Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

1

Nr 266.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till statistiska centralbyrån och folkbokföringen för
budgetåret 1946/4-7; given Stockholms slott den 12
april 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
12 april 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson,

Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför följande.

I riksstaten för innevarande budgetår äro under rubriken Statistiska centralbyrån
uppförda, bland annat, dels ett förslagsanslag till avlöningar till
personal för verksamheten i allmänhet med 488 000 kronor, dels ock ett
förslagsanslag till omkostnader med 145 000 kronor.

I årets statsverksproposition anförde jag vid anmälan av statistiska centralbyråns
anslagsbehov för nästa budgetår till avlöningar och omkostnader,
att frågan örn en sammanslagning av det militära fordonsregistret med det
centrala automobilregister, som föres hos statistiska centralbyrån, tarvade
ytterligare beredning innan förslag härom kunde föreläggas riksdagen. ViBihang
till riksdagens protokoll 1. sand. Nr 266.

2

Kungl. Mcij.ts proposition nr 266.

dare anmälde jag, att vissa förslag angående genomförandet av folkbokföringsreformen
senare komme att föreläggas riksdagen. Då dessa frågor
skxdle påverka avlönings- och omkostnadsanslagen till centralbyrån, ansåg
jag mig böra föreslå, att nämnda anslag i riksstatförslaget upptoges med
endast beräknade belopp.

Utredningen av frågan örn sammanslagning av de militära och civila fordonsregistren
har ännu ej slutförts. Genom beslut den 1 februari 1946 har
Kungl. Majit uppdragit åt arméförvaltningen och statistiska centralbyrån
att gemensamt ytterligare pröva och utreda frågan örn organisationsformen
för den uttagningsverksamhet beträffande motorfordon som ankommer på
arméförvaltningen» tygavdelning i egenskap av biluttagningsmyndighet och
för den civila motorfordonsregistreringen, varjämte Kungl. Majit anbefallt
arméförvaltningen och statistiska centralbyrån att före den 1 oktober 1946
till Kungl. Majit inkomma med det förslag i ämnet, vartill utredningen kan
föranleda.

Vad beträffar genomförandet av folkbokföringsreformen har Kungl. Majit
tidigare denna dag beslutat framlägga förslag härom för riksdagen.

Jag får nu återkomma till frågan om medelsanvisning till statistiska centralbyrån
för nästa budgetår. I detta sammanhang får jag även anmäla
förslag örn de s. k. namnärendenas överflyttning från justitiedepartementet
till statistiska centralbyrån ävensom vissa anslagsfrågor, som betingas av
genomförandet av folkbokföringsreformen.

Statistiska centralbyråns anslag till avlöningar till personal
för verksamheten i allmänhet.

Gällande personalförteckning har av Kungl. Majit fastställts den 29 juni
1945 (statsliggaren sid. 425). Den 4 maj 1945 har Kungl. Majit fastställt följande
avlöningsstat för centralbyrån, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 290 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............... » 135 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 62 600

Summa kronor 488000.

Förslag om överflyttning av de s. k. namnärendena till statistiska centralbyrån.
I årets statsverksproposition (II h.-t. sid. 6) har chefen för justitiedepartementet
anmält att ökningen av arbetsbördan inom departementet

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

3

aktualiserat frågan om decentralisation av ärenden angående godkännande
av släktnamn, varför chefen för finansdepartementet framdeles på grundval
av en i ämnet verkställd utredning skulle i särskild proposition upptaga
frågan angående överflyttande av ifrågavarande ärenden till statistiska
centralbyrån.

Inom justitiedepartementet har utarbetats en i november 1945 dagtecknad
promemoria i ämnet, över vilken yttranden inhämtats av statistiska centralbyrån,
statskontoret, allmänna lönenämnden, Överståthållarämbetet, länsstyrelserna
i Jämtlands, Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län ävensom
domkapitlen i Strängnäs och Lunds stift samt Uppsala ärkestift. Härjämte
har allmänna svenska prästföreningens centralstyrelse och Sveriges advokatsamfund
beretts tillfälle att yttra sig över promemorian.

I fråga om den nuvarande ordningen för handläggning
av namnärendena bär i promemorian anförts följande.

Enligt förordningen den 5 december 1901 angående antagande av släktnamn
må anteckning i kyrkobok därom att någon antagit nytt släktnamn
ske endast under vissa i förordningen närmare angivna förutsättningar,
bland vilka ingår att särskilt godkännande av namnet meddelats i enlighet
med förordningens bestämmelser. Ansökan om dylikt godkännande skall
ställas till Konungen samt ingivas eller insändas till länsstyrelsen i det län,
inom vilket sökanden är kyrkobokförd, eller till justitiedepartementet. Till
länsstyrelse inkomna ansökningshandlingar skola översändas till justitiedepartementet.
Avgörandet av ärendet sker i konselj på föredragning av
chefen för justitiedepartementet.

Den ordning''som sålunda finnes stadgad för prövning av ärenden om antagande
av nytt släktnamn (i det följande kallade namnärenden) har varit
gällande sedan ingången av år 1932.

Antalet namnärenden har under de senaste årtiondena varit i ständigt stigande.
Detta antal, som år 1924 utgjorde 976 och år 1934 1 997, har därefter
stigit i rask takt, vilket belyses av följande tablå.

År

Antal namnärenden

År

Antal namnärenden

1935

2 100

1940

3 644

1936

2 490

1941

5 144

1937

3 209

1942

6 186

1938

3 536

1943

7 849

1939

4 850

1944

7 589

Den fortgående ökningen av antalet namnärenden har efter hand ånyo
aktualiserat frågan örn en decentralisation av dessa ärenden. För närvarande
avgöres varje vecka av Kungl. Majit i statsrådet i genomsnitt 150 namnärenden
och det torde icke finnas anledning antaga, att denna siffra skulle inom
en nära framtid komma att mera avsevärt nedgå, även örn under de allra
senaste åren antalet ansökningar i namnärenden icke visat fortsatt uppgång.
I och för sig måste det anses som en föga rationell ordning att en
grupp likartade ärenden av den omfattning varom här är fråga skall i första

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

hand prövas av Kungl. Majit. Departementalkommitterade framhöllo i sitt
år 1912 avgivna betänkande, att till lättande av arbetsbördan för statsrådets
medlemmar ärenden av mindre vikt, med vilka Kungl. Majit besvärades,
borde överlämnas till avgörande av lägre myndigheter; intet ärende borde
handläggas i högre instans än dess natur och andra omständigheter krävde.
Konstitutionsutskottet har vid flera tillfällen, bl. a. vid 1926 och 1938 års
riksdagar, uttalat sig i enahanda riktning. I den av landshövdingen Karl
Levinson år 1939 företagna utredningen angående statsdepartement^^
organisation har vitsordats att namnärendena i och för sig väl lämpade sig
för decentralisation. Riktigheten härav torde icke kunna ifrågasättas. Det
må anmärkas, att enligt utredningen icke inom något departement förekom
någon grupp av ärenden av samma numerära omfång som namnärendena
och att dessa, sedan utredningen verkställdes, mer än fördubblats i antal.
Åtskilliga av namnärendena äro av mycket enkel beskaffenhet och även i
övrigt är prövningen av den natur, att dess förläggande till Kungl. Maj:t
icke är motiverat. Genom den stora anhopningen av ärendena motverkas för
övrigt i viss mån betydelsen därav att de i första hand skola prövas av Kungl.
Majit i det att med hänsyn till de betydande arbetsuppgifter som i övrigt
åvila departementschefen det slutgiltiga avgörandet nödvändigtvis måste
grundas på ett relativt summariskt bedömande.

I 1939 års utredning anfördes som skäl mot att överflytta prövningen av
namnärendena till lägre myndighet, att dessa ärenden icke underginge någon
förberedande behandling i något ämbetsverk, varför en decentralisation
av dem icke skulle medföra någon egentlig arbetsbesparing utan fastmera
leda till att i en del fall, där besvär bleve anförda, ärendena komme att behandlas
i två instanser. Av det ovan anförda torde emellertid framgå att
med den omfattning namnärendena numera fått en decentralisation av dem
skulle innebära en icke oväsentlig minskning av arbetsbördan för departementschefen,
något som i och för sig måste anses önskvärt.‘Vad angår invändningen
att i händelse av besvärs anförande en del av ärendena skulle
komma att behandlas i två instanser må erinras, alt det med hänsyn till
ärendenas natur torde kunna ifrågasättas att stadga förbud mot ärendenas
fullföljande till högre instans eller att i vart fall till undvikande av onödig
dubbelprövning begränsa besvärsrätten. Detta spörsmål skall närmare behandlas
i det följande.

I fråga örn lämpligheten att förlägga handläggningen
av namnärendena till någon underlydande myndighet
har i promemorian anförts följande.

Vid bedömande av frågan hur en decentralisation av namnärendena skall
genomföras står det till en början klart, att för bibehållande av en enhetlig
praxis prövningen måste förläggas till en för hela riket gemensam myndighet.
Professor G. Eberstein föreslog i sitt den 10 oktober 1921 avgivna betänkande
med förslag till lag om släktnamn m. m. inrättandet av en särskild
kungl, namnbyrå för nanmärendena, bestående av två juridiskt bildade ledamöter,
örn möjligt representerande såväl den judiciella som den administrativa
sakkunskapen, samt en språkvetenskapsman jämte ersättare för dem.
Härvid är dock att märka, att enligt betänkandet namnärendena skulle erhålla
en i viss mån mera betydelsefull karaktär, i det att betänkandet tillika

Kungl. Maj:ts pro/tosition nr 266.

5

avsåg genomförandet av en materiell namnrätt. Sistnämnda fråga torde
emellertid ännu icke vara mogen för avgörande. Vid sådant förhållande torde
också behovet av att kvalificerad juridisk sakkunskap finnes representerad
i prövningsmyndigheten vara mindre framträdande. Däremot kvarstår
önskemålet att jämväl språkvetenskapen skall erhålla inflytande på prövningen.
Det är uppenbarligen av vikt, all de nya släktnamn, som nu efter
hand tillkomma och som komma att bliva normerande för vårt folks namnskick
framdeles, framträda i en sådan språklig dräkt, att de icke verka osvenska
eller kunna väcka anstöt eller göra namnets bärare till föremål för åtlöje
eller att de eljest ur språklig synpunkt äro olämpliga. De språkvetenskapliga
synpunkterna torde emellertid, på sätt nedan skall närmare beröras, kunna
beredas inflytande vid namnärendenas prövning utan att vara direkt företrädda
i prövningsmyndigheten.

Med hänsyn till vad nu anförts torde inrättandet av ett fristående ämbetsverk
för namnärenden framstå såsom en alltför vittgående åtgärd. Lämpligare
synes vara att namnärendena överflyttas å något redan bestående
centralt ämbetsverk. Särskilda sakkunniga, vilka den 15 september 1915
framlagt förslag till förordning angående antecknande i kyrkobok av tillnamn,
funno, att det ämbetsverk, vars arbetsuppgifter ha närmast anknytning
till namnärendena, torde vara statistiska centralbyrån. Enligt gällande
instruktion för centralbyrån har denna utöver den befattning med kyrkobokföringsfrågor,
som äger samband nied centralbyråns statistiska arbete,
bl. a. att med uppmärksamhet följa kyrkobokföringens tillstånd i riket och
till Kungl. Majit avgiva de förslag till kyrkobokföringens förbättrande, som
må kunna påkallas, alt pröva och avgöra sådana kyrkobokföringsärenden,
som avse rättelse eller ändring av förnamn, tidsuppgifter och dylika i kyrkobok
gjorda anteckningar samt att i övrigt beträffande kyrkobokföringen
fullgöra de särskilda åligganden, som enligt gällande författningar eller
eljest äro eller varda åt centralbyrån uppdragna. Då ärenden angående antagande
av nytt släktnamn lia karaktär av kyrkobokföringsfrågor, eftersom
Kungl. Maj:ts beslut i ärendet endast innebär en rätt för sökanden att
få det nya namnet infört i kyrkobok, är det uppenbart att namnärendena
ganska nära anknyta till vissa av statistiska centralbyråns arbetsuppgifter.
Det kan vidare anmärkas, att centralbyrån genom kungörelse den 16 oktober
1942 (nr 820) anförtrotts att, efter hörande av vederbörande domkapitel,
pröva och avgöra frågor angående ändrande av förnamn m. m. samt att det
därefter icke sällan inträffat, att ansökan örn antagande av nytt släktnamn
ingivits eller insänts till centralbyrån. Ett överflyttande av släktnamnsärendena
å centralbyrån skulle innebära att alla frågor som avse rättelse eller
ändring av namn i kyrkobok med undantag av namnändringar i anledning av
familjerättsliga förhållanden skulle samlas hos en och samma myndighet.

I detta sammanhang må ytterligare anföras, att enligt det föreliggande
förslaget till omorganisation av folkbokföringen statistiska centralbyrån
skall vara riksbyrå för folkbokföringen och i sådan egenskap ha att utöva
den centrala ledningen av och tillsynen över folkbokföringen ävensom att
föra vissa register. Mellan riksbyrån å ena, saint länsstyrelserna i egenskap
av länsbyråer för folkbokföringen och pastorsämbetena, å andra sidan, kommer
en livlig skriftväxling i folkbokföringsfrågor att äga rum. Uteslutet
synes icke, att ett överflyttande å statistiska centralbyrån av namnärendena
kan möjliggöra vissa förenklingar i fråga örn registreringen av beviljade an -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

sökningar om antagande av nytt släktnamn. Det synes jämväl kunna bliva
föremål för övervägande att avskaffa den nuvarande skyldigheten för sökanden
att själv anmäla den beviljade namnändringen till införande i kyrkobok
och ålägga statistiska centralbyrån uppgiftsskyldighet i ifrågavarande
hänseende.

De hörda remissmyndigheterna och sammanslutningarna hava icke framställt
någon erinran mot det sålunda framlagda förslaget.

I fråga örn handläggningen av namn ärendena vid statistiska
centralbyrån samt den för detta ändamål erforderligapersonalen
och därmed sammanhängande frågor har i promemorian
anförts bland annat följande.

De kyrkobokföringsfrågor, som tillhöra statistiska centralbyråns handläggning,
ankomma för närvarande på avdelningen för befolkningsstatistik
m. m. Efter inrättandet av en avdelning för folkbokföringsfrågor, som är
avsedd att förestås av en byråchef, komma ifrågavarande ärenden eventuellt
att överflyttas å denna nya avdelning. Därest prövningen av namnärendena
överflyttas å statistiska centralbyrån, ligger det nära till hands att förlägga
dessa ärenden, på grund av deras samband med kyrkobokföringsfrågorna,
till samma avdelning som dessa. Detta skulle innebära att vederbörande
byråchef bleve föredragande i namnärenden, därest ej beslutanderätten i dessa
ärenden överlämnades åt honom. Sistnämnda alternativ torde icke för
närvarande böra ifrågasättas. Vad angår föredragningen av namnärendena
må anmärkas, att det synes ofrånkomligt, att för den förberedande handläggningen
av dessa finnes anställd en kvalificerad tjänsteman med juridisk
utbildning. Det synes då vara en onödig omgång att byråchefen å avdelningen
skall deltaga i ärendenas prövning, vare sig såsom själv föredragande
eller såsom allenast närvarande vid ärendenas föredragning av nyssnämnde
tjänsteman. Lämpligare synes vara att för namnärendena inrättas en fristående
avdelning med denne tjänsteman som chef. Härigenom kommer
jämväl hans juridiska sakkunskap att vinna större inflytande. Till namnavdelningen
inom centralbyrån bör givetvis överflyttas jämväl prövningen
av de frågor örn rättelse och ändring av förnamn m. m., vilka redan ankomma
på centralbyrån.

Chefen för den nya avdelningen torde böra erhålla ställningen av förste
byråsekreterare i A 26 eller samma lönegrad som cheferna för centralbyråns
avdelningar för finansstatistik m. m. och rättsstatistik m. m. tillhöra.

1 övrigt torde personalen å avdelningen böra utgöras av 1 kanslibiträde samt

2 kontorsbiträden. Med hänsyn till det kvalificerade arbete, som för närvarande
utföres i justitiedepartementet av kanslibiträdet å namnbyrån kan
dock ifrågasättas att uppflytta kanslibiträdesbefattningen till en kontoristbefattning
i A 9. Kontorsbiträdena synas böra efter vanliga grunder placeras
i A 4.

På sätt i det föregående anmärkts är det ur allmän synpunkt ett intresse
att språkvetenskapen tages i anspråk vid prövningen av namnärendena. För
detta ändamål torde det dock icke vara erforderligt att någon språkvetenskapsman
formellt deltager i centralbyråns beslut i ärendet utan torde det
vara tillfyllest att han utövar en rådgivande funktion i egenskap av särskilt
förordnad sakkunnig. Såsom sådan bör han givetvis erhålla del av

Kunt)!. Maj.ts proposition nr 266.

7

samtliga ansökningar i namnärenden och vara skyldig att till centralbyrån
göra de anmärkningar, vartill han finner anledning, ävensom i övrigt stå
centralbyrån till tjänst'' med råd och upplysningar. Därest i något fall
centralbyrån finner sig böra medgiva antagande av nytt släktnamn, vars
godkännande den sakkunnige avstyrkt av språkliga skäl, synes anmärkning
om sistnämnda förhållande böra göras i centralbyråns protokoll i ärendet.
1 arvode åt den sakkunnige synes icke behöva beräknas högre belopp än
600 kronor örn året.

Statistiska centralbyrån har i sitt utlåtande anfört, att det principiellt syntes
vara riktigast att namnärendena förlädes till folkbokföringsavdelningen
inom centralbyrån och icke som i promemorian föreslagits till en särskild
avdelning.

En särskilt förordnad tjänsteman skulle i så fall föredraga ärendena i närvaro
av byråchefen på folkbokföringsavdelningen. Vid en sådan anordning
har centralbyrån ansett, att frågan örn tjänsteställning för föredraganden
borde tagas under omprövning.

Det föreslagna arvodesbeloppet av 600 kronor åt en såsom sakkunnig anlitad
språkman syntes centralbyrån vara väl lågt tilltaget.

Statskontoret har i sitt utlåtande förklarat sig icke hava något att erinra
mot inrättandet av en särskild avdelning inom statistiska centralbyrån för
handläggning av namnärendena, varvid till denna avdelning även skulle läggas
frågor örn rättelse och ändring av förnamn m. m. Beträffande avdelningens
personal har statskontoret ifrågasatt, huruvida anledning funnes att
på föreståndaren ställa krav på juridisk utbildning, då det rättsliga inslaget
i prövningsmaterialet syntes vara tämligen obetydligt. Ämbetsverket har
ansett det lämpligare att krav uppställdes därpå, att tjänstinnehavaren hade
språklig högskoleutbildning. Härigenom skulle även arvodet av 600 kronor
åt den sakkunnige språkmannen bliva obehövligt. Statskontoret har ansett,
att en placering av föreståndaren i lönegrad A 24 vore tillfyllest. Ämbetsverket
har vidare intet att erinra mot att ett av biträdena, nämligen det biträde,
som avsåges att i viss utsträckning självständigt utföra förberedande
granskning av släktnamnsärendena, placeras i lönegrad A 9. I avvaktan på
ytterligare erfarenheter rörande omfattningen av arbetsbördan på avdelningen
syntes dock för övriga biträden ordinarieanställning icke böra förekomma.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har framhållit, att en placering i lönegraden
A 26 av föredraganden i så ensartade och rutinmässiga ärenden som
namnärenden förefölle synnerligen förmånlig med tanke på att länsnotarier
av första och andra klass med ofta mycket omväxlande och krävande föredragning
äro placerade i respektive lönegraderna A 24 och A 21.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Allmänna lönenämnden och övriga hörda myndigheter och sammanslutningar
hava icke framfört någon erinran mot förslaget om lönegradsplaceringen
av personalen och därmed sammanhängande spörsmål.

Vad angår frågan örn besvär srätt över statistiska centralbyråns
beslut i namnärenden har i promemorian anförts följande.

Besvär över statistiska centralbyråns beslut skola för närvarande, där ej
annat är stadgat, anföras hos Kungl. Majit i finansdepartementet. I kyrkohokföringsärenden
som angå ändring av förnamn m. m. skola jämlikt kungörelsen
den 16 oktober 1942 (nr 820) besvär över centralbyråns beslut ingivas
till ecklesiastikdepartementet. Såsom i det föregående anmärkts kan
det ifrågasättas huruvida klagorätl över huvud bör medgivas i namnärenden.
Skall syftet med namnärendenas överflyttning till statistiska centralbyrån
vinnas, torde i vart fall åtgärder böra vidtagas i syfte att begränsa
klagorätten. Till stöd för att icke medgiva klagorätt i fråga om avslagna ansökningar
i namnärenden kan anföras, att besluten i dessa ärenden icke vinna
laga kraft i vanlig mening. Det torde icke råda någon tvekan därom att
den som fått avslag å ansökan örn godkännande av visst namn såsom släktnamn
kan med åberopande av nya skäl få en förnyad ansökan i ärendet
prövad och eventuellt godkänd. Med hänsyn härtill är sökandens intresse
av att kunna draga frågan under Kungl. Majlis prövning icke så starkt framträdande.
Vad angår bifallna ansökningar i namnärenden föreligger givetvis
i och för sig ett starkt intresse för den, som bär samma eller ett mycket
likartat namn, att kunna genom ett överklagande få beslutet om godkännande
av namnet såsom släktnamn för annan undanröjt. Medgåves en sådan
klagorätt, skulle emellertid detta lätt kunna leda till en mängd överklaganden
från personer, som förmenade att det godkända namnet vore förväxlingsbart
med deras eget. Det synes med hänsyn härtill knappast tillrådligt
att över huvud medgiva klagorätt i ärende varigenom släktnamn godkänts.
Ett särskilt skäl härför är att, därest klagorätt medgives, det nya namnet
icke kan införas i kyrkobok utan att lagakraftbevis rörande beslutet om dess
godkännande företes. Nödvändigheten av att behöva förete sådant bevis
skulle vålla allmänheten omgång och besvär. Denna olägenhet skulle i viss
mån kvarstå även örn man medgåve klagorätt endast i begränsad omfattning,
exempelvis i sådana fall, då det inom statistiska centralbyrån förelegat
skiljaktiga meningar.

På grund av det anförda synes klagorätt över statistiska centralbyråns beslut
i namnärenden icke böra medgivas. Då enligt föreliggande förslag
namnavdelningen inom statistiska centralbyrån skulle få att handlägga jämväl
sådana frågor angående ändring av förnamn m. m. i kyrkobok, som redan
för närvarande ankomma på centralbyråns prövning, synes jämväl den
hittillsvarande klagorätten i dylika ärenden böra avskaffas.

Statistiska centralbyrån bär i sitt utlåtande i fråga örn rätt att anföra
besvär över beslut i namnärenden anfört följande.

Statistiska centralbyrån vill giva uttryck för sina betänkligheter mot att
rätt icke skulle medgivas att anföra besvär över ämbetsverkets beslut i
namnärenden, innefattande enligt vad som uttryckligen framhålles såväl

Kunell. Maj:ts proposition nr 266.

9

släktnamns- som förnamnsärendena. I anledning av invändningen att i händelse
av besvärs anförande i släktnamnsärendena en ändrad förläggning icke
skulle medföra någon egentlig arbetsbesparing, utan endast leda till att i
en del fall, där besvär bleve anförda, ärendena komme att behandlas i två
instanser och sålunda komme att alltjämt belasta departementschefen, vill
statistiska centralbyrån ifrågasätta huruvida icke denna arbetsbelastning kan
antagas bliva ganska ringa och mer än väl skulle uppvägas av den för såväl
de rättssökande som det beslutande ämbetsverket mera tillfredsställande
ordning, som måste bliva följden av att besvärsrätt medgives de med beslut
i namnärenden missnöjda.

Vidare har länsstyrelsen i Jämtlands län ifrågasatt huruvida icke, innan
frågan örn införande av materiell namnrätt blivit vederbörligen utredd och
avgjord, besvärsrätt borde finnas i de fall, då statistiska centralbyrån godkänt
ansökan om tillnamn. I annat fall kunde person, som bär samma eller
likartat släktnamn som det godkända, icke fa de skäl, han kan andraga mot
att annan erhåller namnet, prövade.

Slutligen har Lunds domkapitel ansett, att besvärsrätt över statistiska
centralbyråns beslut såväl i frågor om ändring av släktnamn som angående
ändring av förnamn och tidsuppgifter m. m. borde medgivas, samt att beslut
i släktnamnsärenden borde offentliggöras genom kungörelseförfarande.

I promemorian har slutligen uttalats, att omläggningen av formerna
för prövning av namnärendena torde kunna genomföras fran och med
den 1 juli 1946.

Statistiska centralbyrån har ifrågasatt huruvida icke överflyttningen av
namnärendena till centralbyrån borde uppskjutas till den 1 januari 1947.

Utarbetande av viss förmögenhetsstatistik. I skrivelse den 27 augusti 1945
har statistiska centralbyrån hos Kungl. Maj:t gjort framställning att åt centralbyrån
uppdrages att från och med taxeringsåret 1946 utarbeta en årlig
statistik över förmögenheter över 20 000 kronor.

över framställningen hava riksräkenskapsverket och länsstyrelsen i Stockholms
län ävensom Sveriges häradsskrivareförenings styrelse avgivit utlåtanden.

Statistiska centralbyrån har härom anfört i huvudsak följande.

I planen för 1945 års folkräkning, vilken framlades i skrivelse till Konungen
den 14 april 1945, ingår även en kombinerad inkomst- och förmögenhetsslatistik
omfattande 1/12 av befolkningen, varvid avsetts att ur taxeringslängdema
utöver inkomstuppgifterna även erhålla sådana uppgifter,
att i varje särskilt fall vederbörandes skattepliktiga förmögenhet kan uträknas.
Förutom dessa finansstatistiska undersökningar utarbetar statistiska
centralbyrån årlig inkomststatistik. Emellertid synes det centralbyrån vara
av intresse, att även folkräkningarnas förmögenhetsutredningar fullföljas

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

genom en årlig förmögenhetsstatistik, vilket enklast torde ske genom bearbetning
av längderna över taxeringen till särskild skatt å förmögenhet,
vilka upptaga förmögenheter över 20 000 kronor.

Enligt statistiska centralbyråns uppfattning borde förmögenhetsstatistiken
liksom den årliga inkomststatistiken endast omfatta fysiska personer,
oskifta dödsbon och familjestiftelser. Vidare borde den skattepliktiga, ej
den beskattningsbara, förmögenheten bearbetas, då därigenom uppgift örn
totala antalet förmögenheter över 20 000 kronor tillhörande nämnda kategorier
av skattskyldiga skulle erhållas. Bearbetningen borde omfatta en uppdelning
av förmögenheterna i storleksklasser, varvid hänsyn skulle tagas
även till förmögenhetsägarens till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
taxerade belopp. Härigenom skulle bland annat förmögenhetsdelens betydelse
i de högre inkomstklasserna kunna belysas. Dessutom skulle beräkningar
göras över förmögenhetssummorna i de olika storleksklasserna.

Något särskilt primärmaterial för förmögenhetsstatistiken skulle enligt
statistiska centralbyråns mening icke behöva avlämnas till centralbyrån utan
förmögenhetslängderna skulle under en kortare tid för den statistiska bearbetningen
kunna lånas av centralbyrån.

Enligt 1940 års finansstatistiksakkunnigas uttalanden om finansstatistikens
handhavande (SOU 1942: 48) borde allmän inkomst- och förmögenhetsstatistik
ankomma på statistiska centralbyrån. Med hänsyn till arten av
den inkomst- och förmögenhetsstatistik, vilken, såsom inledningsvis nämndes,
ingår i statistiska centralbyråns verksamhet, synes även enligt centralbyråns
åsikt den nu föreslagna förmögenhetsstatistiken böra tillföras statistiska
centralbyråns arbetsuppgifter.

Enligt riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46
uppgick antalet i den särskilda förmögenhetslängden upptagna förmögenhetsägare
taxeringsåret 1943 till något mer än 204 000. Med ledning härav
uppskattar statistiska centralbyrån den för bearbetning av förmögenhetslängderna
erforderliga arbetskraften till 1 biträde under 7 månader. Kostnaderna
härför har centralbyrån beräknat till 1 500 konor.

För förmögenhetsstatistiken erforderliga expensutgifter torde huvudsakligen
komma att utgöras av tryckning av ett mindre antal blanketter till arbetstabeller.
Publiceringen torde lämpligen ske tillsammans med uppgifterna
om taxeringsutfallet och inkomstfördelningen.

Riksräkenskapsverket har i sitt förenämnda utlåtande anfört, att ämbetsverket
delade centralbyråns uppfattning, att det skulle vara av stort värde,
därest en förmögenhetsstatistik på sätt centralbyrån föreslagit kunde komma
till stånd. Emellertid anser riksräkenskapsverket, att goda skäl tala för
att utarbetandet av denna statistik förlädes till riksräkenskapsverket.

Riksräkenskapsverket har icke kunnat ansluta sig till statistiska centralbyråns
förslag, att de avskrifter av förmögenhetslängderna, som skola överlämnas
till länsstyrelserna, dessförinnan skulle översändas för bearbetning
lill centralbyrån. Ämbetsverket har i stället föreslagit, att debiteringslörrättarna
ålades att utföra en extra kopia av förmögenhetslängden, vilken
skulle överlämnas till statistiska centralbyrån samtidigt som avskriften till
länsstyrelserna enligt gällande bestämmelser skall avlämnas. För Stockholms

Kungl. Maj.ts proposition nr 266. 11

stad talade praktiska skäl för att den statistiska bearbetningen förlädes till
skatteverkets lokaler.

Länsstyrelsen i Stockholms län och Sveriges häradsskrivareförenings styrelse
hava i sina förenämnda yttranden instämt i det av riksräkenskapsverket
gjorda förslaget.

Folkbokföringsavdelningen. Sedan 1945 års riksdag fattat beslut angående
omorganisation av folkbokföringen, har Kungl. Maj:t i brev den 29
juni 1945 såsom tillägg till den för statistiska centralbyrån fastställda personalförteckningen,
att tillämpas från och med budgetåret 1945/46, upptagit
en byråchef i lönegrad Eo 30 och en förste byråsekreterare i lönegrad
Eo 26 och i samma brev medgivit, att den i ämbetsverkets avlöningsstat för
nämnda budgetår upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal finge överskridas med högst 66 000 kronor. Från nämnda belopp
skulle i första hand bestridas avlöningar till den för centralbyråns befattning
med folkbokföringens genomförande erforderliga personalen, utgörande
förutom nämnde byråchef och förste byråsekreterare en amanuens i
lönegrad Eo 18, ett kontorsbiträde i lönegrad Eo 4 och ett skrivbiträde i
lönegrad Eo 2. Därjämte skulle från samma anslagsbelopp bestridas ersättningar
till två experter för deras biträde med vissa förberedelsearbeten för
folkbokföringsreformen med ett sammanlagt belopp av i runt tal 26 500
kronor.

I skrivelse den 22 mars 1946 har statistiska centralbyrån föreslagit, att
personalen å folkbokföringsavdelningen inom centralbyrån skulle under
nästa budgetår utgöras av en byråchef i lönegrad Eo 30, två förste hyråsekreterare
i lönegrad Eo 26, en arvodesavlönad teknisk expert, två amanuenser
i lönegrad Eo 18, en expeditionsvakt i lönegrad Eo 5, ett kontorsbiträde
i lönegrad Eo 4, fyra skrivbiträden i lönegrad Eo 2 samt ett skrivbiträde i
lönegrad Ex 2.

Enligt detta förslag skulle alltså avdelningen förstärkas med en amanuens,
en expeditionsvakt samt fyra skrivbiträden. Vidare skulle av de två experterna
den ene såsom förste byråsekreterare i lönegrad Eo 26 tillhöra den permanenta
organisationen, varemot den andre tillsvidare skulle bibehållas vid
arvodesanställning.

Centralbyrån är av deli uppfattningen, alt särskild sakkunskap på det organisationstekniska
området med nödvändighet måste finnas företrädd inom
centralbyrån icke blott under tiden för det egentliga uppläggningsarbetet
utan även därefter, därest ämbetsverket, så som av folkbokföringskommittén
föreslagits, jämväl i fortsättningen skall lia att utöva den högsta tillsynen
och ledningen av folkbokföringen i riket samt verka för ett ändamålsenligt
anordnande av denna. Erfarenheterna från det pågående uppläggningsar -

12

Kungl. Majlis proposition nr 266.

betet anser centralbyrån otvetydigt visa hän i riktning mot nödvändigheten
av en dylik anordning.

Såsom motivering för bibehållande av de båda experterna
har centralbyrån anfört bland annat följande.

Centralbyrån vill i förevarande avseende erinra örn att den maskinella
utrustningen vid länsstyrelsernas folkbokföringsavdelningar, därest densamma
utbvgges i enlighet med folkbokföringskommitténs förslag, kommer att
representera ett sammanlagt värde av omkring en och en halv miljon kronor
samt att det investerade kapitalet, därest jämväl anskaffade inventarier, såsom
kortfackskåp m. m. medräknas, torde komma att uppgå till inemot två
och en halv miljon kronor. Personalkostnaderna vid länsstyrelsernas folkbokföringsavdelningar
beräknas komma att uppgå till mer än 700 000 kronor
för år.

För underhållet och vården av den maskinella utrustningen måste en serviceorganisation
även i fortsättningen stå till förfogande, vilken torde böra
dirigeras centralt från statistiska centralbyrån. En omdisposition av maskinparken
och tillfälliga omläggningar i präglings- och tryckningsplanerna kan
komma att föranledas vid underhållstjänstens fullgörande. Konsumtionen
av förbrukningsartiklar, såsom färgband, karbonpapper och registerkort
samt av adressplålar och ryttare m. m. torde komma att bliva avsevärd och
representera betydande belopp. Enbart dessa omständigheter torde göra det
angeläget att genom en central planläggning och kontroll ett rationellt utnyttjande
möjliggöres av de maskinanläggningar, som ställts till de olika
folkbokföringsavdelningarnas förfogande.

De tryckande registrens regionala avdelningar utgöra vidare icke slutna
enheter utan bilda ett sammanhängande system, där plåtar skola utväxlas
mellan de olika avdelningarna. Av synnerlig betydelse är därför att arbetsformerna
bliva enhetliga för alla folkbokföringsavdelningar, särskilt i vad
det gäller sådana arbetsuppgifter, som inverka på övriga avdelningars arbetsuppgifter.
Arbetsföreskrifter och rutinschemata måste finnas fastställda
och genom en ständig kontakt mellan de olika folkbokföringsavdelningarna
förmedelst rapporter och personliga besök tillsyn övas att föreskrifterna iakttagas.
Arbetet vid folkbokföringsavdelningarna måste även i övrigt noga följas
och de lokala erfarenheterna centralt sammanställas och bearbetas för
att kunna tillgodogöras vid samtliga folkbokföringsavdelningar. Kontinuerlig
tillsyn torde även erfordras över underhållet av maskinparken.

På statistiska centralbyråns folkbokföringsavdelning torde således — vid
sidan av avdelningens övriga arbetsuppgifter — i stor utsträckning komma
att ligga arbetsuppgifter, som närmast äro jämförliga med dem som åligga
driftavdelningar eller organisationsavdelningar vid vissa verk.

I fråga om experternas anställningsförhållanden har
centralbyrån anfört följande.

Centralbyrån anser sig med hänsyn till det anförda böra föreslå, att centralbyråns
organisation permanent utbygges med en befattning, vars innehavare
har att i organisationstekniskt avseende biträda byråchefen vid folkbokföringsavdelningen.
Med hänsyn till de krav, som enligt vad förut anförts
komma att ställas på innehavaren av denna befattning, synes denne

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

13

böra givas ställningen av förste byråsekreterare i lönegrad 26. Befattningen
torde lämpligen böra tillsättas fr. o. m. den 1 juli 1946. Därest så sker,
skulle centralbyrån under nästa budgetår därjämte behöva biträdas av en
särskilt förordnad teknisk expert med begränsad tjänstgöring. För den sistnämnde
experten torde för nästkommande budgetår böra beräknas ett arvode
om 8 400 kronor.

Övriga framställningar. I skrivelser den 31 augusti 1945 och den 22 mars
1946 har statistiska centralbyrån gjort framställning örn medelsanvisning
för budgetåret 1946/47.

Centralbyrån har därvid hemställt dels att den aktuariebefattning, vars
innehavare är chef för centralbyråns kansli och registratorskontor uppflyttas
från lönegrad A 21 till A 22, dels att bibliotekariebefattningen uppflyttas
från lönegrad A 24 till A 26 dels ock att biblioteksassistenttjänsten uppflyttas
från lönegrad All till A 14.

över centralbyråns framställning har allmänna lönenämnden avgivit yttrande.

I fråga om uppflyttningen i lönegrad av förenämnda aktuariebefattning
har centralbyrån anfört följande.

Chefen för centralbyråns kansli och registratorskontor är placerad i lönegrad
A 21. Han handlägger såsom föredragande inför ämbetsverkets chef
personalärendena samt har inseende över ämbetsverkets medelsförvaltning
och ekonomiska angelägenheter i allmänhet. Med den mycket betydande
tillväxt, som ämbetsverkets personal under senare år undergått och som
under instundande budgetår kommer att ytterligare ökas, tillväxer i motsvarande
grad arbetsbelastningen för kanslichefen och hans ekonomiska
ansvarighet för medelsförvaltningen. Som mått på den under senare år ökade
omfattningen av den ekonomiska ansvarighet, i vilken kanslichefen är
delaktig, kan nämnas, att centralbyråns totala utgifter stegrats från omkring
920 00Ö kronor räkenskapsåret 1937/38 till omkring 1 120 000 kronor året
1944/45 och att de under innevarande och nästkommande budgetår komma
att ytterligare avsevärt stegras.

Allmänna lönenämnden har i sitt utlåtande —- under framhållande att
den ifrågavarande befattningen enligt lönenämndens mening icke vore någon
aktuarietjänst i egentlig mening utan snarare en byråsekreterartjänst
förklarat, att nämnden icke kunnat tillstyrka centralbyråns nu ifrågavarande
förslag.

Vad angår uppflyttning i lönegrad av bibliotekarien och biblioteksassistenten
bar centralbyrån anfört följande.

Bibliotekarien i statistiska centralbyrån är chef för ett av landets största
specialbibliotek, som omfattar omkring 90 000 band och uppehåller bytesförbindelser
med statistiska ämbetsverk och institutioner i alla civiliserade
länder. Till biblioteket hör vidare en omfattande skriftväxling i statistiska
ämnen med myndigheter och enskilda forskare inom och utom landet, vil -

14

Kunr/I. Majlis proposition nr 266.

ken är förenad med mångsidiga och ofta maktpåliggande utredningsarbeten.
Trots den av kriget föranledda inskränkningen i den utländska bytesverksamheten
och skriftväxlingen har arbetsbördan å biblioteket under senare
år undergått en stark ökning. Sålunda har antalet personer, som i
forskningssyfte besökt bibliotek och arkiv mellan åren 1938 och 1944 stegrats
från 1 060 till 1 622 eller med över 50 procent. En uppflyttning av bibliotekarietjänsten
från 24 till 26 lönegraden finner centralbyrån därför väl
motiverad.

Å statistiska centralbyråns bibliotek är enligt personalförteckningen, förutom
bibliotekarien, placerad en biblioteksassistent i lönegrad All. Centralbyrån
vill härmed föreslå, att nämnda befattning uppflyttas till lönegrad 14,
under framhållande av att med det omfattande och starkt växande arbetet
vid biblioteket och arkivet krävande och i viss mån självständiga arbetsuppgifter
i icke ringa omfattning måst läggas på biblioteksassistenten och att
det för arbetets jämna gång är i hög grad angeläget, att på denna post finnes
en väl kvalificerad och omdömesgill person. Även med hänsyn till de
krav på teoretisk utbildning, som ställas på biblioteksassistenten — biblioteksteknisk
utbildning, som i regel förutsätter akademisk examen — synes
den nuvarande lönegradsplaceringen alltför låg.

Allmänna lönenämnden har avstyrkt centralbyråns förslag örn uppflyttning
i lönegrad av bibliotekarien och biblioteksassistenten. Lönenämnden har
härvid erinrat att allmänna civilförvaltningens lönenämnd den 11 oktober
1935 avgivit utlåtande angående ifrågasatt uppflyttning av biblioteksassistenten
vid statistiska centralbyrån (se statsverksprop. 1936, VII h.-t. sid. 23)
och därvid funnit sig icke kunna förorda bifall till det då framställda förslaget.
En reservant inom lönenämnden har tillstyrkt centralbyråns förslag
örn uppflyttning av biblioteksassistenten.

I fråga om medelsbehovet till avlöningar till icke-ordinarie personal har
statistiska centralbyrån i sina förenämnda skrivelser gjort framställning
örn medel till avlönande av personalen vid folkbokföringsavdelningen. Vidare
har centralbyrån ansett påkallat att anställa ytterligare ett kanslibiträde
i lönegrad Eo 7 samt två extra ordinarie skrivbiträden.

I fråga om sistnämnda biträdespersonat har centralbyrån anfört följande.

A statistiska centralbyråns kansli och registratorskontor, som handhar
personalärenden samt medelsförvaltningen och ämbetsverkets ekonomiska
angelägenheter i allmänhet, utgöres personalen förutom av en aktuarie i lönegrad
A 21 såsom chef och föredragande inför överdirektören endast av
en registrator i lönegrad A 14. Med den starka ansvällning centralbyråns
arbetsuppgifter och personal under senare år erhållit, har arbetet å kansliet
och registratorskontoret numera tagit en sådan omfattning, att detsamma
icke kan medhinnas av de två därför avsedda tjänstemännen, utan har
för det statistiska arbetet avsedd arbetskraft under större delen av året måst
avdelas till biträde vid avlöningslistornas upprättande, matrikelföring och
annan personalredovisning m. m. Under budgetåret 1946/47 kommer detta
arbete att ytterligare ökas genom tillkomsten av den nya folkbokföringsavdelningen
och 194a ars folkräkning. Statistiska centralbvråns personal,

Kungl. Majlis proposition nr 266.

15

som för närvarande utgör omkring 250 personer, kommer att vid ingången
av nämnda budgetår, ehuru vissa nu pågående utredningar då avslutats,
uppgå till åtminstone 350 personer. Den hittills använda utvägen med tillfälliga
lån av arbetskraft från det statistiska arbetet måste därvid bli helt
otillräcklig. Den förstärkning av arbetskraften på kansliet och registratorskontoret,
som erfordras, synes i stället lämpligen böra beredas genom
anställning av ett helårsbiträde med uppgift att biträda kanslichefen samt
att övertaga registrator^ befattning med personalredovisningen och att som
vikarie uppehålla registrator^ tjänst vid semester och annan ledighet. Med
hänsyn till arbetets kvalificerade beskaffenhet anser sig centralbyrån böra
föreslå, att den ifrågasatta befattningen placeras i lönegrad Eo 7 och att för
ändamålet anslaget till avlöningar till icke-ordinarie personal höjes med
4 000 kronor.

I skrivelse den 18 december 1943 beräknade statistiska centralbyrån, att
den på förslag av 1942 års finansstatistiksakkunniga upptagna inkomst- och
verksamhetsstatistiken skulle erfordra omkring 40 biträdesmånader, och i
enlighet härmed beräknades det för nämnda statistik erforderliga avlöningsanslaget
för budgetåret 1945/46. Sedan första årgången av inkomststatistiken
nu i det närmaste slutförts, har det visat sig, att densamma krävt 59
biträdesmånader. Efter vunna erfarenheter torde arbetet kunna i viss mån
förenklas, men det torde dock vara ofrånkomligt, att arbetet kommer att
kräva omkring 10 biträdesmånader mera än ursprungligen beräknats. På
grund härav får centralbyrån hemställa, att avlöningsanslaget, för möjliggörande
av anställning av ytterligare ett extra ordinarie skrivbiträde, måtte
höjas med 2 350 kronor.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 14 september 1944 fastställt nya
formulär till finansstatistiska uppgifter för städer, köpingar och vissa municipalsamhällen
samt landsting, kommer bearbetningen av dessa uppgifter
enligt centralbyråns i underdånig skrivelse den 30 juni 1944 gjorda beräkning
att kräva ytterligare ett årsbiträde. De nya formulären skola användas
från och med räkenskapsåret 1945 och bearbetningen av desamma
kommer att äga rum under budgetåret 1946/47. För ändamålet erfordras
anställande av ett extra ordinarie skrivbiträde, för vars avlöning centralbyrån
beräknat en höjning av avlöningsanslaget med 2 350 kronor.

I en den 22 mars 1946 dagtecknad promemoria har överdirektören och
chefen för statistiska centralbyrån meddelat uppgifter angående proportionen
mellan ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare inom biträdesgraderna
i centralbyrån. Av promemorian framgår att av 210 den 1 januari
1946 anställda biträden 47 voro ordinarie, 61 extra ordinarie och sammanlagt
112 extra eller tillfälliga befattningshavare. Av de 61 extra ordinarie
befattningshavarna hade 7 en tjänstgöringstid inom verket av 15 år eller
mera, 17 en tjänstgöringstid av 14 år och ytterligare 9 en tjänstgöringstid av
över 10 år.

I enlighet med det i förenämnda departementspromemoria framlagda för- Depurtcmentsslaget,
mot vilket någon erinran icke framförts av remissmyndigheterna, bör chefenhandläggningen
av släktnammsärenden överflyttas från justiliedepartemen -

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

tet till statistiska centralbyrån. Vad rör tidpunkten för överflyttningen har
statistiska centralbyrån ansett att därmed borde anstå till den 1 januari 1947.
Då emellertid handläggningen inom centralbyrån av namnärenden icke torde
komma att i mera avsevärd grad belasta de med folkbokföringen sysselsatta
befattningshavarna, torde, såsom chefen för justitiedepartementet förutsatt
vid anmälan i årets statsverksproposition av anslagen till justitiedepartementet
för nästa budgetår, överflyttningen böra genomföras redan den 1 juli 1946.

I departementspromemorian föreslås, att någon besvärsrätt över statistiska
centralbyråns beslut hädanefter icke skall föreligga vare sig i de överflyttade
släktnamnsärendena eller i de för närvarande av centralbyrån handlagda
förnamnsärendena. Häremot ha erinringar framställts av flera av de i ärendet
hörda myndigheterna. Med hänsyn särskilt till de praktiska olägenheter,
som enligt vad i promemorian anföres en besvärsrätt skulle medföra, anser
jag för egen del, att dylik rätt icke bör medgivas.

Inom centralbyrån böra släktnamnsärendena handläggas på folkbokföringsavdelningen.
Samtidigt böra även frågor örn rättelse och ändring av
förnamn m. m. förläggas till samma avdelning. En särskild tjänsteman bör
i så fall svara för beredningen av ärendena, och föredragningen för verkschefen
ske i närvaro'' av byråchefen å folkbokföringsavdelningen. Vid sådant
förhållande synes mig en placering av föredraganden i 26 lönegraden väl
hög. Jag förordar, att föredraganden såsom förste byråsekreterare placeras
i lönegraden A 24.

Såsom i promemorian föreslagits bör biträdespersonalen för handläggning
av namnärendena utgöras av en kontorist i 9 lönegraden och två lcontorsbiträden.
Vidare tillstyrker jag att en språkvetenskapsman anlitas mot
ett arvode av 600 kronor örn året för rådgivning vid handläggningen av
namnärendena.

I enlighet med statistiska centralbyråns förslag bör från och med taxeringsåret
1946 utarbetas en årlig statistik över förmögenheter över 20 000
kronor. Utarbetandet av statistiken synes böra förläggas till statistiska centralbyrån.

Vid folkbokföringsreformens genomförande skall statistiska centralbyrån
tilläggas funktionen såsom riksbyrå för folkbokföringen i riket. Med hänsyn
till att folkbokföringsavdelningen inom centralbyrån därvid kommer att bliva
fast organiserad, finner jag lämpligt, alt byråchefen å avdelningen uppföres
å ordinarie stat med placering i lönegrad A 30.

Jag har intet att erinra mot centralbyråns förslag att personalen i övrigt
utgöres av två förste byråsekreterare i lönegrad Eo 26, två amanuenser i lönegrad
Eo 18, en expeditionsvakt i lönegrad Eo 5, ett kontorsbiträde och fem
skrivbiträden. Vidare bör för nästa budgetår avses ett belopp av 8 400 kronor

Kungl. Maj :ts proposition nr 266.

17

såsom arvode åt en expert, vilken skall biträda avdelningen med det fortsatta
uppläggningsarbetet.

Statistiska centralbyråns framställning örn uppflyttning av dels aktuarien
å centralbyråns kansli och registratorskontor från lönegrad A 21 till A 22,
dels bibliotekarien från lönegrad A 24 till A 26, dels ock biblioteksassistenten
från lönegrad All till A 14 kan jag, på de skäl som allmänna lönenämnden
i sitt utlåtande anfört, icke tillstyrka.

Centralbyråns arbetsuppgifter och personal ha under senare år ökat i en
sådan omfattning, att en förstärkning av arbetskraften på kansliet och registratorskontoret
synes erforderlig. Jag vill därför förorda, att på sätt centralbyrån
föreslagit ett kanslibiträde anställes på kansliet och registratorskontoret.

Mot centralbyråns förslag att anställa ytterligare ett biträde för arbetet
med inkomst- och verksamhetsstatistiken samt ett biträde för bearbetning av
vissa finansstatistiska uppgifter har jag intet att erinra.

Enligt vad jag i det föregående förordat skulle för nya arbetsuppgifter inom
statistiska centralbyrån avses sammanlagt 12 nya biträdesbefattningar,
varav 1 kontoristbefattning, 1 kanslibiträdesbefattning, 3 kontorsbiträdesbefattningar
och 7 skrivbiträdesbefattningar. Kontorist- och kanslibiträdesbefattningarna
torde böra erhålla extra ordinarie anställning i avvaktan på resultatet
av den pågående personalutredningen. Vad angår den i övrigt erforderliga
förstärkningen av biträdespersonalen synes denna böra ske på så
sätt att man samtidigt ernår en förbättring av den för närvarande mycket
ogynnsamma befordringsgången som helhet betraktad. Efter samråd med
chefen för ämbetsverket vill jag förorda, att i stället för de nya skrivbiträdesbefattningar,
som skola avses för nya arbetsuppgifter, inrättas kontorsbiträdesbefattningar
och att alltså antalet nya kontorsbiträdesbefattningar bestämmes
till 10. Dessa befattningar böra uppföras på ordinarie stat. Det bör
ankomma på ämbetsverket att för de skilda avdelningarna disponera de biträdesbefattningar
som sålunda skola förefinnas.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
bör uppräknas med erforderligt belopp för avlöning av en byråchef i lönegrad
A 30 å folkbokföringsavdelningen med 11 100 samt till en förste byråsekreterare
i lönegrad A 24 för namnärenden med 8 400 kronor. För bestridande
av avlöning åt tio kontorsbiträden i lönegrad A 4 bör posten uppräknas
med 30 000 kronor. Förevarande anslagspost, vilken i staten för innevarande
budgetår är uppförd med 290 000 kronor, torde sålunda uppföras med
tillhopa (290 000 + II 100 + 8 400 + 30 000 —) 339 500 kronor eller avrundat
339 000 kronor.

Beträffande anslagsposten a v löningar till icke-ordinarie
personal må till en början erinras örn att för löpande budgetår icke beBihang
lill riksdagens protokoll 1.946*. /. saini. Nr 266.

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

räknats några medel för avlönande av personalen å folkbokföringsavdelningen
under denna post. Kostnaderna förutsattes i stället skola bestridas genom
överskridande av anslagsposten. För nästa budgetår bör denna post
uppräknas med erforderligt belopp för avlönande av två förste byråsekreterare
i lönegrad Eo 26 med 17 800 kronor, två amanuenser i lönegrad Eo
18 med 11 200 kronor, en kontorist i lönegrad Eo 9 och ett kanslibiträde i
lönegrad Eo 7 med tillhopa 7 500 kronor samt en expeditionsvakt i
lönegrad Eo 5 med 2 900 kronor. Kostnaderna till arvode åt en expert å folkbokföringsavdelningen
beräknas till 8 400 kronor samt arvode till en språkvetenskapsman
till 600 kronor. Kostnaderna för nytillkommande personal
skulle sålunda uppgå till (17 800 + 11 200 + 7 500 + 2 900 + 8 400 +
600 =) 48 400 kronor, varför icke-ordinarieposten, vilken i staten för innevarande
år uppförts med 135 400 kronor, torde upptagas till 135 400 +
48 400 =) 183 800 kronor eller avrundat 184 000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg torde böra upptagas med ett till
75 000 kronor förhöjt belopp.

Anslaget skulle sålunda uppföras med (339 000 + 184 000 + 75 000 =)
598 000 kronor, innebärande en ökning i förhållande till innevarande budgetår
med 110 000 kronor. Av denna kostnadsökning hänför sig 66 000 kronor
till det av 1945 års riksdag medgivna överskridandet av icke-ordinarieposten.

Statistiska centralbyråns omkostnad sanslag.

Kungl. Majit har den 4 maj 1945 fastställt följande omkostnadsstat för
statistiska centralbyrån att tillämpas tills vidare under budgetåret 1945/46:

Omkostnadsstat.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis....................... kronor 9 000

2. Reseersättningar, förslagsvis ....................... » 200

3. Expenser, förslagsvis ............................. » 77 600

4. Publikationstryck, förslagsvis ..................... » 68 000

Summa kronor 154 800

Särskilda uppbördsmedel:

Försäljning av publikationer.......................... kronor 9 800

Nettoutgift kronor 145 000.

Av posten till expenser må enligt förenämnda beslut tagas i anspråk till
bränsle, lyse och vatten förslagsvis 16 500 kronor, därav 10 500 kronor för
verksamheten i allmänhet och 6 000 kronor för 1944 års allmänna jordbruksräkning
samt till övriga expenser högst 61 100 kronor, därav 41 100

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

19

kronor för verksamheten i allmänhet och 20 000 kronor för 1944 års allmänna
jordhrnksräkning.

Statistiska centralbyrån har i sina förutnämnda skrivelser den 31 augusti
1945 och den 22 mars 1946 i fråga örn posten till s j u k v å r d m. m. med
hänsyn till utökningen av personalen föreslagit en höjning med 3 000 kronor
till 12 000 kronor. Posten till reseersättningar har på grund av det
ökade behovet av resor med anledning av centralbyråns befattning nied folkbokföringens
omorganisation föreslagits höjd med 5 800 kronor till 6 000
kronor.

Under posten till expenser har centralbyrån beräknat medelsbehovet
till sammanlagt 320 000 kronor enligt följande uppställning.

Bränsle, lyse övrig»

och vatten expenser

Kronor Kronor

Verksamheten i allmänhet .................... 10 500 56 700

1944 års allmänna jordbruksräkning............ 500 6 000

1945 års folkräkning .......................... 15 000 229 000

1946 års valstatistik........................... 500 1 800

Summa 26 500 293 500

Av det för övriga expenser för 1945 års folkräkning beräknade beloppet
av 229 000 kronor avse 165 000 kronor installation och förhyrning av maskiner
m. m., 29 000 kronor ersättning till länsstyrelserna för deras befattning
med införskaffandet av inkomst- och förmögenhetsuppgifter samt
35 000 kronor övriga expenser. Beträffande verksamheten i allmänhet innebär
förslaget en höjning av posten övriga expenser med 15 600 kronor, varom
i handlingarna inhämtas följande.

Av höjningen belöper ett belopp av 1 300 kronor på ökade kostnader för
tryckning av det nya finansstatistiska formuläret för städer och landsting
samt av blanketter för inkomst- och verksamhetsstatistiken'', 800 kronor på
den genom Kungl. Maj:ts cirkulär den 12 januari 1945 fastställda förhöjningen
av städningskostnadema och återstoden på omkostnader i samband
med folkbokföringens omorganisation. Förutom allmänna expenser å 5 000
kronor för anskaffande av förbrukningsartiklar såsom färgband, karbonpapper
och övriga kontorsutcnsilier, tryckning av cirkulär och blanketter för
folkbokföringsavdelningen, telefonavgifter m. m. ingår häri ett preliminärt
beräknat belopp av 5 000 kronor, som avsetts för tryckning av blanketter för
tilläggsuppgifter, som prästerskapet under tiden för uppläggningen av den
nya folkbokföringen skall översända till länsstyrelserna.

För den händelse den personal, som skall omhänderhava namnärendena,
icke under hela budgetåret 1916/47 kan beredas plats inom namnbyråns
nuvarande lokaler, torde för denna personal böra ske nyanskaffning av sådana
inventarier, som icke äro anskaffade speciellt för namnbyrån, såsom
skrivbord, stolar, skåp, m. m. Kostnaderna för nyanskaffning av sådana inventarier
torde böra upptagas till omkring 2 000 kronor. Vidare torde, där -

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

Departements chefen.

esl släktnamnsärendena skola överföras till statistiska centralbyrån från
och med den 1 januari 1947, böra avses ett belopp av omkring 1 500 kronor
till täckande av omkostnader i samband med handläggning av dessa ärenden.

Centralbyrån har beräknat, att anslagsbeloppet till publikationstryck,
som för innevarande budgetår uppgår till 68 000 kronor, skall vara
tillfyllest även för nästa budgetår så vitt angår bestridande av kostnaderna
för tryckning av ämbetsverkets ordinarie publikationer. Därutöver har ämiretsverket
beräknat, att ett belopp av 49 400 kronor erfordrades för tryckning
av vissa särskilda publikationer, varigenom anslagsposten komme att
uppgå till 117 400 kronor, samt härom vidare anfört följande.

En första del av folkräkningsberättelsen för år 1945 torde bliva färdig
under budgetåret 1946/47 och det synes önskvärt, att vissa resultat från samma
folkräkning bliva publicerade i preliminär form, utan avvaktan på de
senare utkommande, definitiva berättelserna. Kostnaderna för tryckning
av den första delen av folkräkningsberättelsen och de preliminära redogörelserna
uppskattas av centralbyrån till 25 000 kronor. Kostnaderna för
tryckning av berättelsen över 1944 års allmänna jordbruksräkning, som beräknas
utkomma under budgetåret 1946/47, beräknas till 21 500 kronor.
Slutligen anser centralbyrån det önskvärt, att en mindre redogörelse för
arealinventeringen och kreatursräkningen år 1945 finge utgivas, vilket skulle
kräva en kostnad av omkring 2 900 kronor.

Uppbördsposten försäljningsmedel för publikationer
har föreslagits höjd med 1 200 kronor till 11 000 kronor.

Omkostnadsanslagets slutsumma skulle således enligt statistiska centralbyråns
förslag för nästa budgetår bestämmas till (12 000 + 6 000 + 320 000
+ 117 400 — 11 000 =) 444 400 kronor.

Då jag i det föregående förordat, att handläggningen av namnärendena
överflyttas till statistiska centralbyrån redan från och med den 1 juli 1946,
bpr under centralbyråns expenspost beräknas medel för denna verksamhet
för ett helt budgetår eller 1 500 kronor mer än vad centralbyrån föreslagit.
Den för 1945 års folkräkning föreslagna expensposten å 229 000 kronor innefattar
ett belopp av 29 000 kronor till ersättning till länsstyrelserna för
deras medverkan vid införskaffande av inkomst- och förmögenhetsuppgifter,
Då skyldighet att insända dessa uppgifter ålagts länsstyrelserna såsom
en ämbetsuppgift, böra kostnaderna härför icke utgå från förevarande anslag,
utan ifrågavarande post upptagas med ett belopp av 200 000 kronor.
I övrigt har jag icke någon erinran mot centralbyråns beräkningar, och jag
förordar, alt till centralbyråns omkostnader för nästa budgetår anvisas
(444 400 + 1 500 •— 29 000 =) 416 900 kronor eller i ruut tal 417 000 kronor.

Kungl. Mcij.ts proposition nr 266.

21

Anslag till folkbokföringen.

Vid anmälan denna dag av propositionen angående omorganisation av
folkbokföringen har jag föreslagit, alt vissa arbeten för genomförande av
folkbokföringsreformen skulle under nästa budgetår komma till utförande.
I skrivelse den 22 mars 1946 har statistiska centralbyrån gjort framställning
i fråga örn medelsbehovet under budgetåret 1946/47 för dessa ända-:
mål, därvid kostnaderna uppdelats på anläggningskostnader, uppläggnings-,
kostnader och driftkostnader. Härjämte har under hand överlämnats en promemoria
i ämnet från centralbyrån.

Anläggningskostnader. Genom beslut av 1945 års riksdag anvisades ett rev
servationsanslag av 1 940 000 kronor till anläggningskostnader för folkbokföringen
under budgetåret 1945/46. På grundval av statistiska centralbyråns
uppgifter har utarbetats en sammanställning upptagande de på innevarande
budgetår fallande samt de för nästa budgetår beräknade anläggnings- och
uppläggningskostnaderna. Denna sammanställning torde sorn bilaga få fogas
vid detta protokoll.

Av de under nyssnämnda reservationsanslag för olika ändamål beräknade
posterna lia, såsom av förenämnda sammanställning framgår, uppstått vissat
besparingar och överskridanden. Vad först överskridandena beträffar llän-;
föra sig dessa till adressplåtar och ryttare samt till präglingsmanuskript
m. m. Härom inhämtas av handlingarna i ärendet följande.

Såvitt angår delposten adressplåtar, är det beräknade överskridandet föranlett
dels av att köpeavtal ansetts böra avslutas örn ett större antal adressplåtar
(7 milj.) än av folkbokföringskommittén beräknats (6,4 milj.), dels
ock av viss kostnadsökning (uppgående till 0,6 öre per plåt), vilkensammanhänger
med att adressplåtar av lättmetall och utförda i ett antal olika
grundfärger anskaffats i stället för plåtar av zink. Av det kontraherade antalet
plåtar (7 milj.) beräknas viss del (600 000 st.), motsvarande en kostnad
av omkring 45 000 kronor, kunna avsättas till arbetet med uppläggande av
adressplåtar för fastigheter, juridiska personer och rörelseidkare, vilket ar-;
bete är avsett att påbörjas omedelbart efter slutförandet av nu pågående uppläggningsarbete.
Totalt beräknas de av folkbokföringskommittén till 648 600
kronor upptagna kostnaderna för adressplåtar komma att överskridas med
101 400 kronor. i

Vad beträffar posten präglingsmanuskript m. m. grunda sig folkbokföringskommilléns
kostnadsberäkningar på förutsättningar i fråga örn den
behövliga blankettupplagans storlek, vilka senare i väsentliga avseenden undergått
ändring (bl. a. övergång från planerad redovisning efter hushåll till
redovisning efter familj å en gemensam blankett). Härtill komma väsentligt
högre priser per blankett än det av folkbokföringskommittén antagna genomsnittspriset
per blankett. Under förevarande kostnadstitel lia vidare bokförts
kostnader av engångsnatur för viss icke förutsedd materiel för präglingsunderlagets
förvaring och bearbetning, såsom kartonger, gummistämp-,

22

Kungl. Muj.ts proposition nr 266.

lar jämte ställ för utsättande av kodbeteckningar, ledkort m. m., till ett belopp
av omkring 7 000 kronor.

I fråga om besparingarna framhålles i nyssnämnda promemoria bland annat
följande.

Den minskning, som kostnadsposten förvaringsskåp för plåtar utvisar i
jämförelse med de beräknade kostnaderna (22 760 kronor), sammanhänger
med att adressplåtar tillverkade av lättmetall i stället för av zink komma till
användning till de tryckande registren, varigenom det blivit möjligt att medelst
vissa tekniska anordningar utvidga det disponibla plåtutrymmet per
förvaringslåda och därmed även minska det ursprungligen beräknade totalantalet
behövliga skåp till plåtarna. Vad angår posten förvaringsskåp för
kort har den uppkomna besparingen (39 500 kronor) möjliggjorts genom
vissa ändringar i de offererade skåpens konstruktion, vilka medfört ökade
utrymmen och ett till antalet minskat behov av skåp. Av expeditionstryckmaskiner
har endast halva diet beräknade antalet inköpts, varigenom å den
förevarande delposten viss besparing uppkommit (21 375 kronor). I stället
för det återstående antalet expeditionstryckmaskiner har emellertid för nästkommande
budgetår föreslagits inköp av ett mindre antal elektriska tryckmaskiner
av en enklare typ (mod. F) än de s. k. signaltryckmaskinerna, då
en dylik sammansättning av maskinparken vid det pågående uppläggningsarbetet
visat sig bättre motsvara förefintliga behov än den ursprungligen
planerade; kostnaderna för de till inköp föreslagna elektriska tryckmaskinerna
utgöra tillhopa 42 360 kronor, sedan intill den 1 juli 1946 erlagd hyra
för maskinerna (28 800 kronor) avdragits. Kostnaderna för inköp av skrivmaskiner
ha kunnat nedbringas med 5 000 kronor.

Anläggningskostnaderna för budgetåret 1946/47 hava beräknats till c:a
800 000 kronor efter avdrag av uppkommen behållning, 167 460 kronor, å
det belopp av 1 800 000 kronor, som för budgetåret 1945/46 beräknats till anläggningskostnader.
Till bestridande av kostnaderna för omsättningsskatt under
budgetåret 1946/47 beräknas en förefintlig behållning av 54 000 kronor
å den för sådant ändamål för innevarande budgetår anvisade anslagsposten
å 140 000 kronor vara tillräcklig. Härom inhämtas följande.

Totalt uppgå de av folkbokföringskommittén beräknade anläggningskostnaderna,
frånsett kostnader för anskaffande av särskilda aggregat till dubbelkolumnstryck,
av kommittén upptagna till 133 650 kronor, till ett belopp
av 2 517 275 kronor. Dessa kostnader torde enligt nu föreliggande beräkningar
komma att överskridas med ett belopp av 54 325 kronor, vilket tillhopa
gör en anläggningskostnad av 2 571 600 kronor eller i runt tal
2 600 000 kronor. I sistnämnda belopp ingå emellertid vissa av folkbokföringskommittén
icke kostnadsberäknade poster, nämligen dels den statistiska
centralbyrån påförda kostnaden örn 2 000 kronor för möbler, avsedda att
inköpas i händelse släktnamnsärendena, pä sätt föreslagits, skulle överflyttas
till centralbyråns handläggning, dels ock ett belopp örn c:a 32 000 kronor
för registerkort och ledkort till de för de lokala skattemyndigheterna avsedda
s. k. befolkningsregistren. Frånräknas de sistnämnda båda kostnadsposterna
skulle överskridandet av de av folkbokföringskommittén beräknade anläggningskostnaderna
komma att utgöra c:a 20 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

23

Av den redovisade besparingen under posten förvaringsskåp för kort å
tillhopa 137 500 kronor betingas 45 000 kronor av att särskilda skåp för förvaring
av de för häradsskrivare avsedda avtryckskorten över fastigheter
beräknats icke behöva anskaffas.

Det beräknade överskridandet med 15 700 kronor av de av folkbokföringskommittén
beräknade kostnaderna för präglingsmaskiner sammanhänger
med att ytterligare 25 sådana maskiner utöver det av kommittén beräknade
antalet föreslagits skola inköpas till förstärkande av länsstyrelsernas fasta
maskinpark. Överskridandet representerar mellanskillnaden mellan inköpskostnaderna
(83 200 kronor) och den beräknade hyressumman (67 500 kronor)
för maskinerna, belöpande på tiden intill den 1 juli 1947, eller den tid
under vilken maskinerna i allt fall behöva disponeras för det fortsatta uppläggningsarbetet.

Därest särskilda aggregat för dubbelkolumnstryck skulle anses böra anskaffas,
komma de beräknade totala anläggningskostnaderna att ökas med
ytterligare 133 650 kronor. För nästkommande budgetår ha medel därför
dock icke äskats. Centralbyrån framhåller slutligen, att de beräknade totalkostnaderna
dock kunna komma att förändras i den mån justeringar i fråga
om maskinparkens sammansättning under det fortsatta uppläggningsarbetet
i ett eller annat avseende kunna befinnas påkallade.

Uppläggningskostnader. Genom beslut av 1945 års riksdag anvisades dels
ett förslagsanslag å 360 000 kronor till ersättningar för upprättande av präglingsunderlag,
dels ock ett förslagsanslag å 1 350 000 kronor till viss tillfällig
personal vid länsstyrelserna.

För budgetåret 1946/47 har statistiska centralbyrån beräknat kostnaderna
för det fortsatta uppläggningsarbetet till 1 095 500 kronor. Av dessa medel
avses 983 000 kronor till avlöning åt den tillfälliga personal, som vid länsstyrelserna
under uppläggningstiden erfordras utöver den fasta personalen
vid länsstyrelsernas folkbokföringsavdelningar, samt 112 500 kronor till hyra
för präglingsmaskiner. Beträffande fördelningen av kostnaderna m. m. torde
jag vidare få hänvisa till den vid detta protokoll fogade bilagan.

I fråga örn medelsbehovet inhämtas av handlingarna följande.

Anslaget till ersättningar för upprättande av präglingsunderlag beräknas
komma att helt förbrukas under löpande budgetår. Av det belopp å 1 350 000
kronor, som anvisats lill viss tillfällig personal vid länsstyrelserna, beräknas
vid innevarande budgetårs utgång komma att kvarstå odisponerat ett belopp
örn 271 000 kronor, avseende dels en besparing av tillhopa 8 000 kronor, dels
ock beräknade kostnader för arbete med aktualisering, översyn och slutgiltigt
uppordnande av de tryckande registren samt vissa sorteringsarbeten,
vilka arbetsuppgifter icke hinna slutföras under innevarande budgetår.

Totalt beräknas uppläggningskostnaderna — frånsett kostnaderna för utskrift
av präglingsmanuskript — komma att uppgå till 2 174 500 kronor mot
av folkbokföringskommittén beräknade 1 945 000 kronor. Sistnämnda kostnader
torde således komma ali överskridas med omkring 229 500 kronor.

Överskridandet av de beräknade kostnaderna har väsentligen sin orsak

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

dari att inpräglingen å adressplåtarna över fysiska personer av uppgifter rörande
födelsenummer och fastighets belägenhet i rote, för att möjliggöra
slutförandet inom planenlig tid av nu pågående uppläggningsarbete icke
verkställes samtidigt med präglingen av plåtarnas övriga text. Härigenom
nödvändiggöres ett tidsödande förnyat arbete med framtagande och tillbakaställande
av samtliga adressplåtar i plåtkartoteken; präglingsliastigheten
torde även bliva proportionsvis något lägre än örn präglingen skett i samband
med präglingen av övriga textuppgifter å plåtarna. Hela kostnaden för de
nämnda Ijåda tillpräglingsarbetena, beräknad till omkring 200 000 kronor,
är emellertid givetvis icke att anse såsom en merkostnad utöver de av folkbokföringskommittén
beräknade kostnaderna för prägling. Merkostnadernas
belopp undandrager sig dock närmare bedömande. Förutom ökade arbetskostnader
föranleda ifrågavarande arbetsuppgifter även ökade kostnader
för hyra av präglingsmaskiner. Sistnämnda kostnadspost beräknas för budgetåret
1946/47 komma att överskrida de av folkbokföringskommittén beräknade
med tillhopa 66 700 kronor.

För budgetåret 1946/47 beräknas en besparing uppkomma å posten uppläggning
av personplåtar m. m. om tillhopa 30 000 kronor. Denna besparing
sammanhänger väsentligen med en förenkling av vissa registersorteringsarbeten.
Övriga, förut omnämnda besparingar å 8 000 kronor äro huvudsakligen
föranledda därav att aggregat för s. k. rulltryck visat sig t. v. vara obehövliga
vid uppläggningsarbetet och därför icke förhyrts.

Ytterligare beräknas utgifter tillkomma för inprägling å adressplåtarna
för fysiska personer av uppgifter rörande arbetsgivare och näringsgren m. m.
samt å dessa plåtar och plåtarna över fastigheter av uppgifter om fastighets
belägenhet i befolkningsagglomeration, vilka tillpräglingsarbeten föreslagits
skola anstå till efter den 1 juli 1947. Kostnaderna härför låta sig för närvarande
icke med någon grad av säkerhet beräkna.

Löpande kostnader. Vad slutligen angår de löpande kostnaderna har statistiska
centralbyrån gjort framställning örn medel för nästa budgetår till
bestridande av kostnader för den fasta personalen vid länsstyrelserna, för
omkostnader för samma personal samt för blanketter till mantalslängden
Frågan om äskande av anslag för dessa ändamål kommer att anmälas av
chefen för socialdepartementet.

Statistiska centralbyrån har för budgetåret 1946/47 gjort framställning
om anvisande av 130 000 kronor till blanketter till mantalsuppgifter. I propositionen
denna dag angående omorganisation av folkbokföringen har föreslagits,
att kostnaderna för blanketterna skola bestridas av statsmedel.
Kostnaderna avse även blankettbehovet för magistratsstäder, inberäknat
Stockholms stad. Vid kostnadsberäkningarna har förutsatts, att mantalsuppgifter
skola avlämnas i allenast ett exemplar av varje uppgiftspliktig.

Statistiska centralbyråns övriga framställningar i fråga om medel till bestridande
av löpande kostnader i samband med folkbokföringen hava anmälts
under statistiska centralbyråns avlönings- och omkostnadsanslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

25

Kyrkobokföringsinspektörer. I propositionen denna dag angående omorganisation
av folkbokföringen har föreslagits tillsättande av 21 kyrkobokföringsinspektörer.
Ersättning till dessa skulle enligt förslaget utgå med dels
ett årligt arvode å 500 kronor, dels ock resekostnads- och traktamentsersättning
efter klass II C av allmänna resereglemente!. Därjämte skulle kyrkobokföringsinspektör
erhålla ersättning med belopp motsvarande kostnaden
för avlönande av vikarie. Under nästa budgetår kunna cirka 100 dagar beräknas
komma att för varje kyrkobokföringsinspektör erfordras för fullgörande
av inspektörstjänsten.

Kurser för kyrkobokförare m. fl. I skrivelse den 23 februari 1946 har allmänna
svenska präst föreningens centralstyrelse gjort framställning om anordnande
av informationskurser för prästerna i riket om den nya folkbokföringen
och därvid bland annat anfört.

Det råder bland prästerna en allvarlig önskan att redan från början kunna
på ett fullgott sätt handhava folkbokföringsarbetet enligt det nya systemet
och de föreskrifter, som kunna bliva utfärdade härför. Då emellertid det
nya folkbokföringssystemet i väsentliga avseenden skiljer sig från det hittillsvarande
och då dessutom tiden mellan den kungl, förordningens utfärdande
och dess ikraftträdande synes bliva mycket kort, har från flera håll
uttalats en önskan, att prästerna genom myndigheternas försorg måtte informeras
angående det folkbokföringsarbete, som de hädanefter hava att
utföra å pastorsexpeditionen.

Lämpligast synes detta kunna ordnas så, att de präster, en inom varje
stift, som kunna komma att ombetros med uppdraget att vara folkbokföringsinspektörer,
utses i så god tid, att de kunna före årets slut anordna dylika
informationskurser, som givetvis måste hållas på ett flertal platser inom
varje stift och enligt domkapitlets närmare föreskrifter.

Statistiska centralbyrån har tillstyrkt framställningen och därvid bland
annat anfört följande.

Därest särskilda kyrkobokföringsinspektörer skulle komma att tillsättas,
torde de föreslagna kurserna, såsom i framställningen angivits, böra anordnas
genom dessas försorg särskilt för varje stift. I kurserna torde böra deltaga
samtliga de präster, vilka lia att ansvara för kyrkoböckernas förande.
Kurserna torde böra äga rum före årets förskrivningar samt föregås av en
särskild, centralt anordnad kursverksamhet för kyrkobokföringsinspektörerna
under centralbyråns ledning. Med hänsyn härtill synes önskvärt, örn dessa
kunde tillsättas å sådan lid, att de kunde träda i funktion den 1 juli 1946.
Kurserna synas förslagsvis böra omfatta för kyrkobokförarna cai två samt
för kyrkobokföringsinspektörerna c:a tre dagar.

Statistiska centralbyrån har i fråga örn kostnaderna för dessa kurser
anfört följande.

Kostnaderna för rese- och traktamentsersättningar till deltagarna i de för
kyrkobokförarna anordnade kurserna torde under ovan angivna förutsätt -

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Departements chefen.

ningar kunna enligt en grov uppskattning beräknas till omkring 115 000 kronor,
varav 70 000 kronor för traktamenten samt 45 000 kronor för resor. Härvid
har ersättning beräknats efter rese- och traktamentsklass II D av allmänna
resereglementet, varjämte räknats med en för varje stift beräknad genomsnittlig
resekostnad per kursdeltagare. Vid beräkningen av resekostnaderna
ha kurserna förutsatts skola förläggas till stiftsstäderna. Därest kurserna i
stället skulle kunna uppdelas på ett antal lämpligt belägna orter inom varje
stift, vilket synes kunna vara ändamålsenligt, torde resekostnaderna kunna
något nedbringas. Det synes centralbyrån emellertid icke möjligt att f. n.
angiva till vilket belopp resekostnaderna för dylikt fall böra upptagas. Motsvarande
kostnader för en centralt anordnad kurs för kyrkobokföringsinspektörerna
torde — därest antalet kyrkobokföringsinspektörer antages utgöra
22 —- kunna uppskattas till omkring 3 500 kronor, varav 2 000 kronor
för traktamenten samt 1 500 kronor för resor. Ersättningen har beräknats
efter rese- och traktamentsklass II C, varvid resekostnaderna framräknats
på grundval av en uppskattad genomsnittlig resekostnad (motsvarande omkring
64 kronor för person).

• Såsom av den lämnade redogörelsen framgår ha anläggningskostnaderna
för genomförande av folkbokföringsreformen, vilka av folkbokföringskommittén
beräknats till 2 650 925 kronor, av statistiska centralbyrån
nu uppskattats till 2 571 600 kronor, varvid dock kostnaderna för särskilda
a8ore§at dubbelkolumnstryck, 133 650 kronor, icke medräknats. Mot
centralbyråns beräkningar, vilka i stort sett ligga inom den av fjolårets riksdag
beräknade kostnadsramen, har jag icke någon erinran. Då för innevarande
budgetår — jämte ett belopp av 140 000 kronor för täckande av på anläggningskostnaderna
fallande omsättningsskatt — för ändamålet anvisats
1 800 000 kronor, erfordras för anläggningskostnader under nästa budgetår
ett belopp av (2 571 600 — 1 800 000 =) 771 600 kronor. För nästa budgetår
torde böra anvisas ett till 770 000 kronor avrundat belopp.

Uppläggningskostnaderna, vilka av folkbokföringskommittén
beräknats till 1 945 000 kronor, ha numera av statistiska centralbyrån uppskattats
till 2 174 500 kronor, innebärande ett överskridande med i runt tal
230 000 kronor. Då överskridandet huvudsakligen har sin grund i att inpräglingsarbetet
av tekniska skäl uppdelats i flera etapper, torde någon befogad
anmärkning mot dessa merkostnader icke kunna riktas. Av uppläggningskostnaderna
beräknar centralbyrån, att 1 095 500 kronor skola falla på nästa
budgetår. För ändamålet torde under rubriken Folkbokföringen: Viss tillfällig
personal vid länsstyrelserna m. m. böra anvisas ett förslagsanslag med
ett avrundat belopp av 1 095 000 kronor.

Vad beträffar de löpande kostnaderna lia de på statistiska
centralbyråns avlönings- och omkostnadsanslag fallande kostnaderna anmälts
i det föregående. De på länsstyrelserna belöpande kostnaderna komma
att senare anmälas av chefen för socialdepartementet. För kostnader för blanketter
till mantalsuppgifter, vilka förutsatts skola åvila statsverket, bör emel -

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

27

lertid, i avvaktan på ytterligare överväganden av frågan under vilket anslag
medel härför lämpligen böra beräknas, för nästa budgetår anvisas ett särskilt
förslagsanslag under sjunde huvudtiteln under rubriken Folkbokföringen:
Blanketter till mantalsuppgifter med det av centralbyrån föreslagna
beloppet, 130 000 kronor.

Enligt vad jag i förenämnda proposition angående omorganisation av
folkbokföringen anfört skola kyrkobok föringsinspektörerna
erhålla arvode med 500 kronor för år, resekostnads- och traktamentsersättning
samt ersättning för kostnader för vikarier med belopp, som bestämmas
av vederbörande domkapitel efter samma grunder som nu gälla vid ledighet
för offentligt uppdrag. En exakt beräkning av kostnaderna för denna verksamhet
är uppenbarligen förenad med stora svårigheter. Uppskattningsvis
kunna kostnaderna för arvoden beräknas till 10 500 kronor, för resor till
63 000 kronor, för traktamenten till 41 500 kronor samt för vikarier till
10 500 kronor eller tillhopa 125 500 kronor. På grund av osäkerheten av beräkningarna
torde för nästa budgetår ett förslagsanslag av 100 000 kronor
böra anvisas för ändamålet. Jag utgår härvid från att en avsevärd begränsning
av kostnaderna för verksamheten skall visa sig möjlig redan från och
med nästa budgetår samt att frågan om dessa inspektörers bibehållande underkastas
omprövning när det nya folkbokföringsförfarandet tillämpats under
några år.

Till kurser för kyrkobokföringsinspektörer och kyrkobokförare torde i
enlighet med statistiska centralbyråns förslag böra beräknas (3 500 +
115 000 =) 118 500 kronor eller avrundat 118 000 kronor. Härför torde böra
anvisas ett särskilt förslagsanslag.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för statistiska
centralbyrån:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat:

Befattning. Lönegrad.

1 överdirektör .................................. B 2

3 byråchefer .................................... A 30

3 förste aktuarier ............................... A 26

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

Befattning. Lönegrad.

1 bibliotekarie .................................. A 24

1 förste byråsekreterare.......................... A 24

4 aktuarier ..................................... A 21

1 registrator .................................... A 14

1 biblioteksassistent ............................. A 11

3 kansliskrivare................................. A 11

4 kontorister ................................... A 9

1 förste expeditionsvakt ......................... A 7

14 kanslibiträden ................................ A 7

1 expeditionsvakt ............................... A 5

28 kontorsbiträde!^ ............................... A 4

6 skrivbiträden ................................. A 2

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 2 0:

2 förste byråsekreterare ..........................Eo 26;

dels godkänna följande avlöningsstat för statistiska centralbyrån,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. kronor 339 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 184 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 75 000

Summa kronor 598 000;

dels ock under sjunde huvudtiteln anvisa följande anslag
å riksstaten för budgetåret 1946/47 nied härefter angivna belopp,
nämligen:

Statistiska centralbyrån: Avlöningar till
personal för verksamheten i allmänhet, ett
förslagsanslag av......................... kronor 598 000;

Statistiska centralbyrån: Omkostnader, ett
förslagsanslag av ........................ kronor 417 000;

Kungl. Maj:ts proposition nr 266. 29

Folkbokföringen: Anläggningskostnader, ett
reservationsanslag av .................... kronor 770 000;

Folkbokföringen: Viss tillfällig personal

vid länsstyrelserna m. m. ett förslagsanslag av kronor 1 095 000;

Folkbokföringen: Blanketter till mantalsuppgifter,
ett förslagsanslag av............ kronor 130 000;

Folkbokföringen: Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer,
ett förslagsanslag av kronor 100 000;

Folkbokföringen: Kurser för kyrkobokförare
m. fl., ett förslagsanslag av............ kronor 118 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition av
den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet:
Erik Skiöld.

30

Kun(/l. Maj.ts proposition nr 266.

Bil

Kostnads-

beräkning

1945/46

Beräknade
besparing-ar (—) och
överskri-danden(-f)

Beräknat

utfall

1945/46

Beräk-nade kost-nader
1946/47

Beräk-nade total-kostnader
1945/47

Av k
mittén

k

I. Anläggningskostnader

A. Inventarier

1

2

s

4

5

6

1. Möbler..........................

55 000

—

55 000

12 000

67 000

55

2. Förvaringsskåp för plåtar..........

371 885

— 22 760

349 125

182 000

531 125

549

3. Förvaringsskåp för kort ..........

82 000

— 39 500

42 500

78 000

120 500

258

4. Fack för sortering................

12 500

—

12 500

—

12 500

12

5. Transportvagnar m. m.............

B. Maskiner

9 000

9 000

9 000

9

6. Präglings- och egaliseringsmaskiner. .

113 240

—

113 240

15 700

128 940

113

7. Tryckmaskiner ..................

425 250

— 21 375

403 875

—

403 875

425

8. Skrivmaskiner ..................

13 000

— 5 000

8 000

—

8 000

13

9. Aggregat för 2 kol. tryck ..........

—

—

—

—

—

133

10. El. tryckmaskiner mod. F..........

C. Material till register

“

42 360

42 360

—

11. Adressplåtar och ryttare ..........

473 900

+ 96 400

570 300

225 000

795 300

693

12. Register- och ledkort..............

25 000

—

25 000

107 000

132 000

100

13. Medborgarkort ..................

—

—

—

277 000

277 000

277

14. Präglingsmanuskript m. m.........

10 500

+ 33 500

44 000

—

44 000

10

Summa

II. Uppläggningskostnader

I 591 275

+ 41 265

1 632 540

939 060

2 571 600

2 650

1. Födelsenumrering ................

—

—

—

120 000

120 000

120

2. Uppläggning av personplåtar m. m.

1 012 000

— 68 000

944 000

68 000

1 012 000

1 042

3. Uppläggning av fastighetsplåtar

—

—

—

280 000

280 000

280

4. Tillprägling av rote- och födelsenr. .

—

—

—

200 000

200 000

—

5. Sortering av register..............

195 000

— 195 000

—

315 000

315 000

315

6. Hyra för präglingsmaskiner........

107 000

— 800

106 200

112 500

218 700

152

7. Hyra för tryckmaskiner mod. F ....

36 000

— 7 200

28 800

—

28 800

36

Summa

1 350 000

- 271 000

1 079 000

1 095 500

2 174 500

1 945

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1946
461316