Kungl. Majlis proposition nr 276.

1

Nr 276.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1946 (nr
520) om återställande av viss från ockuperat land härrörande
egendom m. m.; given Stockholms slott den
17 maj 1946.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till

1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) örn
återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) örn kontroll
å viss utländsk egendom m. m.; samt

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)
örn administration av vissa bolag m. m.

GUSTAF.

Herman Zetterberg.

mimny lill riksdagens protokoll 19i6. 1 sami. Nr 276.

1

Kungl. Majlis proposition nr 276.

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om
återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom.

Härigenom förordnas, att lagen den 29 juni 1945 om återställande av viss
från ockuperat land härrörande egendom, vilken lag gäller till och med den
30 juni 1946, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1947.

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen deli 29 juni 1945 (nr 522) örn
kontroll å viss utländsk egendom m. m.

Härigenom förordnas, att lagen den 29 juni 1945 om kontroll å viss utländsk
egendom m. m.,1 vilken lag gäller till och med den 30 juni 1946, skall
äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1947.

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885) örn
administration av vissa bolag m. m.

Härigenom förordnas, att lagen den 14 december 1945 om administration
av vissa bolag m. m., vilken lag gäller till och med den 30 juni 1946, skall
äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1947.

1 Senaste lydelse, se SFS 1945: 887.

Kungl. Majds proposition nr 276.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 maj 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Mossberg.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna
för finans- och handelsdepartementen anmäler chefen för justitiedepartementet,
statsrådet Zetterberg, fråga örn fortsatt giltighet av lagen den
29 juni 1945 örn återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom,
lagen samma dag örn kontroll å viss utländsk egendom m. m. samt lagen
den 14 december 1945 örn administration av vissa bolag m. m.

Föredraganden anför följande.

Ifrågavarande tre lagar ha tillkommit i anledning av vissa svårigheter,
som efter axelmakternas nederlag uppstått eller kunde väntas uppstå beträffande
två huvudgrupper av tillgångar i Sverige, nämligen dels i ockuperade
länder rövad och sedan hittord egendom — oberoende av vem som nu innehar
densamma — och dels egendom som av de allierade makterna betraktats
såsom tillhörig fientliga rättssubjekt. Lagarna ha samtliga erhållit giltighet
till och med den 30 juni 1946. För handhavandet av de kontroll- och förvaltningsuppgifter,
som avses med lagstiftningen, ha inrättats en ny administrativ
statsmyndighet, flyktkapitalbyrån, samt en särskild statlig nämnd med
väsentligen judiciell funktion, restitutionsnämnden.

Enligt lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat
land härrörande egendom, i fortsättningen kallad restitutionslagen,
äger Konungen förordna, att lagens bestämmelser skola gälla med avseende
å egendom från stat, vars område efter utgången av augusti 1939 varit ockuperat.
Lagen upptager en särskild procedur, ägnad att möjliggöra ett snabbt
återställande av egendom som under ockupation rättsstridigt frånhänts rätte
innehavaren. Ansökan örn sådant återställande göres regelmässigt hos flyktkapitalbyrån
och skall, då erforderlig utredning inkommit, för avgörande
överlämnas lill restitutionsnämnden. Nämnden kan förordna örn kvarstad å
egendomen och skall, då ansökning om egendoms återställande bifalles, omedelbart
föranstalta örn egendomens omhändertagande, där det ej förut skett.
Skall egendom återställas, äger den som åtkommit egendomen genom godtrosförvärv
att av allmänna medel erhålla ersättning därför med belopp, som

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

med hänsyn till vad han själv erlagt för egendomen finnes skäligt, ävensom
gottgörelse för sina kostnader i samband med restitutionsärendet.

Genom kungörelse den 31 juli 1945 (nr 589) har Kungl. Maj:t förordnat
att bestämmelserna i restitutionslagen skola gälla med avseende å egendom,
härrörande från stater, vilkas områden efter utgången av augusti 1939 varit
ockuperade av Tyskland. Lagen har hittills tillämpats endast i ringa omfattning.
Till restitutionsnämnden ha inkommit 3 ansökningar örn återställande
av sådan egendom som med lagen avses. Av dessa ansökningar ha 2 bifallits.
Den återstående ansökningen har ännu icke slutbehandlats. Ersättningsanspråk
från innehavare av egendom som återställts lia framförts endast
i ett fall och då av restitutionsnämnden lämnats utan bifall. I det ärende
som ej slutbehandlats föreligger emellertid jämväl ersättningsanspråk.

Enligt lagen den 29 juni 1945 (nr 522) örn kontroll å viss utländsk egendom
m. m., i fortsättningen benämnd kontrollagen, vilken ändrats genom lag
den 14 december samma år (nr 887), äger Konungen förordna örn skingringsförbud
å här befintlig egendom, tillhörande viss främmande stat, juridisk
person eller medborgare i samma stat eller annan som är bosatt i staten,
då i anledning av kapitalflykt till riket eller eljest med hänsyn till rådande
av kriget föranledda utomordentliga förhållanden befinnes nödigt att vinna
kontroll över utländsk egendom inom riket. Undantag från sådant skingringsförbud
kan emellertid medgivas av Konungen eller flyktkapitalbyrån.
Under vissa förutsättningar äger restitutionsnämnden på framställning av
flyktkapitalbyrån förordna örn kvarstad på egendomen. Egendom under
kvarstad må med tillstånd av Konungen eller flyktkapitalbyrån försäljas, örn
det befinnes erforderligt för att egendomen skall komma till en ändamålsenlig
och ur allmän synpunkt lämplig användning. Konungen eller flyktkapitalbyrån
äger föreskriva den uppgiftsskyldighet som erfordras för lagens
tillämpning. För förvaltningen av egendom under kvarstad må flyktkapitalbyrån
tillsätta särskild syssloman. Denne äger med de inskränkningar som
i lag eller författning stadgas utöva de befogenheter beträffande egendomen
som eljest tillkomma ägare eller annan rättsinnehavare varom är fråga.

Med stöd av kontrollagen har genom kungörelse den 29 juni 1945 (nr
526) förordnats om skingringsförbud å tysk egendom m. m. samt genom
kungörelse den 17 augusti samma år (nr 607) å japansk egendom m. m.
Hos restitutionsnämnden har kvarstad begärts i sammanlagt 42 fall. Härav
ha 29 fall avsett kvarstad å tyskägda aktier i svenska bolag och återstoden,
13 fall, annan tysk egendom. Av ansökningarna ha 24, respektive 10 bifallits;
övriga ansökningar, 5 respektive 3, lia ännu icke slutbehandlats. Flyktkapitalbyrån
har med stöd av lagen i ett stort antal fall föreskrivit uppgiftsskyldighet
beträffande egendom, som antagits vara tysk, och i några fall
jämväl beträffande egendom, som misstänkts tillhöra landsförrädiska norska
element och som kunde tänkas bliva föremål för skingringsförbud.

Lagen den 14 december 1945 (nr 885) örn administration av vissa bolag
m. m., i fortsättningen kallad administrationslagen, avser att bereda möjlighet
att under vissa förutsättningar förordna om offentlig förvaltning av
svenska aktiebolag, ekonomiska föreningar eller andra juridiska personer,

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

5

över vilka föreligger ett utländskt inflytande från land som avses med
meddelat skingringsförbud. Administration beslutas av restitutionsnämnden
på framställning av flyktkapitalbyrån. Administrationen omhänderhaves av
särskilt utsedd administratör, vilken har ej mindre att i förhållande till
tredje man handla å den juridiska personens vägnar samt inför domstolar
och andra myndigheter företräda den juridiska personen än även att utöva
de befogenheter som eljest tillkomma bolagsstämma, föreningssammanträde,
styrelse, firmatecknare, likvidator eller annat organ för den juridiska personen.
För vissa särskilt betydelsefulla förvaltningsåtgärder såsom överlåtelse
av fast egendom eller rörelse eller frivillig likvidation erfordras emellertid
tillstånd av Konungen eller flyktkapitalbyrån, i visst fall jämväl av det organ
som eljest ägt besluta örn åtgärden å den juridiska personens vägnar. Också
enligt administrationslagen äger Konungen eller flyktkapitalbyrån föreskriva
den uppgiftsskyldighet som erfordras för lagens tillämpning.

Administration har av flyktkapitalbyrån påkallats i 25 fall, samtliga avseende
bolag underkastade tyskt inflytande. Av de inkomna ansökningarna
ha 14 bifallits; de återstående 11 ha ännu icke slutligt prövats.

Beträffande åtskilliga svenska bolag, över vilka ett bestämmande tyskt
inflytande förelegat, har det icke ansetts erforderligt att begära administration.
Nödig kontroll och ledning har då åvägabragts i annan ordning. I ett
flertal fall har sålunda, som av det förut sagda framgår, de tyskägda
aktierna i bolaget omhändertagits genom kvarstad, varefter de med aktieinnehavet
förenade befogenheterna med avseende å bolagets skötsel utövats
av särskilt utsedd syssloman. Vidare ha i betydande utsträckning skriftliga
avtal träffats mellan flyktkapitalbyrån och vederbörande bolagsledning varigenom
denna frivilligt underkastat sig en ingående kontroll från byråns
sida och förbundit sig att icke utan samtycke av byrån eller dess ombud
företaga vissa betydelsefullare förvaltningsåtgärder. Dylika s. k. ombudsavtal
föreligga för närvarande beträffande ett 50-tal företag.

Den lämnade redogörelsen för restitutionslagens samt kontroll- och administrationslagarnas
tillämpning torde ha givit vid handen att behov föreligger
av att giva samtliga tre lagar fortsatt giltighet.

Vad angår restitutionslagen yttrade min företrädare i ämbetet vid anmälan
av förslaget till lagen, att det icke vore möjligt att med ledning av dittills
förebragt material bedöma i hur stor utsträckning rövad egendom från
ockupationsländer förts till Sverige. Den omständigheten att lagens tillämpning
hittills påkallats endast i några få fall ger visserligen anledning förmoda
att sådan egendom ej i större omfattning är att finna i Sverige. Det
ringa antalet ansökningar kan emellertid även tänkas bero därpå att förhållandena
i de förut ockuperade länderna hittills gjort det svårt för vederbörande
rättsinnehavare ali företaga efterforskningar efter sin egendom. I varje
fall framstår det som önskvärt och rimligt ali beträffande egendom, som
orättmätigt frånhiints innehavare i ockuperat land, ännu någon tiel hålla
öppen en möjlighet till återställande i snabbare ordning än eljest och utan
hinder av vanliga regler örn skydd flir godtrosförvärv.

Departements chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

Kontroll- och administrationslagarna ha, såsom av min redogörelse framgått,
haft sin egentliga betydelse med avseende å tysk egendom i Sverige och
sådana svenska bolag, över vilka genom aktieinnehav eller på annat sätt förelegat
ett bestämmande tyskt inflytande. Rörande sådan egendom har av
flyktkapitalbyrån företagits ett omfattande registrerings- och kontrollarbete,
vilket i viktigare fall föranlett kvarstads- eller administrationsåtgärder eller
andra särskilda anordningar för egendomens övervakande. Då det emellertid
här rör sig om betvdande egendomskomplex — sammanlagda värdet av den
tyska egendomen i Sverige har, bortsett från clearingmedel, uppskattats till
omkring 300 miljoner kronor — har arbetet i fråga ännu icke kunnat slutföras.
Den överlåtelse på nya händer som — enligt vad jag framhöll vid
anmälan av förslaget till administrationslag -—- i många fall torde erbjuda
den lämpligaste lösningen av frågan om egendomens disposition har hittills
blott i enstaka fall kommit till stånd. Härvidlag vill jag erinra att inom
handelsdepartementet tidigare under året påbörjats en utredning för att ur
allmänt ekonomiska synpunkter undersöka i vad mån och på vilket sätt verksamheten
vid en del företag, i vilka finnas tyska intressen, skall fortsätta
efter en avveckling av nämnda intressen. Denna utredning kan icke antagas
bliva avslutad förrän tidigast under hösten. I detta sammanhang må vidare
framhållas att frågan om den slutliga dispositionen av den tyska egendomen
— vare sig den föreligger i det skick den befanns vid skingringsförbudets
tillkomst eller efter försäljning övergått till att bestå av penningtillgodohavanden
—• icke är berörd i kontroll- eller administrationslagen, överläggningar,
avseende bland annat detta spörsmål, torde komma att äga rum
mellan svenska representanter och företrädare för de allierade makterna.

Med hänsyn till sålunda föreliggande omständigheter torde giltighetstiden
för ifrågavarande tre lagar böra utsträckas till och med den 30 juni 1947.

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag
till

1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om
återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) örn kontroll
å viss utländsk egendom m. m.; samt

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)
örn administration av vissa bolag m. m.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över förslagen, av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar,1 måtte för det i § 87 regeringsformen
omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

Thore Wisén.

1 Denna bilaga, vilken är lika lydande med de vid propositionen fogade lagförslagen, har här
uteslutits.

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

7

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 16 maj
1946.

Närvarande:

regeringsrådet Kellberg,
justitieråden Guldberg,

Ekberg,

Santesson.

Enligt lagrådet den 16 maj 1946 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet
den 3 maj 1946, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över
upprättade förslag till

1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om
återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 522) örn
kontroll å viss utländsk egendom m. m.; samt

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)
örn administration av vissa bolag m. m.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet av
byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet H. K. H. Holmgren.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:
Bertil Crona.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårcnden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 17 .maj 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg,

Nilsson, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna
för finans- och handelsdepartementen anmäler chefen för justitiedepartementet,
statsrådet Zetterberg, lagrådets den 16 maj 1946 avgivna utlåtande
över de till lagrådet den 3 i samma månad remitterade förslagen till

1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om
återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;

2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) örn kontroll
å viss utländsk egendom m. m.; samt

3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885)
örn administration av vissa bolag m. m.

Föredraganden hemställer, att förslagen, som av lagrådet lämnats utan erinran,
måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen
till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Stig Hillding.

Slockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

482018