte, vägärendena under tiden för förstatligandets
genomförande sammanhållits på en byrå. Redan nu hade
emellertid ärendena ökat i sådan omfattning, att arbetet i stort måst självständigt
handläggas av avdelningarna inom byrån, vilket i organisatoriskt
hänseende vore en olägenhet. Det vore av vikt, att den nya organisationen
icke erhölle någon så stor byrå och med så skiftande arbetsuppgifter som den
nuvarande vägbyrån.
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
13
Med anledning av ett från vägdirektörshåll framfört förslag, att andra och
tredje utredningsbyråerna skulle sammanslås til'' en byrå, har styrelsen förklarat
sig vilja bestämt motsätta sig en sådan lösning. De två byråernas arbetsuppgifter
vore så artskilda, att en sammanslagning huvudsakligen endast
skulle bliva formell; arbetsuppgifterna vore därjämte tillräckligt stora
för att motivera organiserandet av två skilda byråer.
Vad angår de jämkningar i den av de sakkunniga föreslagna arbetsfördelningen
mellan de tekniska byråerna, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
funnit erforderliga, yttrar styrelsen inledningsvis följande.
I denna principfråga vill styrelsen till en början framhålla, att organiserandet
av en så mångskiftande verksamhet som väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
icke lämpligen torde kunna ske genom en strikt tillämpning av
enbart endera av den horisontala och den vertikala organisationsprincipen.
I många fall torde en kombination av båda utgöra den bästa lösningen. Ehuru
de sakkunniga för vissa delar föreslagit sådan kombination, ha de enligt
styrelsens mening i sin strävan att erhålla en logiskt uppbyggd organisation
enligt horisontalprincipen tagit för liten hänsyn till sådana fall, där en avvikelse
från denna princip och en övergång i begränsad omfattning till vertikal
organisation ur praktiska synpunkter vore att föredraga, överhuvudtaget
synes de sakkunnigas organisationsförslag vara väl kategoriskt utformat
och skulle, därest det genomfördes utan modifikationer, innebära ett
alltför starkt fastlåsande av de olika arbetsuppgifterna inom organisationens
olika delar. Styrelsen utgår emellertid från såsom något självfallet, att styrelsen
skall äga frihet att med stöd av vunna erfarenheter angående arbetets
förlopp överflytta arbetsuppgifter såväl mellan styrelsen och de lokala förvaltningarna
som mellan de olika byråerna och avdelningarna inom styrelsen
och mellan avdelningarna inom förvaltningarna. Redan nu vill styrelsen
emellertid erinra örn att särskilda svårigheter synas möta att uppdela arbetsuppgifterna
mellan konstruktions- och bvggnadsbyråerna, vilkas uppgifter
i vissa delar äga ett så nära sammanhang med varandra, att med den föreslagna
arbetsfördelningen risk för dubbelarbete och fördröjning av ärendenas
handläggning föreligger.
Styrelsens jämkningsförslag avser följande fall.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle vid inordnande av avdelningen för
rikets städer i första utredningsbyrån vissa på nämnda avdelning ankommande
uppgifter, nämligen granskning av renstaknings- och programhandlingar,
anbudsprövningar samt viss kontroll över utförandet av anläggningsarbeten,
överflyttas till byggnadsbyrån. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har med anledning härav framhållit, att granskningen av renstakningshandlingar
samt den tekniska kontrollen å anläggningsarbeten huvudsakligen
komme att åvila vägförvaltningarna och att dessa arbetsuppgifter centralt
borde .sortera under första utredningsbyrån. Praktiskt taget samtliga ärenden
rörande granskning av programhandlingar och prövning av anbud avsåge
konstarbeten oell borde därför i första band ankomma på konstruktionsbyrån.
Beträffande gränsdragningen mellan konstruktions- och byggnadsbyråernas
arbetsuppgifter framhåller .styrelsen lill en början följande.
14
Kungl. Alaj.ts proposition nr 286.
Därest broärendena skola handläggas både på konstruktions- och byggnadsbyråema
på sätt förslaget förutsätter, kommer detta att bliva till olägenhet
särskilt under byggnadsverkens utförande. Så till exempel äro vid större
entreprenadarbeten i de flesta fall endast ett fåtal arbetsritningar färdiga,
då arbetena igångsättas. Konstruktions- och granskningsarbetet kommer vid
sådant förhållande att hänga intimt samman med utförandet på arbetsplatsen,
och det .skulle vara olyckligt örn härvid en mellaninstans skötes in mellan
konstruktionsbyrån och vägförvaltningama.
I fråga örn handläggningen av sådana broentreprenadärenden, vilka av de
sakkunniga beräknats kunna komma att avgöras av styrelsen, hävdar styrelsen,
att konstruktionsbyråns prövning av anbuden ur konstruktiv synpunkt
även måste innefatta ett bedömande av konstruktionernas lämplighet
ur såväl underhålls- och driftsynpunkt som ekonomisk synpunkt. Anbudsprövningen
folie därför så gott som uteslutande inom konstruktionsbyråns
verksamhetsområde.
Styrelsen anser vidare, att programhandlingar till rörliga broar och mycket
stora fasta broar måste uppgöras av konstruktionsbyrån, för att omfattande
omarbetningar och onödigt dubbelarbete skulle kunna undvikas.
Beträffande kontrollen över utförandet av konstruktionsarbeten uttalar
styrelsen, att huvudparten av de frågor i samband med utförandet, vilka icke
kunde avgöras av vägförvaltningama, vöre av mer eller mindre hållfasthetsteknisk
natur och därför måste avgöras av konstruktionsbyrån. Med
hänsyn härtill borde det centrala överinseendet över kontrollen ankomma
på nämnda byrå. Konstruktionsbyråns medverkan erfordrades också direkt
vid utförandet av vissa broar, bl. a. i samband med spänningsregleringar.
1 fråga örn brobyggnader i städer, som äro väghållare, bör enligt styrelsens
mening ärenden angående upphandling och kontroll liksom granskning
av arbetsritningar handläggas på konstruktionsbyrån för undvikade av dröjsmål
och dubbelarbete samt för att minska antalet instanser inom styrelsen,
med vilka vederbörande städer lia att samarbeta. Av samma skäl anses också
kontrollen av broarbeten på enskilda järnvägar och koncessionerade spårvägar
böra ankomma på konstruktionsbyrån.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sitt utlåtande även berört en annan
fråga rörande gränsdragningen mellan byråerna, nämligen mellan andra utredningsbyrån
och konstruktionsbyrån. Frågor rörande planläggning och planlösning
beträffande hamnar böra enligt styrelsens mening ankomma på andra
utredningsbyrån. Ehuru de sakkunniga gjort vissa uttalanden i denna
riktning, anser styrelsen, att de sakkunniga verkställt beräkningen av personalbehovet
för andra utredningsbyrån och konstruktionsbyrån, som örn
planläggnings- och planlösningsarbetet skulle ankomma på sistnämnda byrå.
Beträffande frågan örn avdelningens för arbetsorganisation plats i organisationen
framhåller väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att med hänsyn till
de stora uppgifter, som förelåge på byggnads- och underhållsverksamhetens
områden, avdelningen borde under en lång följd av år ägna sig uteslutande
åt uppgifter inom dessa områden. Enligt styrelsens mening vore det därför
olämpligt, om avdelningen splittrade sitt arbete genom att jämväl ägna sig
Kungl. Majda proposition nr 286.
15
åt kontorsorganisation och dylikt. Med anledning härav tillstyrker styrelsen
de sakkunnigas förslag, att avdelningen inordnas under byggnadsbyrån, där
den av chefen för byrån kunde utnyttjas för de mest aktuella frågorna.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har slutligen ifrågasatt ändrad benämning
på vissa av de föreslagna byråerna. Under framhållande att
byråernas benämningar böra giva klarare uttryck åt byråernas huvudsakliga
arbetsuppgifter föreslår styrelsen sålunda, att första, andra och tredje utredningsbyråerna
erhålla benämningarna vägbyrån, hamnbyrån respektive byrån
för vattenförsörjning och avlopp samt att byggnadsbyråns namn ändras
till byggnads- och underhållsbyrån.
I ett till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande fogat särskilt yttrande
har chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyrå förordat bibehållande
av den vertikala organisationsformen för hamn- och farledsarbetena
samt har i anslutning därtill framlagt förslag till organisation av
en särskild hamnbyrå med till denna byrå anknutna särskilda distriktsorgan.
Reservanten har i fråga om byråindelningen framhållit huvudsakligen
följande.
De sakkunniga hade i huvudsak bedömt organisationsfrågan ur synpunkten
av det till sitt omfång dominerande vägväsendet och för detsamma gällande
förhållanden, medan övriga fackgrenar ej nöjaktigt beaktats med hänsyn
till deras i sina huvuddrag från såväl väg- som brobyggnadsverksamheten
helt ärtskida uppgifter och yttre betingelser. Den föreslagna organisationsformen
komme att medföra allvarliga olägenheter på grund av svårigheterna
att göra en naturlig och ändamålsenlig gränsdragning mellan till
skilda organ hänförda arbetsuppgifter och komme att framkalla tungroddhet,
dubbelarbete och tidsspillan. Beträffande utformningen av ett hamnprojekt
rådde ett sådant intimt samband mellan den allmänna utformningen
av projektet i dess helhet och däri ingående konstruktiva delar, att däremot
svarande arbetsuppgifter ej lämpligen kunde fördelas på skilda organ. I likhet
med vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sitt utlåtande framhållit beträffande
brobyggnadsverksamheten hängde även i fråga om hamnbyggnadsverksamheten
planläggnings- och konstruktionsarbetet intimt samman
med vederbörande arbetens utförande på arbetsplatsen. I motsats till vad
de sakkunniga därom anfört syntes den vertikala organisationsformen i
större utsträckning än den horisontala medföra personalbesparing och bättre
utnyttjande av personalen.
Enligt det av reservanten framlagda organisationsförslaget skulle den av
honom förordade hamnbyrån förestås av en överingenjör i C 8 sami organiseras
horisontalt på tre avdelningar (utredningsavdelning, konstruktionsavdelning
och byggnadsavdelning), var och en under ledning av en byrådirektör
i C 5.
Statens arbetsmarknadskommission har anfört bl. a. följande.
Byråindelningen i enlighet med den föreslagna horisontala organisationen
synes vara ägnad alt underlätta uppehållandet av en välplanerad investeringsreserv
leir mötande av eventuella arbetslöshetssituationer. Pa de föreslagna
planeringsbyråema synas nämligen arbetsuppgifterna kunna samord
-
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
nas och dirigeras på ett mera ändamålsenligt sätt än som är möjligt med
den nuvarande organisationen.
Samordningen av de byggande organen i en byrå synes också vara ägnad
att underlätta bemästrandet av de omfattande uppgifter, som kunna komma
att åvila styrelsen såsom byggande organ vid en arbetsmarknadskris.
Även under normala förhållanden är sammanförandet av samtliga byggnadsoch
underhållsuppgifter centralt inom en byrå och länsvis inom en enda
distriktsorganisation ändamålsenligt ur arbetsmarknadssynpunkt. Härigenom
underlättas nämligen en sådan arbetsplanläggning att arbetsledare och arbetare
kunna beredas jämnast möjliga sysselsättning.
Landsorganisationen i Sverige uttalar, att väsentliga fördelar syntes kunna
vinnas, om all anläggningsverksamhet inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
sammanfördes under ett gemensamt ledande organ inom styrelsen
samt de lokala hamnarbetsorganen och distriktsorganisationen för vattenförsörjnings-
och avloppsanläggningar inordnades i vägförvaltningama. Den
större enhetlighet vid planläggningen av arbeten inom styrelsens skilda områden,
som vunnes genom den föreslagna omorganisationen, komme otvivelaktigt
att underlätta en jämnare fördelning av sysselsättningen över hela
året och en smidigare anpassning av sysselsättningen till det aktuella läget
på arbetsmarknaden. Landsorganisationen framhåller emellertid, att dessa
sysselsättningspolitiska fördelar troligen icke kunde uppnås med mindre två
förutsättningar vore uppfyllda. Dels borde vägförvaltningama utrustas med
sådana personella resurser, att de bleve vuxna den ökade arbetsbelastning,
som följde med den föreslagna organisationen, och dels borde arbetena i
statlig regi utgöra en så stor del av den totala arbetsvolymen, att den sysselsättningspolitiska
planläggningen även ur arbetspersonalens synpunkt kunde
nå full effekt.
I ett i landsorganisationens skrivelse återgivet yttrande av svenska vägoch
vattenbyggnadsarbetareförbundet har — närmast med anledning av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens sysselsättningspolitiska uppgifter — förslag
väckts örn att en representant från personalhåll skulle få möjlighet att deltaga
vid beslutanderättens utövande inom styrelsen. Förbundet anser, att
detta spörsmål bör upptagas till allvarligt övervägande i samband med den
ifrågasatta omorganisationen av styrelsen. Förslaget har icke närmare berörts
av landsorganisationen.
Länsstyrelsen i Uppsala län anser den föreslagna organisationen rationell
särskilt därigenom att på detta sätt kunde anordnas en byrå med teknisktadministrativa
arbetsuppgifter. Härigenom kunde beräknas större överblick
över olika åtgärders behövlighet. Även örn en dylik organisation skulle visa
sig kräva mera vittomfattande sakkunskap på skilda områden inom varje
byrå och möjligen därigenom kräva ökade resurser i teknisk arbetskraft än
med nuvarande system, syntes förändringen så värdefull med hänsyn till utvecklingen
av ämbetsverkets uppgifter, att vissa betänkligheter ur kostnadssynpunkt
måste vika.
Länsstyrelsen i Malmöhus län ifrågasätter, huruvida icke de arbetsuppgifter,
som avsetts för de tre utredningsbyråerna, kunde sammanhållas inom en
Kungl. Maj:ts proposition nr 286. 17
eller i varje fall två byråer och personaluppsättningen i samband därmed
minskas.
Länsstyrelsen i Hallands län anser, att de sakkunnigas förslag rörande byråindelningen
innebär övervägande fördelar, och tillstyrker detsamma.
Länsstyrelsen i Värmlands län har i princip intet att erinra mot förslaget
lill personalorganisation och byråindelning inom väg- och vattenhyggnadsstyrelsen
ur synpunkten av en tillfredsställande prövning av ärendena inom
styrelsen och ett ändamålsenligt samspel mellan centrala och lokala beslutsorgan.
Statens organisationsnämnd har ställt sig tveksam till, huruvida de med
den föreslagna horisontella organisationsformen förknippade fördelarna
skulle komma att överväga de därmed följande olägenheterna och örn följaktligen
en så genomgripande förändring som föreslagits nu borde ske.
Nämnden har härutinnan anfört bland annat följande.
Vad den nyligen skapade organisationen för vägärenden — vägbyrån och
vägförvaltningarna — beträffar, har densamma hittills till huvudsaklig del
bedrivit vägunderhållsverksamhet, och man torde icke av erfarenheterna
från denna verksamhetsgren nu kunna tillförlitligt bedöma organisationens
lämplighet, personalbehov m. m., när i fortsättningen vägbyggnadsverksamhet
i större utsträckning kommer att äga rum.
Olägenheterna med den horisontella uppbyggnaden av det centrala organet
framträda särskilt i dettas förhållande till de regionala och lokala organen.
Å ena sidan komme vägförvaltningarna att allt efter arten av arbetsuppgifterna
vara underställda olika byråer inom styrelsen. Å andra sidan
åter komme vissa av styrelsens byråer att vid sidan av sin ställning som
funktionella organ jämväl fungera som chefsmyndigheter för lokala enheter.
Sålunda skulle första utredningsbyrån (väg- och broärenden) utöva ledningen
av bilbesiktningsväsendet med de till omkring ett 60-tal uppgående
bilbesiktningsmännen, och under andra utredningsbyrån (hamn- och farledsärenden)
skulle inordnas förvaltningarna vid Södertälje- och Falsterbokanalerna,
brovakterna vid Sotenkanalen samt Väddö och Strömma kanaler
ävensom hamnmästarna vid statens 33 fiskehamnar.
En av fördelarna med den föreslagna organisationsformen har av de sakkunniga
angivits vara, att byråernas arbetsuppgifter skulle sammanknytas
med varandra på ett sätt, som medförde en mera allmän samverkan mellan
byråerna. En sådan samverkan torde visserligen vara mycket önskvärd men
borde vara möjlig att ordna även utan den omorganisation, som nu föreslagits.
Bland annat skulle således väg- och brofrågor kunna förenas inom en
gemensam byrå. Dessutom må framhållas, att samverkan är nödvändig icke
blott vid horisontell utan även vid vertikal organisation. Således bör en intim
kontakt äga rum mellan konstruerande och byggande organ. Denna
kontakt torde sannolikt lättare kunna uppehållas vid vertikal organisation
än vid horisontell.
Vad beträffar hamn- och farledsärenden samt vattenförsörjnings- och avloppsfrågor,
synes kunna ifrågasättas, örn de icke var för sig äro till övervägande
del av så speciell natur, att de erfordra sina särskilda företrädare
inom styrelsen icke blott i utredningshänseende ulan även på konstruktionsoch
utförandestadiema. Den nuvarande hamnbyråns kamerala verksamhet
synes oavsett organisationsformen i övrigt utan avsevärda svårigheter kunna
inordnas under kameralbyrån.
Bihang till riksdagens protokoll 1046. t sami. Nr 280.
2
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
Ovan anförda omständigheter göra, att organisationsnämnden icke känner
sig så övertygad om den föreslagna organisationens lämplighet, att den är
beredd att förorda de sakkunnigas förslag till byråindelning.
Under alla omständigheter anser nämnden, att avdelningen för arbetsorganisation
bör givas ändrad ställning i organisationen. Avdelningens arbete
berör visserligen för närvarande till huvudsaklig del byggnadsbyråns arbetsområde
—- arbetsstudier och ackordsättning på byggnads- och underhållsarbeten
m. m. — men dess uppgifter torde i framtiden böra utvidgas även
till andra områden. Förstärkt med kompetent personal bör den sålunda
kunna utföra undersökningar rörande arbetsorganisationen överhuvud taget
inom verket samt även utöva teknisk revision i fråga örn verksamheten. Den
bör därför givas en fristående ställning under generaldirektören eller, därest
souschefsbefattning inrättas hos styrelsen, under denna.
I fråga om teknisk verksamhet, särskilt örn denna omfattar till sin natur
olikartade uppgifter eller består av i tiden varandra närliggande konstruktions-
och utförandearbeten, är enligt svenska teknologföreningens uppfattning
den vertikala arbetsformen med hänsyn till effektivitet, smidig anpassning
och snabbhet i arbetet att föredraga.
På grund av vägfrågornas i anslagshänseende dominerande ställning inom
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser teknologföreningen, att styrelsens organisation
bör uppbyggas med den nuvarande vägbyrån som kärna och övriga
uppgifter anknytas till denna endast örn så med hänsyn till arbetets art
lämpligen kan ske och i den mån de icke inkräkta på huvuduppgiften.
Beträffande de större broarna är det föreningens åsikt, alt den nuvarande
ordningen med en central brobyrå är att föredraga framför en horisontal
organisation. Därest ärenden rörande mindre broar överlämnas till handläggning
av vägförvaltningarna direkt, skulle enligt föreningens uppfattning
en önskvärd lättnad kunna ske i den nuvarande brobyråns hittills mycket omfattande
arbetsbörda. En sådan anordning borde först prövas, innan man läte
brobvrån helt försvinna. På brobyrån borde, uttalar föreningen, »även granskning
och rådgivning kunna ske beträffande konstruktion och detaljfrågor rörande
styrelsens övriga verksamhetsområden».
I likhet med flera andra av de myndigheter och organisationer, som avgivit
yttrande över sakkunnigbetänkandet, anser teknologföreningen, att handläggningen
av ärenden rörande hamnar och farleder är en från vägväsendet
så artskild uppgift, att den icke bör direkt sammankopplas med
vägorganisationen utan i stället fortfarande ankomma på en självständig
hamnbyrå. Om 1944 års hamnutredning, som ännu icke avlämnat slutbetänkande,
skulle finna, att en central statlig hamnförvaltning vore erforderlig,
skulle, framhåller föreningen, en vertikalt organiserad hamnbyrå lättare
kunna brytas ut och inpassas i en sådan förvaltning. Föreningen anser, att
hamnbyråns distriktsorganisation borde kunna väsentligt minskas. En byggande
verksamhet på endast något fåtal miljoner kronor årligen syntes utan
eftersättande av effektiviteten kunna skötas med centralt dirigerad och inspekterande
personal. Så skedde t. ex. i de flesta entreprenadfirmor.
Utförandet av vattenförsörjnings- och a v loppsan lägg -
Kunni. Maj:ts proposition nr 286.
19
ningar kan enligt föreningens mening möjligen tills vidare anknytas till
styrelsen och vägförvaltningama i enlighet med de sakkunnigas förslag.
Svenska vägföreningen har funnit det tveksamt, huruvida det kan vara
lämpligt att slopa den nuvarande vertikala byråindelningen för de tekniska
arbetsuppgifterna. Föreningens tveksamhet gäller särskilt hamnbyråns hamnoch
farledsbyggnader samt till viss del brobyrån, däremot icke vatten- och
avloppsledningsarbeten, i den mån dessa vore av den mera enkla beskaffenhet,
som hittills varit den vanliga, och deras omfattning icke vore för stor.
Till jämförelse framhåller vägföreningen, att vattenfallsstyrelsens byggnadsorganisation
vore vertikalt uppdelad på tre avdelningar, nämligen en
byggnadsteknisk byrå och en elektrisk byggnadsbyrå med elt husbyggnadskontor
och en linjebyggnadsavdelning. Det borde i detta sammanhang erinras
om, yttrar föreningen, att man genom den vid vattenfallsstyrelsen använda
organisationen vunne möjligheten av att varje byrå- respektive
avdelningschef verkligen kunde ta ansvar för de olika arbetenas genomförande
och följa de olika faserna därav. Detta resulterade i en effektivitet
i arbetet, som ej på annat sätt torde kunna nås.
Vägföreningen hävdar vidare, att en långt driven horisontal uppdelning lätt
hade till följd, att det bleve en icke alltid nyttig, skarp gräns mellan utrednångsingenjörer
och konstruktörer å ena sidan och »byggare» å den andra.
Vid den vertikala uppdelningen bleve denna gräns ej så skarp, och chefen
kunde disponera sitt folk med större frihet inom avdelningens ram.
Hamnbyggnader äro enligt väg! öreningens mening av så speciell natur,
att för dem erfordras specialutbildat folk både för konstruktioner och
för utförande. Föreningen anser, att frågan om styrelsens organisation för
hamnärenden skulle kunna lösas på ett enklare sätt än vad de sakkunniga
föreslagit, örn man överginge till att alltid bygga hamnar på entreprenad. Örn
det emellertid skulle anses motiverat att alltjämt bygga en del hamnar i egen
regi, borde en särskild hamnbyrå bibehållas.
Vägföreningen framhåller i detta sammanhang, att om styrelsens hamnbyggnadsorganisation
frigjordes från arbetet med vatten- och avloppsanläggningar
samt oljelagringsanläggningar och örn hamnbyggnadsverksamheten i
egen regi begränsades till mindre arbeten, kunde den lokala hamnbyggnadsorgamisationen
utbytas mot inspekterande och kontrollerande personal hos
styrelsen. En samordning i fråga örn det kamerala arbetet borde kunna genomföras
tiven med bibehållande av en hamnbyrå.
Beträffande de större brobyggnadsföretagen ifrågasätter vägföreningen,
örn icke den nuvarande anordningen gåve större trygghet för
effektivare, snabbare och sakkunnigare behandling av brofrågorna med ansvaret
koncentrerat till brobyråns ledning.
Därest flygfältsbyggandet skulle bliva av stor omfattning, borde
det enligt föreningens mening övervägas att inrätta en fristående avdelning
härför, så ali styrelsens huvuduppgift, nämligen vägbyggande och vägunderhåll,
icke bleve lidande.
Även med den av vägföreningen sålunda föreslagna reduceringen komme
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
enligt föreningens uppfattning den planerade byggnadsbyråns uppgift att bliva
ofantligt stor och svårbemästrad. Desto större skäl syntes därför föreligga att
följa de sakkunnigas anvisningar att decentralisera till vägförvaltningarna
vad som lämpligen kunde ske.
Slutligen framhåller föreningen i detta sammanhang, att man ej borde
binda väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för hårt i organisatoriskt avseende
utan giva styrelsen rätt att lämpa efter läglighet.
Statskontoret uttalar till en början, att ämbetsverket funnit den ifrågasatta
expansionen synnerligen anmärkningsvärd, icke minst i betraktande av
att 1943 års organisation endast prövats i två år och det fredsmässiga vägbyggandet
ännu icke på allvar kommit i gång. Innan förslag till en omorganisation
av så betydande ekonomisk räckvidd förelädes riksdagen, borde detsamma
först underkastas ingående granskning av statens organisations•nämnd.
Statskontoret förklarar sig ej kunna bedöma vilkendera organisationsprincipen
— den horisontala eller den vertikala — som kan vara att föredraga
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens vidkommande, men ifrågasätter örn
det kan vara lämpligt att organisera ämbetsverket på icke mindre än nio
generaldirektören direkt underställda byråer. En mer ändamålsenlig organisation
skulle enligt statskontorets uppfattning erhållas, om de tekniska arbetsuppgifterna
fördelades på två avdelningar, nämligen en utredningsavdelning,
omfattande de föreslagna tre utredningsbyråerna, och en konstruktionsoch
byggnadsavdelning, omfattande likaledes tre byråer, nämligen en konstruktionsbyrå,
en byggnads- och underhållsbyrå samt en förrådsbvrå. Härtill
skulle så komma kanslibyrå och kameralbyrå. Utanför byråerna men anknutna
till utredningsavdelningen skulle finnas ett militärkontor och en
jämvägstrafiksektion.
Allmänna lönenämnden ifrågasätter, huruvida icke de tre utredningsbyråerna
lämpligen kunde sammanföras till en byrå.
Luft fartsstyrelsen anser, att flygplatsbyggandet — med undantag för arbeten,
som skola utföras i statlig regi — bör överflyttas till luftfartsstyrelsen.
Flera skäl härför åberopas i yttrandet. Styrelsen framhåller till en början
följande.
Den färdiga anläggningens driftsäkerhet, ändamålsenlighet och underhåll
— för vilket allt luftfartsst yreisen bär ansvaret —
avhänger bland annat av utformningen av konstruktionerna och utförandet
av byggnadsarbetet. Det borde därför ur ansvarssynpunkt icke överlåtas till
annan myndighet att göra konstruktionerna och att kontrollera byggnadsarbetet.
De sakkunnigas förslag skulle innebära, att luftfartsstyrelsen — för att i
alla stadier få sina intressen bevakade — måste hålla en intim och kontinuerlig
kontakt med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen åliggande arbeten.
Härigenom måste dubbelarbete i viss omfattning uppkomma, varjämte upprepade
tidskrävande och försenande samråd torde bliva erforderliga. Systemet
synes vidare kunna giva anledning lill onödiga friktioner.
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
21
Vidare anför luftfartsslyrelsen, att de problem, .sorn mötte vid konstruktion
av flygfält, i stor omfattning vore artskilda från sådana, som berörde
konstruktion av vägar. Konstruktionsarbetet på flygfältsområdet fordrade
med hänsyn lill den snabba utvecklingen personal, som kunde ägna särskild
och ingående uppmärksamhet åt just denna speciella verksamhetsgren. Ett
åtskiljande av planering och konstruktion kunde därjämte medföra ett betydande
merarbete för den planerande avdelningen av den anledningen, att
man i många fall icke kunde avgöra, huruvida ett fält vore ekonomiskt att
bygga eller ens möjligt att bygga, om man ej hade klart för sig konstruktionens
utformning i stora drag. På samma sätt försvårades kostnads- och
anslagsberäkningarna.
Luftfartsstyrelsen yttrar slutligen bland annat följande.
De sakkunniga lia framhållit, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
maskinpark och arbetsledarpersonal borde kunna utnyttjas bättre, om all
byggande verksamhet sammanfördes till en enhet. De flesta flygfält byggas
emellertid på entreprenad, varvid för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens del
endast den relativt fåtaliga kontrollantpersonalen blir sysselsatt. Olägenheten
ur utjämningssynpunkt med att en del kontrollantpersonal anställes vid luftfartsstyrelsen
i stället för vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen torde vara
ringa och bör icke överskattas. Utlåning av dylik personal mellan verken bör
för övrigt kunna tillgripas. Inom luftfartsstyrelsen torde en viss utjämning
av personalbehovet kunna ske genom flyttning mellan projekterings- och
kontrollarbete.
I de fall åter då utförandet bör drivas i statlig regi, synes det lämpligt —
med hänsyn till maskinparkens rationella användning — att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
eller statens arbetsmarknadskommission utför arbetena
på sätt de sakkunniga föreslagit.
Slutligen bör framhållas, att det ur redovisningssynpunkt synes önskvärt
att alla med luftfarten — således även flygplatsbyggandet — sammanhängande
personalkostnader redovisas över luftfartsfonden, vilket ju icke blir fallet,
därest konstruktion och byggande uppdrages åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och där omhänderhaves av personal som jämväl utför vägarbeten
m. m.
Riksräkenskapsverket har anslutit sig till luftfartsstyrelsens förslag angående
flygplatsbyggandet.
194-4- års hautnutredning förklarar sig icke hava något att erinra i och
för sig mot den uppdelning på olika byråer av hamnärendena, med hänsyn
lill deras olika art, som förslaget innebure. I synnerhet ansåge utredningen
den strävan, som syntes genomgå förslaget, att ge behovsutredningen och
planläggningen beträffande åtgärder i fråga om hamnar och farlcdsbyggnader
ökad vikt och betydelse, vara värdefull.
Hamnutredningen har funnit det vara ganska vanligt, att hamnmyndigheterna
vid framläggandet av hamnbyggnadsprojekt icke verkställt någon
egentlig behovsprövning och ej heller utfört några mera ingående beräkningar
över hur hamnarna kunna komma att förränta del kapital, som avses
att investeras. Med hänsyn härtill anser utredningen angeläget, att statsmyndigheterna
vid sin granskning av projekten se till alt dessa svara mot
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
ett förefintligt behov. Denna beliovsutredning, som vore av närings- och
trafikekonomisk och icke av teknisk art, vore den viktigaste uppgiften vid
granskningsarbetet. Med den personalutrustning, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
ägde och enligt förslaget vore avsedd att få, syntes styrelsen sakna
resurser för en sådan uppgift. I anslutning härtill hävdar utredningen, att
det måste anses olämpligt att det organ, som utförde den tekniska granskningen
av hamnbyggnadsprojekt, föresloge belopp för statsbidrags utgående.
Förslag härutinnan syntes böra framläggas av den myndighet, som utövade
den ekonomiska granskningen och behovsutredningen, d. v. s. för närvarande
kommerskollegium.
Under framhållande av att de sakkunniga syntes avse, att hela eller åtminstone
det huvudsakliga bedömandet av behovet av handelshamnarnas
utvidgning skulle ligga hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och där på
den föreslagna andra utredningsbyrån, ifrågasätter utredningen, om icke de
sakkunnigas förslag skulle medföra dubbelarbete och överorganisation med
hänsyn till den funktion, kommerskollegium såsom företrädare för handel,
sjöfart och industri hade att fylla på detta område.
Hamnutredningen vore icke beredd att intaga en bestämd ställning i nu
förevarande spörsmål, och i vad han delshamnarna anginge syntes det uppenbarligen
för tidigt att — såsom de sakkunniga gjort — förutsätta, att på
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skulle ankomma att på grundval av hamnutredningens
utredningsresultat fortsättningsvis fullfölja arbetet på ökad
planmässighet i den svenska hamnbyggnadspolitiken. Att organisera den föreslagna
andra utredningsbyrån under angivna förutsättning syntes icke för
närvarande böra förekomma. Utredningen föreslår därför, att de sakkunnigas
förslag angående väg- och vattenbyggnadsstyrelsens omorganisation, i vad
gällde frågan om andra utredningsbyråns uppgifter, tills vidare mätte få anstå
Decentraliserings!
rågan.
I en stor del av de inkomna yttrandena har framhållits behovet av en
ökad decentralisering av arbetsuppgifter från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
till dess lokala organ. De förslag, som de sakkunniga därutinnan framlagt,
lia i allmänhet livligt tillstyrkts. Flera myndigheter och organisationer
lia ifrågasatt ytterligare decentraliseringsåtgärder. På vissa håll — särskilt
bland länsstyrelserna och vägdirektörerna — har uttalats, att den av de sakkunniga
beräknade centrala organisationen vore alltför stor i jämförelse
med den lokala, och man har på grund härav och med hänsyn till vissa
av de sakkunniga i annat sammanhang gjorda uttalanden trott sig ha anledning
befara, att omorganisationen, i motsats lill vad de sakkunniga syntes
lia åsyftat, skulle komma alt leda till en ökad centralisering av arbetet.
I vägdirektörernas yttranden anföres härom:
Trots det allmänt framhållna önskemålet om minsta möjliga centralisering
isynes av de uttalanden att döma, som de sakkunniga gjort i samband
med angivandet av de olika byråernas arbetsuppgifter, nämligen att dessa
skola genomföras med »biträde av» eller »hjälp av» styrelsens lokala organ,
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
23
det nu framlagda förslaget kunna leda till att styrelsen i fråga om den
synnerligen omfattande och mångskiftande verksamhet, som lyder under
densamma, kommer att bliva ett centralt verkstållighetsorgan med visst biträde
av vägförvaltningarna. Förslaget ger sålunda intryck av att •— i motsats
till vad de sakkunniga själva uttalat — kunna medföra en stark centralisering.
Nämnda intryck stärkes vid en jämförelse mellan den föreslagna, mycket
omfattande personaluppsättningen å styrelsens tekniska byråer, å ena sidan,
och den ifrågasatta, oansenliga förstärkningen av vägförvaltningamas tekniska
personal, å andra sidan. Mest framträdande blir skillnaden härvidlag,
örn man betänker, dels att vägförvaltningarna numera skola övergå från
hittillsvarande av krisförhållandena starkt nedskurna verksamhet å väghållningens
område med öppet erkänd för knapp personalstyrka till arbetsuppgifter
av fredsmässig karaktär och omfattning, dels ock att vägförvaltningama
avses att tilldelas helt nya verksamhetsgrenar av ej ringa omfattning,
nämligen ärenden rörande hamnar och farleder samt vattenförsörjnings- och
avloppsanläggningar. Det synes, som örn de sakkunniga vid organisationens
utformning icke tillräckligt beaktat det behov av kvalificerad arbetskraft,
som — särskilt med hänsyn till den föreslagna avsevärt vidgade verksamheten
— erfordras för vägförvaltningarna. De sakkunniga hava i stället lagt
så mycket större vikt vid styrelsens personalorganisation, vilken i vissa fall
synes hava fått en avsevärd omfattning. En utjämning i förevarande avseende
torde därför vara oundgängligen nödvändig, därest ändamålet nied
den föreslagna organisationen skall uppnäs.
Länsstyrelsen i Jönköpings län yttrar bland annat:
Ett fastlåsande av den nuvarande ordningen, som karakteriseras av höggradig
byråkratisering, torde vid en utökning av arbetet på vägområdet till
normal omfattning leda till en ohållbar situation. Räddningen ur ett sådant
läge torde böra sökas i bestämda direktiv örn decentralisation av verkställighetsåtgärder
och jämväl i anlitande i större utsträckning av entreprenadförfarande
i fråga örn byggnadsarbeten.
Länsstyrelsen i Kalmar län har uttalat bland annat följande.
För en centralisering av förvaltningen åberopas ofta den större enhetlighet
i tillämpningen av gällande författningar, som därigenom kan vinnas.
Gentemot ett sådant argument vill länsstyrelsen framhålla, att enhetlighet i
tillämpningen, i synnerhet då det gäller praktisk verksamhet, varom här är
fråga, icke är ett av de önskemål, som det är angelägnast att tillgodose. Förhållandena
inom skilda län och till och med inom samma län kunna vara
så olikartade, att någon enhetlig grund för bedömande av de skilda fallen
icke står att vinna. —--Noggrann kännedom örn dessa varierande för
hållanden
kan helt visst förutsättas i högre grad vara tillfinnandes hos respektive
vägförvaltningar än hos det centrala verket.
Därest behov likväl kan anses vara för handen att åstadkomma enhetlighet
i behandlingen av frågor, med avseende å vilka en dylik enhetlighet överhuvud
taget är möjlig att uppnå, torde det vara tillfyllest, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
eller kommunikationsdepartementet utfärdar anvisningar
att tjäna till ledning för vägförvallningarna.
Länsstyrelsen i Malmöhus län ifrågasätter, huruvida det icke genom instruktions!:^
tämmelser eller på annat sätt borde verkställas en mera bestämd
gränsdragning mellan å ena sidan de arbetsuppgifter, som skulle an
-
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
komma på de lokala organen, och å andra sidan de, som skalle förbehållas
den centrala myndigheten. I princip syntes böra gälla, att åt de lokala organen
överlämnades icke endast verkställighetsfrågor utan även planläggningsfrågor
i största möjliga omfattning, medan den centrala organisationen
förbehölles ledningen av verksamheten samt kontrollen över vägförvaltningarna.
Avsteg från denna princip borde givetvis ske i den utsträckning,
som av praktiska skäl funnes påkallad. Den centrala myndighetens huvuduppgifter
borde vara forsknings- och utredningsarbete på det vägtekniska
området, ledning och övervakning av de lokala organen samt normgivande
verksamhet.
Länsstyrelsen har vidare anfört bland annat följande.
Örn broärendena i huvudsak överflyttas på de lokala organen och deras
handläggning förenklas, exempelvis genom fastställande av normalritningar
till vissa broar, synes arbetsbelastningen på konstruktionsbyrån kunna nedbringas
och till följd därav personalbehovet minskas. Även byggnadsbyråns
föreslagna organisation torde böra jämkas på liknande sätt. I stället borde
enligt länsstyrelsens mening vägförvaltningarna i större utsträckning än
som i förslaget skett tilldelas kvalificerade arbetskrafter för fullgörande av
uppgifter, som övertagas från centralförvaltningen.
Enligt av länsstyrelsen i Värmlands län uttalad mening påkallade förhållandena
en ganska omfattande decentralisering, som gåve de lokala vägförvaltningama,
i vissa fall eventuellt länsstyrelserna, befogenhet att i större
omfattning självständigt handlägga vissa grupper av ärenden, såväl byggnads-
och projekteringsfrågor som även administrativa ärenden av olika slag,
i syfte att minska omgången i ärendenas handläggning. Länsstyrelsen hemställer
att, sedan beslut av statsmakterna meddelats rörande de i betänkandet
framlagda organisationsförslagen, decentraliseringsfrågan underkastas en
prövning i detalj och göres till föremål för en på sådan prövning grundad
reglering.
Länsstyrelsen i Örebro län anser önskvärt, att de föreslagna decentraliseringsåtgärderna
örn möjligt utsträckas även till andra uppgifter, exempelvis
reparation och förstärkning av broar.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bar i den här berörda frågan anfört:
Vad först beträffar uttalandet från vägdirektörshåll att den föreslagna
organisationen synes böra genomföras under förutsättning att den upplägges
på sådant sätt att en decentralisation icke direkt förhindras, må blott
anföras att organisationsprincipen, horisontal eller vertikal organisation, intet
har med centralisering eller decentralisering av ärendenas handläggning
att göra. Den inverkar på byråindelningen och ärendenas fördelning mellan
byråerna men icke på fördelningen av ärendena mellan styrelsen och förvaltningarna.
I övrigt anser styrelsen i likhet med såväl vägdirektörerna som
statsverkens ingenjörsförbund och Sveriges högskoleutbildade väg- och vattenbyggares
riksförbund, att en decentralisering bör komma till stånd så långt
én sådan är möjlig och lämplig att genomföra. Styrelsen anser emellertid
de sakkunnigas förslag i väsentliga avseenden innebära eller möjliggöra en
sådan decentralisering av arbetsuppgifterna.
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
25
Orsakerna lill att icke hitintills decentralisering kunnat genomföras i den
utsträckning, som styrelsen ansett önskvärt, ha huvudsakligen varit svårigheterna
att erhålla enhetlig bedömning av olika frågor från de hittillsvarande
24 vägförvaltningarna. Exempelvis må nämnas bedömandet av vägarnas
standard i förhållande till trafikbehovet, bedömandet av meriter och för
tjänster i personalärenden, bedömandet av marklösenfrågor m. m. En fortlöpande
utökning av de lokala förvaltningarnas beslutanderätt i olika frågor
har emellertid redan ägt rum. Allteftersom andra frågor bliva ytterligare
klarlagda är det icke blott lämpligt utan även med hänsyn till arbetsbelastningen
inom styrelsen oundgängligen nödvändigt, att avgörandet av ärenden
i än vidsträcktare omfattning överlämnas till vägförvaltningarna. Av
det tidigare anförda framgår, att styrelsen velat förbehålla sig rätten att överflytta
arbetsuppgifter till de lokala förvaltningarna. Vid bedömandet av det
nu föreliggande förslaget till styrelsens personaluppsättning kommer styrelsen
att taga vederbörlig hänsyn till den överflyttning av ärenden till förvaltningarna,
som kan komma att ske.
De sakkunnigas förslag, alt beslutanderätten i frågor rörande valet mellan
entreprenadförfarande och arbete i egen regi i allmänhet skulle delegeras till
vägförvaltningarna, har mött invändningar från svenska väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet,
som härutinnan anför:
Det kan starkt ifrågasättas örn det är lyckligt att vägförvaltningarna själva
skola antaga entreprenör, ty detta skulle enligt vår mening medföra att vägnell
vattenbyggnadsstyrelsen frånhändes garantin för enhetliga principer vid
entreprenadförfarandet; en vägförvaltning kan följa en princip och en annan
vägförvaltning en annan. Det synes oss därför nödvändigt, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har att avgöra i vilken omfattning och i vilka fall entreprenadsystemet
skall tillämpas.
Därest vägförvaltningarna skola handlägga de arbetsuppgifter, som de
sakkunniga föreslagit och vi i det förestående berört, ligger det en fara i att
vägförvaltningarna på grund av arbetsbelastningen i stället för att utföra
arbetena i egen regi med åtföljande arbetsuppgifter i form av arbetets ledning,
avlöning m. m. finner en lättnad i att bortsätta arbetena på entreprenad.
Även av denna anledning bör väg- och vattenbyggnadsstyrelsen själv
avgöra frågorna örn arbetets bedrivande på entreprenad eller i egen regi.
Frågan om anläggningsarbetenas utförande på entreprenad eller i egen
regi.
Svenska byggnadsentreprenörföreningen framhåller, att den föreslagna
organisationen syntes vara uppbyggd med tanke på att en mycket stor del
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens byggnadsarbeten skulle utföras i egen
regi. Föreningen erinrar i detta sammanhang örn att f. generaldirektören A.
Granholm, som på uppdrag av statens sakrevision år 1945 verkställt en undersökning
av organisationen för och det praktiska bedrivandet av anläggnings-
och underhållsverksamheten inom det statliga vägväsendet, i sitt därvid
avgivna betänkande uttalat, att enligt hans mening praktiskt taget endast
entreprenadförfarande holde förekomma vid styrelsens väg- och luobygg
nadsverksamhet. Under åberopande av detta uttalande hävdar föreningen,
att frågan örn valet mellan egen regi och entreprenad borde ytterligare utredas,
innan definitiv .ställning loges till del föreliggande organisationsförslaget.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 2S6.
I anslutning till de sakkunnigas uttalande, att vid styrelsens hamnbyggnads-
samt vatten- och avloppsledningsarbeten även entreprenadssystemet
borde kunna användas, yttrar byggnadsentreprenörföreningen följande.
Även föreningen vill för sin del livligt förorda, att entreprenadsystemet i
så stor utsträckning som möjligt tillämpas även för hamnbyggnadsarbeten.
Föreningen vill dock icke bestrida, att det vid mindre hamnar stundom kan
vara svårt att i ett fast anbud ^kalkylera de risker, som kunna vara förenade
med sådana arbeten, särskilt till följd av stormskador. I vissa fall kan därför
utförande i egen regi eller på löpande räkning vara ekonomiskt motiverat.
Beträffande vatten- och avloppsanläggningar vill föreningen instämma
med de sakkunniga däri, att även sådana arbeten, i motsats till vad hittills
varit fallet, böra utlämnas på entreprenad. Ett flertal väg- och vattenbyggnadsfirmor
utföra sedan länge vatten- och avloppsarbeten för enskild och
kommunal räkning och äro numera i besittning av för dessa speciella arbeten
särskilt lämpad maskinell utrustning.
Svenska vägföreningen bar framställt erinran mot de sakkunnigas förslag,
att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skulle i viss utsträckning utföra
brobyggnadsarbeten i egen regi för att kunna kontrollera prisbildningen på
detta område. Föreningen säger sig lia svårt att förstå, att styrelsen, även
utan att bygga själv, ej skulle genom sina kontrollanter och sin statistik
kunna få den nödiga kunskapen örn brokostnaden. Under framhållande att
konkurrensen vore mycket hård beträffande brobyggnadsentreprenaderna
förmenar vägföreningen, att det skulle bliva en onödig belastning, om vägnell
vattenbyggnadsstyrelsen började bygga broar i egen regi.
En från de nyss återgivna uttalandena belt avvikande mening hävdas av
landsorganisationen oell svenska väg- och vattenbyggnadsarbetare förbundet.
Sistnämnda organisation framhåller, att man av de sakkunnigas uttalanden
kunde draga den slutsatsen, att entreprenadsyslemct enligt de sakkunnigas
mening borde tillförsäkras en viss volym av statens arbeten, samt anför
med anledning härav bland annat följande.
Vi anse emellertid alt ett statligt organ icke bör underkänna sin förmåga
att i egen regi utföra arbetet på ett för staten själv tillfredsställande sätt. Vi
kunna därför icke alls dela uppfattningen i denna del av de sakkunnigas utlåtande.
De sakkunniga lia av allt att döma velat åstadkomma, att genom att
bygga dels i egen regi, dels på entreprenad .skulle staten med ledning av den
konkurrens som därigenom uppkommer söka få fram de billigaste sätten
för arbetenas utförande. Att staten har en arbetarkår, som den borde anse
sig ha skyldighet att bålla i arbete men som genom enlreprenadsystemet fålen
osäkrare anställning, synes de sakkunniga i detta sammanhang helt ha
förbisett. Visserligen bar man i annat sammanhang framhållit, att genom att
vägförvaltningarna skola utföra exempelvis valten- och avloppsledningsarbeten
samtidigt nied vägbyggnader och vägunderhåll så kunde vid en minskad
arbetstillgång på ett arbetsområde de hos vägförvaltningarna anställda
överföras till ett annat för att på så sätt beredas sysselsättning i största möjliga
utsträckning året runt. Denna tankegång håller emellertid streck endast
örn det rör sig om arbeten i statens egen regi. Vägförvaltningarna torde nämligen
icke ha några större möjligheter att vid bortsättande av arbetena på entreprenad
tillförsäkra de anställda sysselsättning hos en entreprenör. Ur de
anställdas synpunkt blir det i förevarande fall ingen garanti för en fastare
sysselsättning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
27
Landsorganisationen anför:
Beträffande frågan om proportionen mellan arbeten i egen regi och arbeten
på entreprenad vill landsorganisationen starkt understryka vad i dessa
stycken anförts i det nyss återgivna förbundsyttrandet. Att begränsa omfattningen
av brobyggnadsarbeten i styrelsens egen regi till den andel som kan
anses erforderlig ur kontrollsynpunkt finner landsorganisationen i likhet med
förbundet icke tillräckligt motiverat. Landsorganisationen är medveten örn
att en mera avsevärd minskning av entreprenadarbetenas andel skulle medföra
en motsvarande ökning av vägförvaltningarnas fasta organisation.
Landsorganisationen vill dock uttala, att den icke ser någon fara häri, såvida
denna ökning inte överstiger den gräns, som kan vara motiverad av allmänt
arbetsmarknadspolitiska skäl. Ett visst, icke alltför snävt tillmätt utrymme
bör givetvis alltid finnas för igångsättande av arbeten i lågkonjunktnrperioder.
Väg- och vattenbgggiiudsstgrclsen har förklarat sig i väsentliga delar ansluta
sig till vad de sakkunniga anfört i frågan rörande anläggningsarbetenas
utförande på entreprenad eller i egen regi. Byggnadsarbetena borde sålunda
enligt styrelsens mening i största möjliga utsträckning utföras på entreprenad.
i den mån detta lämpligen läte sig göra.
Den omorganisation av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som genomför- Dc partement»-des i samband med vägväsendets förstatligande, byggde i princip väsentligen chefenpå
den tidigare för styrelsen gällande organisationsformen. Huruvida någon
annan organisatorisk indelning lämpligen borde ifrågakomma för styrelsen
i dess helhet övervägdes ej närmare i detta sammanhang, beroende bland annat
på att betydande delar av styrelsen i personalorganisatoriskt hänseende
icke berördes av vägförstatligandereformen samt ali de jämförelsevis begränsade
arbetsuppgifter på vägväsendets område, varmed man under då
rådande krisförhållanden hade att räkna, i och för sig icke påkallade någon
mera vittgående omläggning av den centrala organisationen.
Det nu av de sakkunniga framlagda och av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i princip tillstyrkta förslaget innebär däremot en genomgripande förändring
av styrelsens inre organisation icke blott beträffande de delar, vilka
de sakkunniga i första hand haft att behandla, nämligen brobyrån, hamnbyrån
samt avdelningen för vattenförsörjning och avlopp, utan även i fråga
örn vägbyrån. Betänkligheter kunna måhända anföras mot att redan ef feiden
korta tid, som hittills förflutit efter vägförstatligandereformens genomförande,
företaga en organisationsändring av denna räckvidd, och det kan
kanske göras gällande, att den nuvarande centrala organisationen på vägväsendets
område i varje fall först borde prövas under fredsmässiga förhållanden,
innan man ändrar densamma. Avgörande skäl synas emellertid tala för
att, trots dessa betänkligheter, styrelsens organisationsfråga nu underkastas
en mera allmän prövning. Härvid må framhållas att de detaljändringar i
personalorganisationen, som nu under alla förhållanden torde vara erforderliga
med hänsyn såväl till den förestående ökningen av styrelsens arbetsuppgifter
på grund av återgången lill fredsförhållandcn som lill behovet av
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
en reglering av anställningsförhållandena för styrelsens mycket omfattande
arvodesavlönade personal, icke lämpligen böra genomföras utan att först
frågan örn huvudprinciperna för styrelsens framtida organisatoriska utformning
klarlagts. Med hänsyn till styrelsens betydelsefulla och på senare tid
väsentligt vidgade uppgifter på det arbetsmarknadspolitiska området synes
det vidare angeläget, att de organisationsåtgärder, som kunna befinnas påkallade
för att öka styrelsens effektivitet i detta hänseende, så snart som
möjligt vidtagas. Slutligen må nämnas, att den nuvarande vägbyrån redan
vid den omfattning, byråns verksamhet hittills haft, enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
erfarenhet visat sig vara för stor och av alltför skiftande
sammansättning för att med fördel kunna sammanhållas som en byrå.
Vid valet mellan de båda av de sakkunniga diskuterade organisationsprinciperna
— vertikal eller horisontal organisation — synes avgörande betydelse
böra tillmätas frågan, i vilken utsträckning den ena eller den andra
organisationsprincipen innebär en uppdelning av arbetsuppgifterna med hänsyn
till väsentliga olikheter i arbetets art.
Det torde härvid till en början böra framhållas, att den nuvarande huvudsakligen
vertikala organisationen på det tekniska området icke utgör en med
hänsyn till arbetets art och ändamål så klar indelning, som man vid ett mera
ytligt betraktande kan ha anledning antaga. Sålunda utgör, såsom de sakkunniga
framhållit, den förberedande planeringen av brobyggnadsarbetena
en uppgift, som är direkt hänförlig till vägbyråns utrednings- och planläggningsverksamhet
beträffande vägnätet. Även på utförandestadiet synes en
fullt klar gräns mellan väg- och brobyråernas kompetensområden icke föreligga,
nämligen i vad avser frågor rörande broarnas tillfartsvägar. En del
av de till brobyrån hänförda arbetsobjekten, nämligen färj inrättningar och
bryggor, torde i tekniskt hänseende närmast höra samman nied hamnbyråns
verksamhet. Fiskehamnsbvggandet är en angelägenhet, som icke enbart gäller
fiskerinäringen utan också ingår såsom ett led i det allmänna problemkomplexet
rörande skärgårdarnas kommunikationsbehov. Det må i
förevarande sammanhang slutligen framhållas, att hainnbvrån på senare år
till stor del sysselsatts med helt andra arbeten än hamnar och farleder, nämligen
med vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar samt oljelagringsanläggningar.
Enligt den horisontala organisationsprincipen skulle arbetsuppgifterna uppdelas
efter arten av de problem, som förekomma. De sakkunniga ha härvid
funnit, att väsentligen tre huvudgrupper kunna särskiljas, nämligen dels
tekniskt-administrativa uppgifter, innefattande framför allt behovsutredning
och förberedande planläggning, dels konstruktiva uppgifter, hänförliga till
konstarbeten, dels ock ledning och kontroll av anläggningsverksamhet och
underhållsarbeten. En dylik indelning synes mig i högre grad än den vertikala
innebära ett ändamålsenligt sammanförande av likartade eller närbesläktade
arbetsuppgifter. Beträffande de såsom tekniskt-administrativa betecknade
uppgifterna må framhållas, att de viktigaste avgörandena på detta
område i stor utsträckning icke äro av teknisk natur utan gälla frågor av
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
29
samhällsekonomisk, närings- och socialpolitisk, militär och liknande innebörd.
Jag tillåter mig att i detta sammanhang hänvisa lill vad 1944 års
hamnutredning anfört i fråga om behovsutredningarna rörande liandelshamnar
(s. 21 o. 22). Arbetet på utrednings- och planläggningsstadiet innefattar
därjämte en hel del rent administrativa göromål. De konstruktiva arbetsuppgifterna
torde däremot vara av huvudsakligen tekniskt-teoretisk art,
medan verksamheten på utförandestadiet omfattar dels praktiska uppgifter
av iner eller mindre utpräglad teknisk natur, såsom frågor rörande arbetsmetoder,
maskiner och material, arbetsföretagens detaljplanering och organisation
m. m., dels ock arbetsledning samt arbetaravtalsfrågor och sysselsättningspolitik.
I likhet med de sakkunniga anser jag betydelsefullt, att man
för var och en av de tre grupperna får personal — framför allt på de
ledande posterna — med speciell läggning och kompetens för den art av
arbetsuppgifter, som utmärker gruppen. Beträffande utrednings- och planläggningsarbetet
synes det härvid kunna ifrågasättas, huruvida det icke
kunde vara fördelaktigt att i större utsträckning än vad de sakkunniga förutsatt
överflytta arbetsuppgifter till personal med annan utbildning än teknisk,
t. ex. till befattningshavare med administrativ eller ekonomisk utbildning
och med erfarenhet rörande näringspolitiska frågor.
Genom införande av en huvudsakligen horisontal organisation för de tekniska
uppgifterna inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen synas mig flera
väsentliga fördelar stå alt vinna. Sålunda anser jag, att till organisationsformens
förtjänster kan räknas att den ger en mera framskjuten plats i
organisationen åt utrednings- och planläggningsuppgifterna och därigenom
torde skapa vissa garantier för att dessa viktiga uppgifter icke undanskymmas
av den mera tekniskt betonade verksamheten. Vidare finner jag i likhet
med statens arbetsmarknadskommission och landsorganisationen antagligt,
att organisationsformen i fråga skall kunna underlätta bemästrandet
av de betydelsefulla sysselsättningspolitiska uppgifter, som ankomma på
styrelsen. Slutligen torde, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit,
ökade möjligheter erhållas till ett effektivt utnyttjande av verkets personella
och tekniska resurser.
Vad angår den kritik, som riktats mot den av de sakkunniga förordade
organisationen, förefaller det mig, som om kritikerna å ena sidan i någon
män överdrivit svårigheterna att på konstruktions- och utförandestadierna
under gemensam ledning sammanföra arbetsuppgifter tillhörande olika tekniska
specialfack samt å andra sidan ej tillräckligt beaktat de av de sakkunniga
påvisade olikheterna i arbetsuppgifternas art mellan de olika stadierna
i ärendenas handläggning.
Vad beträffar den åsikt, som från flera håll uttalats, att hamnbyggandet
skulle vara en från verksamheten inom vägväsendet så helt artskild uppgift,
att en samordning icke borde äga runi, så är det tydligt att, om man
jämför hamnbyggnadsverksamheten endast nied vägbyggande och vägunderhåll,
olikheterna framträda såsom ganska stora. Jämförelsen bör dock icke
i första hand göras på delta sätt utan även avse de till vägväsendet hörande
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
konstarbetena, nämligen broar, färjinrättningar, bryggor och stödmurar. Att
det vid en sådan jämförelse skulle kunna påvisas några mera avgörande
olikheter i fråga örn arbetsuppgifternas art på konstruktions- och utförandestadierna
har jag icke blivit övertygad örn. I förevarande sammanhang må
påpekas, att de flesta hamnbyggnader, som utföras genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
försorg, äro jämförelsevis små och föga komplicerade
anläggningar. Det är också att märka, att inom den nuvarande hamnbyrån
handläggas ärenden rörande ur teknisk synpunkt så förhållandevis olikartade
arbetsobjekt som hamnar, vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar
samt oljelagringsanläggningar; några olägenheter av denna sammankoppling
ha icke påtalats i de inkomna yttrandena.
Svenska vägföreningen och svenska teknologföreningen ha givit uttryck
åt farhågor att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens huvuduppgift, väghållningsarbetet,
skulle bliva lidande på att i organisatoriskt hänseende sammanföras
med arbetsuppgifter inom styrelsens övriga verksamhetsområden.
Med anledning härav må framhållas, att de eventuella riskerna i detta hänseende
väsentligen torde elimineras, därest behovet av kvalificerade tjänstemän
i ledande ställning i erforderlig mån blir tillgodosett i den föreslagna
organisationen.
I vissa yttranden har den åsikten framförts, att arbetsuppgifterna på de
olika stadierna i ett ärendes handläggning skulle hänga så intimt samman
med varandra, att en horisontal uppdelning skulle medföra väsentliga olägenheter.
Det kan i anledning härav påpekas, att i den mån fördelaktiga erfarenheter
av den nuvarande organisationen ligga till grund för denna uppfattning,
kan densamma i varje fall knappast gälla vare sig vägärendena,
eftersom dessa redan vid nuvarande organisation äro i stort sett horisontalt
uppdelade mellan olika organ inom vägbyrån, eller verksamheten beträffande
anläggningar för vattenförsörjning och avlopp, vilken nu är fördelad
huvudsakligen horisontalt mellan avdelningen för vattenförsörjning och avlopp
samt hamnbyrån. I fråga örn arbetsuppgifterna på hamnbyggnadsväsendets
område synas mig några större svårigheter att frikoppla utredningsoch
planläggningsuppgiftema från de verkställande åtgärderna icke behöva
möta, under förutsättning att här liksom på styrelsens övriga områden vederbörande
anläggningsarbeten redan från början noggrant projekteras, så
att ändringar i planläggningen under arbetets gång i möjligaste mån undvikas.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har framhållit, att i fråga örn
konstarbeten — framför allt brobyggnadsarbeten, som skola utföras på entreprenad
— en i enlighet med de sakkunnigas förslag konsekvent genomförd
horisontal uppdelning av arbetsuppgifterna mellan det konstruerande
och det byggande organet skulle medföra vissa olägenheter, och har föreslagit
en jämkning i arbetsfördelningen på detta område i syfte att åt det konstruerande
organet giva ökat inflytande över handläggningen av hithörande
ärenden. Med hänsyn till de skäl, styrelsen anfört för en sådan jämkning, har
jag funnit mig höra ansluta mig till styrelsens synpunkter i detta hänseende.
De sakkunnigas motivering för en uppdelning av de tekniskt-administra -
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
31
tiva uppgifterna på tre skilda utredningsbyråer, nämligen en för väg-, gatuoch
vägtrafikväsendet, en för hamnar och farleder samt en för vattenförsörjnings-
och avloppsanläggningar, synes mig övertygande, och jag finner mig
därför icke böra biträda de förslag, som framförts av vissa av de hörda myndigheterna,
att antalet utredningsbyråer borde reduceras till en eller två.
I anledning av 1944 års hamnutrednings i det föregående återgivna uttalande
må särskilt framhållas, att sakkunnigförslaget icke beträffande hamnärendenas
behandling innehär någon utökning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
arbetsuppgifter, sådana dessa fixerats i styrelsens instruktion och kungörelsen
den 10 augusti 1928 (nr 328) angående statsbidrag till byggande, förbättring
och underhåll av allmänna hamnar och farleder. I avbidan på resultatet
av det förslag, som hamnutredningen kan komma att framlägga, synes vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen böra vara organiserad så att den kan fylla sin
uppgift såsom det i första hand ansvariga ämbetsverket för den statliga
hamnbyggnadspolitikens lämpliga utformning. Jag kan med hänsyn härtill
icke ansluta mig till hamnutredningens uppfattning, att med genomförandet
av sakkunnigförslaget i vad avser frågan örn andra utredningsbyråns uppgifter
tills vidare bör anstå.
Vad statens organisationsnämnd anfört örn avdelningens för arbetsorganisation
ställning inom styrelsen samt örn behovet av en personalförstärkning
för att möjliggöra för avdelningen att påtaga sig jämväl vissa andra arbetsuppgifter
än arbetsstudier och ackordsättning för byggnads- och underhållsarbeten
m. m. synes värt beaktande. Jag förutsätter, att styrelsen ägnar dessa
frågor tillbörlig uppmärksamhet. För närvarande är jag emellertid icke beredd
att härutinnan själv framlägga något förslag, avvikande från de sakkunnigas.
Jag förordar alltså, i likhet med styrelsen, att avdelningen tills vidare
inordnas under byggnadsbyrån.
Vid den granskning, som jag ägnat de sakkunnigas förslag rörande byråindelningen
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, har jag sålunda funnit
övervägande skäl tala för en omorganisation av styrelsen i huvudsaklig överensstämmelse
med detta förslag. Jag förordar alltså, att i stället för de nuvarande
väg-, bro- och hamnbyråema samt avdelningen för vattenförsörjning
och avlopp inrättas tre utredningsbyråer, en konstruktionsbyrå och en
byrå för byggande oell underhåll. Såsom jag nyss anfört anser jag emellertid,
att de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna jämkningarna i
gränsdragningen mellan byråerna böra beaktas. Hinder bör ej heller möta
för styrelsen att, därest så befinnes påkallat, företaga även andra mindre
ändringar i arbetsfördelningen.
I enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag synas benämningarna
å de tre utredningsbyråema och byggnadsbyrån böra ändras till
vägbyrån, hamnbyrån, byrån för vattenförsörjning oell avlopp respektive
byggnads- och underhållsliyrån. Av praktiska skäl kommer jag emellertid i
det följande alt vid redogörelsen för personalberäkningama använda de av
de sakkunniga föreslagna benämningarna å ifrågavarande byråer.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
I förevarande sammanhang torde jag vidare till övervägande få upptaga
det av luftfartsstyrelsen framförda förslaget örn överflyttning från väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen till luftfartsstyrelsen av uppgiften att på entreprenad
låta utföra flygplatsanläggningar. Jag får händd till en början erinra
örn, att byggandet av flygplatser för tyngre flygplan torde komma att, i den
mån dylika s. k. storflygplatser beslutas, överlämnas åt en för ändamålet redan
bildad fristående organisation samt att frågan örn bibehållande hos vägnell
vattenbyggnadsstyrelsen av flygplatsbyggandet i övrigt, såväl i statlig regi
som på entreprenad, icke slutgiltigt avgjordes vid luftfartsstyrelsens inrättande
förlidet år. De skäl, sistnämnda myndighet nu anfört för en överflyttning i
viss omfattning av denna verksamhet, äro i stort sett desamma, som övervägdes
vid den tidigare behandlingen av frågan. Man lärer icke kunna förneka möjligheten
av att den rådande uppdelningen av hithörande anläggningsärenden
på luftfartsstyrelsen såsom utredande och projekterande organ samt väg-och
vattenbyggnadsstyrelsen såsom verkställande myndighet kan giva upphov till
vissa komplikationer och i någon mån medföra omgång vid ärendenas handläggning.
Ett enligt min mening vägande skäl för bibehållande av den nuvarande
ordningen är emellertid, att en överflyttning helt eller delvis av byggandet
av mindre och medelstora flygplatser till luftfartsstyrelsen antagligen
skulle leda till dubbelorganisation. Med stor sannolikhet torde nämligen, när
verksamheten ökade i omfattning, behov komma att visa sig föreligga för
luftfartsstyrelsen att inom verket lia tillgång till särskilda experter för beläggnings-,
grundförstärknings-, dränerings- och andra liknande uppgifter,
alltså sådan expertis, som under alla förhållanden skulle komma att ingå i
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens organisation. Man har därjämte att räkna
med de olägenheter, som i allmänhet uppkomma, då en begränsad verksamhet
av delvis konjunkturbetonad karaktär friställes, nämligen svårigheterna
alt anpassa personalstyrkan till växlingarna i arbetets omfattning samt en
viss, kanske omedveten tendens hos vederbörande myndighet att vid minskning
i arbetstillgången låta påverka sig av de interna personalproblemen
vid bedömande av arbetsprojektens angelägenhetsgrad. I förbigående må
framhållas, att det nu anförda också utgör ett skäl för att icke bibehålla en
särskild organisation inom väg- och vattenbyggnadsverket för konstruktionsoch
byggnadsarbetet beträffande hamnar och farleder. Slutligen bör också
nämnas, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i motsats till luftfartsstyrelsen
äger en med kvalificerad teknisk personal utrustad lokal byggnadsorganisation,
som säkerligen kan vara till stor nytta vid flygplatsbyggandet icke blott
när det gäller arbeten i egen regi utan även vid tillsyn å och kontroll av
entreprenadarbeten. Med hänsyn till vad sålunda anförts anser jag mig böra
förorda, att den nu tillämpade ordningen för utförande av flygplatsbyggnader
tills vidare bibehålies. Jag utgår härvid från att de av luftfartsstyrelsen
påtalade svårigheterna ur arhetssynpunkt med det nuvarande systemet i allt
väsentligt skola kunna övervinnas genom ett intimt och på ömsesidigt förtroende
grundat samarbete mellan de båda myndigheterna, något som bör underlättas
därigenom att dessa enligt föreliggande förslag till uppförande av äm
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
33
betsbyggnad även framdeles skulle få sina tjänstelokaler i omedelbar närhet
av varandra. För att åt luftfarfsstyrelsen giva vissa garantier för att flygplatsärendena
icke vid handläggningen inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
komma i efterhand bör den ordningen gälla, alt den för ifrågavarande
uppgifter beräknade personalen hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen må
överflyttas till andra arbetsuppgifter endast i den mån de föreliggande uppgifterna
på flygplatsbyggandets område icke bereda personalen full sysselsättning.
Vad angår luftfartsstyrelsens anmärkning, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
personalkostnader för flygplatsbyggandet icke komme att liksom
övriga kostnader för den civila luftfarten redovisas å luftfartsfonden, må
framhållas att denna fråga kan lösas enligt samma princip, som tillämpas i
fråga om telegrafverkets kostnader för radiotjänst åt luftfarten, nämligen genom
att för ändamålet å staten för luftfartsfonden uppföres en beräknad utgiftspost,
från vilken ersättning beredes väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för
hithörande kostnader. Ifrågavarande ersättningsbelopp skulle härvid uppdebiteras
å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsanslag under rubriken
Särskilda uppbördsmedel. En dylik anordning synes lämpligen böra genomföras
från och med budgetåret 1947/48.
En allmänt utbredd uppfattning synes vara, att verksamheten inom vägoch
vattenbyggnadsväsendet för närvarande är i alltför hög grad centraliserad,
och från flera håll lia uttalats farhågor för att den av de sakkunniga
föreslagna omorganisationen icke skulle komma att medföra någon ändring
i detta förhållande utan snarare leda till en ytterligare centralisering. Med
anledning härav må följande framhållas.
Uppenbart är, att den nuvarande uppdelningen av den lokala vägorganisationen
på icke mindre än 24 särskilda organ nödvändiggör ett hårdare
centralt grepp över arbetet än vid en distriktsindelning med ett mindre antal
enheter. Behovet härav torde i synnerhet ha gjort sig gällande under den förflutna
tiden närmast efter vägförstatligandereformens genomförande, då det
gällt för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att uppdraga riktlinjerna för verksamheten
och att kontrollera vägförvaltningarnas förmåga att lösa sina uppgifter.
Styrelsen har emellertid i sitt utlåtande förklarat avsikten vara att,
allteftersom de föreliggande principfrågorna bleve klarlagda, i ökad utsträckning
överlåta det slutliga avgörandet av ärendena till vägförvaltningarna.
Det bör i förevarande sammanhang påpekas, att vissa personalkrävande
arbetsuppgifter finnas, vilka på grund av sin karaktär icke böra splittras
genom en decentralisering, nämligen sådana mera omfattande specialuppgifter,
där arbetet i viss utsträckning kan utbildas till rutin, I. ex. granskning eller
upprättande av arbetsritningar till broar, upprättande av detaljritningar till
fältarbeten på flygplatser, bedrivande av arbetsstudier m. lii.
Med anledning av det av länsstyrelsen i Kalmar län gjorda uttalandet i decentraliseringsfrågan
anser jag mig böra framhålla att, lika viktigt som det
är att de lokala intressena och synpunkterna få allt det inflytande på ärendenas
avgörande som tillkommer dem, lika viktigt är enligt min mening ock
Iiihang
lill riksdagens protokoll 191/6. 1 sami. Nr 286. 3
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
så att verksamheten bedrives efter i möjligaste mån enhetliga principer.
Detta senare synes nödvändigt icke blott för att skapa rättvisa vid fördelningen
av de begränsade statsmedlen mellan olika bygder och intressegrupper
utan även för att förhindra en ur statsfinansiella och andra synpunkter
icke önskvärd standarduppskruvning, som på grund av skiljaktigheterna i
de lokala förhållandena och de lokala myndigheternas begränsade möjligheter
att överblicka verksamheten i dess helhet eljest lätt kan uppkomma. Just
de av länsstyrelsen påtalade olikheterna i de lokala förhållandena göra emellertid,
att åtgärderna för att skapa enhetlighet och planmässighet icke kunna
begränsas enbart till utfärdande av allmänna direktiv; härför erfordras även
och framför allt ett intimt och på personlig kontakt grundat samspel mellan
de centrala och de lokala organen. Av vikt är härvid att den centrala tillsynen
och ledningen icke bedrives så, att varje detaljfråga skall underställas
den centrala myndighetens prövning. I stället böra dessa uppgifter — såsom
de sakkunniga synas ha avsett — fullgöras genom utfärdande av generella
föreskrifter, i den mån så är möjligt, samt genom rådgivande och kontrollerande
verksamhet under hand vid tjänsteresor och på annat sätt. Med tilllämpning
av sådana former för den centrala ledningen och kontrollen bör
det vara möjligt att redan nu i betydande utsträckning överflytta ärendenas
avgörande till vägförvaltningarna. I första hand synas därvid de av de sakkunniga
föreslagna decentraliseringsåtgärderna kunna genomföras. Jag förutsätter,
att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kommer att ha sin uppmärksamhet
riktad på den här behandlade frågan och att styrelsen kommer att
lämna sin medverkan till en fortsatt utveckling i den antydda riktningen.
Vad angår frågan om fördelningen av anläggningsarbetena mellan arbeten
i egen regi och arbeten på entreprenad anser jag i likhet med landsorganisationen,
att vid bedömandet av denna fråga vederbörlig hänsyn måste tagas
till den i anläggningsverksamheten sysselsatta arbetarpersonalens berättigade
intressen. I den mån egen-regi-systemet kan bereda en jämnare sysselsättning
och skänka tryggare levnadsvillkor åt ifrågavarande personal, bör detta
system enligt min mening komma till användning i all den utsträckning, som
ur allmänt arbetsmarknadspolitisk synpunkt och med hänsyn till de statliga
resurserna är lämplig, och bör således icke begränsas till viss på förhand
fixerad omfattning. Även om egen-regi-verksamheten av detta skäl principiellt
sett torde böra äga företräde, synes emellertid utrymme också böra
beredas åt entreprenadsystemet, bland annat med hänsyn till värdet av att
ha tillgång till en entreprenadorganisation, som är förtrogen med och vid
arbetsmarknadskriser i ökad utsträckning kan kopplas in på de statliga arbetena
och som äger tillräcklig kapacitet för att kunna verksamt bidraga till
att bemästra uppgifterna i dylika situationer.
I förevarande sammanhang må framhållas, att sysselsättningsproblemet
inom väg- och vattenbyggnadsfacket under normala tider i väsentlig mån
är en fråga örn att bereda arbete åt de anställda under vinterperioden, då de
klimatiska förhållandena försvåra eller förhindra bedrivandet av vissa slag
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
35
av arbeten. Det gäller här alltså att åstadkomma en sådan planläggning av
verksamheten, att arbeten och arbetsdetaljer, som lämpligen kunna utföras
vintertid, i största möjliga mån förläggas till denna årstid. Det bör enligt
min mening vara möjligt att även vid anlitande av entreprenadsystemet i viss
utsträckning åvägabringa en sådan planläggning genom överenskommelser
med vederbörande entreprenörer. Vad gäller utförandet av beredskapsarbeten
på entreprenad inom väg- och vattenbyggnadsfacket, har behovet av ett sådant
statligt inflytande på arbetenas tidsplanering blivit beaktat i de särskilda
bestämmelser rörande dylika arbeten, som fastställts av statens arbetsmarknadskommission
i samförstånd med svenska byggnadsentreprenörföreningen.
Vad slutligen angår den av svenska väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet
väckta frågan örn personalrepresentation vid beslutanderättens utövande
i sysselsättningspolitiska angelägenheter, synes det mig icke för närvarande
påkallat att upptaga detta spörsmål till närmare behandling. Jag
torde härvid få erinra örn den inom kommunikationsdepartementet pågående
utredningen örn inrättande av samarbetsorgan vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och vissa andra större statliga verk, vilka organ skulle ha till uppgift
att tillvarataga personalintressena bland annat i sysselsättningspolitiskt
hänseende.
Personalorganisationen.
Verksledningen. Allmänna spörsmål rörande anställningsform och löneställning för
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personal.
lie sakkunniga.
Såsom bakgrund till sitt förslag rörande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
personalorganisation ha de sakkunniga på s. 51—54 i betänkandet framlagt
vissa allmänna synpunkter i fråga örn arten, omfattningen och betydelsen
av styrelsens arbetsuppgifter i jämförelse dels med förhållandena före
vägväsendets förstatligande, dels ock med verksamheten vid de affärsdrivande
verken. Enligt de sakkunnigas uppfattning ha väg- och vattenbyggbyggnadsstyrelsens
uppgifter, vilka tidigare väsentligen voro av administrativ
art, efter vägförstatligandet blivit mera överensstämmande med dem, som
åvila de affärsdrivande verken. De sakkunniga framhålla i detta sammanhang
också de ökade krav, som ställas på styrelsen i samband med strävandena
efter en effektivisering av den statliga arbetsmarknadsberedskapen.
Generaldirektörens löneställning. Inrättande av en souschef sbefattning.
Vid den granskning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens arbetsuppgifter
och organisation, som de sakkunniga företagit i samband med fullgörandet
av sitt uppdrag, ha de sakkunniga funnit frågan örn en förbättrad löneställning
för ämbetsverkets chef samt örn inrättande av en souschefsbefattning
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
böra i förevarande sammanhang upptagas till prövning. De sakkunniga ha
därvid med den närmare motivering, som framgår av uttalandena på s. 54
-—61 i betänkandet, föreslagit uppflyttning av generaldirektörsbefattningen
från lönegraden C 13 till lönegraden C 15 samt inrättande av en befattning
såsom överdirektör och souschef i lönegraden C 11.
Chefsbefattningarna å de tekniska byråerna.
Vad angår anställningsform och löneställning för byråcheferna på de tekniska
byråerna, vilken fråga behandlas på s. 61—64 i betänkandet, ha de
sakkunniga föreslagit, att var och en av de tre utredningsbyråema skulle
förestås av en byråchef i lönegraden C 6, att chefen för konstruktionsbyrån
skulle vara överingenjör i lönegraden C 8 och att chefen för byggnadsbyrån
skulle vara överingenjör i lönegraden C 9.
Anställningsform och löneställning för personalen på de tekniska byråerna.
I likhet med vad fallet var vid järnvägs- och luftfartsbyrån utgöres personalen
å brobyrån och hamnbyrån till övervägande delen av tillfälligt anställda,
arvodesaVlönade befattningshavare, vilkas avlöningar i de flesta fallen
bestridas av byggnadsanslag och andra för sakliga kostnader avsedda
medel. Avdelningen för vattenförsörjning och avlopp omfattar uteslutande
sådan personal. En av de sakkunnigas huvuduppgifter har i enlighet med
utredningsdirektiven varit att verkställa en översyn av styrelsens personalorganisation
i berörda hänseende. De sakkunniga ha funnit anställningsförhållandena
för ifrågavarande personal otillfredsställande och ha därför i sitt
organisationsförslag räknat med ordinarie eller extra ordinarie befattningar
för de arbetsuppgifter, som handhavas av nämnda anställningshavare, i den
mån ett stadigvarande behov av arbetskraft ansetts föreligga. De sakkunniga
ha därjämte föreslagit, att lönegradsplaceringarna för styrelsens tekniska
personal skulle närmare anpassas till löneläget för motsvarande personal
vid de affärsdrivande verken.
Beträffande de sakkunnigas närmare överväganden och förslag i hithörande
frågor tillåter jag mig att hänvisa till betänkandet (s. 64—-71).
Yttranden.
Beträffande löneställningen för olika i den föreslagna organisationen ingående
befattningshavare framhåller statskontoret till en början, att endast
utvidgade eller mera väsentligt förändrade arbetsuppgifter syntes böra föranleda
rubbning av den lönegradsplacering, som fastställdes i samband med
1943 års omorganisation. Med denna motivering avstyrker statskontoret
bland annat den av de sakkunniga föreslagna uppflyttningen i lönegrad av
generaldirektörsbefattningen.
Vad angår frågan, huruvida överdirektören bör intaga ställningen som
fristående souschef eller bör med uppgiften att vara generaldirektörens
ställföreträdare liksom nu förena chefskapet för viss avdelning eller byrå
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
37
inom verket, kunde, yttrar statskontoret, givetvis delade meningar råda.
Statskontoret hade emellertid för sin del funnit antagligt, att chefen för utredningsavdelningen
enligt den av statskontoret föreslagna organisationen
lämpligen borde kunna fungera som generaldirektörens ställföreträdare. Härigenom
syntes förutsättningar skapas för en rätt balans mellan de ledande
administrativa och tekniska arbetsuppgifterna inom styrelsen. Statskontoret
föreslår, att överdirektören, vilken nu fungerade som chef för vägbyrån
och i denna egenskap hänförts till lönegraden C 9, skulle tjänstgöra
som chef för utredningsavdelningen och därvid placeras i lönegraden C 10.
För ledningen av den i statskontorets organisationsplan ingående konstruktions-
och byggnadsavdelningen har statskontoret föreslagit en befattning
som byggnadschef i lönegraden C 9.
I fråga örn de tekniska byråchefstjänsterna saknas enligt
statskontorets mening varje anledning att tillämpa annan och förmånligare
löneberäkning än för byråchefer inom statsförvaltningen i allmänhet.
Vid inplacering å C-löneplanen syntes därför lönegrad C 6 vara på förhand
given. I detta sammanhang har statskontoret anfört följande.
Statskontoret vill särskilt rikta en bestämd gensaga mot att såsom motiv
för en högre löneställning för vissa tjänster än som enligt vedertagna löneregleringsprinciper
vanligen tillämpas åberopa speciella, rent konjunkturbetonade
rekryteringssvårigheter. Skulle löneläget för statstjänstemän befinnas
icke bereda tillräckliga möjligheter att »i konkurrensen med enskilda
företag och kommunala myndigheter förvärva och behålla befattningshavare
med erforderliga kvalifikationer» (s. 63) måste själva lönenivån omprövas
— en uppgift, som åvilar den nu sittande lönekommittén — men uppflyttning
på dylika grunder av enstaka befattningar skulle genom sina slumpartade
verkningar snabbt bryta sönder hela det med stor möda uppbyggda
lönesystemet.
De sakkunnigas förslag, att 27 lönegraden skulle införas
såsom förste byråingenjörsgrad hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och att 24 lönegraden skulle användas i ökad
utsträckning för byråingenjörstjänsterna i stället för
21 lönegraden, avstyrkes av statskontoret, som anser, att de sakkunniga icke
lyckats påvisa några nya omständigheter av beskaffenhet att böra föranleda
ändring i den ståndpunkt, statsmakterna år 1943 efter ingående överväganden
funnit sig böra intaga till detta spörsmål.
Allmänna lönenämnden förklarar inledningsvis, att nämnden kunnat ingå
på en detaljgranskning av löneställningen för de olika föreslagna tjänsterna
endast i de fall, då i betänkandet närmare redogörelse lämnats för arbetsuppgifternas
art.
I likhet med de sakkunniga har lönenämnden funnit skäl tala för att förbättrad
löneställning beredes generaldirektören. Lönenämnden
anser dock, att tjänsten åtminstone tills vidare, i avvaktan på närmare erfarenheter
av verkningarna av den förordade omorganisationen, bör upplagas
endast i lönegraden C 14.
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
Beträffande de sakkunnigas förslag om inrättande av en souschef sbefattning
yttrar lönenämnden följande.
Lönenämnden finner det för sin del tveksamt, om tillräckliga skäl kunna
föreligga för tillskapandet av en befattning, vars innehavare uteslutande
skulle ha till uppgift att i generaldirektörens ställe handha ärenden, som eljest
skulle ankomma på verkschefen. Enligt lönenänmdens mening synes
den nuvarande anordningen i princip böra bibehållas, innebärande att med
en av byråchefstjänsterna förenas uppdraget att vara generaldirektörens ställföreträdare.
Lönenämnden har ovan berört tanken, att de tre utredningsbyråerna
borde kunna sammanföras till en enda byrå. Därest så sker, synes
till chefsskapet över sistnämnda byrå jämväl kunna läggas uppdraget att
vid förefallande behov uppehålla generaldirektörsämbetet, därvid byråchefen
torde böra erhålla överdirektörs ställning. Vad angår lönegradsplaceringen
för förevarande befattningshavare kan lönenämnden —- oavsett om
tjänsten uppföres som en fristående befattning eller örn densamma kombineras
med byråchefstjänst — icke tillstyrka högre placering än i C 10. Vid
ett tillmötesgående av de sakkunnigas förslag om tjänstens hänförande till
C 11 skulle överdirektören komma i samma löneläge som överdirektören
vid statens järnvägar, vilket lönenämnden icke kan anse vara befogat.
Mot den av de sakkunniga föreslagna lönegradsplaceringen för cheferna
för konstruktions- och byggnadsbyråerna har lönenämnden
icke funnit anledning till erinran.
Byråchefsbefattningarna på de tre utredningsbyr
å e r n a skulle, därest dessa byråer, såsom lönenämnden ifrågasatt, sammanfördes
till en byrå, enligt nämndens uttalande komma att ersättas med
avdelningschef stjänster, förslagsvis såsom förste byrådirektörer i C 6.
Lönenämnden förklarar sig kunna rent principiellt ansluta sig till den av
de sakkunniga gjorda jämförelsen med kommunikation sverken
beträffande löneställningen för förste byråingenjörerna
hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen men kan däremot
icke av i betänkandet lämnade uppgifter finna skäl föreligga för att i styrelsen
i så stor utsträckning som föreslagits placera ingenjörer i 27 lönegraden.
Till jämförelse framhåller lönenämnden, att medan de sakkunniga föreslagit,
att 15 förste byråingenjörer i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skulle
hänföras till A 27 och 3 till A 26, motsvarande antal i järnvägsstyrelsen utgjorde
15 (förste byråingenjörer) respektive 16 (byråingenjörer).
Statens organisationsnämncl anser det icke möjligt att med ledning av betänkandets
uppgifter bedöma, huruvida den föreslagna personalorganisationen
ur kvalitativ och kvantitativ synpunkt kan vara tillfredsställande. Härför
skulle, yttrar nämnden, hava erfordrats ett ingående studium av arbetets
beskaffenhet och nuvarande fördelning, använda arbetsmetoder, förefintliga
eller planerade lokaler m. m. I detta sammanhang har organisationsnämnden
vidare anfört:
För styrelsen lär inom en nära framtid ny ämbetsbyggnad komma att
uppföras. Tillfället är följaktligen synnerligen gynnsamt för styrelsen att
företaga en grundlig översyn av personalorganisationen för möjliggörande
av ett närmare fastställande av såväl hur den nya byggnaden lämpligen bör
Kungl. Maj.ts proposition nr 286-
39
planeras som erforderlig personal. En sådan översyn borde omfatta samtliga
delar av styrelsen. Att efter en sådan genomgång icke oväsentliga personalbesparingar
böra kunna äga rum, därom är nämnden övertygad. Styrelsens
nuvarande lokalförhållanden med avdelningarna fördelade på olika håll i
staden måste nämligen medföra betydande svårigheter ur arbetssynpunkt
och givetvis kräva mera personal, än örn arbetet centraliseras till en ändamålsenligt
planerad byggnad. Vid en arbetsplanering enligt rationella principer,
varvid gemensamma expeditioner för registrering och förvaring av
handlingar och ritningar, personalbokföring, maskinskrivningsarbeten m. m.
anordnas och moderna arbetsmetoder införas, bör ökad arbetseffekt vinnas
och arbetskostnaderna kunna minskas.
Vad i det föregående sagts beträffande styrelsen gäller jämväl den lokala
organisationen. Även vid denna äro lokalförhållandena i många fall otillfredsställande.
Emellertid torde lokalfrågorna vid åtminstone vissa vägförvaltningar
kunna förväntas snart få sin lösning, i det att nya lokaler lära
komma att uppföras. I viss omfattning kommer detta att påverka den blivande
arbetsorganisationen och personalbehovet.
Beträffande den föreslagna souschefsbefattningen framhåller organisationsnämnden,
att, därest en sådan befattning ansåges oundgängligen
nödvändig, dess innehavares ansvar och arbetsuppgifter borde instruktionsvis
klart fixeras.
Vad angår lönegradsfrågorna har nämnden icke ansett sig böra
göra annat uttalande, än att det med hänsyn till de stora ekonomiska värden,
verket hade att förvalta, vore av utomordentlig vikt, att de ledande befattningarna
gåves sådan lönegradsplacering, att verket för dessa poster kunde
förvärva och få behålla verkligt kvalificerade personer. Även för den mera
kvalificerade tekniska personalen i övrigt borde anställningsförhållandena
vara sådana, att personalbehovet kunde på tillfredsställande sätt tillgodoses.
De täta ombyten av personal, som enligt av de sakkunniga i betänkandet
lämnade uppgifter förekomma, måste, framhåller organisationsnämnden,
verka avsevärt nedsättande på verkets arbetseffektivitet.
Riksräkenskapsverket yttrar bland annat:
Även om en utvidgning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tekniska organisation
måste anses vara en naturlig konsekvens av den utveckling av
vägväsendet som man nu har anledning räkna med, anser sig riksräkenskapsverket
icke kunna underlåta framhålla, att mera avsevärda lönegradsuppflyttningar
för högre befattningshavare inom ett förvaltningsområde måste
medföra konsekvenser för avvägningen av löneställningen inom andra förvaltningsområden.
Särskilt torde den höjning av löneställningen för tekniskt
utbildade befattningshavare, som nu är aktuell, förr eller senare nödvändiggöra
en omprövning av löneställningen för högre administrativa befattningshavare,
örn balansen mellan de administrativa och tekniska synpunkterna
skall kunna upprätthållas.
Länsstyrelsen i Hallands län har anfört följande.
Förslaget synes syfta lill att i lönehänseende särskilt högt placera de tekniskt
utbildade befattningshavarna. Häremot har länsstyrelsen i och för sig
intet att erinra, såvitt detta syfte motiveras med angelägenheten av att i konkurrens
med enskilda arbetsgivare kunna lill vissa chefsposter förvärva per
-
40
Kungl. Majda proposition nr 286.
söner med synnerligen höga kvalifikationer. När det åter gäller befattningshavare
för andra än verkliga chefsposter, ställer sig länsstyrelsen emellertid
tveksam, om det beträffande väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kan anses
motiverat med högre löneställning än för motsvarande grupper av befattningshavare
inom andra statliga verk med lika stor betydelse för samhällslivet.
Vidare kan det ifrågasättas, örn den omständigheten, att ett statligt
verks personalstyrka till följd av ökad arbetsmängd måste utökas, bör föranleda
högre löneställning för andra än verkschefen och en eller annan chefstjänsteman
av första rangen. Det måste ytterligare ifrågasättas, och detta
gäller särskilt den föreslagna löneförbättringen för nuvarande befattningshavare
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, om icke frågan örn höjd lönegradsplacering
bör vila i avvaktan på en allmän översyn av löneställningen
inom den centrala statsförvaltningen.
Svenska vågföreningen framhåller önskvärdheten av att särskilt de högre
tekniska tjänstebefattningarna utrustas med sådana löneförmåner, att de
kunna bliva besatta med välkvalificerade män, samt att likvärdiga befattningar
inom vägorganisationen och de affärsdrivande verken bliva likvärdigt
avlönade.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser i likhet med de sakkunniga, att inrättandet
av en befattning som överdirektör och souschef är
nödvändigt.
Styrelsen hemställer, att chefen för konstruktionsbyrån med
hänsyn till de särskilda kvalifikationer, som krävdes för denna befattning,
måtte placeras i lönegraden C 9.
Vidare bär styrelsen i detta sammanhang framlagt förslag örn uppfattning
i lönegrad av styrelsens förrådsdirektör stjänst. Till denna
fråga torde jag få återkomma i det följande i samband med anmälan av
styrelsens förslag beträffande förrådsbyråns personalorganisation i övrigt.
Beträffande byråchefstjänsterna på de tre utredning sbyråerna
ifrågasätter styrelsen, örn icke dessa befattningar, i motsats
till vad de sakkunniga därom uttalat, borde betraktas som sluttjänster. Vid
sådant förhållande har styrelsen av olika skäl funnit de föreslagna löneplaceringama
för låga. Styrelsen anser sig emellertid icke beredd att nu framlägga
förslag om annan löneställning för ifrågavarande tjänster och ej heller
för byråchefsbefattningarna på kansli- och kameralbyråerna,
ehuru styrelsen även i dessa fall funnit en omprövning av
löneställningen påkallad. Styrelsen antyder, att det beträffande nu omförmälda
fem byråchefstjänster kunde vara lämpligt att invänta den emotsedda
lösningen i allmänhet av frågan örn råds- och byråchefstjänsternas löneställning.
De yttranden, som inkommit till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen från
olika, av organisationsförslaget berörda personalsammanslutningar, innehålla
bland annat följande uttalanden och yrkanden rörande lönefrågorna av mera
allmän innebörd.
Civila statsförvaltningens t jämte mannof örbund anser, att de sakkunniga
i stort sett beaktat kraven på överensstämmelse i lönesättningen mellan väg
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
41
och vattenbyggnadsstyrelsen och de affärsdrivande verken samt att förslaget
därför innebure betydliga förbättringar i förhållande till det nuvarande läget.
Civilförvaltningens personalförbund anmärker, att proportionen mellan
ordinarie och icke-ordinarie tjänster i lägre lönegrader vore oförmånlig enligt
de sakkunnigas organisationsförslag, och påyrkar inrättande av flera
ordinarie befattningar i dessa lönegrader. Förbundet anser därjämte, att de
befattningar såsom extra tjänstemän, vilka ingå i de sakkunnigas förslag,
böra i personalstaten upptagas såsom extra ordinarie.
Statsverkens ing enior sförbund föreslår, att åtminstone i fråga om ingenjörsbefattningarna
vid väg- och vattenbyggnadsverket måtte upprättas tjänsteförteckningar,
som vore analoga med de affärsdrivande verkens. Detta innebure,
att för befattningar i lägre lönegrad än A 28 följande tjänsteförteckning
skulle tillämpas:
A 27 förste byråingenjör
» vägingenjör
A 26 byråingenjör
vägingenjör
A 24 ingenjör
A 22 »
A 20
A 17 »
A 15 ingenjörsassistent.
Under framhållande av att vid vissa statliga verk med större ingenjörskårer,
exempelvis telegrafverket, en garanterad befordringsgång under de
första anställningsåren tillämpades för sådana yngre ingenjörer, vilka efter
prövning befunnits lämpliga för fortsatt anställning, förordar ingenjörsförbundet,
att ett liknande system införes även för väg- och vattenbyggnadsverket.
Sveriges högskoleutbildade väg- och vattenbgggarcs riksförbund befarar,
att väg- och vattenbyggnadsverkets rekryteringssvårigheter med avseende å
ingenjörspersonalen icke komme att bliva tillfredsställande avhjälpta med de
av de sakkunniga föreslagna lönegradsplaceringarna, och anser därför nödvändigt,
att en relativt allmän höjning av löneställningarna för väg- och vattenbyggnadsingenjörerna
i den framlagda organisationsplanen kommer till
stånd ävensom att de yngre ingenjörerna erhålla viss säkerhet för rimliga
befordringar. Förbundet anser därjämte, att vissa av de föreslagna extra
ordinarie befattningarna böra utbytas mot ordinarie.
Med anledning av statsverkens ingenjörsförbunds framställning örn införande
av en garanterad befordringsgång under de första anställningsåren för
ingenjör spersonal har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört följande.
Nämnda fråga har i olika omfattning lösts vid vissa verk. Onekligen torde
sådan garanterad befordringsgång underlätta rekryteringen särskilt av högskoleingenjörer,
varför styrelsen i princip intet har att erinra mot att den
kan komma i tillämpning även inom väg- och vattenbyggnadsverket. Sty
-
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
reisen anser vidare, att löneställningen för de inom väg- och vattenbyggnadsverket
anställda tjänstemännen rent principiellt bör vara densamma som vid
affärsverken. Vid genomförandet av föreslagen befordringsgång bör enligt
styrelsens mening tjänsteförteckningen få en i viss mån annan utformning.
Visserligen bör i så fall den undre delen av den vid affärsverken tillämpade
löneskalan i stort sett följas vid befordringsgången. Men det finnes då knappast
anledning att som ordinarie upptaga annat än befordringstjänster över
de lönegrader, som uppnås genom den garanterade befordringsgången. De
båda frågorna äro därför intimt beroende av varandra. — Intet av de verk,
där den garanterade befordringsgången införts, torde ha tekniska tjänstemän
med så skiftande utbildning som väg- och vattenbyggnadsverket. Ett
genomförande vid verket av denna befordringsgång skulle därför kräva alldeles
särskilda överväganden. Den organisation, som föreslagits av de sakkunniga,
hindrar emellertid icke genomförandet framdeles vid lämplig tidpunkt
av garanterad befordringsgång och därefter lämpad tjänsteförteckning.
Intill dess så kan komma att ske, har måhända större erfarenhet hunnit
vinnas i dessa frågor inom andra statliga verk. Med hänsyn till arbetet
inom verket och de av omorganisationen berörda tjänstemännen är det emellertid
oundgängligen nödvändigt, att de av organisationsförslaget berörda
byråerna och avdelningarna få en lämplig organisatorisk utformning.Av denna
anledning anser sig styrelsen böra föreslå, att ovannämnda av statsverkens
ingenjörsförbund väckta frågor måtte ställas på framtiden.
Av ställningstagandet i dessa frågor beror även den av Sveriges högskolebildade
väg- och vattenbyggares riksförbund väckta frågan örn överflyttande
från extra ordinarie stat av vissa föreslagna tjänster (Eo 24 och Eo 26)
till ordinarie stat. Styrelsen anser, att även denna fråga bör ställas på framtiden.
Byråernas organisation.
Första utredningsbyrån.
(Vägbyrån.)
De sakkunniga.
Första utredningsbyrån skulle enligt de sakkunnigas förslag organiseras
pa tre avdelningar —■ avdelning I, II och III — motsvarande i huvudsak
följande avdelningar inom den nuvarande vägbyrån, nämligen utredningsavdelningen
(avd. I), avdelningen för rikets städer (avd. II) och
vägtrafikavdelningen (avd. III). De nuvarande chefsbefattningarna på dessa
avdelningar, nämligen en byrådirektör (C 5), en gatuinspektör
(A 29) och en vägtrafikinspektör (A 29), skulle i den nya organisationen
bibehållas oförändrade. Det nu till utredningsavdelningen hörande
vägarkivet föreslås skola göras till ett för avdelningarna gemensamt
organ.
Beträffande motiveringarna till de sakkunnigas organisationsförslag rörande
första utredningsbyrån får jag hänvisa till betänkandet (s. 72—89).
Den nuvarande och den av de sakkunniga föreslagna personalorganisationen
för de arbetsuppgifter, som skulle ankomma på första utredningsbyrån,
framgår av följande sammanställning (vederbörande byråchefsbefattningar
äro här ej redovisade).
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
43
Nuvarande organisation:
Yägbyr&n.
Utredningsavdelningen
Lönegrad
1 byrådirektör............. C 5
2 förste byråingenjörer.....A 26
1 byråingenjör............. A 24
1 byråingenjör............. A 21
3 byråingenjörer........... Eo 21
1 ingenjörsassistent......... Eo 17
2 ritare................... Eo 15
1 kanslibiträde............. A 7
2 kontorsbiträden.......... A 4
1 kontorsbiträde........... Eo 4
Arv. lönekl.
1 ingenjör................. 26
3 ingenjörer............... 21
19
Avdelningen för rikets städer
Lönegrad
1 gatuinspektör............ A 29
1 byråingenjör............. A 24
1 ritare................... Eo 15
1 kontorsbiträde........... A 4
"4
Vägtrafikavdelningen
1 vägtrafikinspektör........ A 29
1 förste byråingenjör....... A 26
1 byråingenjör............. Eo 21
1 ritare................... Ex 15
4 ritbiträden............... Ex 6
1 kontorsbiträde........... A 4
7 kontorsbiträden.......... Ex 4
Arvode
1 ritare............. 450: —/mån.
17
Totalt 40 befattningshavare.
Härtill kommer för planering av
arbetslöshetsarbeten den 1 december
1945 anställd personal, omfattande 14
befattningshavare.
Föreslagen organ isa tion:
Första utredningsbyrån.
Avdelning I
Lönegrad
1 byrådirektör............. C 5
2 förste byråingenjörer.....A 27
1 förste byråsekreterare..... A 26
2 byråingenjörer...........A 24
2 byråingenjörer........... Eo 24
1 byråingenjör.............A 21
3 byråingenjörer...........Eo 21
2 ingenjörsassistenter....... Eo 17
14
Avdelning II
1 gatuinspektör............ A 29
1 förste byråingenjör....... A 27
1 byråingenjör............. A 24
2 byråingenjörer........... Eo 21
1 ritare................... Eo 15
~6
Avdelning III
1 vägtrafikinspektör........A 29
1 förste byråingenjör.......A 26
1 byråingenjör............. Eo 21
1 ritare................... Eo 15
1 ritare................... Eo 12
1 ritbiträde................ Eo 6
3 ritbiträden............... Ex 6
2 kontorsbiträden.......... Eo 4
5 kontorsbiträden.......... Ex 4
16
Vägarkivet
1 byråingenjör............. A 21
2 ritare................... Eo 15
1 ritbiträde................ Eo 6
~4
Övrig för avdelningarna gemensam
personal
2 kanslibiträden............ A 7
3 kontorsbiträden.......... A 4
3 kontorsbiträden.......... Eo 4
3 skrivbiträden............ Eo 2
11
Totalt 51 befattningshavare.
Yttranden.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har beträffande avdelning I inom
första utredningsbyrån anmält behov av viss ytterligare personal utöver
den av de sakkunniga föreslagna personalförstärkningen, nämligen av en
förste byråingenjör i A 27, en ingenjörsassistent i Eo 17 samt två ritare i
Eo 15.
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
Förste byråingenjören anses erforderlig för att möjliggöra en
enligt styrelsens uppfattning nödvändig uppdelning av arbetet inom avdelningen
på tre grupper, var och en under ledning av en förste byråingenjör.
Styrelsen erinrar i detta sammanhang om att styrelsen redan erhållit Kungl.
Maj:ts tillstånd att på avdelningen, utöver de två ordinarie förste byråingenjörerna,
anställa en arvodesavlönad ingenjör i förste byråingenjörs ställning.
Ingenjörsassistenten har beräknats för rutinarbete, som förekomme
i samband med arbetet beträffande normalbestämmelser och normalsektioner
för vägbyggnad, samt vidare för planlösningar för vägskäl och
andra trafikplatser ävensom för uppgiftssammanställningar i samband med
utredningsarbeten.
Beträffande behovet av de båda ritarna framhåller styrelsen bland
annat, att de nu på utredningsavdelningen tjänstgörande ritarna i alltför stor
utsträckning måste utföra arbete på övertid samt att arbetsuppgifter för dylik
personal funnes, vilka hittills icke hunnit påbörjas. I de sakkunnigas
organisationsförslag hade för avdelning I icke upptagits några ritartjänster.
Styrelsen vitsordar vidare behovet av den i de sakkunnigas förslag för
avdelning I upptagna förste byråsekreterarbefattningen
men framhåller, att arbetsuppgifterna å tjänsten kunde beräknas delvis bliva
andra än vad de sakkunniga i första hand räknat med. De huvudsakliga arbetsuppgifterna
syntes böra utgöras av upprättande av skrivelser och beslut
i frågor rörande fastställande av arbetsplaner och förändring av enskild
väg till allmän jämte med dessa båda slag av ärenden sammanhängande
besvärsmål m. m.
I sitt yttrande över personalberäkningen för avdelning II har vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen berört frågan om behovet av stadsplaneteknisk
expertis hos styrelsen och föreslagit, att för sådant ändamål skulle inrättas
en byråingenjörstjänst i Eo 24. Härom anföres i styrelsens skrivelse
bland annat:
För närvarande handläggas och beredas stadsplaneärendena av gatuinspektören.
Då det gäller särskilt omfattande ärenden, anlitas utomstående experter.
Då emellertid en sådan anordning medför påtagliga nackdelar, är det ett
oavvisligt krav att till styrelsen knytes stadsplaneteknisk expertis. Man har
därvid att välja mellan å ena sidan en stadsplanetekniker, som mera självständigt
kan handlägga dessa ärenden, och å andra sidan en arbetskraft, avsedd
att biträda avdelningschefen. I båda fallen måste det vara en kraft, som
behärskar stadsplanefrågomas bedömande ur trafikteknisk synpunkt. Han
måste därjämte vara uppslagsrik, så att han kan biträda städer och samhällen
med förslag till lösning av uppkommande stadsplaneproblem. Med hänsyn
till att samarbete äger rum med byggnadsstyrelsen i dessa ärenden anser
sig styrelsen för närvarande kunna nöja sig med en arbetskraft avsedd
att biträda avdelningschefen. Av stadsplaneexperten kräves särskilda kvalifikationer,
varför styrelsen anser det nödvändigt att denne befattningshavare
erhåller tjänsteställning som byråingenjör i lönegrad Eo 24.
Under erinran om att flera sakkunnigutredningar för närvarande påginge
på vägtrafikväsendets område framhåller väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att en vidgad omfattning av arbetsuppgifterna för avdelning III vöre
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
45
att emotse inom en näraliggande framtid och att det kunde ifrågasättas, huruvida
icke uppgifterna komme att bliva så stora, att de krävde inrättande
av en särskild byrå.
Styrelsen har beträffande förevarande avdelning föreslagit, att den ritarbefattning,
som i de sakkunnigas förslag hänförts till lönegrad Eo 12,
måtte placeras i lönegrad Eo 15. Innehavaren av befattningen hade bland
annat att relativt självständigt sköta bearbetningen av trafikresultaten, upprätta
trafikdiagram och utföra diverse trafikutredningar.
Styrelsen hemställer därjämte, att ytterligare en r i t a r b e f a 11 n ing i Eo
15 inrättas för vägarkivet.
Slutligen må här nämnas att styrelsen föreslagit, att avdelningarnas
namn skulle ändras till avdelningen för rikets landsbygd, avdelningen för
rikets städer och vägtrafikavdelningen.
Statskontoret föreslår, att den i lönegraden C 5 placerade byrådirektörsbefattningen
på den nuvarande utredningsavdelningen
(avd. I) förändras till fullmaktstjänst i lönegrad A 28. De sakkunnigas förslag
örn inrättande av en förste byråsekreterartjänst på första
utredningsbyrån har föranlett erinran från statskontorets sida, som anser
att den eventuellt behövliga förstärkningen av styrelsens administrativt utbildade
arbetskraft i första hand borde tillföras kanslibyrån.
Riksräkenskapsverket hävdar, att nyssnämnda förste byråsekreterartjänst
borde placeras på kameralbyrån med hänsyn till att de av de
sakkunniga angivna arbetsuppgifterna för tjänsten närmast berörde nämnda
byrås arbetsområde. En högre placering av befattningen än i A 24 syntes därvid
icke påkallad.
Allmänna lönenämnden har beträffande de ingenjörsassistenttjänster
i 17 lönegraden, som de sakkunniga upptagit i sitt organisationsförslag
för de tekniska byråerna, förklarat sig icke hava något att erinra mot
den föreslagna löneställningen men anser, att tjänstebenämningen för befattningarnas
innehavare borde ändras till ingenjör i överensstämmelse med
vad som gällde för motsvarande befattningar vid kommunikationsverken.
Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund och andra personalorganisationer
lia hemställt, att den till vägtrafikavdelningen (avd. III) hörande
förste byråingenjörstjänsten (A 26) måtte uppflyttas till lönegraden A 27.
Andra utredningsbyrån.
(Hamnbyrån.)
De sakkunniga.
De för andra utredningsbyrån avsedda arbetsuppgifterna hänföra sig helt
till den nuvarande hamnbyråns verksamhetsområde.
Enligt de sakkunnigas beräkning av andra utredningsbyråns personalbehov
(betänkandet s. 91—98) skulle på byrån, förutom byråchefen, finnas den
personaluppsättning, som framgår av följande sammanställning, vilken till
46
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
jämförelse även upptager motsvarande personal inom den nuvarande organisationen.
Nuvarande organisation:
Hamnbyrån.
Befattning Lönegrad
1 förste byråingenjör....... A 26
Arv. lönekl.
1 ingenjör................. 27
Lönegrad
1 byråingenjör.............A 21
1 ritare................... Eo 15
1 kanslibiträde............. A 7
1 kontorsbiträde........... Eo 4
6~
Föreslagen organisation:
Andra utredningsbyrån.
Befattning Lönegrad
1 förste byråingenjör....... A 27
1 förste byråingenjör....... A 26
1 byråingenjör............. A 21
1 byråingenjör............. Eo 21
1 ingenjörsassistent......... Eo 17
1 ritare................... Eo 15
1 kanslibiträde............. A 7
1 kontorsbiträde........... A 4
1 skrivbiträde.............. Eo 2
Yttranden.
Därest frågor rörande planläggning och planlösning av hamnbyggnadsföretag
skola handläggas på andra utredningsbyrån, böra enligt väg- och vattenbgggnadsstgrelsens
mening till nämnda byrå överflyttas följande av
de sakkunniga för avdelning I inom konstruktionsbyrån föreslagna befattningar,
nämligen en byråingenjör i Eo 24, en byråingenjör i Eo
21, en ritare i Eo 15 och ett kontorsbiträde i Eo 4.
Styrelsen föreslår därjämte, att de båda för byrån avsedda förste byråingenjörsbefattningarna
placeras i samma lönegrad, A 27. De två
grupper, i vilka byråns arbetsuppgifter enligt de sakkunnigas uttalande kunde
uppdelas, vöre nämligen, yttrar styrelsen, båda lika viktiga och krävande.
Tredje utredningsbyrån.
(Byrån för vattenförsörjning och avlopp.)
De sakkunniga.
De för tredje utredningsbyrån avsedda arbetsuppgifterna äro samtliga sådana,
som för närvarande ankomma på avdelningen för vattenförsörjning
och avlopp. Inom denna avdelning handläggas därjämte vissa uppgifter,
vilka enligt de sakkunnigas organisationsförslag skulle tilldelas konstruktionsbyrån.
De sakkunniga ha, med på s. 99—106 i betänkandet närmare angiven
motivering, för tredje utredningsbyrån föreslagit den personaluppsättning
(frånsett byråchefsbefattningen), som framgår av följande sammanställning,
vilken till jämförelse även upptager motsvarande nu befintliga personalorganisation.
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
47
Nuvarande organisation:
Föreslagen organisation:
Avdelningen för vattenförsörjning Tredje utredningsbyrån.
oell avlopp. |
Befattning |
Lönegrad |
||
Befattning |
Arvode |
2 förste byråingenjörer . . |
...A 27 |
|
1 |
ingenjör ........... |
lönekl. 28 |
1 förste byråingenjör . . . |
... Eo 27 |
2 |
ingenjörer......... |
» 26 |
4 byråingenjörer....... |
... Eo 24 |
1 |
ingenjör........... |
» 25 |
3 byråingenjörer....... |
... Eo 21 |
O |
ingenjörer......... |
» 20—22 |
2 ingenjörsassistenter . . . |
... Eo 17 |
2 ingenjörsassistenter . |
» 15 |
2 ritare............... |
... Eo15 |
|
i |
ritare............. |
» 12 |
1 ritare................ |
... Eo12 |
i |
ritare............. |
500: —/mån. |
1 kontorist............ |
... A 9 |
i |
ritare............. |
385: —/mån. |
1 kanslibiträde......... |
... A 7 |
i |
kontorist.......... |
350: —/mån. |
2 kontorsbiträden...... |
... Eo 4 |
3 |
kontorsbiträden .... |
lönekl. 1—3 |
1 skrivbiträde........... |
... Eo 2 |
18
20
Möjlighet bör enligt de sakkunnigas mening hållas öppen att under löpande
budgetår bereda byrån tillfällig personalförstärkning. Härvid uppkommande
kostnader avses skola bestridas från avlöningsanslagets icke-ordinariepost,
vilken för detta ändamål, liksom för närvarande vore fallet, borde
efter medgivande av Kungl. Maj:t få överskridas.
Yttranden.
Under framhållande av angelägenheten av att kunna behålla de på den
nuvarande avdelningen för vattenförsörjning och avlopp tjänstgörande, mest
kvalificerade ingenjörerna i styrelsens tjänst föreslår väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att den för tredje utredningsbyrån avsedda förste byråingenjörstjänsten
i Eo 27 i likhet med de båda andra för byrån
beräknade förste byråingenjörsbefattningama måtte uppföras på ordinarie
stat i A 27.
Den till lönegraden Eo 12 hänförda ritarebefattningen bör enligt
styrelsens mening upptagas i lönegraden Eo 15.
Styrelsen anser vidare stadigvarande behov föreligga av ytterligare ett
kontorsbiträde i Eo 4.
Slutligen föreslår styrelsen, att för nästa budgetår ett belopp av 50 000
kronor ställes till styrelsens förfogande för anställande av extra personal
på byrån. Om behovet härav har styrelsen anfört.
Den av de sakkunniga föreslagna personaluppsättningen måste med hänsyn
icke minst till under sista tiden vunnen erfarenhet betecknas som otillräcklig
för nu föreliggande arbetsuppgifter. Det blir således nödvändigt att
utöver föreslagna tjänster inrätta ett antal befattningar för att tillgodose
behovet av personal. Med hänsyn till vad i det föregående anförts anser sig
styrelsen emellertid icke för närvarande böra göra framställning om att
dessa givas annan än extra eller tillfällig karaktär.
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
Konstruktionsbyrån.
I)e sakkunniga.
De arbetsuppgifter, som skulle ankomma på konstruktionsbyrån, hänföra
sig till följande avdelningar inom den nuvarande organisationen, nämligen
brobyrån, hamnbyrån, förrådsbyrån, avdelningen för vattenförsörjning och
avlopp samt vägbyråns byggnadsavdelning.
De sakkunniga ha föreslagit, att konstruktionsbyrån skulle organiseras på
två avdelningar. Den ena av dessa, avdelning I, avses huvudsakligen
för frågor rörande arbetsplaner, programhandlingar och anbud ävensom för
svetsnings- och verkstadskontroll samt provbelastning. På den andra avdelningen,
avdelning II, skulle ankomma upprättande och granskning av
arbetsritningar. Vardera av de båda avdelningarna skulle förestås av en
förste byrådirektör i lönegraden A 30.
För forsknings- och undersökningsuppgifter m. m. föreslå de sakkunniga
inrättande av en byrådirektörsbefattning i lönegraden A 28,
vars innehavare skulle vara direkt underställd chefen för byrån.
Byråns personal för ritgöromål skulle enligt organisationsförslaget sammanföras
till ett för avdelningarna gemensamt ritkontor.
Beträffande de sakkunnigas beräkning av personalbehovet på konstruktionsbyrån
får jag i övrigt hänvisa till betänkandet (s. 107—122).
Den av de sakkunniga i detta sammanhang föreslagna personalorganisationen
för konstruktionsbyrån framgår av följande sammanställning, i vilken
jämväl redovisats motsvarande personal inom den nuvarande organisationen.
Nuvarande organisation :
Brobyrån.
Personal på stat:
Lönegrad
1 förste byråingenjör....... A 26
1 förste byråingenjör....... Eo 26
1 byråingenjör............. A 24
2 byråingenjörer........... A 21
4 byråingenjörer........... Eo 21
2 ritare................... Eo 15
1 röntgenbiträde........... Eo 15
1 kanslibiträde............. A 7
2 kontorsbiträden.......... A 4
1 kontorsbiträde........... Eo 4
1 skrivbiträde.............. Eo 2
17
Personal avlönad av anslaget till
byggande av broar:
Arv. lönekl.
2 ingenjörer............... 26
2 ingenjörer............... 24
4 ingenjörer............... 22
6 ingenjörer............... 19
Föreslagen organisation:
Konstruktionsbyrån.
Lönegrad
Avdelning I
1 förste byrådirektör ......A 30
3 förste byråingenjörer.....A 27
3 byråingenjörer........... A 24
4 byråingenjörer........... Eo 24
1 byråingenjör............. A 21
3 byråingenjörer........... Eo 21
1 ingenjörsassistent......... Eo 17
lfT
Avdelning II
1 förste byrådirektör....... A 30
2 förste byråingenjörer...... A 27
3 byråingenjörer...........A 24
3 byråingenjörer........... Eo 24
7 byråingenjörer........... Eo 21
16"
Forsknings- och undersökningsarbeten
m. m.
1 byrådirektör............. A 28
49
Kungl. Majlis proposition nr 286.
Nuvarande organisation:
Arv. lönekl.
2 ritare................... 10
1 ritbiträde................ 4
2 kontorsbiträden.......... 1
19
Personal avlönad av särskilda
brobyggnadsanslag:
1 ingenjör................. 25
2 ingenjörer............... 19
1 ingenjör................. 17
J_ ingenjör................. 15
5
Föreslagen organisation:
Lönegrad
Ritkontor
1 ingenjör................. A 19
4 ingenjörsassistenter....... A 17
1 ingenjörsassistent......... Eo 17
6 ritare................... A 15
8 ritare................... Eo 15
1 kontorist................ A 9
3 ritbiträden............... Eo 8
2 ritbiträden............... Eo 6
1 kontorsbiträde........... Eo 4
27
Hamnbyrån
Personal på stat:
1 byråingenjör.......
Lönegrad
. Eo 21
Personal avlönad av sakanslag:
Arv. lönekl.
1 ingenjör................. 27
4 ingenjörer.............. 19—21
4 ritare................... 12
1 ritare................... 8
2 kontorsbiträden.......... 1
12
Totalt 54 befattningshavare.
Härtill komma dels 16 befattningshavare
på brobyrån, hamnbyrån och
förrådsbyrån för planering av arbeten
för investeringsreserven, dels 22 befattningshavare
på brobyrån för arbetet
Expedition och skrivcentral
1 kanslibiträde............. A 7
3 kontorsbiträden.......... A 4
4 kontorsbiträden.......... Eo 4
2 skrivbiträden............ Eo 2
10
Totalt 70 befattningshavare.
med upprättande av militära broregistret
m. m. dels ock 2 befattningshavare
på hamnbyrån för konstruktion
av oljelagringsanläggningar.
De sakkunniga ha i förevarande sammanhang slutligen framhållit, att i
mån av behov tillfällig personalförstärkning borde efter medgivande av
Kungl. Majit kunna tillföras konstruktionsbyrån antingen genom bemyndigande
för styrelsen att överskrida avlöningsanslagets icke-ordinariepost eller,
då det vore fråga om speciella uppgifter av tillfällig natur, såsom investeringsutredningen
samt upprättandet av det militära broregistret och broliggaren,
genom anvisande av medel från sakanslag. I sistnämnda ordning
anses personalbehovet för konstruktionsuppgifter beträffande oljelagringsanläggningar
lämpligen böra tillgodoses, i den mån dessa uppgifter komme
att inskränka sig till avslutandet av nu pågående arbeten.
yttranden.
Därest arbetsfördelningen mellan konstruktions- och byggnadsbyråema
jämkas på sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit, böra enligt väg
Bi
hang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 286.
4
50
Kungl. Majlis proposition nr 286.
och vattenbyggnadsstyrelsens mening en förste byråingenjörsbefattning
i A 27 och en ingenjörsassistent! j än st i Eo 17
överflyttas från byggnadsbyrån (avdelning II) till konstruktionsbyrån
(avdelning I). Å andra sidan har styrelsen, såsom förut nämnts, föreslagit,
att konstruktionsbyråns personaluppsättning skulle minskas med fyra befattningshavare
genom överflyttning av dessa till andra utredningsbyrån.
Styrelsen tillstyrker vad de sakkunniga föreslagit angående upprättande
av ar betsritningar till broar genom konstruktionsbyråns
försorg men har med ledning av bland annat vissa
från entreprenörer och konsulterande ingenjörsfirmor inhämtade uppgifter
funnit den av de sakkunniga för ändamålet beräknade personaluppsättningen
på avdelning II alltför knapp. Enligt styrelsens beräkning erfordras
för hithörande arbetsuppgifter ytterligare fyra befattningshavare, nämligen
dels två byråingenjörer, en i Eo 24 och en i Eo 21, dels ock en
ingenjörsassistent i A 17 och en ritare i A 15 (ritkontoret).
Styrelsen anser vidare, att de sakkunniga icke beaktat konstruktionsbyråns
personalbehov för kontrollärenden och för byråns medverkan
vid utförandet av vissa byggnadsverk, och föreslår,
att för dessa arbetsuppgifter byråns personaluppsättning ökas med
en byråingenjör i A 24. Befattningshavaren i fråga beräknas jämväl
kunna biträda byrådirektören för forsknings- och undersökningsarbeten.
Chefen för konstruktionsbyråns ritkontor bör enligt
styrelsens mening placeras i samma lönegrad, som av de sakkunniga föreslagits
för föreståndaren för vägarkivet, nämligen i A 21.
Vidare föreslår styrelsen beträffande konstruktionsbyrån, att ytterligare
en kontorsbiträdestjänst i Eo 4 inrättas samt att en kontorsbiträdesbefattning
i A 4 utbytes mot en kanslibiträdestjänst i
A 7. Enligt vad som under hand upplysts är innehavaren av sistnämnda
befattning avsedd att tjänstgöra såsom föreståndare för byråns skrivcentral.
Gentemot vad de sakkunniga därutinnan uttalat säger sig väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
vilja bestämt hävda, att arbetsuppgifter beträffande
extraordinära brobyggnadsföretag icke kunna medhinnas
av den personalstyrka å konstruktionsbyrån, som upptagits i organisationsförslaget.
För sådant ändamål erfordrades förstärkning med extra arbetskrafter.
Styrelsen nämner i detta sammanhang granskningen av arbetsritningar
till de aktuella stora broarna över Lule älv vid Bergnäset med en
total längd av cirka 900 m och över Mälaren vid Hjulsta med en total längd
av cirka 520 m, i vilka företag inginge stora rörliga brospann. För fullgörande
av dessa arbetsuppgifter erfordrades, yttrar styrelsen, under alla förhållanden
följande personal, vilken med hänsyn till arbetets karaktär borde
avlönas med arvoden, nämligen
1 ingenjör............arvode löneklass 27
1 ingenjör............ » » 24
3 ingenjörer.......... > » 21
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
51
Styrelsen framhåller slutligen, att det med den föreslagna personaluppsättningen
icke heller vore möjligt att medhinna de vidgade arbetsuppgifter,
vilka bleve en följd av den ökning av anslaget till byggande
av broar, som föreslagits för nästkommande budgetår. Den beräknade
anslagsökningen utöver vad som kunde anses motsvara normal brobyggnadsverksamhet
utgjorde ungefär 5,5 miljoner kronor och komme att huvudsakligen
användas till förstärkning och ombyggnad av mindre broar. Detaljkonstruktionsarbetet
beträffande dessa kunde beräknas komma att utföras
av konslruktionsbyrån. Styrelsen hade för avsikt att framdeles, då personalbehovet
för ifrågavarande ändamål närmare kunde överblickas, till Kungl.
Maj:t inkomma med framställning örn erforderliga medels beviljande från
anslagsposten till icke-ordinarie personal.
Allmänna lönenämnden har i fråga om löneställningen för de båda a vdelningscheferna
och den för det tekniska utvecklingsarbetet
avsedde befattningshavaren anfört följande.
Vardera av de två avdelningarna skulle stå under ledning av en förste
byrådirektör i A 30. Lönenämnden kan knappast finna en dylik löneställning
för avdelningscheferna motiverad. Framhållas må nämligen, att som
chef för konstruktionsbyrån skulle finnas en överingenjör i C 8. Då således
arbetet å byrån skulle komma att bedrivas under överinseende och ledning
av en befattningshavare med sådana kvalifikationer, att en löneställning
i angivna lönegrad ansetts motiverad, håller lönenämnden före, att avdelningscheferna
icke böra hänföras till högre lönegrad än den 28 :e, därvid
de torde böra erhålla tjänstebenämningen byrådirektörer. Ifrågasättas kan
dock, örn det icke stämmer bättre överens med de av de sakkunniga uppdragna
riktlinjerna för avvägningen av löneställningen för chefstjänstemännen
att uppföra även nu ifrågavarande befattningar å C-plan. På konstruktionsbyrån
skulle vidare enligt de sakkunniga inrättas en tjänst som
byrådirektör i A 28. På sagde befattningshavare skulle främst ankomma att
följa utvecklingsarbetet inom byråns verksamhetsområde. Enligt lönenämndens
mening föreligger knappast anledning att bereda förevarande tjänsteman
högre löneställning än som förste byråingenjör i 27 lönegraden.
Med anledning av alt ritbiträde sbefattningarna hos vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen föreslagits uppförda i 8 och 6 lönegraderna
säger sig lönenämnden endast vilja fästa uppmärksamheten vid att ritbiträdesbefattningarna
vid rikets allmänna kartverk och sjökarteverket upptagits
i 4 respektive 7 lönegraden.
Enligt statskontorets organisationsförslag skulle konstruktionsbyrån uppdelas
på en hamnsektion och en brosektion samt ett ritkontor. Vardera av
de båda sektionerna skulle förestås av en byrådirektör i A 28.
Byggn ad sbyrån.
(Byggnads- och underhällsbyrån.)
Itc sakkunniga.
De avdelningar inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vilka helt eller
delvis skulle inordnas i den föreslagna byggnadsbyrån, äro följande:
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
Inom vägbyrån:
byggnadsavdelningen med den därtill anslutna avdelningen för flygplatsbyggande,
underhållsavdelningen samt
avdelningen för arbetsorganisation.
Inom hamnbyrån:
byggnadsavdelningen för hamnar och farleder,
byggnadsavdelningen för vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar
samt
byggnadsavdelningen för oljelagringsanläggningar, i den mån denna avdelning
vid omorganisationen finnes kvar.
Därjämte skulle till byggnadsbyrån överföras vissa uppgifter, som nu ankomma
på brobvrån och förrådsbyrån.
Befattningar på brobyrån och förrådsbyrån beräknas icke kunna disponeras
för överflyttning till byggnadsbyrån.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle byggnadsbyrån organiseras på fyra
avdelningar, utgörande specialorgan för var sin av följande uppgifter, nämligen
avdelning
I för anläggningsarbeten, vilka icke äro hänförliga till
konstarbeten, alltså vägbyggnadsarbeten, beläggningsarbeten, flygfältsarbeten
och ledningsarbeten för vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar,
avdelning II för anläggnings- och underhållsarbeten beträffande
konstbyggnader (broar, hamnar, hus, vattenreningsanläggningar, färjinrättningar
m. m.),
avdelning III för vägunderhållet samt
avdelning IV för arbetsorganisation.
Till avdelning I skulle överflyttas den nuvarande avdelningschefstjänsten
å vägbyråns byggnadsavdelning, vilken befattning med benämningen byggnadschef
är hänförd till lönegrad C 6. För ledningen av avdelning II föreslå
de sakkunniga en ny befattning i lönegraden C 6. Avdelningarna III och
IV motsvaras i den nuvarande organisationen av underhållsavdelningen
respektive avdelningen för arbetsorganisation inom vägbyrån. Cheferna för
dessa avdelningar äro placerade, den ene såsom väginspektör för underhållet
i lönegraden C 6 och den andre såsom byrådirektör i lönegraden C 5. Någon
ändring i löneställningen anses icke påkallad av omorganisationen. För
cheferna för avdelningarna I, II och III bör enligt de sakkunnigas mening en
enhetlig tjänstebenämning införas. De sakkunniga föreslå härför benämningen
förste byrådirektör.
De sakkunnigas förslag innebär alltså, att såsom chef för var och en av
avdelningarna I, II och III skulle finnas en förste byrådirektör i lönegraden
C 6 och såsom chef för avdelning IV en byrådirektör i lönegraden C 5.
Utöver de tjänster, som avsetts för de olika avdelningarna, ha de sakkunniga
föreslagit inrättande av vissa befattningar för uppgifter, som icke
äro begränsade till särskild avdelning, nämligen dels en befattning för en
assistent åt överingenjören (förste byråingenjör i lönegraden Eo 27), dels
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
53
ock fem befattningar för statistiskt arbete m. m.. Härtill kommer erforderlig
personal för diarieförings-, expeditions- och skrivgöromål.
Under hänvisning i övrigt till betänkandet (s. 124—140) inskränker jag
mig här till att sammanfattningsvis redovisa den av de sakkunniga för byggnadsbyrån
föreslagna personaluppsättningen jämte motsvarande, nu befintliga
personalorganisation i följande tablå.
Nuvarande organisation:
Yägbyrån
Byggnadsavdelningen Lönegrad
1 byggnadschef............ C 6
1 väginspektör............. A 29
1 förste byråingenjör....... Eo 26
1 byråingenjör............. Eo 21
1 kanslibiträde............. A 7
1 kontorsbiträde........... Eo 4
Arv. lönekl.
2 ingenjörer............... 24
1 ingenjör................. 21
3 ingenjörer............... 20
Lönegrad
1 ingenjörsassistent......... Ex 17
2 kontorsbiträden.......... Ex 4
15
Avdelningen för flygplatsbyggande
Arv'', lönekl.
1 avdelningschef........... 28
1 ingenjör................. 24
1 ingenjör................. 21
1 ingenjör................. 18
1 ingenjörsassistent......... 16
1 ritare................... 10
1 kontorist................ 8
1 kanslibiträde............. 7
1_ kontorsbiträde........... 2
9 1
Underhållsavdelningen
Lönegrad
1 väginspektör för underhållet C 6
1 byråingenjör............. Eo 24
1 byråingenjör............. Eo 21
1 kontorsbiträde........... Eo 4
1 kontorsbiträde........... Ex 4
Arv. lönekl.
1 biträdande väginspektör... 27
1 ingenjörsassistent......... 17
1 räknebiträde............. 6
8
Föreslagen organisation:
Byggnadsbyrån
Avdelning I
Lönegrad
1 förste byrådirektör....... C 6
1 väginspektör............. A 29
1 förste byråingenjör.......A 27
2 förste byråingenjörer.....Eo 27
4 byråingenjörer...........Eo 24
3 byråingenjörer........... Eo 21
1 ingenjörsassistent..... A 17
3 ingenjörsassistenter....... Eo 17
2 ritare................... Eo 12
1 ritbiträde................ Eo 8
19
Avdelning II
1 förste byrådirektör....... C 6
2 förste byråingenjörer.....A 27
2 byråingenjörer........... Eo 24
2 byråingenjörer........... Eo 21
2 ingenjörsassistenter....... Eo 17
T
Avdelning III
1 förste byrådirektör....... C 6
1 förste byråingenjör....... A 27
1 byråingenjör............. Eo 24
1 byråingenjör............. A 21
1 ingenjörsassistent......... Eo 17
1 kanslibiträde............. A 7
“6
Avdelning IV
1 byrådirektör............. C 5
1 förste byråingenjör....... Eo 27
2 byråingenjörer........... Eo 21
2 ingenjörer............... Eo 19
Arv. lönekl.
10 assistenter............... 16
2 räknebiträden............ 3
UT
Assistent &t överingenjören
Lönegrad
1 förste byråingenjör....... Eo 27
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
Nuvarande organisation:
Avdelningen för arbetsorganisation
Lönegrad
1 byrådirektör............. C 5
1 förste byråingenjör....... Eo 26
2 byråingenjörer........... Eo 21
2 ingenjörer............... Eo 19
1 kontorsbiträde........... Eo 4
1 skrivbiträde.............. Eo 2
Arv. lönekl.
10 assistenter............... 16
2 räknebiträden............ 3
20
Hamnbyrån
Byggnadsavdelningen för hamnar
och farleder
Va ingenjör................. 27
Föreslagen organisation:
För avdelningarna gemensam
personal
1 förste aktuarie........... Eo 24
1 kontorsskrivare........... Eo 15
1 kontorist................ Eo 9
2 kanslibiträden............ A 7
4 kontorsbiträden.......... A 4
4 kontorsbiträden.......... Eo 4
3 skrivbiträden............ Eo 2
16
Totalt 69 befattningshavare.
Byggnadsavdelningen för vattenförsörjnings-
och avloppsanläggningar
1 ingenjör................. 26
1 ingenjör................. 24
1 ingenjörsassistent......... 14
1 ritare................... 12
T
Totalt 56 Va befattningshavare.
Härtill komma 41/2 befattningshavare
å hamnbyråns byggnadsavdelning
för oljelagringsanläggningar.
Yttranden.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har gjort följande uttalanden i fråga örn
personaluppsättningen på byggnadsbyrån.
Den föreslagna tjänsten som assistent åt överingenjören
(förste byråingenjör) anser styrelsen fylla ett stadigvarande behov och därför
böra uppföras på ordinarie stat (A 27).
Med hänsyn till behovet av personal för beredskapsarbetena har styrelsen
funnit erforderligt, att ytterligare en ingenjörstjänst på stat tillföres a vdelning
I. Innehavaren av befattningen skulle bland andra uppgifter ha
att verka som kontaktman med statens arbetsmarknadskommission. Styrelsen
föreslår, att en b y r å i n g e n j ö r s b e f a 11 n i n g i Eo 24, av de sakkunniga
upptagen under avdelning II inom byggnadsbyrån, för detta ändamål
överflyttas till avdelning I.
Den av de sakkunniga för marklösenfrågor avsedda befattning som
ingenjörsassistent i A 17, vilken upptagits under avdelning I, föreslås
överflyttad till kanslibyrån.
Styrelsen hemställer vidare, att en mot arvode motsvarande lön enligt 16
löneklassen avlönad befattningshavare, vilken för närvarande med placering
på vägbyråns byggnadsavdelning handhade kontrollen rörande anslagsbelastning
m. m., måtte uppföras på lönestat såsom ingenjörsassistent
i lönegraden Eo 17.
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
55
Därjämte förordar styrelsen, att de två för avdelning I beräknade ritarna
(Eo 12) hänföras till lönegraden Eo 15. Dessa ritare skulle, förklarar
styrelsen, biträda vid beräkningar för den balansering av flygfält, som verkställdes
i anslutning till arbetenas utförande, samt vid andra arbeten av liknande
art. Befattningshavarna måste besitta kompetens fullt jämförlig med
vad som krävdes av ritarna på vägarkivet m. fl.
I övrigt erforderlig personal på avdelning I borde arvodesanställas.
Vid överflyttning i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag
av personal från avdelning II till avdelning I inom byggnadsbyrån
och till konstruktionsbyrån skulle den av de sakkunniga för förstnämnda
avdelning beräknade personalen minskas med en förste byråingenjör
(A 27), en byråingenjör (Eo 24) och en ingenjörsassistent (Eo 17).
Vid behandlingen av frågan örn personaluppsättningen för avdelning
III har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till övervägande upptagit ett av
överrevisorerna för väg- och vattenbyggnadsväsendet framfört förslag rörande
tekniskt utbildad arbetskraft på styrelsens revisionskontor. Till denna
fråga torde jag få återkomma i det följande i samband med kameralbyråns
organisation.
I fråga om personalbehovet på avdelning IV anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
följande.
I sina petita för budgetåret 1945/46 framlade styrelsen förslag omfattande
en personaluppsättning örn sammanlagt 26 personer för avdelningen för arbetsorganisation.
Samtidigt anförde styrelsen att man kunde räkna med ett
behov framdeles av sammanlagt 44 personer. Kungl. Majit godkände en personaluppsättning
av sammanlagt 20 personer. Den nuvarande avdelningen
är för liten för att den i erforderlig omfattning skall kunna biträda vägförvaltningarna
vid rationalisering av driften. Trots att avdelningen är liten har
det emellertid ej varit möjligt att besätta alla tjänster. Styrelsen har stora
svårigheter att erhålla kompetent personal. Av denna anledning anser sig
styrelsen icke för närvarande böra yrka på utökning av personalen. Däremot
är det nödvändigt att genom något förbättrade förmåner öka möjligheterna
att besätta tjänsterna med kompetenta innehavare. I
I anslutning till detta uttalande föreslår styrelsen, att en av ingenjörstjänsterna
i Eo 19 utbytes mot en byråingenjörstjänst i Eo 24 samt att
styrelsen erhåller möjlighet att beträffande assistenttjänsterna,
som äro arvodesavlönade, bereda löneförmåner högst motsvarande lön enligt
18 löneklassen.
Med anledning av de sakkunnigas förslag örn anställande av viss personal
på byggnadsbyrån för statistiska arbetsuppgifter yttrar vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen:
Vid många tillfällen och i många sammanhang har det visat sig vara en
nackdel för verket att icke äga tillgång till en tillförlitlig driftstatistik. De
uppgifter av statistisk natur, som hittills fordrats, ha med stort arbete måst
anskaffas och sammanställas för varje särskilt fall, vilket är i hög grad
otillfredsställande.
56
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
I sitt granskningsutlåtande har den av sakrevisionen tillsatte granskningsmannen
för vägväsendet, f. generaldirektören A. Granholm, anmärkt på
bristen av erforderlig driftstatistik och tillstyrker anställandet av en statistiker
i anslutning till vägunderhållsavdelningen. Behov av tillförlitlig
statistik framträder emellertid även på andra områden inom verket, i första
hand inom den byggande verksamheten. Men även avdelningen för arbetarärenden
på kanslibyrån och avdelningen för arbetsorganisation skulle för det
direkta arbetet hava nytta av statistiskt material. Betydelsen för verksledningen
av en vederhäftig driftstatistik behöver ej närmare klarläggas.
De upptagna tjänsterna äro allt för låga för att styrelsen skall kunna få
personal med erforderlig kompetens. Det bör beaktas att den rör en verksamhet
med en omslutning av inemot 200 miljoner kronor per år, ett belopp,
som de närmaste åren med säkerhet kommer att ökas betydligt. Det
gäller därjämte ett område, där tillförlitlig statistik tidigare icke förekommit.
Detta tillsammans med det förhållandet, att personal med kunnighet på det
statistiska området icke tidigare finnes inom verket, gör kravet på en skicklig
statistiker med förmåga att självständigt lägga upp driftstatistik för verket
oavvisligt.
På grund av vad sålunda anförts anser väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att det statistiska kontoret till en början bör omfatta följande personal: en
förste aktuarie och chef Eo 26, en aktuarie Eo 21, ett kan slibiträde
Eo 7, ett kontorsbiträde Eo 4 och två skrivbiträden
med arvode enligt löneklass 1.
Styrelsen föreslår vidare, att avdelningarna III och IV få behålla sina nuvarande
namn, vägunderhållsavdelningen respektive avdelningen
för arbetsorganisation, samt förordar slutligen ändring
av tjänstebenämningarna i vissa fall. I sistnämnda hänseende anför styrelsen:
Byggnads-
och underhållsbyråns avdelningschefer benämnas enligt de sakkunnigas
förslag förste byrådirektör å avdelningarna I—III och byrådirektör
å avdelning IV. Styrelsen har intet att erinra mot att chefen för avdelningen
för arbetsorganisation liksom hittills benämnes byrådirektör. Däremot
anser styrelsen att benämningen förste byrådirektör icke svarar väl
mot de arbetsuppgifter, som tillkomma cheferna å avdelningarna I—III.
Dessa skola närmast under överingenjören och chefen för byrån hava överinseendet
över byggnads- och underhållsverksamheten. Styrelsen föreslår, att
de benämnas överinspektörer. Med hänsyn till arten av de arbetsuppgifter,
som åvila befattningen som förste byråingenjör å vägunderhållsavdelningen,
synes vidare innehavaren av denna befattning böra benämnas väginspektör.
Enligt statskontorets organisationsförslag skulle byggnads- och underhållsbyrån
organiseras på fyra sektioner, nämligen en vägbyggnadssektion, en
bro- och specialbyggnadssektion, en underhållssektion och en sektion för arbetsorganisation.
Var och en av sektionerna skulle stå under ledning av en
byrådirektör i A 28.
Allmänna lönenämnden anser, att den föreslagna befattningen såsom förste
aktuarie (Eo 24) tills vidare i avbidan på närmare erfarenhet rörande
arbetsuppgifterna bör upptagas som aktuarietjänst i Eo21.
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
57
Försvarsbyrån.
I)e sakkunniga.
I de sakkunnigas uppdrag har jämväl ingått att överväga frågan om lämplig
organisation för den till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen knutna militäravdelningen.
Jag får i detta sammanhang anmäla, att i en departementsskrivelse
den 27 juli 1945 åt väg- och vattenbyggnadsstyrelen uppdrag^ att —
med beaktande av innehållet i en skrivelse den 11 juli 1945 fran tjänsteförrättande
chefen för försvarsstaben jämte vid denna skrivelse fogad promemoria
— i samråd med cheferna för försvarsstaben och civilförsvarsstyrelsen
verkställa utredning bland annat rörande erforderliga åtgärder för att
säkerställa driften vid väg- och vattenbyggnadsväsendet i krig ävensom rörande
formerna för handläggning av civilförsvarsärenden inom verket samt
därmed sammanhängande organisatoriska spörsmål.
De sakkunniga, som i samband med sitt övervägande av frågan om militäravdelningens
organisation även behandlat de i förenämnda skrivelse från
försvarsstaben omförmälda spörsmålen rörande verkets civilförsvarsorganisation,
ha föreslagit, att militäravdelningen skulle ombildas till en försvå
r s b y r å, omfattande en miltäravdelning och en civilförsvarsavdelning.
Enligt de sakkunnigas förslag, beträffande vars motivering jag får hänvisa
till betänkandet (s. 145—153), skulle försvarsbyrån erhålla den personalorganisation,
som framgår av följande sammanställning, vilken till jämförelse
även upptager motsvarande, nu befintliga personaluppsättning.
Nuvarande organisation:
Militäravdcln ingen
Lönegrad
1 avdelningschef (officer).... —
1 arméassistent (officer) .... —
1 marinassistent (officer).... —
1 förste amanuens ........ Eo 18
1 kontorist................ Eo 9
1 kontorsbiträde .......... Eo 4
1 skrivbiträde ............ Ex 2
T
Föreslagen organisation:
Försvarsbyrån
Lönegrad
1 byråchef (officer) ........ —
Militäravdelningen
1 förste militärassistent
(officer) ................ —
1 militärassistent (officer) .. —
1 marinassistent (officer).... —
1 kontorsskrivare .......... Eo 15
1 ritbiträde................ Eo 6
Clvilförsvnrsavdclningen
1 förste byråsekreterare .... A 24
1 förste amanuens.......... Eo 18
Expedition
1 kanslibiträde ............ A 7
1 kontorsbiträde .......... Eo 4
1 skrivbiträde ............ Eo 2
11
58
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
Yttrande!!.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sitt utlåtande framfört vissa önskemål
rörande lönegradsplaceringen för de beställningar på försvarsstabens
stat, som vore avsedda för chefen för den planerade försvansbyrån och för
förste militärassistenten. Vidare har styrelsen, som anser den föreslagna
personaluppsättningen på försvarsbyråns militäravdelning alltför knapp,
hemställt, att möjligheterna att ställa ytterligare en militärassistent till förfogande
måtte ånyo undersökas. Under förmälan att med hänsyn till flygfältsbyggandet
behov i viss omfattning fortfarande kvarstode för styrelsen
att äga tillgång till en flygassistent anhåller styrelsen slutligen, att flygassistenten
vid luftfartsstvrelsen måtte ställas jämväl till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förfogande.
Statskontoret uttalar i fråga örn den föreslagna försvarsbyrån, att ämbetsverket
icke blivit övertygat, att en så stor organisation, som föreslagits, under
fredsmässiga förhållanden vore erforderlig. De uppgifter, som skulle ankomma
på den nya civilförsvarsavdelningen inom försvarsbyrån, syntes i
allt fall tills vidare kunna fördelas mellan civilförsvarsstyrelsen och ett inom
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen organiserat, mindre militärkontor.
Hela detta spörsmål borde därför underkastas förnyad utredning.
Allmänna lönenåmnden ifrågasätter, om icke den för försvarsbyrån avsedda
förste byråsekreterarbefattningen (A 24) tills vidare i avvaktan på ytterligare
erfarenheter rörande arbetsuppgifterna bör ersättas med en byråsekreterartjänst
i 21 lönegraden.
Jag övergår härefter närmast till att redogöra för de förslag, som framlagts
i fråga om förråds-, kansli- och kameralbyråema.
Allmänna lönenåmnden, som avgivit utlåtande över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag beträffande nämnda byråer, har inledningsvis förklarat,
att nämnden icke kunnat närmare ingå på behovet av antalet tjänster.
I anslutning härtill har lönenåmnden framhållit, att det skulle varit önskvärt,
därest en prövning av personalbehovet i denna del hade verkställts av
från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fristående sakkunskap på det organisatoriska
området.
Förrådsbyrån.
Förrådsbyråns arbetsuppgifter och organisation har berörts av de sakkunniga
endast i vad avser byråns befattning med frågor rörande örn- och
nybyggnad av garage- och förrådsbyggnader. De sakkunniga lia föreslagit,
att handläggningen av dessa frågor skulle överflyttas till konstruktions- och
byggnadsbyråema, men ha härvid icke funnit anledning ifrågasätta någon
personalminskning på förrådsbyrån.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i samband med sitt utlåtande över
sakkunnigbetänkandet framhållit, att de skäl, som de sakkunniga anfört för
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
59
en närmare anpassning av lönegradsplaceringarna för de tekniska byråernas
personal till löneläget för motsvarande personal vid de affärsdrivande verken,
också kunde åberopas för genomförande av en liknande reglering inom
styrelsens övriga byråer.
Vad särskilt förrådsbyrån anginge, måste, yttrar styrelsen, likställigheten
med de affärsdrivande verken anses vara starkt motiverad med hänsyn till
att förrådsrörelsen för väg- och vattenbyggnadsverket bedreves som en friställd
affär i likhet med vad fallet vore exempelvis inom statens järnvägar.
Styrelsen erinrar i detta sammanhang örn att 1942 års vägsakkunniga beträffande
förrådsbyråns personalbehov framhöllo, att det vore svårt att på förhand
beräkna detsamma och att i anledning härav försiktigheten syntes bjuda
att på stat upptaga endast den personal, som med säkerhet kunde förutsättas
erforderlig redan från början.
Utgående från dessa allmänna synpunkter har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framlagt ett flertal förslag till ändringar i förrådsbyråns personalorganisation.
Förslagen innebära endast i mindre utsträckning en ökning av
antalet befattningshavare på byrån.
Rörande förrådsbyråns inre organisation har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
lämnat följande redogörelse.
Förrådsbyrån arbetar på fyra avdelningar, maskinavdelningen, förvaltningsavdelningen,
upphandlingsavdelningen och sekretariatet. Inom maskinavdelningen
handläggas alla ärenden beträffande inköp, underhåll och drift
av i förrådsfonden ingående maskiner. Förvaltningsavdelningen leder förrådsverksamheten
samt handlägger frågor rörande materialkontroll. Upphandlingsavdelningen
verkställer all den upphandling, som enligt gällande bestämmelser
icke skall verkställas av de lokala förvaltningarna, med undantag
av maskiner, och inom sekretariatet handläggas slutligen byråns kamerala
arbetsuppgifter samt allmänna administrativa ärenden.
Jag övergår härefter till att redogöra för de olika av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framlagda förslagen.
Upp flyttning av förrådsdirektören från C 6 till C 9. Till stöd för förslaget
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört i huvudsak följande.
Styrelsen vill till en början erinra om att namnet förrådsbyrån icke ger en
riktig bild av det på byrån samlade arbetets art och omfattning. Förutom
de arbeten, som antydas av namnet, nämligen förrådsrörelse och därmed sammanhörande
upphandling, hör till byrån frågor rörande verkets omfattande
maskinpark för samtliga arbetsområden (maskincentralförrådet) oell den för
dess skötsel erforderliga v er k s t a d sr öre 1 s en. I arbetet ingår bl. a. materialkontroll
och kvalitetsprovningar i anslutning till anbud och leveranser. Slutligen
ingår en betydande affärsrörelse, som omspänner förhandlingar med såväl
utländska som inländska leverantörer. När normala handelsförbindelser kunnat
återknytas, lära de utländska handelsförbindelserna få ökad omfattning.
Slutligen må nämnas, att förrådsbyråns verksamhet blivit avgjort mycket
större än man vid vägförstatligandets planerande kunde förutse. Därjämte
lia nya uppgifter förts till byrån, sorn ytterligare ökat verksamheten. Det ekonomiska
utfallet av styrelsens och förvaltningarnas verksamhet är till stor
del beroende av förrådsbyråns arbete. 1 sin tur är detta i allt väsentligt be
-
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
roende av chefens för förrådsbyrån initiativ, förmåga och kunnighet. Det
torde vara svårt att inom statsförvaltningen kunna påvisa annan liknande
tjänst, som av sin innehavare kräver sådan mångsidighet och som därför
kan anses vara direkt jämförbar med den nu förevarande. Motsvarande tjänster
i enskild verksamhet anses vara mycket betydelsefulla och krävande och
bruka vara mycket väl avlönade. Förrådsdirek törst jönsten vid järnvägsstyrelsen
är föreslagen att uppflyttas till lönegrad C 9 och verkstadsdirektörstjönsten
lill lönegrad C 10.
Med anledning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens påpekande att järnvägsstyrelsen
föreslagit uppfattning av förrådsdirektören vid järnvägsstyrelsen
till C 9 erinrar allmänna lönenämnden örn att nämnden i sitt utlåtande
över, bland annat, denna framställning förklarat sig icke kunna tillstyrka
förslaget i fråga. Beträffande förrådsdirektörstjönsten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
uttalar lönenämnden, att, därest en uppfattning i lönegrad
av denna befattning skulle anses nu böra komma till stånd, densamma icke
borde uppföras i högre lönegrad än C 7.
Uppfattning av föreståndaren för maskinavdelningen från byråingenjör i
A 2''i till byrådirektör i A 28. Till stöd för sitt förslag anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Såsom
chef för maskinavdelningen tjänstgör för närvarande en byråingenjör
i A 24. Redan vid ifrågavarande befattnings tillsättande, vilket dock skedde
vid en markerad, av krisläget betingad lågkonjunktur för bilindustrien,
visade det sig med hänsyn till lönegradsplaceringen svårt att erhålla sökande
med erforderlig kompetens. Den av de sökande, som ursprungligen erhöll
styrelsens förord, återkallade sin ansökan, och tjänstens nuvarande innehavare
förklarade sig reflektera å befattningen endast därest lön enligt 26 löneklassen
omedelbart utgick, varför styrelsen utverkade bemyndigande härtill.
Till belysande av arten och omfattningen av ifrågavarande ingenjörs arbetsuppgifter
torde följande få anföras. I förrådsfondens maskincentralförråd
ingå för närvarande cirka 7 000 maskiner, varav i runt tal 1 100 lastbilar,
350 person- och paketbilar, 650 krossverk, 750 väghyvlar och 350 vägvältar.
Realvärdet av denna maskinpark torde kunna uppskattas till cirka
25 000 000 kronor och reparationskostnaderna till cirka 8 000 000 kronor
per år. Av de totala vägunderhållskostnaderna torde cirka 55 °/o utgöras av
maskinkostnader. En ändamålsenlig användning och vård av denna stora
maskinpark är således av utomordentligt stor ekonomisk betydelse. Det torde
vidare ankomma huvudsakligen å väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att
vara målsman för en snabb och riktig maskinteknisk utveckling i fråga örn
för vägbyggnad och vägunderhåll avsedd maskinell utrustning. Ansvaret härför
åvilar i första hand nu ifrågavarande befattningshavare. Av det sagda
torde framgå, att arbetsuppgifterna för innehavaren av ifrågavarande ingenjörstjänst
såväl beträffande omfång som betydelse äro mera krävande än
de, som åvila förste byråingenjörer å styrelsens övriga byråer.
Allmänna lönenämnden har icke ansett sig böra framställa erinran mot
styrelsens förslag.
Uppflyttning av föreståndaren för förvaltning savdelningen från förste
byråingeniör i A 26 till byrådirektör i A 28. Såsom motiv för den föreslagna
uppflyttningen anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
61
Enligt nuvarande organisation finnes å förrådsbyrån en för liögskolebildad
bergsingenjör avsedd befattning som förste byråingenjör i lönegraden
A 26. Redan i sitt yttrande över 1942 års vägsakkunnigas förslag i detta
avseende framhöll styrelsen, att denna lönegradsplacering vore alltför låg
och att svårighet att erhålla kvalificerade sökande till tjänsten torde kunna
förväntas. Sålunda var den befattningshavare, som beviljats avsked från
den 7 februari 1946 för att övergå till privat tjänst, ende sökande. Då tjänsten
därefter ledigförklarats hava endast fyra sökande anmält sig. Den av de
sökande, som ägde tillräcklig erfarenhet för att erhålla styrelsens förord,
har emellertid förklarat sig vilja tillträda befattningen endast under förutsättning
att lön enligt löneklass 28 omedelbart utginge. I vad som sålunda
förevarit finner styrelsen belägg för sin tidigare uttalade uppfattning att
lönegradsplaceringen för ifrågavarande tjänst är för låg. Då det emellertid
är oundgängligen erforderligt för styrelsen att hava tillgång till bergsteknisk
sakkunskap, och då olägenheterna av de täta personalbyten, som måste
förväntas vid nuvarande lönegradsplacering, med hänsyn till tjänstens karaktär
äro synnerligen kännbara, bör en sådan höjning av lönegradsplaceringen
för ifrågavarande tjänst vidtagas att garantier skapas för att styrelsen skall
kunna behålla respektive nyanställa befattningshavare med erforderlig kompetens.
Med hänsyn till de villkor, högskolebildade bergsingenjörer torde
kunna påräkna inom näringslivet, får styrelsen därför föreslå, afl ifrågavarande
befattning som förste byråingenjör i lönegraden A 26 höjes till
minst byrådirektörstjänst i lönegraden A 28.
Allmänna lönenämnden anser en uppflyttning av ifrågavarande befattning
till A 27 vara tillfyllest, därvid den nuvarande tjänstebenämningen
skulle bibehållas.
Uppflyttning av föreståndaren för upphandlingsavdelningen (förste byråsekreterare)
från A 24 till A 26. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har härutinnan
anfört följande.
I petita för budgetåret 1945/46 hemställde styrelsen om inrättande av en
förste byråsekreterartjänst i lönegrad Eo 26 för förrådsbyråns upphandlingsavdelning
med bibehållande även av den befintliga förste byråsekreterarbefattningen
i lönegraden A 24. I statsverkspropositionen framhöll dock departementschefen,
att det syntes vara för tidigt att bedöma omfattningen av
avdelningens normala arbetsuppgifter samt de krav dessa ställde på ledande
personal. Det synes emellertid styrelsen så angeläget att en förbättring i
upphandlingsavdelningens tjänsteuppsättning snarast kommer till stånd,
att styrelsen nu anser nödvändigt återkomma till frågan om löneställningen
för dess chef. Vad styrelsen härom anfört i petita till innevarande budgetår
gäller fortfarande. En jämförelse med motsvarande befattningshavare inom
det affärsverk, som beträffande upphandlingsverksamhetens omfattning är
närmast jämförligt, nämligen telegrafstyrelsen, ger vid handen att densamme
är placerad i 26 lönegraden och förfogar över medhjälpare i 24 lönegraden.
I anslutning till vad tidigare anförts beträffande tillämpningen även för
styrelsen av affärsverkens normer för lönesättning anser styrelsen sitt i
potila för budgetåret 1945/46 framlagda förslag vara motiverat även ur
denna synpunkt. Med hänsyn lill vad av departementschefen anförts vill
.styrelsen emellertid ej påyrka förslagets genomförande i dess helhet från
den 1 juli 1946 utan inskränker sig lill att föreslå, all förste byråsekreterarbefattningen
i lönegraden A 24 uppflyttas till lönegrad A 26.
62 Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
Förslaget har icke givit allmänna lönenämnden anledning till särskilt uttalande.
Vppflyftning av föreståndaren för sekretariatet från byråsekreterare i Eo
21 till förste byråsekreterare i A 24. Till stöd för sitt förslag har väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen anfört bland annat följande.
På sekretariatet handläggas utanordningsärenden, remisser och yttranden,
ärenden rörande anslagsäskanden, fastighetsförvaltningen för förrådsfonden,
bl. a. fastställande av hyra för t jänstebostäder, dispositionsbokföringen
för förrådsfondens investeringsanslag m. m. För dessa ärenden svarar närmast
en byråsekreterare i lönegraden Eo 21, vilken förestår sekretariatet.
Med hänsyn till att förrådsfonden nu erhållit en bestående utformning tvekar
icke styrelsen att beteckna denna byråsekreterartjänst som för framtiden
bestående, varför densamma bör uppföras på ordinarie stat, och vill
styrelsen i anslutning härtill framhålla, att det måste anses utgöra ett
minimikrav på ordinarie tjänster för byrån, att åtminstone befattningshavare,
som tjänstgöra som avdelningsföreståndare, beredas ordinarie anställningsform.
Beträffande tjänstens löneställning vill styrelsen till en början
i fråga om denne befattningshavares handläggande av utanordningsärenden
göra en jämförelse med de sakkunnigas motivering för en differentiering
av vägkamrerarnas löneställning. De utanordningsärenden, för vilka byråsekreteraren
närmast under förrådsdirektören är ansvarig, äro dels samtliga utanordningar
för förrådsfonden dels ock de utanordningar, som äro föranledda
av styrelsens befattning med inköp av gatsten. För budgetåret 1944/45 representerade
dessa utanordningar ett belopp av ca 17 miljoner kronor, medan
enligt de sakkunniga de vägkamrerare, som föreslagits hänförda till lönegrad
A 24, hade att svara för utanordningsbelopp under motsvarande tid mellan ca
4,3 och 12,8 miljoner kronor. På grund av den mångfald av olika ärenden,
som äro sammanförda till sekretariatet, kräves av innehavaren av denna
tjänst en god allmän utbildning i förvaltningstjänst.
Därjämte framhåller styrelsen, att det vore nödvändigt, att förrådsdirektören
avlastades från en del av de göromål, som nu åvilade honom, för att
han skulle få tillräcklig tid över för att kunna ägna sig åt större frågor.
Från förrådsdirektören skulle härvid till föreståndaren för sekretariatet överflyttas
arbetet med uppsättande av framställningar till Kungl. Majit och
myndigheter, upprättande av promemorior till styrelsens övriga byråer m. m.
Allmänna lönenämnden har icke funnit anledning att göra något uttalande
rörande förslaget.
Uppflyttning av en byråingenjör på maskinavdelningen från Eo 21 till
A 24 samt överförande av en byråingenjör i Eo 21 på samma avdelning till
ordinarie stat i A 21. Till stöd för förslagen anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
A
förrådsbyråns maskinavdelning finnas för närvarande två bvråingenjörsbefattningar
i lönegraden Eo 21. I det föregående har styrelsen föreslagit
en förbättring av löneställningen för maskinavdelningens chef. Med
hänsyn till vad därvid anförts beräffande maskinavdelningens arbetsuppgifter
och till det förhållandet, att styrelsen bör hava möjlighet att förvärva
och behålla kvalificerad maskinteknisk personal, som nu och under avsevärd
tid framåt kan påräkna synnerligen goda villkor inom bilindustrien,
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
63
synas starka skäl tala för att en av byråingenjörsbefattningarna uppflyttas
till 24 lönegraden. Denne skall jämväl tjänstgöra som ställföreträdare åt
avdelningschefen under dennes resor, semester och annan bortovaro. Det
stadigvarande behovet av de båda ingenjörstjänstema kan icke enligt styrelsens
mening ifrågasättas, varför de böra uppföras på ordinarie stat.
Förslagen ha icke föranlett något uttalande från allmänna lönenåmndens
sida.
Uppf lyftning av en bokhållare i Eo 11 på maskinavdelningen till kontrollör
i A 20. Rörande detta förslag har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört:
Förrådsbyrån förfogar för närvarande över en bokhållare i lönegraden Eo
17. Denne befattningshavare tjänstgör å maskinavdelningen och handlägger
där ärenden rörande redovisning av kostnaderna för i maskincentralförrådet
ingående maskiner. Den 1 juli 1945 har redovisningen för dessa omlagts till
hålkortssystem och centraliserats till styrelsen. Detta innebär att en betydande
del av vägförvaltningamas kalkylationsbokföring överflyttats till förrådsbyrån,
som för maskinell bearbetning erhåller cirka 180 000 fakturor
per år. Övervakningen av den maskinella bokföringen jämte sammanställning
och bearbetning av dess resultat utföres av ifrågavarande bokhållare,
som genom redovisningssystemets omläggning erhållit avsevärt utökade arbetsuppgifter.
Styrelsen anser, att detta bör komma till synes i en förbättrad
lönestälining. I annat sammanhang föreslås för vissa vägförvaltningar kontrollörstjänster
i lönegrad A 20. Då nu ifrågavarande bokhållares arbetsuppgifter
torde bliva fullt jämställda med dessa befattningshavares, bör befattningen
som bokhållare i lönegraden Eo 17 utbytas mot en kontrollörstjänst
i lönegraden A 20.
Allmänna lönenämnden bär ej heller i förevarande fall ansett sig böra göra
något särskilt uttalande.
Uppflyttning av en förrådskontrollör på fÖrnaltningsavdelningen från Eo 20
till A 22. Till stöd för förslaget har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört
följande.
För översynen av depåförråden och dessa förråds handhavande överhuvudtaget
samt för kontrollen över de lokala förvaltningarnas skötsel av förrådsangelägenheter
finnes å byrån en förrådskontrollör i lönegraden Eo 20.
1 vägförstatligandekommitténs förslag var denna tjänst föreslagen på ordinarie
stat men omändrades sedermera till en extra ordinarie tjänst. Styrelsen
anser sig nu, sedan väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond erhållit en
bestående utformning, kunna uttala, att det är helt uteslutet att behovet av
ifrågavarande tjänst icke skulle bliva stadigvarande. På grund härav och
med hänsyn till de ogynnsamma proportioner mellan ordinarie och icke ordinarie
tjänster å byrån, som för närvarande äro för handen, får styrelsen
föreslå att förrådskontrollörens tjänst överföres på ordinarie stat. Beträffande
tjänstens placering i lönegrad vill styrelsen framhålla, att motsvarande
tjänst vid järnvägsstyrelsen är placerad i 24 lönegraden. Redan denna omständighet
visar, att den nuvarande placeringen i 20 lönegraden uppenbarligen
är för låg. För alt erhålla tillräckligt kvalificerad arbetskraft på denna
för förrådsrörelsen betydelsefulla tjänst är det erforderligt att höja lönegradsplaceringen.
Starka skill tala för att tjänsten bör placeras i samma grad
som motsvarande tjänst vid järnvägsstyrelsen, men vill styrelsen för närvarande
begränsa uppflvttningen till lönegraden A 22.
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
Ej heller beträffande detta förslag har allmänna lönenämnden funnit anledning
att göra något uttalande.
Uppflgttning av tvä förrådsmästare i Eo 12 till förste förrådsmästare i Eo
13. Såsom motiv för förslaget anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Såsom biträden åt förrådskontrollören finnas för närvarande två förrådsmästare
i lönegraden Eo 12. I annat sammanhang har föreslagits, att de 24
förrådskontoristerna skulle uppflyttas i lönegraden Eo 12 och erhålla tjänstebenämningen
förrådsmästare. Då de nuvarande förrådsmästarna även fortsättningsvis
skola intaga förmansställning gentemot förrådskontoristerna, synes
det vid bifall till styrelsens förslag nödvändigt att höja lönegradsplaceringen
även för förrådsmästarna.
Allmänna lönenämnden har förklarat sig icke kunna biträda förslaget. Med
anledning av den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anförda motiveringen
framhåller lönenämnden, att förrådsmästarna finge betraktas som ställföreträdare
för vederbörande tjänsteman i chefsställning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
varför av dem givna råd och anvisningar borde anses såsom
meddelade i chefsmyndighetens namn och å dess vägnar. En eventuell
lönereglering för förrådskontoristerna vid vägförvaltningarna syntes därför
icke med fog kunna åberopas som skäl för en förhöjd löneställning för styrelsens
förrådsmästare. Lönenämnden har däremot ansett skäl tala för att
sistnämnda befattningshavare erhålla ställning som ordinarie tjänstemän i
12 lönegraden.
Uppfattning av en förste amanuens i Eo 18 på upphandlingsavdelningen
till byråsekreterare i A 21. Såsom motiv för förslaget anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
följande.
Vid bifall till styrelsens förslag angående lönegradsplaceringen för uppliandlingsavdelningens
chef kommer denne att placeras som förste byråsekreterare
i lönegrad A 26. Som närmaste medhjälpare har denne befattningshavare
två amanuenser i lönegrad Eo 18. En av dessa måste därför vara
ställföreträdare för byråsekreteraren och vid förfall för denne under tjänsteresor,
sjukdom och semester svara för avdelningen. Redan denna omständighet
utgör enligt styrelsens mening tillräckligt skäl för en högre lönegradsplacering
för en av amanuenserna å avdelningen. Därjämte tillkommer att
denne befattningshavare dessutom har arbetsuppgifter, som äro särskilt krävande.
Styrelsen har sålunda funnit det lämpligt att själv verkställa befraktningen
av vissa slag av importvaror, varvid särskilt må nämnas klorkalcium.
Det har härigenom blivit möjligt att väsentligt nedbringa inköpskostnaderna.
Härmed sammanhängande arbetsuppgifter inom styrelsen åvila närmast den
amanuens, som är byråsekreterarens ställföreträdare. Till följd av bvråsekreterarens
stora arbetsbörda med hl. a. ofta långdragna förhandlingar och
sammanträden måste dessa arbetsuppgifter, vilkas rätta skötsel kräver ingående
praktik inom hithörande område, skötas jämförelsevis självständigt av
amanuensen. Med hänsyn härtill och i övrigt till arten och omfattningen av
dessa arbetsuppgifter anser styrelsen det erforderligt, att befattningshavaren
beredes en högre lönegradsplacering. Detta är jämväl nödvändigt för att kunna
besätta tjänsten med för befraktningsuppgifter kompetent befattningshavare
och för att de besparingar av betydande storlek, som här kunna vara
att vinna, skola komma statsverket till godo i största möjliga omfattning.
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
65
Allmänna lönenämnden föreslår, att nu ifrågavarande befattning tills vidare
i avvaktan på närmare erfarenheter uppföres på extra ordinarie stat.
Uppf lyftning av en amanuens i Eo 15 till förste amanuens i Eo 18. Vagoch
vattenbyggnadsstyrelsen har härutinnan anfört:
För att möjliggöra en normal och med för övrig amanuenspersonal inom
styrelsen jämställd befordringsgång för förrådsbyråns amanuenser synes det
styrelsen angeläget, att åtminstone en av de å byrån befintliga amanuenstjänsterna
i lönegrad Eo 15, vilka för närvarande innehavas av högskolebildade
befattningshavare med kvalificerade arbetsuppgifter, uppflyttas till
Eo 18.
Överförande av tre arvodesbefattningar till extra ordinarie stat såsom bilingenjör
i Eo 20 (maskinavdelningen), ingenjör i Eo 19 (förvaltningscivdelningen)
respektive byråsekreterarc i Eo 21 (sekretariatet). I väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
avlöningsanslag ha för innevarande budgetår liksom för
det sistförflutna under icke-ordinarieposten inräknats visst belopp för anställande
av extra personal på förrådsbyrån. Av anslaget för innevarande
budgetår är sålunda ett belopp av sammanlagt 62 000 kronor avsett för dylikt
ändamål. Därjämte har styrelsen genom olika, av Kungl. Majit under
budgetåret meddelade beslut erhållit bemyndigande att anställa ytterligare
viss extra personal, därvid det förutsatts att styrelsen för sådant ändamål
i mån av behov skulle få överskrida icke-ordinarieposten efter särskilt medgivande
av Kungl. Majit.
Rörande det fortsatta behovet av nu omförmälda extra personal anför vägocli
vattenbyggnadsstyrelsen:
Den erfarenhet, som vunnits under den tid som förflutit efter vägförstatligandet,
bildar numera tillräckligt underlag för bedömandet av det framtida
behovet av den sålunda anställda extra personalen. De ökade arbetsuppgifter,
som komma att åvila förrådsbyrån under budgetåret 1946/47, sedan vägunderhållet
bringats upp i nära fredsmässig nivå och sedan byggnadsverksamheten
i stor utsträckning återupptagits, torde icke kunna bemästras,
utan att ifrågavarande extra personal allt framgent står till förrådsbyråns
förfogande. Det synes därför angeläget, att viss del av denna personal erhåller
extra ordinarie ställning.
Vad angår tre arvodesavlönade befattningshavare på förrådsbyrån, vilka
liro anställda med anlitande av förenämnda belopp av 62 000 kronor, anför
styrelsen:
Beträffande den ingenjör med arvode motsvarande 19 löneklassen, som
anställts för handläggande av ärenden rörande väg- och vattenbyggnadsverkets
tjänstebilar, får styrelsen hänvisa till sin underdåniga skrivelse den
18 november 1944, i vilken befattningen föreslagits placerad i lönegrad Eo 20.
Styrelsens förslag föranledde emellertid ingen åtgärd. I Kungl. Majits proposition
nr 261/1945 anförde dåvarande departementschefen, att någon ändring
i anställningsformen för ifrågavarande befattningshavare icke för det
dåvarande borde vidtagas, då frågan örn tillsyn och teknisk kontroll av vägväsendets
motorfordonspark kunde komma att övervägas i ett större sammanhang.
Styrelsen vill emellertid framhålla, att behovet av denne befattningshavare
kommer att bliva bestående alldeles oavsett de ändringar i nu
Bihang
till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 2S6. 5
66
KungJ. Maj:ts proposition nr 286.
varande organisation, som kunna komma att föreslås i samband med pågående
utredning angående verkets verkstadsorganisation. Vid fullt utbyggd
organisation kommer väg- och vattenbyggnadsverket att förfoga över cirka
600 paket- och personbilar, varför allt framgent föreligger behov av en
bilingenjör i minst den löneställning, som av styrelsen tidigare föreslagits.
Styrelsen får därför ånyo framföra förslag om inrättande av en bilingenjörstjänst
i lönegrad Eo 20.
I sin nyss nämnda skrivelse den 18 november 1944 har styrelsen vidare
berört frågan om extra ordinarie anställning för en arvodesavlönad, huvudsakligen
med standardiseringsarbeten sysselsatt ingenjör. I statsverkspropositionen
anförde emellertid departementschefen, att det icke syntes osannolikt
att den standardiseringsverksamhet, som skulle ankomma på ifrågavarande
befattningshavare, i viss utsträckning hade karaktär av engångsuppgift. Härtill
vill styrelsen anföra, att ifrågavarande arbete måste bedrivas på lång
sikt och att den tekniska utvecklingen beträffande utrustningen för vägunderhåll
och vägbyggnad medför nya uppgifter. Vidare skall denne ingenjör
biträda bergsingenjören med materialkontroll. Då behov av en ingenjör
för dessa arbetsuppgifter allt framgent kommer att bestå, återkommer styrelsen
med förslaget att en ingenjörstjänst i lönegrad Eo 19 inrättas å
byrån.
Med anlitande av omförmälda medel har vidare sedan år 1944 för allmänna
kansligöromål anställts en amanuens med arvode enligt 16 löneklassen
som biträde åt byråsekreteraren å byrån. Dessa göromål ha fått
den omfattningen att det framtida behovet av befattningen är klart ådagalagt.
I anledning härav och under hänvisning till vad som anförts beträffande
löneställningen för sekretariatets chef synes befattningen böra överföras
till extra ordinarie stat och med hänsyn till arbetsuppgifternas kvalitet
placeras i 21 lönegraden.
Allmänna lönenämnden har funnit den föreslagna benämningen bilingenjör
mindre lämplig. Enligt lönenämndens mening bör densamma ändras till
ingenjör.
Överförande av två ingenjör sassistent er i Ex 17, två kontorsskrivare i
Ex 15 och tre kontorister i Ex 9 till extra ordinarie stat i motsvarande lönegrader.
Till stöd för ifrågavarande förslag har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anfört följande.
Genom förstärkning av styrelsens avlöningsanslag har det varit möjligt
att å byrån anställa två ingenjörsassistenter i lönegrad Ex 17, två kontorsskrivare
i Ex 15 och två kontorister i Ex 9. Därjämte finnes hos styrelsen
anställd en extra kontorist, som biträder med skötseln av en del för styrelsens
byråer gemensamma uppgifter, såsom rörande trycksaker, blanketter, kontorsmateriel
m. m. Dessa arbetsuppgifter, som delvis lia att göra med förrådsrörelsen
och därför motivera, att kontoristen upptages under förrådsbyrån,
äro bestående. Då framdeles en ökning i underhållsverksamheten kan
förväntas, och då vidare en byggnadsverksamhet av minst den omfattning,
som föranlett anställandet av ifrågavarande personal, torde komma att bedrivas,
föreslår styrelsen, att samtliga nu nämnda extra befattningar överföras
till extra ordinarie stat i motsvarande lönegrader.
Upptagande av medel i avid ning sstaten för beredande av fortsatt anställning
under budgetåret 1946l-i7 åt en arvodesavlönad ingenjör. Genom beslut
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
67
(leii 15 november 1945 Ilar Kungl. Maj:! bemyndigat väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att tills vidare under innevarande budgetår anställa viss tillfällig
personal utöver den, för vilken medel inräknats i avlöningsstaten. Denna
personalförstärkning omfattar bl. a. en för förrådsbyrån avsedd ingenjör
med arvode motsvarande lön enligt 21 löneklassen jämte tilläggsförmåner.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller, att i avvaktan på slutförande av
den nu pågående verkstadsutredningen behovet av ifrågavarande befattningshavare
kvarstode under nästa budgetår, varför styrelsen i sina anslagsäskanden
räknat med härför erforderligt belopp.
Upptagande av medel i avlöningsstaten för beredande av fortsatt anställning
under budgetåret 1946147 åt två arvodesavlönade verkmästare. Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen har härutinnan anfört:
För budgetåret 1945/46 har å posten till avlöningar till icke-ordinarie personal
erforderligt belopp beräknats för fem arvodesanställda verkmästare,
avsedda för kontroll av styrelsens maskinpark. På grund av den successiva
återgången till mera normala förhållanden inom vägväsendet och det därmed
ökade arbetet för översyn, provkörning och reparation m. m. av styrelsens
vägmaskiner Ira under budgetårets lopp anställts ytterligare två verkmästare.
Detta har även varit motiverat av nödvändigheten att inför en förväntad
ökad trafik iståndsätta vägväsendets maskinpark. Den ene av dessa är en
ordinarie vägmästare, som befunnits ha goda kvalifikationer för ifrågavarande
arbete. Han uppbär enligt särskilt Kungl, beslut avlöning enligt löneklass
19. Bådas avlöning uppgår till sammanlagt 12 400 kronor för år räknat.
Den erfarenhet styrelsen numera vunnit rörande behovet av arbetskraft för
kontroll och tillsyn av maskinparken har givit vid handen, att de fem å avlöningsposten
till icke-ordinarie personal upptagna verkmästarna icke kunna
medhinna hithörande arbetsuppgifter. Arbetsuppgifterna kräva sålunda att
styrelsen även framgent disponerar över samtliga sju nu anställda verkmästare.
Krav på en sådan arbetskraft har med skärpa framhållits från samtliga
vägförvaltningar. Med hänsyn härtill bör ytterligare 12 400 kronor inräknas
i icke-ordinarieposten för avlönande av två verkmästare.
Inrättande av en byråingenjörsbefattning i Eo 21 på maskinavdelningen
för ärenden rörande underhåll av färjor. Till stöd för förslaget har väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen anfört följande.
Styrelsen har hittills icke förfogat över någon befattningshavare, som kunnat
biträda vägförvaltningama med begärda anvisningar beträffande reparation
och underhåll av färjor. Framställningar från vägförvaltningama örn
medverkan från styrelsens sida för beredande av frågor i samband med färjors
drift och underhåll lia under tiden efter vägväsendets förstatligande inkommit
i ständigt ökad omfattning. Med hänsyn till de stora värden de maskindrivna
färjorna representera och de stora kostnader deras drift betinga
anser styrelsen, att det skulle innebära god ekonomi att ägna den ökade uppmärksamhet
åt färjornas underhåll, som skulle möjliggöras genom anställande
av en särskild befattningshavare för ändamålet. Med hänsyn till att
övrig flytande materiel i styrelsens ägo underhålles genom förrådsbyråns försorg
och till att en stor del av färjornas underhållsfrågor avse motorer synes
förrådsbyråns maskinavdelning böra förstärkas med en för ifrågavarande
arbetsuppgifter kvalificerad befattningshavare, som givetvis även skall utnyttjas
av konstruktionsbyran att biträda vid förekommande konstruktions
-
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
uppgifter beträffande fäi''jor. För att erhålla en person med tillräcklig erfarenhet
torde tjänsten höra uppföras i 21 lönegraden. Styrelsen föreslår därför
att en byråingenjörstjänst i lönegrad Eo 21 inrättas å förrådsbyrån.
Uppfattning av ett kontorsbiträde i A 4 till kanslibiträde i A 7 samt överförande
av tre kontor sbiträden i Eo 4 till ordinarie stat i motsvarande lönegrad
och sex extra och arvodesavlönade biträdesbefattningar till kontorsbiträden
i Eo 4. Rörande ifrågavarande förslag har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anfört:
Beträffande hiträdespersonalen, finnes å förrådsbyrån ett kanslibiträde i
A 7, ett kontorsbiträde i A 4, sex kontorsbiträden i Eo 4, ett skrivbiträde i
Eo 2 samt extra kontors- och skrivbiträden till varierande antal, för närvarande
sju. Av denna biträdespersonal äro fyra sysselsatta med bokföringsuppgifter.
De mera kvalificerade göromålen å byrån, vilka åligga denna personal,
äro av den omfattningen, att de icke kunna bemästras av byråns enda
kanslibiträde. Styrelsen föreslår därför, att kontorsbiträdesbefattningen i A 4
utbytes mot en kanslibiträ destjänst i A 7. Med hänsyn till de synnerligen
ogynnsamma proportionerna mellan ordinarie och icke ordinarie biträdespersonal
föreslår styrelsen, att tre av de sex kontorsbiträdena i lönegraden
Eo 4 överföras till ordinarie stat i samma lönegrad. Då slutligen behovet av
minst sex av den extra hiträdespersonalen är ofrånkomligt även framdeles,
föreslår styrelsen, att av befintligt antal extra och arvodesbefattningar sex
överföras å extra ordinarie stat i lönegraden Eo 4.
Upptagande i avlöningsstaten av medel till vissa arvodesjusteringar. Vägnell
vattenbyggnadsstyrelsen anför härutinnan:
För den arvodesanställda personalen har styrelsen i sina anslagsberäkningar
räknat med en arvodesförhöjning motsvarande det provisoriska lönetillägget
för övrig personal samt härutöver med en anslagsökning av 6 000
kronor för att möjliggöra erforderliga smärre arvodesjusteringar.
Kansli b yrån.
Även i fråga om kanslibyrån har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt
ett flertal förslag till ändringar i personalorganisationen. Under erinran
örn att de sakkunniga icke ingått på prövning av byråns organisation framhåller
styrelsen, att den väntade ökning av styrelsens arbetsuppgifter, till vilken
de sakkunniga i olika sammanhang hänvisat, ävensom andra omständigheter
komme att medföra en ökad arbetsbelastning jämväl för kanslibyråns
vidkommande.
Kanslibyrån är organiserad på två avdelningar, nämligen en ombudsmannaexpedition
och en personalavdelning. Till byrån hör därjämte styrelsens
registratorsexpedition.
Personalen på ombudsmannaexpeditionen utgöres för närvarande
av — förutom biträdespersonal —- en förste byråsekreterare och ombudsman
i A 26, två byråsekreterare i Eo 21 samt en byråsekreterare med
arvode motsvarande lön enligt 23 löneklassen jämte tilläggsförmåner. Nämnda
arvode är personligt för innehavaren.
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
69
Till belysande av frågan om personalbehovet på ombudsmannaexpeditionen
bar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till en början lämnat en redogörelse
för arten och omfattningen av expeditionens arbetsuppgifter av i huvudsak
följande innehåll.
Till ombudsmannaexpeditionen hänförda ärenden kunna uppdelas i tre
huvudgrupper, nämligen markärenden, vattenmål och allmänt juridiska ärenden.
Ärenden avseende markanskaffning för vägar handläggas på vägbyråns
byggnadsavdelning. Även ombudsmannaexpeditionen tager emellertid aktiv
del i handläggningen av dessa ärenden. Sålunda har utarbetats formulär till
vägrättskontrakt, som vägförvaltningarna använda vid uppgörelser med markägare.
För att ett av vägförvaltning med markägare ingånget vägrättskontrakt
skall bliva gällande mot kronan fordras, örn den avtalade ersättningen
överstiger 200 kronor, att kontraktet godkännes av styrelsen. Inom styrelsen
sker granskningen av kontrakten på byggnadsavdelningen. Mellan denna avdelning
och ombudsmannaexpeditionen upprätthålles ett intimt samarbete.
Ombudsmannaexpeditionen rådfrågas alltid i sådana fall, då det är tveksamt
örn i vägrättskontrakt bestämd ersättning skall utgå eller eljest kan anses
skälig.
Enklare vattenmål behöva icke passera ombudsmannaexpeditionen. Örn
emellertid fråga uppkommer om utgivande av ersättningar till sakägare, eller
örn ärendet eljest kompliceras, begäres vanligen att någon av ombudsmannaexpeditionens
jurister skall deltaga i ärendets handläggning såväl före domstolsbehandlingen
som inför domstolen. Det har dock icke varit möjligt att
med den fåtaliga personal, som nu finnes på ombudsmannaexpeditionen.
lämna sådant biträde i alla de fall, där detta varit önskvärt, utan expeditionen
har ofta måst inskränka sig till att giva vederbörande tekniska tjänsteman
råd och direktiv. Svårare mål måste helt skötas från ombudsmannaexpeditionen.
Den väntade ökningen av brobyggnads- och hamnbyggnadsarbeten
kommer att medföra ökade krav på juridiskt biträde.
Till omnämnda allmänt juridiska ärenden höra granskning och upprättande
av kontrakt av olika slag, rådgivning åt övriga byråer exempelvis om
entreprenörs skyldigheter och rättigheter enligt ingångna avtal, förhandlingar
med entreprenörer och andra för träffande av förlikningar eller överenskommelser
i tvistefrågor, handläggning av ärenden om ersättning enligt 1916
års lag angående ansvarighet för skada i följd av automobiltrafik, besvarande
av förfrågningar från de lokala förvaltningarna i juridiska ärenden samt
utförande av kronans talan i allmänhet i saker, som röra styrelsens verksamhetsområde.
På grund av att tidigare försäkringsavtal angående motorfordon och ansvarighet
successivt avvecklas kommer styrelsens befattning med utredning
av skadeståndsärenden och handläggning av skadeståndsmål att under den
närmaste framtiden öka.
När rät tegån gsref ormen helt genomförts, blir det ett villkor för att en huvudförhandling
skall kunna genomföras på det sätt, som förulsättes i nya
rättegångsbalken, all partsombuden helt behärska målen. Den nya rättegångsordningen
ställer i detta hänseende helt andra och större krav på partsombuden
jin den nuvarande. Styrelsens möjlighet att sorn rättegångsombud
utnyttja vägförvaltningamas personal minskar härigenom avsevärt. Del torde
sålunda bliva nödvändigt all huvudförhandlingarna i regel komma att
skötas direkt från styrelsen.
Styrelsen emotser inom den närmaste tiden en betydlig ökning av ombuds -
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
mannaexpeditionens arbetsbörda. En sådan ökning har redan nu kunnat
konstateras. Antalet hittills under år 1946 till ombudsmannaexpeditionen inkomna
ärenden är sålunda mer än 30 %> större än antalet inkomna ärenden
vid samma tid föregående år. Vid en genomgång av ombudsmannaexpeditionens
ärenden den 26 februari 1946 visade det sig, att antalet oavgjorda mål
och ärenden utgjorde 372. Antalet anhängiggjorda ämiu ej avgjorda rättegångar
utgjorde 160, varav 53 allmänna mål, 29 expropriations- och ägodelningsrättsmål
samt 78 vattenmål. Ökningen är oberoende av den av de sakkunniga
föreslagna omorganisationen. För att den ökade arbetsbördan skall
kunna bemästras, är det angeläget, att expeditionen erhåller lämpligt avpassad
organisation.
I anslutning till sin redogörelse för markärendenas handläggning har vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen förklarat, att handläggningen av marklösenfrågorna
bör helt överföras till kanslibyrån. Styrelsen lämnar härför följande
motivering.
De sakkunniga hava föreslagit, att det i fortsättningen skall ankomma på
byggnadsbyrån att utöva rådgivande och kontrollerande verksamhet beträffande
marklösenfrågor. Denna bör inskränkas till att avse frågor om hur
stort markområde, som i varje särskilt fall behöver anskaffas, och om jämkning
i arbetsplan kan göras för nedbringande av marklösenkostnadema. I
frågor örn markpriser och intrångsersättningar samt huruvida ersättningsfråga
skall hänskjutas till avgörande av expropriationsnämnd, ägodelningsrätt
eller — på grund av bestämmelse i äldre kontrakt — skiljenämnd bör
det ankomma på ombudsmannaexpeditionen att lämna vägförvaltningama
råd och upplysningar. Det är nämligen kanslibyrån som genom ombudsmannaexpeditionen
ombesörjer utförandet av kronans talan inför expropriationsnämnder
och ägodelningsrätter samt i förekommande fall skiljenämnder.
Ombudsmannaexpeditionen får bland annat härigenom den bästa överblicken
över de markpriser, som tillämpas i olika delar av landet, och får också
de största möjligheter att effektivt verka för tillämpning av enhetliga normer
på ifrågavarande område. Ombudsmannaexpeditionen kan icke frikopplas
från handläggning av hithörande ärenden. Handläggningen av dessa bör
därför helt överföras till ombudsmannaexpeditionen, som jämväl har att
handlägga andra markfrågor, t. ex. expropriation eller förvärv på annat sätt
av mark till hamnar och oljelagringsanläggningar.
För tillgodoseende av det ökade personalbehov, sorn enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
mening föreligger på ombudsmannaexpeditionen, har styrelsen
framlagt följande förslag.
Överflyttning av en av de sakkunniga för byggnadsbyrån beräknad ingenjörsassistenttjänst
i A 17 till ombudsmannaexpeditionen. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har härutinnan anfört:
Med hänsyn till samtliga markärendens överförande till ombudsmannaexpeditionen
bör den ingenjör på byggnadsavdelningen, vilken där för närvarande
handlägger markärenden och nu erhåller arvode motsvarande lön enligt
17 löneklassen, lämpligen överflyttas till ombudsmannaexpeditionen med
placering i lönegrad A 17. Den på byggnadsbyrån i de sakkunnigas förslag
upptagna personalen har i det föregående minskats med motsvarande befattning.
Kungl. Maj.ts proposition nr 286. 71
Allmänna lönenämnden anser, att befattningen tills vidare bör uppföras på
extra ordinarie stat.
Inrättande av två förste byråsekreterarbefattningar i A 24 på ombudsmannaexepeditionen.
Till stöd för förslaget har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anfört följande.
Den ene av byråsekreterarna i lönegrad Eo 21 sysselsättes så gott som uteslutande
med expropriations- och ägodelningsrättsmål. 1 mån av tid biträder
han vidare vägförvaltningarna vid direkta underhandlingar med markägare.
Erfarenheten från denna del av verksamheten visar, att kronan skulle hava
mycket att vinna, om sådant biträde kunde lämnas i större utsträckning än
för närvarande. Sannolikt skulle antalet expropriationer eller andra rättegångar
på detta område kunna minskas, örn styrelsens verksamhet för att
åstadkomma frivilliga uppgörelser med markägarna kunde intensifieras.
Avsikten har varit att byråchefen och ombudsmannen förutom fullgörandet
av övriga uppgifter själva skulle handlägga inål och ärenden av större
vikt. Utvecklingen har emellertid visat, att antalet viktigare ärenden stadigt
ökas i sådan omfattning, att detta icke varit möjligt. Ett flertal kvalificerade
mål och ärenden har måst överlämnas till underställd personal. Denna har
härigenom fått svårare att hinna med de ständigt ökande rutinmålen angående
mindre skador, som antingen drabbat styrelsens egendom eller också
vållats tredje man genom styrelsens arbeten eller fordon m. m. Dessa sistnämnda
mål fordra ofta snabb handläggning. För att arbetet skall kunna
hållas flytande måste redan nu övertidsarbete tillgripas i alltför stor omfattning.
En omedelbar förstärkning av ombudsmannaexpeditionens personal är därför
nödvändig.
Beträffande lönesättningen får styrelsen till en början hänvisa till vad på
annat ställe anförts i fråga om det berättigade i att göra jämförelse med
befattningar hos de affärsdrivande verken. Att föra process, upprätta avtal,
träffa förlikning o. s. v. kräver samma skicklighet och kunnighet hos en
juridisk befattningshavare i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som hos motsvarande
tjänstemän i de affärsdrivande verken.
För att handläggningen av de mera kvalificerade målen och ärendena skall
kunna ske på ett sådant sätt, att statens intressen bliva riktigt tillgodosedda,
är det nödvändigt att förvärva och behålla dugande jurister. Den befattningshavare,
som skall biträda med handläggningen av marklösenärenden, bör
därjämte hava stor erfarenhet av dylika ärenden och vana att förhandla med
markägare. En jämförelse med lönegradsplaceringen av motsvarande befattningar
hos de affärsdrivande verken giver vid handen, att en lägre placering
av nu ifrågavarande tjänster hos styrelsen än 24 lönegraden icke bör ifrågakomma.
Det är uppenbart, att behovet av dessa befattningar är stadigvarande,
varför ingen tvekan behöver råda därom, att de böra placeras å ordinarie
stat.
Vid bifall till ifrågavarande förslag har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
räknat med att behov icke längre skulle föreligga av den arvodesavlönade
byråsekreterarbefattningen på ombudsmannaexpeditionen.
Allmänna lönenämnden erinrar i förevarande sammanhang om ali för första
utredningsbyrån föreslagits en förste byråsekrelerarbefaltning, vars innehavare
skulle bland annat lia till uppgift att handlägga ärenden rörande fastställande
av arbetsplaner och därmed sammanhängande besvärsmål. Därest
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 2S6.
en dylik befattning inrättades, skulle detta •— såvitt lönenämnden kunde förstå
— komma att medföra en viss avlastning i ombudsmannaexpeditionens
verksamhet, då denna expedition hade att biträda övriga byråer i juridiska
frågor. Lönenämnden har med hänsyn härtill ansett, att det i varje fall borde
vara tillfyllest, örn en av nu ifrågavarande befattningar uppfördes i 24 lönegraden.
I fråga om kanslibyråns personalavdelning har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anmält behov av bland annat ytterligare arbetskraft för
handläggningen av arbetarärenden. För dessa uppgifter finnas för närvarande
på avdelningen en förste byråsekreterare i A 24 och en förste amanuens
i Eo 18.
Styrelsen har framlagt följande förslag om personalförstärkning på avdelningen.
Inrättande av en byråsekreterarbefattning i Eo 21 på personalavdelningen.
Till stöd för förslaget anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Till arbetarärendena höra bland annat kollektivavtalsfrågor och därmed
sammanhängande avtalsförhandlingar, tvister rörande tolkning av gällande
kollektivavtal, anställnings- och avlöningsfrågor för förmän, semesterfrågor,
frågor om olycksfall i arbete, sjukvård och lönestatistik samt pensionsfrågor.
Antalet arbetare uppgår för närvarande till mellan 15 000 och 17 000 man.
Vid normal omfattning av vägunderhålls- och vägbyggnads verksamheten torde
man kunna räkna med att arbetarstyrkan kommer att uppgå till mer än
20 000 man. Ärendena kunna indelas i allmänna arbetarärenden och pensionsärenden.
Till den förra gruppen höra bl. a. framställningar från vederbörande
arbetarorganisationer om rättelse av förmenta felaktigheter rörande
tolkningen av gällande avtal, om ingåendet av tillämpningsöverenskommelser
av olika slag ävensom av styrelsens lokala förvaltningar gjorda framställningar
om direktiv i olika tolkningsfrågor m. m. samt prövning av ärenden,
som enligt kollektivavtal eller andra föreskrifter skola underställas styrelsen.
En betydande del av dessa ärenden är av principiell natur eller av större
ekonomisk betydelse, vilket föranleder ingående utredningar och grundliga
överväganden. Under tiden 1 januari—31 december 1945 ha 32 förhandlingssammanträden
avhållits, vid vilka behandlats sammanlagt 140 ärenden. Totala
antalet allmänna arbetarärenden har under den angivna tidsperioden
uppgått till omkring 720. Pensionsärendena måste på grund av de speciella
bestämmelser, som gälla för arbetare, vilka övertagits från vägdistrikten, underkastas
en särskilt noggrann kontroll. Pensionsärendena ha under nu ifrågavarande
tid uppgått till omkring 2 900, varav 530 pensionsansökningar.
Med den begynnande återgången till fredsmässiga förhållanden inom vägväsendet
kommer antalet arbetare att växa, vilket medför en ökning av arbetarärendena.
Den stora arbetsmängden ger ej tillfälle till ett sådant djupare
inträngande i förekommande problem, som är önskvärt. Angeläget är, att en
i avtalsfrågor insatt tjänsteman får tillfälle att genom periodiskt återkommande
besök vid vägförvaltningarna informera vägförvaltningarnas arbetsledande
tjänstemän i kollektivavtalens tillämpningsfrågor. Någon dylik verksamhet
är emellertid med den nuvarande arbetsbördan och personaltillgången på
kanslibyrån icke möjlig. Med hänsyn till vad nu anförts är det nödvändigt
att personalen förstärkes. Förste byråsekreteraren måste i första hand erhålla
en medhjälpare för de allmänna arbetarärendena. För att denne medhjälpare
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
73
skall bliva till verklig hjälp bör han vara jurist, helst med erfarenhet från
arbelslagstiftningen. Han bör äga tillräckliga kvalifikationer för att vid förfall
för förste byråsekreteraren kunna biträda vid avtalsförhandlingar. Han
skall kunna överblicka och tränga in i de mångå otta komplicerade spörsmål,
som förekomma på förevarande område. Med hänsyn härtill bör tjänsten
placeras i lönegrad Eo 21.
Upptagancle i avlöningsstaten av ett belopp av 6 000 kronor för tillfällig
personalförstärkning på personalavdelningen. Såsom motiv för förslaget anför
väg- och vattenbgggnadsstgrelsen:
Genomförandet av det föreliggande organisationsförslaget kommer att medföra
en avsevärd tillfällig arbetsanhopning för kanslibyråns del i samband
med tillsättandet av alla de ordinarie och extra ordinarie befattningar, som
förslaget omfattar. Förutom det arbete, som direkt hänför sig till tjänstetillsättningarna,
har man att räkna med uppkomsten av en mångfald andra personalärenden
i detta sammanhang, såsom frågor rörande löneklassplaceringar,
flyttningsersättning, tjänstår sberäkning för pension, tjänstelokaler m. m.
För att kanslibyråns personalavdelning skall kunna hinna att med erforderlig
snabbhet slutföra det organisationsarbete, varom här är fråga, kräves en tillfällig
förstärkning av arbetskrafterna på avdelningen under första hälften av
nästa budgetår. För ändamålet bör i avlöningsanslagets icke-ordinariepost
inräknas ett belopp av 6 000 kronor, avsett för avlönande av en amanuens
och viss skrivhjälp.
Även för kanslibyråns del har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatt
vissa tjänsteregleringar. Styrelsen har härutinnan framlagt följande förslag.
Uppflgttning av kanslibyråns båda avdelningschefer (en förste byråsekreterare
respektive en förste byråsekreterare och ombudsman) frän A 26 till
A 27. Till stöd för förslaget har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört följande.
Byråchefen har förutom övriga arbetsuppgifter pei-sonligen handlagt svårare
ärenden och mål inom byråns hela verksamhetsområde. På grund av
den nu förutsedda ökningen av byråns arbetsuppgifter, som till stor del blir
en följd av det definitiva ordnandet av styrelsen och dess lokala förvaltningar,
kommer byråchefen att i än högre grad än hittills ägna sitt arbete åt lör
verket gemensamma uppgifter. Detta kommer i sin tur att medföra, att avdelningscheferna
på byrån i större omfattning måste övertaga och självständigt
handlägga ärenden inom respektive avdelningar. I betraktande härav
samt med hänsyn till de ansvarskrävande och viktiga uppgifter, som åvila
dessa befattningshavare, anser styrelsen att befattningarna böra uppflyttas
i högre lönegrad. Styrelsen föreslår nu, att ifrågavarande tjänster — i likhet
med vissa förste byråsekreterartjänster i de affäi''sdrivande verken —- uppföras
i lönegrad A 27.
Allmänna lönenämnden har funnit det tveksamt huruvida på av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen anförda skäl en uppflytlning i lönegrad av nu ifrågavarande
befattningshavare bör medgivas. Vad styrelsen anfört rörande en
emotsedd ökning av byråchefens arbetsåligganden syntes, yttrar lönenämnden,
knappast utgöra tillräcklig grund för alt — innan närmare erfarenheter
vunnits — avdelningscheferna å kanslibyrån skulle erhålla en förhöjd lönegradsplacering.
I betraktande av vad i ärendet anförts angående de å om
-
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
budsmannaexpeditionen belöpande arbetsuppgifterna ville lönenämnden dock
icke motsätta sig, att avdelningschefen å ombudsmannaexpeditionen, vilken
innehade ställning som förste byråsekreterare och ombudsman, hänfördes till
27 lönegraden. Däremot kunde lönenämnden åtminstone för närvarande
icke finna tillräckliga skäl föreligga att tillstyrka en motsvarande uppfattning
av avdelningschefen å personalavdelningen.
Upp flyttning av en förste byråsekreterare på personalavdelningen från A2A
till A 26. Såsom motiv för förslaget anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Arten och omfattningen av de ärenden, som höra till befattningen såsom
förste byråsekreterare för arbetarärenden, ha visat sig vara väsentligt mera
krävande än som förutsattes vid befattningens tillkomst. Tolkningsfrågor av
principiell art samt andra frågor av större ekonomisk räckvidd, vilka sammanhänga
med gällande kollektivavta], ha oavbrutet ökats. Utredning och
föredragning av dylika frågor kräva ingående erfarenhet av arbetslagstiftningen
samt ställa stora krav på förste byråsekreterarens kompetens och erfarenhet.
Med hänsyn härtill och i betraktande av den omfattande arbetsbördan
kan den nuvarande lönegradsplaceringen icke anses tillfredsställande.
Vid domänstyrelsen, som torde sysselsätta ungefär samma antal arbetare, är
motsvarande befattning placerad i lönegrad Eo 26. Någon principiell skillnad
i arbetsuppgifterna för innehavaren av denna tjänst och motsvarande
tjänst hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen torde icke kunna påvisas. Det
synes i detta sammanhang vidare böra framhållas, att det med hänsyn till
arten av de arbetsuppgifter, vilka åvila befattningens innehavare, skulle vara
förenat med synnerliga olägenheter, örn byte av befattningshavare skulle ske
alltför ofta. Med hänsyn till vad sålunda anförts får styrelsen hemställa, att
befattningen uppflyttas till en förste byråsekreterartjänst i A 26.
Allmänna lönenämnden har förklarat sig icke vilja framställa erinran mot
den föreslagna uppflyttningen. Lönenämnden påpekar, att vid bifall till förslaget
befattningshavaren i fråga bör i organisatoriskt hänseende betraktas
såsom direkt underställd kanslibyråchefen.
Uppflyttning av ett kanslibiträde i A 7 på personalavdelningen till kontorist
i A 9. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har härutinnan anfört följande.
Kanslibyråns biträdespersonal omfattar bland annat två kanslibiträden i
A 7. Av dessa tjänstgör det ena biträdet såsom byråregistrator. Det andra
kanslibiträdet är avdelat för de mera kvalificerade biträdesgöromålen på personalavdelningen.
I nämnda befattningshavares åligganden ingår bland annat
att föra tjänstematriklama för styrelsens och vägförvaltningamas tjänstemannapersonal,
vilken för närvarande omfattar omkring 1 900 personer, att
upprätta föredragningslistor för personalärenden, att göra anmälan örn de
löneklassuppflyttningar, som äro aktuella, att i samarbete med en av avdelningens
amanuenser sammanställa de uppgifter, som erfordras för upprättandet
av styrelsens avlöningslistor, att uppsätta skrivelser till styrelsens
verksläkare angående sådan personal, som är berättigad till sjukvård på statsverkets
bekostnad, att sammanställa vissa statistiska månadsrapporter från
vägförvaltningarna rörande omfattningen av förvaltningarnas kamerala arbete
samt att förvara, ordna och registrera styrelsens protokoll (med undantag
för upphandlingsprotokoll). Befattningshavaren biträder därjämte med
personalkostnadsberäkningar och andra utredningar, bland annat i samband
med upprättandet av styrelsens anslagsäskanden beträffande avlöningsansla
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
75
gen, samt tillhandagår styrelsens personal med upplysningar i enklare frågor
rörande innehållet i och tillämpningen av de för styrelsen gällande avlöningsbestämmelserna
m. m.
Med hänsyn till de särskilda krav på ordningssinne, omdömesförmåga och
förmåga till självständigt arbete, som måste uppställas på innehavaren av
denna tjänst, anser styrelsen befattningens lönegradsplacering för låg. En
kontoristtjänst i A 9 synes på ett riktigare sätt svara mot de angivna arbetsuppgifternas
art och omfattning. På anförda skäl får styrelsen hemställa, att
en av styrelsens kanslibiträdestjänster i A 7 utbytes mot en kontoristbefattning
i A 9.
Förslaget har ej föranlett särskilt uttalande från allmänna lönenämndens
sida.
Överförande av en amanuens i Ex lii och tre kontorshiträden i Ex 4 till
extra ordinarie stat i Eo 18 respektive Eo 4. Av ifrågavarande personal utgöra
amanuensen och ett av kontorsbiträdena tillfällig förstärkning av arbetskrafterna,
vilken jämlikt särskilt bemyndigande av Kungl. Majit tillförts
kanslibyrån på grund av med den ökade vägbyggnadsverksamheten sammanhängande
arbetsuppgifter. Väg- och vattenbgggnadsstyrelsen anser stadigvarande
behov föreligga av samtliga fyra befattningar och föreslår därför, att
de uppföras på extra ordinarie stat.
Slutligen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i samband med behandlingen
av kanslibyråns organisation hemställt om medel till anställande av
en pressombudsman. För detta förslag har styrelsen framlagt följande motivering.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet berör allmänheten i mycket
hög grad. Det synes med hänsyn härtill angeläget, att styrelsen beredes
möjlighet att på ett tillfredsställande sätt upprätthålla förbindelsen med press
och radio. För att detta skall kunna ske, bör en arvodesavlönad pressombudsman
anställas och lämpligen knytas till kanslibyrån. I avlöningsanslagets
icke-ordinariepost bör inräknas ett belopp av 5 000 kronor till avlöning
av nämnda befattningshavare.
Allmänna lönenämnden har förklarat, att behovet av den föreslagna pressombudsmannen
och den erforderliga avlöningen för honom undandroge sig
lönenämndens bedömande.
Kameralbyrån.
De sakkunniga.
Medelsförvaltningen inom den nuvarande hamnbyråns verksamhetsområde
är, såsom framgår av följande av de sakkunniga lämnade redogörelse, organiserad
enligt elt annat och mera provisoriskt system än väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
medelsförvaltning i övrigt; det kamerala arbetet på hithörande
område ombesörjes centralt huvudsakligen av hamnbyrån och lokalt av
denna hyrås distriktsorgan.
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
Medan vägförvaltningarna själva bära redogöraransvaret för sin medelsförvaltning,
är detta ansvar, i vad avser hamnarbetsavdelningarnas ekonomiska
förvaltning, lagt direkt på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Kassarörelsen
är i detta fall baserad på förskottsmedel, som av styrelsen ställas
till arbetsavdelningarnas förfogande och för vilkas användning dessa hava
att månatligen avlämna redovisning till styrelsen. Sedan ifrågavarande kassaredovisningar
underkastats vederbörlig granskning i sakligt och formellt hänseende,
meddelar styrelsen på grundval av redovisningarna omföringsbeslut,
varigenom de i styrelsens räkenskap bokförda förskotten till avdelningarna
bliva ersatta. Granskningen av redovisningarna utföres genom försorg av
hamnbyrån, som även verkställer därmed sammanhängande specialbokföring.
Hamnbyrån ombesörjer likaledes förgranskning och specialbokföring
av sådana till dess verksamhet hänförliga räkningar, vilka likvideras direkt
från styrelsen, samt har inom styrelsen det närmaste ansvaret för kassaförvaltningen
vid de statliga fiskehamnarna och kanalerna ävensom för utbetalningen
av statsbidrag till sådana byggnadsföretag, vilka under hamnbyråns
kontroll utföras genom vederbörande intressenters försorg. För ovannämnda
och andra liknande arbetsuppgifter finnes inom hamnbyrån en särskild
kameral avdelning.
Hamnbyråns kamerala avdelning omfattar enligt uppgifter i betänkandet
sammanlagt 13 befattningshavare. De sakkunniga framhålla, att anledningen
att upprätthålla denna avdelning skulle upphöra, därest en omorganisation
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tekniska byråer och en samordning
av hamnarbetsavdelningama med vägförvaltningarna genomfördes. Eftersom
vägförvaltningarna i dylikt fall skulle övertaga redogöraransvaret för den
kassarörelse, som nu handhades av hamnarbetsavdelningama, skulle, yttra
de sakkunniga, det centrala granskningsarbetet på förevarande område kunna
begränsas till en efterbandsrevision genom kam er albyråns revisionskontor.
De sakkunniga ha med anledning härav föreslagit en personalförstärkning
på revisionskontoret med följande befattningshavare, nämligen
1 revisor i A 21, 1 kanslibiträde i A 7 och 1 kontorsbiträde i Eo 4.
För vissa kamerala arbetsuppgifter, som vid den ifrågasatta omorganisationen
skulle överflyttas från hamnbyrån till kameralbyråns kamrer
ar k ont or, lia de sakkunniga beräknat följande personalökning på
detta kontor, nämligen 1 förste amanuens i Eo 18 och 1 kanslibiträde i A 7.
De sakkunniga lia slutligen föreslagit, att en amanuensbefattning i Ex 18
och en kontorsbiträdestjänst i Ex 4 på kamrerarkontoret, vilka befattningar
avlönas med anlitande av reservationsanslaget till Bidrag till anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp, skulle uppföras på styrelsens avlöningsstat
såsom extra ordinarie. De sakkunniga lia därför i sitt organisationsförslag
räknat med följande befattningar för detta ändamål, nämligen 1 förste amanuens
i Eo 18 och 1 kontorsbiträde i Eo 4.
Yttranden.
I sitt utlåtande har viig- och vattenbyggnadsstyrelsen beträffande kameralbyrån
framlagt ett flertal förslag, med eller utan sammanhang med de sakkunnigas
utredning. Jag torde här få redogöra för dessa förslag i den ordning,
de av styrelsen upptagits.
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
77
Uppf lyftning uv förste revisorn i A 24 till revisionskommissarie i A 26 och
kamreraren från A 24 till A 26. Till stöd för dessa förslag har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anfört huvudsakligen följande.
Beträffande löneställningen för dessa befattningshavare må till en början
anföras, att det vid genomförandet av vägväsendets förstatligande icke valin
öjlig t att med större grad av säkerhet bedöma arten och omfattningen av
de arbetsuppgifter, som bomme att åvila dessa befattningar. Sedan erfarenhet
numera vunnits i detta avseende, finner styrelsen ofrånkomligt, att befattningarna
uppflyttas i högre lönegrad.
Kamreraren har att övervaka, att de för statsbokföringen gällande principerna
iakttagas, och att i enlighet med dessa principer lösa uppkommande
redovisningsproblem, varvid särskilt må nämnas åvägabringandet av lämpliga
och ändamålsenliga anslagskonstruktioner. Den redovisningsmässiga förvaltningen
av styrelsen underställda kapitalfonder, främst förrådsfonden,
ställer i detta avseende särskilda krav på kamreraren. Denne har vidare att
besvara ett otal från vägförvaltningarna inkommande förfrågningar, vilka
i många fall föranleda utredningar och som följd härav utfärdandet av
föreskrifter av kameral natur. Enligt gällande arbetsordning åligger det även
kamreraren att, då byråchefen är tillfälligtvis frånvarande, företräda denne
och handlägga ärenden av brådskande natur, vilka eljest åligga byråchefen.
Styrelsen vill i detta sammanhang framhålla nödvändigheten av att i chefen
för kamrerarkontoret äga tillgång till en skicklig och i det statliga redovisningsväsendet
väl förfaren tjänsteman.
Vad befattningen som chef för revisionskontoret angår var denna redan i
samband med vägväsendets förstatligande av dåvarande departementschefen
föreslagen att upptagas i lönegrad A 26. Det revisionskontoret åvilande arbetet
har visat sig vara av avsevärt större omfattning än vad som från början
beräknats. För en effektiv revision av vägförvaltningarnas verksamhet är
det vidare nödvändigt att företaga mera omfattande specialundersökningar,
delvis i samarbete med de tekniska byråerna. Uppläggandet och ledningen
av sådana undersökningar åvila chefen för revisionskontoret.
Allmänna lönenämnden har icke funnit något att erinra mot nu ifrågavarande
förslag.
Riksrukenskapsverket har i sitt utlåtande över betänkandet berört frågan
örn löneställningen för kameralbyråns håda avdelningschefer och därvid anfört
följande.
Att i nuvarande läge, innan närmare erfarenheter vunnits beträffande omorganisationens
inverkan på revisionens arbetsuppgifter, angiva den för revisionskontoret
erforderliga personaluppsättningen med hänsyn till antal och
löneställning är enligt riksräkenskapsverkets mening icke möjligt. Ämbetsverket
anser sig för den skull för närvarande icke böra framlägga förslag örn
förstärkning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens reviderande personal utöver
den av de sakkunniga beräknade. Redan nu kan emellertid konstateras,
att revisionens arbetsuppgifter måste bliva av sådan omfattning och betydelse,
att ledningen av revisionskontoret bör anförtros åt en revisionskommissarie
i 26 lönegraden, en placering som framstår såsom befogad även vid
jämförelse med personalorganisationen för andra inom statsförvaltningen förekommande
specialrevisioner.
I delta sammanhang vill riksräkenskapsverket erinra örn alL ämbetsverket
den 25 augusti 1941 i yttrande över ett av särskilda sakkunniga avgivet betänkande
med förslag lill förstatligande av den allmänna väghållningen på
78
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
landet m. m. uttalat, att med hänsyn till den omfattning väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
verksamhet avsågs skola erhålla, ämbetsverket fann det
vara ofrånkomligen nödvändigt att för ledningen av redovisningsväsendet inrätta
en kamrerarbefattning, vilken borde placeras i 26 lönegraden. Med
hänsyn till de stora krav, som måste ställas på innehavaren av här ifrågavarande
kamrerarbefattning, finner riksräkenskapsverket det alltjämt angeläget,
att befattningen placeras i 26 lönegraden.
Inrättande av en förste byråsekreterarbef tätning i A 24 pä kamrerarkontoret.
Såsom motiv för förslaget har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört
följande.
De omfattande arbetsuppgifter, som åvila kamrerarkontoret, göra det
nödvändigt icke blott att kamrerarbefattningen uppflyttas i lönegrad utan
även att kamreraren avlastas från handläggningen av ett flertal frågor av
speciell karaktär. På grund av kontorets arbetsbelastning har det nämligen
icke varit möjligt att i erforderlig utsträckning ägna tid åt vare sig den ekonomiska
översynsverksamheten inom styrelsen eller inventeringar och kamerala
inspektioner vid vägförvaltningama. På kontoret ankommer ett omfattande
arbete av den art, att det närmast är att hänföra till sekreterargöromål.
Härvid må särskilt nämnas uppsättande av skrivelser till Kungl. Majit
och myndigheter m. fl., utformandet av cirkulär till vägförvaltningama, uppsättande
av protokoll och promemorior, yttranden och skrivelser i statsbidragsärenden
samt ekonomiska sekreterargöromål över huvud taget. Samarbete
måste härvid i viss utsträckning ske med övriga byråer inom styrelsen.
För fullgörande av dessa arbetsuppgifter, vilka i viss utsträckning äro av
juridisk natur, erfordras en väl kvalificerad tjänsteman med för sådana uppgifter
lämplig utbildning och stilistisk förmåga. Denne tjänsteman skulle vidare
biträda byråchefen i ärenden, som icke äro direkt hänförliga till kamrerar-
eller revisionskontoren.
Med hänsyn till att nu ifrågavarande arbetsuppgifter äro av stadigvarande
natur och efter den föreslagna omorganisationen komma att väsentligt ökas
samt för att erhålla en tillräckligt kvalificerad tjänsteman erfordras att befattningen
placeras i lönegrad A 24.
Allmänna lönenämnden har förklarat sig icke kunna biträda förslaget, att
en befattning som förste byråsekreterare i A 24 skulle knytas till kamrerarkontoret.
De göromål, som avsetts skola ankomma på ifrågavarande befattningshavare,
vore enligt lönenämndens mening icke så kvalificerade, att de
motiverade inrättandet av en befattning i högre lönegrad än den 21 :a.
Inrättande av en kontorsskrivare fattning i Eo 15 och ytterligare en kontorsbiträdestjånst
i A 4 på kamrerarkontoret. Såsom motiv för förslaget har
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört följande.
För närvarande är å hamnbyråns kamerala avdelning en kontorsskrivare
med arvode enligt 14 löneklassen helt sysselsatt med granskningen av fiskehamnarnas
och vissa farleders redovisningar salut uppgörande av statistik
över hamnarnas och farledernas inkomster och utgifter. Det torde vara nödvändigt,
att motsvarande befattning (Eo 15) inrättas å kamrerarkontoret,
då dessa arbetsuppgifter även efter omorganisationen komma att i sin helhet
kvarstå.
Biträdespersonalen å kamrerarkontoret är för närvarande mycket knappt
tilltagen. Ett kanslibiträde (A 7) har av kommittén föreslagits för de utökade
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
79
dispositionsbokföringsuppgiftema. För övrig ökning av biträdesarbetet har
kommittén däremot ej beräknat någon personal. Vissa nödvändiga centraliseringsåtgärder
beträffande de kamerala arbetsuppgifterna inom styrelsen
kräva, att personal beräknas för handhavande av ett centralt räkningsdiarium.
Vidare kommer givetvis i anledning av de ökade arbetsuppgifterna
jämväl skrivarbetet å kontoret att tilltaga i omfattning. I avvaktan på närmare
erfarenhet synes minst ett kontorsbiträde (A 4) böra ytterligare beräknas
för kontoret.
Utbyte av en av de sakkunniga föreslagen förste amanuenstjänst i Eo 18
på kamrerarkontoret mot en revisorsbefattning i Eo 21. Till stöd för förslaget
anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Med hänsyn till överflyttandet till kontoret av en hel del kvalitativt krävande
uppgifter ävensom till att den inventeringsverksamhet, som enligt gällande
arbetsordning skall verkställas genom kameralbyråchefen, kamreraren
eller revisor, kommer att väsentligt utökas, bör den för kontorets befattning
med hamnärenden föreslagne amanuensen utbytas mot en revisorstjänst i
lönegrad Eo 21.
Förslaget har icke givit allmänna lönenämnden anledning till särskilt uttalande.
Uppflynning av en kansliskrivare i A 11 (kassör) på kamrerarkontoret till
kassör i A 14. Till stöd för förslaget har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
åberopat den av de sakkunniga föreslagna uppflyttningen av vissa vägkassörer
till nämnda lönegrad.
Framställningen har icke föranlett särskilt uttalande från allmänna lönenämndens
sida.
Överförande av viss extra personal på kameralbyrån till extra ordinarie stat
m. m. På såväl kamrerarkontoret som revisionskontoret finnes viss personal,
som jämlikt särskilda, av Kungl. Maj:t lämnade bemyndiganden anställts såsom
förstärkning av arbetskrafterna med anledning av den ökade vägbyggnadsverksamheten
samt överflyttningen den 1 juli 1945 till kameralbyrån av
vissa med flygplatsbyggandet sammanhängande kamerala arbetsuppgifter.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser stadigvarande behov föreligga av
följande, till ifrågavarande personalförstärkning hänförliga befattningar,
nämligen på kamrerarkontoret: 1 amanuens i Ex 17, 1 kontorist
i Ex 9, 1 kontorist med arvode enligt 8 löneklassen, 1 kontorsbiträde i Ex 4
och 1 kontorsbiträde med arvode enligt 2 löneklassen samt på revisionskontoret
1 amanuens i Ex 17 och 2 kontorsbiträden i Ex 4. Styrelsen
har därför hemställt, att dessa befattningar måtte uppföras på extra ordinarie
stat, därvid amanuensen på kamrerarkontoret .skulle placeras i Eo 18, amanuensen
på revisionskontoret med benämningen revisionsassislent i Eo 18,
kontoristerna i Eo 9 och kontorsbiträdena i Eo 4.
I detta sammanhang har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillika hemställt
örn medel under icke-ordinarieposten för beredande av fortsatt anställning
under nästa budgetår åt ett på revisionskontoret tjänstgörande kameralbi
-
80 Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
träde med arvode motsvarande lön enligt 6 löneklassen jämte tilläggsförmåner.
Inrättande av ytterligare en befattning som revisionsassistent i Eo 18 på
revisionskontor et. Till stöd för förslaget har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anfört:
Med hänsyn till omfattningen av den personal å styrelsens hamnbyrå, som
för närvarande fullgör motsvarande arbetsuppgifter, och då — såsom de sakkunniga
anfört — skäl därjämte föreligga för antagande, att den statliga och
statsunderstödda hamnbyggnadsverksamheten inom en nära framtid kommer
att ökas ganska väsentligt, synes den föreslagna personalförstärkningen
å kontoret för knappt tillmätt. Härtill kommer, att det redan med nu föreliggande
arbetsuppgifter på grund av personalknapphet visat sig förenat med
stora svårigheter att medhinna det arbete, som åvilar kontoret. Härvid må
dessutom framhållas, att sedan den 1 juli 1945 kontoret jämväl ålagts granskningen
av Södertälje kanalverks räkenskaper, utan att någon häremot svarande
personalutökning ägt rum. I beaktande av det nu anförda erfordras
utöver vad de sakkunniga föreslagit minst en revisionsassistent i lönegrad
Eo 18.
Överförande av en kontorist i Eo 9 på revisionskontoret till ordinarie stat.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har anfört, att det stadigvarande behovet
av denna tjänst torde vara klart ådagalagt samt att befattningen närmast sett
utgjorde sluttjänst å kontoret för biträdespersonal.
Efter att ha redogjort för sina förslag beträffande personaluppsättningen
på kameralbyrån har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen slutligen förutskickat,
att styrelsen kunde komma att under nästa budgetår behöva göra framställning
om ytterligare förstärkning av byråns personal. Styrelsen har härutinnan
lämnat följande närmare redogörelse.
I detta sammanhang har någon personal icke beräknats för de omfattande
göromål, som komma att påläggas kamrerarkonloret i samband med omläggningen
av uppbördsförfarandet till uttagande av skatt vid källan. Då det
ej synes vara möjligt att för närvarande göra några beräkningar i detta hänseende,
utgår styrelsen från, att detta personalbehov tillgodoses efter särskild
framställning därom till Kungl. Maj:t.
Den förutsatta ökade decentralisationen samt den utökade verksamheten
inom vägförvaltningarna, som torde bliva en följd av en återgång till fredsförhållanden,
kommer -— därest enhetlighet inom förvaltningarna skall kunna
uppnås ■— att med nödvändighet ställa stora krav på en effektiv revision.
Sålunda måste bl. a. genom besök vid de olika vägförvaltningarna och
samarbete med de tekniska avdelningarna undersökningar ske angående verksamhetens
bedrivande. Ett behov att utöka den mera kvalificerade revisionspersonalen
är därför att emotse, men har styrelsen för närvarande i avvaktan
på ytterligare erfarenhet icke velat framlägga något förslag i förevarande
avseende. Därest det under budgetåret skulle visa sig nödvändigt företaga
mera omfattande specialundersökningar, torde därav föranledd arbetsökning
kunna mötas medelst av Kungl. Majit medgiven tillfällig personalförstärkning.
Jag torde i förevarande sammanhang slutligen få anmäla ett av öv er revisorerna
för väg- och vattenbyggnadsväsendet väckt förslag om anställande av
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
81
en teknisk befattningshavare på revisionskontoret. överrevisorerna lia i sin
berättelse för budgetåret 1944/45 härutinnan anfört:
överrevisorerna ha ingående tagit del av den till kameralbyrån hörande
revisionsavdelningens verksamhet, främst genom granskning av de inom avdelningen
upprättade anmärkningspromemoriorna o. d. Den revision av
vägförvaltningarnas utgifter, som sker inom avdelningen, utgöres huvudsakligen
av en siffergranskning och en undersökning av att utgifterna ha författningsenligt
stöd samt avföras å riktiga anslag. Någon granskning av utgifterna
ur teknisk synpunkt förekommer praktiskt taget icke. Detta är ju
ock förklarligt, då någon befattningshavare, som är kompetent att verkställa
en teknisk revision av utgifterna, icke finnes knuten till avdelningen. Väl
kunna vägförvaltningarnas verksamhet anses vara föremål för granskning i
tekniskt hänseende av högt kvalificerade tjänstemän genom den ledning av
vägväsendet, som utövas inom styrelsens tekniska byråer. Sistnämnda granskning
omfattar emellertid icke och kan icke heller omfatta någon kontinuerlig
revision från teknisk synpunkt av vägförvaltningarnas utgifter, i varje
fall icke med nuvarande arbetskrafter. Härtill kommer att den tekniska revisionen
principiellt bör vara fullt fristående och självständig i förhållande
även till de tjänstemän inom styrelsen, som lia att giva direktiv för vägförvaltningarnas
verksamhet. Med hänsyn härtill måste det anses såsom en brist,
att inom revisionsavdelningen saknas befattningshavare med kompetens att
bedöma vägförvaltningarnas utgifter ur teknisk synpunkt. På grund härav
och med hänsyn till den stora omfattningen av de utgifter, örn vilka här är
fråga, vilja överrevisorerna förorda, att tili revisionsavdelningen snarast knytes
en sådan befattningshavare.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sitt med anledning av överrevisorernas
berättelse avgivna yttrande framhållit följande i den här berörda frågan.
Styrelsens inställning till såväl revisionsavdelningens arbete som till frågan
om teknisk-ekonomisk kontroll av vägförvaltningarnas verksamhet framgå^ i
allt väsentligt av styrelsens protokoll den 16 oktober 1945 med beslut angående
viss omläggning av revisionsverksamheten. Av protokollet framgår bl. a.,
att styrelsen avsett att åstadkomma en sådan kontroll genom samarbete mellan
vederbörande tekniska byråer och revisionsavdelningen; sådant samarbete
har också inletts. Det synes vara skäl att detta system får prövas innan
andra åtgärder i förevarande avseende vidtagas.
Att åstadkomma teknisk-ekonomisk kontroll genom en till revisionsavdelningen
knuten befattningshavare med kompetens att bedöma vägförvaltningarnas
utgifter ur teknisk synpunkt torde icke låta sig göra. Det räkenskapsmaterial
varom här är fråga är alltför omfattande för att kunna bemästras av
en enda person. Det lärer också vara ogörligt att finna en person, som behärskar
vägväsendets alla tekniska detaljer och som skulle vara villig att antaga
en befattning med den löneställning, som här skulle kunna ifrågakomma.
Sedermera har Kungl. Majit genom beslut den 1 februari 1946 anbefallt
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att skyndsamt inkomma med det förslag i
personalhänseende, som kunde påkallas av vad överrevisorerna anfört rörande
tekniskt utbildad arbetskraft inom revisionsavdelningen. Med anledning
härav har styrelsen i samband med sitt utlåtande över sakkunnigbetänkandet
anfört följande.
Styrelsen vidhåller sin uppfattning, att sakrevision av vägförvaltningarnas
räkenskaper bör utföras av revisionen i samarbete med vederbörande byrå,
Bihang lill riksdagens protokoll 19M. I saini. A''r 286. ti
82
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
och vill som ytterligare skäl för denna uppfattning erinra om att revisionen
— när även hamnarbeten skola decentraliseras till lokala förvaltningar —
får att granska jämväl hamnbvggnadsräkenskaper. Om revisionen för verkställande
av sakrevision skulle förses med tekniskt biträde, erfordras en man,
som behärskar vägunderhåll, vägbyggnad, hamnbyggnad, flygfältsbyggnad,
vatten- och avloppsledningsbyggnad samt även brobyggnad. Styrelsen anser
det omöjligt att för de löneförmåner, som kunna ifrågakomma, skaffa en
man med sådan kompetens. I avvaktan på erfarenhet från den nu föreslagna
organisationen anser styrelsen personalförstärkning för detta ändamål icke
böra vidtagas. Styrelsen vill erinra örn att såsom sammanhållande kraft för
detta arbete Kan på byggnadsbyrån utnyttjas assistenten åt överingenjören.
Expeditionsvakter.
I)e sakkunniga.
De sakkunniga förorda, att vid genomförande av den föreslagna omorganisationen
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen en reglering genomföres beträffande
anställningsförhållandena för den extra och tillfälliga vaktpersonalen
hos styrelsen. Samtidigt skulle enligt de sakkunnigas förslag avlöningskostnadema
för de kontorsvakter, som nu avlönas från sakanslag, överflyttas
till avlöningsanslaget.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens expeditionsvaktspersonal omfattade
den 1 december 1945 följande befattningshavare:
Befattning Lönegrad
Med avlöning utgående från
styrelsens avlöningsanslag:
1 förste expeditionsvakt............ A 7
3 expeditionsvakter................ A 5
1 expeditionsvakt.................. Eo 5
1 expeditionsvakt.................. Ex 5
1 kontorsvakt .................... Ex 1
1 kontorsvakt .................... —
Med avlöning utgående från
sakanslag:
1 kontorsvakt .................... —
1 kontorsvakt .................... —
2 kontorsvakter .................. —
12
De sakkunniga ha föreslagit följande personaluppsättning för hithörande
arbetsuppgifter.
Befattning Lönegrad
1 förste expeditionsvakt............................ A 7
3 expeditionsvakter................................ A 5
3 expeditionsvakter................................ Eo 5
3 expeditionsvakter................................ Ex 5
2 kontorsvakter (arvode)
12
Arvode, motsvarande
lön enligt nedan angiven
löneklass jämte
tilläggsförmåner, eller
till särskilt belopp
1
285:—/mån.
190:—/mån.
Kungl. Maj:ts proposition nr 286. 83
För de båda kontorsvakterna har beräknats ett belopp av sammanlagt
6 000 kronor.
Yttranden.
Väg''- och vattenbyggnadsstyrelscn bär anfört följande.
I fråga örn de sakkunnigas förslag beträffande vaktpersonalens anställningsförhållanden
vill styrelsen för närvarande icke föreslå någon ändring.
Enligt styrelsens förmenande måste emellertid vaktpersonalens löneställning
i allmänhet anses vara för låg. Styrelsen förordar därför, att frågan örn en
förbättring av dess anställningsförhållanden snarast upptages till behandling
i ett större sammanhang. Vad beträffar frågan örn expeditions- och
kontorsvakternas antal kan denna behöva upptagas till förnyad prövning,
sedan styrelsens nya ämbetsbyggnad tagits i bruk. Då bör även beaktas vad
civilförvaltningens personalförbund anfört angående proportionen mellan
ordinarie och icke-ordinarie befattningar.
Allmänna lönenåmnden säger sig utgå från att de föreslagna tre extra expeditionsvakterna
efter lämplig prövotid skola beredas extra ordinarie anställning.
Det av de sakkunniga framlagda förslaget till personalorganisation för Departementsväg-
och vattenbyggnadsstyrelsen synes i huvudsak vara av beskaffenhet chetenatt
kunna läggas till grund för statsmakternas beslut. I vissa avseenden vill
jag dock förorda jämkningar i de sakkunnigas förslag. Skäl synas därjämte
föreligga att helt eller delvis tillmötesgå åtskilliga av de förslag, som framlagts
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i fråga om de av sakkunnigutredningen
icke berörda delarna av styrelsens organisation.
Med hänsyn till vad de sakkunniga anfört rörande generaldirektörens
löneställning anser jag motiverat, att en uppflyttning i lönegrad av
befattningen nu genomföres. Det torde i detta sammanhang böra erinras
om, att vid bestämmandet av generaldirektörens nuvarande löneställning
jämförelse gjordes med lönegradsplaceringen för chefen för postverket ävensom
att jag i propositionen nr 239 till innevarande års riksdag tillstyrkt
uppflyttning av dennes befattning från C 13 till C 15. Då starka skäl
synas tala för att även chefen för väg- och vattenbyggnadsverket hänföres
till denna högre lönegrad, biträder jag sakkunnigförslaget i denna del.
Genom inrättande i enlighet med de sakkunnigas förslag av en sousclief
sbefa 11 ning skulle det bliva möjligt för verkschefen att huvudsakligen
ägna sin uppmärksamhet åt de för styrelsens verksamhet grundläggande
utrednings- och planläggningsuppgifterna. Souschefen skulle härvid
fungera såsom ställföreträdare för generaldirektören och därjämte från denne
avlasta större delen av det löpande arbetet med ledningen av konstruktions-,
byggnads- och underhålls- samt förrådsbyråernas verksamhet jämte de därmed
sammanhängande uppgifter, vilka handläggas på kansli- och kameralbyråerna.
Ilan skulle på detta sätt komma att utgöra en sammanhållande
kraft mellan dessa byråer och sålunda kunna verka för ett intimt och smidigt
samarbete mellan styrelsens verkställande organ. En uppdelning av
84
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
de till den högsta verksledningen hörande uppgifterna enligt här antydda
riktlinjer förefaller mig med hänsyn till arten och omfattningen av styrelsens
verksamhet ändamålsenlig, och jag anser mig av denna anledning
böra tillstyrka förslaget om inrättande av en befattning såsom överdirektör
och souschef. Vad angår befattningens placering i lönegrad må erinras om,
att motsvarande befattningar vid statens vattenfallsverk och vid domänverket
äro hänförda till lönegraderna C 13 respektive C 11. För nu ifrågavarande
befattning vill jag, i likhet med de sakkunniga, förorda sistnämnda
lönegrad. Befattningen bör, såsom de sakkunniga föreslagit, tillsättas medelst
förordnande på viss tid.
De sakkunnigas förslag rörande löneställningen för cheferna för de
fem tekniska byråerna har icke givit mig anledning till erinran,
och jag tillstyrker således, att chefen för byggnads- och underhållsbyrån
med benämningen överingenjör placeras i lönegraden C 9 samt chefen för
konstruktionsbyrån, likaledes med benämningen överingenjör, i lönegraden
C 8 ävensom att cheferna för vägbyrån, hamnbyrån och byrån för vattenförsörjning
och avlopp med benämningen byråchefer hänföras till lönegraden
C 6. Jag förutsätter, att även dessa befattningar skola tillsättas medelst förordnande
på viss lid.
De skäl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört för en förbättring av
löneställningen för chefen för förrådsbyrån, vilken nu tillhör lönegraden
C 6, ha icke övertygat mig om att en uppfattning i lönegrad av
denne befattningshavare för närvarande är påkallad, och jag är därför icke
beredd att tillstyrka styrelsens framställning i detta hänseende.
Enligt de sakkunnigas organisationsförslag skulle avlöningskostnaderna
för större delen av den talrika personal hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
som nu avlönas av byggnadsanslag och andra för sakliga ändamål avsedda
medel, komma att överflyttas till styrelsens avlöningsanslag. Därjämte
skulle enligt de av de sakkunniga samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framlagda förslagen erforderliga medel inräknas i avlöningsanslaget för den
för framtiden behövliga personalförstärkning, som styrelsen erhållit enligt
särskilda av Kungl. Maj:t lämnade medgivanden och som för närvarande
finansieras genom överskridande av den i nämnda anslag ingående ickeordinarieposten.
Genomförandet av dessa åtgärder kommer att medföra en
mycket betydande ökning av avlöningsanslaget, något som dock icke torde
behöva väcka betänkligheter, eftersom det här ej gäller någon reell ökning
av statsutgifterna. Några principiella invändningar synas heller icke
kunna resas mot att ordinarie eller extra ordinarie anställning nu beredes
den arvodesavlönade personal, som kan anses fylla ett stadigvarande behov
av arbetskraft hos styrelsen.
Ehuru jag är medveten örn, att rekryteringen av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
tekniska personal i nuvarande läge är förenad med betydande
svårigheter, och jag heller icke vill förneka, att den av de sakkunniga gjorda
jämförelsen mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsens samt de affärsdrivande
verkens ingenjörspersonal i viss mån ger stöd åt de sakkunnigas
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
85
förslag om införande av 2 7 lönegraden såsom förste byråinge
n j ö r s g r a d hos styrelsen och om en procentuell ökning av antalet byråingenjörstjänster
i 24 lönegraden vid verket, anser jag likväl, att i avbidan
på resultatet av den pågående utredningen om en allmän lönereglering
för statstjänstemännen stor försiktighet bör iakttagas med uppflyttningar av
här ifrågavarande slag. Jag är av denna anledning icke för närvarande beredd
att tillstyrka förslaget om inrättande av förste byråingenjörsbefattningar
i 27 lönegraden hos styrelsen och anser mig heller icke böra förorda en
relativ ökning av antalet byråingenjörstjänster i 24 lönegraden annat än i
en mera begränsad omfattning. På grund härav kommer jag att i det följande
föreslå vissa jämkningar i de sakkunnigas förslag i denna del.
I avvaktan på resultatet av 1944 års personalutrednings arbete anser jag
mig förhindrad att tillstyrka de förslag, som framlagts om inrättande av kontoristbefattningar
i A 9 och av ytterligare kanslibiträdestjänster i A 7 vid
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Utöver de avvikelser från de sakkunnigas
och styrelsens personalberäkningar, som jag i det följande kommer att föreslå,
vill jag i anslutning till vad nu anförts förorda följande jämkningar i nämnda
beräkningar. De båda för byrån för vattenförsörjning och avlopp respektive
konstruktionsbyrån beräknade kontoristbefattningarna böra uppföras i Eo 9.
Överförande av en kontoristtjänst i Eo 9 på kameralbyrån till ordinarie stat
samt uppflyttning av en kanslibiträdestjänst i A 7 på kanslibyrån till A 9 bör
icke ske. I sistnämnda fall synes hinder icke böra möta att i stället till vederbörande
befattningshavare tills vidare utbetala vikariatsersättning såsom vid
förordnande å befattning i Eo 9. Slutligen bör för envar av vägbyrån, byrån
för vattenförsörjning och avlopp, konstruktionsbyrån, byggnads- och underhållsbyrån,
försvarsbyrån och förrådsbyrån en kanslibiträdestjänst i A 7
samt för kameralbyrån två sådana befattningar uppföras såsom extra ordinarie
i 7 lönegraden.
Vägbyrån torde i enlighet med de sakkunnigas förslag böra organiseras
på tre avdelningar och ett särskilt vägarkiv. I huvudsaklig överensstämmelse
med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag anser jag mig
böra förorda, att de tre avdelningarna benämnas avdelningen för landsbygden,
avdelningen för städerna respektive vägtrafikavdelningen. I vad angår
beräkningen av byråns personaluppsättning synes de sakkunnigas förslag
med följande avvikelser böra följas. För de fyra i sakkunnigförslaget upptagna
förste byråingenjörstjänstema, av vilka tre redan nu finnas, bör på
grund av vad jag nyss anfört rörande löneställningen för hithörande slag av
befallningar en högre placering än i A 26 icke för närvarande ifrågakomma.
Jag föreslår vidare, atl den ena av de för avdelningen för landsbygden avsedda
byråingenjörsbefattningama i Eo 24 tills vidare upptages endast i Eo
21 samt att den för avdelningen beräknade förste byråsekreterartjänsten i
avbidan på ytterligare erfarenheter rörande de åligganden, som kunna komma
atl bliva förenade med befattningen, placeras i A 24. I enlighet med allmänna
lönenämndens förslag vill jag förorda, att de för närvarande vid vägnell
vattenbyggnadsverket tillämpade tjänstebenämningama ingenjörsassis
-
86
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
tent och vägingenjörsassistent för teknisk personal i 17 lönegraden utbytas
mot tjänstebenämningen ingenjör. Med hänsyn til] den avsevärda kvalitativa
och kvantitativa förstärkning av vägbyråns personalorganisation, som ett
genomförande av de sakkunnigas förslag även med de av mig förordade
jämkningarna skulle komma.att innebära, anser jag mig icke böra biträda
de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagda förslagen om ytterligare
utökning av vägbyråns personal i vidare mån än att jag icke vill motsätta
mig, att medel beräknas till anställande av två ritare i Eo 15 på avdelningen
för landsbygden.
1 avvaktan på de förslag, som kunna komma att framläggas av 1944 års
hamnutredning och 1944 års fiskehamnsutredning, torde hamnbyråns
personalorganisation böra uppbyggas med stor försiktighet. Av de fyra ytterligare
befattningar, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen räknat med utöver
de sakkunnigas förslag, anser jag mig därför icke böra tillstyrka inrättandet
av mer än en byråingenjörstjänst i Eo 24. I övrigt synes sakkunnigförslaget
böra läggas till grund för personalberäkningen, dock med den jämkningen att
de båda förste byråingenjörsbefattningarna upptagas i A 26 respektive Eo
26. Jag anser mig vidare i anslutning till vad jag vid behandlingen av byråindelningsfrågan
anfört rörande arten av utredningsbyråernas arbetsuppgifter
böra förorda, att möjlighet hålles öppen att inom den avsedda personalramen
tillföra liamnbyrån även annan än teknisk sakkunskap. Särskilt
på hamnbyggnadsväsendets område med de dominerande näringspolitiska
frågor, som där förekomma, synes det mig nämligen tveksamt, huruvida
det skall bliva möjligt för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att förvärva
ingenjörspersonal med tillräcklig kompetens att överblicka och rätt
bedöma även dessa icke tekniska spörsmål. Mycket beror givetvis här på
vilka kvalifikationer chefen för byrån kan komma att besitta. För att med
hänsyn till vad sålunda anförts lämna utrymme åt ett fritt personval vid
tillsättandet av byråns ledande befattningar vill jag förorda, att de för byrån
beräknade förste byråingenjörstjänstema i personalförteckningen tills vidare
upptagas med den alternativa tjänstebenämningen förste byråsekreterare.
I fråga om personaluppsättningen på byrån för vattenförsörjning
och avlopp biträder jag med följande avvikelser de sakkunnigas
förslag. I enlighet med vad jag tidigare anfört rörande förste byråingenjörernas
lönegradsplacering böra samtliga de tre för byrån beräknade befattningarna
av detta slag hänföras till 26 lönegraden. Försiktigheten synes bjuda,
att tills vidare endast en av befattningarna uppföres på ordinarie stat i
A 26, medan de båda övriga torde få hänföras till lönegraden Eo 26. Jag
föreslår därjämte, att i avvaktan på ytterligare erfarenhet rörande byråns
personalbehov två av de för byrån avsedda byråingenjörstjänsterna i Eo 24
utbytas mot två tillfälliga befattningar med arvode motsvarande lön enligt
23 löneklassen jämte tilläggsförmåner. I den mån den av mig sålunda tillstyrkta
personalorganisationen icke skulle visa sig tillräcklig, torde densamma
i enlighet med vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört få förstärkas
med ytterligare tillfällig personal. Jag vill förorda, att för ändamålet inräk
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
87
nas ett belopp av 30 000 kronor i anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal.
Bärande skäl ha enligt min mening anförts av de sakkunniga för att konstruktionsbyrån
organiseras på sådant sätt, att byrån själv kan ombesörja
upprättandet av arbetsritningar till flertalet av de brobyggnadsarbeten,
som ankomma på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Den föreslagna uppdelningen
av konstruktionsbyrån på två avdelningar och ett ritkontor synes
kunna godtagas. Min granskning av de sakkunnigas personalberäkning beträffande
byrån har givit mig anledning att förorda följande ändringar i
förslaget. På av allmänna lönenämnden anförda skäl anser jag, att de båda
avdelningscheferna böra hänföi-as till lönegraden A 28 med benämningen
byrådirektörer. Däremot finner jag, till skillnad från lönenämnden, den för
forsknings- och undersökningsuppgifter avsedda befattningshavaren även
böra, på sätt de sakkunniga föreslagit, placeras i nyssnämnda lönegrad, likaledes
med benämningen byrådirektör. Med hänsyn till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anfört rörande bland annat arbetsfördelningen mellan hamnbyrån
och konstruktionsbyrån bör personaluppsättningen på sistnämnda byrå
minskas med 2 byråingenjörer i Eo 24 respektive Eo 21 (avdelning 1) och en
ritare i Eo 15 (ritkontoret). Å andra sidan torde den av mig tillstyrkta jämkningen
i arbetsfördelningen mellan konstruktionsbyrån samt byggnads- och
underhållsbyrån böra föranleda en ökning av personalen på konstruktionsbyrån
med en byråingenjör i Eo 24 och en ingenjör i Eo 17 (avdelning I).
Med anledning av de erinringar, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framställt
rörande de sakkunnigas beräkning av personalbehovet för upprättande
av arbetsritningar till broar, har jag vidare ansett mig böra tillstyrka en
personalökning för detta ändamål med en byråingenjör i Eo 24 och en ingenjör
i Eo 17 på avdelning II samt en ingenjör i Eo 17 på ritkontoret.
Med beaktande av dessa jämkningar i de sakkunnigas personalberäkning
och med tillämpning därjämte av de i det föregående förordade principerna
för lönegradsplaceringen av styrelsens förste byråingenjörs- och byråingenjörstjänster
vill jag föreslå, att följande befattningar av hithörande slag beräknas
för konstruktionsbyråns båda avdelningar, nämligen för avdelning
I: 2 förste byråingenjörer i A 26 och 11 byråingenjörer, därav 2 i A 24, 3 i
Eo 24, 1 i A 21 och 5 i Eo 21, samt för avdelning II: 2 förste byråingenjörer,
därav 1 i A 26 och 1 i Eo 26, ävensom 14 byråingenjörer, därav 2 i A 24, 3 i
Eo 24 och 9 i Eo 21. .Tåg biträder styrelsens förslag att föreståndaren för
ritkontoret placeras i A 21 såsom byråingenjör. Vad slutligen angår styrelsens
uttalande örn behovet av medel till avlöning av viss tillfällig personal för den
extraordinära brobyggnadsverksamheten anser jag, att erfarenhet först bör
avvaktas rörande möjligheterna att med den av mig nu förordade, väsentligt
utökade ordinarie och extra ordinarie personalen bemästra även dessa uppgifter,
innan organisationen ytterligare utbygges.
På sätt de sakkunniga förordat torde byggnads- och underhållsbyrån
böra organiseras på fyra tekniska avdelningar, vilka, i huvudsaklig
överensstämmelse med väg- oell vattenbyggnadsstyrelsens förslag,
88
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
böra erhålla benämningarna lörsta byggnadsavdelningen, andra byggnadsavdelningen,
vägunderhållsavdelningen och avdelningen för arbetsorganisation.
Till byrån synes därjämte böra anknytas ett särskilt statistiskt kontor.
I fråga om personaluppsättningen har jag funnit mig böra förorda följande
avvikelser från sakkunnigförslaget. För cheferna för de båda byggnadsavdelningarna
och vägunderhållsavdelningen bör i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag fastställas tjänstebenämningen överinspektör
1 stället för, såsom de sakkunniga förordat, förste byrådirektör. Beträffande
de tre för första byggnadsavdelningen avsedda förste byråingenjörstjänsterna
har jag icke funnit annat att erixrra än att de liksom övriga befattningar
hos styrelsen av detta slag böra hänföras till 26 lönegraden, därav 1 i A 26
och 2 i Eo 26. Jag anser vidare, att en av de i sakkunnigförslaget för avdelningen
beräknade byråingenjörstjänsterna i Eo 24 tills vidare bör upptagas
endast i Eo 21. Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uttalanden synes framgå,
att marklösenärendena äro av huvudsakligen juridisk-ekonomisk natur,
och jag anser mig därför böra biträda styrelsens förslag om att handläggningen
av dessa ärenden överflyttas från byggnads- och underhållsbyrån
till kanslibyrån. Vid sådant förhållande bör den av de sakkunniga för första
byggnadsavdelningen beräknade befattningen såsom ingenjörsassistent (ingenjör)
i A 17 i stället ingå i kanslibyråns personalorganisation. Styrelsens
förslag om inräknande av medel i avlöningsanslaget till ytterligare en ingenjör
i Eo 17 på första byggnadsavdelningen föranleder icke någon erinran
från min sida. Jag vill heller icke motsätta mig, att en av de för avdelningen
beräknade ritarbefattningarna upptages i Eo 15. Med hänsyn till den begränsning
av andra byggnadsavdelningens arbetsuppgifter, som blir en följd
av den tidigare omförmälda jämkningen i gränsdragningen mellan konstruktionsbyrån
samt byggnads- och underhållsbyrån, synes avdelningens personaluppsättning
kunna inskränkas till följande befattningshavare utöver avdelningschefen,
nämligen 1 förste byråingenjör i A 26, 1 byråingenjör i Eo 24,
2 byråingenjörer i Eo 21 och 1 ingenjör i Eo 17. Tillräckliga skäl för att —
såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatt — ändra tjänstebenämningen
å den för vägunderhållsavdelningen beräknade förste byråingenjörstjänsten
till väginspektör synas icke föreligga. Befattningen bör placeras i
A 26. Vad angår avdelningen för arbetsorganisation har jag med hänsyn till
de avsevärda rekryteringssvårigheter, som enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
uttalanden föreligga å denna avdelning, ansett mig böra tillstyrka
styrelsens förslag om anvisande av erforderliga medel å icke-ordinarieposten
för att möjliggöra en höjning av arvodena åt avdelningens assistenter till
belopp motsvarande lön högst enligt 18 löneklassen jämte tilläggsförmåner.
Däremot är jag icke beredd att för närvarande lämna min medverkan till det
av styrelsen ifrågasatta utbytet av en ingenjörstjänst i Eo 19 mot en byråingenjörsbefattning
i Eo 24 på nämnda avdelning. Förste byråingenjören
på avdelningen bör liksom nu är fallet vara placerad i Eo 26. Till denna
lönegrad torde också böra hänföras den förste byråingenjör, vilken enligt
de sakkunnigas förslag skall tjänstgöra såsom assistent åt överingenjören.
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
89
Då väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för sin verksamhet torde lia behov av
en tillförlitlig och kontinuerlig driftstatistik, synes erforderlig personal böra
tillföras styrelsen för sådant ändamål. Med hänsyn till den art och omfattning,
hithörande arbete kan beräknas få, torde statislikkontoret böra erhålla
en från de sakkunnigas förslag något avvikande personalsammansättning.
Med utgående huvudsakligen från den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
gjorda beräkningen tillstyrker jag följande personaluppsättning för
kontoret, nämligen 1 förste aktuarie i Eo 24, 1 aktuarie i Eo 21, 1 kanslibiträde
i Eo 7, 1 kontorsbiträde i Eo 4 samt 2 skrivbiträden med arvode
motsvarande lön enligt löneklass 1 jämte tilläggsförmåner. Av de av de sakkunniga
för här ifrågavarande ändamål beräknade befattningarna skulle vid
sådant förhållande 1 kontorsskrivare-, 1 kontorist- och 1 kanslibiträdestjänst
i respektive Eo 15, Eo 9 och A 7 utgå ur förslaget.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har, framför allt i egenskap av ansvarig
myndighet för landets vägkommunikationer, en jämförelsevis omfattande
och betydelsefull funktion på såväl det militära som det civila försvarets
område. Vid handläggningen av hithörande uppgifter har styrelsen lill sin
hjälp den till styrelsen knutna militäravdelningen, vilken fungerar
dels såsom ett militärt expertorgan inom styrelsen, dels såsom förbindelseorgan
vid samarbetet mellan styrelsen och vederbörande militära myndigheter.
De sakkunniga ha på grundval av vissa av försvarsstaben angivna
riktlinjer föreslagit, att avdelningens organisation skulle ändras på sådant
sätt, att de på avdelningen ankommande civilförsvarsuppgifterna i huvudsak
skulle kunna överflyttas till civil personal. Häremot har jag principiellt
intet att erinra. Ej heller vill jag motsätta mig, att avdelningen i enlighet med
de sakkunnigas förslag inordnas i styrelsens organisation såsom en byrå
med benämningen för svar sbyrån. Vad angår de sakkunnigas personalberäkning
anser jag i likhet med allmänna lönenämnden, att föreståndaren för
den föreslagna civilförsvarsavdelningen tills vidare lämpligen bör hänföras
till 21 lönegraden. Jag förordar, att för ändamålet inrättas en byråsekreterartjänst
i A 21. De arbetsuppgifter, som avsetts för den i sakkunnigförslaget
upptagna ritbiträdestjänsten, böra enligt min mening kunna fördelas
mellan kontorsskrivaren och byråns biträdespersonal, och jag anser mig därför
icke böra tillstyrka att medel anvisas till ifrågavarande befattning. I övrigt
har de sakkunnigas personalberäkning för byrån icke givit mig anledning
till erinran. De av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framförda förslagen
örn ytterligare utökning av den militära personalen och örn ändring i
vissa fall av löneställningen för densamma äro frågor, som icke torde böra
upptagas till övervägande i förevarande sammanhang. 1 den mån skäl kunna
anses föreligga för att tillmötesgå styrelsens önskemål i dessa hänseenden
torde det böra ankomma på försvarsstaben att i samband med sin statberäkning
för budgetåret 1947/48 framlägga förslag i ämnet.
Förråd sbyrån inrättades i samband med vägväsendets förstatligande.
Med hänsyn till svårigheterna att från början överblicka arlen och omfattningen
av byråns arbetsuppgifter, vilka i stort sett voro helt nya för väg
-
90
Kungl. Mcij:ts proposition nr 286.
och vattenbyggnadsstyrelsen, utformades byråns personalorganisation med
jämförelsevis stor försiktighet och fick härigenom en i viss mån provisorisk
prägel. Sedan ökad erfarenhet numera vunnits rörande arbetsuppgifterna
och hållpunkter erhållits för jämförelser med liknande verksamhet vid andra
ämbetsverk, synes anledning föreligga att giva en mera definitiv form åt
byråns organisation. Enligt min mening torde härvid de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framlagda förslagen rörande förrådsbyrån i vissa delar
kunna läggas till grund för en dylik reglering. Mot den föreslagna förbättringen
av löneställningen för byråns fyra avdelningsföreståndare vill jag sålunda
icke framställa erinran annat än beträffande uppflyttningen av den
till förvaltningsavdelningen hörande förste byråingenjörsbefattningen, vilken
tills vidare torde böra bibehållas i lönegraden A 26. Den föreslagna löneregleringen
för två på maskinavdelningen placerade byråingenjörer i Eo 21
synes böra begränsas till att den ena av befattningarna överföres till ordinarie
stat i A 21. Tillräckliga skäl synas mig icke föreligga att nu genomföra
de ifrågasatta uppflyttningarna av en bokhållare i Eo 17 på maskinavdelningen
till kontrollör i A 20 samt en förrådskonlrollör i Eo 20 på
förvaltningsavdelningen till A 22. Ej heller har jag funnit anledning tillstyrka
förslaget örn uppfattning av två förrådsmästare i Eo 12 till förste
förrådsmästare i Eo 13. Däremot vill jag förorda, att samtliga dessa fyra
befattningar överföras till ordinarie stat. Styrelsens förslag om uppfattning
av en förste amanuens på upphandlingsavdelningen till byråsekreterare
synes godtagbart. I likhet med allmänna lönenämnden anser jag dock, att
befattningen tills vidare bör uppföras på extra ordinarie stat. Den föreslagna
uppflyttningen av en arvodesbefattning i 16 löneklassen till byråsekreterare
i Eo 21 har jag icke funnit tillräckligt motiverad; en överflyttning av befattningen
till extra ordinarie stat med placering såsom förste amanuens i Eo 18
förefaller här vara tillfyllest. Vad slutligen angår den ifrågasatta byråingenjörstjänsten
i Eo 21 för ärenden rörande underhåll av färjor synes mig ytterligare
erfarenhet rörande behovet av särskild arbetskraft för hithörande uppgifter
böra avvaktas, innan en dylik befattning inrättas. I övrigt har vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens förslag beträffande förrådsbyråns personalorganisation
icke givit mig anledning till annan erinran än att jag, i likhet med
allmänna lönenämnden, anser benämningen bilingenjör böra ändras till
ingenjör.
Kanslibyråns chef, vilken inom verksstyrelsen bland annat företräder
den juridiska sakkunskapen, har i denna egenskap att deltaga i handläggningen
av en stor del av de på styrelsens övriga byråer förekommande
ärendena. Allteftersom styrelsens arbetsuppgifter växa, torde denna sida av
hans verksamhet i allt större omfattning komma att taga hans tid i anspråk
och därvid måhända, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit,
medföra behov av att till de båda avdelningscheferna på byrån i ökad utsträckning
överflytta handläggningen av de till byrån direkt hänförliga ärendena.
Innan närmare erfarenhet härutinnan vunnits, anser jag emellertid icke
påkallat att på de av styrelsen anförda skälen företaga någon omprövning av
löneställningen för ifrågavarande båda befattningshavare. Däremot har jag
Kanal. Maj.ts proposition nr 286.
91
icke funnit anledning framställa erinran mot den föreslagna uppflyttningen
till lönegraden A 26 av den för arbetarärenden avsedda förste byråsekretertartjänsten
i A 24. Med hänsyn till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört
rörande omfattningen av ombudsmannaexpeditionens arbetsuppgifter synes
en förstärkning av expeditionens arbetskrafter vara erforderlig, och jag tillstyrker
därför styrelsens förslag örn inrättande av två nya juristbefattningar.
Av dessa bör emellertid i enlighet med allmänna lönenämndens uttalande endast
den ena uppföras i den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna
lönegraden A 24, medan för den andra en placering i lönegraden A 21 såsom
byråsekreterare tills vidare torde vara tillräcklig. Det bör nämnas, att ifrågavarande
personalökning delvis uppväges därav, att samtidigt en arvodesavlönad
byråsekreterartjänst på ombudsmannaexpeditionen kan indragas. Den
för marklösenärenden avsedda ingenjörsbefattningen i 17 lönegraden, vilken
enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens av mig biträdda förslag skulle placeras
på kanslibyrån i stället för, såsom de sakkunniga avsett, på bvggnadsoch
underhållsbyrån, bör tills vidare uppföras endast på extra ordinarie stat.
Behovet av den föreslagna pressombudsmannatjänsten synes mig icke tillräckligt
klarlagt, och jag anser mig därför ej böra tillstyrka styrelsens härutinnan
gjorda framställning. I övrigt föranleda styrelsens förslag beträffande kanslibyrån
icke någon erinran från min sida.
Med hänsyn till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört rörande personalbehovet
på kameralbyrån förordar jag, att utöver den personalförstärkning,
som de sakkunniga föreslagit för byrån, medel inräknas i avlöningsanslaget
till avlönande av en kontorsskrivare i Eo 15. Däremot anser
jag tillräckliga skäl icke föreligga att tillmötesgå styrelsens förslag örn inrättande
av en förste byråsekreterarbefattning i A 24 och ytterligare en kontorsbiträdestjänst
i A 4 på kamrerarkontoret samt ytterligare en befattning
som revisionsassistent i Eo 18 på revisionskontoret. Vad angår den föreslagna
uppflyttningen av förste revisorn till revisionskommissarie i A 26 vill jag
erinra om att denna befattning redan i samband med vägväsendets förstatligande
av dåvarande departementschefen föreslogs placerad i A 26. vilket
dock icke vann riksdagens bifall. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förnyade
förslag i ämnet ävensom styrelsens förslag om uppflyttning av kamreraren
från A 24 till A 26 biträdas av riksräkenskapsverket och ha icke föranlett
erinran från allmänna lönenämndens sida. Med hänsyn härtill och då ifrågavarande
båda befattningar enligt min mening måste anses tillhöra de mera
krävande i sitt slag, har jag funnit mig böra tillstyrka en uppflyttning av
desamma i enlighet med väg- och vattenbyggna .Isstyrelsens förslag. Styrelsens
framställning örn överförande av viss extra personal på kameralbyrån till
extra ordinarie stat samt örn inräknande av lin del i avlöningsanslaget till beredande
av fortsatt anställning åt eit arvodesavlönat kameralbiträde har icke
givit mig anledning lill erinran. Däremot synes mig styrelsen icke lia förebragt
tillräcklig motivering för sina förslag örn utbyte av en av de sakkunniga föreslagen
förste amanuenstjänst på kamrerarkontoret mot en revisorsbefattning
i Eo 21 samt örn uppflyttning av styrelsens kassör till A 14. Vad slutligen
beträffar det av överrevisorerna för väg- oell valtenbyggnadsväsendet väckta
92
Kunell. Maj.ts proposition nr 286.
förslaget om anställande av en teknisk befattningshavare på revisionskontor
anser jag med hänsyn till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört i
ämnet, att med denna fråga tills vidare bör anstå i avvaktan på närmare erfarenhet
rörande möjligheterna att inom ramen för den av mig tillstyrkta personalorganisationen
tillgodose även det av överrevisorerna framförda önskemålet
om fortlöpande teknisk granskning av de lokala organens verksamhet.
De sakkunnigas förslag rörande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens expeditionsvaktspersonal
har icke givit mig anledning till erinran.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens lokala organisation.
De sakkunniga.
Vad angår väg- och vattenbyggnadsstyrelsens lokala organisation ha de
sakkunniga bland annat föreslagit, att de till styrelsens hamnbyrå hörande
hamnarbetsavdelningarna, vilka utgöra särskilda lokala organ
för utförande genom styrelsens försorg av hamn- och farledsarbeten, vattenförsörjnings-
och avloppsanläggningar m. m. och vilkas personal avlönas
av byggnadsmedel, skulle upphöra och deras arbetsuppgifter överflyttas till
vägförvaltningama. I anslutning härtill och med hänsyn till den väntade
ökningen av byggnadsverksamheten i fråga örn vägar, broar, flygfält m. m.
ha de sakkunniga framlagt förslag till upprustning av vägförvaltningarnas
byggnadsorganisation, vilken anses nu böra
utformas för fredsmässiga förhållanden och med beaktande av de ökade
kraven på verkets arbetsmarknadsberedskap. Enligt detta förslag skulle vid
vägförvaltningama inrättas, bland annat, 13 arbetschefsbefattningar i lönegraden
C 5 och 13 nya vägingenjörstjänster, därav 5 i lönegraden A 26 och
8 i lönegraden Eo 26.
Vidare förorda de sakkunniga, att de under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
lydande distriktsingen jörerna för vattenförsörjning
och avlopp och deras biträden inordnas i vägförvaltningarnas
organisation och i samband därmed erhålla en fastare anställningsform.
De sakkunniga ha även ingått på prövning av frågan om anställningsförhållandena
för platsbefälet och konlrollantpersonalen
vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
byggnadsarbeten. Medan den personal, som handhade den
omedelbara ledningen av vägunderhållsarbetet, nämligen vägmästarna,
vore uppförd på ordinarie eller extra ordinarie stat, utgjordes, yttra de
sakkunniga, personalen vid byggnadsarbetena uteslutande av arvodesavlönade
befattningshavare. Vid styrelsens hamnarbeten funnes flera verkmästare,
som varit anställda i styrelsens tjänst i mer än 25 år utan att ännu
ha kommit i åtnjutande av pensionsrätt. De sakkunniga anse, att pensionsberättigande
anställning borde kunna ifrågakomma även för hithörande personal,
och föreslå, att för ändamålet inrättas 125 extra ordinarie verkmästarbefattningar,
fördelade på lönegraderna Eo 13, Eo 15 och Eo 17. Denna
personal skulle tagas i anspråk för såväl arbetsledning som kontrollantuppdrag
och disponeras för olika förekommande slag av byggnadsarbeten allt
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
93
efter befattningshavarnas kompetens. Avlöningskostnaderna skulle redovisas
över vägförvaltningarnas avlöningsanslag men genom omföringsförfarande
slutligt belasta vederbörande byggnadsanslag. På liknande sätt skulle
extra ordinarie anställning beredas åt nio vid hamnarbetena anställda muddermästare.
De sakkunniga ha vidare föreslagit vissa ändringar i fråga örn personalorganisationen
för det kamerala arbetet och b iträdesgöromålen
vid väg förvaltningarna, innebärande
bland annat uppflyttning i lönegrad av vägkamrerama, förrådskontoristerna
och vissa av vägkassörerna, överföring till ordinarie stat av vissa extra ordinarie
tjänster samt inrättande av ett antal nya befattningar.
I fråga om den till förvaltnings- och driftsorganisationen
vid statens fiskehamnar och farleder hörande personalen,
vilken med undantag av personalen vid Södertälje kanalverk avlönas
med anlitande av det under sjätte huvudtiteln anvisade anslaget till Underhåll
och drift av statens fiskehamnar och farleder, föreslå de sakkunniga
dels att avlöningskostnaderna för personalen vid Falsterbokanalen överflyttas
till vägförvaltningarnas avlöningsanslag och att personalen i fråga, med
undantag av kanalinspektoren, uppföres på extra ordinarie stat, dels ock att
brovaktema vid Sotenkanalen, Väddö kanal och Strömma kanal i fortsättningen
i likhet med de till vägväsendet hörande brovakterna skola avlönas
med anlitande av anslaget till Barmarksunderhållet.
Med hänsyn till det ökade arbete och ansvar, som komme att åvila vägdirektörerna
dels på grund av de skärpta kraven på den statliga arbetsmarknadsberedskapen
och dels till följd av den överflyttning av nya arbetsuppgifter
till vägförvaltningarna, som vid genomförande av de sakkunnigas
organisationsförslag skulle äga rum, ha de sakkunniga slutligen funnit
skäl föreslå en uppflyttning i lönegrad av vissa av vägdirektörsbefattningarna.
Följande sammanställning utvisar den nuvarande och den av de sakkunniga
föreslagna lokala personalorganisationen, i båda fallen dock endast i de
delar, som beröras av de sakkunnigas ändringsförslag.
Nuvarande organisation:
Vägförvaltningarna
Lönegrad
22 vägdirektörer............ C 6
2 vägdirektörer............ C 5
24
Förstärkning av den tekniska personalen
för vägbyggnadsverksamheten i egen
regi m. m.:
Arv. lönekl.
22 avdelningsingenjörer .... 22—24
4 ingenjörer............. 20—21
21 tekniska biträden....... 11—16
47
Föreslagen organisation:
Vägförvaltningarna
Lönegrad
16 vägdirektörer............ C 7
8 vägdirektörer........... C 6
24
Teknisk personal för byggnadsverksamheten
in. m.
13 arbetschefer............. C 5
5 vägingenjörer........... A 26
8 vägingenjörer........... Eo 26
3 ingenjörer.............. A 24
3 ingenjörer.............. Eo 24
10 ingenjörer.............. Eo 21
20 ingenjörsassistenter...... Eo 17
94
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
Nuvarande organisation:
Kameral personal och biträdespersonal
för den ordinarie verksamheten:
Lönegrad
24 vägkamrerare........... A 21
16 bokhållare.............. Eo 17
22 vägkassörer............. Eo 11
2 kontorister.............. A 9
24 förrådskontorister........ Eo 9
13 kontorister.............. Eo 9
7 kontorister.............. Ex 9
22 kanslibiträden........... A 7
3 kanslibiträden........... Eo 7
1 kanslibiträde............ Ex 7
26 kontorsbiträden......... Eo 4
3 kontorsbiträden......... Ex 4
23 skrivbiträden........... Eo 2
51 skrivbiträden............ Ex 2
237
Personalförstärkning för förrådsrörelsen:
1 kontorist............... Ex 9
1 kanslibiträde............ Ex 7
2 kontorsbiträden......... Ex 4
5 skrivbiträden............ Ex 2
9
Förstärkning av den kamerala personalen
och biträdespersonalen för vägbyggnadsverksamheten
i egen regi m. m.:
Arv. lönekl.
4 kontorsskrivare......... 12—17
5 kontorskrivare .......... Ex 15
2 kansliskrivare........... Ex 11
10 kontorister.............. Ex 9
9 kontorsbiträden......... Ex 4
24 skrivbiträden........... Ex 2
Arvode
1 telefonist............. 2 400:—-
55
Hamnarbetsa vdelningarna
Lönegrad
f. fast anst.
tjänsteman
Ingenjörs- och ritpersonal:
57a arbetschefer........... 28
5 avdelningsingenjörer ... 25
1 ingenjör (fast. anst.)... 21
10 ingenjörer (tillfäll.
anst.).............. 21
3 ingenjörer (fast anst.).. 18
4 ingenjörer (tillfäll.
anst.).............. 18
Föreslagen organisation:
Lönegrad
10 ritare.................. Eo 12
7 ingenjörer............. Arvode
6 ritbiträden............ Arvode
85
Personal för statsbidragsverksamheten
betr. vattenförsörjnings- och avloppsan
-
läggningar:
12 distriktsingenjörer....... Eo 26
3 ingenjörer.............. Eo 24
3 ingenjörer.............. Eo 21
6 kontorsbiträden......... Eo 4
Arv. lönekl.
3 tekniska biträden....... 16
27
Personal för kamerala uppgifter och biträdesgöromål: Lönegrad -
10 vägkamrerare........... A 24
14 vägkamrerare........... A 22
2 förste bokhållare.........A 18
24 bokhållare.............. A 17
16 kontorsskrivare.......... Eo 15
7 kontorsskrivare.......... Ex 15
10 vägkassörer............. A 14
24 förrådsmästare.......... Eo 12
12 vägkassörer.............A 11
2 kontorister.............. A 9
35 kontorister.............. Eo 9
13 kontorister.............. Ex 9
22 kanslibiträden........... A 7
3 kanslibiträden........... Eo 7
51 kontorsbiträden......... Eo 4
69 skrivbiträden........... Eo 2
71 skrivbiträden........... Ex 2
2 kontorsvakter......... Arvode
387
Personal vid Falsterbokanalen:
Lönegrad
1 kanalinspektör.......... Ex 18
1 maskinist och förste re
paratör
............... Eo 10
2 maskinister............. Eo 8
1 vakt och biträdande ma
skinist
............... Eo 7
2 vakter.................. Eo 5
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
95
Nuvarande organisation:
Lönegrad
f. fast anst.
tjänsteman
4 ingenjörsassistenter
(tillfäll, anst.)....... —
3 kopister (tillfäll, anst.) 11
3 ritbiträden (tillfäll.
anst.).............. —
"3#/.
Kameral personal och biträdespersonal:
5y2 byggnadshandlare .... 19
4 kontorsskrivare (fast.
anst.).............. 15
4 kontorsskrivare (tillfäll.
anst.).............. 15
4 kontorister (fast. anst.) 8
9 kontorister (tillfäll, anst.) 4
9 kontorsbiträden (tillfäll.
anst.).............. 8
2 kontorsbiträden (fast
anst.).............. 4
11 skrivbiträden (tillfäll.
anst.).............. —•
“487*
IHstriktsorg.au
ning och avlopp
Arv. lönekl.
12 distriktsingenjörer...... 23—25
6 assistenter............. 21
3 tekniska biträden....... 16
6 skrivbiträden........... 1
27 1 2
Personal vid Falsterbokanalen
Lönegrad
1 kanalinspektör.......... Ex 18
1 maskinist och förste re
paratör
............... Ex 10
2 maskinister............. Ex 8
1 vakt och biträdande ma
skinist
............... Ex 7
2 vakter.................. Ex 5
7
Platsbefäl, muddermästare och platskontrollanter
134
befattningshavare1....... —
Tillhopa 627 befattningshavare.
1 Här är medräknat endast det antal tjänster,
för vilket motsvarande p ensionsberättigande
befattningar föreslagits.
Föreslagen organisation:
Personal för arbetsledning eller kontroll
vid arbetsplatserna:
Lönegrad
25 verkmästare ........... Eol7
40 verkmästare............ Eo 15
60 verkmästare............ Eo 13
9 muddermästare.......... Eo 13
134
Tillhopa 664 befattningshavare.
96
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
Yttranden.
Inordnande av hamnarbetsavdelningarna och distriktsorganisationen för
vattenförsörjning och avlopp i vägförvaltningarna.
De sakkunnigas förslag angående överflyttande till vägförvaltningarna av
den verksamhet, som nu ankommer på hamnarbetsavdelningarna och distriktsorganisationen
för vattenförsörjning och avlopp, har i de inkomna yttrandena
blivit föremål för mycket skiljaktiga uttalanden.
Beträffande det föreslagna inordnandet av hamnarbetsavdelningarna i vägförvaltningarna
uttalar statskontoret, att en sådan åtgärd knappast syntes
medföra den åsyftade rationaliseringen utan tvärtom skulle leda till en alltför
stor splittring av ett i hög grad specialbetonat arbetsområde samt till
ökade i stället för minskade krav i fråga om personaluppsättning och löner.
Enligt statskontorets mening borde man på detta område begränsa sig till
att inordna hamnarbetsavdelningamas kassarörelse i lokalt lämpligt belägna
vägförvaltningar.
Med hänsyn till den väntade ökningen av vägförvaltningarnas arbetsuppgifter
på vägväsendets område anser statens organisationsnämnd det vanskligt
att, innan ytterligare erfarenheter vunnits örn förvaltningarnas lämpliga
organisation, tillföra dem nya arbetsuppgifter genom att med dem samordna
hamnarbetsavdelningarna. Dessa avdelningars uppgifter torde dessutom,
yttrar organisationsnämnden, till huvudsaklig del vara av så speciell karaktär,
att de fordrade särskild sakkunskap.
Statens arbetsmarknadskommission har funnit de föreslagna samordningsåtgärderna
lämpliga ur arbetsmarknadssynpunkt. En liknande uppfattning
uttalas av landsorganisationen i Sverige.
Länsstyrelsen i Stockholms län yttrar:
Vad angår de förslag, som avse att pålägga vägförvaltningarna arbetsuppgifter
å nya, utanför vägväsendet fallande verksamhetsområden, vill länsstyrelsen
icke resa någon erinran mot desamma under förutsättning, att vägförvaltningarna
erhålla en organisation, som sätter dem i stånd att utan förfång
för övriga arbetsuppgifter mottaga ett dylikt tillskott till arbetsbördan.
Länsstyrelsen i Kronobergs län anser, att ett inordnande av distriktsorganisationen
för vattenförsörjning och avlopp i vägförvaltningarna skulle
innebära en naturlig förankring av distriktsorganisationen vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
lokala huvudorgan och vara ägnad att effektivisera
organisationens verksamhet.
Länsstyrelsen i Kalmar län uttalar, att ett inordnande av såväl hamnarbetena
som arbetena med vattenförsörjning och avlopp under vägförvaltningarna
enligt länsstyrelsens mening vore synnerligen lämpligt.
Länsstyrelsen i Blekinge län har funnit en samordning av de tre lokala
organisationerna önskvärd och ändamålsenlig.
Länsstyrelsen i Hallands län ifrågasätter, huruvida icke vattenförsörjningsoch
avloppsfrågorna med hänsyn till dessa frågors nära beröring med stadsplan-
och hälsovårdsväsendet borde handläggas centralt av byggnadsstyrel
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
97
sen i samråd med medicinalstyrelsen och ute i länen av länsstyrelserna med
biträde av förste provinsialläkaren, länsarkitekten och distriktsingenjören
för vattenförsörjning och avlopp, vilken senare organisatoriskt skulle kunna
anknytas till länsarkitektkontoren eller länsstyrelserna. Med hänsyn bl. a. till
de olägenheter, som vore förbundna med att överflytta en redan igångsatt
verksamhet från en myndighet till en annan, har emellertid länsstyrelsen
avstått från att nu föreslå ändring i den centrala handläggningen av ifrågavarande
ärenden. Vad angår distriktsorganisationen för vattenförsörjning
och avlopp föreslår länsstyrelsen däremot, att denna organisations samordning
med vägförvaltningarna inskränkes till att organisationens befattningshavare
inordnas i väg!''orva 1 tniagens personalorganisation samt att distriktsingenjörerna
och deras biträden i övrigt ställas till länsstyrelsernas direkta
förfogande. Genom en dylik anordning skulle, framhåller länsstyrelsen, det
bliva möjligt för länsstyrelserna såsom högsta länsmyndighet för hälsovård
och planläggningsverksamhet att utan omgång dirigera distriktsingenjörernas
verksamhet på ett sådant sätt, att den intimt sammankopplades med hälsovårds-
och planläggningsmyndigheternas verksamhet.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har anfört följande.
Länsstyrelsen kan för sin del icke finna, att de sakkunniga förebragt tillräckligt
starka skäl för sitt förslag i avseende å liamnarbetsavdelningarnas
och distriktsorganisationernas för vattenförsörjning och avlopp inordnande
under vägförvaltningarna. Fastmer synes det länsstyrelsen påtagligt att ett
sådant inordnande icke är önskvärt, frånsett möjligen beträffande kamerala
frågor, där någon personalbesparing torde kunna åstadkommas, örn den rent
ekonomiska administrationen göres gemensam. I övrigt är det icke någon
»enhetlig ledning», utan ett samarbete, som bör eftersträvas. Såväl hamnarbetena
som utredningarna rörande vattenförsörjning och avlopp torde vara
av så speciell natur, att någon enhetlig behandling av dessa ärenden och vägfrågoma
svårligen kan åstadkommas. Att lägga dem under vägdirektörens
ledning skulle därför medföra, att denne måste splittra sina krafter på olikartade
uppgifter, delvis helt artskilda från hans hittillsvarande verksamhet.
Med den arbetsbörda, som redan nu åvilar en vägdirektör och som till det
yttersta tager dennes tid och arbetskraft i anspråk, måste en dylik åtgärd
framstå såsom synnerligen betänklig.
Ett samarbete, där de olika tekniska organen dock gent emot varandra
bibehålla sin självständighet, blir redan härigenom enligt länsstyrelsens mening
det riktiga. Men detta framstår än tydligare därigenom, att såväl hamnarbetena
som vattenförsörjnings- och avloppsfrågorna äga ett sådant samband
med ett läns närings- och levnadsförhållanden, att de därmed förenade
problemen icke få bedömas uteslutande från tekniska synpunkter. För detta
länet måste sålunda hamnbyggandet väsentligen betraktas såsom ett fiskets
intresse, och vattenförsörjnings- och avloppsfrågorna beröra i långt högre
grad samhällsbildningen och den allmänna hygienen än vägväsendet. Distriktsorganisationen
för vattenförsörjning och avlopp måste därför särskilt
nära samarbeta även med länsarkitekten och förste provinsialläkaren, och
dess anknytning till länsstyrelsen bör sorn följd härav vara omedelbar och
icke förmedlas genom vägförvaltningen. llär tillkommer ytterligare ett förhållande,
som de sakkunniga synbarligen förbisett, nämligen all själva arbetenas
utförande sorn regel icke är en statlig uppgift utan en kommunal
sådan, även örn nödvändigheten alt anlita beredskapsarbeten ofta medfört
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sunil. Nr 2SG. 7
98
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
att utförandet kommit att verkställas genom statliga organ. Även för hamnarbetsavdelningarna
är samhörigheten med länsstyrelserna påtaglig, örn också
icke samma behov av intim anslutning till dessa föreligger som i fråga
om distriktsorganisationen för vattenförsörjning och avlopp.
Skall någon sammankoppling med vägförvaltningarna ske, såsom länsstyrelsen
icke vill motsätta sig beträffande en till vägkamreraren koncentrerad
ekonomisk förvaltning i den mån en sådan är möjlig utan enhetlig ledning i
tekniskt-administrativt hänseende, förutsätter länsstyrelsen såsom ofrånkomligt
utfärdande av utförliga instruktioner, som klart ange arbetsfördelningen
mellan de olika lokala tekniska organen och som, med befriande av vägdirektören
från ansvaret för hamnarbetsavdelningarnas och distriktsorganisationens
för vattenförsörjning och avlopp arbeten, fastslå dessa organs ställning
till såväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som vederbörande länsstyrelser
och till dessa anknutna organ av annan beskaffenhet.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län yttrar:
Det samband, som de sakkunniga konstaterat mellan anläggningar för
vatten och avlopp å ena sidan och vägväsendet å den andra, är i verkligheten
icke särskilt starkt. Lika goda skäl kunde anföras till stöd för en samordning
mellan distriktsingenjörerna och länsarkitektkontoren, eftersom samhällsplaneringen
regleras och kontrolleras genom dessa organ. Ävenså är det
uppenbart, att frågor rörande vatten och avlopp på landsbygden beröra
egnahemsnämnden och de organ, som komma att handhava de planerade
rationaliseringsåtgärderna på jordbrukets område. Då emellertid den lokala
distriktsorganisationen för vattenförsörjning och avlopp icke lämpligen kan
fungera utan stöd av något slags kansli och då verksamheten i fråga centralt
skall lyda under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, får måhända samordningen
med vägförvaltningen accepteras.
Länsstyrelsen i Jämttlands län ifrågasätter, huruvida det icke efter inordnande
i vägförvaltningarna av distriktsingenjörsorganisationen borde uppdragas
åt vägdirektören att, liksom beträffande vägärenden, vara föredragande
i länsstyrelsen i frågor rörande vattenförsörjning och avlopp.
Svenska teknologföreningen och svenska vägförcningen anse, såsom redan
i det föregående berörts, att hamnbyggnadsverksamheten icke bör sammankopplas
med vägorganisationen. Vägföreningen framhåller i detta sammanhang,
att örn väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyggnadsorganisation
frigjordes från arbetet med vatten- och avloppsanläggningar och oljelagringsanläggningar
samt hamnbyggnadsverksamheten i egen regi begränsades
till mindre arbeten, kunde den lokala hamnbyggnadsorganisationen utbytas
mot inspekterande och kontrollerande personal hos styrelsen. En liknande
uppfattning uttalas av teknologföreningen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förklarar, att styrelsen anslöte sig till
tanken att anknyta distriktsorganisationen för hamnarbetena
till vägförvaltningarna. Såsom skäl för sin uppfattning anför
styrelsen, att en dylik samordning skulle medgiva bland annat en rationalisering
beträffande den kamerala verksamheten samt förrådshållningen. Vad
angår den organisatoriska lösningen av denna samordningsfråga hyser styrelsen
emellertid en i viss mån annan mening än de sakkunniga. Sin principiella
inställning till frågan har styrelsen utvecklat sålunda.
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
99
Utformandet av en sådan anknytning anser styrelsen böra ske på sådant
sätt, att ett antal å hamnarbeten specialiserade befattningshavare allt fortfarande
kunna knytas till styrelsens lokala förvaltningar. Styrelsen anser
detta erforderligt ej endast med hänsyn till hamnbyggnadsverksamheten utan
även för att hava tillgång till dessa befattningshavares erfarenhet vid bl. a.
undersökningar avseende hamnar och utförandet för vägväsendets del av
byggande i vatten. Styrelsen anser vidare, att det vid en sådan anknytning
åtminstone till en början är av vikt, att så många av vägförvaltningarna
som möjligt befrias från den ökning i arbetet, som hamnväsendets inordnande
i vägförvaltningarna skulle föra med sig, så att flertalet av vägförvaltningarna
mera helt kunna ägna sig åt övriga arbetsuppgifter. Ur denna
synpunkt böra även vägdirektörerna i de förvaltningar, till vilka hamnfrågor
förläggas, för närvarande i möjligaste mån frikopplas från handläggandet av
sådana frågor.
Med dessa utgångspunkter anser styrelsen anknytningen böra göras på
det sättet, att ett mindre antal av vägförvaltningarna förses med en kvalificerad,
på hamnfrågor specialiserad befattningshavare och att i princip endast
till dessa förvaltningar förläggas hamnärenden. En sådan befattningshavare,
vilkens arbete huvudsakligen skulle komma att ligga inom den byggande
verksamheten, synes, yttrar styrelsen, genom instruktionsbestämmelser
böra erhålla jämförelsevis fria händer att för förvaltningen självständigt
handlägga hithörande ärenden. Befattningshavaren i fråga bör enligt styrelsens
mening erhålla arbetschefs .ställning med placering enligt de sakkunnigas
förslag i lönegraden C 5. Styrelsen har tänkt sig, att hamnärendenas
handläggning närmast skulle hänföras till fyra vägförvaltningar. Den sålunda
förordade ordningen torde emellertid icke, förklarar styrelsen, utesluta,
att hamnarbeten av mindre omfång, i den mån så för varje särskilt
fall kan befinnas lämpligt, anförtros åt den vägförvaltning, inom vars område
hamnarbetet är beläget, även örn sistnämnda förvaltning ej är utrustad
med annan särskild personal för hamnarbeten än den som ingår i den direkta
arbetsledningen.
Vad beträffar förslaget om inordnande av distriktsorganisationen
för vattenförsörjning och avlopp under vägförvaltningama
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förklarat sig icke vilja i
Princip motsätta sig detta. Distriktsingenjörerna borde emellertid enligt styrelsens
mening, åtminstone tills vidare, självständigt handlägga en betydande
del av på organisationen ankommande ärenden. Sålunda anser styrelsen, att
på distriktsingenjör borde ankomma ärenden angående vattenförsörjning och
avlopp med undantag för arbetsuppgifter i samband med utförande av anläggningar
i egen regi eller kontroll av utförande i annan ordning, vilka
ärenden .skulle ankomma på vägförvaltning och dess byggnadsavdelning.
Därjämte .skulle distriktsingenjör biträda vägförvaltning, när fråga uppkomme
örn ändringar av fastställd arbetsplan samt eljest i frågor av ledningsteknisk
eller annan vattenförsörjnings-och
fande skälen för sin uppfattning i förevarande fråga anför styrelsen:
100
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
De uppgifter, som åvila distriktsorganisationen för vattenförsörjning och
avlopp, utgöras i huvudsak av7 följande, nämligen 1) rådgivning till kommuner
och andra, som avse att utreda och lösa frågor angående gemensamma
anläggningar för vattenförsörjning och avlopp och härför ämna
söka statsbidrag, 2) granskning av arbetsplaner och ansökningar om statsbidrag
till anläggningar, 3) biträde åt länsstyrelse och vissa andra myndigheter
i statsbidrags- och anläggningsfrågor m. m., 4) kontroll över sådana
anläggningars utförande, till vilka statsbidrag beviljas, samt 5) kontroll
över med statsbidrag utförda anläggningars drift och underhåll. De sålunda
anförda arbetsuppgifterna äga endast delvis en naturlig anknytning till en
vägförvaltnings övriga uppgifter. Först när det gäller att i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
egen regi eller under dess kontroll utföra en anläggning,
föreligga väsentliga skäl för sammanförande av väg- och vattenbyggnadsverkets
arbetsuppgifter beträffande vattenförsörjning och avlopp med övriga
verksamhetsgrenar. Dessförinnan förefinnes samhörighet huvudsakligen endast
i de fall, då ledningsanläggning berör allmän väg. I enlighet härmed
får styrelsen föreslå, att distriktsingenjörsorganisationen visserligen samordnas
med vägförvaltningarna men att distriktsingenjörerna skola på eget
ansvar handlägga ärenden tillhörande förenämnda grupper 1, 2, 3 och 5.
Detta synes i varje fall erforderligt, intill dess distriktsorganisationen hunnit
utbyggas att omfatta en distriktsingenjör i varje län. Skulle distriktsingenjör,
som har mer än ett län till verksamhetsområde, vid ärendenas handläggning
vara underställd två eller flera vägdirektörer, innebure detta otvivelaktigt
risk för tungroddhet och tidsutdräkt vid ärendenas handläggning.
Detta synes så mycket mera höra undvikas, som redan den nuvarande behandlingsgången
för ett bidragsärende ansetts omständlig, vilket i flera
sammanhang påtalats av riksdagen i motioner och utlåtanden. Att nu inskjuta
vägdirektörerna såsom instans mellan distriktsingenjörerna och allmänheten
respektive länsstyrelserna och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
synes därför icke lämpligt. Härtill kommer att de vidgade arbetsuppgifter,
som genom den föreslagna omorganisationen skulle aläggas vägdirektörerna,
även bortsett från vattenförsörjnings- och avloppsärendena äro av sådan
omfattning, att det tills vidare torde vara föga att vinna genom alt underställa
vägdirektörerna jämväl denna grupp av ärenden. Såsom de sakkunniga
framhållit, är det givetvis av värde att vägdirektörernas allmänna erfarenhet
och omdöme utnyttjas även när det gäller här ifrågavarande del av väg- och
vattenbyggnadsverkets verksamhet. Detta torde emellertid kunna ske utan
att distriktsingenjör vid handläggning av ärenden tillhörande de förenämnda
grupperna 1, 2, 3 och 5 direkt underställes vägdirektör. Givet är dock att
bedömning ur vägintressets synpunkter av anläggning för vattenförsörjning
och avlopp, som berör allmän väg, skall ankomma på vägdirektör.
Personalorganisationen.
Allmänt.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har gjort följande allmänna uttalande
rörande personalbehovet för de delar av vägförvaltningarnas verksamhet,
som icke omfattas av de sakkunnigas utredning.
De nuvarande vägförvaltningarna ha fått sin organisation ordnad så sent
som i samband med vägförstatligandets genomförande den 1 januari 1944.
Under vanliga förhållanden hade anledning icke förelegat att efter blott
något mera än två års arbete upptaga personalomfattningen till omprövning.
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
101
På detta område föreligga emellertid särskilda förhållanden. — Vid genomförandet
av den nuvarande organisationen begränsades densamma avsevärt
i förhållande till vad som kräves för normalt vägunderhåll och normal
byggnadsverksamhet. Kristidens begränsningar på dessa områden blevo
normerande för organisationens omfattning. Numera har man emellertid att
vänta ökad verksamhet på såväl underhållets som den byggande verksamhetens
sida. Vidgad verksamhet förutses även beträffande projekteringsarbetet.
En häremot svarande anpassning av organisationen är erforderlig,
örn icke underhålls- och byggnadsarbetenas genomförande skall äventyras.
Dessa frågor ha de sakkunniga icke haft anledning ingå på, varför styrelsen
i det följande framlägger förslag härutinnan.
Flera länsstyrelser ha uttalat, att en personalförstärkning vore erforderlig
vid vederbörande vägförvaltningar. Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller,
att vid beräkningen av personalbehovet för vägförvaltningen i länet
speciellt avseende ovillkorligen måste fästas vid den särställning, länet ur
arbelssynpunkt intoge genom sitt läge i förhållande till huvudstaden. Länsstyrelsen
hade ett bestämt intryck av att de sakkunniga vid avvägandet av
personalramen för vägförvaltningen varit alltför återhållsamma. Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län uttalar, att även utan den ifrågasatta sammanslagningen
av andra tekniska lokalorgan med vägförvaltningama vore
en personalökning i varje fall i detta län behövlig. Länsstyrelsen i Värmlands
län vitsordar, att vägdirektörens arbetsbörda vore avsevärd och rymde
mångskiftande göromål. Därest de sakkunnigas förslag genomfördes, komme
nya uppgifter att tilldelas vägdirektören, varigenom hans tid ytterligare
splittrades. För att vägdirektören skulle kunna bemästra sina arbetsuppgifter,
syntes det nödvändigt, att vägförvaltningens personal ökades. Länsstyrelsen
har i anslutning till ett av vägförvaltningen avgivet yttrande gjort
vissa närmare uttalanden angående vägförvaltningens personalbehov.
Vägdirektörernas lönest ä Ilning m. lii.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har förklarat sig biträda de sakkunnigas
förslag i fråga om lönegradsplaceringen för vägdirektörerna. Förslaget
har ej heller föranlett erinran från allmänna lönenåmndens sida. Statskontoret
anser däremot, att någon allmän omreglering av löneställningen för
väglörvaltningarnas olika befattningshavare icke bör ifrågakomma.
Länsstyrelsen i Stockholms län har funnit angeläget, alt lönesättningen
för vägförvaltningarnas personal avväges så, att svårigheter till fullgod rekrytering
vid vägförvaltningama ej uppkomma i konkurrensen nied den
kommunala och den privata företagsverksamheten. Icke minst vore det av
vikt, alt chefstjänsterna vid vägförvaltningama erhölle en löneplacering, som
säkerställde förvärvandet och bibehållandet av dugande krafter på dessa
viktiga poster. I detta avseende vore länsstyrelsen icke övertygad om att de
förhöjningar, som föreslagits av de sakkunniga, vöre tillfyllest. Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län anser, oberoende av den ifrågasatta sammanslagningen
av andra tekniska organ nied vägförvaltningama, en förbättrad löneställning
både för vägdirektören och vissa andra tjänstemän vara väl mot!-
102
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
verad. Länsstyrelsen i Skaraborgs län framhåller däremot, att, då vägförvaltningens
tjänstemän, särskilt i ledningen, redan nu placerats förmånligt
i lönehänseende, det syntes tveksamt huruvida den nu föreslagna uppflyttningen
borde ske annat än i sammanhang med en mera allmän lönereglering
för statstjänstemännen. Länsstyrelsen i Gävleborgs län förklarar sig vilja
framhålla angelägenheten av, att en rimlig proportion i lönehänseende mellan
vägförvaltningens och länsstyrelsens befattningshavare åstadkommes,
och anser såsom oegentligt, att en vägdirektör såsom föredragande i länsstyrelsen
erhölle högre löneställning än landssekreteraren, vilken hade att i
landshövdingens frånvaro mottaga föredragning. Länsstyrelsen i Älvsborgs
lån finner angeläget, att vägingenjörerna få en minst lika god ställning i
lönehänseende som förste byråingenjörer i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Riksräkenskapsverket samt flera av länsstyrelserna i de mindre länen ha
framställt erinran mot de sakkunnigas förslag om en differentiering i lönehänseende
av vägdirektörsbefattningama. Länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län har däremot uttalat, att en sådan differentiering syntes befogad,
enär svårighet att få de besvärligaste tjänsterna på lämpligt sätt besatta eljest
kunde göra sig gällande samt möjligheten till en viss befordringsgång
torde vara fördelaktig.
I yttrandena från statsverkens ingenjörsförbund, Sveriges högskoleutbildade
väg- och vattenbyggares riksförbund och vägdirektörerna ha olika yrkanden
gjorts om ytterligare höjning av vägdirektörernas lönegradsplacering
utöver vad de sakkunniga föreslagit.
Vägdirektörerna och åtskilliga länsstyrelser avstyrka de sakkunnigas förslag,
att vägdirektörerna icke skulle vara knutna till viss vägförvaltning, och
framhålla härvid nödvändigheten av att kontinuitet på dessa befattningar
i största möjliga mån upprätthålles. Länsstyrelsen i Värmlands län har härutinnan
anfört bland annat följande
En förutsättning för att vägdirektören skall kunna väl fylla sin uppgift
är, att han besitter god orts- och personkännedom. En förflyttning av honom
kommer förty att medföra en kännbar minskning i vägförvaltningens
effektivitet. Den föreslagna bestämmelsen, vilken icke synes stå i god samklang
med civila avlöningsreglementets grundsatser i fråga om olika tjänstemäns
förflyttningsskyldighet, skulle också kunna leda till att vägdirektörens
ställning såsom länets företrädare i förhållande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
bleve försvagad, vilket i vissa fall kunde vara till skada för länet
och försvåra den önskvärda decentraliseringens genomförande.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i den nu berörda frågan anfört:
Den från vägdirektörshåll riktade kritiken mot den föreslagna anordningen
visar, att man icke uppfattat huvudsyftet i de sakkunnigas förslag. Det
innebär icke att vägdirektörerna skola obehörigen flyttas från län till län.
Örn det däremot skulle bliva nödvändigt att flytta en vägdirektör, som icke
förmår fullgöra uppgifterna i ett större län, till ett mindre, så få vägdirektörernas
anställningsvillkor icke utgöra hinder härför. Styrelsen tillstyrker
de sakkunnigas förslag.
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
103
Av statsverkens ingenjörsförbund och från vägdirektörshåll lia förslag
framförts om en höjning av löneställningen även för vägingenjörerna och
de i lönegrad A 21 placerade ingenjörerna vid vägförvaltningarna. Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen har förklarat sig icke vara beredd att nu upptaga
dessa frågor till behandling.
Personal för byggande verksamhet.
Arbetschefsbefattningama böra, om de skola vara ordinarie, enligt statskontorets
mening placeras i lönegraden A 28 och ej hänföras till C-plan.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har icke funnit skäl till erinran mot de
sakkunnigas beräkning av tjänster på stat för byggnadsverksamheten. Såvitt
nu kunde bedömas vore förslaget enligt styrelsens mening lämpligt jämväl vid
den av styrelsen föreslagna ändringen i fråga örn hamnärendenas handläggning
vid förvaltningarna. För de av styrelsen föreslagna arbetscheferna för
hamnärenden skulle alltså avses några av de 13 arbetschef sbefattningar, som
upptagits i de sakkunnigas organisationsplan.
Styrelsen föreslår, att de ingenjörsbefattningar i lönegraderna A 26 och Eo
26, som avses för byggnadsverksamheten, erhålla benämningen avdelningsingenjör.
Med anledning av de sakkunnigas uttalande, att efter organisationsförslagets
genomförande de nu befintliga, arvodesavlönade 6 arbetschefs- och
27 avdelningsingenjörstjänsterna icke skulle erfordras under normala förhållanden,
framhåller styrelsen, att i betraktande av det antal befattningar, som
de sakkunniga beräknat för byggnadsverksamheten, en så genomgripande
personalminskning icke för närvarande vore tillrådlig med hänsyn till den
väntade ökningen av ifrågavarande verksamhet. Styrelsen har därför förutskickat,
att styrelsen kunde komma att hemställa om Kungl. Maj :ts bemyndigande
att även i fortsättningen få anställa tillfällig personal och att för
ändamålet få anlita medel från icke-ordinarieposten.
De sakkunnigas förslag till förbättring i anställningsförhållandena för viss
del av arbetslednings- och kontrollantpersonalen vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
byggnadsarbeten genom inrättande av ett antal extra ordinarie
verk m ästartjänster i olika lönegrader har givit styrelsen anledning
ifrågasätta, huruvida icke en smidigare löneform än den, som extraordinarie-systemet
innebure, borde komma till användning i förevarande fall.
Med anställningsförhållandena för byggnadspersonalen vid statens vattenfallsverk
som förebild har styrelsen härutinnan föreslagit, att möjlighet skulle
öppnas för styrelsen att bereda verkmästarpersonalen pensionsrätt enligt allmänna
tjänstepensionsreglemenlet med bibehållande av det nuvarande systemet
med arvodesanställning. Personalens anställningsförhållanden avses i så
fall skola ordnas antingen genom ett anställningsreglemente eller genom avtal
med vederbörande personalorganisation. Vidare skulle avlöningskostnaderna
i dylikt fall icke redovisas över avlöningsanslaget utan direkt belasta vederbörande
sakanslag. Därest denna lösning av frågan vunne bifall i princip,
hade styrelsen för avsikt alt sedermera inkomma till Kungl. Maj:! nied närmare
förslag i ämnet.
104 Kungl. Maj.-ts proposition nr 286.
Styrelsen har lämnat följande närmare redogörelse för det nu berörda
spörsmålet.
På grund av verksamhetens art måste den personal, det här gäller, underkasta
sig förflyttningar. Att upprepade omstationeringar för vederbörande
innebära ett fördyrande av deras levnadskostnader, torde vara uppenbart. Antingen
måste vederbörande leva åtskilda från sina familjer eiler också tvingas
familjerna — kanske med barn i skolåldern — alt flytta. I båda fallen uppstå
såväl ekonomiska som andra olägenheter. Vidare förflyter som regel viss
tid. innan befattningshavaren på den nya orten kan inrätta sig på det för honom
mest ekonomiska sättet. Den gottgörelse, som kan utgå i form av flyttningskostnadsersättning,
ersätter endast vissa av flyttningen direkt föranledda
kostnader. Styrelsen finner det därför önskvärt, alt man i förevarande fall
söker ernå en sådan anställningsform, att vederbörandes löneförmåner i görligaste
mån kunna anpassas efter det faktiska läget vid varje särskild tidpunkt.
Därest extraordinariesystemet väljes, måste detta enligt styrelsens mening
komma att medföra, att möjligheterna till en sådan anpassning i hög
grad försvåras, i första hand på grund av lönens fastlåsande till dyrortsgrupperingen
samt löneklassuppflyttningarnas tidsbundenhet.
Om extraordinariesystemet väljes, äro därjämte de valda lönegraderna för
låga. En platsledare, som har sådana meriter och så lång tjänstetid afl han
kan påräkna erhålla en av de få nu ifrågavarande tjänsterna, bör icke placeras
exempelvis i samma lönegrad som en extra-ordinarie vägmästare.
I sitt yttrande över de sakkunnigas förslag har Sveriges arbetsledareförbund
upptagit förevarande spörsmål till diskussion. Förbundet har härvid
såsom en lämplig avlöningsform för arbetsbefälet framhållit de för statens
vattenfallsverks byggnads^änstemän gällande avlöningsbestämmelserna.
Dessa bestämmelser innebära, att ifrågavarande byggnadspersonal är arvodesanställd
men det oaktat innehar pensionsrätt. Avlöningen utgår med
vissa undantag i enlighet med de i civila icke-ordinariereglementet intagna
bestämmelserna för extra ordinarie tjänstemän. Undantagen innebära, bland
annat, att vattenfallsstyrelsen har förbehållit sig rätt att vidtaga erforderliga
korrigeringar i vederbörande löneklassplaceringar ävensom att bestämma att
lönen skall utgå efter högre dyrort än den officiellt gällande. Härjämte har
styrelsen förbehållit sig att tillerkänna byggnadstjänstemännen vissa s. k.
byggnadstillägg, av vilka det ena är avsett att kompensera tjänstemännen för
med deras ambulerande tillvaro förenade kostnader och obehag och det
andra att kompensera tjänstemännen för att de icke kunna vinna ordinarie
tjänst och sålunda gå miste örn lönegradens högsta löneklass.
Beträffande pensionsrätten för byggnadstjänstemännen har Kungl. Maj:t
med stöd av föreskrifterna i 1 § 2 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet
föreskrivit, att bestämmelserna i nämnda reglemente skola lända till efterrättelse
för extra tjänstemän vid statens vattenfallsverk.
De särförhållanden, som legat till grund för införandet av en friare anställningsform
för byggnadstjänstemännen vid vattenfallsverket, nämligen
vederbörandes ambulerande tillvaro, synas i samma utsträckning vara för
handen beträffande arbetsbefälet och kontrollantpersonalen vid väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens arbetsplatser. Nu nämnda tjänstemän torde sålunda
nödgas byta stationeringsort minst lika ofta som fallet är inom vattenfallsverket.
Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förmenande böra de av vattenfallsverket
utfärdade avlöningsbestämmelserna för extra byggnadstjänslemän
med fördel i huvudsak jämväl kunna tillämpas inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
verksamhetsområde. Vad beträffar pensionsrätten torde
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
105
hinder icke föreligga för Kungl. Maj:t att — utan riksdagens hörande — - med
stöd av ovanberörda föreskrifter i allmänna tjänstepensionsreglementet förklara,
att bestämmelserna i reglementet skola äga tillämpning på här förevarande
personal.
Vad angår antalet sådana pensionsberättigade tjänster, torde dessa åtminstone
till en början böra fastställas till samma antal, som av de sakkunniga
föreslagits skola upptagas på extra ordinarie stat.
Sveriges arbetsledareförbund hävdar, att pensionsrätt borde beredas även
åt den mera lösligt anställda arbetsledarpersonalen, alltså för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
del den verkmästarpersonal, som icke skulle bliva underkastad
tillämpningen av allmänna tjänstepensionsreglementet. Detta
önskemål gällde även all den personal vid de övriga byggande verken, vilken
avlönades av sakanslag och vars numerär vore avsedd att göras beroende
av byggnadsverksamhetens omfattning, samt också motsvarande personal
inom byggnads- och anläggningsbranschen i övrigt. Behovet av att ordna
pensionsfrågan för den statsanställda arbetsledarpersonalen framstode så
mycket angelägnare, som staten vöre en av de största företagarna på området
och en verklig sanering av förhållandena inom branschen överhuvud
knappast kunde komma till stånd, därest staten skulle föredraga att lämna
frågan olöst. Den enda pensionsform, som kunde komma i fråga i förevarande
fall, vore, såvitt förbundet kunde bedöma, pensionsförsäkring.
Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen har i den nu berörda frågan anfört:
En sådan anordning, som av förbundet antytts, skulle för statens del möjliggöra
att kunna tillfälligt anställa arbetsledare med särskilda kvalifikationer,
vilka eljest med hänsyn till pensionsförhållandena icke skulle vara hågade
att övergå i tjänst utan pensionsförmåner. Styrelsen, som icke anser
sig böra framlägga något positivt förslag i denna fråga, vilken i övrigt torde
böra lösas i ett större sammanhang, vill här inskränka sig till att uttala
önskvärdheten av att detta spörsmål upptages till prövning.
I anslutning till de sakkunnigas förslag, att avlöningskostnaderna för viss
verkmästar- och muddermästarpersonal, som ansetts böra uppföras på extra
ordinarie stat, visserligen skulle redovisas över avlöningsanslaget men genom
omföringsförfarande slutligt belasta vederbörande sakanslag, uttalar
statens organisationsnämnd, att, för att kostnadsberäkningarna skulle bliva
rättvisande, ett liknande förfaringssätt borde tillämpas jämväl i fråga örn
avlöningskostnaderna — helt eller delvis — för annan å avlöningsanslaget
redovisad personal, som kunde anses direkt hänförlig till ett byggnadsföretag
eller annat arbetsobjekt.
Personal för utredning rörande vattenförsörjning
och a v 1 o p ]).
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bar uttalat viss tveksamhet rörande den
av de sakkunniga för distriktsingenjörerna föreslagna lönegradsplaceringen
men bar ej framställt något ändringsyrkande härutinnan.
Med hänsyn till bristen på ingenjörer med kompetens för distriktsingenjörstjänst
anser styrelsen i likhet med de sakkunniga, att personalorganisa
-
106
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
tionen på förevarande område endast kan utbyggas i begränsad takt, och
har därför icke funnit anledning till erinran mot det föreslagna antalet extra
ordinarie befattningar. Däremot bör enligt styrelsens mening antalet befattningshavare
med arvode beräknas väsentligt högre än vad de sakkunniga
angivit. Styrelsen föreslår, att för nästa budgetår ett belopp ej understigande
100 000 kronor inräknas i vägförvaltningamas icke-ordinariepost för ändamålet.
Flera länsstyrelser ha framhållit behovet av ytterligare distriktsingenjörer.
Länsstyrelsen i Jämtlands län anser skäl föreligga för att redan nu inrätta
ordinarie tjänster för distriktsingenjörerna och med högre lönegradsplacering
än den av de sakkunniga förordade, förslagsvis lönegraden A 28.
Personal för kamerala uppgifter och biträdesgöro
m
ål.
Allmänna lönenämnden har icke ansett sig kunna tillstyrka en lönereglering
för vägkamrerarna på sätt i betänkandet förordats. Lönenämnden
föreslår i anslutning till den av de sakkunniga gjorda gruppindelningen,
att en differentiering av vägkamrerarnas lönegradsplacering genomföres i
något större utsträckning än vad de sakkunniga förordat, nämligen på det
sätt, att vägkamrerarna under grupp I (sammanlagt 3) placeras i A 24 och
vägkamrerarna under grupperna II—IV (sammanlagt 19) i A 22, medan vägkamrerarna
under grupp V (sammanlagt 2) skulle kvarstå i nuvarande lönegradsplacering,
A 21. Beträffande de båda för vägförvaltningama i Göteborgs
och Bohus län samt Västernorrlands län avsedda förste bokhållarbefattningarna
i A 18 föreslår lönenämnden, att, då några dylika
befattningar icke för närvarande funnes vid vägförvaltningama och vad
i betänkandet anförts icke övertygat lönenämnden om nödvändigheten av att
nu inrätta sådana tjänster, desamma måtte ersättas med bokhållarbefattningar
i 17 lönegraden.
Vad angår v ägkassörstjän sterna har lönenämnden icke funnit
anledning föreligga att tillstyrka höjd lönegradsplacering för andra än
dem, som vore inrättade vid vägförvaltningama under grupp I (sammanlagt
3), vilka befattningar således syntes böra uppflyttas till A 14.
Slutligen förutsätter lönenämnden, att de tjänstemän i biträdesgraderna,
vilka enligt de sakkunniga skulle erhålla anställning som extra befattningshavare,
i sinom tid överföras till extra ordinarie stat.
Statskontoret har, såsom i det föregående nämnts, icke ansett sig kunna
tillstyrka någon allmän omreglering av löneställningen för de olika befattningshavarna
vid vägförvaltningama. Att för vägkamrerarna genomföra en
differentiering av lönerna finner statskontoret olämpligt, bland annat med
hänsyn till de ständiga transportansökningar, vartill en differentiering skulle
leda.
Riksräkenskapsverket anser likaledes, att lönegradsplaceringen för vägkamrerarna
bör vara enhetlig, men förordar en uppflyttning av befattningarna
till A 22.
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
107
Med förmälan att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tjänstemannaförening
hemställt örn uppfattning av samtliga vägkamrerarbefattn
i n g a r till A 24 förklarar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att styrelsen
icke för närvarande ansåge sig böra föreslå uppfattning till denna lönegrad
av ett större antal dylika befattningar utan förordade de sakkunnigas förslag
i vad avsåge lönegradsplaceringen. Beträffande tjänsternas fördelning
å de olika vägförvaltningarna ville styrelsen emellertid framhålla, att denna
fråga nära sammanhängde med vad styrelsen föreslagit i fråga om hamnbyggnadsverksamhetens
inordnande i vägförvaltningarna. Med hänsyn härtill
vore det icke för närvarande möjligt att avgöra, vid vilka förvaltningar
vägkamrerare i lönegraden A 24 lämpligast borde placeras, utan syntes denna
fråga böra avgöras i annat sammanhang. Styrelsen ville härvidlag betona,
att det, under förutsättning av bifall till styrelsens förslag rörande den
lokala organisationen för hamnbyggnadsverksamheten, vore ett oeftersättligt
villkor, att vägkamrerarbefattningarna vid de vägförvaltningar, till vilka
denna verksamhet komme att anknytas, uppfördes i lönegraden A 24.
I anslutning till sitt förslag örn sammanförande av arbetsuppgifterna beträffande
hamnbyggandet till fyra vägförvaltningar föreslår väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
slutligen, att i stället för de två, av de sakkunniga förordade
förste bokhållartjänsterna fyra kontrollörtjänster i A 20
uppföras på vägförvaltningarnas stat.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län har anmält, att vid vägförvaltningen i länet
stadigvarande behov förelåge av ytterligare ett skrivbiträde, avsett för
skrivarbete i samband med handläggningen av ärenden rörande statsbidrag
till enskild väghållning.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län uttalar, att länsstyrelsens skyldighet
att tillhandahålla personal åt vägdirektören i hans egenskap av föredragande
i länsstyrelsen borde inskränkas till juridiskt utbildad personal.
Personalen vid förvaltnings- och driftsorganisationen
för statens fiskehamnar och farleder.
Vad angår personalen vid Falsterbokanalen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framhållit, att det med nuvarande personaluppsättning funnes tre
maskinister i lönegraden Ex 8 vid kanalen, under det att de sakkunniga utgått
från att antalet dylika befattningar endast uppginge till två. Då någon
personalinskränkning icke vore möjlig, borde utöver de sakkunnigas förslag
upptagas en maskinistbefattning i lönegraden Eo 8.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag beträffande de delar av vägförvaltningarnas
organisation, som ej omfattats av sakkunnigutrcdningen.
Personal för projektering av vägar och broar.
För utförande av projektering av vägar och broar disponera vägförvaltningarna
i första hand viss i organisationen från början inräknad personaluppsättning,
vilken finnes redovisad i en till betänkandet såsom bilaga 2
fogad tablå. Personalen i fråga utgöres dels av ordinarie befattningshavare,
108
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
dels av extra ordinarie, extra och tillfällig personal. För den icke-ordinarie
projekteringspersonalen är i vägförvaltningarnas avlöningsanslag för innevarande
budgetår inräknat ett belopp av ungefär 85 000 kronor. Genom beslut
den 8 februari 1946 har Kungl. Maj:t medgivit väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
rätt att under innevarande budgetår av den i avlöningsanslaget ingående
icke-ordinarieposten taga i anspråk ytterligare 90 000 kronor för anställande
av tillfällig p roj ek ter i ngsp e rs ona 1. Beloppet är beräknat för tiden
1 februari—30 juni 1946. Det må i förevarande sammanhang erinras om,
att det under sjätte huvudtiteln anvisade reservationsanslaget till Projektering
av vägar och broar icke må disponeras för anställande av personal vid
den statliga vägorganisationen.
I sin skrivelse den 15 mars 1946 har väg- och vattenbgggnadsstyrelsen
för nästa budgetår hemställt örn en jämförelsevis betydande ökning av ickeordinarieposten
för anställande av projekteringspersonal. Styrelsen har därvid
bland annat åberopat vad styrelsen i sin petitaskrivelse den 30 september
1945 anfört om nödvändigheten av att utredningar verkställas om vägarnas
blivande genomgående sträckningar framför allt i fråga örn vägarnas planläge
intill, förbi eller genom samhällen och tätbebyggelse. Vidare erinrar
styrelsen i detta sammanhang om det nu aktuella arbetet med upprättande
av arbetsplaner för ombyggnad och förstärkning av bristfälliga broar jämte
tillfartsvägar ävensom örn de utredningar och planer, som erfordras för ett
effektivt utnyttjande av det för nästa budgetår äskade anslaget till förstärkning
och förbättring av det befintliga vägnätet. Av olika skäl har styrelsen
funnit sig böra föreslå, att arbetet med projekteringen av vägar och broar
i ökad utsträckning överflyttas från de konsulterande ingenjörerna till vägförvaltningarnas
personal.
Den för nu berörda ändamål erforderliga ökningen av icke-ordinarieposten
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat till (350 000 — 85 000)
265 000 kronor.
Styrelsen har lämnat följande närmare förklaring lill sitt förslag om en
utvidgning av vägförvaltningarnas direkta befattning med projekteringsoch
utredningsarbetet inom vägväsendet.
Anlitandet av konsulterande ingenjörer för dessa utredningsarbeten medför
vissa nackdelar. För den ledande personalen inom vägförvaltningarna
ger granskningen av de privata förrättningsmännens arbetsplaner i det närmaste
lika stort arbete som att leda underställd personal. De privata förrättningsmännen
torde som regel ha mindre möjlighet att allsidigt bedöma
erforderliga åtgärder och avväga åtgärdernas omfattning i förhållande till
föreliggande trafikbehov. Personalen på förvaltningarna däremot ha större
möjlighet att förvärva kännedom om de lokala förhållandena och att bedöma
vägfrågoma i större sammanhang. Samarbetet med representanterna för
de lokala intressena, vägnämnder och länsvägnämnder, blir lättare. Styrelsen
har även anledning förmoda att de totala utredningskostnaderna komma
att begränsas, därest utredningsarbetena verkställas av vägförvaltningarna.
Härvid må särskilt framhållas svårigheten att bestämma ersättningen för
uppdragen ävensom att fördela uppdragen så att rese- och traktamentskostnader
icke bliva oskäligt stora.
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
109
Styrelsen avser emellertid icke att hell avkoppla de konsulterande ingenjörerna
från deras arbete för vägväsendet. Vissa konsulterande ingenjörer,
som vid vägförstatligandet under en mångfald år arbetat praktiskt taget uteslutande
för vägväsendet, böra nämligen även i fortsättningen — i den mån
det är lämpligt — erhålla arbete. Men anledning saknas att till dessa lämna
arbete i den utsträckning, att de utöka sin verksamhet. Det kan icke heller
vara lämpligt att lämna arbete åt nya konsulterande ingenjörer.
Beträffande personalbehovet för den ifrågasatta utvidgningen av vägförvaltningarnas
projekteringsverksamhet anför styrelsen.
Man kan icke räkna med möjligheten att när som helst anställa kvalificerad
personal för dessa arbeten. Emellertid har vid vägväsendet i samband
med detaljplaneringen av i investeringsplanerna ingående företag utbildats
och tränats viss personal. Om denna kan få övergå till den nu nämnda
utökade projekteringen, kommer statsverket att kunna tillgodogöra sig
den utbildning och erfarenhet, denna personal erhållit.
Även om styrelsen sålunda nu förutsätter, att vissa arbeten komma att
utföras genom konsulterande ingenjörer, är behovet stort av personalförstärkning
på vägförvaltningarna dels inför den utökade verksamhet på vägbyggnadsområdet,
som nu är att förvänta, dels och icke minst inför behovet
att vägväsendet i samråd med kommunala myndigheter på ett tidigt stadium
utreder vägförbindelsernas framtida lägen inom samhällen och tätbebyggelse
för möjliggörande av den planläggning inom samhällena, som fordras för
byggnadsverksamheten på fastighetsområdet.
Det behov på förevarande område, som styrelsen nu vill anmäla, är följande.
I såväl de större som de mera tättbebyggda länen erfordras för ledning av
utredningsarbetena kvalificerad hjälp till vägingenjören för projektering.
Härför kompetent personal kan icke erhållas i lägre löneställning än Eo 24.
I samtliga län bör anställas ett ritbiträde (Eo 6), varigenom de ordinarie
ritarna kunna i större utsträckning än hittills utnyttjas för stakningsarbeten.
För de direkta utredningsarbetena (fältarbete och arbetsplaners utarbetande)
fordras 22 ingenjörsassistenter (Eo 17) och 12 stakningsbiträden (arvode
löneklass 13).
Ehuru det vore önskvärt för styrelsen att omedelbart erhålla denna personalförstärkning,
vill styrelsen dock för närvarande i viss mån begränsa sina
äskanden. Detta beror på att styrelsen räknar med att vissa svårigheter kunna
uppkomma att omedelbart anställa kvalificerad personal i den avsedda
omfattningen.
Med anledning härav hemställer styrelsen, att för budgetåret 1946/47 få
av anslaget till icke-ordinarie personal disponera minst 350 000 kronor för
anställande mot arvode av nu avsedd personal. Därvid bör styrelsen ha rätt
att anställa befattningshavare med arvode motsvarande högst lön enligt 24
löneklassen, varjämte styrelsen förutsätter, att liksom hittills, i den omfattning
Kungl. Majit kan komma att medgiva, viss del av personalen skall
kunna beredas extra ordinarie anställning.
Personal för ärenden rörande statsbidrag till enskild
väghållnin g.
Väg- och vattenbgggnadsstyrelsen har funnit en avsevärd förstärkning erforderlig
av vägförvaltningarnas personalorganisation för handläggning av
Ilo
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
ärenden rörande statsbidrag till enskild väghållning. Såsom bakgrund till
sitt förslag i ämnet har styrelsen lämnat följande redogörelse.
Före vägförstatligandet handlades dessa ärenden helt genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
som för ändamålet hade tillgång till dels inom styrelsen
en fristående avdelning för enskild väghållning, dels 12 länsschaktmästare,
vilka verkade inom länsschaktmästardistrikt, vart och ett omfattande i
medeltal två län. I och med vägförstatligandet överflyttades beslutanderätten
i fråga örn statsbidrag till enskild väghållning från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
till länsstyrelserna, där det närmast är vägdirektören, som ansvarar
för ärendenas handläggning. Till vägdirektörernas hjälp anställdes
12 övervägmästare för enskild väghållning, vilka övertogo de förutvarande
länsschaktmästarnas uppgifter. Den redan då ökade arbetsuppgiften avsågs
kunna behärskas av dessa 12 befattningshavare, om de för vissa besiktningar
fingo taga i anspråk vägmästarna för underhållet. Emellertid ökade arbetet
med den enskilda väghållningen alltjämt, vilket föranledde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att i sina petita till 1945 års riksdag hemställa örn ökning
av vägförvaltningarnas personal för handläggning av dessa ärenden genom
anställande av biträden åt övervägmästarna. Styrelsen anförde emellertid,
att det framdeles bleve nödvändigt att inrätta ytterligare övervägmästartjänster
för ändamålet.
Styrelsens framställning bifölls, och styrelsen bemyndigades att under
budgetåret 1945/46 disponera 40 000 kronor av icke-ordinarie-anslaget för
avlönande av biträden åt övervägmästarna. Biträde fick anställas mot arvode
motsvarande avlöningsförmånerna i lönegrad Ex 13 eller, i den mån
så funnes påkallat, såsom extra tjänsteman i högst nämnda lönegrad.
Med anledning härav har styrelsen tillsatt biträden på sätt framgår av den
sammanställning över personal vid vägförvaltningarna, vilken som bilaga
2 fogats till de sakkunnigas betänkande. Därvid är att märka, att styrelsen
för att erhålla kompetenta biträden i praktiskt taget samtliga fall varit nödsakad
att till biträdesarbetet inkalla ordinarie eller extra ordinarie vägmästare,
under det de särskilda avlöningsmedlen utnyttjats för anställande av vikarier
för vägmästarna.
Erfarenheten från den närmast tilländalupna arbetssäsongen på detta område
visar, att den sålunda medgivna personalförstärkningen icke på långt
när förslår för de ökade arbetsuppgifterna. I vilken takt dessa ökat framgår
av följande sammanställning.
Budgetår |
Underhållsbidrag |
Byggnadsbidrag |
||
Antal vägar |
Mil |
Kronor |
Kronor |
|
1939/40 ..... |
......— |
— |
||
1940''41..... |
......1 458 |
514 |
||
1941/42 ..... |
......1 891 |
669 |
J725 000 |
''800 000 |
1942/43 ..... |
...... 2 257 |
801 |
||
1943/44 ..... |
......3 128 |
1099 |
1100 000 |
600 000 |
1944/45 ..... |
...... 3 957 |
1434 |
2 180 000 |
1 200 000 |
1945/46 ..... |
..... 4 958 |
1761 |
2 900 000 |
2 500 000 |
1946 47 ..... |
2148 |
23 215 000 |
23 200 000 |
Inom styrelsen har verkställts en utredning rörande arbetet på detta område
och huru arbetet fördelas mellan de olika länen. Därvid har även gjorts
ett försök att beräkna den skäliga tidsåtgången för arbetena. Denna utred- 1 2
1 I medeltal per år.
2 Enligt 1946 års statsverksproposition.
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
lil
ning resulterar i ett behov av ■— förutom kontors- och skrivbiträden — 50
befattningshavare. En sådan utredning är givetvis svår att genomföra och
kan därför bliva behäftad med vissa fel. Styrelsen anser sig dock av densamma
kunna utläsa, att behovet är mycket större än tidigare förutsatts.
Rent principiellt kan det icke vara skäligt att år efter år arbeta med för
liten personal. Styrelsen hemställer därför nu örn en ansenlig personalförstärkning
men måste även förutskicka, att den alltjämt stegrade arbetsomfattningen
på detta område kommer att medföra ett år från år ökat behov
av personal.
De nuvarande 12 övervägmästarna för enskild väghållning äro
hänförda till lönegraden A 16. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslår
i första hand, att antalet dylika befattningar ökas till 24, så att en övervägmästare
skulle kunna placeras vid varje vägförvaltning.
De medel, som för innevarande budgetår ställts till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förfogande för avlönande av biträden åt förenämnda övervägmästare,
ha visat sig lämna tillgång till anställande under helt år av 12
sådana biträden. Styrelsen anser erforderligt, att antalet biträden ökas till
15, samt hemställer, att samtliga 15 biträdesbefattningar uppföras på extra
ordinarie stat i lönegraden Eo 13.
Behovet av ytterligare personal vid vägförvaltningarna för de till den enskilda
väghållningen hörande arbetsuppgifterna har understrukits av länsstyrelserna
i Kronobergs, Värmlands, Västmanlands, Gävleborgs och Jämtlands
län i deras yttranden över betänkandet.
Personal för vägunderhållet.
Beträffande personalbehovet för vägunderhållet har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
till en början erinrat om vad överrevisorerna för våg- och vattenbyggnadsväsendet
härom anfört i sin berättelse rörande verksamheten under
budgetåret 1944/45. Överrevisorema yttra bland annat:
Den förväntade ökningen av vägunderhållsarbetena torde jämväl, såsom
ock förutsattes vid fastställandet av de nuvarande personalstaterna, nödvändiggöra
en viss ökning av vägorganisationens personal. Denna är med
hänsyn till omfattningen av de arbetsuppgifter, som åvila vägorganisationen,
i knappaste laget. En viss mindre utökning av personalen synes påkallad
redan med hänsyn till nu föreliggande arbetsuppgifter.
I anslutning till vissa vid en resa i Norrbottens län gjorda iakttagelser anföra
överrevisorerna vidare:
För ledningen och kontrollen av pågående arbeten är det givetvis av stor
betydelse, att de båda avdelningscheferna — vägingenjörerna för underhåll
resp. projektering och byggande av väg — kunna företaga erforderliga resor.
För att bereda möjlighet härtill torde en förstärkning av arbetskrafterna
vid vägförvaltningen redan nu vara påkallad.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller med anledning härav, att
vad överrevisorerna anfört torde gälla jämväl andra vägförvaltningar, där
överrevisorerna icke varit i tillfälle att göra iakttagelser. Detta bekräftas också,
yttrar styrelsen, av f. generaldirektören Axel Granholm i egenskap av för
-
112 Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
ordnad utredningsman hos statens sakrevision. I sitt utlåtande har denne
härutinnan anfört.
För underhålLsavdelningarnas del klagas det allmänt på att erforderlig
tid icke gives för vägingenjören för underhållet och övervägmästaren att
syssla med den ledande planläggningen av underhållsarbetet samt företaga
inspektionsresor för att följa och vägleda vägmästarnas arbete av olika slag.
De äro bundna vid allt för mycket arbete å tjänsterummet.
Utredningsmannen, som införskaffat närmare upplysningar härom, anför
vidare:
En granskning av de inkomna upplysningarna ger vid handen, att de ifrågavarande
funktionärerna i praktiken utnyttjas mycket varierande vid de
olika förvaltningarna samt därvidlag mer eller mindre ändamålsenligt. Som
en avgjord regel gäller att syftet med dessa tjänster icke uppnåtts och att
avsett behov icke kunnat tillgodoses i vad gäller ledningen av underhållsarbetena
och den löpande uppsikten över vägmästare. Hindren härvidlag
lia framkallats genom allt för mycket innetjänst omfattande huvudsakligen
löpande arbetsuppgifter av större eller mindre vikt.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som vitsordar behovet av ökad personal
vid vägförvaltningarna för ledning av vägunderhållsarbetet, säger sig förutsätta,
att de av de sakkunniga föreslagna tre ingenjörstjänsterna
i lönegrad A 24 för vägförvaltningarna i Västernorrlands, Västerbottens och
Norrbottens län skola avses för förvaltningarnas underhållsavdelningar. Styrelsen
förutskickar tillika, att styrelsen kunde komma att bliva nödsakad
att framdeles begära ytterligare sådana tjänster.
Vidare hemställer styrelsen, att ytterligare två övervägmästarbefattningar
(A 16) inrättas, närmast avsedda för vägförvaltningarna i
Kopparbergs och Jämtlands län. Örn behovet härav anför styrelsen.
Inom samtliga län utom Gotlands och Blekinge finnas nu övervägmästare
för vägunderhållet -—• 2 i vartdera av Älvsborgs och Västernorrlands län, 3
i vartdera Västerbottens och Norrbottens län samt en i vart och ett av övriga
län. Sammanlagt finnas alltså 26 övervägmästare. 1938 års vägsakkunniga
föreslogo för en organisation avsedd för fredstrafik sammanlagt 47
övervägmästare. På grund av viss tvekan rörande övervägmästamas avsedda
funktioner inskränktes deras antal i samband med vägförstatligandets genomförande
till de nu förefintliga. Erfarenheten har visat, att övervägmästarna
utgöra en viktig del av vägförvaltningarnas underhållspersonal och att
en utökning av deras antal kommer att krävas, när lredstrafiken åter når
full omfattning. För närvarande vill styrelsen inskränka sig till att föreslå
en ytterligare övervägmästare i vartdera av Kopparbergs och Jämtlands län.
För alt möjliggöra för vägingenjörerna, ingenjörerna och övervägmästarna
på underhållsavdelningarna att mera än hittills ägna sig åt den ledande
planläggningen av underhållsarbetet och företaga inspektionsresor är det enligt
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens mening nödvändigt, att befattningshavarna
i fråga avlastas från rutinarbete på tjänsterummet. I sådant syfte
föreslår styrelsen, att vid vägförvaltningarna ett antal vägmästare med kvalifikationer
för kontorsarbete anställes. Styrelsen åberopar i detta sammanhang
följande av generaldirektör Granholm gjorda uttalande.
Kungl. Majlis proposition nr 286.
113
Större delen av det innearbete, som nu i praktiken åvilar övervägmästare,
lär kunna och bör enligt min mening snarast överflyttas på en enklare hjälpkraft
åt vägingenjören och övervägmästaren hos vägförvaltningarna. Jag
vill alltså rekommendera, att en tjänsteman — helst med vägmästareutbildning
— snarast anställes, vilken närmast under uppsikt av vägingenjören
och övervägmästaren skall handha den löpande granskningen av rapporter
och fakturor m. m. dylikt. Han bör även handlägga övriga sådana ärenden,
som icke kräva någon högre kvalificerad arbetskraft men som nu belasta
vägingenjören och övervägmästaren.
Den sålunda ifrågasatta personalförstärkningen skulle enligt väg- och vatlenbyggnadsstyrelsens
förslag i första hand utgöras av en tjänsteman i vägmästares
lönegrad för var och en av vägförvaltningarna samt därjämte av
ytterligare en sådan befattningshavare för vardera av vägförvaltningarna i
Västerbottens och Norrbottens län. Befattningarna borde tills vidare upptagas
som extra ordinarie. Styrelsens förslag innebär alltså, att för här avsett
ändamål medel skulle inräknas i vägförvaltningarnas avlöningsstat till anställande
av ytterligare 26 vägmästare i lönegraden Eo 13.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har vidare till behandling upptagit frågan
om behovet av att på grund av vägtrafikens begynnande återgång till
fredsmässig omfattning öka antalet vägmästarområden och därmed antalet
arbetsledande vägmästare. Styrelsen anför härom:
Vägförstatligandekommittén utgick i sitt betänkande från att vägmästarområdena
— arbetsområden vid enmansdistrikt — skulle omfatta 20—25 mil
i södra och mellersta Sverige samt 30—35 mil i Norrland. Erforderliga antalet
vägmästarområden uppskattas till 323 st. vid en omfattning av underhållsarbetet,
som motsvarade 1938 års trafik, samt 240 st. vid kristidens underhållsarbete.
1942 års vägsakkunniga framhöllo dock i sitt betänkande, att det icke
undantagslöst torde vara riktigt att områden kunde göras större i Norrland
än i det övriga Sverige, samt kommo till att det approximativt behövdes
280 st. vägmästarområden. För att möta oförutsedda behov vid den islutliga
indelningen föreslogo de sakkunniga att erforderliga antalet vägmästartjänster
skulle upptagas till 290 st., varav 225 i lönegrad A 13 och 65 i lönegrad
Eo 13. Nämnda befattningar äro nu tillsatta utom en i Kalmar län, där underhållet
i ett vägmästarområde under ytterligare ett år är bortsatt på entreprenad.
Arbetsbelastningen å vägmästarna framgår i viss mån av att en vägmästare
ansvarar i genomsnitt för underhållet av 312 km vägar. Den årliga ökningen
i våglängd uppgår för närvarande till c:a 300 km vilket ungefär motsvarar
en vägmästarbefattning. Några vägförvaltningar lia även inkommit
med framställning örn utökning av antalet vägmästarområden. I en del fall
har detta motiverats med bland annat att man genom utökning med något
vägmästarområde skulle få möjlighet att erhålla en ur arbetssynpunkt bättre
lösning av indelningen i vägmästarområden.
Detta skäl finner styrelsen vara bärande.
För all möjliggöra en jämkning av vägmästarområdenas storlek i vissa fall
hemställer styrelsen, att ytterligare fem extra ordinarie vägmästarI
j ä n s t e r (Eo 13) inrättas.
1 fråga örn åtgärder för all niola den ökade arbetsbördan för vägmästarna
niliam/ till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Xr 280.
8
114
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
säger sig styrelsen vilja föreslå en annan lösning än ökning av antalet vägmästarområden.
Styrelsen anför härom:
Vägmästarområdena ha indelats med hänsyn till bl. a. befintligheten av
garage, förråd och verkstäder. Om länen skulle indelas i ett ökat antal vägmästarområden,
skulle i regel dessa anläggningar bliva olämpligt belägna i
förhållande till vägnätet i de nya områdena. Av denna anledning och med
hänsyn även till att vägmästarområdena måste ha viss minimistorlek för ett
ekonomiskt utnyttjande av maskiner m. m., anser styrelsen, att man i stället
för att minska vägmästarområdenas storlek bör giva vägmästarna biträde i
arbetet. Detta har redan skett i viss omfattning genom anställande av vägförman,
garageförmän och förrådsförmän. Dessa äro anställda enligt kollektivavtalet
för vägunderhållet. I vissa fall har dock överenskommelse träffats
örn visst personligt lönetillägg såsom ersättning för vissa särskilda med tjänsten
sammanhängande åtaganden. Den mera kvalificerade hjälp, varom nu
är fråga, avses hava förvärvat vägmästarkompetens. De nu tillämpade anställningsbestämmelsema
kunna därför icke vara tillfredsställande. Styrelsen
har i denna fråga påbörjat förhandlingar med Sveriges arbetsledareförbund.
Förhandlingarna äro ajournerade men avses alt återupptagas längre fram i
år. Tre olika anställningsformer kunna ifrågakomma, nämligen dels tjänsternas
uppförande på lönestat, dels fastställande av anställningsreglemente, dels
ock kollektivavtal. Att upptaga dessa tjänster på lönestat anser styrelsen
vara mindre lämpligt. För tjänster av denna art bör viss frihet föreligga att
lämpa löner m. m. efter kompetens, arbetets art och omfattning m. m. Då
återstå de två formerna anställningsreglemente och kollektivavtal. Vilketdera,
»örn kan visa sig vara lämpligast, får väl den fortsatta utredningen visa. Styrelsen
är emellertid beredd att vid utformandet härav giva vissa förmän biträdande
vågmästares ställning.
Jag torde i förevarande sammanhang slutligen få anmäla en till Kungl.
Majit ställd, den 29 oktober 1945 dagtecknad skrivelse från Sveriges arbetsledareförbund,
vari förbundet gjort framställning om uppflyttning i lönegrad
av följande grupper av befattningar vid vägförvaltningarna, nämligen dels
vägmästarbefattningarna från 13 till 16 lönegraden, dels övervägmästarbefattningarna
från 16 till 19 lönegraden, dels ock de i 19 lönegraden placerade
ingenjörsbefattningarna till 21 lönegraden.
Med utgångspunkt från en i skrivelsen lämnad redogörelse för arten och
omfattningen av vägmästamas arbete hävdar förbundet, att den jämförelse
med arbetsuppgifterna och löneställningen för förste banmästarna vid statens
järnvägar, på vilken vägmästamas placering i lönegrad på sin tid grundats,
vöre missvisande. Efter att ha erinrat örn att från och med den 1 januari
1946 ett antal förste banmästarbefattningar uppflyttats från lönegraden
A 12 till lönegraden A 14, anför arbetsledareförbundet vidare, bland annat,
följande.
I själva verket torde det obestridligen förhålla sig så, att banmästarna endast
i viss utsträckning och först under de senare åren erhållit en mera självständig
ställning, efterhand som baningenjörernas stegrade arbetsbörda givit
anledning härtill. Då man sålunda vid banunderhållet ännu icke överlag hunnit
fram till den självständighet i tjänsteutövningen, som för vägmästamas
vidkommande visat sig av nöden redan från det statliga vägunderhållets första
dag, måste tanken på en anknytning till efter äldre förhållanden avpas
-
Kungl. Mcij.ts proposition nr 286.
115
sade banmästarelöner avvisas såsom vilseledande. Vågmästarens bedömande
av vilka underhållsarbeten som böra komma till utförande ävensom hans
förmåga att organisera desamma på lämpligaste sätt ger honom nämligen ett
sa vidsträckt inflytande över vägunderhållets kvalitet och ekonomi, att man
på den punkten näppeligen kan tillåta sig en jämförelse med den hittills
gängse organisationen av järnvägens banunderhåll.
Såsom ett särskilt skäl för uppfattning i lönegrad av vägmästare har förbundet
slutligen framhållit, att begynnelselönen för vägmästarna och lönerna
för de högst betalda yrkesarbetarna vid vägunderhållet läge så nära varandra,
att en skälig inplacering i lönehänseende av vägförmiinnen mellan
dessa båda personalkategorier icke vore möjlig.
Väg- och vattenbgggncidsstyreisen, som i sin skrivelse den 15 mars 1946
avgivit utlåtande över arbetsledareförbundets framställning, förklarar, att styrelsen
för sin del funnit förbundets uttalanden rörande vägmästarnas lönegradsplacering
i hög grad beaktansvärda. En omprövning av denna lönefråga
liksom också av frågan om övervägmästamas och nämnda ingenjörers
löneställning vore enligt styrelsens mening påkallad. Med stöd av den erfarenhet,
som hittills vunnits, ville styrelsen tillägga, att det med de nu gällande
begynnelselönerna för vägmästarna icke i längden torde bliva möjligt
att upprätthålla en tillfredsställande rekrytering av dessa betydelsefulla och
krävande tjänster. Styrelsen vore emellertid ej ännu beredd att själv framlägga
något förslag i ämnet. Innan styrelsen kunde taga definitiv ställning
till vilken lönegrad, som borde föreslås, ansåge sig styrelsen nämligen behöva
göra vissa ytterligare utredningar. Bland de spörsmål, som i förevarande sammanhang
borde utredas, vore frågan örn vägförmännens löne- och anställningsförhållanden.
Med hänsyn till vad styrelsen sålunda anfört föreslår styrelsen,
att arbetsledareförbundets framställning tills vidare icke måtte föranleda
någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Styrelsen förklarar, att styrelsen i denna
fråga samrått med representant för Sveriges arbetsledareförbund och ämnade
själv upptaga frågan om nu ifrågavarande befattningshavares löneställning
till prövning, så snart möjligheter därtill förelåge. I
I likhet med de sakkunniga anser jag, att övriga lokala organ för väg- och Departementsvattenbyggnadsstyrelsen
icke utan alldeles särskilda skäl böra ställas utan- chelenför
styrelsens lokala huvudorganisation, vägförvaltningarna. Såväl de sistnämnda
som hamnarbetsavdelningarna och distriktsorganisationen för vattenförsörjning
och avlopp lia sina arbetsuppgifter begränsade huvudsakligen
till frågor rörande anläggnings- och underhållsverksamhet inom det
väg- och vattenbyggnadstekniska facket, och alla tre organisationerna äro
verksamma (iver hela eller större delen av landet. Redan på grund härav
synes det kunna ifrågasättas, huruvida bärande skill föreligga att bibehålla
den nuvarande uppdelningen av hithörande verksamhet på tre skilda lokala
organisationer. Under alla förhållanden torde en samordning kunna och böra
ske i fråga örn personalresurserna för kamerala uppgifter samt för rit-, skrivoch
cxpcditionsgöromål. Jag bortser härvid från de övergångssvårigheter,
116
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
som vid genomförande av en dylik åtgärd eventuellt komma alt möta lill
följd av att gemensamma lokaler kanske icke omedelbart kunna ordnas.
I vad avser hamnarbetsavdelningarna anser jag, liksom de sakkunniga,
en överflyttning till vägförvaltningarna även av de tekniska uppgifterna
möjlig och lämplig. Min uppfattning härutinnan grundar sig i huvudsak på
samma skäl som jag i det föregående anfört för min anslutning till förslaget
örn en sammanslagning av de centrala tekniska verkställighetsorganen. Till
ytterligare belysande av frågan må följande framhållas. Den på hamnarbetsavdelningarna
ankommande verksamheten i fråga örn utförande av
vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar, vilken för närvarande utgör organisationens
största uppgift, lärer i tekniskt och sysselsättningspolitiskt
hänseende höra närmare samman med verksamheten på vägväsendets område
än med avdelningarnas ursprungliga och egentliga arbetsuppgift, nämligen
hamn- och farledsbyggandet. Det förefaller också som om de erinringar,
vilka framställts mot förslaget örn överförande av hamnarbetsavdelningamas
arbetsuppgifter till vägförvaltningarna, huvudsakligen endast skulle gälla
sistnämnda verksamhetsgren och således icke utförandet av vattenförsörjnings-
och avloppsanläggningar. Icke någon av motståndarna till samordningsförslaget
har emellertid alldeles klart utvecklat sin uppfattning i berörda
hänseende. För min del har jag funnit de sakkunnigas förslag i denna del
välmotiverat. Om hamnarbetsavdelningamas uppgifter genom en dylik överflyttning
således skulle inskränkas till hamn- och farledsarbeten, synes emellertid
behov komma att föreligga i ännu högre grad än för närvarande av
att på ett eller annat sätt sammankoppla avdelningarna med vägförvaltningarna,
nämligen bland annat för att vid växlingar i arbetets omfattning på
det begränsade hamnbyggnadsområdet en ändamålsenlig personaldisposition
beträffande såväl tjänstemän som arbetare skall kunna åstadkommas. Bäst
blir detta önskemål otvivelaktigt tillgodosett, örn avdelningarna belt inordnas
i vägförvaltningarna. Att det vid genomförande av en sådan åtgärd skulle
finnas grundad anledning befara en försämring av verkets effektivitet
på haninbyggandets område har jag icke blivit övertygad om. Det må till
en början påpekas, att ifrågavarande arbetsuppgift icke kan anses helt främmande
för vägförvaltningarnas verksamhet, då ju dessa organ ha att i
egen regi eller med anlitande av entreprenör ombesörja utförandet av med
hamnarbeten så pass närbesläktade arbetsobjekt som broar, färjlägen, bryggor
och vissa andra konstarbeten. Man torde därjämte kunna förutsätta, att en
del av den nya tekniska personal, som vid genomförande av den ifrågasatta
omorganisationen skulle knytas till vägförvaltningarna, kommer att äga
speciell sakkunskap i fråga örn hamnbyggnader och därvid kommer att
placeras företrädesvis i de län, där hamnbyggnadsverksamhet av mera avsevärd
omfattning kan beräknas förekomma, t. ex. i Göteborg och Bohus län.
Örn det därtill, i överensstämmelse med svenska vägföreningens förslag i
förevarande fråga, ordnas så, att vederbörande centrala expertorgan ägna
särskild uppmärksamhet åt ledningen och kontrollen av hamnarbetena, bör
detta på sitt sätt kunna bidraga till att kraven på en effektiv och sakkunnig
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
117
ledning av hamnbyggnadsverksamheten bliva vederbörligen tillgodosedda.
Med anledning av de farhågor, som från vissa håll uttalats, att överflyttningen
av ifrågavarande verksamhet till vägförvaltningama skulle komma att
medföra en olämplig splittring av vägdirektörernas arbete, må framhållas
att hamnarbetena totalt sett utgöra en jämförelsevis liten uppgift, som alls
icke eller endast i ringa mån skulle komma att beröra flertalet vägförvaltningar.
I de tå län, där man har att räkna med hamnbyggnadsverksamhet
av någon större omfattning, kunna, örn så anses påkallat, särskilda anordningar
vidtagas för att minska vägdirektörens arbete på hithörande område,
nämligen genom att i större eller mindre utsträckning delegera beslutanderätten
beträffande hamnfrågorna till vägdirektören underställd befattningshavare
med speciell sakkunskap på detta område. Vägdirektörens befattning
med hamnbyggnadsverksamheten kan på detta sätt begränsas i huvudsak till
att han svarar för samordningen av denna verksamhet med vägförvaltningens
övriga verksamhetsgrenar beträffande dispositionen av personal- och maskinresurserna
samt har överinseendet över utrednings- och planläggningsarbetet.
I sistnämnda hänseende torde vägdirektören ha en viktig funktion
att fylla genom sin allmänna kännedom örn länets förhållanden, framför
allt i vad avser kommunikationsbehoven. Med hänsyn till vad sålunda anförts
tillstyrker jag de sakkunnigas förslag om överflyttning av hamnarbetsavdelningamas
arbetsuppgifter till vägförvaltningama.
Enligt den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i förevarande sammanhang
ifrågasatta jämkningen i sakkunnigförslaget skulle visserligen hamnarbetsavdelningarna
inordnas i vägförvaltningama, men detta skulle beträffande
hamnbyggnadsverksamheten i princip ske på det från de sakkunnigas
förslag avvikande sättet, att ledningen av hithörande arbeten koncentrerades
till ett mindre antal vägförvaltningar, förslagsvis fyra, medan de övriga
förvaltningarna i huvudsak skulle vara befriade från befattningen med ifrågavarande
uppgifter. Inom var och en av de vägförvaltningar, vilka sålunda
i första hand skulle svara för hamnarbetena, skulle dessa jämförelsevis
självständigt skötas av en särskild på dylika arbeten specialiserad arbetschef.
Styrelsen torde härvid lia tänkt sig, att behovet i övrigt av teknisk arbetskraft
för hamnbyggnadsverksamheten skulle tillgodoses genom anlitande
av den för vägförvaltningarnas byggnadsverksamhet i allmänhet avsedda
personalen. Mot den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sålunda förordade
organisationen, vilken i väsentliga delar skulle komma att överensstämma
med den nuvarande, kan bland annat anföras, att den icke torde komma att
medföra samma garantier för en ändamålsenlig personaldisposition, som
den av de sakkunniga föreslagna organisationen. Detta synes mig framgå
redan därav, att styrelsen för den begränsade hamnbyggnadsverksamhet,
som nu förekommer, räknat med behov av icke mindre än fyra arbetschefer,
medan för den mångdubbelt större byggnadsverksamheten i övrigt skulle avses
nio arbetschefer. Jag anser mig därför lia anledning att hysa vissa betänkligheter
mot en sådan organisationsform men vill dock icke motsätta mig,
alt den inom ramen för tillgängliga personalresurser tillämpas såsom en övergångsform,
därest styrelsen så linner erforderligt.
118
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
Anknytningen av distriktsorganisationen för vattenförsörjning och avlopp
till vägförvaltningama synes tills vidare böra ske endast i den begränsade
omfattning, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit. Distriktsorganisationens
arbete torde nämligen, åtminstone för närvarande, vara inriktat
huvudsakligen på utrednings- och planläggningsfrågor av jämförelsevis ringa
samhörighet med vägförvaltningarnas verksamhet. Några sysselsättningspolitiska
skäl för en närmare samordning kunna knappast anses föreligga.
Jag övergår härefter till personalfrågorna.
Mot den av de sakkunniga förordade ökade differentieringen i lönehänseende
av vägdi rektorsbefattningarna, av vilka för närvarande
22 äro placerade i C 6 och 2 i C 5, kan anföras att en sådan åtgärd icke skulle
stå i god samklang med den praxis, som inom de flesta andra förvaltningsområden
tillämpas beträffande lönesättningen för befattningshavare med
sinsemellan lika tjänsteställning. Oberoende härav anser jag emellertid, att
frågan örn en ändring av vägdirektörernas löneställning överhuvudtaget icke
bör upptagas till närmare övervägande, förrän tillräcklig erfarenhet vunnits
rörande arten och omfattningen av de nya arbetsuppgifter, som vid genomförande
av den föreslagna omorganisationen kunna komma att tillföras dem.
En ändring — på sätt de sakkunniga förordat — av den nu gällande ordningen,
enligt vilken vägdirektör under tiden för förordnandet är fast knuten
till visst län, synes mig icke påkallad, enär möjligheter finnas att vid utgången
av vederbörande befattningshavares förordnandeperioder företaga
eventuellt önskvärda omflyttningar.
Såsom de sakkunniga framhållit, uppbyggdes vid vägförstatligandereformens
genomförande vägförvaltningarnas personalorganisation med stor försiktighet,
och man räknade därvid med att en viss ansvällning av organisationen,
särskilt i vad avsåge personal för byggande och projektering av vägar,
skulle komma att visa sig nödvändig, då normala förhållanden åter inträdde
inom vägväsendet. En förstärkning av vägförvaltningarnas personalresurser
torde nu vara nödvändig med hänsyn såväl till den förestående ökningen
av verksamheten på vägväsendets område som till behovet av personal
för de nya uppgifter, vilka enligt det av mig tillstyrkta omorganisationsförslaget
skulle påläggas förvaltningarna. Sedan numera ökad erfarenhet vunnits
rörande arbetsuppgifternas art och omfattning, synas också, i huvudsaklig
överensstämmelse med de sakkunnigas förslag, vissa tjänsteregleringar
böra genomföras, varigenom organisationen kan beräknas erhålla ökad stadga
och effektivitet.
De sakkunnigas förslag till personalförstärkning av vägförvaltningarnas
bvggnadsorganisation synes mig i stort
sett godtagbart. Jag anser mig dock icke böra helt biträda sakkunnigförslaget
beträffande de ifrågasatta arbetschefstjänsterna. Dessa befattningar ha
föreslagits placerade i lönegraden C 5, medan motsvarande befattningar för
projektering av vägar och för vägunderhållet äro hänförda till lönegraden
A 26. För min del finner jag i viss mån tveksamt, huruvida det principiellt
Kungl. Majlis proposition nr 286.
119
sett är riktigt att i lönehänseende göra åtskillnad mellan dessa tre kategorier
av tjänster. Visserligen torde konkurrensen från enskilda företag och
kommunala institutioner vara större i fråga örn tekniker med erfarenhet
rörande byggande verksamhet än beträffande projekterings- och underhållsingenjörer,
men detta förhållande synes dock icke ensamt få utgöra skäl för
att giva den förstnämnda kategorien av ingenjörer en förmånligare löneställning
än de båda sistnämnda. För övrigt torde det kunna ifrågasättas,
huruvida det ens med den föreslagna löneplaceringen i C 5 kan komma att
bliva möjligt för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att i nuvarande läge på
arbetsmarknaden annat än i undantagsfall förvärva personer från enskild
eller kommunal tjänst med kompetens för arbetschefsbefattning. Ett ytterligare
skäl finnes emellertid, som i vissa fall kan anses tala för förslaget örn
inrättande av arbetschefsbefattningar i högre löneställning än den för vägingenjörema
gällande. Jag syftar härvid på, att de för arbetschefstjänstema
avsedda uppgifterna skulle komma att omspänna flera skilda verksamhetsområden,
nämligen, förutom väg- och brobyggnad, helt eller delvis även
hamn- och farledsbyggnad, vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar,
flygfältsbyggnad, husbyggnad m. m. I den mån på vederbörande befattningshavare
skulle ankomma att svara för en dylik mera mångskiftande
byggnadsverksamhet och denna därjämte är av särskilt stor omfattning, synes
mig en placering i den av de sakkunniga föreslagna lönegraden kunna
accepteras. Utgående från dessa förutsättningar förordar jag, att tills vidare
i avvaktan på närmare erfarenhet feni arbetschefstjänster i lönegraden C 5
inrättas vid vägförvaltningarna. Jag har därvid räknat med att dessa befattningar
närmast skulle avses för vägförvaltningarna i Stockholms, Göteborgs
och Bohus, Västernorrlands, Västerbottens samt Norrbottens län. Vad
beträffar det förstnämnda länet har jag ansett viss betydelse böra tillmätas
den omständigheten, att länets läge i förhållande till huvudstaden ur arbetssynpunkt
torde medföra problem av särskild svårighetsgrad, framför allt i
fråga om handhavandet av vägbyggnadsverksamheten. I stället för de åtta
övriga av de sakkunniga beräknade arbetschefstjänstema bör inrättas samma
antal ingenjörsbefattningar i lönegraden A 26. Mot den av de sakkunniga
föreslagna personalförstärkningen i övrigt för vägförvaltningarnas byggnadsverksamhet
har jag icke funnit något att erinra.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att de för byggnadsverksamheten
avsedda ingenjörsbefattningarna i A 26 och Eo 26 vid vägförvaltningarna
skulle erhålla tjänstebenämningen avdelningsingenjör i stället för,
såsom de sakkunniga förordat, vägingenjör. Styrelsens ändringsförslag grundar
sig på den uppfattningen, att benämningen vägingenjör är mindre lämplig
i förevarande fall med hänsyn lill att innehavarna av befattningarna i
fråga skulle komma att bliva verksamma icke blott inom vägväsendet utan
även på de övriga arbetsområden, vilka vid den föreslagna omorganisationen
skulle tillföras vägförvaltningarna. Ehuru jag i viss mån delar denna uppfattning,
anser jag mig dock höra tillstyrka den av de sakkunniga föreslagna
tjänstebenämningen vägingenjör främst av den anledningen, att vid till
-
120
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
lämpning av denna enhetliga och mot huvudparten av vägförvaltningarnas
verksamhet svarande benämning de i 26 lönegraden placerade ingenjörerna
för projektering, byggande och underhåll kunna flyttas mellan olika arbetsuppgifter
inom vägförvaltningarna oberoende av tjänstebenämningen.
De skäl, som de sakkunniga anfört för beredande av pensionsberättigande
anställning åt en del av p 1 a t s b e f ä 1 e t och kontrollantpersonalen
vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens byggnadsarbeten,
synas mig beaktansvärda. Jag anser emellertid, att de
sakkunnigas förslag om inrättande av extra ordinarie befattningar för detta
ändamål tills vidare icke bör föranleda någon åtgärd i avvaktan på ytterligare
utredning rörande möjligheterna att tillgodose det angivna syftet enligt
de riktlinjer, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordat. Det torde
härvid böra ankomma på styrelsen att framlägga närmare redogörelse för
de avlöningsbestämmelser, som avses skola tillämpas för ifrågavarande personal.
En lösning av frågan i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag synes kunna ske utan att påkalla särskilt godkännande av riksdagen.
Enligt min mening bör samtidigt därmed även frågan om muddermästarnas
anställningsvillkor upptagas till prövning. Vid sådant förhållande
böra medel till avlönande av ifrågavarande personalgrupper icke nu inräknas
i avlöningsanslaget.
Mot de sakkunnigas förslag örn överflyttning av distriktsingenjörerna
för vattenförsörjning och avlopp samt viss dem underställd
personal till extra ordinarie stat är från min sida intet att erinra.
Jag biträder också sakkunnigförslaget i vad avser anvisande av medel till
anställande av arvodesavlönade tekniska biträden åt distriktsingenjörerna.
Med hänsyn till det betydande personalbehov — bland annat för rådgivande
verksamhet — som synes föreligga på det här ifrågavarande arbetsområdet,
anser jag mig jämväl böra tillstyrka, att i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
framställning ytterligare medel inräknas i icke-ordinarieposten
till anställande av extra arbetskraft för berörda ändamål. I avvaktan
på närmare erfarenhet rörande detta medelsbehov synes härför böra beräknas
ett belopp av 60 000 kronor.
De sakkunnigas förslag rörande vägförvaltningarnas personalorganisation
för kamerala uppgifter och biträdesgörom
å 1 har givit mig anledning till följande särskilda uttalanden.
Den av de sakkunniga lämnade redogörelsen för arten och omfattningen
av vägkamrerarnas arbetsuppgifter synes mig giva vid handen, att en viss
förbättring av dessa befattningshavares löneställning är påkallad. Med hänsyn
bland annat till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i samband med
sitt förslag rörande kanslibyråns personalorganisation anfört i fråga om
fördelningen av de kvalificerade juridiska arbetsuppgifterna mellan styrelsen
och vägförvaltningarna anser jag dock tillräckliga skäl icke föreligga
att tillstyrka en uppflyttning av någon av vägkamrerarna till 24 lönegraden.
I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag förordar jag, att samtliga hithörande
befattningar uppflyttas till lönegraden A 22.
Kungl. Majlis proposition nr 286.
121
I likhet med allmänna lönenämnden har jag icke av de sakkunnigas motivering
blivit övertygad om nödvändigheten av att inrätta en förste bokhållarbefattning
i A 18 vid vardera av vägförvaltningarna i Göteborgs och
Bohus samt Västernorrlands län. Jag vill dock icke motsätta mig, att i stället
för dessa befattningar inrättas två bokhållartjänster i A 17. Av vad jag
sålunda anfört följer, att jag icke biträder det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framförda förslaget örn utbyte av nyssnämnda förste bokhållartjänster
mot fyra kontrollörbefattningar i A 20.
Mot den av de sakkunniga föreslagna överflyttningen av vägkassörstjänsterna
i lönegraden Eo 11 till ordinarie stat synes intet vara att erinra. Däremot
anser jag mig icke i detta sammanhang jämväl böra förorda en uppflyttning
i lönegrad av vissa av dessa befattningar.
I övrigt har de sakkunnigas förslag rörande vägförvaltningarnas personal
för kamerala uppgifter och biträdesgöromål icke givit mig anledning till
erinran. Med den betydande förstärkning av biträdespersonalen, som vid
genomförande av detta förslag skulle tillföras vägförvaltningarna, bör det
enligt min mening bliva möjligt för förvaltningarna att, när så av praktiska
skäl är påkallat, ombesörja även de skrivgöromål och liknande arbeten, som
förekomma i samband med vägdirektörens föredragning i länsstyrelsen.
Då man för närvarande icke har anledning räkna med, att driften av Fal ster
b okanalen kommer att nedläggas, och då vid sådant förhållande
stadigvarande behov av den vid kanalen anställda maskinist- och vaktpersonalen
får anses föreligga, tillstyrker jag, att densamma i enlighet med de
sakkunnigas förslag uppföres på extra ordinarie stat. Kostnaderna för personalen,
inklusive kanalinspektoren, böra härvid, såsom de sakkunniga avsett,
överflyttas till vägförvaltningarnas avlönings- och omkostnadsanslag.
I enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens påpekande böra medel
beräknas till ytterligare en maskinistbefattning i Eo 8 utöver de sakkunnigas
förslag.
Mot de sakkunnigas förslag örn överflyttning av kostnaderna för brovaktspersonalen
vid Sotenkanalen, Väddö kanal och Strömma
kanal till anslaget till Barmarksunderhållet synes intet vara att erinra.
Vid bifall till de av mig nu förordade åtgärderna torde en del av det av
riksdagen för nästa budgetår anvisade förslagsanslaget lill Underhåll och
drift av statens fiskehamnar och farleder icke behöva tågås i anspråk.
Den avsevärda förstärkning av personalen för projektering
av vägar och broar, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärt, är
i första hand föranledd av vissa speciella uppgifter vid sidan av den vanliga
projekteringsverksamheten. Sålunda har styrelsen funnit ytterligare personal
erforderlig för att möjliggöra för styrelsen att igångsätta vissa utredningar
rörande de mera trafikerade vägarnas framlida sträckning i förhållande till
förekommande tätbebyggelser. En närmare redogörelse för syftet med dessa
utredningar återfinnes i årets statsverksproposition (sjätte huvudtiteln s. 27
o. f.). Därjämte erfordras enligt styrelsens uppfattning ytterligare projekteringspersonal
lili- upprättande av arbetsplaner till de ombyggnader och för
-
122
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
stärkningar av bristfälliga broar och till de extraordinära vägförbättringsarbeten,
vartill medel beviljats för nästa budgetår. Behovet av de nu omtörmälda,
delvis mycket omfattande utrednings- och planeringsåtgärderna
synes mig klart. Då det på av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anförda skäl
torde vara lämpligt, att arbetet i huvudsak utföres med anlitande av vid
vägförvaltningama direkt anställd personal i stället för av konsulterande
ingenjörer, och då den av styrelsen gjorda medelsberäkningen icke givit mig
anledning till erinran, tillstyrker jag, att anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie
personal för här berörda ändamål uppräknas med ett belopp av
265 000 kronor.
Av de uppgifter, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lämnat rörande vägförvaltningarnas
personalorganisation för handläggning
av ärenden rörande statsbidrag till enskild väghållning,
synes framgå, att de härför tillgängliga personalresurserna på
grund av verksamhetens fortgående utveckling numera äro otillräckliga. Att
så är fallet har också bestyrkts av vissa av länsstyrelserna i deras yttranden
över sakkunnigbetänkandet. En utbyggnad av ifrågavarande del av vägförvaltningarnas
personalorganisation torde med hänsyn härtill vara nödvändig,
och jag har funnit mig böra tillstyrka en personalförstärkning i den omfattning,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit. I enlighet härmed förordar
jag, att för ändamålet inrättas 12 nya övervägmästartjänster i A 16
samt att medel anvisas till anställande av ytterligare 3 biträden. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag, att extra ordinarie anställning i lönegraden
Eo 13 skulle beredas biträdena, har icke givit mig anledning till erinran. Befattningshavarna
i fråga torde härvid böra erhålla tjänstebenämningen vägmästare.
Såväl överrevisorema för väg- och vattenbyggnadsväsendet som den av
statens sakrevision för vissa särskilda utredningsuppdrag inom vägväsendet
tillkallade granskningsmannen, f. generaldirektören A. Granholm, ha i likhet
med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen funnit en ökning av vägförvattningarnas
personal för vägunderhållet påkallad redan med
hänsyn till nu föreliggande arbetsuppgifter på detta område. Det har härvid
särskilt framhållits, att vederbörande vägingenjörer, ingenjörer och övervägmästare
vore i alltför hög grad bundna vid innearbete och att de därför icke
i nödig utsträckning kunde ägna sig åt ledningen och övervakningen av vägmästarnas
arbete. Med hänsyn till här berörda förhållanden och då en avsevärd
ökning av vägunderhållspersonalens arbetsmängd torde komma att inträda
under nästa budgetår, anser jag mig böra tillstyrka den av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna förstärkningen av viig förra 11 n i n gar nas
kontorspersonal med 26 vägmästare i Eo 13. Jag biträder också styrelsens
förslag om inrättande av två övervägmästarbefattningar i A 16, avsedda
närmast för vägförvaltningama i Kopparbergs och Jämtlands län.
Det ökade behov av personal för den direkta ledningen av vägunderhållsarbetet,
som väntas komma att inställa sig allteftersom vägtrafiken återgår
till en mera fredsmässig omfattning, synes på sätt väg- och vattenbyggnads
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
Ii3
styrelsen avsett i första hand böra tillgodoses genom anställande av biträden
åt vägmästarna med anlitande av vägunderhållsanslagen. Vid sådant förhållande
torde i enlighet med styrelsens förslag ökningen av antalet arbetsledande
vägmästare böra begränsas till vad som erfordras för att i vissa särskilda
fall möjliggöra en ur arbetssynpunkt påkallad jämkning av vägmästarområdenas
storlek. Styrelsens förslag om inrättande för detta ändamål av
5 nya vägmästarbefattningar i Eo 13 har icke givit mig anledning till erinran.
Sveriges arbetsledareförbunds framställning örn förbättrad löneställning
för de i lönegraden A 19 placerade ingenjörerna samt för övervägmästarna
och vägmästarna torde med hänsyn till vad väg- och vattenbvggnadsstyrelsen
anfört i ämnet icke för närvarande böra upptagas till närmare övervägande.
Vissa övergångsanordningar m. m.
De sakkunniga.
De sakkunniga förorda, att den föreslagna omorganisationen, i den mån
så kan ske, genomföres från och med den 1 juli 1946. Vissa övergångsåtgärder
skulle emellertid härvid bliva erforderliga. De sakkunniga anföra härutinnan,
att med hänsyn till den tid, som tillsättandet av de nyinrättade befattningarna
krävde, torde det icke vara möjligt att redan vid angiven tidpunkt
i full utsträckning genomföra övergången från de nuvarande till de
nya personalförteckningarna. Kungl. Majit torde därför böra utverka riksdagens
bemyndigande att meddela de bestämmelser, som på grund härav
kunde erfordras under övergångstiden.
Vidare framhålla de sakkunniga med på s. 193 i betänkandet närmare
angiven exemplifiering, att omorganisationen kunde komma att medföra behov
av att överföra ordinarie befattningar hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och vid vägförvaltningarna till övergångsstat, och föreslå med anledning
härav, att Kungl. Majit hos riksdagen utverkar erforderligt bemyndigande
för att kunna vidtaga de åtgärder, som i detta hänseende må befinnas
påkallade. Bemyndigandet bör enligt de sakkunnigas mening jämväl omfatta
vägdirektörst jänsterna.
De sakkunniga lia i förevarande sammanhang även ingått på vissa lönetekniska
spörsmål. Sålunda anföra de sakkunniga.
Åtskilliga av de befattningshavare, vilka nu äro anställda mot arvode
hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen eller vid dess lokala organisation,
torde i samband med övergång till ordinarie eller extra ordinarie tjänst
komma att få vidkännas en mer eller mindre betydande löneminskning vid
tillämpning av vanliga lönetursregler. Dylik tjänsteman bör efter särskild
prövning av Kungl. Majit kunna erhålla omedelbar placering i sådan högre
löneklass, att en mera avsevärd löneminskning undvikes, dock icke i högre
löneklass än den högsta inom vederbörande lönegrad. De merkostnader, som
härvid uppkomma, kunna icke för närvarande med någon säkerhet beräknas,
och de sakkunniga lia, med hänsyn härtill och till att beloppen i varje
fall måste bliva relativt obetydliga, icke tagit hänsyn till desamma vid efterföljande
kostnadsberäkningar.
124
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
Departements
chefen.
Vid uppfattning av de 24 förrådskontoristerna till förrådsmästare i Eo
12 bör — i enlighet med vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sin petitaskrivelse
den 27 september 1944 härutinnan anfört — till undvikande av
icke avsedda löneökningar föreskrivas, att de kontorister, vilka i samband
med vägväsendets förstatligande genom särskilt beslut av Kungl. Maj:t placerats
i högre löneklass än begynnelselöneklassen, icke må erhålla gy nnsammare
löneklassplacering än den, som de vid befordringstillfället skulle ha innehaft,
om de redan vid tidpunkten för tillträdandet av sina kontoristbefattningar
placerats i lönegraden Eo 12.
Slutligen lia de sakkunniga framlagt förslag dels rörande pensionsålder för
innehavare av de föreslagna extra ordinarie verkmästar- och muddermästarbefattningarna,
dels i fråga örn ordningen för tillsättande av vissa ordinarie
och extra ordinarie befattningar hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och dess lokala förvaltningar, dels ock angående vissa tillägg till kungörelsen
den 30 juni 1944 (nr 471) med föreskrifter i fråga om placering i lönegrad
av vissa extra ordinarie tjänstemän (betänkandet s. 194—196).
Yttranden.
Statskontoret har uttalat, att överflyttning till övergångsstat av ordinarie
befattningshavare,, tillsatta genom förordnande på viss tid och avlönade enligt
C-plan, icke bör ifrågakomma. Därest dylik befattning finnes böra indragas,
bör detta enligt statskontorets mening i stället ske genom att tjänstens
innehavare ej erhåller förnyat förordnande vid den löpande förordnandeperiodens
utgång. Ej heller har statskontoret ansett sig kunna tillstyrka
ändring i gällande bestämmelser örn att befattningshavare hos väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen och dess lokala förvaltningar i 24 och högre lönegrader
skola tillsättas av Kungl. Maj: efter förslag av styrelsen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tjänstemannaförening, civila statsförvaltningens
tjänstemannaförbund och vissa andra personalorganisationer lia
hemställt, att — i likhet med vad som var fallet vid vägväsendets förstatligande
i fråga om den från vägdistrikten övertagna personalen — möjlighet
måtte öppnas att placera befattningshavare, som i samband med omorganisationen
övergår från arvodesanställning till ordinarie eller extra ordinarie
tjänst vid väg- och vattenbyggnadsverket, även i högre löneklass än den
högsta inom vederbörande lönegrad, därest så erfordras för att befattningshavaren
icke skall behöva vidkännas löneminskning.
Den föreslagna omorganisationen synes i den utsträckning så lämpligen
kan ske böra genomföras från och med den 1 juli 1946. Såsom de sakkunniga
framhållit lärer det härvid bliva nödvändigt att under tiden närmast
efter nämnda tidpunkt jämsides med de nya personalförteckningarna delvis
tillämpa även de nu gällande. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit
att meddela de bestämmelser, som må erfordras under övergångstiden. För det
fall att innehavare av sådan nu befintlig ordinarie befattning, vilken saknar
direkt motsvarighet i den föreslagna organisationen, skulle komma att kvarstå
i tjänst utan att erhålla ny ordinarie befattning, lärer befattningen få uppföras
på övergångsstat.
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
125
Vid bifall till förslaget om uppfattning av förrådskontoristtjänsterna vid
vägförvaltningarna till förrådsmästarbefattningar i Eo 12 böra i enlighet med
de sakkunnigas förslag särskilda föreskrifter meddelas rörande placering i
löneklass av de förrådsmästare, vilka befordras till dylik tjänst från befattning
såsom förrådskontorist och i denna tidigare tjänst genom särskilt beslut
av Kungl. Maj:t erhållit placering i högre löneklass än begynnelselöneklassen
på grund av föregående anställning hos vägdistrikt.
Mot vad de sakkunniga föreslagit beträffande löneklassplacering av för
närvarande arvodesavlönad personal efter övergången till den nya organisationen
har jag intet att erinra. Med hänsyn till de fördelar — innefattande
bland annat pensionsrätt — som övergången till ordinarie eller extra ordinarie
tjänst skulle komma att medföra för vederbörande befattningshavare, anser
jag tillräckliga skäl icke föreligga att tillstyrka de framställningar, som
gjorts av vissa personalorganisationer om att en placering även i högre löneklass
än den högsta inom lönegraden skulle kunna ifrågakomma i vissa fall.
De sakkunnigas förslag rörande pensionsålder för verkmästar- och muddermästarpersonalen
torde med hänsyn till vad jag tidigare anfört beträffande
dessa personalkategorier icke för närvarande påkalla någon åtgärd.
Vad slutligen angår de sakkunnigas förslag rörande ordningen för tillsättande
av vissa ordinarie och extra ordinarie befattningar vid väg- och vattenbyggnadsverket
samt rörande vissa tillägg till kungörelsen den 30 juni
1944 (nr 471) med föreskrifter i fråga örn placering i lönegrad av vissa extra
ordinarie tjänstemän, synas mig de härvid ifrågasätta åtgärderna vara ägnade
att medföra en ändamålsenlig förenkling av personalärendenas handläggning,
och jag tillstyrker därför de sakkunnigas förslag i denna del, dock med den
ändring som föranledes av att, såsom jag i det föregående anföit, tjänstebenämningen
ingenjörsassistent icke torde böra tillämpas på personal i lönegraden
Eo 17.
Anslagsberäkningar,
1. Väg- oell vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag. Anslaget
är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med 1 391 200 kronor,
därav (595 6 00 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen. Genom beslut
den 15 juni 1945 har Kungl. Maj:t, med tillämpning tills vidare från och
med budgetåret 1945/46, för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fastställt dels
personalförteckning (se statsliggaren s. 379), dels ock följande
Avlöningsstat. Kronor
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ 511 500
Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t ...................... 12 600
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ...... 713 800
Rörligt tillägg, förslagsvis ...................• • • • • .......____153300
Säger kronor 1 391 200.
I årets statsverksproposition har anslaget preliminärt beräknats till
2 900 000 kronor, därav 1 450 000 kronor att avräknas mot automobilskatte
-
medlen.
126
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
De sakkunniga.
Vid genomförande av de sakkunnigas omorganisationsförslag skulle i enlighet
med följande, av de sakkunniga verkställda beräkning (betänkandet
s. 199) väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsanslag komma att ökas
med i runt tal 1 171 900 kronor. I
Avlön. till |
Arvoden |
Avlön. till |
Rörligt tillägg |
Summa |
|
Bruttoökning: Uppflyttning i lönegrad av general- |
3 985 |
||||
direktören ...................... |
3 985 |
— |
— |
— |
|
Överdirektören och souschefen...... |
17 911 |
— |
— |
1620 |
19 531 |
Första utredningsbyrån ............ |
150 063 |
— |
138 593 |
45 113 |
333 769 |
Andra utredningsbyrån ............ |
45 854 |
— |
19 275 |
9 938 |
75 067 |
Tredje utredningsbyrån ............ |
39 971 |
— |
93 924 |
20 945 |
154 840 |
Konstruktionsbyrån ................ |
229 339 |
— |
208 083 |
68 830 |
506 252 |
Bvggnadsbyrån .................... |
152 388 |
— |
312 395 |
58 554 |
523 337 |
Kameralbyrån .................... |
14139 |
— |
16 830 |
4 924 |
35 893 |
Försvarsbyrån .................... |
11904 |
720 |
7 893 |
3155 |
23 672 |
Expeditionsvakter.................. |
— |
— |
17 844 |
1820 |
19 664 |
Tilläggsbelopp för vikariats- och över-tidsersättningar samt för avlönande |
|||||
av tillfälliga biträden............ |
4 000 |
— |
60 000 |
1000 |
65 000 |
Summa bruttoökning |
669 554 |
720 |
874 S37 |
215 899 |
1 761010 |
Minskning: |
|||||
Vägbyrån.......................... |
169 361 |
— |
168 686 |
44 581 |
382 628 |
Brobyrån .......................... |
52 638 |
— |
55 602 |
17134 |
125 374 |
Hamnbyrån........................ |
31107 |
— |
19 983 |
8 008 |
59 098 |
Extra arbetskraft för bokföring vid |
|||||
depåförråden .................... |
— |
— |
22 000 |
— |
22 000 |
Summa minskning |
253106 |
— |
266 271 |
69 723 |
589100 |
Nettoökning............ |
416448 |
720 |
608 566 |
146176 |
1171910 |
I anslutning till denna beräkning ha de sakkunniga anfört följande.
Det bör anmärkas, att en del av de för vägbyrån angivna kostnaderna i
motsats till övriga kostnadsbelopp icke avser helt budgetår. I avlöningsanslaget
för innevarande budgetår äro nämligen medel inräknade endast för
halva budgetåret i fråga om en del av personalen å avdelningen för arbetsorganisation.
Örn kostnaderna för denna personal upptagas med helårsbelopp,
skall den för vägbyrån angivna summan ökas med 55 100 kronor, varav
53 100 kronor belöpa på icke-ordinarieposten och 2 000 kronor på posten
till rörligt tillägg. Eftersom avlöningsanslaget för nästa budgetår oberoende
av omorganisationen skulle komma att ökas med nämnda belopp, utgör alltså
den av omorganisationen föranledda ökningen av anslaget (1 171 900—
55 100) 1 116 800 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
127
I icke-ordinarieposten finnes för närvarande inräknat ett belopp av 50 000
kronor för avlöningar åt tillfällig personal, som till följd av den i arbetsmarknadsreglerande
syfte bedrivna vägbyggnadsverksamheten erfordras hos
styrelsen. De sakkunniga ha icke räknat med indragning av detta belopp, då
detsamma helt åtgår för avlönande av den personal av här ifrågavarande
slag, som finnes anställd å kansli-, kameral- och förrådsbyråema.
I enlighet med sammanställningen fördelar sig ökningen på avlöningsanslagets
delposter med följande avrundade belopp:
Kronor
Avlöningar till ordinarie tjänstemän .......................... 415 400
Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t .......................... 700
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .................. 608 600
Rörligt tillägg ............................................'' 146 200
Summa kronor 1 171 900.
Väg- oell vattenbyggnadsstyrclsen.
De ändringar i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personalorganisation,
vilka styrelsen såsom jämkning i de sakkunnigas personalberäkning eller i
övrigt föreslagit, skulle enligt av styrelsen verkställda kostnadsberäkningar
komma att medföra en ytterligare ökning av avlöningsanslaget med sammanlagt
466 900 kronor i enlighet med följande sammanställning.
Kronor
Avlöningar till ordinarie tjänstemän .......................... 152 200
Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t ............................ 700
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .................... 274 000
Rörligt tillägg ............................................... ~40 000
Summa kronor 466 900.
Å andra sidan skulle anslaget minskas med förenämnda, i icke-ordinarieposten
nu ingående belopp av 50 000 kronor, avsett för avlöningar åt tillfällig
personal, som till följd av den i arbetsmarknadsreglerande syfte bedrivna
vägbyggnadsverksamheten erfordras hos styrelsen.
Styrelsen meddelar, att styrelsen vid sin anslagsberäkning inräknat dels
3 000 kronor i ordinarieposten och 2 000 kronor i icke-ordinarieposten till
bestridande av kostnaderna för författningsenligt inträdande löneklassuppflyttningar,
dels ock 10 000 kronor i sistnämnda anslagspost till vikariatsoch
övertidsersättningar m. m. åt den ytterligare personal, som enligt styrelsens
förslag skulle uppföras på stat utöver den av de sakkunniga förordade
personaluppsättningen.
I enlighet med salunda gjorda beräkningar har väg- och vatlenbyggnadsstyrelsen
föreslagit, att styrelsens avlöningsanslag för budgetåret 1946/47 upptages
till 2 980 000 kronor med följande fördelning:
Kronor
!. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ 1 080 100
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t........................ 14 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis...... 1 546 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 339 500
Summa kronor 2 980 000.
128
Kungl. Majda proposition nr 286.
Departements
chefen.
Med hänsyn till de av mig i det föregående förordade jämkningarna i de
sakkunnigas och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personalberäkningar torde
de poster, som styrelsen upptagit i sitt förslag till avlöningsstat, böra
minskas med följande avrundade belopp:
Kronor
Avlöningar till ordinarie tjänstemän .......................... 198 900
Arvoden, bestämda av Kungl. Majit .......................... 700
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .................... 36 800
Rörligt tillägg .............................................. 24 800
Summa kronor 261 200.
En ytterligare reducering lärer emellertid kunna göras för nästa budgetår
med hänsyn till att större delen av de nya befattningarna icke torde hinna
tillsättas omedelbart vid budgetårets ingång. Med utgångspunkt härifrån har
jag ansett mig böra förorda, att anslaget minskas med ett belopp motsvarande
10 procent av skillnaden mellan å ena sidan det anslag, som erfordras
för helt budgetår vid fullt utbyggd organisation enligt det av mig tillstyrkta
organisationsförslaget, och å andra sidan det för innevarande budgetår anvisade
avlöningsanslaget, ökat med ett belopp, motsvarande de årliga avlöningskostnaderna
för den personalförstärkning, som för närvarande finansieras
genom överskridande av icke-ordinarieposten. Med tillämpning härav
skulle anslaget kunna ytterligare reduceras med ett belopp av i runt tal
107 700 kronor med följande fördelning på de olika delposterna:
Kronor
Avlöningar till ordinarie tjänstemän .......................... 37 000
Arvoden, bestämda av Kungl. Majit .......................... 0
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .................... 54 500
Rörligt tillägg .............................................. 16 200
Summa kronor 107 700.
Frånsett de ändringar, som jag nu förordat, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
statberäkning icke givit mig anledning till erinran. Jag föreslår
alltså, att posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän beräknas till (1 080 100
— 198 900 — 37 000) 844 200 kronor, posten Arvoden, bestämda av Kungl.
Majit till (14 000 -— 700) 13 300 kronor, posten Avlöningar till övrig ickeordinarie
personal till (1 546 400 — 36 800 — 54 500) 1 455 100 kronor samt
posten Rörligt tillägg till (339 500 -— 24 800 — 16 200) 298 500 kronor. I
enlighet härmed torde väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsanslag
böra uppföras med 844 200 + 13 300 + 1 455 100 + 298 500) 2 611 100
kronor.
På sätt de sakkunniga förordat bör anslagsposten Avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal, såsom för närvarande är fallet, J>etecknas förslagsvis
för att sätta Kungl. Majit i tillfälle att tillgodose oundgängliga behov av
personalförstärkning samt för att möjliggöra en eventuellt erforderlig jämk
-
Kungl. Majlis proposition nr 286.
129
ning av posten, därest i samband med överflyttningen av arvodesavlönad
personal till extra ordinarie stat kostnader av mera betydande storleksordning
därvid skulle uppkomma för inplacering av sådan personal i högre
löneklass än begynnelselöneklassen.
2. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag. Anslaget
är för innevarande budgetår anvisat med 445 600 kronor, därav 222 800
kronor att avräknas mot automobilskattemedlen. För anslaget gäller följande
av Kungl. Majit den 15 juni 1945 fastställda
Omkostnadsstat.
1. Sjukvård m. m., förslagsvis .............................. 6 500
2. Reseersättningar, förslagsvis .............................. 205 500
3. Expenser, förslagsvis ..................................... 231 600
4. Publikationstryck, förslagsvis .............................. 2 000
Summa kronor 445 600.
I årets statsverksproposition har anslaget preliminärt beräknats till 875 000
kronor, därav 437 500 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen har i sin förenämnda skrivelse den 15
mars 1946 med utlåtande över sakkunnigbetänkandet gjort framställning om
medel till styrelsens omkostnader under budgetåret 1946/47. Rörande styrelsens
härvid verkställda beräkningar får jag lämna följande redogörelse.
Under anslagsposten Sjukvård m. m. uppgingo kostnaderna under budgetåret
1944/45 till 7 500 kronor och under första hälften av budgetåret
1945/46 till 4 200 kronor. Med hänsyn till att antalet sjukvårdsberättigade
befattningshavare enligt det föreliggande organisationsförslaget skulle ökas
från cirka 200 till cirka 380, föreslår styrelsen, att anslagsposten för budgetåret
1946/47 uppräknas till 15 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning örn medel till Reseersättningar
är grundad på följande, bär i tablåform redovisade beräkningar.
Kronor
1. I omkostnadsstaten för innevarande budgetår upptaget belopp.. 205 500
2. Beräknade årliga resekostnader för den extra personal, som jäm
likt
särskilda, av Kungl. Majit meddelade beslut finnes anställd
hos styrelsen under innevarande budgetår med anlitande av avlöningsanslagets
icke-ordinariepost ........................ 40 000
3. Beräknade årliga resekostnader för den personal, som vid genomförande
av omorganisationen skulle överflyttas från sakanslag
till avlöningsanslaget:
a) personal, avlönad av anslag till Bidrag till anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp (samma belopp,
som jämlikt Kungl. Majlis beslut den 10 augusti 1945
gäller för innevarande budgetår) .................. 20 000
b) personal, avlönad av brobyggnadsanslag och lill hamn
byråns
förfogande slående sakanslag .............. 30 000 50 000
Bihang Ull riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 2SG. 9
130 Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
Kronor
4. Beräknade årliga resekostnader för innehavare av de befattning
ar
i den föreslagna organisationen, vilka sakna direkt motsvarighet
i den nuvarande.................................... 55 000
5. Approximativt uppskattade kostnader för flyttningsersättningar
och tjänstgöringstraktamenten i samband med personalförflyttningar
vid omorganisationens genomförande ................ 15 000
Summa kronor 365 500.
På grundval av dessa beräkningar har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i
sitt statförslag upptagit anslagsposten till reseersättningar med 365 000 kronor.
Anslagsposten till Expenser är för innevarande budgetår fördelad på följande
sätt.
Kronor
Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis .......................... 13 500
övriga expenser:
a) för eget behov, högst .......................... 168100
b) för annat än eget behov, förslagsvis .............50 000 218^100
Summa kronor 231 600.
Kostnaderna för bränsle, lyse och vatten uppgingo för budgetåret
1944/45 till i runt tal 16 000 kronor. Med hänsyn till den föreslagna
ökningen av styrelsens personal har styrelsen räknat med att ifrågavarande
delpost skulle behöva höjas till förslagsvis 20 000 kronor.
Av den för budgetåret 1945/46 upptagna delposten till övriga expenser
för eget behov må enligt Kungl. Majlis beslut användas högst
6 000 kronor för underhåll och drift av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
röntgenanläggning för undersökning av svetsade stålkonstruktioner samt
högst 162 100 kronor för övriga utgifter av beskaffenhet att böra bestridas
från ifrågavarande delpost.
Vad beträffar kostnaderna för underhåll och drift av röntgenanläggningen
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anmält, att anläggningen komme att
utnyttjas i ökad utsträckning under nästa budgetår, bland annat i samband
med en för tidsperioden 1946—1950 planerad förnyad röntgenundersökning
av äldre svetsade broar. På grund härav anser styrelsen erforderligt, att det
för nu ifrågavarande ändamål avsedda beloppet ökas till 13 000 kronor.
Av de till övriga expenser för eget behov beräknade medlen för innevarande
budgetår är ett belopp av 22 000 kronor avsett för kostnader av engångsnatur.
För de löpande expenskostnadema för styrelsens eget behov
återstå alltså (168 100 — 6 000 — 22 000) 140 100 kronor. I samband med
omorganisationen skulle detta belopp enligt styrelsens uppskattningar behöva
ökas med sammanlagt 95 000 kronor. Ökningen har av styrelsen beräknats
belöpa på de olika, i punkterna 2—4 i den för uppskattningen av
medelsbehovet för reseersättningar uppgjorda tablån angivna personalgrupperna
med respektive 12 000, 8 000, 25 000 och 50 000 kronor.
Till kostnader för engångsanskaffning av inventarier m. m. för den ny -
Kungl. Maj:ts proposition nr 286. 131
tillkommande personalen har styrelsen i sitt statförslag upptagit ett belopp
av 65 000 kronor.
I enlighet med de sålunda gjorda detaljberäkningarna har styrelsen angivit
medelsbehovet till övriga expenser för eget behov till i avrundat tal
(13 000 + 140 100 + 95 000 + 65 000) 313 000 kronor.
Delposten till övriga expenser för annat än eget behov
bär av styrelsen för nästa budgetår beräknats till 93 000 kronor. Till grund
för denna beräkning ligga följande överväganden.
Såsom en följd av under budgetåret i arbetsbesparande syfte vidtagna rationaliseringsåtgärder
ha blanketter för vägförvaltningarnas gemensamma
behov i ökad omfattning kommit till användning. Det kan därför redan nu
förutses, att det anvisade beloppet torde komma att i icke obetydlig mån
överskridas. Styrelsens kostnader för ändamålet under tiden k 1945—28/2
1946 hava uppgått till cirka 49 000 kronor. I detta belopp ingå emellertid
jämväl kostnaderna för de blanketter avseende statsbidrag till enskild väghållning,
som i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 22 juni 1944 med
anlitande av nu ifrågavarande post tryckas genom styrelsens försorg. Enbart,
för täckande av de behov, som för närvarande tillgodoses från delposten
i fråga, torde sålunda för budgetåret 1946/47 erfordras ett till cirka 75 000
kronor beräknat belopp. Härtill komma kostnaderna för sådana blanketter
för vägförvaltningarnas gemensamma behov, vilka bliva en följd av den lokala
hamnorganisationens överflyttande till vägförvaltningama. Vidare synas
från nu omhandlade anslagspost böra bestridas kostnaderna för tryckning
av vissa för lokalförvaltningarna erforderliga blanketter avseende statsbidrag
till vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar. Härav föranlett ökat
medelsbehov beräknas i vad avser hamnorganisationen till 8 000 kronor
samt i vad avser statsbidragsverksamheten beträffande vattenförsörjningsoch
avloppsanläggningar till 10 000 kronor.
Expensposten skulle enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag sålunda
böra upptagas med (20 000 + 313 000 + 93 000) 426 000 kronor.
Det för innevarande budgetår under anslagsposten Publikationstryck upptagna
beloppet avser kostnader för tryckning av styrelsens cirkulär. Styrelsen
föreslår, att anslagsposten för nästa budgetår uppräknas med ett belopp
av 1 500 kronor, avseende beräknade kostnader för tryckning av styrelsens
årsberättelse samt överrevisoremas för väg- och vattenbyggnadsväsendet berättelse.
Anslagsposten skulle härvid komma att uppgå till 3 5C0 kronor.
Slutligen föreslår väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att i omkostnadsstaten
uppföres en särskild inkomstpost för influtna medel vid försäljning av
styrelsens publikationer m. m. Posten, som på vedertaget sätt skulle upptagas
under rubriken Särskilda uppbördsmedel, har av styrelsen beräknats
till 2 500 kronor.
Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar skulle sålunda för
styrelsens omkostnader under budgetåret 1946/47 behöva anvisas 807 000
kronor i enlighet med följande uppställning.
Utgifter. Kronor
1. Sjukvård lii. lii., förslagsvis ................................ 15 000
2. Reseersättningar lii. m., förslagsvis ........................ 365 000
3. Expenser, förslagsvis ...................................... 426 000
4. Publikationstryck, förslagsvis .............................. 3 500
Summa kronor 809 500.
132
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
Departements
chefen.
Särskilda uppbördsmedel. Kronor
Försäljningsmedel för publikationer m. m..................... 2 500
Nettoutgift kronor 807 000.
Med hänsyn bland annat till den begränsning av personaluppsättningen,
som jag i det föregående förordat, torde en viss minskning av det av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen äskade anslagsbeloppet till omkostnader för
styrelsen vara befogad. Jag föreslår med anledning härav, att anslagsposten
Reseersättningar minskas med 15 000 kronor och delposten Övriga expenser
för eget behov med 25 000 kronor, därav 5 000 kronor belöpande på det för
engångsanskaffning av inventarier m. m. beräknade beloppet. Därjämte synes
ifrågavarande anslag i likhet med avlöningsanslaget böra bliva föremål för
en procentuell reducering med hänsyn till att den nya personalorganisationen
icke lärer komma att träda i funktion i full utsträckning redan vid budgetårets
ingång. Denna minskning torde böra bestämmas till 27 000 kronor, därav
12 000 kronor belöpande på anslagsposten Reseersättningar och 15 000
kronor på delposten Övriga expenser för eget behov. Då jag i övrigt icke
har något att erinra mot styrelsens anslagsberäkning, föreslår jag att omkostnadsanslaget
uppföres med 740 000 kronor enligt följande uppställning.
Utgifter. Kronor
Sjukvård m. lii., förslagsvis .................................. 15 000
Reseersättningar m. m., förslagsvis ............................ 338 000
Expenser, förslagsvis ........................................ 386 000
Publikationstryck, förslagsvis ................................ 3 500
Summa kronor 742 500
Särskilda uppbördsmedel.
Försäljningsmedel för publikationer m. m..................... 2 500
Nettoutgift kronor 740 000.
Förslaget innebär en ökning i förhållande till nu gällande omkostnadsslat
nied 294 400 kronor. Härav avse 15 000 kronor och 60 000 kronor kostnader
av engångsnatur å reseersättnings- respektive expensposten. 3
3. Vägförvaltningarna: Avlöningar, förslagsanslag. Anslaget är för innevarande
budgetår anvisat med 4 371 100 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
För anslaget gäller följande av Kungl. Maj:t den 15 juni 1945
fastställda
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ 2 483 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis .......... 1 357 700
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 530 000
Summa kronor 4 371 100.
Kungl. Rlaj:ts proposition nr 286.
133
Gällande personalförteckning för vägförvaltningama är fastställd genom
Kungl. Maj:ts beslut den 2 juni 1944 (se statsliggaren s. 386).
I årets statsverksproposition har anslaget preliminärt beräknats till
6 330 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
])e sakkunnig''».
Vid genomförande av de sakkunnigas organisationsförslag skulle anslaget
komma att ökas med i runt tal 1 435 000 kronor i enlighet med följande,
av de sakkunniga upprättade sammanställning (betänkandet s. 202).
Avlön. till |
Avlön. till |
Rörligt tillägg |
Summa |
|
Bruttoökning: |
||||
Uppflyttning i lönegrad av vissa vägdirektörs-befattningar................................ |
17 520 |
— |
— |
17 520 |
Teknisk personal för byggnadsverksamheten |
225 139 |
378 261 |
78170 |
681 570 |
Personal för vattenförsörjnings- och avlopps-frågor .................................... |
189 798 |
25 372 |
215170 |
|
Kameral- och biträdespersonal................ |
237 705 |
250 035 |
76 244 |
563 984 |
Personal vid Falsterbokanalen................ |
— |
18 792 |
2 972 |
21764 |
Tilläggsbelopp för vikariats- och övertidsersätt-ningar samt för avlönande av tillfälliga bi-träden .................................... |
4 000 |
80 000 |
1000 |
85 000 |
Summa bruttoökning |
484 364 |
910886 |
183 758 |
1585 00S |
Minskning: |
||||
I icke-ordinarieposten inräknat belopp till per-sonalförstärkning för bedrivande av vägbygg-nadsarbeten i arbetsmarknadsreglerande syfte |
150 000 |
150 000 |
||
Nettoökning ................ |
484 3G4 |
766 880 |
183 758 |
1435008 |
I enlighet med sammanställningen fördelar sig ökningen på avlöningsanslagets
delposter med följande avrundade belopp:
Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän ...................... 484 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................... 766 900
3. Rörligt tillägg .......................................... 183 700
Summa kronor 1 435 000.
Avlöningskostnaderna för den av de sakkunniga föreslagna extra ordinarie
verkmästar- och muddermästarpersonalen, vilka kostnader icke ingå i
nyss angivna beräkningar, anses av de sakkunniga i avvaktan på ytterligare
erfarenhet böra schematiskt beräknas enligt lägsta löneklass och enligt
C-ort. I enlighet härmed skulle i vägförvaltningamas avlöningsstat upptagas
följande poster.
134
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
Utgiftsposter: Kronor
4. Extra ordinarie verkmästare och muddermästare:
a) Avlöningar, förslagsvis ............................... 500 000
b) Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ 80 700
c) Kristillägg, förslagsvis ................................ 86 000
666 700
Inkomstpost:
Särskilda uppbördsmedel.
Ersättning från sakanslag för avlöningskostnaderna för den extra
ordinarie verkmästar- och muddermästarpersonalen ........ 666 700.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Enligt av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen verkställd beräkning skulle
de av styrelsen framlagda förslagen beträffande vägförvaltningamas personalorganisation
komma att medföra en ytterligare ökning av vägförvaltningamas
avlöningsanslag med sammanlagt 756 600 kronor utöver den ökning,
de sakkunniga angivit. Ifrågavarande belopp fördelar sig på de olika
anslagsposterna på sätt framgår av följande sammanställning.
Kronor
Avlöningar till ordinarie tjänstemän .......................... 124 900
Avlöningar till icke-ordinarie personal ........................ 566 900
Rörligt tillägg ............................................ 64 800
Summa kronor 756 600.
Vid denna beräkning har styrelsen i ordinarie- och icke-ordinariepostema
upptagit 44 600 kronor respektive 11 000 kronor till kostnaderna för reguljära
löneklassuppflyttningar. I sistnämnda post har därjämte inräknats ett
belopp av 16 800 kronor till vikariats- och övertidsersättningar åt den nya
vägmästarpersonalen samt till arvodesersättningar åt tillfälliga vikarier för
densamma.
Den av de sakkunniga förordade anslagskonstruktionen beträffande avlöningskostnadema
för den föreslagna extra ordinarie verkmästar- och muddermästarpersonalen
har givit väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anledning till
följande uttalande.
I enlighet med vad styrelsen i det föregående föreslagit skulle avlöningskostnadema
för den verkmästarpersonal, som av de sakkunniga upptagits
som extra ordinarie, direkt bestridas från vederbörliga sakanslag, varför
några kostnader för denna personal icke medräknats i avlöningsanslaget. Vad
muddermästama åter angår, böra de enligt styrelsens mening i likhet med
vad de sakkunniga föreslagit beredas extra ordinarie anställning. Avlöningskostnaderna
för muddermästama torde emellertid lämpligen kunna bestridas
från avlöningsanslaget, varför erforderligt belopp härför inräknats i det
belopp av 566 900 kronor, som upptagits såsom ytterligare ökning, föranledd
av styrelsens förslag. Den av de sakkunniga förordade anordningen med ersättning
från sakanslag till förenämnda avlöningsanslag lärer under sådana
förhållanden icke vara erforderlig.
135
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
I enlighet med sålunda gjorda beräkningar har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagit, att avlöningsanslaget för vägförvaltningama skulle upptagas
till 6 562 700 kronor med följande fördelning.
Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ 3 092 700
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis .......... 2 691 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 778 500
Summa kronor 6 562 700.
Vid bifall till av mig förordade jämkningar i de sakkunnigas och vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen personalberäkningar för vägförvaltningama böra
de i styrelsens förslag till avlöningsstat för vägförvaltningama upptagna posterna
minskas med följande avrundade belopp:
Kronor
Avlöningar till ordinarie tjänstemän .
Avlöningar till icke-ordinarie personal
Rörligt tillägg .....................
.............. 76 900
.............. 76 600
.............. 12 500
Summa kronor 166 000.
Därjämte synes anledning föreligga att jämväl i förevarande fall vidtaga
en schematisk anslagsreducering på samma sätt, som jag förordat beträffande
avlönings- och omkostnadsanslagen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
I enlighet härmed skulle de tre anslagsposterna böra ytterligare minskas
med följande belopp:
Kronor
Avlöningar till ordinarie tjänstemän ...
Avlöningar till icke-ordinarie personal
Rörligt tillägg .....................
53 400
78 500
23 600
Summa kronor 155 500.
Då väg- och vattenbyggnadsstyrelsens statberäkning i övrigt icke givit
mig anledning till erinran, föreslår jag, att här ifrågavarande anslagsposter
bestämmas till följande belopp, nämligen posten Avlöningar till ordinarie
tjänstemän (3 092 700 — 76 900 — 53 400) 2 962 400 kronor, posten Avlöningar
till icke-ordinarie personal (2 691 500 — 76 600 — 78 500) 2 536 400
kronor samt posten Rörligt tillägg (778 500 —- 12 500 — 23 600) 742 400
kronor. Avlöningsstatens slutsumma skulle alltså uppgå till (2 962 400 +
2 536 400 + 742 400) 6 241 200 kronor.
Icke-ordinarieposten torde av samma skäl, som anförts beträffande motsvarande
post under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsanslag, fortfarande
böra betecknas förslagsvis. 4
4. Vägförvaltningama: Omkostnader, förslagsanslag. Anslaget är för innevarande
budgetår upptaget med 884 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemcdlcn.
För anslaget gäller följande av Kungl. Maj:! den 15 juni
1945 fastställda
Departementschefen.
136
Kungl. Majlis prooosition nr 286.
1.
2.
3.
4.
Omkostnadsstat.
Sjukvård m. m., förslagsvis ...............
Reseersättningar, förslagsvis ...............
Expenser, förslagsvis .....................
Underhåll och drift av tjänstebilar, förslagsvis
Kronor
14 000
350 000
320 000
200 000
Summa kronor 884 000.
I årets statsverksproposition är anslaget preliminärt upptaget till 1 150 000
kronor, att avräknas mot antomobilskattemedlen.
Väg- och vatt en b,yggo lotsstyrelsen.
Väg- och vattenbgggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 15 mars 1946
framlagt förslag till beräkning av nu ifrågavarande anslag för budgetåret
1946/47.
Kostnaderna under anslagsposten Sjukvård m. m. lia under första hälften
av innevarande budgetår uppgått till cirka 10 000 kronor. Styrelsen bar med
ledning härav räknat med att anslagsposten vid oförändrad organisation
skulle behöva ökas till 20 000 kronor. Med hänsyn till det ökade antal befattningshavare,
som vid genomförande av den föreslagna omorganisationen
komme att erhålla rätt till fri sjukvård, anser styrelsen, att posten bör
uppräknas med ytterligare 10 000 kronor och således upptagas till 30 000
kronor.
Belastningen å anslagsposterna till Reseersättningar och till Underhåll och
drift av tjänstebilar har under första hälften av innevarande budgetår uppgått
till, i runda tal, 348 000 kronor respektive 66 000 kronor. Den brist på
överensstämmelse med anslagsberäkningen, som här föreligger, sammanhänger
enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uppgift huvudsakligen med
att tjänstebilar hittills icke kunnat anskaffas i från början beräknad omfattning
samt att vägförvaltningarna enligt Kungl. Maj:ts beslut erhållit förstärkning
med sådan personal, som på grund av sina arbetsuppgifter kan förutsättas
draga avsevärda resekostnader.
Vad angår beräkningen för nästa budgetår av de båda anslagsposterna
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört i huvudsak följande.
I avvaktan på ytterligare erfarenhet, särskilt i vad avser resekostnadernas^
nedbringande på grund av utnyttjandet av tjänstebilar, synas de för budgetåret
1945/46 gjorda beräkningarna kunna läggas till grund för beräkningen
av medelsbehovet jämväl under nästkommande budgetår. Den för
innevarande budgetår medgivna personalökningen — vilken enligt det framlagda
förslaget huvudsakligen kommer att ingå i den fasta organisationen
— beräknas medföra en kostnadsökning å anslagsposten till reseersättningar
av cirka 50 000 kronor per budgetår.
I vad avser den föreslagna överflyttningen av de lokala hamnbyggnadsförvaltningarna
till vägförvaltningarna må här framhållas, att resekostnaderna
för den nuvarande hamndistriktsorganisationens personal under budgetåret
1943/44 uppgått till cirka 65 000 kronor, för budgetåret 1944/45 till
63 000 kronor samt för tiden lh—31/12 1945 till i runt tal 36 000 kronor. De
genomsnittliga resekostnaderna för ifrågavarande ändamål hava sålunda
uppgått till cirka 67 000 kronor. I avvaktan på erfarenheter rörande den
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
137
föreslagna distriktsindelningens inverkan på dessa kostnader har styrelsen
för nästkommande budgetår å anslagsposten till reseersättningar beräknat
ett belopp av 50 000 kronor för nu ifrågavarande ändamål.
Resekostnaderna för den lokala organisationen för statsbidragsverksamheten
beträffande vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar — vilka kostnader
hittills bestritts från vederbörligt sakanslag — hava under första halvåret
av budgetåret 1945/46 uppgått till cirka 18 200 kronor. I beaktande härav
och under hänsynstagande till att organisationen under sagda tid icke varit
helt utbyggd, har styrelsen beräknat medelsbehovet för detta ändamål
under nästkommande budgetår till 40 000 kronor.
Den föreslagna utökningen av personalen för projekteringsverksamheten
kommer att medföra ett ökat anslagsbehov till reseersättningar. Styrelsen
beräknar det härför erforderliga beloppet till 90 000 kronor.
Vidare har föreslagits inrättandet av ett ökat antal övervägmästare folden
enskilda väghållningen, vilket torde komma att medföra att dessas verksamhet,
särskilt i vad avser resor, kan intensifieras. Anslagsposten torde
med hänsyn härtill böra uppräknas med visst belopp, förslagsvis 15 000
kronor.
Styrelsen har redan i det föregående anmält, att den nu föreslagna omorganisationen
kommer att föranleda avsevärda kostnader för flyttningsersättningar
samt i förekommande fall för tjänstgöringstraktamenten, ävensom
framhållit omöjligheten av att för närvarande bedöma, till vilka belopp
dylika kostnader äro att emotse. Anslagsposten till reseersättningar synes
emellertid på här anförda grunder höra uppräknas med visst belopp, förslagsvis
35 000 kronor.
Under hänsynstagande till de föreslagna personalförändringarna samt till
beräknad utbyggnad av tjänstebilbeståndet har styrelsen uppskattat medelsbehovet
för budgetåret 1946/47 å anslagsposten till underhåll och drift av
tjänstebilar till 300 000 kronor samt å anslagsposten till reseersättningar
till i avrundat tal (350 000 + 50 000 + 50 000 + 40 000 + 90 000 -f- 15 000
+ 35 000) 630 000 kronor.
Anslagsposten lill Expenser är för innevarande budgetår upptagen till
320 000 kronor och fördelar sig med 30 000 kronor på delposten till bränsle,
lyse och vatten samt med 290 000 kronor på övriga expenser.
Med ledning av hittills föreliggande belastningsuppgifter har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
funnit, att delposten till bränsle, lyse och vatten
tor nästkommande budgetår lämpligen bör kunna upptagas till oförändrat
belopp.
Vad delposten till övriga e x p e n s er angår framhåller styrelsen till en
början, att det för innevarande budgetår anvisade beloppet med hänsyn
bland annat till under året beviljad personalförstärkning visat sig otillräckligt.
Styrelsen föreslår, att posten för nästa budgetår uppräknas till 500 000
kronor. Styrelsens förslag är grundat på följande överväganden.
Vid beräknandet av det för nästkommande budgetår erforderliga medelsbehovet
har hänsyn icke kunnat tagas till vissa för närvarande oberäkneliga
faktorer, varvid särskilt må framhållas att en del vägförvaltningar väntas
komma att inflytta i nya tjänstelokaler.
Styrelsen, sorn vid beräknandet av medelsbehovet å nu ifrågavarande delpost
utgått från det för innevarande budgetår anvisade beloppet av 290 000
138
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
kronor, har bedömt de av redan beviljad personalförstärkning ökade löpande
expenskostnaderna till 45 000 kronor för helt budgetår.
Därtill kommer den meromnämnda överflyttningen av personal från anslaget
till bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp samt från
till hamnbyråns förfogande stående sakanslag. Vad förstnämnda kategori angår
synas de löpande expenskostnaderna för helt budgetår kunna förväntas
uppgå till cirka 15 000 kronor. Expenskostnaderna för den nuvarande lokala
hamnarbetsorganisationen hava för budgetåret 1943/44 uppgått till cirka
79 000 kronor, för budgetåret 1944/45 till 133 000 kronor samt för tiden 1/7-—
31/i2 1945 till i runt tal 64 000 kronor. Medeltalet för budgetår uppgår sålunda
till cirka 113 000 kronor. Genom den rationalisering, som styrelsen hoppas
kunna vinna genom den föreslagna omorganisationen, finnes anledning antaga
att här ifrågavarande utgifter kunna hållas inom en kostnadsram av
70 000 kronor.
Styrelsens förslag till personalorganisation vid vägförvaltningarna innebär
— förutom tidigare berörda förändringar — dels överflyttandet av 8 befattningar
vid Falsterbokanalen från sakanslag till avlönings- och omkostnadsanslag,
dels ock inrättandet av ett antal nya befattningar vid vägförvaltningama.
Därjämte har förslag framställts örn tillfällig personalförstärkning för
projekteringsverksamheten m. m. Härav föranledda ökade löpande expenskostnader
samt i förekommande fall kostnader för erforderlig engångsanskaffning
hava av styrelsen beräknats till 80 000 kronor.
Sammanlagt skulle sålunda delposten till övriga expenser uppgå till (290 000
+ 45 000 + 15 000 + 70 000 + 80 000) 500 000 kronor.
I detta sammanhang har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt, att till
styrelsen skulle överlåtas att fastställa fördelningen mellan vägförvaltningarna
av delposten till övriga expenser. Styrelsen har härutinnan anfört.
I fråga örn fördelningen av förenämnda anslagspost å de olika vägförvaltningama
— vilken enligt hittills gällande ordning fastställts av Kungl. Maj:t
— torde redan i detta sammanhang böra framhållas, att svårigheter komma
att uppstå att på förhand bedöma de olika förvaltningarnas behov. Härvid är
särskilt att beakta, att enligt det framlagda förslaget vissa befattningar icke
hänförts till särskild vägförvaltning. Jämväl den av styrelsen föreslagna formen
för anslutning av hamnbyggnadsverksamheten till vägförvaltningarna
medför svårigheter vid bedömandet av vägförvaltningarnas nu förenämnda
medelsbehov. För att kunna på lämpligt sätt avpassa medelstilldelningen
efter det uppkommande behovet torde anslagsposten i sin helhet icke böra
från början fördelas mellan vägförvaltningarna utan visst belopp innehållas
för fördelning, sedan erfarenhet vunnits rörande den föreslagna organisationen.
En sådan anordning torde även vara ur sparsamhetssynpunkt lämplig.
En förutsättning härför synes emellertid vara, att fördelningen verkställes av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vilket för övrigt även torde vara nödvändigt
för ernående av största möjliga smidighet och följsamhet.
Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar skulle för vägförvaltningarnas
omkostnader under budgetåret 1946/47 alltså erfordras 1 490 000
kronor med följande fördelning:
Kronor
1. Sjukvård m. m., förslagsvis .............................. 30 000
2. Reseersättningar, förslagsvis .............................. 630 000
3. Expenser, förslagsvis .................................. 530 000
4. Underhåll och drift av tjänstebilar, förslagsvis .............. 300 000
Summa kronor 1 490 000.
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
139
Den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna ökningen av vägförvaltningarnas
omkostnadsanslag förefaller i förhållande till den av styrelsen
beräknade ökningen av motsvarande avlöningsanslag jämförelsevis stor.
Av styrelsens redogörelse för beräkningen av omkostnadsanslaget synes emellertid
framgå, att den föreslagna ökningen till avsevärd del är att hänföra
dels till en redan av den nuvarande belastningen påkallad korrigering av anslagsberäkningen,
dels till i samband med omorganisationen uppkommande
behov av medel till engångsanskaffning av inventarier m. m. Vad angår den
ifrågasatta uppräkningen av anslagsposterna till Reseersättningar och till Underhåll
och drift av tjänstebilar torde hänsyn också få tågås därtill, att vägförvaltningarnas
tekniska personal i särskilt stor utsträckning hava sin tjänsteutövning
förlagd utanför stationeringsorten. Så skulle exempelvis bliva
fallet beträffande den föreslagna nya personalen för vägprojektering, för
vilken styrelsen beräknat en ökning av reseersättningsposten med 90 000
kronor. Med hänsyn till här berörda förhållanden synes styrelsens förslag
till omkostnadsstat för vägförvaltningarna vara av beskaffenhet att i stort
sett kunna läggas till grund för anslagsberäkningen. Jag har emellertid till
följd av viss tveksamhet rörande det oundgängliga medelsbehovet ansett mig
böra förorda en jämkning nedåt av posterna till Reseersättningar och till
övriga expenser med 25 000 kronor respektive 15 000 kronor. Därjämte föreslår
jag, med anledning av vad jag tidigare anfört rörande tidpunkten för
tillsättandet av de nya befattningarna, att nyssnämnda poster reduceras med
ytterligare 23 000 kronor respektive 15 000 kronor samt att posten Underhåll
och drift av tjänstebilar minskas med 7 000 kronor. Med utgångspunkt
från vad sålunda anförts förordar jag, att vägförvaltningamas omkostnadsanslag
uppföres med 1 405 000 kronor enligt följande uppställning.
Kronor
Sjukvård m. m., förslagsvis ................................ 30 000
Reseersättningar, förslagsvis ............................... 582 000
Expenser, förslagsvis ,...................................... 500 000
Underhåll och drift av tjänstebilar, förslagsvis ................ 293 000
Summa kronor 1 405 000.
Budgettekniska frågor.
Någon ändring i nu gällande ordning, enligt vilken hälften av anslagen till
såväl avlöningar som omkostnader för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
avräknas mot automobilskattemedlen, synes icke böra ske.
Avlönings- och omkostnadsanslagen för vägförvaltningarna lia hittills i
sin helhet avräknats mot automobilskattemedlen, och denna princip har
också tillämpats beträffande de preliminära anslagsbelopp, som för hithörande
ändamål upptagits i årets statsverksproposition. Vid genomförande
av den föreslagna omorganisationen kan visserligen en ändring härutinnan
Departements
chefen.
140
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
ifrågasättas med hänsyn därtill, att anslagen då komma att användas för
sådana verksamhetsområden, beträffande vilka kostnaderna för vederbörande
arbetsorgan, nämligen hamnarbetsavdelningama, distriktsorganisationen
för vattenförsörjning och avlopp samt drifts- och underhållsorganisationen
vid Falsterbokanalen, för närvarande belasta den allmänna budgeten.
Den andel av de föreslagna avlönings- och omkostnadsanslagen för vägförvaltningarna,
som kan anses hänförlig till dessa verksamhetsgrenar, uppgår
lill mellan 10 och 15 procent. Emellertid bör tillika beaktas, att vissa till vägväsendet
hörande kostnader, t. ex. kristillägg och provisoriska lönetillägg
samt pensionerings- och lokalkostnader, bestridas av vanliga skattemedel,
ävensom att den schematiska hälftenuppdelningen av anslagen till avlöningar
och omkostnader för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen innebär ett ianspråktagande
av vanliga skattemedel i avsevärt större omfattning än som
skulle vara fallet vid en mera exakt uppdelning av anslagen på å ena sidan
avlöningar och omkostnader, hänförliga till vägväsendet, och å andra sidan
övriga avlöningar och omkostnader. På grund härav och för enkelhetens
skull förordar jag även beträffande vägförvaltningarnas avlönings- och omkostnadsanslag
ett bibehållande av den nu gällande ordningen i förevarande
hänseende.
Med hänsyn till att reservationsanslaget till Bidrag till anläggningar för
vattenförsörjning och avlopp enligt hittills tillämpade principer avsetts skola
bära även kostnaderna för den för hithörande verksamhet erforderliga personalorganisationen
men i samband med omorganisationen skulle frigöras
från dessa kostnader, torde av nämnda reservationsanslag för budgetåret
1946/47 ett belopp motsvarande kostnaderna för ifrågavarande personalorganisation
icke böra tagas i anspråk. Beloppet synes böra bestämmas till
500 000 kronor.
Hemställan.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
l:o) godkänna följande personalförteckning för väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen:
Personalförteckning1.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat:
1 generaldirektör .............................. C 15
1 överdirektör och souschef .................... C 11
1 överingenjör ................................ C 9
1 överingenjör................ C 8
3 byråchefer ................................ C 6
1 förrådsdirektör .............................. C 6
3 överinspektörer .............................. C 6
Kungl. Maj.ts proposition nr 286. lil
Befattning Lönegrad
2 byrådirektörer ................................ C 5
2 byråchefer .................................. A 30
1 gatuinspektör ................................ A 29
1 väginspektör .......... A 29
1 vägtrafikinspektör ............................ A 29
4 byrådirektörer .............................. A 28
1 järnvägsinspektor ........................... A 28
12 förste byråingenjörer.......................... A 26
1 förste byråingenjör (förste byråsekreterare) ...... A 26
3 förste byråsekreterare ........................ A 26
1 förste byråsekreterare och ombudsman.......... A 26
1 kamrerare .................................. A 26
1 revisionskommissarie .......................... A 26
7 byråingenjörer ............ A 24
3 förste byråsekreterare ........................ A 24
8 byråingenjörer............................... A 21
3 byråsekreterare .............................. A 21
4 revisorer .................................... A 21
1 förrådskontrollör ............................ A 20
1 bokhållare .................................. A 17
4 ingenjörer.................................... A 17
6 ritare........................................ A 15
2 förrådsmästare .............................. A 12
2 kansliskrivare ................................ A 11
1 förste expeditionsvakt.......................... A 7
9 kanslibiträden .............................. A 7
3 expeditionsvakter .... ....................... A 5
17 kontorsbiträdet .............................. A 4
Tjänsteman å övergångsstat:
1 byråchef .................................... A 30
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 2 0:
7 förste byråingenjörer ........................ Eo 26
1 förste byråingenjör (förste byråsekreterare) .... Eo 26
15 byråingenjörer .............................. Eo 24
1 förste aktuarie .............................. Eo 24
1 aktuarie .................................... Eo 21
35 byråingenjörer .............................. Eo 21
4 byråsekreterare .............................. Eo 21
1 revisor .................................... Eo 21;
2:o) förklara, att befattningarna såsom överdirektör och
souschef i C 11, överingenjör i C 9 och C 8, byråchef i C 6
142
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
samt överinspektör i G 6 skola tillsättas medelst förordnande
på viss tid;
3:o) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
.................................... 844 200
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Majit ........ 13 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis . ............................... 1 455 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 298 500
Summa kronor 2 611 100;
4:o) godkänna följande personalförteckning för vägförvaltningarna:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat:
22 vägdirektörer ................................ C 6
2 vägdirektörer ................................ C 5
5 arbetschefer ................................ C 5
54 vägingenjörer ................................ A 26
3 ingenjörer .................................. A 24
24 vägkamrerare ................................ A 22
26 ingenjörer .................................. A 21
14 ingenjörer .................................. A 19
26 bokhållare .................................. A 17
54 övervägmästare .............................. A 16
225 vägmästare .................................. A 13
24 ritare ...................................... A 12
22 vägkassörer ................................ A 11
2 kontorister .................................. A 9
22 kanslibiträden .............................. A 7
Tjänstemän å övergångsstat:
2 vägingenjörer ................................ A 28
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 2 0:
12 distriktsingenjörer .......................... Eo 26
8 vägingenjörer .............................. Eo 26
6 ingenjörer ................................ Eo 24
13 ingenjörer .................................. Eo 21;
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
143
5:o) förklara, att befattningarna såsom arbetschef i G 5
skola tillsättas medelst förordnande på viss tid;
6:o) godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningama,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Avlöningsstat.
Kronor
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis
.................................... 2 962 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
slagsvis
................................ 2 536 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 742 400
Summa kronor 6 241 200;
7 :o) bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda de övergångsbestämmelser,
som må erfordras i anledning av omorganisation
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och vägförvaltningama;
8:o)
under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1946/47 an -
visa följande förslagsanslag, nämligen
till Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen:
Avlöningar ........................... kronor 2 611 100,
därav 1 305 600 kronor att avräknas mot
automobilskattemedlen;
till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Omkostnader ........................ » 740 000,
därav 370 000 kronor att avräknas mot
automobilskattemedlen;
till Väg förvaltningarna: Avlöningar .. » 6 241 200,
att avräknas mot automobilskattemedlen;
samt
till Vägförvaltningarna: Omkostnader . . » 1 405 000,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Hellenius.
144
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
Innehållsförteckning.
Sid.
Inledning:............................................................ 1
Organisationsfrågor .................................................... 3
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ...................................... 3
Byråindelningen. De tekniska byråernas arbetsuppgifter................ 4
De sakkunniga.................................................. 4
Byråindelningen .............................................. 4
De tekniska byråernas arbetsuppgifter............................ 7
Yttranden .................................................... 12
Byråindelningen m. m......................................... 12
Decentraliseringsfrågan ........................................ 22
Frågan om anläggningsarbetenas utförande på entrepenad eller i egen
regi........................................................ 25
Departementschefen.............................................. 27
Personalorganisationen.............................................. 35
Verksledningen. Allmänna spörsmål rörande anställningsform och löne
ställning
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personal ........ 35
Byråernas organisation .......................................... 42
Första utredningsbyrån (vägbyrån).............................. 42
Andra utredningsbyrån (hamnbyrån)............................ 45
Tredje utredningsbyrån (byrån för vattenförsörjning och avlopp).... 46
Konstruktionsbyrån............................................ 48
Byggnadsbyrån (byggnads- och underhållsbyrån).................. 51
Försvarsbyrån................................................ 57
Förrådsbyrån ................................................ 58
Kanslibyrån.................................................. 68
Kameralbyrån................................................ 75
Expeditionsvakter ............................................ 82
Departementschefen ............................................ 83
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens lokala organisation .................... 92
De sakkunniga.................... !............................ 92
Yttranden...................................................... 96
Inordnande av hamnarbetsavdelningarna och distriktsorganisationen
för vattenförsörjning och avlopp i vägförvaltningarna ............ 96
Personalorganisationen .......................................... 100
Allmänt .................................................... 100
Vägdirektörernas löneställning m. m............................. 101
Personal för byggande verksamhet.............................. 103
Personal för utredning rörande vattenförsörjning och avlopp........ 105
Personal för kamerala uppgifter och biträdesgöromål.............. 106
Personal vid förvaltnings- och driftsorganisationen för statens fiskehamnar
och farleder........................................ 107
Kungl. Maj.ts proposition nr 286■ 145
Sid.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag beträffande de delar av vägförvaltningarnas
organisation, som ej omfattats av sakkunnigutredningen
................................................ 107
Personal för projektering av vägar och broar.................... 107
Personal för ärenden rörande statsbidrag till enskild väghållning .. 109
Personal för vägunderhållet.................................... lil
Departementschefen ............................................ 115
Vissa övergängsanordningar m. m..................................... 123
Anslagsberäkningar.................................................... 125
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar........................ 125
Väg- och vatten byggnadsstyrelsen: Omkostnader...................... 129
Vägförvaltningarna: Avlöningar .................................... 132
Vägförvaltningarna: Omkostnader .................................. 135
Budgettekniska frågor ................................................ 139
Hemställan .......................................................... 140
Bihang till riksdagens protokoll WMi. t sami. Nr 2S6. 10