Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
1
Nr 280.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till
Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret 1946/47
m. m.; given Stockholms slott den 12 april 1946.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAR
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12
april 1946.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för socialdepartementet, statsrådet Möller.
1 årets statsverksproposition har Kungl. Ma.j:t på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkten 207, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1946/47 till Länsstyrelserna: Avlöningar
beräkna ett förslagsanslag av 10 480 000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 280.
t
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
Vid min preliminära anmälan av detta anslag framhöll jag, att en närmare
beräkning angående i vad mån de av 1945 års riksdags höstsession
fattade besluten i anledning av propositionerna med förslag till uppbördsförordning
m. m. (nr 370) samt utbyggnad och omläggning av uppbördsorganisationen
(nr 382) föranledde uppräkning av anslaget ej kunde göras
utan viss ytterligare utredning rörande den erforderliga personalförstärkningen
å landskontoren. Sedan sådan utredning numera slutförts, anhåller
jag att få upptaga förevarande spörsmål till fortsatt behandling.
Nuvarande förhållanden.
För budgetåret 1945/46 har till Länsstyrelserna: Avlöningar anvisats ett
förslagsanslag av 10 480 000 kronor.
Kungl. Maj:t har den 18 maj och den 29 juni 1945 fastställt personalförteckning
för länsstyrelserna respektive tillägg till denna personalförteckning
(statsliggaren s. 322). Sedermera har Kungl. Maj:t genom beslut den
31 december 1945 fastställt ytterligare tillägg till personalförteckningen, att
tillämpas från och med den 1 april 1946. Sistnämnda tillägg upptager 24
länsassessorstjänster vid landskontoren, varav 17 ordinarie och 7 extra ordinarie.
Nämnda tjänster äro avsedda att vara föredragandetjänster för huvudsakligen
ärenden angående folkbokföring och skatteuppbörd.
Vidare har Kungl. Majit den 18 maj 1945 fastställt följande av riksdagen
godkända avlöningsstat för länsstyrelserna, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1945/46:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis ...... kronor
2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
........................................ »
3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis »
4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit:
a. Ersättning till sakkunniga för biträde
vid utredningar m. m.....kronor 10 000
b. Ersättning till militärassistenter,
förslagsvis .................. » 70 000
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... »
6. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän (re
presentationsbidrag
till landshövdingarna), förslagsvis
........................................... »
7. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ »
500 000
4 000 000
210 000
80 000
4 500 000
90 000
1 100 000
Summa förslagsanslag kronor 10 480 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
3
Efter det förenämnda avlöningsstat godkändes av riksdagen har jämlikt
riksdagens beslut länsstyrelserna fått sig pålagda arbetsuppgifter, för vilkas
fullgörande ytterligare befattningshavare måst anställas. Medel härför hava
ej beräknats i avlöningsstaten.
Enligt riksdagens skrivelse den 21 juni 1945, nr 445, i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition den 23 februari 1945, nr 227, med förslag till
lag angående ändring av lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om samhällets
barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslagen) m. m., har riksdagen beslutat,
att vid varje länsstyrelse skulle från och med den 1 juli 1945 inrättas
en befattning som harna vårdsassistent i lönegraden Eo 17. Samtidigt medgav
riksdagen, att den i avlöningsstaten för länsstyrelserna upptagna anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal finge för budgetåret
1945/46 överskridas med högst 112 900 kronor för avlönande av
nämnda assistenter.
Vidare hava de av 1945 års riksdag fattade besluten angående omorganisation
av folkbokföringen samt utbyggnad och omläggning av uppbördsorganisationen
redan för innevarande budgetår medfört en ökning av arbetsbelastningen
å länsstyrelserna med därav följande ökat personalbehov.
Jag vill i korthet redogöra för de åtgärder, som vidtagits för att tillgodose
detta behov.
Som framgår av proposition den 20 april 1945, nr 282, angående omorganisation
av folkbokföringen föreslog folkbokföringskommittén, att det arbete
med folkbokföringen, som borde ankomma å länsstyrelserna, skulle
utföras å en särskild arbetsdetalj, folkbokföringsavdelningen, vilken borde
förestås av en arbetsledare och föreståndare med ställning som ordinarie
landskontorist i lönegrad A 17. Vid folkbokföringsavdelningen borde vidare,
med undantag för Gotlands län, finnas anställd en biträdande arbetsledare
samt biträdespersonal (kontors- och skrivbiträden) i erforderlig utsträckning.
Den biträdande arbetsledaren borde enligt kommittén lämpligen utgöras av
en kansliskrivare i 11 lönegraden, tills vidare placerad i extra ordinarie
tjänsteställning. Även flertalet övriga biträden ansåg kommittén tills vidare
icke böra erhålla ordinarie anställning. Dock föreslog kommittén, att kontorsbiträdena,
vilkas antal beräknades till 56, skulle uppföras å ordinarie
stat i lönegraden A 4. Skrivbiträdena borde till en början placeras i lönegraden
Ex 2. Slutligen föreslog kommittén, att för täckande av det ökade personalbehovet
för expedierande av postförsändelser, budskickning m. m. i stället
för anställandet av ytterligare expeditionsvakter, till varje länsstyrelses
förfogande borde ställas erforderligt belopp för anställande av yngre pojkar
eller flickor, en eller två vid varje länsstyrelse för utförande av dessa göromål,
förslagsvis benämnda kontorselever. Dessa föreslogos böra erhålla ett
arvode av 150 kronor i månaden. De borde beredas möjlighet alt så .småningom,
örn de visade sig lämpliga härför, vinna fastare anställning vid länsstyrelserna
som kontors- och skrivbiträden eller expeditionsvakter.
Folkbokföringskommittén framhöll i anslutning lill förslaget, att uppbördsboredningens
förslag till omläggning av uppbördsförfarandet kunde för
-
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
väntas komma att medföra behov av ytterligare personalförstärkning vid
länsstyrelserna. Då folkbokföringen och uppbörds väsende t hade nära samband
med varandra och då uppbördsberedningens förslag kunde medföra förändringar
i fråga om de arbetsuppgifter, som vid folkbokföringskommitténs
överväganden beräknats ankomma på folkbokföringsavdelningarna, funnes
anledning antaga, att det framlagda förslaget beträffande organisationen av
folkbokföringsavdelningarna måste justeras i olika avseenden, när uppbördsberedningens
förslag framlades.
Vid anmälan av kommitténs förslag till utbyggnad av länsstyrelseorganisationen
anförde chefen för finansdepartementet, att han fann förslaget i princip
godtagbart. Ett definitivt ställningstagande till de härmed sammanhängande
detaljspörsmålen fann han vara omöjligt, så länge länsbyråemas arbetsuppgifter
ej i detalj bestämts. Personalbehovet ansåg han kunna med
säkerhet bedömas först sedan erfarenhet vunnits genom någon tids tillämpning
av det nya systemet. I avbidan härpå borde det av folkbokföringsarbetet
föranledda ökade personalbehovet vid länsstyrelserna tillsvidare tillgodoses
med arvodesanställd personal. Nyanställningen av personal borde beträffande
såväl antal som kvalifikationer hållas inom den ram, som kommittén
föreslagit.
I nyssnämnda proposition beräknades, att kostnaderna för nyanställning
av personal å folkbokföringsavdelningarna vid landskontoren skulle under
budgetåret 1945/46 uppgå till 528 000 kronor. Genom beslut den 29 juni 1945
medgav Kungl. Majit, att länsstyrelserna finge till bestridande av nämnda
kostnader och med redovisning under särskild rubrik under anslagsposten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal tills vidare disponera högst sagda
belopp. Kungl. Majit förklarade sig vilja framdeles meddela beslut om
täckande av sistberörda utgifter.
Sedermera har Kungl. Majit genom beslut den 7 september och den 31
december 1945 meddelat närmare föreskrifter rörande personalen å folkbokföringsavdelningarna,
därvid Kungl. Majit medgivit, att vid nämnda
avdelningar finge tills vidare anställas sammanlagt följande personal: 24
arbetsledare (en i varje län), 23 biträdande arbetsledare (en vid varje länsstyrelse
utom Gotlands), 55 kontorsbiträden samt 68 skrivbiträden. Arbetsledare,
biträdande arbetsledare och kontorsbiträde skulle enligt beslutet
äga uppbära arvoden med belopp motsvarande högst den lön jämte
därå belöpande rörligt tillägg och kristillägg samt i förekommande fall
provisoriskt lönetillägg, som tillkommer tjänsteman i 16, 10 respektive 3
löneklassen löneplan Ex. Skrivbiträde, som avdelats till gransknings- eller
tryckningsarbete, finge uppbära arvode med belopp motsvarande högst den
lön jämte rörligt tillägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg, som tillkommer
tjänsteman i löneklass b löneplan Ex. För befattningshavarna
skulle i övrigt i tillämpliga delar gälla bestämmelserna i 31—35, 37 § 1
mom. och 38 § civila icke-ordinariereglementet, varvid skulle så anses, som
örn arbetsledare tillhörde lönegrad Ex 17, löneklass 16, biträdande arbetsledare
lönegrad Ex 11 löneklass 10, kontorsbiträde lönegrad Ex 4 löneklass
Kungl. Majlis proposition nr 280.
5
3 och skrivbiträde lönegrad Ex 2 löneklass b. Annat skrivbiträde än nyss
nämnts skulle äga uppbära arvode, som tills vidare borde fastställas med
hänsyn till vederbörandes kvalifikationer; å dyraste ort dock till högst 240
kronor för månad. Enligt bestämmande av statistiska centralbyrån skulle
ersättning kunna utgå efter ackord.
I proposition den 15 november 1945, nr 382, med förslag till utbyggnad
och omläggning av uppbördsorganisationen beräknades, att -— frånsett de
förut omförmälda föredragandetjänsterna för folkbokförings- och uppbördsärenden
— följande nya befattningar skulle behöva inrättas å landskontorens
uppbördsavdelningar, nämligen 122 landskontoristtjänster (Ex 4
—Eo 11) samt 78 skriv- och kontorsbiträdestjänster (Ex 2—Eo 4). I propositionen
framhölls emellertid, att personalbehovet i synnerhet under övergångstiden
kunde komma att bliva större än vad sålunda beräknats, varför
Kungl. Maj:t borde äga möjlighet att besluta örn erforderlig förstärkning av
personalen.
Genom beslut den 22 februari 1946 har Kungl. Maj:t medgivit, att länsstyrelserna
må i den utsträckning så prövas lämpligt med början från och
med den 1 april 1946 anställa högst 122 samt med början från och med
den 1 juli 1946 ytterligare högst 30 icke-ordinarie landskontorister. Av nämnda
befattningshavare äro 52 avsedda att från och med sistnämnda dag stadigvarande
tjänstgöra i fögderi.
Vidare må nämnas, att Kungl. Majit genom skilda beslut ansett sig böra
medgiva vissa länsstyrelser rätt att förstärka arbetskrafterna å taxeringsavdelningarna.
Slutligen må erinras om att Kungl. Majit genom beslut den 29 juni 1945
föreskrivit, att de utgifter, som under budgetåret 1945/46 kunde komma att
göras med stöd av de av Kungl. Majit i beslut den 1 september 1939 och
16 § kungörelsen den 26 september 1943 (nr 708) givna bemyndigandena att
anställa tillfälliga befattningshavare vid länsstyrelserna, skulle tills vidare
redovisas under särskild rubrik under anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal. Kungl. Majit förklarade sig härvid framdeles
vilja meddela beslut om sättet för täckande av utgifter, som orsakades av
ifrågavarande personalförstärkning.
De länsstyrelserna sålunda lämnade medgivandena att anställa personal
utöver vad som beräknats vid avlöningsstatens uppgörande ha medfört behov
av att överskrida posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
med ett förhållandevis betydande belopp. Sedan länsstyrelserna inkommit
med uppgifter å länsstyrelsernas behov av medel för avlönande av ickeordinarie
personal, har Kungl. Majit i proposition den 1 mars 1946, nr 163,
(bil. 4, punkt 7) på min hemställan föreslagit riksdagen medgiva, alt den i
avlöningsstaten för länsstyrelserna upptagna anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal må för budgetåret 1945/46 överskridas med
— utöver jämlikt riksdagens förenämnda skrivelse nr 445/1945 medgivet belopp
— högst 1 670 000 kronor, därav cirka 705 000 kronor beräknats för
avlönande av den s. k. krispersonalen.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
Föreliggande framställningar.
I särskilda framställningar, inkomna under augusti och september 1945,
lia länsstyrelserna avgivit förslag till beräkning av utgifterna under nästa
budgetår för ifrågavarande ändamål.
Vissa länsstyrelser lia härvid gjort framställning örn inrättande av nya
tjänster, vilka — vid bifall till framställningarna — skulle uppföras å personalförteckningen.
Sålunda har länsstyrelsen i Malmöhus lån under åberopande av statsutskottets
utlåtande nr 5 (s. 92) till 1945 års riksdag hemställt, att tre extra
ordinarie länsassessorstjänster, två å landskansliet samt en å landskontoret,
i lönegraden Eo 27 måtte överföras å ordinarie stat. Länsstyrelsen har därvid
såsom sin mening framhållit, att tjänsterna, som varit inrättade sedan
den 1 januari 1938, motsvarade ett stadigvarande behov.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län har föreslagit, att de vid den år 1944 genomförda
omorganisationen av taxeringsväsendet nyinrättade tjänsterna som
taxeringsrevisor och taxeringsinspektör i lönegraderna Eo 25 respektive
Eo 24 måtte överföras till ordinarie stat. Därjämte har länsstyrelsen hemställt,
att en arvodestjänst som taxeringsinspektör måtte placeras i lönegraden
Eo 21. Länsstyrelsen hänvisar till att behovet av sistnämnda tjänst enligt länsstyrelsens
förmenande måste antagas vara bestående, även om omsättningsskatten
framdeles komme att avskaffas.
Vidare har länsstyrelsen i Örebro län hemställt om inrättande av en ny
tjänst som länsbokhållare av andra klass vid landskontoret. Som skäl härför
har bland annat framhållits den under senare år alltmer ökade arbetsbördan.
Länsstyrelsen har i samband härmed erinrat om att länet vore det till folkmängden
näst största länet, som icke hade länsbokhållare av andra klass,
medan tre län med mindre folkmängd tillerkänts sådan befattningshavare.
Länsstyrelsen har tillika hemställt, att en extra ordinarie kontorsbiträdestjänst
(Eo 4) å landskontoret omändras till ordinarie i motsvarande lönegrad.
Slutligen har länsstyrelsen i Gotlands län återkommit till ett av länsstyrelsen
i skrivelse den 15 november 1944 gjort yrkande att taxeringsintendenttjänsten
i länet, vilken för närvarande är placerad i lönegraden A 27, måtte
uppflyttas till samma lönegrad som motsvarande tjänster i övriga län eller till
lönegraden A 29. Länsstyrelsen har vidare hemställt, att en liknande uppflyttning
måtte ske beträffande landsfogdetjänsten, vilken är placerad i lönegraden
A 28 eller en lönegrad lägre än övriga landsfogdar. Länsstyrelsen hänvisar,
såvitt angår förstnämnda tjänst, till att 1944 års uppbördsberedning
förordat, att de föreslagna nya länsassessorstjänsterna för landskontorens
uppbörds- och folkbokföringsavdelningar samtliga placeras i 27 :e lönegraden,
således utan någon lägre lönegradsplacering för assessorn i Gotlands län. Detta
skulle medföra, att innehavaren av nämnda befattning i lönehänseende skulle
uppnå likställighet med taxeringsintendenten, vilket ej kunde anses rimligt
med hänsyn till skillnaden i arbetsuppgifternas kvalitet.
Över nyssnämnda framställning hava utlåtanden avgivits av statskontoret
och allmänna lönenämnden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
7
Statskontoret anför, att statskontoret för sin del måste finna skäl tala för
att den hittills tillämpade principen med lägre lönesättning av vissa statliga
befattningar hos myndigheter på Gotland än vad som fastställts för motsvarande
tjänster inom förvaltningen i övrigt upptoges till omprövning, vilket
lämpligen kunde ske av 1945 års lönekommitté.
Allmänna löne nämnden har anslutit sig till vad statskontoret i ärendet
anfört och föreslagit.
I sina framställningar om anslag för nästa budgetår hava länsstyrelserna
ej beräknat medel för avlönande av personalen å uppbördsavdelningarna. Ett
fåtal länsstyrelser har vid sina beräkningar tagit hänsyn lill personalbehovet
å folkbokföringsavdelningarna.
Med bortseende tills vidare från personalen å folkbokförings- och uppbördsavdelningarna
hava länsstyrelserna beräknat medelsbehovet till följande belopp,
nämligen till avlöningar till landshövdingarna 478762
kronor, till avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie
stat 4 309 561 kronor, till avlöningar till tjänstemän å
övergångsstat 204 385 kronor, till arvoden och särskilda
ersättningar 59 883 kronor, därav till ersättning till sakkunniga för
biträde vid utredningar m. m. 10 350 kronor och till ersättning till militärassistenter
49 533 kronor, till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal 5 172 540 kronor, till särskilda löneförmåner
till ordinarie tjänstemän (representationsbidrag till landshövdingarna)
80 000 kronor och till rörligt tillägg 1 233 666 kronor.
Enligt länsstyrelsernas beräkningar skulle alltså medelsbehovet — frånsett
löner till personalen å folkbokförings- och uppbördsavdelningarna — utgöra
11 538 797 kronor.
I fråga örn medelsbehovet för avlönande av den fasta personalen å
folkbokföringsavdelningarna har statistiska centralbyrån i
skrivelse den 22 mars 1946 framlagt beräkningar. Byrån har härvid uppskattat
medelsbehovet till 745 000 kronor. Byrån anför i anslutning härtill bland
annat följande.
Vid beräkningen av personalkostnaderna för länsstyrelsernas folkbokföringsavdelningar,
har centralbyrån beträffande den fasta personalen utgått
från det arvode, som vederbörande befattningshavare jämlikt kungl, breven
till statistiska centralbyrån den 7 september och 31 december 1945 högst kan
tillerkännas med beaktande av indelningen i ortsgrupper efter levnadskostnaderna.
Samtliga skrivbiträden ha därvid antagits uppbära arvode motsvarande
lön jämte därå belöpande rörligt tillägg, kristillägg och provisoriskt tillägg i
löneklass Ex 2 b. Provisoriskt tillägg har i samtliga fall beräknats i enlighet
med de för tiden efter den 30 juni 1946 gällande grunderna. Däremot bar vid
beräkningarnas verkställande hänsyn ej tagits till den merkostnad, som kan
uppkomma därigenom att i vissa fall till arbetsledare, biträdande arbetsledare
eller kontorsbiträde vid länsstyrelses folkbokföringsavdelning kan lia förordnats
ordinarie eller extra ordinarie befattningshavare vid länsstyrelsen i viss
högre löneklass än den, efter vilken det sådan befattningshavare tillkommande
arvode eljest i allmänhet skall beräknas. Vad den tillfälligt anställda biträdespersonalcn
angår, vilken ansetts i allmänhet skola ackordsavlönas, grunda
sig kostnadsberäkningarna på en antagen genomsnittslön lier månad.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
Jag vill här även anmäla, att föreningen Sveriges taxeringsrevisorer i den
11 december 1945 och den 11 februari 1946 inkomna framställningar hemställt,
att taxeringsassistentemas löne- och befordringsförhållanden måtte
bliva föremål för omprövning. Till stöd härför har föreningen åberopat, att
de nuvarande förhållandena medfört, att större delen av de civilekonomer,
som år 1942 på statens bekostnad utbildades till taxeringsassistenter, lämnat
dessa befattningar för att övergå till mera välavlönad befattning inom
näringslivet. De otillfredsställande löne- och befordringsförhållandena å
taxeringsavdelningama hade avskräckt många dugliga personer från banan.
Vidare vill jag här omnämna, att vid möte i Stockholm den 7—9 juni
1945 med rikets landskamrerare och taxering sintendenter m. fl. mötet beslöt
uttala sin allvarliga oro över den pressande arbetsbelastning, som åvilade
befattningshavarna å landskontorens taxeringsavdelningar, vilket medfört
betydande övertidsarbete för personalen å nämnda avdelningar, för vilket
numera ej utginge någon ersättning. Mötet hade med anledning härav
uttalat en enträgen vädjan att utredning snarast möjligt måtte verkställas örn
lämpligaste sättet för landskontorens förseende med nödig personal.
I förevarande sammanhang vill jag jämväl anmäla vissa förslag rörande
kommissionärsväsendet vid statens förvaltningsmyndigheter,
som i ett den 20 juli 1945 avgivet betänkande (SOU 1945: 34)
framlagts av landssekreteraren Olof Åkesson i egenskap av inom socialdepartementet
tillkallad sakkunnig och vilka förslag i förhållandevis hög grad
beröra länsstyrelserna. Betänkandet utmynnar bland annat i förslag till
ny kungörelse angående kommissionärer hos statens förvaltningsmyndigheter
samt till cirkulär till dessa myndigheter angående utförande såsom
tjänsteåligganden av vissa hittills av kommissionär omliänderhavda göromål
m. m.
De framlagda förslagen innebära i huvudsak, att de enklare av de nuvarande
kommissionärsfunktionerna och främst översändande av expeditioner
av olika slag, föranstaltande om mera rutinmässig komplettering av handlingar,
meddelande av enstaka uppgifter samt tillhandagående i övrigt med
erforderliga upplysningar i princip överflyttas från kommissionärerna till
vederbörande befattningshavare och därmed erhålla karaktären av vanliga
tjänsteåligganden. Dessa böra såsom sådana naturligen fullgöras utan att
allmänheten härför påföres särskild kostnad. Förvaltningsmyndigheterna
skulle vara skyldiga att med tjänstepost översända sina expeditioner till allmänheten
antingen dessa vore avgiftsbelagda eller avgiftsfria. Icke erlagda
stämpelavgifter skulle i förekommande fall uttagas genom postförskott i
tjänsteväg. Genom det föreslagna cirkuläret till statsmyndigheterna anmodas
dessa vidare bland annat att, där så ej redan sker, i lämplig utsträckning
tillhandahålla allmänheten enkla blanketter till ansökningar och anmälningar
i sådana slag av ärenden, som förekomma i större antal.
Vissa stadganden angående den kvarstående kommissionärsverksamheten
föreslås även i någon mån skärpta. Detta är bland annat förhållandet med
bestämmelserna om skyldighet för förvaltningsmyndigheterna att fastställa
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
9
särskild taxa för de mera kvalificerade kommissionärsfunktionerna samt
med bestämmelserna om myndigheternas uppsikt över ifrågavarande verksamhet.
Därjämte föreslås uttryckligt förbud för annan tjänsteman hos
kommissionärsmyndighet än förordnad kommissionär att mot ersättning utföra
kommissionärsuppdrag hos myndigheten.
Det framlagda förslaget avser ej blott eller ens främst en reform av kommissionärsväsendet
i och för sig utan framförallt en partiell rationalisering
av själva den statliga förvaltningsapparaten, nämligen med avseende å dess
förbindelser med den rättssökande allmänheten. Förslaget innebär i denna
del ett försök att få till stånd en ur olika synpunkter önskvärd modernisering
av statsmyndigheternas förbindelser med sökande och parter m. fl. i
syfte att i detta särskilt för allmänheten betydelsefulla hänseende göra statsförvaltningen
smidigare och mindre byråkratisk.
Då Kungl. Majit torde äga befogenhet att utan riksdagens hörande utfärda
erforderliga föreskrifter, anser jag mig ej här behöva närmare redogöra
för förslagets innebörd i annan mån än i vad detsamma kommer alt medföra
ekonomiska konsekvenser för statsverket. I betänkandet anföres härom
bland annat.
En förändring till tjänsteåligganden av vissa enklare slag av hittillsvarande
kommissionsnärslunktioner och en i sammanhang därmed företagen reformering
av kommissionärsväsendet i den utsträckning, som förordas av utredningsmannen,
måste med nödvändighet föranleda vissa kostnader för det allmänna.
Sålunda kornrne reformens genomförande i första hand att kräva
vissa icke alldeles obetydliga direkta utgifter för statsverket.
Antalet av förordnade kommissionärer handlagda ärenden vore år 1943 omkring
220 000. En mycket stor del, sannolikt inemot två tredjedelar, av ärendena
skulle efter reiormens genomförande komma att handläggas som tjänstesaker.
— Som tjänsteåligganden torde även komma att handläggas ett
genomsnittligt sett tämligen begränsat antal uppdrag, vilka hittills ombesörjts
av privata kommissionärer ävensom av advokater och andra ombud, som
icke vore befattningshavare hos myndigheterna. — Då de förordnade kommissionärerna
hittills handlagt sina ärenden till övervägande del å annan än
tjänstetid och i många fall därvid haft ett eller flera biträden till sin hjälp,
komme reformens genomförande uppenbarligen att kräva förstärkning av
vissa myndigheters och framför allt länsstyrelsernas arbetskrafter med därav
följande ekonomiska konsekvenser för statsverket.
Ett realiserande av reformförslaget kunde vidare beräknas komma att hava
till följd en minskning av statsinkomsterna särskilt i ett avseende. Under det
med utredningen avsedda året hade kommissionärerna utbetalat i porton och
telegramavgifter —- det senare likväl i mycket få tali — följande belopp•
kommissionärerna hos statsdepartementen och de centrala ämbetsverken
17 160 kronor, hos Överståthållarämbetet och länsstyrelserna 69 132 kronor,
hos domkapitlen, annan överexekutor än länsstyrelse och lantmäterikontoren
sammanlagt 2 368 kronor eller sålunda samtliga kommissionärer tillhopa
88 660 kronor. Ifrågavarande statsinkomster komme uppenbarligen att till
betydande del bortfalla.
De förhållandevis mera kvalificerade av de nya tjänsteuppgifterna, exempelvis
kompletteringar, lämnande av uppgifter från dinner eller andra hos
myndigheten förvarade handlingar och tillhandagående i (ivrigt, med ertorderliga
upplysningar, borde fullgöras av de befattningshavare hos myndighe
-
10
Kungl. Majlis proposition nr 280.
terna, som enligt gällande instruktion eller arbetsordning biträda med beredning
av ärendena såsom sådana. Med hänsyn till alt arbetsuppgifterna
av ifrågavarande slag gemenligen torde vara av tämligen begränsad omfattning
ävensom till att bestyren därjämte bomme att bliva fördelade på
ett mycket stort antal befattningshavare å myndigheternas olika avdelningar
och byråer eller — beträffande länsstyrelserna —■ arbetsdetaljer, torde för
detta ändamål direkta personalförstärkningar knappast i något fall bliva erforderliga.
Endast för fullgörande av de mera mekaniska arbetsmomenten såsom
översändande av expeditioner, ingivna handlingar och medel samt anskaffande
och översändande av beställda avskrifter, bevis och andra handlingar,
vilka uppgifter merendels syntes böra ombesörjas av vederbörande registrator
eller motsvarande befattningshavare hos myndigheterna samt —
beträffande länsstyrelserna -—- av kassörerna, torde behov av ökning av arbetskrafterna
i en del fall uppkomma och då närmast i form av skrivbiträdeshjälp
åt nämnda tjänstemän.
De myndigheter, där ett permanent behov av ökning av arbetskrafterna
med större säkerhet kunde beräknas uppkomma, vore justitiedepartementet,
patent- och registreringsverket samt de större och medelstora länsstyrelserna.
Ingen av nämnda myndigheter syntes emellertid skäligen kunna göra anspråk
på mer än ett skrivbiträde med undantag av patent- och registreringsverket,
där två biträden torde bliva erforderliga. Även för en del andra myndigheter
syntes ett visst behov av förstärkning av arbetskrafterna uppkomma men
i regel ej i den omfattning, att det rimligen skulle kunna motivera inrättandet
av fasta tjänster. För alla länsstyrelser, oavsett om de tillhörde den kategori,
som kunde påräkna nya biträdestjänster eller ej, torde därutöver med
säkerhet ett periodvis återkommande behov av förstärkning av arbetskrafterna
uppkomma, exempelvis i samband med handläggningen av vapen- och
ammunitionsärenden under hösten samt av automobilärenden omkring årsskiftet
och möjligen under våren. Man måste räkna med att myndigheterna
för tillgodoseende av ifrågavarande, icke permanenta behov av arbetskraft i
erforderlig utsträckning medgåves att anställa tillfällig arbetskraft eller att
arbetet i fråga av därför lämpliga befattningshavare utfördes utöver fastställd
arbetstid mot stadgad övertidsersättning.
Utredningsmannen har beräknat, att för länsstyrelsernas vidkommande
skulle behöva anställas sammanlagt 16 icke-ordinarie skrivbiträden. Vid uppskattningen
av kostnaderna för dessas avlönande har utredningsmannen utgått
från lönen i lägsta löneklassen i lönegrad Ex 2 å dyrortsgruppen F.
Lönekostnaderna ha med dessa utgångspunkter beräknats till sammanlagt
60 700 kronor för år. Vidare har räknats med att avlönandet av tillfällig
arbetskraft hos vissa kommissionärsmyndigheter skulle draga en kostnad av
högst omkring 20 000 kronor per år. I årliga kostnader har härjämte upptagits
ett belopp av 16 000 kronor för utgifter för skrivpapper, kuvert, liggare
m. m.
Den nya ordningen har vidare beräknats komma att föra med sig vissa engångskostnader
för anskaffning av möbler, armatur och skrivmaskiner. Dessa
hava beräknats till 18 000 kronor.
över den sakkunniges förslag hava utlåtanden avgivits av de därav
berörda myndigheterna. Förslaget har härvid i stort sett tillstyrkts eller
lämnats utan erinran. Bland de myndigheter som framfört erinringar må
nämnas länsstyrelsen i Jämtlands län, som framhållit, att för länsstyrelsens
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
11
del behov förelåge av ett heltidsanställt skrivbiträde för fullgörandet av de
mera mekaniska arbetsmomenten. Den sakkunnige hade ansett, att särskilt
biträde endast tillfälligtvis skulle behöva anlitas härför.
Innan jag ingår på en beräkning av de olika anslagsposterna under här Departementsifrågavarande
anslag vill jag taga ställning till de av länsstyrelserna gjorda chefen.
framställningarna ävensom vissa andra frågor rörande personalbehovet vid
länsstyrelserna.
Vad till en början angår det av länsstyrelsen i Malmöhus län framförda
yrkandet att tre extra ordinarie länsassessorstjänster (Eo 27), två å landskansliet
och en å landskontoret, måtte överföras till ordinarie stat vill jag
framhålla, att frågan härom måste bedömas under beaktande att liknande
tjänster finnas inrättade vid vissa andra länsstyrelser. Inalles finnas 12 sådana
tjänster, därav 8 å landskanslierna — två i vardera Stockholms och
Malmöhus län ävensom en i vardera Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Västernorrlands
och Norrbottens län — samt fyra å landskontoren, nämligen i
Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län. I
anledning av väckta motioner till 1945 års riksdag (I: 229 och II: 386) vari
hemställdes, att här avsedda tjänster måtte överföras till ordinarie stat uttalade
sig statsutskottet för att så skedde vid lämplig tidpunkt. Utskottet
hänvisade härvid till att tjänsterna motsvarade ett stadigvarande behov. Vad
angår de åtta assessorstjänsterna å landskanslierna är jag beredd att redan
nu tillstyrka, att dessa göras ordinarie. I fråga om de fyra assessorstjänsterna
å landskontoren anser jag emellertid, att en sådan åtgärd bör anstå till dess
den beslutade nya organisationen av folkbokföringen och uppbördsväsendet
varit i kraft under ytterligare någon tid och man bättre än nu kan överblicka
personalbehovet å dessa avdelningar.
Länsstyrelsens i Älvsborgs län hemställan att de två extra ordinarie tjänsterna
vid länsstyrelsen såsom laxeringsrevisor (Eo 25) respektive taxeringsinspektör
(Eo 24) skulle överföras å ordinarie stat kan jag ej biträda. Frågan
i vad mån dylika tjänster böra uppföras å ordinarie stat torde framdeles
få upptagas till prövning i ett sammanhang för samtliga länsstyrelser. Ej
heller kan jag tillstyrka samma länsstyrelses förslag att en arvodesavlönad
taxeringsinspektör skulle beredas extra ordinarie anställning med placering i
lönegraden Eo 21. Även örn vissa skäl tala för bifall till länsstyrelsens i
Örebro län framställning örn inrättandet av en ny ordinarie länsbokhållartjänst
av andra klass samt beredandet av ordinarie anställning åt ett extra
ordinarie kontorsbiträde, synes likväl härmed tills vidare böra anstå.
Frågan örn lönesättningen för de tjänster inom statsförvaltningen å Gotland,
vilka äro placerade i lägre lönegrad än motsvarande tjänster å fastlandet,
torde komma att upptagas till prövning framdeles i samband med spörsmålet
örn en allmän lönereglering inom statsförvaltningen. Jag är därför ej
nu beredd att framlägga något förslag i ämnet.
Med anledning av den av föreningen Sveriges taxeringsrevisorer gjorda
framställningen örn förbättring av avlönings- oell befordringsförhållandena
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
för taxeringsassistenterna vill jag erinra om att enligt de för närvarande gällande
bestämmelserna sådan assistent måste underkasta sig en aspirant^ änstgöring
av sex månader, varunder utgår ett arvode motsvarande lönegraden
Ex 14. Sedan vederbörande antagits till taxeringsassistent, bibehålies han
vid detta arvode under en tid av 2''Zs år, vallter arvodet må höjas till belopp
motsvarande lönegraden Ex 19. I de län där antalet taxeringsassistenter
överstiger en må en (i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län två) befattningshavare
efter aspiranttjänstgöring placeras i lönegrad Ex 14 samt efter
sex månader i nämnda lönegrad högst i lönegraden Ex 19. Efter ytterligare
två åi'' må han antagas till extra ordinarie befattningshavare med placering
högst i lönegraden Eo 19. Sedan befattningshavaren under två år tillhört
denna lönegrad må han placeras högst i lönegraden Eo 20.
Då svårigheter yppat sig att med nuvarande lönesättning och befordringsgång
för taxeringsassistenter förvärva och kvarhålla dugande sådana befattningshavare,
finner jag skäligt att löneförmånerna för dessa regleras i syfte
bland annat att bereda dem förmånen av extra ordinarie anställning. Jag har
för avsikt att sedermera för Kungl. Majit framlägga förslag i sådant hänseende.
Preliminärt synes detta förslag böra gå ut på, att assistent efter en
aspiranttjänstgöring av ett år — varunder lön bör utgå med antingen arvode
motsvarande Ex 15 eller eventuellt med placering som extra tjänsteman
i samma lönegrad — bör vinna placering i lönegraden Ex 18 för att efter
ett å två år i nyssnämnda lönegrad uppflyttas till lönegraden Eo 18. Möjligheten
att i vissa fall befordra assistent till lönegraderna Eo 19 eller Eo
20 synes jämväl böra övervägas.
I fråga om personalen å folkbokföringsavdelningarna, vilken på sålt framgår
av vad jag tidigare anfört för närvarande uteslutande avlönas medelst
arvode, vill jag förorda, att vissa befattningshavare å dessa avdelningar från
och med nästa budgetår överföras å ordinarie stat. I anslutning till det av
folkbokföringskommittén framlagda förslaget vill jag föreslå, att de 24 arbetsledama,
en vid varje länsstyrelse, såsom landskontorister placeras i lönegraden
A 17 samt att 55 nya ordinarie kontorsbiträdesbefattningar i lönegraden
A 4 inrättas vid landskontorsavdelningama. övrig personal på bokföringsavdelningarna
synes tills vidare böra avlönas enligt de bestämmelser,
som enligt vad förut sagts gälla för innevarande budgetår.
Beträffande personalen å uppbördsavdelningama har jag ej anledning att
räkna med någon förändring i det genom Kungl. Majits beslut den 22 februari
1946 fastställda antalet landskontorister, vilket sålunda bör beräknas till
152. Antalet skrivbiträden beräknar jag i likhet med uppbördsberedningen
till 78. Enligt vad det numera visat sig föreligger behov av att vid de större
länsstyrelserna anställa en kvalificerad tjänsteman (jurist) som biträde åt
den assessor, vilken är föredragande för folkbokförings- och uppbördsfrågor.
För att tillgodose detta behov torde man böra räkna med att ett tiotal
befattningshavare i icke-ordinarie länsbokhållares tjänsteställning behöver
anställas.
De av mig i det fomgående föreslagna ordinarie tjänsternas fördelning å de
olika länsstyrelserna framgår av följande tablå.
Kungl. Maj:ts proposition nr 280. 13
Nya ordinarie befattningar vid länsstyrelserna.
Län |
Assessor A 27 |
Lands- kontorist A 17 |
Kontors- biträde A 4 |
Stockholms.......................... |
2 |
1 |
3 |
Uppsala ............................ |
— |
1 |
1 |
Södermanlands...................... |
— |
1 |
2 |
Östergötlands........................ |
— |
1 |
3 |
Jönköpings.......................... |
— |
1 |
3 |
Kronobergs.......................... |
— |
1 |
1 |
Kalmar ............................ |
— |
1 |
2 |
Gotlands............................ |
— |
1 |
1 |
Blekinge ............................ |
— |
1 |
1 |
Kristianstads........................ |
— |
1 |
3 |
Malmöhus.......................... |
2 |
1 |
4 |
Hallands............................ |
— |
1 |
1 |
Göteborgs och Bohus................ |
1 |
1 |
4 |
Älvsborgs .......................... |
1 |
3 |
|
Skaraborgs.......................... |
— |
1 |
3 |
Värmlands.......................... |
— |
1 |
3 |
Örebro.............................. |
— |
1 |
2 |
Västmanlands ...................... |
— |
1 |
1 |
Kopparbergs........................ |
— |
1 |
3 |
Gävleborgs.......................... |
— |
1 |
3 |
Västernorrlands .................... |
1 |
1 |
3 |
Jämtlands.......................... |
— |
1 |
1 |
Västerbottens........................ |
— |
1 |
2 |
[ Norrbottens ........................ |
1 |
1 |
2 |
Summa |
8 |
24 |
55 |
I detta sammanhang vill jag erinra om att i proposition nr 382/1945 med
förslag till utbyggnad och omläggning av uppbördsorganisationen förutsatts,
att tjänsteman, vilken av Kungl. Maj:t förordnats att tills vidare uppehålla
häradsskrivartjänst och som innehade annan ordinarie statstjänst, borde
överföras till indragningsstat vid vederbörande verk, därest sådan tjänsteman
med hänsyn till de stora krav, som komme att ställas å häradsskrivare
efter den nya organisationens genomförande, icke ansåges böra ifrågakomma
till ordinarie häradsskrivartjänst. I propositionen räknades med att
två befattningshavare av denna anledning borde överföras å sådan stat, där
av den ene var ordinarie assessor vid länsstyrelse. Enligt vad det numera
visat sig torde anledning föreligga att av nämnd anledning överföra ytterligare
två ordinarie länsstyrelsetjänstemän till indragningsstat, nämligen en
länsnotarie och en länsbokhållare, båda av första klass. Överförandet av
dessa befattningshavare å indragningsstat bör formellt genomföras så, att i
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
personalförteckningen för länsstyrelserna å indragningsstat upptagas följande
befattningar: en länsassessor, en länsnotarie av första klass och en länsbokhållare
av första klass. Detta bör ej föranleda minskning i antalet sådana
ordinarie befattningar, men föreskrift bör lämnas att de befattningar, som
innehafts av de tjänstemän vilka överförts å indragningsstat, icke må besättas
med ordinarie innehavare så länge de å indragningsstat uppförda tjänstemännen
kvarstå i sina befattningar.
Vad angår beräkningen av de särskilda anslagsposterna torde till avlöningar
till landshövdingarna böra upptagas ett oförändrat belopp
av 500 000 kronor.
Anslagsposten till avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie
stat är för innevarande budgetår beräknad till 4000 000 kronor.
I bilaga till årets statsverksproposition, upptagande vissa för flera huvudtitlar
gemensamma frågor, har chefen för finansdepartementet vid anmälan
av ett av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga avgivet betänkande
angående revision av tjänsteförteckningen i vad avser byråchefs- och rådstjänster
m. m. (SOU 1942: 30) förordat en evalvering i lönegrad av den till
1 andssekreterarna och landskamrerarna för närvarande utgående avlöningsförstärkningen.
Departementschefen har härvid föreslagit, att landssekreterar-
och landskamrcrartjänsterna från och med budgetåret 1946/47 uppflyttas
från nuvarande 30 till 34 lönegraden. Evalveringen har ansetts böra ske
efter jämförelse med löneförmånerna i slutlöneläget, vårsäd en minskning i
förhållande till sammanlagda nuvarande förmåner med 500 kronor befunnits
motiverad med hänsyn till den förbättring i pensionshänseende, som blir
en följd av evalveringen. På grund härav föreslås, att nu utgående avlöningsförstärkning
till ifrågavarande befattningshavare skall helt bortfalla, utom
såvitt angår landssekreterarna och landskamrerarna i Stockholms, Malmöhus
samt Göteborgs och Bohus län, vilka alltjämt skulle erhålla en avlöningsförstärkning
med 1 000 kronor eller således med samma belopp, varmed
den till dem för närvarande utgående avlöningsförstärkningen överstiger
den till befattningshavarna i de övriga länen — utom Gotlands — utgående
avlöningsförstärkningen.
I skrivelse den 12 februari 1946, nr 16, har riksdagen anmält, att riksdagen
vid genomgång av bland annat förenämnda evalveringsfråga i årets statsverksproposition
ej funnit anledning att i dåvarande sammanhang framställa
erinran mot vad chefen för finansdepartementet anfört. Sitt slutliga
ställningstagande i berörda ämne uppsköte riksdagen dock till prövningen av
de särskilda anslagsfrågorna, vilka påverkades av Kungl. Maj:ts förslag.
Jag anser mig här böra omnämna, att landshövdingen i Kristianstads län
A. E. Rodhe i en den 28 mars 1946 avlämnad promemoria föreslagit, att
här avsedda befattningshavare placeras i lönegraden B 2. I promemorian
anföres, att en placering i lönegrad A 34 icke syntes böra ifrågakomma med
hänsyn till deras allmänna tjänsteuppgifter och därtill att en sådan lönereglering
skulle över lag innebära icke en förbättring utan tvärtom en försämring
av deras löneförmåner, vilken icke kunde anses kompenserad av
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
15
den något ökade pensionen. Till avdelningscheferna vid länsstyrelserna i
Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län, vilka genom en sådan
placering skulle vidkännas minskning i löneförmånerna, föreslås avlöningsförstärkning
böra utgå. -— Samtliga landshövdingar, med undantag för
landshövding Westling, hava förklarat sig instämma i här återgivna förslag.
Sistnämnde landshövding har anfört, att han såsom ledamot av 1939 års
tjänsteförteckningssakkunniga vore förhindrad att deltaga i en aktion till
förmån för en högre placering, men ville framhålla, att han under de ingående
överläggningarna inom tjänsteförteckningssakkunniga bestämt hävdat,
att avdelningscheferna icke borde ha en lägre placering än hovrättens divisionsordförande.
Därest dessa bomme att erhålla en högre placering än A 34,
förelåge fullgoda skäl för att .senare påyrka samma förbättring för avdel
ningscheferna.
Tillräckliga skäl att med anledning av de framförda yrkandena örn högre
lönegradsplacering för avdelningscheferna frångå vad chefen för finansdepartementet
förordat anser jag ej föreligga. Lönegradsuppflyttningen
beräknas medföra en ökning av anslagsbehovet med omkring
48 000 kronor. Genom avlöningsförstärkningens bortfallande uppstår å andra
sidan en besparing av 59 000 kronor. Ifrågavarande anslagspost bör vidare
uppräknas med ett belopp motsvarande lönen till de av 1945 års riksdag
beslutade 17 nya länsassessorstjänsterna ävensom för löner åt de 8 assessorer
å landskansliema, som enligt vad jag nyss förordat äro avsedda att
överföras från extra ordinarie till ordinarie stat. Merbelastningen å anslagsposten
för nu nämnda båda ändamål kan beräknas till 228 000 kronor. Under
posten böra vidare beräknas medel för avlönande av de föreslagna ordinarie
tjänsterna vid folkbokföringsavdelningarna. Kostnaderna härför kunna
uppskattas till omkring 270 000 kronor. Ehuru jag ännu icke tagit definitiv
ställning till frågan örn avlöningsförmånerna åt de tjänstemän, som skola
överföras å indragningsstat, anser jag mig böra för dessas avlönande räkna
med ett belopp av 28 000 kronor.
Anslagsposten skulle i enlighet härmed behöva upptagas till (4 000 000 +
48 000 — 59 000 + 228 000 + 270 000 + 28 000) 4 515 000 kronor.
I huvudsaklig enlighet med länsstyrelsernas förslag synes för avlöningar
till tjänstemän å övergångsstat böra avses ett belopp av 205 000
kronor.
Vid beräkningen av den under anslagsposten till arvoden och särskilda
ersättningar upptagna delposten till ersättning till sakkunniga
för biträde vid umedningar m. m., vilken för innevarande budgetår är beräknad
till 10 000 kronor, bör beaktas att som framgår av proposition till
årets riksdag (nr 236) med förslag till lag rörande ny indelning av riket i
borgerliga kommuner m. m. länsstyrelserna under nästa budgetår komma att
få vissa utgifter för arvoden till de kammarkollegiets experter, vilka länsstyrelserna
torde behöva anlita i samband med utarbetandet av förslag till
ny kommunindelning. Kostnaderna för arvoden samt reseersättningar till
.sådana experter lia i nämnda proposition approximativt beräknats till 25 000
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
kronor. Under antagande att härav omkring 10 000 kronor avse kostnader för
arvoden, skulle delposten behöva höjas till 20 000 kronor. Med hänsyn till
dessa beräkningars osäkerhet torde delposten för nästa budgetår böra upplagas
förslagsvis.
Delposten till ersättningar till militärassistenter beräknar jag till oförändrat
belopp eller 70 000 kronor. I detta sammanhang vill jag anmäla, att
Kungl. Majit genom beslut den 22 februari 1946 medgivit, att militärassistenterna
i Hallands och Skaraborgs län under budgetåret 1945/46 finge uppbära
månatliga tilläggsarvoden med 440 respektive 485 kronor. Enligt uttalande
i 1945 års statsverksproposition borde arvode till militärassistent, som
icke vöre uppförd på försvarsstabens stat, bestämmas till skillnaden mellan
lön och pension till major. Genom beslut den 22 juni 1945 föreskrev Kungl.
Majit att till arvodesavlönad militärassistent vid länsstyrelse, däribland till
militärassistent i nämnda län skulle utgå arvode, motsvarande skillnaden
mellan å ena sidan lön i vederbörande ortsgrupp jämte i förekommande
fall rörligt tillägg och kristillägg, som tillkommer befattningshavare i lönegrad
Oa 4 militära avlöningsreglementet, och å andra sidan oavkortade
pensionsförmåner jämte kristillägg för befattningshavare i nyssnämnda lönegrad,
därvid lönen skulle beräknas efter löneklass Oa 12 med pensionsavdrag.
Då militärassistentema i nämnda län äro kaptener i reserven, skulle
med tillämpning av förenämnda bestämmelser arvodena till dem komma att
utgå med ett belopp, som avsevärt understiger arvodet till militärassistent,
som är pensionerad major. Det genom Kungl. Maj:ts beslut fastställda till1äggsarvodet
medför att assistenterna i nämnda län i fråga om löneförmånerna
bli jämställda med assistent, som är pensionerad major. Därest assistenterna
kvarstå i sina befattningar, synes man böra räkna med att motsvarande
tilläggsarvode behöver utgå jämväl i fortsättningen.
Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal har som förut framhållits under ett flertal år visat sig otillräcklig
och därför måst överskridas med betydande belopp. Till väsentlig del
har överskridandena föranletts av behov att ha anställd särskild personal
för fullgörandet av arbetsuppgifter, som till följd av krisförhållandena pålagts
länsstyrelserna. Emellertid har även ökningen av de mera ordinarie
arbetsuppgifterna — i synnerhet gäller detta beträffande taxeringsavdelningama
— medfört behov av personalförstärkning. Den utökning av landskontorens
arbetsuppgifter, som besluten angående omläggning av folkbokföringen
samt omorganisationen av uppbördsväsendet fört med sig, gör att det för
nästa budgetår möter svårigheter att beräkna medelsbehovet under förevarande
anslagspost. Som utgångspunkt för beräkningen kan tagas det belopp,
varmed posten är uppförd i gällande avlöningsstat, 4 500 000 kronor.
Posten bör härvid i första hand minskas med den beräknade kostnaden, omkring
73 000 kronor, för löner till de åtta extra ordinarie assessorer, som
föreslås överförda å ordinarie stat. Å andra sidan bör posten uppräknas
med dels ett belopp av 59 900 kronor för lön till de från och med den
1 april 1946 anställda 7 extra ordinarie assessorer, som äro föredragande
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
17
för folkbokförings- och uppbördsärenden, dels ett belopp av 112 900 kronor
för lön till de av 1945 års riksdag beslutade barnavårdsassistenterna, dels
ock ett belopp av 278 000 kronor för arvoden åt 23 biträdande arbetsledare
samt lön åt 68 skrivbiträden vid folkbokföringsavdelningarna. Vidare bör
under posten beräknas medel till avlönande av de landskontorister samt kontors-
och skrivbiträden, som bliva erforderliga i anledning av uppbördsreformen.
Som förut angivits har Kungl. Maj:t medgivit, att från och med
budgetåret 1946/47 sammanlagt 152 icke-ordinarie landskontorister må anställas.
Av dessa äro 52 avsedda att stadigvarande tjänstgöra i fögderi och
komma sålunda att avlönas från anslaget till Häradsskrivarna: Avlöningar.
Under förevarande anslagspost behöver därför beräknas medel för avlönande
av endast 100 landskontorister samt dessutom 78 kontors- och skrivbiträden.
Kostnaderna härför kunna beräknas till omkring 350 000 kronor. Härvid
har hänsyn tagits till att vissa (uppskattningsvis 30) av sistnämnda landskontorister
på grund av tidigare tjänstgöring inom landsstaten eller kronouppbördskontor
kunna komma att placeras i högre lönegrad än den för
landskontorister fastställda begynnelselönegraden, nämligen Ex 4.
Då jag har för avsikt att senare föreslå Kungl. Majit att — i huvudsaklig
överensstämmelse med det av landssekreteraren N. O. Åkesson utarbetade
förslaget — utfärda ändrade föreskrifter rörande kommissionärsväsendet vid
statens förvaltningsmyndigheter att tillämpas från och med 1 januari 1947,
bör här vidare beaktas behovet av att vid vissa länsstyrelser anställa särskilda
biträden för expediering av försändelser m. m. Den sakkunnige räknade
med att sammanlagt 16 skrivbiträden skulle behöva anställas härför
vid de största länsstyrelserna. Då länsstyrelsens i Jämtlands län anhållan att
jämväl för sin del få anlita ett heltidsanställt skrivbiträde för fullgörandet
av nämnda uppgifter synes böra tillmötesgås, räknar jag med att inalles 17
sådana biträden behöva anställas. För löner till dessa bör, under antagande
att de placeras i lönegrad Ex 2, löneklass b, beräknas ett belopp av 19 000
kronor. För anlitande av tillfällig arbetskraft vid de länsstyrelser, som för
nyssnämnda uppgifter ej hava behov av heltidsanställt biträde, torde få
avses ett belopp av omkring 10 000 kronor.
För anställande vid de större länsstyrelserna av en icke-ordinarie länsbokhållare
såsom biträde ål föredraganden för folkbokförings- och uppbördsärenden
torde böra beräknas ett belopp av i runt tal 50 000 kronor.
I förenämnda proposition nr 236/46 med förslag till lag rörande ny indelning
av riket i borgerliga kommuner lii. m. räknades med att någon av de
mera kvalificerade befattningshavarna vid länsstyrelserna som regel komme
att förordnas till utredningsman beträffande frågor, som äga samband med
en ny kommunindelning. I vissa län beräknades emellertid, att härför komme
att anlitas någon person utanför länsstyrelsen. Utredningsmannen förutsattes
i medeltal för samliga län komma att bliva sysselsatt med utredningsarbetet
under uppskattningsvis sex månader. Därest utredningsmannen
vore tjänsteman hos länsstyrelsen ansågs för all det löpande arbetet skulle
kunna medhinnas personalförstärkning erforderlig under den tid utrednings
Dihang
till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 280. 2
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 280.
arbetet påginge. Kostnaderna för ersättning åt utredningsman eller vikarie
uppskattades till 72 000 kronor samt ersättning åt skrivbiträden m. fl. till
36 000 kronor för samtliga län. Nyssnämnda utgifter böra belasta förevarande
anslagspost.
Anslagsposten kan i enlighet härmed beräknas till (4 500 000 — 73 000 +
59 900 + 112 900 + 278 000 + 350 000 + 19 000 + 10 000 + 50 000 +
72 000 + 36 000) 5 414 800 kronor eller i avrundat belopp 5 415 000 kronor.
För särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän
torde alltjämt böra beräknas 90 000 kronor.
Slutligen upptages för r ö rl i g t t i 1 lä g g 1 300 000 kronor.
Enligt dessa kalkyler skulle till avlöningar till länsstyrelserna för nästa
budgetår behöva anvisas ett anslag av (500 000 + 4 515 000 i~ 205 000 +
90 000 + 5 415 000 + 90 000 + 1 300 000) 12 115 000 kronor.
Övriga förslag.
I samband med framläggande av förslag rörande medelsbehovet för avlönande
av personal å folkbokföringsavdelningarna har statistiska centralbyrån
i sin förenämnda skrivelse den 22 mars 1946 under rubriken diverse driftkostnader
upptagit ett belopp av 150 000 kronor, avseende utgifter för utbyte
av förbrukade adressplåtar, registerkort för aktualisering, färgband
och karbonpapper ävensom övriga kontorsutensilier. Vidare har byrån upptagit
en post å 57 000 kronor för blanketter till mantalslängden
I detta sammanhang vill jag vidare anmäla uppkommen fråga om att
å övergångsstat överföra en landsfiskal med skyldighet för honom att tjänstgöra
å länsstyrelse. Motiveringen för en sådan åtgärd är i huvudsak följande.
Sedan det i oktober 1943 vid inventering hos landsfiskalen i Sävars distrikt,
Västerbottens län, konstaterats att nämnde landsfiskal gjort sig skyldig
till förskingring av tjänstemedel, ställdes landsfiskalen under åtal vid
Umeå rådhusrätt. Då anledning förelåg till antagande att landsfiskalen i
fråga vid tiden för brottets begående ej varit fullt tillräknelig, fattade rådhusrätten
beslut rörande undersökning av den åtalades sinnesbeskaffenhet
vid ifrågavarande tillfälle.
Genom utslag den 31 januari 1944 fann rådhusrätten det vara utrett, att
den åtalade tillägnat sig och förskingrat honom i tjänsten anförtrodda medel.
Rådhusrätten fann det av ett i målet av medicinalstyrelsen avgivet utlåtande
jämte övriga i målet förekommande omständigheter framgå, att den åtalade
vid tiden för de brottsliga gärningarnas begående på grund av kronisk
bromylförgiftning befunnit sig i sådant sinnestillstånd, som avses i 5 kap.
5 § strafflagen. Med hänsyn härtill och då omständigheterna i målet icke
gåve vid handen, att den åtalade avsiktligt försatt sig i sagda tillstånd, samt
gärningarna förty jämlikt sistnämnda lagrum skulle vara strafflösa, prövade
rådhusrätten lagligt förklara den åtalade, som enligt omförmälda utlåtande
Kungl. Maj.ts proposition nr 280. 19
icke vore i behov av vård å sinnessjukhus, icke kunna fällas till ansvar i
målet.
Genom utslag den 28 juli 1944 fastställde vederbörande hovrätt, dit målet
fullföljdes av åklagaren, det slut rådhusrättens utslag innehölle.
1 skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 november 1944 anförde länsstyrelsen
i Västerbottens län, att länsstyrelsen inhämtat medicinalstyrelsens utlåtande
angående den åtalades sinnesbeskaffenhet samt att medicinalstyrelsen förklarat,
att frågan huruvida denne skulle avgå från sin tjänst ur medicinsk
synpunkt icke borde avgöras förrän tidigast efter utgången av år 1945.
Genom beslut den 15 november 1944 föreskrev Kungl. Maj:t, att landsfiskalen
skulle från och med den 1 januari 1945 tills vidare tjänstgöra vid
länsstyrelsen samt därstädes utföra det arbete, som länsstyrelsen bestämde.
I samband därmed anbefallde Kungl. Maj:t länsstyrelsen att efter utgången
av år 1945 ofördröjligen taga under övervägande frågan, huruvida ifrågavarande
landsfiskal borde förklaras skyldig att avgå från sin befattning samt
göra den framställning till Kungl. Maj:t, vartill omständigheterna kunde föranleda.
I skrivelse den 16 januari 1946 har länsstyrelsen i Västerbottens län, som
bifogat yttranden från hjälpverksamhetsläkaren vid Umedalens sjukhus, medicinalstyrelsen
samt från landsfogden i länet hemställt att landsfiskalen
i fråga måtte överföras å övergångsstat med åläggande för honom att vid
länsstyrelsen eller eljest i statens tjänst utföra det arbete, som kunde bliva
bestämt.
Såväl medicinalstyrelsen som hjälpverksamhetsläkaren ha förklarat, att
ur medicinsk synpunkt hinder numera ej förelåge för befattningshavarens
återinträdande i tjänst som landsfiskal. Landsfogden i länet har avstyrkt
en sådan åtgärd samt förordat, att landsfiskalen tages i anspråk för andra
arbetsuppgifter inom statsförvaltningen.
Justitiekansler sämb etet och statskontoret hava i utlåtanden tillstyrkt länsstyrelsens
hemställan. Sistnämnda myndighet har härvid ansett det böra
övervägas, om icke hos den myndighet, som komme att tillgodoföras landsfiskalens
arbetskraft, eventuellt ledigblivande befattning, med vilken närmast
vore förenad arbetsuppgifter, som komme att åläggas landsfiskalen,
borde hållas obesatt så länge denne tjänstgjorde hos myndigheten.
Vad angår statistiska centralbyråns framställning om medel för beslridan- Departementsde
av vissa löpande kostnader för folkbokföringsavdelningarna vill jag chefen.
erinra om att i årets statsverksproposition en uppräkning av länsstyrelsernas
expensanslag skett bland annat med tanke på nämnda kostnader. Jämväl
utgifterna för blanketter till mantalslängder torde böra bestridas från nämnda
anslag.
Länsstyrelsens i Västerbottens län framställning rörande överförandet av
en landsfiskal å övergångsstat anser jag mig böra biträda. Riksdagens bemyndigande
bör inhämtas att i personalförteckningen för landsfiskalerna
m. fl. upptaga en härför avsedd befattning, med placering i lönegraden A 22.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
Frågan huruvida vid länsstyrelsen eventuellt ledigblivande befattning, nied
vilken närmast är förenad arbetsuppgifter, som komma att åläggas berörde
landsfiskal, bör hållas obesatt så länge landsfiskalen tjänstgör vid länsstyrelsen
torde få prövas av Kungl. Majit, då nämnda fråga blir aktuell.
Jag vill här jämväl anmäla uppkommen fråga örn bestridande av vissa
kostnader, som äga samband med landshövdingarnas representation. Enligt
för närvarande tillämpade bestämmelser, svarar statsverket för kostnaderna
för möblering av länsresidensens representationsvåningar. Landshövdingarna
lia emellertid att själva bestrida kostnaderna för dessas förseende med
porslin, glas, matsilver samt bordslinne. Då i vissa fall nyssnämnd utrustning
torde behöva anskaffas för mer än 100-tal personer, blir det, i synnerhet
med nuvarande höga priser, ofta mycket betungande för en nytillträdande
landshövding att anskaffa här avsedd utrustning. Jag vill därför föreslå,
att i ifrågavarande hänseende för landshövdingarna införes motsvarande
anordning, som gäller i fråga om förseende av de svenska beskickningarna i
utlandet med dylik utrustning. I enlighet härmed bör statsverket beträffande
landshövdingresidensen svara för anskaffande av erforderliga köksutensilier,
porslin, glas, silver och duktyg för representationen.
Enligt beslut av Kungl. Majit i varje särskilt fall torde vid skifte å landshövdingepost
staten böra förse residenset med ifrågavarande utrustning.
Byggnadsstyrelsen bör inkomma med förslag rörande det erforderliga behovet.
Utrustningen bör av tillträdande landshövding överlämnas till efterträdaren
i det skick, vari den mottagits. Kostnaderna för inköp av persedlar, som
till följd av normal nötning behöva ersättas (såsom duktyg), synas dock böra
bestridas av statsverket. Utgifterna för utrustningens anskaffande samt statsverket
åvilande komplettering torde böra bestridas från länsstyrelsernas expensanslag
i likhet med vad som för närvarande sker i fråga om möbleringen
av representationsvåningama. De föreslagna bestämmelserna böra
träda i kraft den 1 juli 1946. Kungl. Majit bör dock äga besluta örn inköp
av här avsedd utrustning även åt landshövding, som utnämnts och tillträtt
ämbetet dessförinnan, i den mån erforderlig utrustning ännu ej anskaffats
eller redan befintlig sådan till följd av normal förslitning behöver ersättas.
Enligt en från byggnadsstyrelsen erhållen uppgift torde kostnaderna för fullständig
nyanskaffning av här avsedd utrustning komma att belöpa sig till i
genomsnitt omkring 5 000 kronor för varje residens.
Hemställan.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att
dels fastställa följande personalförteckning för länsstyrel -
serna :
Kungl. Maj:ts proposition nr 280,
21
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Län |
I Lön enl. särsk.best. |
1 Lönegrad A 34 |
I Lönegrad A 29 |
r O: 3 a> cm <-t CL > to ^1 |
1 Lönegrad A 24 |
Lönegrad A 21 |
1 Lönegrad A 17 |
Lönegrad A 11 |
Lönegrad A 9 |
Lönegrad A 7 ] |
I Lönegrad A 51 |
Lönegrad A 4 |
|||||||
Landshövding |
Landssekreterare |
Landskamrerare |
•Taxeringsintendent |
Taxeringsintendent |
Länsassessor |
Länsnotarie av lia klass |
1 Länsbokh. av lia klass |
Länsnotarie av 2:a klass |
1 Länsbokh. av 2:a klass |
Landskanslist |
Landskontorist |
Kansliskrivare |
Kontorist |
Förste expeditionsvakt 1 |
Kanslibiträde |
Expeditionsvakt |
Kontorsbiträde |
||
Stockholms ... |
1 |
1 |
i |
1 |
5 |
i |
i |
2 |
i |
8 |
6 |
2 + 1 |
2 + 1 |
i |
3+3 |
3 |
4+11 |
||
Uppsala...... |
1 |
1 |
i |
1 |
— |
2 |
i |
i |
— |
— |
3 |
4 |
1+1 |
1+1 |
i |
1 + 1 |
1 |
1 + |
2 |
Södermanlands |
1 |
1 |
i |
1 |
— |
2 |
i |
i |
1 |
— |
3 |
5 |
1 + 1 |
1 + 1 |
i |
2 + 1 |
1 |
1 + |
4 |
Östergötlands . |
1 |
1 |
i |
1 |
— |
3 |
i |
i |
1 |
i |
5 |
5 |
1 + 1 |
2 + 1 |
i |
2 + 3 |
1 |
3 + |
6 |
Jönköpings ... |
1 |
1 |
i |
1 |
— |
3 |
i |
i |
1 |
i |
4 |
5 |
1 + 1 |
1 + 1 |
i |
2 + 1 |
1 |
2 + |
6 |
Kronobergs . .. |
1 |
1 |
i |
1 |
— |
2 |
i |
i |
— |
— |
3 |
4 |
0 + 1 |
1 + 0 |
i |
1 + 1 |
1 |
1 + |
2 |
Kalmar....... |
1 |
1 |
i |
1 |
— |
3 |
i |
i |
1 |
i |
4 |
5 |
1 + 1 |
1 + 1 |
i |
1 + 1 |
1 |
2 + |
5 |
Gotlands..... |
1 |
1 |
i |
— |
1 |
1 |
i |
i |
— |
— |
1 |
3 |
— |
— |
i |
1 + 1 |
1 |
1 + |
2 |
Blekinge ..... |
1 |
1 |
i |
1 |
— |
2 |
i |
i |
— |
— |
3 |
3 |
0+1 |
0 + 1 |
i |
1 + 1 |
1 |
1 + |
2 |
Kristianstads . |
1 |
1 |
i |
1 |
— |
3 |
i |
i |
1 |
i |
5 |
5 |
1+1 |
1 + 1 |
i |
2 + 1 |
1 |
1 + |
6 |
Malmöhus .... |
1 |
1 |
i |
1 |
— |
5 |
i |
i |
2 |
i |
7 |
6 |
2 + 2 |
2 + 2 |
i |
4 + 3 |
3 |
5+10 |
|
Hallands..... |
1 |
1 |
i |
1 |
— |
2 |
i |
i |
— |
— |
3 |
4 |
0 + 1 |
1+0 |
i |
1 + 1 |
1 |
1 + |
2 |
Göteb. o. Bohus |
1 |
1 |
i |
1 |
— |
4 |
i |
i |
2 |
i |
7 |
6 |
2 + 1 |
2 + 1 |
i |
3 + 3 |
3 |
5 + |
9 |
Älvsborgs .... |
1 |
1 |
i |
1 |
4 |
i |
i |
1 |
2 |
5 |
5 |
2 + 1 |
2+2 |
i |
2 + 2 |
1 |
2 + |
5 |
|
Skaraborgs.... |
1 |
1 |
i |
1 |
— |
3 |
i |
i |
1 |
4 |
4 |
1 + 1 |
1 + 1 |
i |
1 + 1 |
1 |
1 + |
4 |
|
Värmlands.. .. |
1 |
1 |
i |
1 |
— |
3 |
i |
i |
1 |
1 |
5 |
5 |
1 + 1 |
1 + 1 |
i |
2 + 2 |
1 |
2 + |
5 |
Örebro....... |
1 |
1 |
i |
1 |
— |
3 |
i |
i |
1 |
4 |
4 |
0 + 1 |
1 + 1 |
i |
2 + 1 |
1 |
2 + |
3 |
|
Västmanlands. |
1 |
1 |
i |
1 |
— |
2 |
i |
i |
— |
3 |
4 |
1 + 1 |
1 + 1 |
i |
1 + 1 |
1 |
1 + |
2 |
|
Kopparbergs .. |
1 |
1 |
i |
1 |
— |
3 |
i |
i |
1 |
1 |
5 |
5 |
1+1 |
1 + 1 |
i |
2 + 1 |
1 |
2 + |
6 |
Gävleborgs.. .. |
1 |
1 |
i |
1 |
— |
3 |
i |
i |
1 |
1 |
5 |
5 |
1 + 1 |
2 + 1 |
i |
2 + 2 |
1 |
2 + |
5 |
Västernorrlands |
1 |
1 |
i |
1 |
— |
4 |
i |
i |
1 |
1 |
5 |
5 |
2 + 1 |
2 + 2 |
i |
2 + 2 |
1 |
3 + |
6 |
Jämtlands .. .. |
1 |
1 |
i |
1 |
— |
2 |
i |
i |
1 |
4 |
4 |
0 + 1 |
1 + 1 |
i |
1 + 1 |
1 |
1 + |
3 |
|
Västerbottens . |
1 |
1 |
i |
1 |
— |
3 |
i |
i |
1 |
1 |
4 |
5 |
1 + 1 |
1 + 1 |
i |
1+2 |
1 |
2 + |
4 |
Norrbottens .. |
1 |
1 |
i |
1 |
— |
4 |
i |
i |
1 |
1 |
4 |
5 |
1 + 1 |
1 + 1 |
i |
1+1 |
1 |
2 + |
4 |
Tjänstemän å övergångsstat.
Lönegrad
33 landskanslister ............................................ A 15
19 landskontorister .......................................... A 15
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
Tjänstemän å indragningsstat.
1 länsassessor .................................. A 27
1 länsnotarie, av första klass .................... A 24
1 länsbokhållare, av första klass.................. A 24;
Extra ordinarie tjänstemän!! högre lönegrad än 20: Q
Län |
Löne-grad |
Löne-grad |
Lönegrad |
j Lönegrad |
Lönegrad |
Civil- försvars- direktör |
Läns- assessor |
Taxerings- revisor |
Taxerings- inspektör |
Taxerings- inspektör |
|
Stockholms........ |
1 |
i |
i |
1 |
|
Uppsala .......... |
X |
i |
i |
— |
1 |
Södermanlands .... |
1 |
i |
i |
— |
1 |
Östergötlands...... |
1 |
— |
i |
1 |
— |
Jönköpings ........ |
1 |
— |
i |
1 |
— |
Kronobergs........ |
1 |
i |
i |
— |
— |
Kalmar............ |
1 |
— |
i |
1 |
— |
Gotlands .......... |
1 |
— |
i |
— |
— |
Blekinge .......... |
1 |
i |
i |
— |
— |
Kristianstads ...... |
1 |
— |
i |
1 |
— |
Malmöhus ........ |
1 |
i |
i |
1 |
1 |
Hallands.......... |
1 |
i |
i |
— |
1 |
Göteborgs och Bohus |
1 |
i |
i |
1 |
1 |
Älvsborgs.......... |
1 |
— |
i |
1 |
— |
Skaraborgs ........ |
1 |
— |
i |
1 |
— |
Värmlands ........ |
1 |
— |
i |
1 |
— |
Örebro............ |
1 |
— |
i |
1 |
— |
Västmanlands...... |
1 |
i |
i |
— |
1 |
Kopparbergs....... |
1 |
— |
i |
1 |
— |
Gävleborgs ........ |
1 |
— |
i |
1 |
— |
Västernorrlands .... |
1 |
i |
i |
1 |
— |
Jämtlands......... |
1 |
i |
i |
— |
— |
Västerbottens...... |
1 |
— |
i |
— |
1 |
Norrbottens........ |
1 |
— |
i |
— |
1 |
Anm. En ordinarie tjänst som länsassessor, en ordinarie tjänst som
länsnotarie, av första klass, och en ordinarie tjänst som länsbokhållare,
av första klass, torde hållas obesatta så länge innehavarna av motsvarande
å indragningsstat uppförda befattningar kvarstå i dessa.
dels godkänna följande avlöningsstat för länsstyrelserna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Kungl. Maj:ts proposition nr 280.
23
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis
........................ kronor 500 000
2. Avlöningar till övriga tjänstemän å
ordinarie stat, förslagsvis.......... » 4 515 000
3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis .............. » 205 000
4. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:
a. Ersättning till sak
kunniga
för biträde
vid utredningar
m. m., förslagsvis
...... kronor 20 000
b. Ersättning till militärassistenter,
förslagsvis .... » 70 000 » 90 000
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal ......................... » 5 415 000
6. Särskilda löneförmåner till ordinarie
tjänstemän (representationsbidrag till
landshövdingarna), förslagsvis...... » 90 000
7. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 1 300 000
Summa förslagsanslag kronor 12 115 000;
dels till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret 1946/
47 anvisa ett förslagsanslag av........ kronor 12 115 000;
dels ock medgiva att i gällande personalförteckning för
landsfiskalerna m. fl. må upptagas en befattning som landsfiskal
å övergångsstat i lönegraden A 22.
Med bifall till demia, av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Stig Hammar.